Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 196t

1964-05-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:108, Statsutskottets utlåtande nr 108 år 196t

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 196t

Nr 108

Ltlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1964-/65 till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

jämte i ämnet väckta motioner in. m.

(3:e avd.)

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1 (bilaga 13, punkt 45, s. 128—132

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 januari

1964) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 000 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 413) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 495), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen

måtte 1) besluta att det högsta belopp, varmed räntefritt stående förbättringslån

och räntefri stående del av sådant lån kan utgå, fr. o. in. den

1 juli 1964, må höjas, såvitt gäller pensionär, från 10 000 kr. till 12 000 kr.,

och i övrigt från 4 000 kr. till 8 000 kr., samt att inkomstgränsen för erhållande

av nämnda lån eller lånemedel fr. o. m. samma datum må höjas från

6 000 kr. till 9 000 kr. beskattningsbar inkomst samt 2) i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla att av nämnda yrkanden föranledda ändringar i gällande bestämmelser

och anvisningar för ifrågavarande lån måtte vidtagas så, att ändringarna

träder i kraft den 1 juli 1964;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m. fl. (I: 283) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 355), i vilka — såvitt nu är i fråga —- hemställts att

riksdagen måtte 1) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att åt bostadsstyrelsen

måtte uppdragas att fästa kommunernas uppmärksamhet på aktiva

åtgärder i syfte att bättre utnyttja möjligheterna till invalidbostadsbidrag,

2) besluta höja invalidbostadsbidragets maximibelopp med 5 000 kr. till

15 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1964 samt 3) i anledning av nämnda förslag

till Bidrag till viss bostadsförbättringsvcrksamhet för budgetåret 1964/65

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 196b

9

under elfte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med

1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag om inalles 31 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 11:495

och 11:355.

Utskottet har vidare till behandling förehaft den redogörelse, som riksdagens

år 1963 församlade revisorer lämnat i sin berättelse (del I, § 38, s.

342—346) angående vissa förbättringslån till bostadsbyggande.

Revisorerna föreslår härvid beträffande förbättringslån, som enligt bestämmelser

i numera upphävd författning beviljats för bostadsbyggnadsföretag

på landsbygden, att den för vissa fall givna möjligheten att avkräva låntagare

belopp motsvarande värdet av åtnjuten räntefrihet skall slopas.

Utlåtanden över revisorernas redogörelse har avgivits av riksrevisionsverket,

bostadsstyrelsen och fullmäktige i riksbanken (del II, s. 320—322).

Beträffande detaljerna i förslaget och utlåtandena hänvisas till revisorernas

berättelse.

Utskottet. Numera har förbättringslåneverksamlieten betydelse främst

som ett medel att stödja och stimulera en höjning av bostadsstandarden för

pensionärer, som bor i en- och tvåfamilj shus. I förhållande till det stora förbättringsbehov

som föreligger har emellertid långivningen en tämligen begränsad

omfattning.

Socialpolitiska kommittén har i sitt betänkande om åldringsvårdens läge

lämnat vissa uppgifter bl. a. om åldringarnas bostadsförhållanden. Som departementschefen

framhållit, utvisar de framkomna uppgifterna så allvarliga

brister i de gamlas bostadsförsörjning, att särskilda åtgärder synes påkallade

för att söka få till stånd en ökning av förbättringsverksamheten.

Utskottet har därför tidigare denna dag i sitt utlåtande nr 106 i anledning

av propositionen nr 85 angående åldringsvårdsfrågor in. in. tillstyrkt förslag

om olika åtgärder för att skapa bättre bostadsförhållanden åt åldringar.

Åtgärderna innefattar bl. a. en inventering i kommunerna av åldringsbostäder,

eu intensifierad bostadsförbättringsverksamhet och i samband därmed

anordnande av temporära bostäder. Bostadsstyrelsen har också sänt

ut en cirkulärskrivelse till kommunerna i syfte att stimulera dem till aktivare

åtgärder i fråga om upprustning av de gamlas bostäder.

För att möjliggöra en ökad långivning för ifrågavarande ändamål vill utskottet

med hänvisning till vad som anförts i nyssnämnda utlåtande tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag om uppräkning av förevarande anslag.

I motionerna I; 413 och 11:495 yrkas vissa höjningar beträffande räntcfri

stående del av förbättringslån.

Såvitt gäller pensionärer föreslås en höjning från 10 000 kr. till 12 000 kr.

per lägenhet.

