Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 dr 1964

1964-03-19 · 35 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:3, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 dr 1964

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 dr 1964

1

Nr 3

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående utlandssvenskars rösträtt m. m.

Till konstitutionsutskottet har hänvisats dels likalydande motionerna nr 3

i första kammaren av herrar Virgin och Lundström och nr 2 i andra kammaren

av herrar Ohlin och Heckscher, dels motionen nr 74 i andra kammaren

av herr Björkman, dels likalydande motionerna nr 261 i första kammaren

av herr Hermansson och nr 307 i andra kammaren av herrar Svensson

i Stenkyrka och Eliasson i Sundborn.

I motionerna I: 3 och II: 2 hemställes att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändring av 38, 39 och 42 §§ lagen om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38, 39 och 42 §§ lagen om val till riksdagen

skola erhålla följande ändrade lydelse.

38 §.

1. Röstlängd upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått

eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjuguett år.

2. I röstlängd skall jämväl, efter därom hos länsstyrelsen (i Stockholm

hos överståthållarämbetet) skriftligen gjord anmälan, som inkommit till

länsstyrelsen (överståthållarämbetet) senast den 10 juni ifrågavarande år,

upptagas svensk medborgare, som tidigare varit här i riket mantalsskriven

men som sedermera på grund av vistelse å utrikes ort icke blivit upptagen

i mantalslängd; dock att vad sålunda stadgas må gälla allenast den, som

under nästföregående kalenderår uppnått tjuguett år, som innehar giltigt

svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitiniationshandling och som

ej tillika är utländsk medborgare och ej heller av svensk eller utländsk myndighet

förklarats omyndig.

I anmälan, som avses i första stycket av detta moment, skall den, som

önskar bliva upptagen i röstlängden, angiva den myndighet som utfärdat

för honom gällande svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitimationshandling

samt datum och nummer å passet eller legitimationshandlingen

samt teckna försäkran på heder och samvete, att han är svensk medborgare

och ej tillika innehar utländskt medborgarskap, samt att han icke

av svensk eller utländsk myndighet förklarats omyndig.

Om innehållet av anmälan i övrigt samt om den myndighet, till vilken

denna skall ingivas, stadgar Konungen.

1 Bihany till riksdagens protokoll t.964. 5 samt. 2 avd. Nr 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år W6å

39 §.

Senast den 30 juni skall röstlängd ävensom sådan till länsstyrelsen inkommen

anmälan, som avses i 38 § 2 mom., vara avsänd eller avlämnad

för landet till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten.

Envar, som-----avskrift därav.

42 §.

Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå sådan

rätt, eller har någon, som ingivit anmälan enligt 38 § 2 mom., ej upptagits

i röstlängden, eller anser någon att annan icke må vara däri upptagen

såsom röstberättigad, äger han att i sina anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens ordförande

eller magistraten sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter —---av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPPgift utkommit från trycket i Svensk Författningssamling och gäller intill

utgången av år 1968.

I motionen II: 74 hemställes att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändring av 38, 39 och A2 §§ lagen om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38, 39 och 42 §§ lagen om val till riksdagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

38 §.

1. Röstlängd upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått

eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjuguett år.

2. I röstlängden i Storkyrkoförsamlingens valdistrikt i Stockholms stad

skall jämväl, efter därom skriftligen gjord anmälan, som inkommit till den

lokala skattemyndigheten senast den 10 juni ifrågavarande år, upptagas

svensk medborgare, som tidigare varit här i riket mantalsskriven men som

sedermera på grund av vistelse å utrikes ort icke blivit upptagen i mantalslängden;

dock att vad sålunda stadgats må gälla allenast den, som under

nästföregående kalenderår uppnått tjuguett år, som innehar giltigt

svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitimationshandling och som

ej tillika är utländsk medborgare och ej heller av svensk eller utländsk

myndighet förklarats omyndig.

I anmälan, som avses i första stycket av detta moment, skall den, som

önskar bliva upptagen i röstlängden, angiva den myndighet som utfärdat

för honom gällande svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitimationshandling

samt datum och nummer å passet eller legitimationshandlingen

samt teckna försäkran på heder och samvete att han är svensk

medborgare och ej tillika innehar utländskt medborgarskap samt att han

icke av svensk eller utländsk myndighet förklarats omyndig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ,V år 1964

3

Om innehållet av anmälan i övrigt samt om den myndighet, till vilken

denna skall ingivas, stadgar Konungen.

39 §.

Senast den 30 juni skall röstlängd ävensom sådan till den lokala skattemyndigheten

inkommen anmälan, som avses i 38 § 2 inom., vara avsänd

eller avlämnad för landet till ordföranden i valnämnden och i stad till

magistraten.

Envar, som---avskrift därav.

42 §.

Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller har någon, som ingivit anmälan enligt 38 § 2 inom., ej

upptagits i röstlängden, eller anser någon, att annan icke må vara däri

upptagen såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen

avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens

ordförande eller magistraten sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter ----av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket.

I motionerna I: 261 och II: 307 hemställes, att riksdagen måtte besluta att

i överensstämmelse med vad i motionerna anförts genom provisorisk lagstiftning

ge rösträtt vid 1964 års andrakammarval åt svenska medborgare

som nu vistas utomlands men som under något av de senaste tio åren varit

mantalsskrivna i Sverige, samt att konstitutionsutskottet måtte utforma härför

erforderlig författningstext.

Beträffande motiveringarna får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna först från utredningen

om utlandssvenskars folkbokföring och statistiska centralbyrån samt, sedan

dessa yttranden inkommit, från överståthållarämbetet ävensom från länsstyrelserna

i Stockholms län, Jönköpings län, Kronobergs län, Malmöhus,

län, Hallands län samt Göteborgs och Bohus län. Yttrandena är såsom bilagor

fogade till detta utlåtande.

Gällande bestämmelser m. m.

Tidigare var i 14 § riksdagsordningen bosättning (d. v. s. mantalsskrivning)

inom kommunen uttryckligen angiven såsom förutsättning för rösträtt

vid val till riksdagens andra kammare. Efter 1909 års ändringar i riksdagsordningen,

då den grundläggande bestämmelsen om valrätt vid nämnda

val fick sin plats i 16 §, finnes någon sådan förutsättning ej längre uttrycki

i grundlag. I den samtidigt med rösträttsreformen tillkomna lagen om val

till riksdagen stadgades emellertid mantalsskrivning som förutsättning för

rösträttens utövande.

lf Iiihang till riksdagens protokoll 196''i. 5 samt. 2 and. År 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

Enligt 16 § riksdagsordningen i dess nuvarande lydelse tillkommer valrätt

envar svensk undersåte, som senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjuguett års ålder, dock att valrätt ej må utövas av den som står

under förmynderskap. Därjämte stadgas att till efterrättelse vid val skall

finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen finnes närmare bestämt, valrätten

grundas på förhallandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå

att förändring inträffar före valet.

I lagen om val till riksdagen föreskrives, att för varje valdistrikt röstlängd

skall upprättas av lokal skattemyndighet. Av lagen framgår vidare, att röstlängden

som upprättas före den 30 juni varje år, skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått

eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjuguett år.

Enligt folkbokföringsförordningens bestämmelser skall vid mantalsskrivning

i mantalslängder uppföras alla fysiska personer, vilka den 1 november

förrättningsåret skall vara kyrkobokförda i riket. Den som inte är bosatt ä

fastighet i den församling, där han kyrkobokföres, skall bokföras såsom »å

forsamlingen skrivna». Den som är anställd i rikets tjänst å utländsk ort

kyrkobokföres med familj och svenskt tjänstefolk i regel i Storkyrkoförsamlingen

och samtliga blir sålunda mantalsskrivna i Sverige. Svenska sjömän

blir kyrkobokförda och mantalsskrivna här i landet, så länge de är inskrivna

på svenskt sjömanshus. Ytterligare två kategorier utlandssvenskar kan

kvarstå i kyrkoböcker och mantalslängder i Sverige, nämligen på utrikes ort

anställda präster och missionärer samt dessas familjer, så länge de ej uttagit

utvandringscertifikat. I övrigt stadgas i folkbokföringsförordningen, att

från lörsamlingsbok skall avföras envar, som enligt inkommet utvandringsbevis

lämnat landet eller som enligt skriftlig anmälan eller vid två mantalsskrivningar

i följd vunnen säker upplysning är stadigvarande bosatt å utrikes

ort. Bestämmelserna om att kyrkobokföringen skall ligga till grund

för mantalsskrivningen och om att röstlängden skall upprättas efter mantalslängden

leder till att andra grupper utomlands bosatta svenska medborgare

än diplomater, sjömän, präster och missionärer saknar rösträtt vid

andrakammarval.

Reformkrav

b rågan om utlandssvenskarnas ställning med avseende på rösträtten har

vid tlera tillfällen varit föremål för uppmärksamhet.

I en motion vid 1929 års riksdag (II: 103) anhölls om utredning angående

möjligheterna för utomlands bosatta svenska medborgare att deltaga i val.

Motionen avslogs av riksdagen på hemställan av konstitutionsutskottet, som

i sitt utlåtande (nr 4) uttalade, att utskottet icke kunde finna, att från Sverige

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

5

emigrerade personer, även om de bevarade svensk medborgarrätt, borde äga

rösträtt här i landet.

Vid en av socialstyrelsen utförd, år 1941 avslutad utredning om utlandssvenskarna

(SOU 1941: 36) avvisade styrelsen tanken på införande av rösträtt

åt dessa under hänvisning bland annat till att utlandssvenskarna i

många fall genom lång frånvaro måste ha blivit mer eller mindre främmande

för förhållandena i hemlandet och till att det på många håll skulle bliva

svårt att erhålla garantier för att icke sådana personer finge rösta, som

egentligen skulle vara diskvalificerade på grund av föreskrifter i svensk lag.

År 1949 upptogs i en motion (II: 161) frågan om möjlighet för hemvändande

emigranter att rösta samma år som de återkommit till Sverige och

icke, såsom nu gäller, tidigast året därpå. Konstitutionsutskottet, som avstyrkte

motionen, uttalade (uti. nr 22) bl. a., att utskottet anslöte sig till

vad tidigare yttrats i fråga om emigranters rösträtt dels av utskottet år 1929

och dels av socialstyrelsen i den här ovan nämnda utredningen. Motionen

avslogs av riksdagen.

I två likalydande motioner vid 1953 års riksdag (I: 25 och 11:47) hemställdes

ånyo om utredning av möjligheterna att vidga rätten för utlandssvenskar

att deltaga i val. Motionerna, som i första hand avsåg val till

riksdagens andra kammare, avslogs av riksdagen på hemställan av konstitutionsutskottet.

I sitt utlåtande (nr 5) anförde utskottet, att det enligt

utskottets mening i motionerna ej framlagts några skäl av beskaffenhet

att böra föranleda utskottet att i frågan frångå den uppfattning, vartill

riksdagen vid tidigare tillfällen anslutit sig.

Vid det nordiska justitieministermöte, som avhölls i december 1953, diskuterades

möjligheterna att bevara medborgare i nordiska länder vid deras

rösträtt i hemlandet även under längre tids vistelse i annat nordiskt

land. Mötet beslöt att framställningen skulle upptagas till behandling i de

olika länderna.

Vid 1954 års riksdag väcktes i två likalydande motioner (1:10 och II: 11)

yrkande om att frågan om utlandssvenskarnas folkbokföring skulle upptagas

till prövning. Yrkandet vore att se mot bakgrund av folkbokföringens

betydelse i rösträttshänseende. Motionerna behandlades av tredje lagutskottet,

som avstyrkte desamma (uti. nr 7).

I direktiven för 1955 års valutredning, vilken tillkallats för att verkställa

en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val i syfte att

underlätta de röstberättigades deltagande i sådana val, berördes bl. a. frågan

om lättnader för utlandssvenskar och hemvändande emigranter att

utöva sin rösträtt. I svar på en interpellation vid 1956 års riksdag, vari chefen

för justitiedepartementet tillfrågades huruvida han ville låta utreda

frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, uttalade departementschefen, att

valutredningen på grund av vad direktiven sålunda innehölle komme att

till behandling upptaga den i interpellationen väckta frågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196t

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majrt den 29 augusti 1958 tillkallade

chefen för justitiedepartementet ytterligare fyra personer att såsom sakkunniga

deltaga i 1955 års valutredning. Departementschefen anförde till

statsrådsprotokollet nämnda dag, att utvidgning av utredningen vore påkallad

— forutom med hänsyn till den invecklade och betydelsefulla beskaffenheten

av spörsmålet om åtgärder till underlättande av sjuka personers

deltagande i allmänna val — jämväl med tanke på de ytterligare spörsmål,

som stode på utredningens arbetsprogram, bl. a. de komplicerade frågorna

om utlandssvenskarnas rösträtt. Vidare uttalade departementschefen att

han för egen del tillmätte dessa spörsmål stor betydelse och ansåge det angeläget,

att de snarast bringades till en tillfredsställande lösning.

