Utlåtande i anledning av väckt motion angående utbyte i grundlagarna av ordet »Konungen» mot ordet »statschefen».
1964-10-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1964:25, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utbyte i grundlagarna av ordet »Konungen» mot ordet »statschefen».
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 år 1961
1
Nr 25
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
angående utbyte i grundlagarna av ordet »Konungen»
mot ordet »statschefen».
I en vid 1963 års riksdag i andra kammaren väckt motion nr 361 av herr
Spångberg m. fl. hemställdes, »att riksdagen måtte besluta att hos regeringen
anhålla om förslag syftande till att ämbetsbeteckningen Konungen
i grundlagarna utbytes mot beteckningen statschefen».
Behandlingen av motionen, vilken hänvisats till konstitutionsutskottet,
har uppskjutits till innevarande höstsession av 1964 års riksdag.
Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas
i det följande, hänvisa till motionen.
Gällande rätt. Som ett uttryck för de vid tillkomsten av 1809 års regeringsform
gängse konstitutionella åskådningarna intager Konungens person en
central ställning i grundlagarna. De faktiska förändringar, vilka statsskicket
undergått, har endast i ringa mån återspeglats i grundlagarna. Dessa
förutsätter sålunda alltjämt, att Konungen personligen utövar riksstyrelsen.
Ordet »Konungen» begagnas i grundlagarna som beteckning både för
Konungen som enskild person och för Konungen som utövare av riksstyrelsen
och innehavare av den högsta domsmakten.
Statliga myndigheters beteckningar som »Konungens» eller »kungliga»
kan emellertid endast i enstaka fall direkt återföras på grundlagarna. Detta
gäller främst statsdepartementen som den Konungen i statsrådet till buds
stående kansliorganisationen. Utrikesdepartementet betecknas i 35 § regeringsformen
uttryckligen som »Konungens kabinett tör utrikes brevväxlingen».
Vidare må erinras om att högsta domstolen enligt 18 § utövar
Konungens domsrätt, regeringsrätten enligt 19 § Konungens rätt att pröva
och avgöra besvär i den utsträckning regeringsrättslagen stadgar, och att
dessa båda domstolars beslut därför enligt 23 § uttärdas »i Konungens
namn och med Dess höga underskrift eller under Dess sekret». I 88 § talas
även om de lagförklaringar, som ges av »Konungen genom Dess högsta
domstol». Lagrådet, vars ordinarie ledamöter är justitie- och regeringsråd,
betecknas som en följd härav i 21 g som »Konungens lagråd». Det enda exempel
grundlagarna ger därpå, att en myndighet i övrigt direkt betecknas som
1 Ilihang till riksdagens protokoll 196i. 5 samt. 2 and. Nr 25
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 år 1961
Konungens, innehåller 24 § regeringsformen, som avser »Konungens nedre
justitierevision». I det förslag till ändrad lydelse av detta stadgande, som
av innevarande års riksdag antagits som vilande, har emellertid beteckningen
utbytts mot »nedre justitierevisionen».
Termen »Kungl. Maj:t», som i grundlagarna förekommer endast i regeringsformens
rubrik, har i gängse språkbruk och praxis i stor utsträckning
kommit att ersätta ordet »Konungen», när icke Konungen personligen avses.
I ermen begagnas främst för Konungen i statsrådet, men högsta domstolens
och regeringsrättens beslut utfärdas även i Kungl. Maj :ts namn.
Författningsutredningen. I sitt förslag till ny regeringsform (SOU 1963: 16
och 17) har författningsutredningen begagnat en annan terminologi än den
nuvarande. Ordet »Konungen» har endast nyttjats, där monarken personligen
avsetts. Författningsförslaget innehåller bl. a. i 1 kap. 3 § ett stadgande,
enligt vilket »Konungen är rikets statschef». Det organ, som utövar
i iksstyrelsen — vilket enligt törslaget kan ske såväl genom Konungen i
konselj som genom statsrådet i s. k. ministerråd eller genom enskilt stats1
åd har genomgående betecknats »regeringen». Denna term föreslås ersätta
det nuvarande uttrycket Kungl. Maj :t.
Motionen. Beteckningen »Konungen» har enligt motionärerna tradition
och vittnar om en tidigare utbredd kungamakt men ger inte ett tidsenligt
uttryck för regeringen eller andra myndigheter i vår tid. Genom grundlagarnas
ordalydelse har den uppfattningen bibehållits, att Konungen verkligen
utövar sitt ämbete så som författningen förutsätter. Att Konungen
sitter ordtörande i konselj saknar enligt motionärerna betydelse i detta
sammanhang, då konseljerna närmast är till för att få beslut protokollförda.
Beteckningen »Konungen» grundfäster ett visst statsskick. Utan att
i detta sammanhang vilja närmare ingå på frågan om monarki eller republik
framhåller motionärerna, att man bör utgå från önskvärdheten av en
ämbetstitel, som kan tillämpas inom både en monarki och ett republikanskt
statsskick. I författningarna bör därför äinbetstiteln »Konungen» ersättas
med »statschefen». Det framhålles även, att beteckningen »kungliga» för
olika styrelser för statliga verk och institutioner är missvisande och därför
bör avskaffas.
Utskottet. En sådan ändring av de nuvarande grundlagarnas ordalag, som
förordas i förevarande motion, skulle beröra regeringsformens hela system
och konstruktion. Med hänsyn härtill kan en övergång till andra uttryckssätt,
som bättre än de nuvarande anknyter till statslivets realiteter, endast
övervägas i samband med en allmän författningsrevision. Utskottet hemställer
därför,
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 år 196å 3
att motionen. II: 361 från år 1963 icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 oktober 1964
På konstitutionsutskottets vägnar:
TORSTEN ANDERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru
Segerstedt Wiberg*, herrar Georg Pettersson, Olsén*, Erik Olsson*, Hernelius,
Dahl*, Källqvist och fröken Stenberg; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen, Adamsson*,
Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund, Braconier, Henningsson*, Svenungsson,
Wahlund och Wedén.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Spångberg, som ansett, att utskottet bort tillstyrka förevarande
motion II: 361 från år 1963.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
640152
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.