Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.
1964-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:100, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 100 är 1964
1
Nr 100
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m.m.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (bilaga 8,
punkt 83) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
för budgetåret 1964/65 beräkna ett anslag av 200 000 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:l i propositionen nr 118, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 28 februari 1964, föreslagit riksdagen att till Ersättning till statens järnvägar
för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1964/65
under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av 215 000 000 kr.
1 skrivelse den 16 augusti 1963 har järnvägsstyrelsen under åberopande av
en inom styrelsen utförd undersökning av det trafiksvaga järnvägsnätet
(1963 års separatredovisning) hemställt, att pa driltbudgeten för budgetåret
1964/65 anvisas elt anslag av 238 mkr. till driftbidrag till statens järnvägar.
Vidare har styrelsen på grund av SJ:s onormalt betungande pensionsförpliktelser
hemställt att det åliggande att förränta statskapitalet, som åvilar
SJ för budgetåret 1964/65, nedsättes med 70 mkr.
I enlighet med vad som uttalats i propositionen 1963:191 angående riktlinjer
för den statliga trafikpolitiken tillkallades den 8 november 1963 ledamoten
av riksdagens första kammare, civilingenjören C. S:son Schmidt och
professorn P. E. C. Welinder att inom kommunikationsdepartementet
granska dels de tillämpade redovisnings- och beräkningsprinciperna i den
av järnvägsstyrelsen för år 1962 utförda redovisningen av trafiksvaga järnvägslinjer
(1963 års separatredovisning), dels de undersökningar som järnvägsstyrelsen
enligt ett av Kungl. Maj:t samma dag åt styrelsen givet uppdrag
skulle utföra beträffande nedskrivning av statskapitalet för sådana
linjer. Därjämte uppdrog Kungl. Maj:t samma dag åt järnvägsstyrelsen att
skyndsamt undersöka förutsättningarna för att — i avvaktan på resultatet
av affärsverksutredningens arbete — genom ianspråktagande av medel, som
statens järnvägar årligen avsatt till elt i balansräkningen under värdeminskningskontot
upptaget delkonto för pensionsförpliktelser, erhålla viss lättnad
i den ekonomiska belastningen för järnvägsdriften, som förelagets pen1—0121
04 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 100
2 Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1964
sionsåtaganden innebär i jämförelse med försäkringstekniskt beräknade
pensionskostnader.
Med skrivelse den 10 februari 1964 har förenämnda sakkunniga överlämnat
en redogörelse för granskningen av 1963 års separatredovisning. Vidare
har järnvägsstyrelsen den 21 i samma månad redovisat resultatet av sitt
uppdrag i vad avser disposition av medel, avsatta för pensionsförpliktelser.
Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens skrivelser den
16 augusti 1963 och den 21 februari 1964 samt de sakkunnigas redogörelse
tår utskottet hänvisa till propositionen (s. 3—10).
Departementschefen antör inledningsvis att enligt riksdagens beslut i
anledning av prop. 1963:191 angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken
in. in. skall SJ fr. o. m. budgetåret 1964/65 erhålla full ersättning för
underskott på trafiksvaga järnvägslinjer. Ersättning ansågs inte böra utgå
för sådan trafiksvag linje, som SJ från företagsmässiga synpunkter har anledning
trafikera. 1 propositionen förordades, att de av järnvägsstyrelsen
tillämpade principerna för beräkningen av underskottet skulle granskas
och övervägas av särskilda experter.
1 fortsättningen anför departementschefen följande.
I skrivelse den 16 augusti 1963 hemställde järnvägsstyrelsen att ett belopp
av 238 mkr. måtte anvisas såsom driftbidrag för budgetåret 1964/65. Detta
belopp motsvarar av styrelsen beräknat underskott vid driften av trafiksvaga
järnvägslinjer. 1 ill stöd härför har styrelsen åberopat en undersökning
av lönsamheten i vad avser driften av dessa linjer. Denna undersökning,
benämnd 1963 års separatredovisning, grundar sig på förhållandena i
järnvägstrafiken år 1962 i fråga om trafikintensitet, trafikstruktur, intäkter,
kostnader m. m. Banor, som helt lagts ned före den 1 juli 1963, har uteslutits
från redovisningen. Vidare har det ekonomiska resultatet justerats med hänsyn
till 1963 års löneläge. Av redovisningen framgår att intäkterna, inklusive
visst s. k. matarvärde, och kostnaderna på de ifrågavarande bandelarna
utgör 133 mkr. respektive 391 mkr. Det trafiksvaga nätet har därefter räknats
till godo ett ytterligare matarvärde, som styrelsen uppskattat till 20
mkr. Underskottet reduceras därmed till 238 mkr.