Vid 1958 års B-riksdag aktualiserades i två likalydande motioner (I: 99

och II: 132) ånyo frågan om utvidgning av utlandssvenskarnas rösträtt. I

sitt av riksdagen godkända utlåtande över dessa motioner (uti. nr B 4/1958)

erinrade konstitutionsutskottet om det av 1955 års valutredning bedrivna

arbetet i ämnet samt om författningsutredningens arbete med en moderni
-

sering av vår författning, vilket jämväl åsyftade uteslutning ur grundlag

av bestämmelser som förutsättas överförda till vallag. Med hänsyn till sålunda

pågående utredningar fann sig utskottet — som erkände'' det föreliggande

spörsmålets betydelse och förväntade att valulredningen i god tid

före utgången av 1959 framlade resultatet av sin utredning i frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt — icke böra tillstyrka de berörda motionerna.

Ä\en vid 1960 års riksdag togs det aktuella ämnet upp i eu motion (II:

178). Konstitutionsutskottet (uti. nr 17) avstyrkte motionen och anförde:

Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt att frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt bringats till sin lösning redan med avseende å innevarande

års andrakammarval. Valutredningen har emellertid ännu icke

slutfört sitt arbete i denna del. Innan så skett anser sig utskottet icke böra

tillstyrka en lagstiftning i ämnet. En sådan förutsätter bl. a. lösande av ett

flertal spörsmål av tekniskt invecklad beskaffenhet. Biksdagen avslog motionen.

I s\ar på en enkel fråga i riksdagen vid 1960 års höstsession meddelade

chefen för justitiedepartementet, att valutredningens arbete var inriktat på

att proposition med förslag till nya bestämmelser angående utlandssvenskarnas

rösträtt skulle kunna framläggas vid 1961 års höstsession. Vid sistnämnda

session uttalade justitieministern i svar på en interpellation bl. a.

att valutredningen, vars betänkande angående utlandssvenskarnas rösträtt

på grund av en förskjutning i dess arbetsplan icke kunde väntas förrän i

början av år 1962, icke ämnade föreslå någon utvidgad sådan rätt vid kommunala

val och att en lösning av frågan alltså skulle få betydelse först för

det allmänna val, som skulle hållas år 1964.

Den 7 april 1962 avgav valutredningen betänkande angående utlandssvenskars

deltagande i allmänna val (SOU 1962: 19), vari föreslås, att frå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

7

gan om utlandssvenskarnas valdeltagande löses genom ett särskilt registreringsförfarande

vid sidan av folkbokföringen och med uteslutande syfte att

bereda utlandssvenskar möjlighet att bli upptagna i röstlängden. En redogörelse

för valutredningens förslag och däröver avgivna remissyttranden

lämnas nedan.

Sedan valutredningens betänkande remissbehandlats, tillkallades enligt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1963 kammarrättsrådet S. F.

von Otter för att undersöka möjligheterna att i vidgad utsträckning upptaga

utlandssvenskar i folkbokföringen. I direktiven till den nya utredningen

anförde chefen för justitiedepartementet bl. a. följande:

Av vad sålunda förekommit torde framgå, att stora meningsskiljaktigheter

råder beträffande den lämpligaste lösningen av frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt. Tydligt är också att det är förenat med avsevärda svårigheter

att med bevarad valsäkerhet lösa frågan på den väg valutredningen

tänkt sig. Med hänsyn härtill och till frågans vikt är det befogat att, innan

slutlig ställning tages, pröva andra vägar att förbättra utlandssvenskars möjligheter

till valdeltagande. Ett uppslag, som framförts såväl motionsledes

i riksdagen som inom valutredningen och som kan vara förtjänt att närmare

övervägas, är att i folkbokföringen upptaga även vissa andra grupper

av utlandssvenskar än de som nu kvarstår såsom folkbokförda hos oss.

Jag tänker härvid närmast på utlandssvenskar, som med hänsyn till arten

av den verksamhet de utövar utomlands kan antagas komma att återflytta

till Sverige inom eu icke alltför avlägsen framtid eller vilkas samhörighet

med Sverige eljest är mera tydligt uttalad. Som exempel på hithörande

kategorier av utlandssvenskar kan nämnas svenska tjänstemän vid internationella

organisationer, till vilka Sverige är anslutet, de svenska tidningarnas

utlandskorrespondenter och annan i utlandet stationerad svensk personal

vid svenska företag. Enligt min mening bör en utredning nu komma

till stånd med uppgift att närmare undersöka möjligheterna att genomföra

en reform i angiven riktning samt att framlägga de förslag, vartill utredningen

kan leda. Om det visar sig möjligt och lämpligt att i betydligt större

utsträckning än för närvarande upptaga utlandssvenskar i folkbokföringen

bör utredningen beakta önskemålet, att bokföringen av dem åtminstone i

princip kommer att ske å den ort, som de i folkbokföringshänseende tillhörde

vid sin utflyttning ur riket. Vid utredningen bör även uppmärksammas,

att folkbokföringen är förenad med andra rättsverkningar än sådana

som rör rösträtten och dess utövning. Det får med hänsyn härtill övervägas,

huruvida den form av folkbokföring, som gäller för här i riket bosatta personer,

jämväl bör komma till användning beträffande utlandssvenskar, som

finnes böra vara här folkbokförda. Utredningen bör bedrivas så skyndsamt

som sakens komplicerade beskaffenhet medger.

I eu interpellation i andra kammaren den 16 oktober 1963 ställde herr

Björkman fråga till chefen för justitiedepartementet, huruvida denne hade

för avsikt att under dåvarande höslsession förelägga riksdagen proposition

om utlandssvenskarnas rösträtt. Statsrådet Kling besvarade interpellationen

nekande och yttrade vidare bl. a.:

Vi har kringgärdat vårt valsystem med ett mycket stort antal säkerhetsbestämmelser

det är kanske den krångligaste lagstiftning vi har. Vi har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

emellertid underkastat oss detta för att få en så fullständig säkerhet som

möjligt.

I detta sammanhang restes två invändningar just från denna synpunkt.

Först och främst kunde det system som valutredningen föreslagit inte medge

någon egentlig kontroll av att den utlandssvensk, som anmäler sig för

registrering i röstlängd, verkligen fortfarande är svensk medborgare och

myndig. Om man obehörigt verkar i val, kan man straffas för detta. Möjligheterna

att på straffrättslig väg beivra oriktiga uppgifter i en anmälan av

detta slag är emellertid mycket begränsade med hänsyn till att vederbörande

bor i ett kanske mycket avlägset främmande land.

Vidare skapade det föreslagna systemet risk för att en och samma person

kunde vara upptagen som röstberättigad i mer än en röstlängd och därigenom

skulle kunna utöva sin rösträtt i flera valdistrikt. Det var bl. a. detta

som föranledde att vi tillkallade en utredningsman.

Utländsk rätt

Valutredningen har i sitt ovannämnda betänkande redogjort för vad som

gäller i övriga nordiska länder samt i Västtyskland och Frankrike med avseende

på möjligheterna för medborgare i dessa länder att vid bosättning

eller vistelse i annat land deltaga i hemlandets val. Av redogörelsen framgår,

att medborgarna i samtliga dessa länder utom Frankrike i princip saknar

möjlighet att vid fast bosättning i annan stat deltaga i hemlandets val.

Franska medborgare däremot har sådan möjlighet. I Frankrike gäller enligt

utredningen följande:

Franska medborgare, som äger fast hemvist utomlands men som fortfarande

är införda i transk röstlängd, har rätt att deltaga i såväl parlamentsval

som kommunala val. I den franska vallagen (code électoral) stadgas, att

utomlands bosatta franska medborgare på begäran må upptagas i röstlängden

i den kommun, där de hör hemma i frågor som gäller deras militärtjänst;

utomlands bosatta kvinnor, som är franska medborgare, må på begäran

upptagas antingen i röstlängden i den franska kommun, där de senast

haft sitt hemvist eller vistats i minst 6 månader, eller i röstlängden i sin

tödelsekommun. Detta gäller dock endast under förutsättning, att dessa

medborgare i förväg låtit införa sig i vederbörande franska konsulats nationalitetsmatrikel.

Nu angivna röstberättigade personer kan rösta genom befullmäktigat

ombud.

Antalet svenska medborgare, som för närvarande är mera stadigvarande

bosatta i utlandet, överstiger enligt en av valutredningen gjord uppskattning

65 000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196''r

9

Yalutredningens förslag

Utredningen förklarar sig ha kommit till den uppfattningen, att några

mera vägande principiella skäl icke kan aberopas för att, i den utsträckning

som alltjämt är fallet bibehålla bosättning (mantalsskrivning)

här i riket såsom ett faktiskt villkor för rösträtten; dock endast med avseende

å valen till riksdagens andra kammare. Något förslag att bereda utlandssvenskar

möjlighet att deltaga i kommunalvalen har utredningen ej

ansett sig böra framlägga. — Utredningen konstaterar, att om utlandssvenskarna

blir berättigade att deltaga i valen till andra kammaren, detta kommer

att medföra, att de också får deltaga i allmän folkomröstning.

Beträffande den tekniska lösningen av frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt föreslår utredningen, att deras upptagande i röstlängden

göres beroende av anmälan från deras sida. Röstning bör enligt utredningen

äga rum i det valdistrikt, där vederbörande utlandssvensk senast

varit mantalsskriven.

1 fråga om rätten att efter anmälan bli upptagen i röstlängden

föreslår utredningen följande begränsningar.

1. Endast sådana svenska medborgare, som varit mantalsskrivna i Sverige

under något av de fem år som närmast föregått det år, för vilket röstlängden

upprättas, får upptagas däri.

2. Förvärv av utländskt medborgarskap jämte det svenska skall utgöra

hinder för upptagande i röstlängd.

3. Omyndigförklaring av svensk eller utländsk myndighet skall också utgöra

sådant hinder.

Något skäl att icke i röstlängden uppta sådan utlandssvensk, som uppnår

21 år först under det kalenderår röstlängden upprättas, har utredningen ej

funnit.

t fråga om anmälans innehåll, ingivande och behandling

föreslår utredningen följande.

Anmälan bör ställas till den lokala skattemyndighet, som upprättar röstlängd

för det distrikt, där vederbörande senast varit mantalsskriven. Den

bör senast den 30 april vara ingiven till vederbörande länsstyrelse, vilken

efter kontroll av uppgiften om senaste mantalsskrivningsort vidarebefordrar

anmälan.

Anmälan bör — förutom erforderliga identifieringsdata — innehålla upplysning

om vederbörandes medborgarskaps- och myndighetsförhållanden.

Utredningen ifrågasätter, om anmälan bör bestyrkas, exempelvis av någon

myndighet, men har avstått från förslag i den riktningen, enär något ur säkerhetssynpunkt

fullt tillfredsställande bestyrkande icke torde kunna åstadkommas.

Ej heller har utredningen velat föreslå, att innehav av giltigl

svenskt pass skall vara en förutsättning för rätt åt! göra anmälan om upp
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196A

tagande i röstlängd med hänvisning till, att medborgarskapsförhållandena

kan ha förändrats efter passets utfärdande och till den vidsträckta passfriheten.

Utredningen anser det därför ej finnas någon annan praktisk möjlighet

än att godtaga en på heder och samvete avgiven försäkran av den som

gör anmälan, att han är svensk medborgare och ej har förvärvat medborgarskap

i något annat land samt att han inte heller blivit förklarad omyndig

av vare sig svensk eller utländsk myndighet. Namnteckningen bör enligt

utredningen vara bevittnad.

Dä anmälan får självständig betydelse endast för de senaste fem åren

anser utredningen risken för felaktiga uppgifter vara ringa.

