Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.

1964-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:100, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 är 1964

1

Nr 100

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning

till statens järnvägar för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer m.m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (bilaga 8,

punkt 83) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

för budgetåret 1964/65 beräkna ett anslag av 200 000 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:l i propositionen nr 118, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 28 februari 1964, föreslagit riksdagen att till Ersättning till statens järnvägar

för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1964/65

under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av 215 000 000 kr.

1 skrivelse den 16 augusti 1963 har järnvägsstyrelsen under åberopande av

en inom styrelsen utförd undersökning av det trafiksvaga järnvägsnätet

(1963 års separatredovisning) hemställt, att pa driltbudgeten för budgetåret

1964/65 anvisas elt anslag av 238 mkr. till driftbidrag till statens järnvägar.

Vidare har styrelsen på grund av SJ:s onormalt betungande pensionsförpliktelser

hemställt att det åliggande att förränta statskapitalet, som åvilar

SJ för budgetåret 1964/65, nedsättes med 70 mkr.

I enlighet med vad som uttalats i propositionen 1963:191 angående riktlinjer

för den statliga trafikpolitiken tillkallades den 8 november 1963 ledamoten

av riksdagens första kammare, civilingenjören C. S:son Schmidt och

professorn P. E. C. Welinder att inom kommunikationsdepartementet

granska dels de tillämpade redovisnings- och beräkningsprinciperna i den

av järnvägsstyrelsen för år 1962 utförda redovisningen av trafiksvaga järnvägslinjer

(1963 års separatredovisning), dels de undersökningar som järnvägsstyrelsen

enligt ett av Kungl. Maj:t samma dag åt styrelsen givet uppdrag

skulle utföra beträffande nedskrivning av statskapitalet för sådana

linjer. Därjämte uppdrog Kungl. Maj:t samma dag åt järnvägsstyrelsen att

skyndsamt undersöka förutsättningarna för att — i avvaktan på resultatet

av affärsverksutredningens arbete — genom ianspråktagande av medel, som

statens järnvägar årligen avsatt till elt i balansräkningen under värdeminskningskontot

upptaget delkonto för pensionsförpliktelser, erhålla viss lättnad

i den ekonomiska belastningen för järnvägsdriften, som förelagets pen1—0121

04 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 100

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1964

sionsåtaganden innebär i jämförelse med försäkringstekniskt beräknade

pensionskostnader.

Med skrivelse den 10 februari 1964 har förenämnda sakkunniga överlämnat

en redogörelse för granskningen av 1963 års separatredovisning. Vidare

har järnvägsstyrelsen den 21 i samma månad redovisat resultatet av sitt

uppdrag i vad avser disposition av medel, avsatta för pensionsförpliktelser.

Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens skrivelser den

16 augusti 1963 och den 21 februari 1964 samt de sakkunnigas redogörelse

tår utskottet hänvisa till propositionen (s. 3—10).

Departementschefen antör inledningsvis att enligt riksdagens beslut i

anledning av prop. 1963:191 angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken

in. in. skall SJ fr. o. m. budgetåret 1964/65 erhålla full ersättning för

underskott på trafiksvaga järnvägslinjer. Ersättning ansågs inte böra utgå

för sådan trafiksvag linje, som SJ från företagsmässiga synpunkter har anledning

trafikera. 1 propositionen förordades, att de av järnvägsstyrelsen

tillämpade principerna för beräkningen av underskottet skulle granskas

och övervägas av särskilda experter.

1 fortsättningen anför departementschefen följande.

I skrivelse den 16 augusti 1963 hemställde järnvägsstyrelsen att ett belopp

av 238 mkr. måtte anvisas såsom driftbidrag för budgetåret 1964/65. Detta

belopp motsvarar av styrelsen beräknat underskott vid driften av trafiksvaga

järnvägslinjer. 1 ill stöd härför har styrelsen åberopat en undersökning

av lönsamheten i vad avser driften av dessa linjer. Denna undersökning,

benämnd 1963 års separatredovisning, grundar sig på förhållandena i

järnvägstrafiken år 1962 i fråga om trafikintensitet, trafikstruktur, intäkter,

kostnader m. m. Banor, som helt lagts ned före den 1 juli 1963, har uteslutits

från redovisningen. Vidare har det ekonomiska resultatet justerats med hänsyn

till 1963 års löneläge. Av redovisningen framgår att intäkterna, inklusive

visst s. k. matarvärde, och kostnaderna på de ifrågavarande bandelarna

utgör 133 mkr. respektive 391 mkr. Det trafiksvaga nätet har därefter räknats

till godo ett ytterligare matarvärde, som styrelsen uppskattat till 20

mkr. Underskottet reduceras därmed till 238 mkr.

