Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1964-05-12 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:109, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 109—110
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196k
1
Nr 109
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad
propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 264) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anslag till vissa forskningsråd
m.m. för budgetåret 1964/65 beräkna ett anslag av 46 122 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 69, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden av den 6 mars 1964,
i vad propositionen hänvisats till behandling av statsutskottet, beträffande de
under ecklesiastikdepartementet hörande forskningsråden m.m. föreslagit riksdagen
att
I. a) godkänna vad departementschefen förordat rörande svenska insatser på
rymdforskningens område;
b) godkänna i propositionen angivna delar av avtalet med ESRO och av
överenskommelserna med jordägarna under förutsättning att avtalet med ESRO
träder i kraft;
c) medgiva, att de från ESRO inflytande ersättningarna bör användas i enlighet
med vad departementschefen förordat;
II. medgiva, att vid de under statens medicinska forskningsråd sorterande
försvarsmedicinska forskargrupperna må fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare
vara inrättade följande extra ordinarie tjänster, nämligen två som professor i
Be 3 och en som forskningsläkare i Ae 27, samt bemyndiga Kungl. Maj:t att
fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed;
III. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för under punkt
II nämnda forskargrupper, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1964/65;
IV. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 213 000 kr.;
V. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 12 360 000
kr.;
VI. till Humanistisk forskning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 2 826 000 kr.;
1 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 109—110
2
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961/.
VII. till Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106 000 kr.;
VIII. till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 550 000
kr.;
IX. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
274 000 kr.;
X. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 13 500 000 kr.;
XI. till Atomforskning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 8 802 000 kr.;
XII. till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1964/65
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Edström och Nyman (I: 5) samt den andra inom andra kammaren av herr
Helén (II: 9), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära 1. att Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens skrivelse
av den 19 september 1961 rörande vissa svenska forskningsföretag, deras villkor
och behov, göres till föremål för samlad översyn, 2. att en kompletterande framställning
över forskningsuppgifter inom samtliga humanistiska och med dem
besläktade samhällsvetenskapliga discipliner utarbetas, samt 3. att Kungl. Maj:t
senast i samband med 1966 års statsverksproposition lämnar riksdagen en redogörelse
för de insatser som staten är beredd att göra på det humanistiska forskningsområdet
under den kommande tioårsperioden;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m.fl. (1:329) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m.jl. (11:334), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
1. uttala att aktuell målsättning för kommande statliga anslag till vetenskaplig
forskning — exklusive atom- och försvarsforskning samt utdelningar från Malmfonden
och Riksbankens jubileumsfond — skall vara minst en fördubbling under
närmaste femårsperiod av statens bidrag till detta ändamål, och tills vidare en
årlig anslagshöjning om ca 50—60 miljoner kr., 2. i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära att frågan om ett särskilt föredragande statsråd för vetenskaplig forskning
och därmed sammanhängande högre utbildning upptages till omedelbar behandling,
3. i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning om utbildning av
dokumentalister och bibliotekspersonal, om allmän upprustning av forskningsbibliotekspersonal
samt om allmän upprustning av forskningsbiblioteken med
bl. a. bättre dokumentationstjänst;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
3
Bengtson m.jl. (1:479) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund
m. fl. (II: 582), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om utredning och förslag till en utbyggnad och effektivisering av
forskningsorganisationen i enlighet med vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (I: 761) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman
m.fl. (11:928), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t uttala att i motionerna angivna rymdfrågor bör handläggas av ett särskilt
för ändamålet tillskapat organ;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (I: 762) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m.fl. (11:932), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte vid
behandlingen av propositionen nr 69 besluta att anvisa 1. till Statens medicinska
forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 16 360 000 kr. och 2. till Statens naturvetenskapliga
forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1964/65
under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 15 500 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Olsson och herr Thorsten Larsson (I: 763) samt den andra inom andra kammaren
av herr Magnusson i Nennesholm m.fl. (II: 930), i vilka hemställts att riksdagen
måtte vid sin behandling av proposition nr 69 till Statens råd för samhällsforskning:
Samhällsforskning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 2 850 000 kr., varav 300 000 kr. att disponeras i enlighet med vad
i motionerna anförts;
dels en inom andra kammaren av herr Hamrin i Kalmar väckt motion
(II: 929), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att i propositionen nr 69 föreslaget
reservationsanslag till naturvetenskaplig forskning måtte ökas med 750 000 kr.;
dels ock en inom andra kammaren av fru Sjövall väckt motion (II: 933), vari
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 anvisa
till 1. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning ett reservationsanslag
av 13 860 000 kr. och 2. Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig forskning ett reservationsanslag av 15 500 000 kr.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 9, II: 334, II: 582, II: 928, II: 932, II: 930, II: 929
och II: 933.
I propositionen nr 69 redogöres för den expansion som ägt rum efter andra
världskriget i fråga om anslagen till svensk forskning. Med sikte på att denna
utveckling skall kunna fortsätta föreslås — utöver den pågående förstärkningen
av forskningens resurser inom ramen för anslagen till universitet och högskolor
— höjningar av anslagen till de statliga forskningsråden, bl. a. för att forskarnas
behov av teknisk personal, materiel, apparater m.m. på ett tillfredsställande
sätt skall kunna mötas.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 196i. G samt. Nr 109—110
4
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
På grundval av ett av rymdkommittén framlagt betänkande, »Organisatoriska
åtgärder för rymdverksamhetens främjande», behandlas i propositionen
frågan om svenska insatser på rymdforskningens område. Vidare redogöres för
Sveriges anslutning till det europeiska organet för internationellt samarbete inom
rymdforskningen för fredliga ändamål (ESRO) samt framlägges förslag om godkännande
av vissa därtill knutna överenskommelser. Medel för bestridande av
kostnaderna för svenska rymdforskningsprojekt föreslås kunna anvisas från
anslagen till de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden.