Mot valutredningens betänkande avgavs två reservationer. I den ena föreslogs,

att varje svensk medborgare, bosatt i utlandet, som någon gång varit

mantalsskriven i Sverige, skall oavsett den tid som gått sedan mantalsskrivningen

kunna genom det i betänkandet föreslagna registreringsförfarandet

la rösträtt -vid andrakammarval. I den andra reservationen förordas eu

uppmjukning av femårsregeln på så sätt att den kompletteras med eu bestämmelse

att ny femårsperiod får räknas från det år, då vederbörande efter

anmälan senast blev upptagen i röstlängden.

Remissyttranden över valutredningens betänkande

Kemissvaren ar på ett undantag när positiva till en utökad rösträtt för

utlandssvenskarna.

Den av valutredningen föreslagna tekniska lösningen av utlandssvenskarnas

valdeltagande har godtagits av flertalet remissinstanser.

1 några yttranden erinras om att som eu förutsättning för upptagande i

rostlängd efter anmälan enligt utredningsförslaget gäller, att vederbörande

på grund av vistelse å utrikes ort icke blivit upptagen

i mantalslängden.

Valnämnden i Stockholm ifrågasätter, om det är möjligt att med eu sådan

föreskrift urskilja den grupp, som man med förslaget vill ge möjligheter

att deltaga i val. Enligt valnämnden kan en utflyttning till utrikes ort icke

alltid utläsas i förekommande register. En del personer utesluts nämligen

ur mantalslängden på grund av att de överförts till bok över obefintliga. I

Stockholm uppgår dessas antal årligen till 300—400, och det kan enligt valnämnden

antagas att åtskilliga av dessa personer lämnat landet medan andra

alltjämt vistas här i riket. Ej heller ett uttagande av utvandringscertifikat

anser valnämnden ge något säkert belägg för hur det förhåller sig med

bosättningen, ej ens för det fall utvandringscertifikatet vid utresa avlämnas

i tullen och återsändes till den utfärdande myndigheten eftersom exempel

finns på, att ett sådant förfarande tillämpats i avsikt att bibringa myndig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konslitnlionsutskottets utlåtande nv 3 år 196A

ll

heten den falska föreställningen att bosättning å utrikes ort skett. För valnämnden

synes det därför icke vara möjligt för de lokala skattemyndigheterna

att vid prövningen av inkomna anmälningar avgöra, om uteslutningen

ur mantalslängden har sin verkliga orsak i utlandsvistelse.

Valutredningens förslag att även av utländsk myndighet me ddelad

omyndighetsförklaring skall utgöra hinder för upptagande

i röstlängd kritiseras av beskickningschefen i Lagos. Han framhåller,

att en sådan omyndighetsförklaring av svensk medborgare i allmänhet ej

äger rättsverkan i Sverige. Han påpekar också, att i många länder finnes

rättsinstitut, som är likartade med men ej så ingripande som den svenska

omyndighetsförklaringen och att därför tvekan kan komma att uppstå, huruvida

den som är föremål för någon sådan mindre omfattande åtgärd skall

anses omyndighetsförklarad i valrättshänseende.

Beträffande anmälningsförfarandei har magistraten i Lund

i sitt yttrande anlagt synpunkter på den straffrättsliga konsekvensen av att

oriktiga uppgifter blivit lämnade i den försäkran, som anmälan enligt förslaget

skall innehålla. Magistraten framhåller, att försäkran i regel torde utarbetas

och underskrivas utanför svenskt territorium. Utan att taga ställning

till frågan, huruvida oriktig försäkran är att anse såsom ett brott begånget

utom riket eller ej, finner magistraten kunna ifrågasättas, om strafträltsliga

sanktioner kan vidtagas mot den brottslige, därest denne efter

brottets förövande kvarstannar i utlandet.

I några remissyttranden framhålles, att det iöreslagna tekniska förfarandet

för behandlingen av inkomna anmälningar icke utesluter möjligheten

till vissa felaktigheter. Del betonas därvid, att fara föreligger för att en utlandssvensk

genom utnyttjande av det föreslagna anmälningsförfarandet i

vissa fall kan bli uppförd i mer än en röstlängd. Länsstyrelsen i Hallands

län erinrar sålunda att fall kan inträffa, då vederbörande utlandssvensk med

vissa års mellanrum blir mantalsskriven i olika svenska kommuner för att

under mellanliggande och efterföljande år ha hemvist i främmande stat.

Länsstyrelsen framhåller, alt därvid risk kan uppkomma för att samma

person inkommer med anmälningar till skilda lokala skattemyndigheter.

Denna olägenhet finner länsstyrelsen dock kunna elimineras om alla anmälningar

ingivas för registrering och kontroll till eu för hela riket gemensam

myndighet, t. ex. överståthållarämbetet.

Slutligen må nämnas, att länsstyrelsen i Kalmar län sätter i lråga, om inte

de tidsfrister som lagen om val till riksdagen upptar för skilda åtgärder i

samband med besvär över beslut angående röstlängd måste justeras med

hänsyn till genomförandet av en reform i enlighet med valutredningens

förslag.

21 Ilihany till riksdayenx protokoll /.%''i. 5 samt. mxl. Yr

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

Utskottet

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har utskottet senast vid

1960 års riksdag uttalat, att det är önskvärt, att frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt bringas till en lösning. Detta spörsmål är emellertid förbundet

med avsevärda tekniska problem. I första hand gäller dessa valsäkerheten.

Kontrollen av att en utlandssvensk uppfyller rösträttsvillkoren och

att han icke utövar rösträtt i mera än ett valdistrikt möter sålunda betydande

svårigheter. Även andra tekniska frågor uppställer sig. Svårigheterna

belystes i valutredningens betänkande 1962 och de däröver avgivna remissyttrandena.

Dessa föranledde tillkallandet av en ny utredning med uppgift

att utforma en ur valsäkerhetssynpunkt mera tillfredsställande lösning än

den av valutredningen föreslagna.

Även utskottet är av den meningen, att någon godtagbar lösning av den

behandlade frågan ännu icke framkommit. Att garantier tillskapas för valsäkerheten

framstår sålunda som ett oeftergivligt krav för en lagstiftning

i ämnet. Denna synpunkt har alltid tillmätts avgörande betydelse vid vallagstiftningens

utformning. Att öppna möjlighet för den, som ej är röstberättigad,

att rösta eller för en röstberättigad att avgiva sin röst i flera valdistrikt

skulle vara klart stridande mot de principer, som legat till grund

för vallagens uppbyggnad.

Mot de till motionerna I: 3 och II: 2 fogade lagförslagen kan samma invändningar

resas, som anförts mot valutredningens förslag. De innefattar

icke tillräckliga garantier för valsäkerheten. I stor utsträckning skulle i

saknad av kontrollmöjligheter de uppgifter få tagas för goda, vilka lämnats

av den som begärt att bliva upptagen i röstlängd. Det till motionen II:

74 fogade förslaget skulle därutöver innebära, att samtliga utlandssvenskar,

som ej är mantalsskrivna i riket, skulle givas rösträtt i Stockholms stad,

oavsett om de ägt anknytning dit eller icke, en ordning som icke kan anses

tillfredsställande.

En icke godtagbar konsekvens av samtliga hittills förebragta förslag till

lagtekniska lösningar av den upptagna frågan är också, att de skulle medföra,

att svenska medborgare, som ej är mantalsskrivna i riket, skulle bliva

valbara till andra kammaren. Till första kammaren kan endast väljas

»i kommunernas allmänna angelägenheter röstberättigade män och kvinnor»,

vilket innebär ett krav på bosättning i riket. För valbarhet till andra

kammaren gäller ett starkare bostadsband. Motionärernas förslag skulle sålunda

medföra en principiell nyhet, som innebär, att något bostadsband icke

skulle gälla för svenska medborgare, bosatta utom riket.

Motionärerna har också medgivit, att slutgiltig ställning icke nu kan tagas

till frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, men hemställt om en provisorisk

lagstiftning, som skulle tillämpas vid 1964 års andrakammarval och

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

äga giltighet under en sådan tidrymd, att utredningsarbetet därunder hinner

fullföljas. Utskottet anser, att en lagstiftning, som äventyrar valsäkerheten,

icke kan godtagas ens som ett provisorium. Den pågående utredningen,

vars erforderlighet ej ifrågasatts av motionärerna, bör avvaktas, innan

lagstiftning i ämnet genomföres. Härtill kommer, att det skulle möta stora

administrativa svårigheter att redan vid andrakammarvalen instundande

höst tillämpa en lagstiftning om rösträtt för svenska medborgare, som ej

är mantalsskrivna i riket. Den tid, som står till buds för erforderliga förberedelser,

är alltför kort. De tidsfrister för röstlängds upprättande, framställande

av anmärkningar och prövning av besvär, som stadgas i vallagen,,

är knappt tilltagna. En sådan provisorisk lagstiftning, som motionärerna

åsyftar, skulle kunna vålla oreda i det valadministrativa arbetet.

På anförda skäl finner sig utskottet icke kunna tillstyrka en lagstiftning

i enlighet med de i motionerna framställda yrkandena.

Utskottet hemställer därför,

att

1) motionerna I: 3 och II: 2,

2) motionerna I: 261 och II: 307 samt

3) motionen II: 74

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 mars 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén, Erik Olsson*, Källqvist*,

Harald Pettersson och Hiibinette; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen*, Magnusson i

Tumhult*, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Hamrin i Jönköping, Braconier,

fru Thunvall, herrar Wahlund och Johansson i Trollhättan.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1961

Reservation

av fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Källqvist, Harald Pettersson,

Häbinette, von Friesen, Magnusson i Tumhult, Hamrin i Jönköping,

Braconier och Wahlund, vilka anfört:

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt under en följd av år rönt mycken uppmärksamhet.

För närvarande kan endast de utomlands bosatta svenska medborgare,

som är mantalsskrivna i riket, utöva rösträtt till andra kammaren. Denna

begränsning saknar stöd i grundlagarna. I stället stadgar 16 § riksdagsoidningen,

att valrätt skall tillkomma envar man och kvinna, som är svensk

undersåte, utan något krav på mantalsskrivning i riket. Ett sådant har

emellertid uppställts genom vallagens röstlängdsregler. Ju mer de internationella

förbindelsernas betydelse och intensitet ökats, desto mer otillfredsställande

har denna begränsning kommit att framstå. Värdet av de insatser,

som göres av de utomlands bosatta svenska medborgarna, står numera

klart för envar. Antalet svenska medborgare, som verkar i internationella

organisationer eller vid svenska företag i utlandet, har också under

senare år väsentligt stigit. Allmän enighet synes numera råda om att utlandssvenskarna

bör givas vidgad rösträtt. Sålunda underströk konstitutionsutskottet

vid 1958 års B-riksdag och vid 1960 års riksdag betydelsen

av att frågan bringas till en lösning.

Den behandlade fragan har emellertid visat sig vara förenad med tekniska

problem. Ett omfattande utredningsarbete har nedlagts på att åstadkomma

en godtagbar lösning. Mot det förslag, som framlades av 1955 års

valutredning i dess 1962 avgivna betänkande och som ligger till grund för

de i ämnet nu väckta motionerna, har vissa invändningar rests, främst ur

valsäkerhetssynpunkt. Betydelsen av dessa anmärkningar synes oss emellertid

ha överdrivits. Vi anser, att genom valutredningens fleråriga överväganden

en godtagbar grundval skapats för en provisorisk lagstiftning i ämnet.

Av de remissyttranden, som inhämtats över motionerna, har också

enligt vår mening framgått, att några hinder icke möter att redan vid innevarande

års andrakammarval tillämpa en lagstiftning i huvudsaklig

överensstämmelse med val utredningens förslag.

Enligt vår mening bör sålunda en provisorisk lagstiftning nu komma

till stånd. Denna bör, såsom yrkats i motionerna I: 261 och II: 307, begränsas

till att avse sådana utlandssvenskar, som under något av de senaste

tio åien före året för röstlängdens upprättande varit mantalsskrivna i riket.

I övrigt synes det till motionerna I: 3 och II: 2 fogade lagförslaget väl

ägnat att läggas till grund för en provisorisk lagstiftning med vissa av hänsyn

till de inhämtade remissyttrandena samt valutredningens överväganden

föranledda smärre jämkningar och tillägg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 dr 196A 15

Till den föreslagna provisoriska lagstiftningen erfordras vissa administrativa

föreskrifter, vilka det bör ankomma på Kung!. Maj :t att utfärda.

