Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utbyte i grundlagarna av ordet »Konungen» mot ordet »statschefen».

1964-10-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:25, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utbyte i grundlagarna av ordet »Konungen» mot ordet »statschefen».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 år 1961

1

Nr 25

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående utbyte i grundlagarna av ordet »Konungen»

mot ordet »statschefen».

I en vid 1963 års riksdag i andra kammaren väckt motion nr 361 av herr

Spångberg m. fl. hemställdes, »att riksdagen måtte besluta att hos regeringen

anhålla om förslag syftande till att ämbetsbeteckningen Konungen

i grundlagarna utbytes mot beteckningen statschefen».

Behandlingen av motionen, vilken hänvisats till konstitutionsutskottet,

har uppskjutits till innevarande höstsession av 1964 års riksdag.

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas

i det följande, hänvisa till motionen.

Gällande rätt. Som ett uttryck för de vid tillkomsten av 1809 års regeringsform

gängse konstitutionella åskådningarna intager Konungens person en

central ställning i grundlagarna. De faktiska förändringar, vilka statsskicket

undergått, har endast i ringa mån återspeglats i grundlagarna. Dessa

förutsätter sålunda alltjämt, att Konungen personligen utövar riksstyrelsen.

Ordet »Konungen» begagnas i grundlagarna som beteckning både för

Konungen som enskild person och för Konungen som utövare av riksstyrelsen

och innehavare av den högsta domsmakten.

Statliga myndigheters beteckningar som »Konungens» eller »kungliga»

kan emellertid endast i enstaka fall direkt återföras på grundlagarna. Detta

gäller främst statsdepartementen som den Konungen i statsrådet till buds

stående kansliorganisationen. Utrikesdepartementet betecknas i 35 § regeringsformen

uttryckligen som »Konungens kabinett tör utrikes brevväxlingen».

Vidare må erinras om att högsta domstolen enligt 18 § utövar

Konungens domsrätt, regeringsrätten enligt 19 § Konungens rätt att pröva

och avgöra besvär i den utsträckning regeringsrättslagen stadgar, och att

dessa båda domstolars beslut därför enligt 23 § uttärdas »i Konungens

namn och med Dess höga underskrift eller under Dess sekret». I 88 § talas

även om de lagförklaringar, som ges av »Konungen genom Dess högsta

domstol». Lagrådet, vars ordinarie ledamöter är justitie- och regeringsråd,

betecknas som en följd härav i 21 g som »Konungens lagråd». Det enda exempel

grundlagarna ger därpå, att en myndighet i övrigt direkt betecknas som

1 Ilihang till riksdagens protokoll 196i. 5 samt. 2 and. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 år 1961

Konungens, innehåller 24 § regeringsformen, som avser »Konungens nedre

justitierevision». I det förslag till ändrad lydelse av detta stadgande, som

av innevarande års riksdag antagits som vilande, har emellertid beteckningen

utbytts mot »nedre justitierevisionen».

Termen »Kungl. Maj:t», som i grundlagarna förekommer endast i regeringsformens

rubrik, har i gängse språkbruk och praxis i stor utsträckning

kommit att ersätta ordet »Konungen», när icke Konungen personligen avses.

I ermen begagnas främst för Konungen i statsrådet, men högsta domstolens

och regeringsrättens beslut utfärdas även i Kungl. Maj :ts namn.

Författningsutredningen. I sitt förslag till ny regeringsform (SOU 1963: 16

och 17) har författningsutredningen begagnat en annan terminologi än den

nuvarande. Ordet »Konungen» har endast nyttjats, där monarken personligen

avsetts. Författningsförslaget innehåller bl. a. i 1 kap. 3 § ett stadgande,

enligt vilket »Konungen är rikets statschef». Det organ, som utövar

i iksstyrelsen — vilket enligt törslaget kan ske såväl genom Konungen i

konselj som genom statsrådet i s. k. ministerråd eller genom enskilt stats1

åd har genomgående betecknats »regeringen». Denna term föreslås ersätta

det nuvarande uttrycket Kungl. Maj :t.

Motionen. Beteckningen »Konungen» har enligt motionärerna tradition

och vittnar om en tidigare utbredd kungamakt men ger inte ett tidsenligt

uttryck för regeringen eller andra myndigheter i vår tid. Genom grundlagarnas

ordalydelse har den uppfattningen bibehållits, att Konungen verkligen

utövar sitt ämbete så som författningen förutsätter. Att Konungen

sitter ordtörande i konselj saknar enligt motionärerna betydelse i detta

sammanhang, då konseljerna närmast är till för att få beslut protokollförda.

Beteckningen »Konungen» grundfäster ett visst statsskick. Utan att

i detta sammanhang vilja närmare ingå på frågan om monarki eller republik

framhåller motionärerna, att man bör utgå från önskvärdheten av en

ämbetstitel, som kan tillämpas inom både en monarki och ett republikanskt

statsskick. I författningarna bör därför äinbetstiteln »Konungen» ersättas

med »statschefen». Det framhålles även, att beteckningen »kungliga» för

olika styrelser för statliga verk och institutioner är missvisande och därför

bör avskaffas.

Utskottet. En sådan ändring av de nuvarande grundlagarnas ordalag, som

förordas i förevarande motion, skulle beröra regeringsformens hela system

och konstruktion. Med hänsyn härtill kan en övergång till andra uttryckssätt,

som bättre än de nuvarande anknyter till statslivets realiteter, endast

övervägas i samband med en allmän författningsrevision. Utskottet hemställer

därför,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 år 196å 3

att motionen. II: 361 från år 1963 icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 oktober 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru

Segerstedt Wiberg*, herrar Georg Pettersson, Olsén*, Erik Olsson*, Hernelius,

Dahl*, Källqvist och fröken Stenberg; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen, Adamsson*,

Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund, Braconier, Henningsson*, Svenungsson,

Wahlund och Wedén.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Spångberg, som ansett, att utskottet bort tillstyrka förevarande

motion II: 361 från år 1963.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.