1 enlighet med vad som förordades i propositionen om trafikpolitiken har
beräkningarna i separatredovisningen granskats av för ändamålet inom
kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga. Dessa framhåller, att
det redovisade underskottet av 238 mkr. utgör en rimlig approximation av
resultatförbättringen för SJ som helhet vid en tänkt nedläggning av de i
redovisningen ingående trafiksvaga banorna. Från beloppet bör enligt de
sakkunniga borträknas 27 mkr. avseende det sammanlagda nettounderskottet
på ett antal banor, vilka de sakkunniga, med beaktande av vissa uttalanden
som jag gjorde i propositionen, funnit böra undantagas från ersättning.
Det ersättningsgrundande underskottet bör därför reduceras från 238 mkr.
till 211 mkr. Vid överläggningar, som de sakkunniga haft med järnvägsledningen,
hai denna ansett att här ifragavarande reduktion bör utgöra endast
15 mkr.
Statsutskottets utlåtande nr 100 är 196i
3
De sakkunniga framhåller, att vid bestämningen av ersättningen för budgetåret
1964/65 måste beaktas den resultatförbättring som uppkommer genom
verkställda nedläggningar av trafiksvaga banor ävensom den höjda
kostnadsnivå som kan väntas föreligga under budgetåret 1964/65. Vidare
torde enligt de sakkunniga hänsyn även böra tagas till att erfarenhetsmässigt
en successiv minskning av trafikefterfrågan sker på de trafiksvaga banorna.
Nämnda förändringar anser de sakkunniga i stort sett uppväga varandra,
varför de föreslår, att ersättningen till SJ för budgetåret 1964/65 bör
utgå med 211 mkr.
Vidare har järnvägsstyrelsen efter samråd med riksrevisionsverket hemställt
om bemyndigande att, i den utsträckning resultat och förräntningsåliggande
för budgetåret 1964/65 visar erforderligt, av ett under värdeminskningskonto
upptaget delkonto för pensionsförpliktelser disponera
högst 30 mkr. genom överföring till delkonto för slopning respektive prisreglering.
Styrelsen har erinrat om att SJ — sedan fondering av pensionsmedel
upphörde vid affärsverken — gjort årliga kollektiva avsättningar till
ifrågavarande delkonto för att möjliggöra en utjämning i tiden av den belastning,
som pensionskostnaderna medför.
I fråga om ersättningen för drift av icke lönsamma järnvägslinjer anser
jag, i likhet med de sakkunniga, att 1963 års separatredovisning utgör en
för ändamålet godtagbar redovisning av det ekonomiska utfallet på det
trafiksvaga järnvägsnätet. Det fåtal erinringar som de sakkunniga anfört
i fråga om den tillämpade metodiken torde, som de själva framhållit, vara
av ringa betydelse för totalresultatet. Enligt min mening bör därför en bedömning
av ersättningens storlek för nästa budgetår kunna baseras på separatredovisningen.
Jag har därvid såsom en provisorisk beräkningsgrund
godtagit, att styrelsen kalkylerat pensionskostnaderna efter försäkringstekniska
grunder och kapitaltjänstkostnaderna för rullande materiel efter bl. a.
återanskaffningsvärde och kalkylränta av 6 %.
De sakkunniga och järnvägsledningen är inte helt eniga om vilka i separatredovisningen
ingående underskottsbanor, som SJ bör trafikera från företagsmässiga
synpunkter. Skillnaden i uppfattning inskränker sig till ett
mindre antal banor med ett samlat nettounderskott av 12 mkr., eller ca 5 %
av hela underskottet. Vid mina överväganden härutinnan har jag funnit
mig böra godtaga de sakkunnigas förslag och föreslår således, att det ersättningsgrundande
beloppet reduceras till 211 mkr.
Utgående från detta belopp har de sakkunniga övervägt resultatförändringen
intill utgången av budgetåret 1964/65 och funnit att de härvid inverkande
faktorerna i stort sett torde uppväga varandra. För egen del ansluter
jag mig till de sakkunnigas bedömning och tillstyrker därför, att
här ifrågavarande ersättning bestämmes till 211 mkr. för nästa budgetår. -—
I propositionen om trafikpolitiken berörde jag angelägenheten av att vid
nedläggningar av järnvägslinjer undvika plötsliga, kännbara höjningar av
styckegodsavgiften vid övergången till billinjetrafik. SJ har också vid nedläggningar
under en längre övergångsperiod tillämpat en reducerad taxa.