Med hänsyn till att frågan redan varit föremål för överväganden av valutredningen

och i anslutning till dess betänkande, finner vi det böra vara

möjligt för Kungl. Maj :t att i tid före det instundande valet utfärda nödiga

föreskrifter.

Att svenska medborgare, som ej är bosatta i riket, formellt skulle bliva

valbara till andra kammaren enligt den av oss föreslagna provisoriska lagstiftningen,

kan vi ej anse utgöra ett bärkraftigt skäl mot denna. Någon

praktisk betydelse lärer det angivna förhållandet icke komma att få.

På grund av vad sålunda anförts anser vi, att utskottet bort tillstyrka

en lagstiftning rörande utlandssvenskarnas rösträtt, och hemställer därför,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna 1: 3 och

11:2, 1:261 och 11:307 samt 11:74, besluta att för sin del

antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38, 39 och 42 §§ lagen den 26 november 1920

om val till riksdagen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

38 §

1. Röstlängd upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka

uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjuguett år.

2. I röstlängd skall jämväl, efter därom skriftligen gjord anmälan, upptagas

svensk medborgare, som för något av de närmast före året för röstlängdens

upprättande förflutna tio åren varit här i riket mantalsskriven

men som sedermera på grund av vistelse å utrikes ort icke blivit upptagen

i mantalslängden; dock att vad sålunda stadgats må gälla allenast den,

som uppnått eller under kalenderåret uppnår tjuguett år och som ej tillika

är utländsk medborgare och ej heller av svensk eller utländsk myndighet

förklarats omyndig. Person, varom här är fråga, skall upptagas i röstlängden

för det valdistrikt, inom vilket den fastighet är belägen, å vilken

han senast varit mantalsskriven.

I anmälan, som avses i första stycket av detta inom., skall den, som

önskar bliva upptagen i röstlängden, teckna försäkran på heder och samvete

att han är svensk medborgare och ej tillika innehar utländskt medborgarskap

samt att han icke av svensk eller utländsk myndighet förklarats

omyndig. Vidare skall anmälan innehålla de uppgifter i övrigt, som

framgå av formulär, vilket fastställes av Konungen. Anmälan skall vara

egenhändigt undertecknad och vara bevittnad av minst en person. Den

skall vara ställd till den lokala skattemyndigheten och ingivas till Konungens

befallningshavande senast den 1 juni det år röstlängden upprättas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

Finner den lokala skattemyndigheten hinder föreligga för att i röstlängden

upptaga den, som gjort anmälan, skall underrättelse härom med angivande

av hindrets art ofördröjligen tillställas denne enligt formulär, som

fastställes av Konungen.

Blanketter till anmälan, varom i delta mom. sägs, skola finnas tillgängliga

hos Konungens befallningshavande samt hos svenska beskickningar

och konsulat.

3. Envar i röstlängden upptagen person, om vilken upplysning ej vinnes,

att han den 10 juni brister i något av vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad; dock att i fråga om

den som först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjuguett

år anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången

av löpande kalanderår.

4. Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock

om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas av Konungen.

39 §

Senast den 30 juni skall röstlängd ävensom sådan till den lokala skattemyndigheten

inkommen anmälan, som avses i 38 § 2 mom., vara avsänd

eller avlämnad till ordföranden i valnämnden.

Envar, som----avskrift därav.

42 §

Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå sådan

rätt, eller har någon, som ingivit anmälan enligt 38 § 2 inom., ej upptagits

i röstlängden, eller anser någon, att annan icke må vara däri upptagen

såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens

ordförande sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter---— av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPP§ift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och gäller

intill utgången av år 1968.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år I96å

17

Bilaga 1

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom remiss den 13 februari 1964 har utredningen om utlandssvenskars

folkbokföring anmodats avgiva utlåtande över vid 1964 års riksdag väckta

motioner i första kammaren, nr 3, och i andra kammaren, nr 2, angående utlandssvenskarnas

rösträtt, i första kammaren, nr 261, och i andra kammaren,

nr 307, om rösträtt vid 1964 års riksdagsval för vissa utlandssvenskar

samt i andra kammaren, nr 74, angående utlandssvenskars upptagande i

röstlängd. Till åtlydnad härav får utredningen anföra följande.

Frågan hur utlandssvenskar skall kunna beredas möjlighet att rösta vid

val till riksdagens andra kammare innefattar i sig åtskilliga problem, några

av rent principiell, andra av mera teknisk natur. En lösning av frågan i hela

dess vidd förutsätter att avvägningar bl. a. göres mellan å ena sidan de

eventuella risker för valsäkerheten och å andra sidan de fördelar ur rosträttssynpunkt

som kan uppkomma. Utredningen finner sig, främst mot bakgrunden

av innehållet i de utredningen meddelade direktiven, inte ha anledning

att i förevarande sammanhang göra några ställningstaganden till de

principiella frågorna. Utredningen begränsar sig därför till att granska de

i motionerna framlagda förslagen främst från registreringsteknisk sjn

vinkel. ..

I riksdagsmotionerna uppställes, liksom tidigare i valutredningens betänkande,

vissa huvudförutsättningar för att utlandssvensken skall få rosta,

nämligen: 1) Han skall vara svensk medborgare och icke tillika inneha

utländskt medborgarskap; 2) han skall vid tiden för röstlängdernas upprättande

icke vara mantalsskriven här i riket men skall tidigare ha varit det;

3) han får inte ha förklarats omyndig av svensk eller utländsk myndighet. 1

1. Medborgarskaps frågan

Gällande folkbokföringsbestämmelser bygger på den förutsättningen, att

___om intet annat utsäges — den som är folkbokförd här i riket är svensk

medborgare. Ifrågavarande bestämmelser samt de regler, vilka gäller for

upprättande av röstlängd för val til! riksdagens andra kammare, är så utformade

atl de innefattar garantier för alt rösträtt inte skall kunna utövas

av den som icke är svensk medborgare.

Av en utlandssvensk — dvs. här i riket icke folkbokförd svensk medboi - -are — lämnad uppgift att han är svensk medborgare kan icke här i riket

kontrolleras. Ej heller kan kontrolleras huruvida han innehar utländskt

medborgarskap. Valutredningen torde ha ansett, att kombinationen »på

heder och samvete avgiven förklaring» och den s. k. »femårsregeln» skulle

innefatta tillfredsställande garanti för att vederbörande verkligen vore

svensk medborgare och icke tillika medborgare i annat land.

I de likalydande motionerna 1:261 och 11:307 föreslås eu »tioarsregel»

i stället för den av valutredningen föreslagna femårsregeln. I de övriga motionerna

finnes icke någon motsvarighet till de nämnda fem- eller tioårsreglcrna.

Däremot uppställes i dessa motioner krav på att vederbörande skall

inneha giltigt svenskt pass eller annan därmed jämförlig legitimationshand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr Ii dr It) t ii

Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring finner för sin del sannolkheten

tala för, att ju längre tid som förflyter från det en svensk flyttat

i 1 utlandet desto starkare blir presumtionen för att lian vunnit utländskt

ln®db”rg;*1:skaP.och att han förlorat sitt svenska medborgarskap. Fall kan

1 at.^a fa dar utländskt medborgarskap förvärvas och, utan att vederbörande

sjah ar medveten därom, det svenska medborgarskapet samtidigt går förorat.

Innehav av giltigt svenskt pass utgör visserligen eu presumtion för

att passinnehavaren ar svensk medborgare men innehavet utgör icke någon

garanti för att så verkligen är fallet. °

-• Mantalsskrivnings frågan

Möjlighet finnes alltid att kontrollera riktigheten av eu i anmälan till

upptagande i rostlängd lämnad uppgift att uppgiftslänniaren varit för visst

ar mantalsskriven i viss kommun. Om emellertid granskningen av anmälan

skall innefatta jamval kontroll av att uppgiftslämnaren inte sedermera

vård manUlssknven har i riket respektive att han inte är mantalsskriven

bär for det ar, under vilket röstlängden upprättas, kan genast vissa svårigheter

uppstå. I vissa fall kan det krävas förhållandevis tidsödande efter - torskningsarbete.

Erfarenheten visar att det för allmänheten ofta är svårt att lämna exakla

uppgifter om »senaste mantalsskrivningsort». Den omständigheten att i

Sverige fodda personer, vilka vistats utomlands, ofta ändrar stavningen på

sn''a namn, framförallt om de innehåller bokstäverna å, ä, ö, bidrager till

att det kan bil svårt och stundom måhända omöjligt att identifiera vederbörande.

... Förutsättningarna för att kunna genomföra en kontroll av en i anmälan

amnad uppgift om »senaste mantalsskrivningsort» och för att kunna hänora

vederbörande till det valdistrikt, där han senast varit mantalsskriven,

blir givetvis mindre ju längre tid han har vistats utom riket.

! mohonen H: 74 föreslås, att samtliga utlandssvenskar, vilka anmäler

önskan att bil uppförda i rostlängd, skall uppföras i röstlängden för Storkyrkoforsamlingens

valdistrikt i Stockholms stad. Ett genomförande av förs

a.''7et 1..t,enna del skulle ställa den lokala skattemyndigheten i Stockholm

‘i ,r nara “°g olösliga problem. Den nämnda lokala skattemyndigheten

saknar nämligen bl. a. möjlighet att med ledning av enbart egna register

in. in. kontrollera huruvida vederbörande varit mantalsskriven i riket

I de likalydande motionerna 1:261 och 11:307 ifrågasättes, huruvida

ri ° r"n k frngarna hH llPPforande i röstlängd lämpligen borde insändas

! 1 »fo^bokforingens centrala registerorgan». Statistiska centralbyrån utövar

or narvarande i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen den cenraln

ledningen av och tillsynen över folkbokföringen i riket. Hos riksbvrån

tores inte nagot register över den mantalsskrivna befolkningen, däremot register

over bl. a. dem som är uppförda i bok över obefintliga och över dem

som emigrerat fr. o. in. år 1947 och dem som invandrat fr. o. in. nämnda år.

''. skl* e’ teoretiskt sett, den erforderliga kontrollen av anmälningarna i

vissa hanseenden kunna ske lättare hos riksbyrån än hos länsstyrelserna

och lokaliseringen av vederbörande till rätt valdistrikt i viss utsträckning

kunna ske förhållandevis snabbt med hjälp av riksbyråns register, men ''i

praktiken skulle, såvitt utredningen kan bedöma, ett sådant förfaringssätt

stota på mycket stora svårigheter. Riksbyrån skulle ställas inför problem

av rent organisatorisk art. Mot bakgrunden av bl. a. den ytterligt begrän
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

19

sade tidrymd som skulle komma att stå till förfogande för handläggningen

av anmälningarna, skulle dessa problem bli mycket svårbemästrade.

3. Onujndighetsfrågan

Någon kontroll av huruvida vederbörande utlandssvensk blivit omyndiglörklarad

eller icke kan icke ske.

Enligt motionerna skall de föreslagna bestämmelserna bli tillämpliga vid

196b års val till andra kammaren. I syfte att möjliggöra detta föreslås i motionerna,

att anmälan om önskan att bli uppförd i röstlängd skall vara inkommen

till vederbörlig myndighet senast den 10 juni.

Den tid som kommer att stå till förfogande för riksdagsbehandling av

ärendet, för utarbetande av erforderliga tillämpningsföreskrifter — innefattande

jämväl fastställande av formulär till anmälan — för spridning av information

till utlandssvenskarna, samt för upprättande och avsändande av

anmälningar, blir mycket begränsad. Redan detta gör att utredningen starkt

ifrågasätter möjligheten att kunna låta eventuella nya bestämmelser bli

tillämpliga på 1964 års val. Utredningen ställer sig därjämte mycket tveksam

till huruvida det blir möjligt för myndigheterna att under en så begränsad

tid som den 10 juni—den 30 juni, vilken sistnämnda dag röstlängderna

skall avlämnas till valnämnderna, verkställa någon egentlig granskning av

inkomna anmälningar och kontroll av därvid lämnade uppgifter.

