Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade regler för valbarhet till kommuns styrelse och nämnder.

1964-11-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:33, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade regler för valbarhet till kommuns styrelse och nämnder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1961

1

Nr 33

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om ändrade regler för valbarhet till kommuns styrelse

och nämnder.

I de likalydande motionerna nr 389 i första kammaren av herrar Thors ten

Larsson och Harald Pettersson och nr 468 i andra kammaren av herrar

Larsson i Borrby och Boo hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag, syftande till att

ändra de bestämmelser som reglerar medborgares valbarhet till kommunens

styrelse och nämnder så, att personer genom flyttning i praktiken inte

fråntas rätten att motta uppdrag inom den kommuns förvaltning vari han

är bosatt och avlämnat uppgifter för mantalsskrivning».

Behandlingen av motionerna, vilka hänvisats till konstitutionsutskottet,

har uppskjutits till innevarande höstsession.

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas

i det följande, hänvisa till motionerna.

i bil un ■ i it ■

Gällande rätt. Av betydelse för bedömningen av de frågor, som upptagits

i förevarande motioner, är kommunallagarnas regler om valbarhet, behörighet,

rösträtt, medlemskap i kommun och om val- och mandattider.

Om valbarhet till stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige och till landsting

stadgas i 7 § kommunallagen (KomL), 7 § kommunallagen för Stockholm

(KomLSthm), 10 § lagen om församlingsstyrelse (LFS) och 8 § landstingslagen

(LtL). De villkor, som i detta sammanhang är av betydelse, är

desamma enligt samtliga dessa stadganden. Valbara är endast personer,

som är både boende och röstberättigade inom resp. kommun, församling

eller landstingskommun. För valbarhet till kommuns styrelse (kommunalnämnd,

drätselkammare, stadskollegium, kyrkoråd och landstings förvaltningsutskott)

gäller enligt 32, 47 och 48 §§ KomL, 45 § LFS och 43 § LtL

samma villkor. Stadskollegiet i Stockholm utses enligt 31 g KomLSthm inom

stadsfullmäktiges egen krets.

Om behörighet att inneha nämnda uppdrag stadgas i de angivna lagrummen

— med avseende å stadskollegiet i Stockholm dock icke 31 § utan

32 § KomLSthm — att ledamot, som upphör att vara valbar, omedelbart

skall frånträda sitt uppdrag.

Det krav på rösträtt, som sålunda gäller för såväl valbarhet som behörighet,

innefattar, såvitt i detta sammanhang är av betydelse, jämlikt 6 §

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 5 samt. 2 avd. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 196b

KomL, 6 § KomLSthm, 9 § LFS och 7 § LtL krav att vara både mantalsskriven

och uppförd i röstlängd som röstberättigad inom resp. kommun,

församling eller landstingskommun.

Medlemskap i kommun tillkommer enligt 2 § IvomL och 2 § KomLSthm

den som är mantalsskriven i kommunen eller, utan att vara där mantalsskriven,

äger eller brukar fast egendom inom kommunen eller är där taxerad

till allmän kommunalskatt. Medlem av landstingskommun är enligt 3 §

LtL envar som är medlem av kommun inom landstingskommunens område.

Medlemskapet i församling har icke reglerats i LFS. Som medlem i kommunalrättslig

mening torde få anses dels envar inom församlingen röstberättigad,

dels envar där kyrkoskriven, oberoende av mantalsskrivningen, dels ock

envar som är skattskyldig till församlingen.

Om val- och mandattider innehåller kommunallagarna följande bestämmelser.

Stads-, kommunal- och kyrkofullmäktiges samt landstingsledamöters

mandattider börjar enligt 8 § KomL, 11 § LFS och 9 § LtL löpa den

1 januari året etter det, varunder valet förrättats. För stadsfullmäktige i

Stockholm begynner emellertid mandatperioden enligt 8 § KomLSthm redan

den 15 oktober valåret. Val till kommuns styrelse skall enligt 33, 47 och

48 §§ KomL och 46 § LFS förrättas i december månad året efter det, varunder

fullmäktigval skett. Landsting skall enligt 44 § LtL välja förvaltningsutskott

vid sitt lagtima möte året efter det, varunder landstingsval hållits.

Mandatperioderna börjar enligt samtliga fyra sist angivna stadganden

löpa den 1 januari året efter valåret. Alla de nu nämnda valen, till såväl

beslutande församlingar som styrelser, gäller för fyra år. Stadskollegiet i

Stockholm väljes emellertid enligt 33 § KomLSthm årligen vid stadsfullmäktiges

första sammanträde under tjänstgöringsåret och gäller för tiden

intill dess nytt val förrättats.

