Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till stärkande av det svenska folkstyret.

1964-12-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:40, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till stärkande av det svenska folkstyret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 196i

1

Nr 40

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående åtgärder till stärkande av det svenska folkstyret.

I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 62 i andra kammaren

av herr Lundberg hemställes, »att riksdagen måtte besluta, att genom

konstitutionsutskottet — eventuellt genom en inom riksdagen tillsatt parlamentarisk

delegation —- låta allsidigt och skyndsamt utreda de ovan framförda

frågorna, speciellt i vad gäller

att i huvudsak sammanföra länsstyrelsernas uppgifter med landstingets

och därmed skapa en demokratisk länsorganisation,

att åstadkomma att enmansstyrda ämbetsverk, som länsstyrelser, JO,

MO, JK eller andra institutioner, avskaffas eller ges en sådan sammansättning,

att folkvalda representanter får ett avgörande inflytande vid handläggning

och beslut, samt

att i övrigt pröva hur och på vad sätt vårt folkstyre skall kunna stärkas

och hävda sig i en växande byråkrati och en hastig tillväxt av ämbets- och

tjänstemän».

Motionen upptogs till viss del i konstitutionsutskottets utlåtande nr 19 vid

vårsessionen av innevarande års riksdag, medan behandlingen i övrigt uppsköts

till höstsessionen. I sitt denna dag avgivna utlåtande nr 39 har utskottet

behandlat ännu en del av motionen, medan denna i kvarstående delar

upptages i detta utlåtande. Närmare upplysningar i dessa hänseenden lämnas

i det följande.

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas

nedan, hänvisa till motionen.

Motionen. Motionären framhåller inledningsvis, att den diskussion i förlattningsfrågan,

som förekommit efter det författningsutredningens slutbetänkanden

framlades, varit ensidig och alltför mycket inriktats på yttre

frågor som kammarsystem och liknande, medan frågor, som mera direkt

anknyter till folkstyrelsens säkrande och fördjupande, förbigåtts. I stort har

man dock, uttalar motionären, kunnat skapa ett politiskt system, byggt på

demokratiska regler och parlamentarisk grund. Vad som idag är angelägel

är därför enligt motionärens mening ej att ändra reglerna för de högsta

statsorganen. Valmanskåren kan redan i val direkt påverka riksdagens

sammansättning, kritisera, opponera och inverka på lösningen av uppkom
-

1 Bihang till riksdagens protokoll 1964.6 samt. 2 aud. Nr it)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1964

mande frågor. Vad som däremot är av aktuell betydelse är att allmänheten

kan påverka de verkställande organ de dagligdags möter. De problem, som

anknyter härtill, ökar i takt med förvaltningsapparatens titllväxt men har

helt förbigåtts av författningsutredningen och i förda diskussioner i grundlagsfrågor,

framhåller motionären. En särskild ur folkstyrelsens synpunkt

viktig fråga, vilken bör lösas, innan en allmän författningsreform genomföres,

är enligt motionärens mening att ur grundlagarna och andra författningar

avlägsna institutioner, som är främmande för ett demokratiskt samhälle.

Som särskilt angelägna uppgifter nämnes att avskaffa eller genomgripande

reformera myndigheter, som har karaktär av enmansinstitutioner.

Riksdagens ombudsmannaämbeten, justitiekanslersämbetet och länsstyrelserna,

de sistnämnda med hänsyn till landshövdingens ställning enligt 29 §

länsstyrelseinstruktionen, framhålles som exempel på dylika myndigheter.

Att över huvud genomföra en mera genomgripande författningsrevision,

innan man kan överblicka t. ex. landstingens ställning och lämpligaste arbetsformer

eller hur folkstyret skall kunna komma till uttryck hos förvaltningsmyndigheterna,

synes motionären icke lämpligt. De angivna frågorna

och synpunkterna bör i stället först bli föremål för en allsidig utredning.

Härvid är det enligt motionärens mening angeläget, att riksdagen själv tar

initiativ och även genomför den erforderliga utredningen.

Utskottet. I vad den förevarande motionen berör riksdagens ombudsmannaämbeten

har densamma av utskottet upptagits till behandling i dess utlåtande

vid vårsessionen (nr 19) över Kungl. Maj:ts proposition nr 140 med

förslag till vissa grundlagsändringar, då i denna även framlagts förslag till

ändrade grundlagsregler rörande riksdagens ombudsmän. Utskottets hemställan,

att motionen i denna del icke skulle till någon riksdagens åtgärd

föranleda, har av riksdagen bifallits vid vårsessionen innevarande år.

Utskottet har vidare i ett innevarande dag avgivet utlåtande (nr 39) till

behandling förehaft vissa motioner angående ny organisation för självstyrelsen

på länsplanet. I samband därmed har utskottet upptagit förevarande

motion, i vad den avsett därtill anknytande frågor.

I detta utlåtande upptager utskottet ifrågavarande motion i vad den icke

blivit föremål för behandling i nämnda båda sammanhang. Vad motionären

i sålunda återstående delar anfört finner utskottet icke giva anledning till

särskild utredning utan hemställer,

att motionen 11:62, såvitt den icke behandlats i utskottets

utlåtanden nr 19 och nr 39, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 december 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr W år 196b

3

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,

Sveningsson, Georg Pettersson, Källqvist*, fröken Stenberg, herrar

Dahlberg och Palm; samt

från andra kammaren: herrar von Friesen, Magnusson i Tumhult*,

Adamsson, Nilsson i Östersund, Braconier*, Alemyr*, Andersson i Billingsfors,

Andersson i Storfors och Larsson i Borrby*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1964. lsaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.