1 enlighet med vad som förordades i propositionen om trafikpolitiken har

beräkningarna i separatredovisningen granskats av för ändamålet inom

kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga. Dessa framhåller, att

det redovisade underskottet av 238 mkr. utgör en rimlig approximation av

resultatförbättringen för SJ som helhet vid en tänkt nedläggning av de i

redovisningen ingående trafiksvaga banorna. Från beloppet bör enligt de

sakkunniga borträknas 27 mkr. avseende det sammanlagda nettounderskottet

på ett antal banor, vilka de sakkunniga, med beaktande av vissa uttalanden

som jag gjorde i propositionen, funnit böra undantagas från ersättning.

Det ersättningsgrundande underskottet bör därför reduceras från 238 mkr.

till 211 mkr. Vid överläggningar, som de sakkunniga haft med järnvägsledningen,

hai denna ansett att här ifragavarande reduktion bör utgöra endast

15 mkr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 100 är 196i

3

De sakkunniga framhåller, att vid bestämningen av ersättningen för budgetåret

1964/65 måste beaktas den resultatförbättring som uppkommer genom

verkställda nedläggningar av trafiksvaga banor ävensom den höjda

kostnadsnivå som kan väntas föreligga under budgetåret 1964/65. Vidare

torde enligt de sakkunniga hänsyn även böra tagas till att erfarenhetsmässigt

en successiv minskning av trafikefterfrågan sker på de trafiksvaga banorna.

Nämnda förändringar anser de sakkunniga i stort sett uppväga varandra,

varför de föreslår, att ersättningen till SJ för budgetåret 1964/65 bör

utgå med 211 mkr.

Vidare har järnvägsstyrelsen efter samråd med riksrevisionsverket hemställt

om bemyndigande att, i den utsträckning resultat och förräntningsåliggande

för budgetåret 1964/65 visar erforderligt, av ett under värdeminskningskonto

upptaget delkonto för pensionsförpliktelser disponera

högst 30 mkr. genom överföring till delkonto för slopning respektive prisreglering.

Styrelsen har erinrat om att SJ — sedan fondering av pensionsmedel

upphörde vid affärsverken — gjort årliga kollektiva avsättningar till

ifrågavarande delkonto för att möjliggöra en utjämning i tiden av den belastning,

som pensionskostnaderna medför.

I fråga om ersättningen för drift av icke lönsamma järnvägslinjer anser

jag, i likhet med de sakkunniga, att 1963 års separatredovisning utgör en

för ändamålet godtagbar redovisning av det ekonomiska utfallet på det

trafiksvaga järnvägsnätet. Det fåtal erinringar som de sakkunniga anfört

i fråga om den tillämpade metodiken torde, som de själva framhållit, vara

av ringa betydelse för totalresultatet. Enligt min mening bör därför en bedömning

av ersättningens storlek för nästa budgetår kunna baseras på separatredovisningen.

Jag har därvid såsom en provisorisk beräkningsgrund

godtagit, att styrelsen kalkylerat pensionskostnaderna efter försäkringstekniska

grunder och kapitaltjänstkostnaderna för rullande materiel efter bl. a.

återanskaffningsvärde och kalkylränta av 6 %.

De sakkunniga och järnvägsledningen är inte helt eniga om vilka i separatredovisningen

ingående underskottsbanor, som SJ bör trafikera från företagsmässiga

synpunkter. Skillnaden i uppfattning inskränker sig till ett

mindre antal banor med ett samlat nettounderskott av 12 mkr., eller ca 5 %

av hela underskottet. Vid mina överväganden härutinnan har jag funnit

mig böra godtaga de sakkunnigas förslag och föreslår således, att det ersättningsgrundande

beloppet reduceras till 211 mkr.

Utgående från detta belopp har de sakkunniga övervägt resultatförändringen

intill utgången av budgetåret 1964/65 och funnit att de härvid inverkande

faktorerna i stort sett torde uppväga varandra. För egen del ansluter

jag mig till de sakkunnigas bedömning och tillstyrker därför, att

här ifrågavarande ersättning bestämmes till 211 mkr. för nästa budgetår. -—

I propositionen om trafikpolitiken berörde jag angelägenheten av att vid

nedläggningar av järnvägslinjer undvika plötsliga, kännbara höjningar av

styckegodsavgiften vid övergången till billinjetrafik. SJ har också vid nedläggningar

under en längre övergångsperiod tillämpat en reducerad taxa.