Vad nu antecknats har avsett beslutande kommunala församlingar samt

kommuners styrelser. De föreliggande motionerna berör emellertid även

s. k. fakultativa nämnder, dvs. sådana som enligt 44 § andra stycket KomL,

49 § andra stycket KomLSthm, 57 § 2 mom. LFS och 54 § andra stycket

LtL må tillsättas för handhavande av särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

inom området för den icke specialreglerade förvaltningen. Med

avseende å valbarhet och behörighet gäller beträffande sådana nämnder enligt

45 § KomL, 51 § 1 mom. KomLSthm, 57 § 2 mom. LFS och 54 § tredje

stycket LtL de förut angivna bestämmelserna i 32 § KomL, 7 § KomLSthm.

45 § LFS och 43 g LtL.

De angivna reglerna innebär, att ett samband föreligger mellan å ena sidan

valbarhet och behörighet och å andra sidan rösträtt och medlemskap

i kommun. Ingen är valbar eller behörig till ett kommunalt uppdrag, som

ej är både medlem och röstberättigad i kommunen.

Reglerna medför, att en person, som flyttar från en kommun till en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 196i 3

annan, under en tid ej är valbar i någon kommun. I den kommun, varifrån

han flyttat, förlorar han sin valbarhet och behörighet i och med flyttningen.

Han uppfyller icke längre kravet på att vara taktiskt boende i kommunen.

I den kommun åter, dit vederbörande flyttat, blir han icke valbar förrän

han där blivit mantalsskriven och uppförd i röstlängd. Som en följd av att

mantalsskrivningen avser förhållandena den 1 november och röstlängden,

som bygger på mantalsskrivningen, är upprättad i juli månad, kan tiden

av bristande valbarhet bli upp till omkring ett år och nio månader lång.

Den som flyttar kort efter den 1 november blir icke valbar i den nya kommunen

förrän i juli månad två år senare. Därest val till inflyttningskommunens

styrelse skulle förrättas under denna mellantid, kan vederbörande ej

ifrågakomma till val för den berörda fyraårsperioden. Med avseende å rösträtten

innebär reglerna, att en sådan person, om kommunalval inträffar under

samma intervall, får avge sin röst i den kommun, varifrån han utllyttat,

eftersom rösträtten ej är knuten till den taktiska bosättningen utan till

röstlängden.

Historik. Det torde vara tillfyllest att här anteckna, att valbarheten i konimunallagstiftningen

alltid varit sammanbunden med medlemskap och rösträtt.

För de förändringar, som följt av de olika bestämmelser om kommunal

rösträtt och folkbokföring, vilka gällt under skilda tider, lärer en redogörelse

icke behöva lämnas i detta sammanhang.

Motionerna. De regler, som nu gäller för vinnande av valbarhet vid flyttning

mellan kommuner, bör enligt motionärernas mening omprövas. Att

valbarhet och behörighet bör förloras vid utflyttning från en kommun

ifrågasättes icke men väl riktigheten i att valbarhet icke förvärvas i inflyttningskommunen

förrän efter mantalsskrivning och uppförande i röstlängd.

Motionärerna framhåller, att gällande bestämmelser är så utiormade

att en person vid flyttning från en kommun till en annan i vissa fall icke

blir valbar i någon kommun för en hel valperiod. Den motivering, som kan

finnas för en viss väntetid i inflyttningskommunen för att lära känna förhållandena

där, är enligt motionärenas mening icke så stark, att den motiverar

regler, som verkar på sådant sätt som de nuvarande. Särskilt Iramhålles,

att en person, som avlämnat uppgifter för mantalsskrivning, bör

vara valbar till kommunens styrelse och nämnder. Ett bevis bör kunna

utfärdas för en nyinflyttad, som visar, att han ej är boende i någon

annan kommun och att han avlämnat mantalsuppgifter. Ett interimistiskt

fastställande av mantalsskrivningen bör kunna medföra valbarhet. Skulle

tvist uppstå om mantalsskrivningen, skulle vederbörande vara skyldig att

avgå från erhållet uppdrag, om inflyttningskommunen förlorade målet.

Röstlängdsutredningen. Den tidpunkt, då valbarhet vinnes elter inflyttning

i eu ny kommun, är alltså den då vederbörande uppförts i röstlängden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 196i

för kommunen, vilket enligt gällande regler om röstlängdsupprättande innebäi

i juli månad. Möjligheterna att tillhakaflytta denna tidpunkt är för närval

ande föremål för utredning. Sålunda bemyndigades chefen för justitiedepartementet

den 1) september innevarande år att tillkalla en utredningsman

med uppdrag att utföra en undersökning rörande upprättande av röstlängd.