För främjande av forskning — däri inbegripen rymdforskning — och vetenskaplig
publiceringsverksamhet m. m. föreslås, att till de sju forskningsråden
— statens medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens
råd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens
råd för atomforskning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd
— för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 56 488 000 kr. Motsvarande
medelsanvisningar för innevarande budgetår uppgår till 42 085 000 kr.
Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål en anslagsuppräkning med
14 403 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budgetåret 1964/65 föreslås
fördelad med 12 360 000 kr. till medicinsk forskning, 2 826 000 kr. till humanistisk
forskning, 2 550 000 kr. till samhällsforskning, 13 500 000 kr. till naturvetenskaplig
forskning, 8 802 000 kr. till atomforskning, 2 950 000 kr. till jordbruksforskning
— jämte 300 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador —
samt 13 200 000 kr. till teknisk forskning. Dessutom föreslås ett oförändrat anslag
av 3 700 000 kr. till europeiskt samarbete inom rymdforskningen.
Vidare förutsätts att frågan om medicinsk dokumentationsverksamhet med
hjälp av databehandling löses inom ramen för anslaget till medicinsk forskning
Förvaltningskostnaderna vid vissa forskningsråd föreslås höjda med sammanlagt
493 000 kr. Höjningen av anslaget till förvaltningskostnader vid medicinska
forskningsrådet betingas bl. a. av att ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper
— för bakteriologisk bioteknik och toxikologi — föreslås inrättade. För
ledningen av de nya forskargrupperna föreslås två professurer inrättade.
Efter en allmän inledning (s. 4 och 5) lämnas i propositionen nr 69 en översikt
över forskningens villkor och behov, innefattande, utöver en beskrivning av
forskningsberedningens uppgifter och uppläggning av sitt arbete, en analys av
forskningens resurser och forskningsrådens långtidsplaner. I allt väsentligt får
utskottet här hänvisa till propositionen, s. 6—-18. Från översikten må emellertid
återges följande.
Genom beslut den 14 december 1962 förordnade Kungl. Maj:t, att en forskningsberedning
skulle inrättas för samråd om den långsiktiga inriktningen av
den svenska forskningspolitiken.
I samråd med de forskningsexekutiva organen har beredningen planlagt utredningar
om den långsiktiga utvecklingen av vetenskapen och om tendenser
inom den moderna forskningen. För att skaffa ett material som underlag för
forskningsberedningens diskussioner har vidare med hjälp av sakkunniggrupper
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 19&h
5
eller konsulter utförts sammanställningar över vetenskapliga områden och forskningsfält,
som är särskilt aktuella eller av något skäl bedömts vara av särskild
betydelse för den framtida utvecklingen. På basis av promemorior, framkomna
genom dylikt arbete, bär översiktliga diskussioner rörande aktuella tendenser
inom forskningen och avvägningen av forskningsresurserna mellan olika forskningsriktningar
företagits i arbetsgruppen och forskningsberedningen. Vidare har
forskningsberedningen och arbetsgruppen följt pågående arbete och planering
inom sådana internationella forskningsprojekt, i vilka Sverige deltar.
Vid flera tillfällen har inom beredningen understrukits det ständigt ökande
behovet av en intensifierad vetenskaplig informationsverksamhet med en utbyggd
dokumentation i moderna former. I oktober 1963 framlades en promemoria
angående dessa frågor. Promemorian har sedermera överlämnats till ecklesiastikdepartementet,
som föranstaltat om remissbehandling av densamma.
I syfte att skapa möjligheter för att inom en given ekonomisk ram avväga
medelsbehoven mellan olika forskningsområden har beredningen från de statliga
forskningsråden begärt in och även erhållit langtidsplaner, som belyser den sannolika
utvecklingen inom respektive område. En översiktlig redovisning av långtidsplanerna
kommer att lämnas i det följande. Dessa planer bearbetas för närvarande
inom beredningen, och det sammanställda materialet avses tjäna som
underlag även för värderingen av forskningens totala investeringsbehov i anslag
och personal på längre sikt.
Ett sakunderlag av annan typ för den fortsatta utredningen av det framtida
behovet av forskningsinvestering inom skilda vetenskapliga områden har forskningsberedningen
skaffat sig genom översikter av mer eller mindre avgränsade
vetenskapliga fält eller vetenskapliga problemkomplex genom särskilda konsulter
eller sakkunniggrupper.
I avsikt att få fram ytterligare material för forskningsberedningens kommande
diskussioner om de framtida forskningsinvesteringamas fördelning har beredningen
givit flera sakkunniggrupper i uppdrag att utarbeta ytterligare översikter.