Enligt bostadsstyrelsens anvisningar till kungörelsen om förbättringslån

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1964

finns vissa möjligheter för pensionärer, som tidigare erhållit maximal

räntefri stående del, att vid behov erhålla ytterligare dylik subvention. När

länsbostadsnämnderna prövar ansökningar om räntefritt stående lån i fall

där sådant lån tidigare utgått, anses nämligen den tidigare beviljade subventionen

såsom avskriven med en tiondel för varje år som förflutit sedan

den utbetalades. Motionärernas syfte torde därmed delvis vara tillgodosett.

Med hänsyn till att bostadsförbättringsutredningens pågående arbete väsentligen

tar sikte på att överväga formen för ifrågavarande subventioner till

pensionärernas bostadsförsörjning, är utskottet ej berett att i annan mån än

som framgår av det anförda biträda motionsyrkandet.

Av samma skäl avstyrkes de i nyssnämnda motioner framförda förslagen

om höjning av lånens subventionsdel i övriga fall från 4 000 kr. till 8 000 kr.

och om höjning av inkomstgränsen för nämnda lånedel till 9 000 kr.

Bostäder som är avsedda för rörelsehindrade bör enligt utskottets mening

om möjligt utformas och utrustas så att dyrbara specialanordningar kan

undvikas. I den mån finansiella bidrag behövs för att i särskilda fall ändock

stödja sådana specialanordningar, bör, såsom departementschefen framhållit,

bistånd inte ges i form av invalidbostadsbidrag. Detta stödbehov torde

lämpligen tillgodoses inom ramen för den bidragsverksamhet, som de rörelsehindrades

egna organisationer bedriver bl. a. med stöd av anslag soin

anvisas under femte huvudtiteln. Utskottet har sålunda i sitt utlåtande nr 5

till årets riksdag tillstyrkt en medelsanvisning under anslaget till Bidrag till

De vanföras riksförbund med bl. a. 100 000 kr. för bidrag till inköp och installation

av hydrauliska lyftplattor för rullstolsinvalider. Då erfarenheterna

av denna bidragsverksamhet bör avvaktas, är utskottet inte berett att

tillstyrka i motionerna 1:283 och 11:355 yrkade höjningar av invalidbostadsbidragens

maximibelopp.

I samma motioner har föreslagits att det skall uppdragas åt bostadsstyrelsen

att fästa kommunernas uppmärksamhet på aktiva åtgärder i syfte att

bättre utnyttja möjligheterna till invalidbostadsbidrag. Enligt vad utskottet

erfarit, har emellertid bostadsstyrelsen vidtagit åtgärder i denna riktning.

Någon skrivelse i ämnet från riksdagens sida synes därför inte erforderlig.

Utskottet avstyrker även den i sistnämnda motioner begärda uppräkningen

av förevarande anslag.

I anledning av vad riksdagens revisorer anfört i fråga om vissa förbättringslån

vill utskottet framhålla följande.

Enligt bestämmelser i numera upphävda författningar beviljades förbättringslån

för bostadsbyggnadsföretag på landsbygden och lantarbetarbostadslån.

För dessa lån gäller bland annat en återbetalningstid av 20 år; lånen är

räntefria under tio år men löper därefter med ränta under återstående lånetid.

Om lån av långivaren uppsäges till återbetalning är låntagaren skyldig

— förutom att återbetala lånet — att erlägga ett belopp, motsvarande värdet

av den åtnjutna räntefriheten. Om låntagaren önskar återbetala lån i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 196i

11

förtid äger han rätt till det under förutsättning att han lämnar förbindelse

jämte säkerhet på belopp motsvarande den åtnjutna räntefriheten. Förbindelsen

kan uppsägas till omedelbar återbetalning. Beträffande lantarbetarbostadslånen

har departementschefen i årets statsverksproposition (bilaga

13, s. 209) föreslagit att staten skall avstå från framtida återkrav på värdet

av åtnjuten partiell räntefrihet. Detta förslag har utskottet tillstyrkt i sitt

av årets riksdag godtagna utlåtande nr 42. Utskottet anser i likhet med

revisorerna skäl föreligga att motsvarande avskrivningsmöjligheter bör

skapas för nu ifrågavarande förbättringslån och tillstyrker därför revisorernas

förslag.

Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt inte funnit anledning

till erinran eller särskilt uttalande hemställer utskottet,

T. att motionerna I: 413 och II: 495, såvitt nu är i fråga,

icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionerna I: 283 och II: 355, såvitt de avser invalidbostadsbidragets

maximibelopp, icke må bifallas av riksdagen

;

III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 283 och II: 355, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.;

IV. att motionerna 1: 283 och II: 355, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t om visst uppdrag åt bostadsstyrelsen,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

V. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört i anledning av riksdagens revisorers

uttalande rörande vissa förbättringslån till bostadsbyggande.