Som torde framgå av vad ovan sagts saknas enligt utredningens mening

möjlighet att verkställa tillfredsställande kontroll av att i lagförslagen

uppställda villkor rörande medborgarskap, mantalsskrivning och omyndighetsförklaring

är uppfyllda. Om det oaktat en lagstiftning, utformad i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som föreslagits i motionerna, bedömes

skola genomföras, bör enligt utredningens mening en omredigering av lagtexten

ske. De i författningsförslagen under 38 § 2 punkten, första stycket

angivna villkoren, vilka avses skola vara uppfyllda för att en person skall

kunna uppföras i röstlängd, bör sålunda utmönstras och ersättas av ett allmänt

stadgande av innebörd t. ex., att även annan svensk medborgare än den

som är här mantalsskriven må, efter därom skriftligen gjord anmälan och

efter beprövande av lokal skattemyndighet, uppföras i röstlängd. Av lagtexten

i övrigt bör framgå vad anmälan bör omfatta m. m.

Utredningen vill vidare ifrågasätta om inte den eventuella lagstiftningen

på området bör ske i form av en särskild, provisorisk lag i stället för

genom ändring i vallagen m. fl. författningar.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad utredningsman,

deltagit experterna utrikesrådet Kellberg och tf. bitr. taxeringsintendenten

Pebrson. Stockholm den 20 februari 1964.

STEN VON OTTER

Sven Laurell

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

Bitaga 2

Till riksdagens konstitutionsutskott

Ärende: Utlandssvenskars rösträtt enligt likalydande motioner I: 3 och 11: 2,

likalydande motioner I: 261 och II: 307 samt motion II: 7b

Kungl. Maj :ts remiss 13/2 1964 (just.dep. dnr 254: 64).

Bilaga: Kopia av centralbyråns underdåniga utlåtande 10/9 1962 över

1955 års valutrednings betänkande, SOU 1962: 19.

Motionerna avser att provisoriskt bereda möjlighet för vissa utlandssvenskar

att vid val till riksdagsmän i andra kammaren utöva den valrätt,

som tillkommer dem enligt § 16 riksdagsordningen. Vederbörande skall

kunna upptagas i röstlängd trots att han på grund av vistelse å utrikes ort

ej är i riket mantalsskriven, under förutsättning att han dels tidigare varit

bär i riket mantalsskriven, dels är svensk medborgare och icke tillika

innehar utländskt medborgarskap, dels slutligen ej av svensk eller utländsk

myndighet förklarats omyndig. Därjämte kräves givetvis, liksom

för de här i riket mantalsskrivna, att han uppnått eller under kalenderåret

uppnår tjugoett års ålder. 11:3 och II: 2 samt II: 74 uppställes som

ytterligare villkor, att han skall inneha giltigt svenskt pass eller annan därmed

jämförlig legitimationshandling, medan i motionerna I: 261 och II:

307 kräves, att den tidigare mantalsskrivningen här i riket skall ha ägt

rum något av de senaste tio åren. Motionerna I: 261 och II: 307 ansluter

sig i huvudsak till 1955 års valutrednings år 1962 avgivna förslag (SOU

1962: 19), vilket centralbyrån i underdånigt utlåtande den 10 september

1962 funnit från de synpunkter centralbyrån har att företräda i allt väsentligt

kunna tillstyrkas.

Statistiska centralbyrån vill emellertid framföra ytterligare synpunkter

på de tekniska problem, som uppkommer, därest statsmakterna skulle finna

provisoriska bestämmelser om utlandssvenskars rösträtt erforderliga.

Om folkbokföringsmyndigheterna skall ha möjlighet till kontroll av den

tidigare mantalsskrivningen, torde det vara nödvändigt, att man, som

föreslagits i I: 261 och II: 307, inskränker reformen till att avse personer,

vilka varit här i riket mantalsskrivna något av de senaste tio åren. Enligt

Kungl. cirkulär den 5 mars 1954 (nr 115) till statistiska centralbyrån,

riksarkivet, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna i samtliga

län samt roteombuden angående utgallring av vissa handlingar rörande

folkbokföringen och den allmänna skatteuppbörden må nämligen kort i

länsstyrelsernas avgångsregister utgallras tio år efter utgången av del

kalenderår, under vilket kortet tryckts. Detta medför stora svårigheter att

återfinna personer, som i sin anmälan lämnat oriktiga eller otillräckliga

uppgifter om sin senaste mantalsskrivningsort och -fastighet. Antalet dylika

personer kan antagas bli ganska stort och torde bli proportionsvis större

ju längre tid, som förflutit från den senaste mantalsskrivningen här i

riket.

Om innehav av giltig svensk legitimationshandling skall krävas, torde,

som föreslagits i 1:3, 11:2 och 11:74, även annan handling än pass böra

godtagas, eftersom ett stort antal utlandssvenskar är bosatta i de nordiska

grannländerna, där innehav av pass ej erfordras. Centralbyrån vill för sin

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år l!)6''i

21

del ifrågasätta, huruvida det finnes anledning att upprätthålla detta krav,

och förutsätter, att det i varje fall icke skall ankomma på folkbokföringens

organ att avgöra, vilka typer av legitimationshandlingar som är jämförliga

med pass, utan att detta angives antingen i vallagen eller i särskild

författning.

I motionerna nämnes ingenting om huruvida vederbörande uppgift om

svenskt medborgarskap skall kontrolleras. En dylik kontroll skulle säkerligen

medföra stor tidsutdräkt, varför en försäkran på tro och heder

om svenskt medborgarskap bör vara tillfyllest, dock torde utredning vara

nödvändig, därest vederbörande vid tidpunkten för utvandringen icke var

antecknad såsom svensk medborgare.

Vad angår kravet på att vederbörande icke skall ha utländskt medborgarskap

jämte det svenska, vill centralbyrån blott anmärka, att det erfarenhetsmässigt

ej är ovanligt, att svenska kvinnor, som genom giftermål med

utländska män automatiskt förvärvat mannens utländska medborgarskap,

saknar vetskap om att de jämte sitt svenska medborgarskap även har utländskt

medborgarskap.

Enligt 1:3, 11:2, 1:261 och 11:307 skall utlandssvensk upptagas i röstlängden

för det valdistrikt, där lian senast varit mantalsskriven, medan i

motion 11:74 föreslås att samtliga utlandssvenskar skall upptagas i röstlängden

för Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Oavsett de principiella

invändningar, som kan anföras mot sistnämnda förfarande (SOU 1962: 19,

s. 34), torde detta komma att medföra vissa praktiska svårigheter, bl. a.

därigenom att handlingarna först måste sändas till länsstyrelsen i det län,

där vederbörande senast varit mantalsskriven, för kontroll och först därefter

kunna behandlas av skattemyndigheten i Stockholm. Med hänsyn till

den synnerligen knappa tid, som kommer att stå till myndigheternas förfogande

vill centralbyrån förorda det i 1:3, II: 2, I: 261 och II: 307 framlagda

förslaget.

I samtliga motioner föreslås, att utlandssvensk, som önskar utöva sin

rösträtt, skall göra en skriftlig anmälan om upptagande i röstlängd. Centralbyrån

har intet att erinra häremot och ej heller mot de i 1:3, II: 2 och

11:74 framlagda förslagen om vilka uppgifter, som skall lämnas i anmälan,

i annan mån än atl uppgift bör lämnas jämväl om senaste mantalsskrivningsort

och -fastighet.

Anmälan skulle ingivas

enligt 1:3 och 11:2 antingen till den myndighet, som utfärdat vederbörande

pass eller annan legitimationshandling, eller till svensk beskickning

eller svenskt konsulat utomlands; i båda fallen för vidare befordran

till länsstyrelsen i det län, där den senaste mantalsskrivningen skett;

enligt II: 74 till den lokala skattemyndigheten i Stockholm; och

enligt 1:261 och 11:307 till »folkbokföringens centrala registreringsorgan»,

dvs. riksbyrån för folkbokföringen eller, om detta anses icke vara

möjligt, till länsstyrelsen i det län, där den senaste mantalsskrivningen

skett.

Alt låta anmälningarna gå till den myndighet, som utfärdat legitimalionshandling,

skulle enligt centralbyråns uppfattning innebära onödig omgång

i alla fall, då denna myndighet är en annan än vederbörade länsstyrelse.

Förslaget i II: 74 hänför sig till det ovan avstyrkta förslaget om all

samtliga utlandssvenskar skulle upptagas i röstlängden för Storkyrkoförsa

in lingen i Stockholm. Även om statsmakterna skulle välja nämnda för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 är I96''i

s^aM> synes det emellertid vara bättre att låta anmälningarna i första band

gå till länsstyrelserna, dit de i varje fall måste sändas för kontroll av mantalsskrivningen.

Vad slutligen angår förslaget om att ingiva anmälningarna

till riksbyrån tör folkbokföringen, torde detta medföra onödig omgång.

Ki k sbyrån för visserligen ett register över utvandrade, men i detta upptages

endast uppgift om kyrkobokföringsort vid tiden för utvandringen,

och det saknar uppgift om mantalsskrivningsort. Anmälningarna skulle

därför icke kunna sändas från riksbyrån direkt till de lokala skattemyndigheterna

utan måste gå genom vederbörande länsstyrelse. Statistiska centralbyrån

får för sin del föreslå, att anmälningarna inges till länsstyrelsen

i det län, där vederbörande senast här i riket mantalsskrivits, dock alt anmälan

bör kunna mottagas av svensk beskickning eller svenskt konsulat

utomlands för vidare befordran till länsstyrelse.

Anmälan skall enligt förslagen inkomma senast den 10 juni till vederbörande

länsstyrelse resp., enligt 11:74, till den lokala skattemyndigheten i

Stockholm. Eftersom antalet anmälningar ej ens uppskattningsvis kan bestämmas,

är det för centralbyrån icke möjligt att bedöma, huruvida det erforderliga

arbetet inom folkbokföringens organ och hos de lokala skattemyndigheterna

kan medhinnas i tid. Det är tänkbart, alt detta kommer att

nödvändiggöra personalförstärkningar. Svårigheter kan uppkomma särskilt

i de fall, då vederbörande uppgivit felaktig mantalsskrivningsort. Om han

på grund därav ej återfinnes i länsstyrelsens avgångsregister, måste efterforskning

ske i riksbyråns emigrantregister för att man skall få veta senaste

kyrkobokföringsorten och med ledning därav kunna utröna den rätta

mantalsskrivningsorten. För den korrespondens mellan olika länsstyrelser

och lokala skattemyndigheter samt riksbyrån för folkbokföringen, som i

vissa fall kan bli nödvändig för att utröna senaste mantalsskrivningsort,

står enligt förslaget endast tiden 10—30 juni till förfogande, d. v. s. omkring

14 arbetsdagar. Önskvärt vore därför, att tidpunkten för senaste anmälningsdag

om möjligt tidigarelades åtminstone 14 dagar. Den knappa

personaltillgången gör att riksbyrån troligen kommer att behöva personalförstärkning,

såvida icke utredningsfallen kommer att utgöra endast ctl

fåtal.

Centralbyrån vill erinra om att, såsom i centralbyråns utlåtande 10/9 1962

närmare utvecklats, de föreslagna bestämmelserna icke medger rösträtt för

den kategori utlandssvenskar, som överförts till bok över obefintliga. Det

kan antas, alt i många fall den som stadigvarande vistas utomlands själv

ej vet, huruvida han blivit avförd såsom utvandrad eller om han överförts

till bok över obefintliga. I skrivelse 29/3 1959 till statsrådet och chefen för

finansdepartementet har centralbyrån påtalat, att indragningen av passkontrollerna

vid de internordiska gränserna, vilken skedde år 1958, har

medfört en avsevärd försämring i fråga om möjligheterna att genom utvandringsbevis

få eu utvandring dokumenterad på sätt i 24 g 2 mom. folkbokföringsförordningen

(SFS 1946:469) stadgas. Centralbyrån vill även

hänvisa till vad i utlåtandet 10/9 1962 framhållits angående åtgärder för

att anmälningar om rösträtt i största möjliga utsträckning må kunna avgivas

på fastställd blankett.

I 1:3 och 11:2 samt II: 74 har lämnats förslag till lag om ändring av

vissa paragrafer i lagen om val till riksdagen. Utöver vad som framgår av

det ovan anförda, vill centralbyrån härom endast framhålla, att man i båda

förslagen utan motivering uteslutit 38 § första styckets andra punkt och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964 23

andra stycket i nu gällande vallag. Centralbyrån kan icke tillstyrka denna

ändring.