Sålunda har statens medicinska forskningsråd anmodats att i anslutning
till beredningens promemoria angående den biologiska forskningen göra en analys
och framlägga en översikt av följdverkningarna av den biologiska forskningens
utveckling för den medicinska forskningen och särskilt den kliniska medicinska
forskningen och läkemedelsforskningen. En sakkunniggrupp har på motsvarande
sätt fått i uppdrag att studera följdverkningarna av den biologiska forskningens
utveckling för jordbruksforskningen och den möjliga återverkan härav även från
jordbruksteknologisk synpunkt.
Med tanke på den ökande betydelse som den organiska kemin intar från
industriell synpunkt har en särskild sakkunniggrupp fått forskningsberedningens
uppdrag att undersöka utvecklingstendenserna inom den tunga organiska kemin
och behoven av forskningsresurser och forskarutbildning inom detta fält. Forskningsberedningen
har slutligen uppdragit åt tre sakkunniggrupper att studera
olika fält inom den humanistiska forskningen. En grupp skall sålunda ge en
översikt över utvecklingstendenser inom modern språkvetenskaplig forskning,
en andra grupp skall på motsvarande sätt studera den historiska humanistiska
forskningen och en tredje grupp skall ge en översikt över läget och utvecklingstendenserna
inom det »estetiska» humanistiska forskningsområdet.
Forskningsberedningens arbetsgrupp har i samband med budgetarbetet hösten
1963 diskuterat principerna för fördelning mellan de statliga forskningsråden av
de ökade anslagen till dessa råd.
6
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961t
Inom
forskningsberedningens sekretariat har verkställts en undersökning rörande
utvecklingen av de statliga anslagen till forskning under senare år. Denna
undersökning utgör i allt väsentligt en fortsättning av den undersökning som
1955 års universitetsutredning redovisade i sitt betänkande »Forskningens villkor
och behov», SOU 1958: 32 s. 21 ff. För 1963 års undersökning har utnyttjats
samma metoder och definitioner som användes därvid. Sålunda har endast de
statliga driftanslagen medtagits. Sådana forskningsinstitutioner, vilka inte inrättats
vid tiden för universitetsutredningens undersökning, har dock medtagits;
givetvis har hänsyn även tagits till institutioner vilka numera upphört med sin
verksamhet. Vid bedömningen av hur stor del av olika anslag, som kommit
forskningen tillgodo, har forskningsberedningen tillämpat samma procenttal som
universitetsutredningen (jfr SOU 1958:32 s. 28).
Resultatet av beredningens undersökningar redovisas i form av ett antal
tabeller. Här torde få återges tabell nr 2.
Tabell 2. Utvecklingen av de statliga forskningsanslagen i enhetligt
;penningvärde enligt konsumentprisindex1
(1955/56 - 100)’ 1 000-tal kr.
1
Område
1950/51
1955/56
1960/61
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
Forskningsråd och fonder, in- temat. rymd- och kärnforskn.- samarbete3 ................
9 212
74
12 372
100
27 578
223
31 530
255
50 000
404
58 236
471
69 0314
558
Index ..................
Universitet och högskolor,
branschforskn.-inst. m. m. ...
Index ..................
31 095
65
47 898
100
82 028
171
88 818
185
99 917
209
106 811
223
128 527
268
Övrigt [inkl. atomenergiutveckl.
(X:e huvudtiteln) o. försvars- forskning] .................
32 070
60
53 072
100
99 211
187
120 459
227
130 506
246
134 540
254
143 770
271
Index ..................
Totalt
Index
72 377
64
113 342
100
208 817
184
240 807
212
280 477
247
299 587
264
341337
301
Beräkningarna utförda enligt den metodik som tillämpats av 1955 års universitetsutredning
(SOU 1958: 32) och baserade på uppgifterna i den årliga riksstaten.
2 Indextalen är: 1950/51 80,1; 1955/56 100; 1960/61 118,4; 1961/62 122,4; 1962/63 126,5; 1963/64
129,4; 1964/65 133,1. Det sista beräknat. För att ge en klar bild av utvecklingen har en indexserie
räknats fram för de statliga anslagen.
8 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden och hela Malmfonden,
10 milj. kr.
4 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt samarbete med utgång från i 1964 års
statsverksproposition angivna belopp.
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
7
De siffror som anges under de omräknade anslagssiffrorna utgör en indexserie,
som räknats fram för att ge en klarare bild av utvecklingen. Som synes har
sedan 1955/56 anslagen till forskningsråd och fonder m. m. i stort sett femdubblats
medan däremot de övriga grupperna, universitet och högskolor m. m. samt
övrigt, undergått en knapp tredubbling. Det framgår också, att de totala statliga
forskningsanslagen i enhetligt penningvärde tredubblats sedan 1955/56.
Forskningsberedningen har, såsom förut framgått, från de statliga forskningsråden
begärt in långtidsplaner, belysande allmänna utvecklingstendenser inom
de olika vetenskapsområdena. En kort sammanfattning av nämnda planer har
lämnats i propositionen. Här skall endast återges vad som framhålles med avseende
på statens humanistiska forskningsråds planer.