Det inkomstbortfall, som uppstått härigenom, kan för de närmaste åren beräknas
till ca 4 mkr. per år. Då det är synnerligen angeläget, att dessa taxenedsättningar
kan genomföras i samband med nedläggningarna, synes det
mig skäligt alt SJ erhåller kompensation härför. Av praktiska skäl bör
denna gottgörelse ulgå i samband med ersättningen för driften av icke lönsamma
järnvägslinjer. Jag föreslår därför, att ersättningen för nästa budgetår
utgår med 215 mkr.
4
Statsutskottets utlåtande nr 100 är 196b
Det trafiksvaga bannätet omfattar ca 7 000 km. Under de senaste åren har
investeringarna i de järnvägslinjer, för vilkas drift SJ skall ha ersättning,
uppgått till storleken 25 inkr. Sådana investeringar bör från och med nästa
budgetår helt avskrivas. I ersättningen har jag räknat in 15 mkr. som motsvarar
i separatredovisningen på återanskaffningspriser beräknade avskrivningar
på fasta anläggningar och investeringsinventarier. Därest investeringsbehovet
för något budgetår skulle överstiga sistnämnda belopp bör
detta i motsvarande mån påverka ersättningsanslaget.
1 propositionen om trafikpolitiken bedömdes anslagsbehovet för ersättningen
till SJ kunna komma att nedgå under de närmast följande budgetåren
med 15 å 20 mkr. per år. Denna beräkning byggde på bl. a. ett antagande
av oförändrad löne- och prisnivå. Då löneutgifterna uppgår till inemot
tre fjärdedelar av kostnaderna spelar en förändring i lönenivån en mycket
stor roll för det ekonomiska resultatet på det trafiksvaga bannätet. Med hänsyn
till ovissheten i fråga om den framtida utvecklingen av löne- och prisnivån
bör man enligt min mening vara försiktig vid bedömningen av möjligheterna
att genom järnvägsnedläggningar relativt snabbt förbättra det ekonomiska
resultatet när det gäller driften av det trafiksvaga bannätet. Å andra
sidan talar här anförda förhållanden för att nedläggningsverksamheten bör
bedrivas i så snabb takt som överhuvudtaget är möjligt.
Vad beträffar statens järnvägars pensionskostnader anser jag, i likhet
med järnvägsstyrelsen, förutsättningar föreligga för att — i avvaktan på affärsverksutredningens
överväganden — i resultatutjämnande syfte utnyttja
en del av de medel, som under årens lopp för detta ändamål avsatts till delkontot
för pensionsförpliktelser. Jag förordar därför att i statens järnvägars
bokföring för budgetåret 1964/65 högst 30 mkr. får överföras från delkontot
för pensionsförpliktelser till slopningskonto i den mån behov därav föreligger.
Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter
härom.
Slutligen vill jag anmäla, att granskningen av järnvägsstyrelsens undersökning
rörande nedskrivning av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna
ännu icke är avslutad. Beredningen av denna fråga torde vara slutförd
inom sådan tid, att förslag kan föreläggas riksdagen i kompletteringspropositionen.
Utskottet. Vid fjolårets riksdag förklarade sig sammansatta stats- och
tredje lagutskottet i sitt utlåtande nr 1 acceptera principen att ersättning
till statens järnvägar borde utgå för täckning av underskott i trafik, som
erfordrades för att säkra en tillfredsställande transportförsörjning. I enlighet
härmed borde full ersättning även utgå till SJ för de kostnader som
företaget orsakades i samband med driften av trafiksvaga järnvägslinjer
såvida det inte kunde anses företagsekonomiskt motiverat att fortsätta driften
även om den lämnade visst underskott. Beräkningen av de kostnader
och intäkter som vore hänförliga till de trafiksvaga järnvägslinjerna borde
ske i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som angivits av 1942
års järnvägskostnadsutredning. Vad utskottet sålunda förordade godkändes
sedermera av riksdagen.
I förevarande proposition redovisas nu en av järnvägsstyrelsen verkställd
undersökning för beräkning av ersättning för drift av icke lön
-
5
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 196b
samma järnvägslinjer — 1963 års separatredovisning — samt resultatet
av en av särskilda sakkunniga utförd granskning av denna separatredovisning.
På grundval härav föreslås i propositionen ersättning till SJ för har
ifrågavarande ändamål för nästa budgetår utgå med ett belopp av 215 mkr.
Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj:ts förslag. Ej heller har utskottet
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang i övrigt anfört och förordat, vilket bl. a. innebar att
SJ under budgetåret 1964/65 får disponera vissa inom företaget för pensionsändamå!
avsatta medel.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för
drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1964/65
å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av
215 000 000 kr.
Stockholm den 5 maj 1964.
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, Birger Andersson,
Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, Bengtson,
Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Holmberg, Wååg,
Åkerlund och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar Andreasson,
Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson
i Norrköping, Andersson i Knäred och Gustafsson i Kårby.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. a1 i texten