Utlåtande med anledning av motion om sekretesskydd för vissa läkarintyg.
1964-03-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1964:5, Utlåtande med anledning av motion om sekretesskydd för vissa läkarintyg.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 196i
1
Nr 5
Konstitutionsutskottets utlåtande med anledning av motion om
sekretesskydd för vissa läkarintyg.
I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 457 i första kammaren
av herr Åkerlund hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om förslag till sådan författningsändring att intyg utfärdade
av läkare i samband med anställning i statens tjänst sekretessbelägges
på sätt i motionen angives».
Beträffande skälen till motionsyrkandet hänvisas, i den mån redogörelse
icke lämnas i det följande, till motionen.
Enligt tryckfrihetsförordningen skall varje svensk medborgare äga fri
tillgång till allmänna handlingar, d. v. s. alla hos stats- eller kommunalmyndighet
förvarade handlingar, med allenast de inskränkningar som, påkallade
av vissa i tryckfrihetsförordningen angivna skäl, däribland privatlivets
helgd, angivits i en särskild, av Kungl. Maj :t och riksdagen samfällt
stiftad lag, lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar (den s. k. sekretesslagen). Hänsyn till privatlivets
hclgd har föranlett åtskilliga inskränkningar i offentligheten. Bl. a. får
handling i ärende rörande hälsovård eller sjukvård i vad den angår enskilds
personliga förhållanden i regel icke utan den enskildes samtycke utlämnas
till annan tidigare än 70 år från handlingens datum (14 § första stycket
sekretesslagen). Från regeln har dock det undantaget gjorts att handlingen
även utan samtycke skall lämnas ut om, med hänsyn till det ändamål för
vilket utlämnandet åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan
anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller förklenande
för den vilkens personliga förhållanden i handlingen avses eller
för hans nära anhöriga. Om en läkare utfärdar ett intyg att åberopas som
bevis i exempelvis ärende om anställning i statens eller kommuns tjänst,
föreligger däremot icke något sekretesskydd.
Motionen. Motionären yttrar att, så som den av medicinalstyrelsen fastställda
blanketten för läkarintyg i anställningsärenden nu är utformad,
bl. a. uppgifter om veneriska och psykiska sjukdomar kan komma till offentligheten.
Att sådana intyg är offentliga är enligt motionären en olämplig
och omotiverad lucka i sekretesskyddet. Motionären yttrar härom bl. a.:
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1964
Detta har bl. a. olägenheten, att den intygsutfärdande läkaren — som
j u är medveten att han skriver för offentligheten — är starkt hämmad i
sin skrivning av konflikten mellan patientens välförstådda intresse och
läkarens sanningsplikt inför den intygsanvändande parten. Något missbruk
har dock knappast offentligen rapporterats.
Några svårigheter att anvisa alternativt förfaringssätt, som tillgodoser
såväl den anställningssökandes intresse av sekretess som myndighetens intresse
av full anställningsinsyn och de medsökandes anspråk på inblick,
synes icke föreligga. Exempelvis vore det möjligt att dela blanketten i två
delar, varav den ena —- innehållande de medicinska grundläggande data —•
endast blir tillgänglig för det anställande verkets tjänsteläkare och det andra
innehållande »klämmen» beträffande den anställningssökandes lämplighet
från medicinsk synpunkt för den sökta tjänsten — behandlas i samma
ordning som för närvarande.
Utskottet. Vad som motiverar sekretessen i ärenden om sjukvård är
främst att läkaren, för att vården skall bli framgångsrik, måste få tillgång
aven till sådana uppgifter från patientens sida som denne icke är villig att
lämna till offentligheten. Den förtroendefunktion som sekretessen har på
detta område saknas visserligen i fråga om läkarintyg i anställningsärenden.
Här fullgör läkaren en offentlig uppgift och har, som motionären framhåller,
sanningsplikt inför den intygsanvändande myndigheten. Icke desto
mindre kan det ifrågasättas, om det är nödvändigt att låta ingående beskrivningar
av de anställningssökandes hälsotillstånd och deras tidigare
sjukdomar bli tillgängliga för allmänheten. Härigenom kan lidande tillskyndas
de sökande.
Det problem motionären har fäst uppmärksamheten på kan lösas antingen
genom att redogörelsen för den anställningssökandes sjukdomshistoria
begränsas eller genom att sekretesskydd införes. Den först antydda
möjligheten ligger utanför ramen för motionärens hemställan. Frågan om
sekretesskydd i anställningsärenden faller inom det utredningsuppdrag som
har givits åt den s. k. offentlighetskommittén. Denna skall enligt direktiven
verkställa en översyn av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet
och därmed sammanhängande spörsmål (1961 års riksdagsberättelse
I Ju: 43). Utskottet förutsätter att den av motionären väckta frågan kommer
att uppmärksammas under kommitténs utredningsarbete. Det är alltså
onödigt att nu göra någon framställning i ämnet till Kungl. Maj :t. Utskottet
hemställer därför,
att motionen 1:457 icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 19 mars 1964
På konstitutionsutskottets vägnar;
BENGT ELMGREN
3
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 196b
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,
Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén, Dahl* och Hubinette; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen*, Adamsson,
Larsson i Luttra, Bengtsson i Halmstad, Hamrin i Jönköping, Braconier,
Alemyr*, Hedin* och Johansson i Trollhättan.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.