För ett samhälle, som vill vidmakthålla och öka sin kulturella standard, är det
enligt statens humanistiska forskningsråd nödvändigt med en humanistisk forskning
av allsidig natur. Ökat välstånd och ökad fritid medför — framhåller rådet
— nya och större behov av kulturkonsumtion, som den humanistiska forskningen
måste möta. En nyorientering och expansion över hela forskningssektorn är
enligt rådets uppfattning nödvändig, för att humanistisk forskning skall kunna
bedrivas på det internationella fältet och på nya specialområden. Vårt lands allt
livligare engagemang i utvecklingsländerna kräver inte bara administrativa och
tekniska insatser. Det är också nödvändigt, framhåller rådet, att nämnda insatser
åtföljes av ett allmänt omfattande kulturstudium. Bland aktuella projekt
nämner rådet bl. a. en språksociologisk undersökning i Nordafrika. Vidare anges
en serie historiska forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhället, emigrationen
på 1800-talet samt sociala och statsfinansiella problem i 1600-talets Sverige.
Därjämte berörs frågan om upprustning av svensk kulturforskning.
På s. 19—30 i propositionen nr 69 lämnas en redovisning för forskningsrådens
anslagsberäkningar för budgetåret 196b/65. Utskottet får hänvisa till denna
redovisning.
Den svenska rymdforskningens organisation m. m. behandlas på s. 31—50 i
propositionen. En kort sammanfattning lämnas här, baserad på uppgifter i propositionen.
I propositionen 1962:85 framhölls nödvändigheten av att frågan om den
svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed sammanhängande
spörsmål närmare utreddes. Med anledning härav tillkallades i maj 1962 särskilda
sakkunniga för att verkställa denna utredning. De sakkunniga — rymdkommittén
— har den 16 september 1963 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska
åtgärder för rymdverksamhetens främjande» (SOU 1963:61).
Bymdkommittén, som finner rymdforskningen vara av betydande intresse
för ett flertal naturvetenskapliga ämnesområden, anser det med hänsyn till det
fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet vara väsentligt, att vårt land
har tillgång till personer med vidsträckta kunskaper inom detta forskningsfält,
1** — liihang till riksdagens ‘protokoll 19C>\. 0 samt. Nr 109—110
8
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
inte minst då det gäller ställningstaganden inom vetenskap, teknik och försvar.
Kommittén förutsätter därvid bl. a., att nya rön på rymdmedicinens och rymdbiologins
områden kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi.
Vidare hävdar rvmdkommittén, att Sveriges insats i internationellt samarbete
inom ESRO förutsätter att en motsvarande nationell verksamhet kan möjliggöra
ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de för dess arbete
uppdragna riktlinjerna. Kommittén betonar därvid det angelägna i att svenska
forskare snarast ges sådana resurser, att vägen från ett uppslag till ett färdigt
projekt i möjligaste mån kan förkortas. Målet för den svenska rymdverksamheten
bör enligt kommitténs mening vara att dels på skilda sätt vinna resultat
genom ändamålsenligt bedriven forskning, dels genom utnyttjande av den
svenska industrins resurser framställa instrument och annan apparatur, dels ock
deltaga i pågående eller planerade internationella rymdprojekt. För att detta
mål skall kunna uppnås föreslår kommittén, att ett särskilt statens råd för
rymdverksamhet inrättas. Kommittén föreslår vidare, att under nyssnämnda
råd inrättas ett rymdinstitut med uppgift att tjäna som serviceorgan i fråga om
raketuppsändningar för forskarna vid universiteten, högskolorna och forskningsinstitutionerna.
Härjämte bör enligt kommittén en svensk raketuppsändningsplats
anordnas i anslutning till den av ESRO planerade raketbasen i Kirunaområdet.
Kommittén anser, att frågan om storleken av den svenska insatsen på rymdverksamhetens
område bör bedömas mot bakgrunden av andra länders insatser på
nämnda område. En svensk insats, som med bruttonationalprodukten som jämförelsebas
är lika stor som den amerikanska, skulle enligt kommittén betyda en
budget på 800—900 milj. kr./år. En analog jämförelse med sådana länder som
Storbritannien och Frankrike visar, att en med dessa länder jämförlig total
insats för Sveriges del skulle betyda en budget på 40—50 milj. kr./år. Det
är enligt kommitténs uppfattning motiverat att en insats av sistnämnda storleksordning
göres från svensk sida på grund av de i betänkandet redovisade
behoven att aktivt deltaga i den vetenskapliga, tekniska och industriella utvecklingen
inom detta verksamhetsfält. Kommittén, som anser att en utbyggnad av
den svenska rymdverksamheten måste ske etappvis, uppskattar anslagsbehovet
för budgetåren 1964/65, 1965/66 och 1966/67 till 6, 11 respektive 15 milj. kr./år.
Härtill kommer bidragen till ESRO, uppskattade till 6,5, 8,8 respektive 11 milj.
kr./år.
Remissinstanserna har i sina yttranden från skilda utgångspunkter anfört
kritik mot ett flertal av kommitténs förslag. I särskild utsträckning har därvid
fästs avseende vid rymdforskningens ställning i jämförelse med andra forskningsområdens.
Då det gäller frågan om förhållandet till verksamheten inom
ESRO framhålles i vissa yttranden bl. a., att ett fullföljande av Sveriges åtagande
gentemot ESRO förutsätter en inhemsk basorganisation för samarbetet.
