Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behandlingen av redogörelserna för Europarådets och Nordiska rådets verksamhet.
1964-11-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1964:28, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behandlingen av redogörelserna för Europarådets och Nordiska rådets verksamhet.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 196b
1
Nr 28
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående behandlingen av redogörelserna för
Europarådets och Nordiska rådets verksamhet.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 94
i första kammaren av herrar Andersson, Birger, och Pettersson, Georg, samt
118 i andra kammaren av herr Bengtsson i Halmstad m. fl. hemställes,
»att riksdagen måtte besluta vidtaga en sådan ändring i sin arbetsordning
att tillfredsställande regler skapas i fråga om behandlingen av redogörelserna
för Europarådets och Nordiska rådets verksamhet, samt att vederbörande
utskott måtte utarbeta den författningstext som kan anses vara
erforderlig».
Motionärerna anger ett par tänkbara lösningar. Redogörelserna i fråga
kunde delgivas riksdagens ledamöter utan att anhängiggöras genom proposition
eller skrivelse från Kungl. Maj :t. Därigenom skulle motionsrätt
i anledning av redogörelserna ej förefinnas. En annan möjlighet skulle
vara att kamrarna remitterade de i anledning av redogörelserna väckta
motionerna till de utskott, som normalt har att behandla respektive frågor.
Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse icke
lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.
Gällande bestämmelser och tillämpad praxis
Regelmässigt har Kungl. Maj :t sedan tillkomsten av Europarådets rådgivande
församling årligen avgivit proposition till riksdagen med anhållan
om riksdagens yttrande angående vissa av församlingen sedan föregående
riksdag fattade beslut. Såsom bilaga till sådan proposition har förutom
texterna till av propositionen omfattade beslut även intagits korta referat
av övriga av församlingen fattade beslut.
Enligt § 6 reglementet för Nordiska rådets svenska delegation skall delegationen
årligen vid riksdagens början till Konungen avgiva berättelse
över sin verksamhet och rådets arbete. Berättelsen överlämnas därefter
av Kungl. Maj :t till riksdagen genom särskild skrivelse.
Stadganden om Konungens skrivelser och propositioner och motionsrätten
i anledning därav återfinnes i §§54 och 55 riksdagsordningen.
Riksdagsordningen § 54 stadgar i detta avseende att Konungens skrivelser
och propositioner tillställes båda kamrarna samt bör alltid vara åtföljda
1 Bihang till riksdagens protokoll 5 saml. 2 avd. Nr 28
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1964
av statsrådets och, då lagrådet avgivit utlåtande, jämväl dess yttrande.
Riksdagsordningen § 55: 1 andra stycket stadgar bl. a. att motion, som
föranledes av kungl. proposition, vilken efter öppnandet till riksdagen avlämnats,
må väckas sist vid det sammanträde, som infaller näst efter tio
dagar från det propositionen kom kammaren till handa. De berörda stadgandena
har tillämpats så att motionsrätt i samma mån förelegat i anledning
av Kungl. Maj :ts skrivelser med redogörelse för Nordiska rådets
verksamhet som för propositioner.
Nämnda propositioner, skrivelser och i anledning därav väckta motioner
har av kamrarna fram till i år hänvisats till utrikesutskottet. Jämlikt riksdagsordningen
§37:1 skall utrikesutskottet meddela utlåtanden och avgiva
förslag i anledning av dit hänvisade frågor, som angår rikets förhållande
till främmande makter och ej tillhör annat utskotts behandling.
För den händelse utskottet finner ärende vara felremitterat förfares därmed
enligt riksdagsstadgan § 17, vilket ger möjlighet till nytt remissbeslut.
Vid vårsessionen av årets riksdag frångick kamrarna dittillsvarande
praxis för remiss av Kungl. Maj :ts skrivelse med redogörelse för Nordiska
rådets verksamhet och hänvisade vissa punkter av redogörelsen till andra
utskott än utrikesutskottet.
Motionerna. Motionärerna påpekar att det vid några tillfällen framförts
kritik över den utskottsbehandling som beståtts motioner väckta i anledning
av redogörelserna. Utrikesutskottet har haft att behandla motioner,
som normalt inte hör till utskottets kompetensområde. Som exempel
nämner motionärerna bl. a.: koordinering av jakt- och fridlysningsbestämmelserna
i de nordiska länderna, radions juridiska ansvar och lagstiftning
om resebyråverksamhet. Med det förfaringssätt som användes
kan utrikesutskottet få frågor som berör praktiskt taget alla utskotts verksamhetsområden.
Utskottet. Sedan förevarande motioner väcktes, har kamrarna genom hänvisning
av Kungl. Maj :ts skrivelse med berättelse från Nordiska rådets
svenska delegation till olika utskott förfarit på sätt, som till en del motsvarar
motionärernas intentioner. Härigenom kommer motioner väckta i
anledning av redogörelserna för såväl Europarådets som Nordiska rådets
verksamhet att få samma utskottsbehandling, som tillkommer övriga motioner.
Redogörelserna i fråga omspänner vitt skilda områden av samhällslivet,
vilket ger motionsrätten i anledning av redogörelserna en delvis
annan karaktär än motioner väckta i anledning av Kungl. Maj :ts övriga
propositioner. Skulle det visa sig att motionsrätten i samband med nämnda
redogörelser får en omfattning, som inverkar på det övriga riksdagsarbetets
planmässiga bedrivande, finns anledning för utskottet att med be
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 196''r
3
gagnande av sin initiativrätt upptaga riksdagens former för behandling
av redogörelserna till ny prövning. I avvaktan på att erfarenheter vinnes av
den vid årets riksdag tillämpade hänvisningen av Kungl. Maj :ts skrivelse
med berättelse från Nordiska rådets svenska delegation finner utskottet
emellertid ej anledning föreligga att nu föreslå någon ändrad ordning för
riksdagens behandling av berörda berättelser. Utskottet hemställer sålunda,
att motionerna I: 94 och II: 118 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 november 1964
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Torsten Andersson*, Damström, Georg
Pettersson, Olsén*, Erik Olsson, Dahl, Källqvist*, fröken Stenberg, herrar
Hilding och Hubinette; samt
från andra kammaren: herrar von Friesen, Magnusson i Tumhult,
Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund, Braconier*, Henningsson, Westberg*,
Andersson i Billingsfors, Boo och Johansson i Trollhättan.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.