Det inkomstbortfall, som uppstått härigenom, kan för de närmaste åren beräknas

till ca 4 mkr. per år. Då det är synnerligen angeläget, att dessa taxenedsättningar

kan genomföras i samband med nedläggningarna, synes det

mig skäligt alt SJ erhåller kompensation härför. Av praktiska skäl bör

denna gottgörelse ulgå i samband med ersättningen för driften av icke lönsamma

järnvägslinjer. Jag föreslår därför, att ersättningen för nästa budgetår

utgår med 215 mkr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 100 är 196b

Det trafiksvaga bannätet omfattar ca 7 000 km. Under de senaste åren har

investeringarna i de järnvägslinjer, för vilkas drift SJ skall ha ersättning,

uppgått till storleken 25 inkr. Sådana investeringar bör från och med nästa

budgetår helt avskrivas. I ersättningen har jag räknat in 15 mkr. som motsvarar

i separatredovisningen på återanskaffningspriser beräknade avskrivningar

på fasta anläggningar och investeringsinventarier. Därest investeringsbehovet

för något budgetår skulle överstiga sistnämnda belopp bör

detta i motsvarande mån påverka ersättningsanslaget.

1 propositionen om trafikpolitiken bedömdes anslagsbehovet för ersättningen

till SJ kunna komma att nedgå under de närmast följande budgetåren

med 15 å 20 mkr. per år. Denna beräkning byggde på bl. a. ett antagande

av oförändrad löne- och prisnivå. Då löneutgifterna uppgår till inemot

tre fjärdedelar av kostnaderna spelar en förändring i lönenivån en mycket

stor roll för det ekonomiska resultatet på det trafiksvaga bannätet. Med hänsyn

till ovissheten i fråga om den framtida utvecklingen av löne- och prisnivån

bör man enligt min mening vara försiktig vid bedömningen av möjligheterna

att genom järnvägsnedläggningar relativt snabbt förbättra det ekonomiska

resultatet när det gäller driften av det trafiksvaga bannätet. Å andra

sidan talar här anförda förhållanden för att nedläggningsverksamheten bör

bedrivas i så snabb takt som överhuvudtaget är möjligt.

Vad beträffar statens järnvägars pensionskostnader anser jag, i likhet

med järnvägsstyrelsen, förutsättningar föreligga för att — i avvaktan på affärsverksutredningens

överväganden — i resultatutjämnande syfte utnyttja

en del av de medel, som under årens lopp för detta ändamål avsatts till delkontot

för pensionsförpliktelser. Jag förordar därför att i statens järnvägars

bokföring för budgetåret 1964/65 högst 30 mkr. får överföras från delkontot

för pensionsförpliktelser till slopningskonto i den mån behov därav föreligger.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter

härom.

Slutligen vill jag anmäla, att granskningen av järnvägsstyrelsens undersökning

rörande nedskrivning av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna

ännu icke är avslutad. Beredningen av denna fråga torde vara slutförd

inom sådan tid, att förslag kan föreläggas riksdagen i kompletteringspropositionen.

Utskottet. Vid fjolårets riksdag förklarade sig sammansatta stats- och

tredje lagutskottet i sitt utlåtande nr 1 acceptera principen att ersättning

till statens järnvägar borde utgå för täckning av underskott i trafik, som

erfordrades för att säkra en tillfredsställande transportförsörjning. I enlighet

härmed borde full ersättning även utgå till SJ för de kostnader som

företaget orsakades i samband med driften av trafiksvaga järnvägslinjer

såvida det inte kunde anses företagsekonomiskt motiverat att fortsätta driften

även om den lämnade visst underskott. Beräkningen av de kostnader

och intäkter som vore hänförliga till de trafiksvaga järnvägslinjerna borde

ske i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som angivits av 1942

års järnvägskostnadsutredning. Vad utskottet sålunda förordade godkändes

sedermera av riksdagen.

I förevarande proposition redovisas nu en av järnvägsstyrelsen verkställd

undersökning för beräkning av ersättning för drift av icke lön
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 100 år 196b

samma järnvägslinjer — 1963 års separatredovisning — samt resultatet

av en av särskilda sakkunniga utförd granskning av denna separatredovisning.

På grundval härav föreslås i propositionen ersättning till SJ för har

ifrågavarande ändamål för nästa budgetår utgå med ett belopp av 215 mkr.

Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj:ts förslag. Ej heller har utskottet

funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande

sammanhang i övrigt anfört och förordat, vilket bl. a. innebar att

SJ under budgetåret 1964/65 får disponera vissa inom företaget för pensionsändamå!

avsatta medel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för

drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1964/65

å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av

215 000 000 kr.

Stockholm den 5 maj 1964.

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, Birger Andersson,

Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, Bengtson,

Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Holmberg, Wååg,

Åkerlund och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar Andreasson,

Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson

i Norrköping, Andersson i Knäred och Gustafsson i Kårby.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. a1 i texten