Kommitténs ställningstagande till förmån för ett särskilt forskningsråd för
rymdverksamhet har vunnit ringa anslutning bland remissinstanserna. Av
-
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196i
9
visande till detta förslag har ställt sig bl. a. universitetskanslern, matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna i Göteborg och Stockholm, medicinska fakulteten
i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien
samt statens medicinska och tekniska forskningsråd. Som skäl härför
anföres huvudsakligen att anslagsfördelningen till rymdforskningen bör ske genom
redan inrättade forskningsråd eller genom ett för dessa inrättat samarbetsorgan.
Från några håll har samtidigt föreslagits fortsatt utredning i syfte att
bl. a. närmare belysa det föreslagna rådets verksamhetsområde och därmed sammanhängande
frågor. Liknande förslag har framlagts även av försvarets forskningsanstalt,
Internationella meteorologiska institutet i Stockholm och flygtekniska
försöksanstalten.
Även Svenska teknologföreningen har funnit det angeläget, bl. a. från samordningssynpunkt,
att nya forskningsråd inte inrättas, men ansluter sig det
oaktat till kommitténs förslag, därest det nya rådet tillföres representanter för
vissa befintliga råd samt industrien. Statens råd för atomforskning och Sveriges
mekanförbund har för sin del tillstyrkt ett nytt råd, under förutsättning att
gränsdragningen mot övriga forskningsråd klargöres. Positivt inställda till ett
nytt råd är vidare matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, lärarkollegiet
vid medicinska högskolan i Umeå, statens naturvetenskapliga forskningsråd,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, luftfartsstyrelsen,
Svenska interplanetariska sällskapet, telestyrelsen och statskontoret.
Förslaget om ett rymdinstitut har vunnit en viss anslutning. Några instanser
har emellertid därvid föreslagit, att detta institut anslutes till flygtekniska försöksanstalten.
Departementschefen framhåller i sitt ställningstagande till forskningsrådens
och rymdkommitténs förslag inledningsvis bl. a., att forskning och utvecklingsarbete
utgör en grundval för ekonomiskt, socialt och kulturellt framåtskridande
samt i allt högre grad påverkar utvecklingen inom olika delar av samhällslivet.
I fråga om de statliga insatserna visar enligt departementschefen den förut
lämnade redovisningen av forskningsanslagens storlek, att stödet till forskning
och tekniskt utvecklingsarbete oavbrutet ökat under efterkrigstiden, samt att
denna ökning skett i en stegrad takt. De sammantagna statliga anslagen till
dylika ändamål, mätta i 1955 års penningvärde, har från budgetåret 1946/47
till budgetåret 1950/51 nästa fördubblats och under den därpå följande tioårsperioden
fram till budgetåret 1960/61 ytterligare fyrfaldigats. Ökningstakten i
fråga om de statliga forskningsutgifterna kan för perioden 1961—1965 uppskattas
till ca 15% per år.
Det anges i sammanhanget vara av intresse att notera, att en av OECD nyligen
utförd undersökning rörande internationella tendenser inom forskning och
utvecklingsarbete visar, att utgifterna i Sverige för dylika ändamål, ställda i rela
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
tion till bruttonationalprodukten, är av ungefär samma storleksordning som i
bl. a. Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland. Förenta staterna och Storbritannien
redovisar i den åberopade undersökningen högre forskningsutgifter;
om man emellertid räknar bort utgifterna för militär forskning är dessa båda
stormakters insatser — relativt sett — av ungefär samma omfattning som de
stora västeuropeiska länderna. Givetvis bör det understrykas — vilket också
sker i den av OECD framlagda undersökningen — att forskningsstatistiken i de
skilda länderna är svårjämförbar och att mera exakta jämförelser därför inte
kan göras, framhåller departementschefen. Likväl synes enligt departementschefens
uppfattning undersökningsresultaten för Sveriges vidkommande berättiga
till omdömet att de svenska investeringarna i forskning och utvecklingsarbete,
ställda i relation till bruttonationalprodukten, är av samma storleksordning
som i övriga ekonomiskt högt utvecklade länder i Västeuropa.
Forskningsråden har i sina anslagsframställningar starkt understrukit behovet
av höjda medelsanvisningar, erinrar departementschefen. Vidare har råden i sina
till forskningsberedningen avgivna långtidsplaner ytterligare belyst de för närvarande
mest markanta utvecklingstendenserna. För egen del anser departementschefen
att en väsentlig del av de ökade resurser, som ställes till forskningens
förfogande, bör få disponeras av forskningsråden. Departementschefen
finner därför en avsevärd uppräkning av rådens anslag motiverad. Departementschefen
framhåller i detta sammanhang bl. a. följande.
De ökade resurser, som forskningsråden får till sitt förfogande, bör möjliggöra
för dem att — i högre grad än hittills — genom sin överblick över den allmänna
vetenskapliga utvecklingen taga självständiga initiativ i syfte att verksamt understödja
sådana forskningsprojekt, som särskilt kan främja en till landets olika
behov anpassad forskningsutveckling. En stundom påtalad tendens att dela
forskningsrådsanslagen i ett stort antal alltför små bidrag för att — om också i
otillräcklig utsträckning — stödja så många forskare som möjligt synes därvid
mindre ändamålsenlig. De växande anslagen till råden bör i ökad omfattning utnyttjas
för att ge bidrag till de forskare som är särskilt framstående och vetenskapligt
aktiva. Forskningsråden bör vidare uppmärksamma, att den pågående
starka expansionen av sådana verksamhetsområden i vårt samhälle, som kräver
forskarutbildad arbetskraft, kommer att utsättas för en kännbar konkurrens när
vår forskningsverksamhet ytterligare vidgas. Det bör därför vara angeläget för
råden att så vitt möjligt hushålla med personalresurserna och söka skapa förutsättningar
för större effektivitet bland de redan engagerade forskarna och forskargrupperna,
bl. a. genom ökade bidrag till teknisk personal och förbättrade
instrumentella resurser.