11:3 och II: 2 föreslås, att den provisoriska lagstiftningen skall omfatta

tiden t. o. in. 1908 års ordinarie andrakammarval. Lagförslag om omarbetning

av folkbokföringsförfattningarna torde emellertid i samband med övergången

till ADB-system i folkbokföringen per 1/1 1968 komma att föreläggas

1966 års vårriksdag, varvid även de med utlandssvenskarnas rösträtt

förbundna problemen torde komma att behandlas. Med hänsyn härtill vill

centralbyrån förorda förslaget i 1:201 och II: 307, att en provisorisk lagstiftning

begränsas till att avse 1964 års andrakammarval.

Under hänvisning till vad ovan anförts får statistiska centralbyrån föreslå

att, därest statsmakterna skulle finna provisoriska bestämmelser om

utlandssvenskars rösträtt erforderliga, dessa bestämmelser bör utformas på

följande sätt.

Möjlighet att utöva rösträtt vid 1964 års andrakammarval bör beredas

bär i riket på grund av vistelse å utrikes ort icke mantalsskriven svensk

medborgare, som icke tillika innehar utländskt medborgarskap, under förutsättning

att han dels under nästföregående kalenderår uppnått en ålder

av tjugoett år, dels under något av de senaste tio åren varit här i riket mantalsskriven,

dels slutligen ej av svensk eller utländsk myndighet förklarats

omyndig. Den, som uppfyller dessa villkor och önskar bli upptagen i röstlängd,

skall göra skriftlig anmälan innehållande utom identifieringsdata

Ibland vilka märks uppgift om senaste mantalsskrivningsort och -fastighet)

en försäkran på tro och heder, att han är svensk medborgare och icke

tillika är utländsk medborgare samt att han ej av svensk eller utländsk

myndighet förklarats omyndig. Anmälan skall ingivas till länsstyrelsen i

det län, där vederbörande senast varit mantalsskriven. Senaste tidpunkt för

anmälan bör fastställas med hänsynstagande till myndigheternas behov av

tid för erforderlig efterforskning och utredning; med ovan angiven reservation

för ovissheten om antalet anmälningsfall synes senare tidpunkt än

den 1 juni icke vara möjlig. Efter kontroll av mantalsskrivningen skall länsstyrelsen

vidarebefordra anmälan till den lokala skattemyndigheten i det distrikt,

där han senast varit mantalsskriven, för hans upptagande i röstlängden.

Det är f. n. omöjligt att uppskatta den kostnad som skulle förorsakas

av en reform av ovanstående slag. För den personalförstärkning, som

kan bli nödvändig men som i ovisshet om antalet anmälningsfall icke kan

uppskattas, bör folkbokföringsmyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna

bemyndigas företaga erforderliga anslagsöverskridanden.

I den slutliga handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade

I. Ohlsson och S. Rengby, den senare föredragande, deltagit tf. produklionschcfen

G. Berglund, byråcheferna E. von Ilofsten och 11. Westerlund

samt byrådirektör W. Högberg.

En genomslagskopia av denna skrivelse har tillställts statsrådet och chefen

för justitiedepartementet. Stockholm den 25 februari 1964.

INGVAR OHLSSON

S. lienyby

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

Bilaga till bilaga 2

Till KONUNGEN

Statistiska centralbyrån med utlåtande över 1955 års valutrednings

betänkande (SOU 1962: 19)

Valutredningens förslag i det genom nådig resolution den 4 juni 1962 utremitterade

betänkandet angående utlandssvenskars deltagande i allmänna

val (SOU 1962: 19) kan från de synpunkter statistiska centralbyrån företräder

i allt väsentligt tillstyrkas.

Från vissa synpunkter kunde måhända diskuteras, om det icke vore rättvist

att likställa de utlandssvenskar, som i samband med att de icke återupptagits

i mantalslängd överförts till bok över obefintliga — eller åtminstone

dem som på anmälan jämlikt 17 § kyrkobokföringskungörelsen (SFS

1946: 801) sedermera avförts från boken såsom utvandrare — med de utlandssvenskar

som omfattas av lagförslaget. De är visserligen icke sämre

ställda än de inrikes »obefintliga» i det hänseendet, att de måste ånyo mantalsskrivas

i riket för att kunna bli upptagna i röstlängd, men detta kräver

av dem en större förändring i levnadsförhållandena: genom återflyttning

från den utrikes orten till Sverige. Anmälan jämlikt 17 § kyrkobokföringskungörelsen

står mera i proportion till det ringa besvär den inrikes »obefintlige»

måste underkasta sig för att försäkra sig om rösträtt. De som gör

sådan anmälan är emellertid för närvarande få. Länsbyråerna underrättas

ej om dessa anmälningar för anteckning i registren. Det är ej heller i övrigt

möjligt att i registren och i böckerna över obefintliga skilja mellan olika

dithörande kategorier, såvitt nu är ifråga. Som följd härav är utlandssvenskarnas

andel i totalantalet »obefintliga» okänd (jfr folkräkningsberättelsen

1960: IV, tab. 30). Övervägande praktiska skäl torde få anses tala för att

begränsningen av rösträtten i detta hänseende bestämmes på sätt valutredningen

föreslagit.

Övervägande praktiska skäl, med hänsyn till den erforderliga efterforskningen

i länsbyråernas avgångsregister, torde vidare tala för att alltför lång

frånvaro från hemlandet uppställes som hinder för upptagande i röstlängd,

även om delade meningar synes råda om frånvarons principiella betydelse.

Frånsett åberopade skäl av principiell natur synes dock ej erinran kunna

göras mot att den föreslagna femårsperioden från året för den senaste mantalsskrivningen

i riket utsträckes till en tioårsperiod, ungefärligen motsvarande

den tid, under vilken utvandrares kort ej får utgallras ur länsbyråernas

avgångsregister (se SFS 1954: 115). En ytterligare tidsförlängning synes

förutsätta att man är beredd antingen att godtaga den anmälandes egna uppgifter

om sin mantalsskrivning eller att upprätta register även till de äldre

mantalslängderna eller ock att förlänga utgallringsfristen för korten i länsbyråernas

register, därvid dock det första året inom den vid rösträttsbestämmelsernas

ikraftträdande löpande utgallringsperioden torde få sättas som en

yttersta gräns.

Det synes icke helt uteslutet att en åtminstone för vissa utlandssvenskar

något förmånligare lösning av rösträttsfrågan inom ramen för vad som föreslagits

skulle kunna vinnas genom en från deras synpunkt liberalare tolkning

av begreppet »stadigvarande bosatt å utrikes ort» i folkbokföringsförordningen

än den som synes ha vunnit burskap i praxis. Att genom författ
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

25

ningsändring utlandssvenskar allmänt skulle tillerkännas rätt att lång eller

obegränsad tid kvarstå i mantalslängderna synes ej vara ifrågasatt inom utredningen

och synes icke böra komma under övervägande. Den väckta frågan

om sådan rätt för vissa kategorier, vilken synes inrymma svårlösta

gränsdragningsproblem, kan ej tillförlitligen bedömas på den föreliggande

utredningen.

Beträffande de med det föreslagna tekniska förfarandet förenade praktiska

problemen, vilka ej synes ha blivit föremål för mera detaljerade överväganden,

bör slutligen understrykas den synnerliga vikten av att anmälningarna

till röstlängden verkligen blir avgivna enligt det föreskrivna formuläret.

Det är därför angeläget att blankettdistributionen ordnas på smidigaste

möjliga sätt. Det synes kunna befaras, att många utlandssvenskar, för

vilka anmälningsförfarandet redan i och för sig torde te sig som ett besvär,

ej därjämte vill underkasta sig besväret att först hos svensk myndighet i

hemlandet eller utlandet rekvirera blankett utan föredrar att avfatta sin anmälan

på egen hand. För att i görligaste mån sprida kännedom om formuläret

synes man kunna överväga att detta avtryckes i pass och på blanketter

till utvandringsbetyg samt vid lämpliga tillfällen uppläses i radions

sändningar till utlandet.

I detta ärende har byråchefen Olsson varit föredragande. I den slutliga

handläggningen har jämte undertecknade deltagit tillförordnade produktionschefen

Berglund och tillförordnade byråchefen Högberg. Stockholm den

10 september 1962.

Underdånigst

INGVAR OHLSSON

Alf Olsson

Bilaga 3

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom remiss den 28 februari 1964 har överståthållarämbetet anmodats

avgiva utlåtande över vissa vid 1964 års riksdag väckta motioner angående

utlandssvenskars rösträtt in. m.

Med överlämnande av clt från uppbördsdirektören i Stockholm infordrat

yttrande i ärendet får överståthållarämbetet anföra följande.

I sitt utlåtande över 1955 års valutrednings betänkande angående utlandssvenskars

deltagande i allmänna val (SOU 1962: 19) tillstyrkte överståthållarämbetet,

att utlandssvenskarna erhölle möjlighet att deltaga i val till riksdagens

andra kammare. Beträffande den tekniska lösningen av frågan om

utlandssvenskarnas rösträtt hänvisade överståthållarämbetet till de synpunkter

härpå, som framförts av Stockholms stads valnämnd i dess vid utlåtandet

fogade yttrande över betänkandet.

Nu förevarande utlåtande skall enligt remissen avse de tekniska möjligheterna

att i huvudsaklig anslutning till de i motionerna framlagda förslagen

genomföra en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas vid 1964 års

andrakammarval. Uppbördsdirektören har i sitt yttrande granskat förslagen

ur denna synpunkt. Överståthållarämbetet, som i huvudsak ansluter sig

till vad uppbördsdirektören anfört, vill endast på några punkter komplettera

hans framställning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196''i

Som även framgår av uppbördsdirektörens yttrande kommer kontrollen

av förutsättningarna för utövande av rösträtten att vara behäftad med åtskilliga

brister. I vissa hänseenden är man hänvisad till att godtaga vederbörandes

försäkran om att rösträttshinder icke föreligger. Innehavet av giltigt

svenskt pass utgör självfallet ett starkt stöd för uppgift om svenskt

medborgarskap. Enär giltighetstiden för pass räknat från tiden för dess utfärdande

kan variera högst avsevärt, anser överståthållarämbetet att uppgift

om passets giltighetstid bör ingå bland de upplysningar angående passet,

som skall upptagas i ansökningen om rösträttens utövande. Med hänsyn

till dessa upplysningars vikt synes det befogat att föreskriva bestyrkande av

deras riktighet genom svensk myndighet (beskickning eller konsulat). Den

svenska myndighet, som har att bestyrka förefintligheten av pass, kan säkerligen

med kännedom om det aktuella landets lagstiftning på medborgarskapsrättens

område i vissa fall bedöma jämväl om utländskt medborgarskap

föreligger. Det bör då åligga myndigheten att vitsorda, vad den har sig

bekant i nämnda hänseende. Något krav på utredning härutinnan från myndighetens

sida bör dock icke uppställas.

Beträffande det rösträttshinder, som kan föreligga på grund av omyndighetsförklaring,

synes den bristande möjligheten till kontroll ej vålla avgörande

betänkligheter. Rösträttskontrollen kan icke heller göras fullständig

beträffande inom landet bosatta svenska medborgare. Sålunda kan erinras

om att omyndighetsförklaring, som inträffar efter den 10 juni under

valåret och som eljest skulle utgöra rösträttshinder, icke hindrar vederbörande

att utöva rösträtt vid valet.

För att kunna upptagas i röstlängd förutsättes anmälan härom ingiven till

vederbörande länsstyrelse. I Stockholm, där bestyret med folkbokföring och

mantalsskrivning handhaves av uppbördsverket, torde sådan anmälan för

vinnande av tid böra ingivas direkt till uppbördsverket. Sedan anmälan inkommit

och rösträttskontroll verkställts, böra samtliga nu ifrågavarande

röstande uppföras i röstlängd i något av de befintliga valdistrikten. Beslut

härom torde böra meddelas i samma ordning och samtidigt med att beslut

om valdistriktsindelning meddelas för valkretsen. Om detta förfarande på

grund av tidsnöd ej skulle kunna genomföras till årets val, torde det i stället

böra ankomma på valnämnden att bestämma, i vilket valdistrikt utlandssvenskarna

skola uppföras i röstlängd. Stockholm den 9 mars 1964.