Stockholm den 8 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Einar Persson, Birger Andersson, Bergman,

Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson,

Mårtensson, Kaijser, Källqvist, Wååg, Per-Olof Hanson, Per Petersson,

Nils-Eric Gustafsson och Harald Pettersson; samt

från a n d r a kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, fru

Lewén-Eliasson, herrar Carbell, Gustafsson i Skellefteå, Kellgren, Eskel, NeI

ander, Källstad och Turesson.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 196t

Reservationer

1) beträffande räntefri stående del av förbättringslån av herrar Per Jacobsson,

Kaijser, Källqvist, Per-Olof Hanson, Per Petersson, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, Gustafsson i Skellefteå,

N eländer, Källstad och Turesson, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 9 börjar med »I motionerna»

och på s. 10 slutar med »till 9 000 kr.», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 413 och II: 495 har yrkats dels att maximibeloppen för

räntefri stående del av förbättringslån skall höjas från 10 000 kr. till 12 000

kr. såvitt gäller pensionärer och i övriga fall från 4 000 kr. till 8 000 kr. och

dels att inkomstgränsen för erhållande av räntefri stående del skall höjas

från 6 000 kr. beskattningsbar inkomst till 9 000 kr. beskattningsbar inkomst.

Utskottet får i anledning härav anföra följande.

De åtgärder, för vilka redogörelse lämnats i det föregående, kan inte anses

tillräckliga för att ge pensionärerna en bättre bostadsstandard. Förutom

att olika berörda myndigheter har sin uppmärksamhet riktad på frågor

som är av betydelse för pensionärernas bostadsförsörjning och tar de initiativ

som befinnes erforderliga, bör de ekonomiska betingelserna för bostadsförbättringen

förbättras. Den nu gällande inkomstgränsen för erhållande av

räntefri stående del av förbättringslån fastställdes år 1959. De nu gällande

maximibeloppen fastställdes år 1958. De ekonomiska förändringar som inträffat

sedan nämnda tidpunkter har medfört att inkomstprövningen blivit

mera restriktiv och att stödets reella värde blivit mindre. En uppräkning av

ifrågavarande belopp är motiverad både av den ekonomiska utvecklingen

och av den situation som föreligger beträffande pensionärernas bostadsförsörjning.

En lämplig avvägning i avvaktan på resultatet av de överväganden

som pågår inom bostadsförbättringsutredningen är enligt utskottets mening

att inkomstgränsen höjes till 8 000 kr. beskattningsbar inkomst och att

maximibeloppen höjes till 12 000 resp. 6 000 kr. Förbättringarna bör träda

i kraft den 1 juli innevarande år. Vad utskottet sålunda anfört torde böra

bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 418 och

II: 495, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att räntefritt stående förbättringslån och räntefri stående

del av sådant lån fr. o. m. den 1 jtili 1964 må, därest den

beskattningsbara inkomsten ej överstiger 8 000 kr., utgå

med högst 12 000 kr. till pensionärer och med högst 6 000 kr.

i övriga fall;»

2) beträffande invalidbostadsbidragets maximibelopp av herrar Per Jacobsson,

Kaijser, Källqvist, Per-Olof Hanson, Per Petersson, Nils-Eric Gus
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 196b

13

tafsson, Harald Pettersson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, Gustafsson i

Skellefteå, Nelander, Källstad och Tnresson, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med »Bostäder

som» och slutar med »invalidbostadsbidragens maximibelopp», bort ha följande

lydelse:

»I motionerna I: 283 och II: 355 framhålls vikten av att nya bostäder projekteras

med beaktande av att bostadsmiljön bättre bör anpassas efter handikappades

speciella problem. Som nu befintliga bostäder är utformade kan

invalider ofta ha svårigheter att förflytta sig i eller utanför lägenheten. Viss

specialinredning av lägenheter, som trots olämplig utformning bebos av invalider,

ställer sig visserligen dyrbar, men med hänsyn till den särskilda

betydelse som bostadsmiljön har för en handikappad bör kostnadssynpunkten

inte vara utslagsgivande. Genom en generell höjning av invalidbostadsbidragets

maximibelopp skapas möjlighet att tillgodose önskemål om ändamålsenliga

specialinredningar. Utskottet tillstyrker bifall till ifrågavarande

motioner i nu berörda avseenden.»

dels ock utskottets hemställan under II. och III. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 283 och

II: 355, såvitt nu är i fråga, besluta att höja invalidbostadsbidragets

maximibelopp med 5 000 kr. till 15 000 kr. fr. o. m.

den 1 juli 1964;

III. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1: 283 och II: 355, såvitt

nu är i fråga, till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31 000 000

kr.;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1964/65 till bidrag till viss a1 i texten