Vid sin avvägning av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden
säger sig departementschefen ha vägletts av den redogörelse för utvecklingstendenserna
inom aktuell forskning, som kommit till uttryck i rådens långtidsplaner.
De procenttal, som departementschefen redovisar, anger ökningar i förhållande
till innevarande års anslag. Hänsyn har dock inte tagits till bl. a.
ökningar som föranleds av det senare redovisade ställningstagandet till frågan
om medel till rymdforskning. Departementschefen fortsätter:
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196It
11
»Jag förordar en avsevärd uppräkning av anslagen till de humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningsråden. Medelsanvisningen till humanistisk
forskning beräknar jag skall kunna höjas med ca 33% nästa budgetår. För samhällsforskningsrådets
del räknar jag med en höjning med ca 28%. Jag vill framhålla,
att här berörda forskningsråd i första hand bör utnyttja sina förstärkta
resurser för att utvidga och igångsätta väsentliga större forskningsprojekt, baserade
på en fortsatt inventering av aktuell och planerad forskning inom rådens
verksamhetsfält.
Den medicinska forskningen befinner sig i mycket stark utveckling. En rad
betydelsefulla problem skulle dock kunna komma närmare sina lösningar, om den
biologiska grundforskningens resultat snabbare kunde omsättas i en tillämpad
medicinsk forskning. Belysande exempel erbjuder bl. a. området för de geriatriska
sjukdomarna, näringsforskningen och läkemedelsforskningen. Jag finner därför
en förstärkning av anslagen till medicinska forskningsrådet i hög grad motiverad.
Denna förstärkning, vilken jag uppskattar till ca 34 % av innevarande års anslag,
betingas jämväl av behovet att fullfölja de riktlinjer i fråga om försvarsmedicinsk
forskning, som uppdrogs i propositionen 1963: 74. Sålunda kommer jag att
inom ramen för den allmänna anslagsuppräkningen föreslå inrättande av ytterligare
två forskargrupper, nämligen för ämnena bakteriologisk bioteknik och
toxikologi. I anslutning härtill kommer jag att framlägga förslag om inrättande
av två till rådet knutna professurer.
Såsom redovisats i det föregående har universitetskanslern hemställt om medel
till förhyrning för karolinska institutets räkning av en datamaskin avsedd för
dokumentationsverksamhet. Framställningen har tillstyrkts av en rad myndigheter
och institutioner m. m. Medicinska forskningsrådet har förklarat sig berett
att medverka i ledningen av verksamheten samt att bidraga med anslag till
löner och viss förbrukningsmateriel. För egen del finner jag detta initiativ tillgodose
ett påtagligt behov inom svensk forskning. Det framlagda förslaget överensstämmer
väl med intentionerna bakom mitt uttalande i 1963 års statsverksproposition
angående dokumentationsverksamhet i forskningsrådens regi (prop.
1963: 1, bil. 10, s. 542). I fråga om uppläggningen av och ansvaret för den föreslagna
verksamheten ansluter jag mig till medicinska forskningsrådets uppfattning.
Jag finner sålunda med hänsyn till verksamhetens betydelse på riksplanet,
att ledning bör tills vidare åvila rådet. Till rådet bör knytas en samarbetsgrupp,
i vilken de av verksamheten berörda parterna är representerade. Driften av datamaskinanläggningen
bör ombesörjas av karolinska institutet. Kostnaderna för
verksamheten bör bestridas från rådets anslag till medicinsk forskning. I mitt
förslag till uppräkning av detta anslag har jag tagit särskild hänsyn till de med
anläggningen förenade hyreskostnaderna.
Den av mig i det följande förordade anslagsökningen för det naturvetenskapliga
forskningsrådets del motiveras av den starka utveckling som för närvarande
kännetecknar de naturvetenskapliga ämnesområdena i allmänhet. I skilda sammanhang
har särskilt betonats att den biologiska forskningen befinner sig i en
12
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
mycket dynamisk utvecklingsfas. I anslutning till det naturvetenskapliga rådets
egna uttalanden och framställningar i detta hänseende vill jag därför understryka
vikten av att den biologiska forskningens behov särskilt beaktas i rådets fortsatta
verksamhet. Jag förutsätter att rådet inom ramen för de nu föreslagna
anslagen även prövar behovet av en svensk forskningsinsats under det s. k.
»lugna solens år». Ökningen för nästa budgetår av anslaget till naturvetenskaplig
forskning beräknar jag till nära 40%.
I fråga om anslaget till atomforskning räknar jag — i avvaktan bl. a. på resultatet
av pågående utredningar av utvecklingen på acceleratorområdet — med en
relativt sett måttlig anslagsökning eller 15 % av nu utgående anslag.»
Beträffande frågan om den svenska insatsen på rymdforskningens område
framhåller departementschefen först bl. a. följande.
»Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 85, UTJ 2; Rskr 232) har Sverige
deltagit i förberedande utredningsarbete i fråga om ett europeiskt organ för
internationellt samarbete inom rymdforskningen för fredliga ändamål, European
Space Research Organization (ESRO). Denna verksamhet har numera fortskridit
därhän, att ett flertal länder ratificerat konventionen för organisationens
bildande. För Sveriges del kommer ratifikation att ske den 7 mars 1964. Därigenom
förbinder sig vårt land att under minst åtta år bl. a. ekonomiskt understödja
ett intereuropeiskt rymdforskningsprogram av betydande omfattning.
I den nyssnämnda propositionen 1962: 85 förordade jag, att riksdagens bemyndigande
skulle inhämtas för slutande av erforderliga avtal om markupplåtelse
m. m. för ett av ESRO planerat raketfält inom norrskenszonen, förlagt till
Kiruna-området. Riksdagen lämnade sedermera ett sådant bemyndigande. Förhandlingarna
beträffande avtalet har nyligen slutförts, och samtliga länder som
deltagit i förberedelsearbetet för ESRO har godkänt detsamma. Avtalet kommer
att träda i kraft sedan det godkänts av Kungl. Maj:t och ESRO:s råd. Avtalet
innebär att Sverige till ESRO upplåter ett basområde för uppsändning av höghöjdsraketer,
beläget vid Vittangiälvens södra strand mittemot Sekkujokis utflöde
i älven. Området som skall inhägnas, upptager en yta av ca 5,4 km2 och är
huvudsakligen beläget på kronomark. Vidare förbinder sig Sverige att till ESRO
upplåta mark för erforderliga observations- och radiostationer. Slutligen tillåter
Sverige att ESRO får använda ett område som nedslagsplats för uppsända raketer.
Detta nedslagsområde har väsentligen den omfattning som i propositionen
1962: 85 (s. 15) angavs för raketfältet. Ifrågavarande områden får användas av
ESRO enbart för rymdforskning för fredliga ändamål. ESRO skall enligt avtalet
upplåta sina anläggningar i Kiruna för svensk rymdforskning. I avtalet finnes
icke någon bestämmelse som innefattar begränsningar i Sveriges suveränitet. Ej
heller har i avtalet ESRO medgivits rätt att införa sådana begränsningar i den
enskildes personliga frihet som strider mot eller är främmande för svensk lag
eller rättstillämpning. För ESRO:s verksamhet skall gälla vissa i avtalet angivna
säkerhetsföreskrifter. Vidare har svenska regeringen förbehållit sig rätten
13
Stats-utskottets utlåtande nr 109 år 1964
att i förekommande fall begränsa ESRO:s förfoganderätt över det ifrågavarande
området och att påkalla omprövning av avtalet, där så till följd av väsentligt
ändrade förutsättningar befinnes lämpligt. Avtalet skall gälla i atta ar samt därefter,
om det ej uppsäges av Sverige eller ESRO, förlängas med tre år i sänder.
Om avtalet upphör att gälla på grund av att det uppsagts eller att ESRO upplösts,
skall förhandlingar inledas i syfte att träffa överenskommelse angående
villkoren för att till Sverige överföra äganderätten till ESRO:s byggnader och
fasta anläggningar.
ESRO-institutionen vid Kiruna skall bli en s. k. öppen institution, dvs. alla
vetenskapliga resultat skall publiceras eller på annat sätt göras tillgängliga.
För nyttjanderätten till basområdet skall ESRO enligt avtalet erlägga en symbolisk
arrendeavgift av en krona per år. I avtalet förutsättes, att ESRO:s verksamhet
kommer att föranleda dels intrång i näring och personliga olägenheter
för såväl samerna som enskilda jordägare, dels intrång i renbetesrättigheter, dels
skador på renar och växande skog förorsakade av nedfallande raketer, dels ock
minskade intäkter av jakt och fiske. Sverige har i avtalet med ESRO utfäst sig
att ansvara för skador, intrång och olägenheter av nu nämnt slag. I gengäld skall
ESRO till Sverige erlägga dels ett engångsbelopp av 2 035 000 kr., dels ock en
årlig ersättning om 80 000 kr. Om skador av annan art skulle uppkomma pa
grund av ESRO:s verksamhet, åligger det ESRO att utgiva skadestånd härför.
ESRO:s skadeståndsskyldighet skall bestämmas i enlighet med svensk rätt.
Till grund för utformningen av ersättningsbestämmelserna i avtalet med
ESRO ligger överenskommelser mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan,
å ena, samt de enskilda jordägarna, å andra sidan. I dessa överenskommelser har
jordägarna medgivit att, såvitt deras rätt därav beröres, ESRO må använda det
i avtalet med ESRO angivna raketfältet på sätt i avtalet angives. Kungl. Maj:t
har å sin sida utfäst sig att till jordägarna utgiva förut nämnda ersättningar.
Överenskommelserna skall gälla för samma tid som avtalet med ESRO.»
Departementschefen övergår härefter till att redovisa sitt ställningstagande
till rymdkommitténs förslag och anför här följande.
