Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av motion om sekretesskydd för vissa läkarintyg.

1964-03-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:5, Utlåtande med anledning av motion om sekretesskydd för vissa läkarintyg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 196i

1

Nr 5

Konstitutionsutskottets utlåtande med anledning av motion om

sekretesskydd för vissa läkarintyg.

I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 457 i första kammaren

av herr Åkerlund hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om förslag till sådan författningsändring att intyg utfärdade

av läkare i samband med anställning i statens tjänst sekretessbelägges

på sätt i motionen angives».

Beträffande skälen till motionsyrkandet hänvisas, i den mån redogörelse

icke lämnas i det följande, till motionen.

Enligt tryckfrihetsförordningen skall varje svensk medborgare äga fri

tillgång till allmänna handlingar, d. v. s. alla hos stats- eller kommunalmyndighet

förvarade handlingar, med allenast de inskränkningar som, påkallade

av vissa i tryckfrihetsförordningen angivna skäl, däribland privatlivets

helgd, angivits i en särskild, av Kungl. Maj :t och riksdagen samfällt

stiftad lag, lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma

allmänna handlingar (den s. k. sekretesslagen). Hänsyn till privatlivets

hclgd har föranlett åtskilliga inskränkningar i offentligheten. Bl. a. får

handling i ärende rörande hälsovård eller sjukvård i vad den angår enskilds

personliga förhållanden i regel icke utan den enskildes samtycke utlämnas

till annan tidigare än 70 år från handlingens datum (14 § första stycket

sekretesslagen). Från regeln har dock det undantaget gjorts att handlingen

även utan samtycke skall lämnas ut om, med hänsyn till det ändamål för

vilket utlämnandet åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan

anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller förklenande

för den vilkens personliga förhållanden i handlingen avses eller

för hans nära anhöriga. Om en läkare utfärdar ett intyg att åberopas som

bevis i exempelvis ärende om anställning i statens eller kommuns tjänst,

föreligger däremot icke något sekretesskydd.

Motionen. Motionären yttrar att, så som den av medicinalstyrelsen fastställda

blanketten för läkarintyg i anställningsärenden nu är utformad,

bl. a. uppgifter om veneriska och psykiska sjukdomar kan komma till offentligheten.

Att sådana intyg är offentliga är enligt motionären en olämplig

och omotiverad lucka i sekretesskyddet. Motionären yttrar härom bl. a.:

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1964

Detta har bl. a. olägenheten, att den intygsutfärdande läkaren — som

j u är medveten att han skriver för offentligheten — är starkt hämmad i

sin skrivning av konflikten mellan patientens välförstådda intresse och

läkarens sanningsplikt inför den intygsanvändande parten. Något missbruk

har dock knappast offentligen rapporterats.

Några svårigheter att anvisa alternativt förfaringssätt, som tillgodoser

såväl den anställningssökandes intresse av sekretess som myndighetens intresse

av full anställningsinsyn och de medsökandes anspråk på inblick,

synes icke föreligga. Exempelvis vore det möjligt att dela blanketten i två

delar, varav den ena —- innehållande de medicinska grundläggande data —•

endast blir tillgänglig för det anställande verkets tjänsteläkare och det andra

innehållande »klämmen» beträffande den anställningssökandes lämplighet

från medicinsk synpunkt för den sökta tjänsten — behandlas i samma

ordning som för närvarande.

Utskottet. Vad som motiverar sekretessen i ärenden om sjukvård är

främst att läkaren, för att vården skall bli framgångsrik, måste få tillgång

aven till sådana uppgifter från patientens sida som denne icke är villig att

lämna till offentligheten. Den förtroendefunktion som sekretessen har på

detta område saknas visserligen i fråga om läkarintyg i anställningsärenden.

Här fullgör läkaren en offentlig uppgift och har, som motionären framhåller,

sanningsplikt inför den intygsanvändande myndigheten. Icke desto

mindre kan det ifrågasättas, om det är nödvändigt att låta ingående beskrivningar

av de anställningssökandes hälsotillstånd och deras tidigare

sjukdomar bli tillgängliga för allmänheten. Härigenom kan lidande tillskyndas

de sökande.

Det problem motionären har fäst uppmärksamheten på kan lösas antingen

genom att redogörelsen för den anställningssökandes sjukdomshistoria

begränsas eller genom att sekretesskydd införes. Den först antydda

möjligheten ligger utanför ramen för motionärens hemställan. Frågan om

sekretesskydd i anställningsärenden faller inom det utredningsuppdrag som

har givits åt den s. k. offentlighetskommittén. Denna skall enligt direktiven

verkställa en översyn av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet

och därmed sammanhängande spörsmål (1961 års riksdagsberättelse

I Ju: 43). Utskottet förutsätter att den av motionären väckta frågan kommer

att uppmärksammas under kommitténs utredningsarbete. Det är alltså

onödigt att nu göra någon framställning i ämnet till Kungl. Maj :t. Utskottet

hemställer därför,

att motionen 1:457 icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 19 mars 1964

På konstitutionsutskottets vägnar;

BENGT ELMGREN

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 196b

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,

Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén, Dahl* och Hubinette; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen*, Adamsson,

Larsson i Luttra, Bengtsson i Halmstad, Hamrin i Jönköping, Braconier,

Alemyr*, Hedin* och Johansson i Trollhättan.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.