På överståthållarämbetets vägnar:

SAM WIDMARK

Bengt Stjerndahl

Bilaga till bilaga 3

Till Överståthållarämbetet, Första kansliavdelningen

Kungl. Maj :t har anmodat Överståthållarämbetet att till riksdagens konstitutionsutskott

avgiva utlåtande över vissa motioner vid 1964 års vårriksdag

rörande utlandssvenskarnas rösträtt. Utlåtandet skall avse de tekniska

möjligheterna att i huvudsaklig anslutning till de i motionerna fram
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964 27

lagda förslagen genomföra en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas

vid 1964 års andrakammarval.

Sedan detta ärende remitterats till mig för yttrande, får jag anföra följande,

varvid jag begränsar mig till den fråga som enligt ovanstående skall

utgöra ämnet för överståthållarämbetets utlåtande. Jag ingår alltså inte på

frågan om bärigheten av de allmänna motiveringarna för tillförsäkrandet av

rösträtt åt utlandssvenskar och de regler som kan befinnas påkallade vid en

definitiv lösning av frågan.

Enighet synes råda om att utlandssvensk skall medgivas rösträtt vid 1964

års riksdagsval under förutsättning att han

1) tidigare varit här i riket mantalsskriven;

2) är svensk medborgare och icke tillika medborgare i annat land;

3) under år 1963 eller tidigare uppnått 21 års ålder;

4) ej är omyndigförklarad.

Ad 1

Av skäl som statistiska centralbyrån anfört i sitt yttrande förordar jag att

utlandssvensk för att få utöva rösträtt i Sverige skall ha varit mantalsskriven

här något av de senaste tio åren. Om kravet på tidigare mantalsskrivning

uppställes utan någon tidsgräns, såsom i motion II: 2 föreslås, skulle

kontroll- och efterforskningsarbetet säkerligen bli så omfattande att det

med den tidsfrist som i år står till buds icke kunde på ett rimligt sätt genomföras.

Ad 2

Det enklaste alternativet med avseende å medborgarskapsvillkoret är det

som av statistiska centralbyrån förordas, nämligen att vederbörande i ansökningen

om att bli upptagen i röstlängden på tro och heder försäkrar att

han är svensk medborgare och att han ej tillika är medborgare i annat land.

Särskild kontroll på den punkten kan då inte ske utan de lämnade uppgifterna

får godtagas. Dock får självfallet utredning verkställas om person

vid tidpunkten för utvandringen var antecknad som utländsk medborgare.

Upprätthålles krav på innehav av giltigt svenskt pass kan därmed det

svenska medborgarskapet anses konstaterat; avsaknad av medborgarskap

i annat land måste även nu noteras allenast på grund av en försäkran härom.

Krav på giltigt svenskt pass gör det över huvud lättare att identifiera

en utlandssvensk och även därför bör det övervägas om inte detta krav

skall uppställas. Förefintligheten av pass som nu sagts måste framgå av

ansökningen och denna bör helst i denna del vara bestyrkt av svensk myndighet.

I annat fall uppstår ett tidskrävande arbete med att hos vederbörande

registreringsmyndigliet kontrollera att uppgiften är riktig. I ansökningen

bör angivas passets nummer, tidpunkt för dess utfärdande samt

myndighet som utfärdat detsamma.

Vad som avses med »annan därmed jämförlig legitimationshandling» är

oklart; denna lokution synes överhuvud icke kunna komma till användning

i detta sammanhang.

Ad 4

På denna punkt nödgas man uppenbarligen godtaga eu försäkran på tro

och heder. Skulle anteckning om omyndigförklaring finnas i de folkbokföringshandlingar

som granskas, bör dock givetvis utredning verkställas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

Anmälan

Såsom i motionerna föreslagits bör skriftlig anmälan eller ansökan om

upptagande i röstlängd föreligga för att så skall ske. Om krav på pass upprätthålles

skall ansökningen i enlighet med vad ovan sagts innehålla uppgifter

om passet. Av vikt är vidare att den upptager så nogranna persondata

som möjligt samt att uppgiften om tidigare mantalsskrivningar i görligaste

mån preciseras. Det får förutsättas att särskilda ansökningsblanketter

utarbetas och att dessa därvid så utformas att noggrannhet och utförlighet

i fråga om data kan påräknas.

Anmälan bör ingivas till vederbörlig länsstyrelse. Det kunde visserligen

övervägas att för enkelhetens skull ha en central i Stockholm för anmälningar

och därmed en enhetsadress för sådana, men sannolikt skulle därmed

viss onödig tidsutdräkt uppstå innan kontrollarbetet kan börja.

I likhet med statistiska centralbyrån finner jag senaste tidpunkt för anmälan

som kan ifrågakomma vara den 1 juni. Åtgärder bör — så snart ett

reellt positivt avgörande i denna angelägenhet föreligger — vidtagas för att

anmälningsförfarandet snarast skall kunna påbörjas.

Valdistrikt

Jag kan icke biträda förslaget (i motion II: 74) om att alla utlandssvenskar

skall upptagas i Stockholms storkyrkoförsamlings valdistrikt utan sådan

person bör upptagas i valdistrikt å ort där han senast varit mantalsskriven.

Därvid kan komma i fråga antingen det valdistrikt personen skulle ha

tillhört om han fortfarande vore boende å den tidigare adressen eller ett av

de befintliga valdistrikten till vilket samtliga utlandssvenskar inom valkretsen

hänföres. Det sistnämnda alternativet förordas i vart fall för

Stockholm.

Fastställande av valdistrikt synes böra ankomma å lokal skattemyndighet.

Övriga frågor

När lokal skattemyndighet finner att en utlandssvensk icke uppfyller villkoren

för att bli upptagen i röstlängd synes underrättelse härom omedelbart

böra översändas till denne, så att han får möjlighet att inkomma med kompletterande

upplysningar om han så önskar. Den som slutgiltigt icke blir

upptagen i röstlängd skall härom underrättas i den ordning som gäller för

underrättelse till person som uteslutits ur röstlängden på grund av rösträttshinder.

I 38 § vallagen bör självfallet, som statistiska centralbyrån påpekat, kvarstå

första stycket andra punkt och andra stycket.

Jag har vid utarbetandet av detta yttrande samrått med sekreteraren hos

valnämnden i Stockholm. Stockholm den 7 mars 1964.

N. GOTTLIEBSSON

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

29

Bilaga 4

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom nådig remiss den 28 februari 1964 har länsstyrelsen anmodats att

till konstitutionsutskottet avgiva utlåtande angående de tekniska möjligheterna

att i huvudsaklig anslutning till de förslag, som framlagts i motioner

till årets riksdag, genomföra en provisorisk lagstiftning om utlandssvenskarnas

rösträtt att tillämpas vid årets andrakammarval.

Med anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.

Länsstyrelsen ansluter sig till vad Kungl. statistiska centralbyrån anfört

i sitt utlåtande den 25 februari 1964 till konstitutionsutskottet och till det

förslag till provisoriska bestämmelser om utlandssvenskars rösträtt, som

framlagts i utlåtandet.

Därvid vill länsstyrelsen särskilt understryka nödvändigheten av att den

senaste tidpunkten för anmälans ingivande till vederbörande länsstyrelse

icke sättes senare än den 1 juni. Stor risk torde eljest föreligga att erforderlig

kontroll av uppgifterna å anmälningarna samt efterforskningar och anmälningarnas

översändande till vederbörande lokala skattemyndighet för

personernas upptagande i vederbörlig röstlängd före den 30 juni icke medhinnes.

Vidare vill länsstyrelsen påpeka önskvärdheten av att särskild blankett

fastställes för anmälningarna om rösträtt och att åtgärder vidtages för att

blanketten i största möjliga utsträckning kommer till användning.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, även landskamreraren

Hjortsberg och chefen för länsstyrelsens uppbördssektion, länsassessorn

Åhström deltagit. Stockholm å landskansliet den 6 mars 1964.

På länsstyrelsens vägnar:

GÖSTA FALK

Thorsten Aurén

Bilaga 5

Till riksdagens konstitutionsutskott

Enligt nådig remiss den 28 februari 1964 har länsstyrelsen i Jönköpings

län att avgiva utlåtande över motioner angående utlandssvenskarnas rösträtt.

I anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.

Statistiska Centralbyrån har föreslagit att oavsett hur utlandssvenskarna

eventuellt kommer all upplagas i röstlängd anmälan om deltagande i val

bör inges till länsstyrelsen i det län, där vederbörande senast varit här i riket

mantalsskriven. För länsstyrelserna synes möjligheterna vara goda att

i allmänhet snabbt återfinna vederbörande i avgångsregistren. Avgångsregistret,

som icke gallrats till någon del, föres för detta läns vidkommande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

i 5-årsperioder från och med år 1946 och är uppsorterat inom varje sådan

period efter efternamn och födelsedatum. Med dessa uppgifter kan avtryckskort

för vederbörande snabbt tagas fram om anmälan inkommit till rätt

länsstyrelse. Med hänsyn till att så ej alltid kan komma att bli fallet bör

dock uppgift om senaste mantalsskrivningsort och fastighet lämnas i anmälan.

Då man med säkerhet måste räkna med att i en del oklara fall korrespondens

kommer att bli nödvändig mellan olika länsstyrelser och mellan

länsstyrelse och vederbörande utlandssvensk torde dagen för senaste anmälan

om möjligt böra framflyttas till dag före den 10 juni.

Blankett för anmälan bör utformas så att den med säkerhet kommer

länsstyrelses folkbokföringsavdelning tillhanda.

I handläggning av detta ärende har endast undertecknade deltagit. Jönköping

i landskontoret den 3 mars 1964.

På länsstyrelsens vägnar:

HARRY STERNER

F. v. Schultz

Bilaga 6

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom nådig remiss den 28 februari 1964 har länsstyrelsen anbefallts att

snarast möjligt avgiva utlåtande över vissa vid 1964 års riksdag i första

och andra kammaren väckta motioner angående utlandssvenskars rösträtt

m. m. Utlåtandet skall enligt remissen avse de tekniska möjligheterna att

i huvudsaklig anslutning till de i motionerna framlagda förslagen genomföra

en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas vid 1964 års andrakammarval.

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.

Länsstyrelsen ansluter sig helt till de synpunkter statistiska centralbyrån

framlagt i sitt yttrande i ärendet den 25 februari 1964 och länsstyrelsen

förordar att, därest provisoriska bestämmelser om utlandssvenskars rösträtt

skulle finnas erforderliga, dessa bestämmelser utformas på sätt statistiska

centralbyrån föreslagit. Med hänsyn till den synnerligen begränsade

tid, som står till förfogande för bland annat ärendets behandling i riksdagen,

för utfärdande av tillämpningsföreskrifter och för spridning av information

till utlandssvenskarna, ifrågasätter länsstyrelsen dock möjligheten

att kunna låta bestämmelserna bliva tillämpliga vid 1964 års val.

I handläggningen av detta ärende har jämväl landskamreraren GustafAdolf

Kroon deltagit. Växjö den 5 mars 1964.

THORWALD BERGQUIST

Walter Rosenberg

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

31

Bilaga 7

Till riksdagens konstitutionsutskott

Genom nådig remiss den 28 februari 1964 har länsstyrelsen i Malmöhus

län anbefallts att till utskottet avgiva utlåtande rörande de tekniska möjligheterna

att i huvudsaklig anslutning till vad som föreslagits i likalydande

motioner, I: 3 och II: 2, likalydande motioner, I: 261 och II: 307, samt motion

II: 74 genomföra en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas rid

1964 års andrakammarval.

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen anföra följande.

Länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheternas möjligheter att vidtaga

erforderliga åtgärder på den korta tid som står till förfogande är i

första hand beroende på det antal anmälningar som kommer vederbörande

länsstyrelse tillhanda. En beräkning av detta antal torde dock icke vara möjlig.

Länsstyrelsen anser sig emellertid kunna utgå från att antalet anmälningar

till varje län icke kommer att bli större än att den härav föranledda

ökade arbetsbördan för länsstyrelserna respektive de lokala skattemyndigheterna

blir förhållandevis ringa.

Med utgångspunkt från detta antagande bedömer länsstyrelsen det tekniskt

möjligt att genomföra förslaget under förutsättning att detsamma utformas

i huvudsak på sätt statistiska centralbyrån föreslagit i sitt den 20

februari 1964 till utskottet avgivna utlåtande i ämnet.

I detta ärendes handläggning har, förutom undertecknade, deltagit jämväl

länsassessorn Winblad. Malmö i landskansliet den 6 mars 1964.

