Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till stärkande av det svenska folkstyret.
1964-12-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1964:40, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till stärkande av det svenska folkstyret.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 196i
1
Nr 40
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
angående åtgärder till stärkande av det svenska folkstyret.
I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 62 i andra kammaren
av herr Lundberg hemställes, »att riksdagen måtte besluta, att genom
konstitutionsutskottet — eventuellt genom en inom riksdagen tillsatt parlamentarisk
delegation —- låta allsidigt och skyndsamt utreda de ovan framförda
frågorna, speciellt i vad gäller
att i huvudsak sammanföra länsstyrelsernas uppgifter med landstingets
och därmed skapa en demokratisk länsorganisation,
att åstadkomma att enmansstyrda ämbetsverk, som länsstyrelser, JO,
MO, JK eller andra institutioner, avskaffas eller ges en sådan sammansättning,
att folkvalda representanter får ett avgörande inflytande vid handläggning
och beslut, samt
att i övrigt pröva hur och på vad sätt vårt folkstyre skall kunna stärkas
och hävda sig i en växande byråkrati och en hastig tillväxt av ämbets- och
tjänstemän».
Motionen upptogs till viss del i konstitutionsutskottets utlåtande nr 19 vid
vårsessionen av innevarande års riksdag, medan behandlingen i övrigt uppsköts
till höstsessionen. I sitt denna dag avgivna utlåtande nr 39 har utskottet
behandlat ännu en del av motionen, medan denna i kvarstående delar
upptages i detta utlåtande. Närmare upplysningar i dessa hänseenden lämnas
i det följande.
Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas
nedan, hänvisa till motionen.
Motionen. Motionären framhåller inledningsvis, att den diskussion i förlattningsfrågan,
som förekommit efter det författningsutredningens slutbetänkanden
framlades, varit ensidig och alltför mycket inriktats på yttre
frågor som kammarsystem och liknande, medan frågor, som mera direkt
anknyter till folkstyrelsens säkrande och fördjupande, förbigåtts. I stort har
man dock, uttalar motionären, kunnat skapa ett politiskt system, byggt på
demokratiska regler och parlamentarisk grund. Vad som idag är angelägel
är därför enligt motionärens mening ej att ändra reglerna för de högsta
statsorganen. Valmanskåren kan redan i val direkt påverka riksdagens
sammansättning, kritisera, opponera och inverka på lösningen av uppkom
-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1964.6 samt. 2 aud. Nr it)
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1964
mande frågor. Vad som däremot är av aktuell betydelse är att allmänheten
kan påverka de verkställande organ de dagligdags möter. De problem, som
anknyter härtill, ökar i takt med förvaltningsapparatens titllväxt men har
helt förbigåtts av författningsutredningen och i förda diskussioner i grundlagsfrågor,
framhåller motionären. En särskild ur folkstyrelsens synpunkt
viktig fråga, vilken bör lösas, innan en allmän författningsreform genomföres,
är enligt motionärens mening att ur grundlagarna och andra författningar
avlägsna institutioner, som är främmande för ett demokratiskt samhälle.
Som särskilt angelägna uppgifter nämnes att avskaffa eller genomgripande
reformera myndigheter, som har karaktär av enmansinstitutioner.
Riksdagens ombudsmannaämbeten, justitiekanslersämbetet och länsstyrelserna,
de sistnämnda med hänsyn till landshövdingens ställning enligt 29 §
länsstyrelseinstruktionen, framhålles som exempel på dylika myndigheter.
Att över huvud genomföra en mera genomgripande författningsrevision,
innan man kan överblicka t. ex. landstingens ställning och lämpligaste arbetsformer
eller hur folkstyret skall kunna komma till uttryck hos förvaltningsmyndigheterna,
synes motionären icke lämpligt. De angivna frågorna
och synpunkterna bör i stället först bli föremål för en allsidig utredning.
Härvid är det enligt motionärens mening angeläget, att riksdagen själv tar
initiativ och även genomför den erforderliga utredningen.
Utskottet. I vad den förevarande motionen berör riksdagens ombudsmannaämbeten
har densamma av utskottet upptagits till behandling i dess utlåtande
vid vårsessionen (nr 19) över Kungl. Maj:ts proposition nr 140 med
förslag till vissa grundlagsändringar, då i denna även framlagts förslag till
ändrade grundlagsregler rörande riksdagens ombudsmän. Utskottets hemställan,
att motionen i denna del icke skulle till någon riksdagens åtgärd
föranleda, har av riksdagen bifallits vid vårsessionen innevarande år.
Utskottet har vidare i ett innevarande dag avgivet utlåtande (nr 39) till
behandling förehaft vissa motioner angående ny organisation för självstyrelsen
på länsplanet. I samband därmed har utskottet upptagit förevarande
motion, i vad den avsett därtill anknytande frågor.
I detta utlåtande upptager utskottet ifrågavarande motion i vad den icke
blivit föremål för behandling i nämnda båda sammanhang. Vad motionären
i sålunda återstående delar anfört finner utskottet icke giva anledning till
särskild utredning utan hemställer,
att motionen 11:62, såvitt den icke behandlats i utskottets
utlåtanden nr 19 och nr 39, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 december 1964
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
Konstitutionsutskottets utlåtande nr W år 196b
3
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,
Sveningsson, Georg Pettersson, Källqvist*, fröken Stenberg, herrar
Dahlberg och Palm; samt
från andra kammaren: herrar von Friesen, Magnusson i Tumhult*,
Adamsson, Nilsson i Östersund, Braconier*, Alemyr*, Andersson i Billingsfors,
Andersson i Storfors och Larsson i Borrby*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1964. lsaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.