Huvuduppgiften är enligt lämnade direktiv att utreda möjligheterna

att före valtillfälle rätta fel, som förekommit i röstlängd. I samband med

denna undersökning skall även prövas, om möjlighet finns att upprätta

röstlängd tidigare än som nu sker, så att tiden för framställande av anmärkningar

icke sammanfaller med den vanligaste semesterperioden. En reform

i sistnämnda hänseende skulle tydligen på så sätt återverka på den fråga,

som upptagits i förevarande motioner, att tiden av bristande valbarhet vid

lottning mellan kommuner minskades. Betydelsen skulle emellertid bli begränsad,

då valbarheten till kommunens styrelse icke skulle påverkas med

hänsyn till att dessa val förrättas i slutet av året.

Utskottet. Kommunallagarnas regler om valbarhet och behörighet tillvaratar

tlera synpunkter. 1 ill en början töljer därav, alt ingen kan väljas till

eller inneha ett kommunalt uppdrag utan att vara medlem och röstberättigad

i kommunen. De medför vidare, att en nyinflyttad person icke blir valbar

törrän efter viss tid, varunder han hinner förvärva den kännedom om kommunens

angelägenheter, som är förutsättningen för fullgörande av ett kommunalt

uppdrag och som den nyinflyttade endast i undantagsfall lärer besitta.

Anknytningen av valbarheten till röstlängden ger härutöver reglerna

en önskvärd fasthet och enkelhet. Samtliga dessa synpunkter är enligt utskottets

mening av sådan vikt, att de icke kan uppgivas.

Som motionärerna påpekat kan de gällande bestämmelserna i vissa situationer

leda till att nyinflyttade personer får vänta längre tid, innan de kan

väljas till kommunala uppdrag, än som i de enskilda fallen kan framstå

som motiverat. Detta måste emellertid vara sällsynt. Det kan närmast förekomma,

där en person inflyttat från en närbelägen kommun en kortare tid,

normalt understigande ett år, innan val förrättas till kommunens styrelse.

Författningsändringar, som skulle undanröja dylika olägenheter, skulle förutsätta

djupgående reformer i regler, som är grundläggande för valbarhetsbestämmelserna,

därest sådana hänsyn skall iakttagas, som utskottet enligt

vad ovan sagts finner icke kunna åsidosättas. De fördelar, som skulle kunna

vinnas, är enligt utskottets mening alltför ringa för att utgöra tillräckligt

skäl för en utredning i ämnet. Utskottet hemställer därför,

att motionerna 1:389 och 11:468 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 november 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1961

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Dahlén och fröken Stenberg;

samt

från andra kammaren: herrar von Friesen, Magnusson i Tumhult,

Adamsson, Braconier*, Henningsson, fru Thunvall, herrar Andersson i Billingsfors,

Andersson i Storfors, Wedén* och Larsson* i Borrby.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av fru Segerstedt Wiberg, herr Dahlén, fröken Stenberg, herrar von Friesen,

Magnusson i Tumhult, Braconier, Wedén och Larsson i Borrby, vilka

ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Som framhålles i förevarande motioner kan kommunallagarnas bestämmelser

om valbarhet i vissa fall leda till att nyinflyttade personer får vänta

längre tid, innan de kan väljas till kommunala uppdrag, än som är sakligt

motiverat. Detta följer av valbarhetens anknytning till röstlängden, vilken

i sin tur bygger på mantalsskrivningen. Den som inflyttat efter den 1 november

ett år, blir icke valbar förrän i juli månad andra året därefter. Skulle

val till kommunens styrelse förrättas under mellantiden, innebär alltså gällande

bestämmelser, att vederbörande ej är valbar för en hel fyraårsperiod.

Enligt utskottets mening bör en utredning komma till stånd rörande möjligheterna

att undanröja de otillfredsställande verkningar, vartill gällande

bestämmelser sålunda kan leda. Hur regler skall utformas, som tillgodoser

det angivna syftet, är otvivelaktigt en vansklig fråga. En möjlighet har anvisats

av motionärerna, innebärande att valbarhet skulle vinnas genom ett

interimistiskt fastställande av mantalsskrivningen. Även andra utvägar torde

finnas, som innebär mindre långtgående reformer. Sålunda kunde det

bl. a. övervägas att bygga den kommunala röstlängden på kyrkobokföringen

och icke på mantalsskrivningen, en ordning varigenom det huvudsakliga

syftet med motionerna skulle tillgodoses samtidigt som den otillfredsställande

konsekvensen av gällande regler skulle undanröjas, att rösträtt vid allmänna

kommunalval kan få utövas i en kommun, varifrån den röstberättigade

varaktigt utflyttat. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 389

och II: 4G8, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam

utredning och förslag, syftande till att bereda personer,

som flyttat mellan kommuner, valbarhet till inflyttningskommunens

styrelse och nämnder tidigare än kommunallagarnas

gällande bestämmelser medger.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.