På länsstyrelsens vägnar

STEN LUNDBERG

Ivar Hinnfors

Bilaga 8

Till riksdagens konstitutionsutskott

Anmodad avgiva utlåtande över vissa, vid 1964 års riksdag väckta motioner

angående utlandssvenskars rösträtt får länsstyrelsen anföra följande.

I underdånigt utlåtande den 6 oktober 1962 över valutredningens betänkande

»Utlandssvenskarnas deltagande i allmänna val» tillstyrkte länsstyrelsen

i princip utvidgad rösträtt för utlandssvenskarna. Länsstyrelsen fäste

emellertid samtidigt uppmärksamheten på de omfattande frågekomplex,

ej minst av praktisk natur, som fordrar en lösning innan eu reform av

förevarande slag kan genomföras. Länsstyrelsen åsyftade sålunda bl. a.

svårigheten att kontrollera medborgartillhörigheten, huruvida vederbörande

blivit omyndigförklarad samt den senaste mantalsskrivningsorten, ävensom

problemen med alt konstruera ett lämpligt anmälningsförfarande. Av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

det anförda torde framgå att en reform av nu berört slag måste föregås av

mycket noggranna och ingående överväganden.

Även om ett fullt utarbetat och godtagbart förslag rörande utlandssvenskarnas

röstning nu förelåg, vill länsstyrelsen starkt ifrågasätta möjligheterna

att bringa detsamma i praktisk tillämpning till 1964 års val. Med den

korta tid, som står till buds, torde det nämligen vara ogörligt att medhinna

riksdagsbehandling, utarbetande av erforderliga tillämpningsföreskrifter

samt formulär till anmälan, spridning av information ävensom alla de åtgärder

i övrigt som måste vidtagas.

Under åberopande av det anförda avstyrker länsstyrelsen de i motionerna

framförda förslagen om en provisorisk lösning av frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt.

I handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade, landshövding

och förste länsassessor, deltagit landssekreteraren Segrell. Halmstad

i landskansliet den 7 mars 1964.

INGVAR LINDELL

Å. Hultman

Bilaga 9

Till riksdagens konstitutionsutskott

Jämlikt nådig remiss den 28 februari 1964 åligger det länsstyrelsen att

till konstitutionsutskottet avgiva utlåtande i anledning av väckta motioner

vid 1964 års riksdag om rösträtt vid 1964 års riksdagsval för vissa

utlandssvenskar in. m.

Enligt remissen skall länsstyrelsens utlåtande avse de tekniska möjligheterna

att i huvudsaklig anslutning till de i motionerna framlagda förslagen

genomföra en provisorisk lagstiftning, som kan tillämpas vid 1964

års andrakammarval.

I likhet med vad som föreslås i motionerna I: 261 och II: 307 anser länsstyrelsen,

att man i en provisorisk lagstiftning inför 1964 års val måste

inrikta sig på att ge rösträtt åt sådana svenska medborgare, som nu vistas

utomlands men som varit mantalsskrivna i Sverige under något av de senaste

10 åren. Av praktiska skäl torde sålunda endast den som flyttat ut

1954 eller senare kunna komma in under den provisoriska lagstiftningen.

Länsstyrelsen förordar, att förfarandet administreras länsvis.

Länsstyrelsen vill betona, att det är en kort tid, som står till förfogande,

för bestämmelsernas ikraftsättande och genomförande. Tidsfristen för de

på länsstyrelse och lokal skattemyndighet ankommande uppgifterna är alltför

kort. I motionerna I: 3 och II: 2 har föreslagits att anmälan skall ha

inkommit till länsstyrelsen senast den 10 juni. Senast den 30 juni skall

sedan röstlängd vara upprättad av lokal skattemyndighet. I fråga om dagen

för anmälning hos länsstyrelse föreslår länsstyrelsen i likhet med statistiska

centralbyrån att denna dag tidigarelägges 14 dagar.

Det är nödvändigt att för ändamålet iordningställa lämpliga formulär,

som kan tillhandahållas på beskickningar, konsulat och hos utländska representanter

för större svenska företag. På dessa formulär bör tydligt an
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år W61

33

givas att desamma skall ifyllas med maskin eller blockskrift. Vidare bör

— utöver de uppgifter som motionärerna föreslagit — i formuläret uppgivas

i vilken församling och under vilken adress i Sverige vederbörande

varit bosatt, då han utflyttade samt vederbörandes födelsedatum.

Det torde vara uteslutet för länsstyrelsen och lokal skattemyndighet att

verkställa några mera ingående undersökningar rörande anmälningar under

den korta tid, som står till förfogande för dessa myndigheter. Vid en

provisorisk lösning torde det därför bli nödvändigt att utmönstra alla anmälningar,

som är ofullständiga. Om passet icke kan identifieras i passregistret

med ledning av de å anmälningsformuläret lämnade upplysningarna,

torde man också vara nödsakad att utmönstra anmälningen utan

vidare undersökning. Slutligen måste sådana fall utmönstras, då vederbörande

icke kunnat återfinnas i länsstyrelsens avgångsregister.

Det är klart att vid ett sådant summariskt förfarande som det nu beskrivna

vissa utlandssvenskar kan komma att bli uteslutna från rösträtt,

ehuru de kanske rätteligen borde vara röstberättigade. Detta är emellertid

en olägenhet, som måste tagas, om man skall vara säker på att myndigheterna

skall kunna administrera förfarandet under den korta tid, som

står till buds.

Skulle länsstyrelsen och lokal skattemyndighet medhinna en noggrannare

undersökning av sådana fall som enligt vad nyss nämnts skulle utmönstras,

torde det vara lämpligt att en sådan undersökning göres.

Därest utvandraren icke i vederbörlig ordning uttagit utvandringscertifikat

vid sin avflyttning ur riket och upplysning om hans vistelseort icke

inom viss tid kunnat vinnas, har han enligt gällande bestämmelser överförts

till boken över obefintliga i den församling där han senast varit kyrkoboklörd.

Länsstyrelsen anser för sin del inte, att person, som i länsbyråns

för folkbokföringen avgångsregister återfinnes såsom överförd till

boken över obefintliga, skall upptagas i röstlängd. Ett sådant förfarande

skulle nämligen strida mot eljest gälllande regler. Dessa regler innebär att

den som överföres till boken över obefintliga samtidigt avföres ur församlingsboken

och därmed avlägsnas ur den urkund, varå i första hand mantalslängd

och i andra hand röstlängd grundas. Länsstyrelsen vill påpeka,

att en sålunda avförd person kan tänkas hava senare blivit kyrkobokförd

i annan församling i riket utan att sambandet med tidigare kyrkobokföringsort

kunnat klarläggas. Erforderligt centralt register över hela befolkningen

där vederbörandes kyrkobokföring kan följas har på sin tid planerats

men ännu ej kommit till stånd.

Enligt förslaget skall sökande avgiva försäkran att han är svensk medborgare

och icke innehar utländskt medborgarskap ävensom att han ej

förklarats omyndig. Länsstyrelsen finner godtagandet av dylika obestyrkta

och ej här i riket kontrollerbara uppgifter icke särskilt tillfredsställande.

I detta sammanhang bör erinras om de stränga föreskrifter och den

noggranna kontroll som svenska medborgares behörighet att utöva rösträtt

eljest är underkastad. Trots anförda betänkligheter torde man likväl

bli nödsakad godtaga en sådan ordning vid en provisorisk reglering av

frågan inför årets andrakammarval. Innan en definitiv lagstiftning genomföres,

bör emellertid hithörande problemställningar ytterligare granskas.

Länsstyrelsen vill instämma i de farhågor, som utredningen om utlandssvenskars

folkbokföring uttalat därom att personer, som ändrat stavningen

av sina namn, kan bliva omöjliga alt identifiera.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

Länsstyrelsen har utgått från att del nu närmast gäller att få till stånd

en provisorisk lösning av frågan inför 1964 års riksdagsmannaval. I ett

sådant läge får man vara beredd på att systemet inte blir hundraprocentigt

säkert. Eu person kan på grund av anmälan bli upptagen i en röstlängd,

ehuru han samtidigt är skriven på annan ort inom riket och av detta

skäl kommer med i röstlängden på den orten. Det kan också inträffa att

en utlandssvensk anmäler att han vill komma med i röstlängden, men

inte återfinnes i avgångsregistret. Han får besked om att hans anmälan

utmönstrats — medan han kanske i själva verket redan är upptagen i en

röstlängd. Han har med andra ord varit ute i ogjort väder. Sådana fall torde

vara ytterst få. Man måste i en provisorisk lagstiftning bortse från

dessa.

Såsom redan anförts är det icke möjligt för länsstyrelsen att ingå på någon

mera vidlyftig granskning av anmälningarna. Skulle ett ärende ha

utmönstrats, bör emellertid vederbörande underrättas härom. Länsstyrelsen

utgår från att vederbörande skall ha möjlighet att inom föreskriven

tid vända sig direkt till valnämnden och där framställa yrkande om att

han skall uppföras i röstlängden. Han får då genom bevis från vederbörande

passutfärdare och genom utdrag av mantalslängd styrka att han är

mantalsskriven här i riket 1963 eller senare år och att han innehar giltigt

pass.

Det är nödvändigt att det interna förfarandet regleras sä att lokal skattemyndighet

hinner med att göra i ordning alla röstlängder senast den

30 juni. Detta betyder, att länsstyrelsen bör ha lämnat de anmälningar,

som icke ha blivit utmönstrade, till lokal skattemyndighet under förra delen

av juni månad.

Anmälningar, som berör Göteborgs stad, bör handläggas av stadens uppbördsverk,

som tillika är länsbyrå för folkbokföringen i staden.

Mot den föreslagna nya lydelsen av 38 § i lagen om val till riksdag vill

länsstyrelsen framställa några erinringar. Första punkten har i förslaget

förkortats i förhållande till nuvarande lydelse av 38 §. Denna punkt torde

emellertid böra givas samma lydelse som första stycket till gällande 38 §.

Därjämte bör här finnas en hänvisning till den nya andra punkten i vad

angår utlandssvenskars upptagande i röstlängd. I andra punkten finnes

en bisats, enligt vilken vad där stadgas allenast gäller den »som under

nästföregående kalenderår uppnått 21 år». Denna bisats är otydlig, då den

kan ingiva läsaren den föreställningen att lagen allenast gäller sådana utlandssvenskar,

vilka fyllde 21 år under år 1963.

Enligt de remitterade förslagen till lagtext skall vid anmälan angivas

myndighet, som utfärdat gällande svenskt pass eller »annan därmed jämförlig

legitimationshandling». Vad som förstås med »annan därmed jämförlig

legitimationshandling» synes icke klart. Länsstyrelsen vill för

svenskar, som är bosatta i något av de nordiska länderna, förorda att vederbörande

skall vara skyldig förete utdrag ur landets folkregister, utvisande

att vederbörande är bosatt där och att han i detta register är antecknad

som svensk medborgare. Gäller det åter person, som innehar pass utfärdat

av svensk myndighet utomlands, synes det erforderligt att uppgiften

styrkes genom lämpligt intyg från beskickning eller konsulat utomlands.

Det torde nämligen inte bli möjligt för länsstyrelsen att under den

korta tid, som står till förfogande, korrespondera med vederbörande beskickning

eller konsulat för att söka få en bekräftelse om afl uppgiften

i anmälningen om innehav av giltigt pass är korrekt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

35

Svårighet kan väntas uppstå att för den aktuella tiden anställa och instruera

lämplig extra personal för arbetet. För granskning och skriftväxling

torde i viss utsträckning erfordras personal med högre kvalifikation

än den skrivbiträden besitter. Medel för avlöning åt sådan personal måste

ställas till förfogande.

Det är angeläget att statsmakterna genom radio och på annat sätt inskärper

vikten av att anmälningarna inkommer till länsstyrelserna i god

tid före den sista dagen. Skulle alla anmälningar komma på sista dagen,

kan man befara att det blir mycket svårt för myndigheterna att hinna med

uppgiften.

Sammanfattningsvis får länsstyrelsen anföra att länsstyrelsen anser att

det är möjligt att lösa frågan inför årets riksdagsmannaval, därest förfarandet

starkt förenklas i enlighet med vad här ovan skisserats.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit

länsassessorn Ebbe R:son Mark. Göteborg i landskontoret den 6 mars 1964.

På länsstyrelsens vägnar:

FOLKE ELFVING

Sven Grönwall

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.