»För egen del vill jag till en början erinra om att jag i propositionen 1962: 85
uttalade, att vid bestämmandet av storleken av ett anslag för rymdforskningsändamål
hänsyn enligt min mening borde tagas till de förhållandevis mycket
betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknades komma att
göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen. V idare vill jag
framhålla, att ett studium av dels förarbetena beträffande arbetsplan in. m. för
ESRO:s tekniska laboratorier, dels konventionen för organisationen, klart utvisar
att ESRO:s forskningsinstitutioner och nyssnämnda laboratorier i stor utsträckning
skall kunna utnyttjas av nationella forskare. De svenska delegaterna i
ESRO bör därför enligt min mening verka för en sådan utveckling av organisationen,
att nationella forskningsinstitutioner eller forskargrupper i det fortlöpande
arbetet kan intimt samverka inom organisationens ram. Vid en sådan
utveckling synes mig insatsen av materiella och personella resurser inom Sverige
kunna göras väsentligt mindre än rymdkommittén föreslagit.
14
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196/
Även på det teknologiska fältet synes i Sverige arbetande rymdforskargrupper
kunna förlita sig på nära samverkan med ESRO:s institutioner. Jag anser mig
således kunna konstatera, att den hos oss bedrivna rymdverksamheten kommer
att mera orientera sig mot projekt med anknytning till grundforskning, vilket
även klart framgår av den utredning rymdkommittén framlagt.
För innevarande budgetår är på riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört
ett reservationsanslag till rymdforskning, vilket disponeras av rymdkommittén.
Med utgångspunkt i vad jag nyss anfört vill jag förorda, att tilldelningen av
anslag till olika svenska rymdforskningsprojekt i fortsättningen omhänderhaves
av de statliga forskningsråd som närmast har att svara för det vetenskapliga
område, till vilket vederbörande projekt kan hänföras. Med hänsyn härtill —
och under hänvisning till vad flertalet remissinstanser anfört — kan jag icke tillstyrka
att ett särskilt rymdforskningsråd inrättas. Rymdkommittén bör således
i och med utgången av juni 1964 upphöra med sin verksamhet. Vid bifall till här
framlagda förslag bör det nyssnämnda anslaget utgå ur riksstaten. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen av vid utgången av
budgetåret 1963/64 eventuellt förefintlig reservation på ifrågavarande anslag.
Vid min uppräkning av anslagen till de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska
forskningsråden har jag förutsatt att från dessa anslag medel till svenska
rymdforskningsprojekt under nästa budgetår kommer att beviljas till belopp som
överstiger de medel, som innevarande budgetår står till rymdkommitténs förfogande
för sagda ändamål. Jag har härvid räknat med sammanlagt ca 2,25
milj. kr. Bidragen till rymdforskning bör likväl inte bindas vid detta belopp,
utan de berörda forskningsråden har att granska ansökningar rörande rymdforskningsprojekt
på samma sätt som råden prövar andra forskningsprojekt.
Detta innebär att nästa års faktiska bidrag till svensk rymdforskning kan bli
större eller mindre än jag vid anslagsavvägningen räknat med.
Av vad jag i det föregående anfört följer vidare, att jag icke nu anser mig
böra förorda att ett svenskt rymdinstitut upprättas. Jag kan inte heller tillstyrka
rymdkommitténs förslag att ett särskilt svenskt raketuppsändningsområde anordnas
vid Kiruna.»
Departementschefen övergår slutligen till att redovisa sina medelsberäkningar
under respektive anslag.
Till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör enligt
departementschefen för budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av
(920 000 + 360 000— 134 000 + 67 000 r=) 1 213 000 kr. Därvid har departementschefen
räknat bl. a. med ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper,
nämligen i bakteriologisk bioteknik och i toxikologi. Till första innehavare inom
ramen för dessa forskargrupper av två extra ordinarie professurer föreslår departementschefen
att utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande utses i
bakteriologisk bioteknik laboratorn C. G. Hedén och i toxikologi laboratorn
B. Holmstedt.
Till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning föreslår departementschefen
att för budgetaret 1964/65 uppföres ett reservationsanslag av
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961>
15
(8 885 000 3 415 000 + 60 000 =) 12 360 000 kr. Detta belopp bör liksom för
närvarande uppdelas på skilda anslagsposter.
Till Humanistisk forskning förutsattes för budgetåret 1964/65 bli uppfört ett
reservationsanslag av (2 125 000 -f- 701 000 =z) 2 826 000 kr.
För samma budgetår förordas anslaget till Statens råd för samhällsforskning:
Förvaltningskostnader uppfört med (91 000 -j- 15 000 =) 106 000 kr. samt anslaget
till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning med (2 000 000 -f550
000 =) 2 550 000 kr.
Beträffande anslagen till naturvetenskaplig forskning erinrar departementschefen
om att i propositionen 1964: 47 angående förstatligande av Vetenskapsakademiens
forskningsinstitut för experimentell fysik m. m. förordats, att —
därest forskningsinstitutet förstatligas — anslaget till bidrag till vetenskaplig
verksamhet vid Vetenskapsakademien skall utgå ur riksstaten. Med anledning
härav förordar departementschefen, att lönekostnaderna för befattningen som
laborator och föreståndare för Abisko naturvetenskapliga station fr. o. m. budgetåret
1964/65 skall bestridas från anslaget till förvaltningskostnader vid statens
naturvetenskapliga forskningsråd.
Departementschefen förordar, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av
(209 000 -f 43 000 -f- 22 000 =) 274 000 kr. Departementschefen föreslår vidare,
att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning
för nästa budgetår uppföres ett reservationsanslag av (8 950 000 -j- 4 550 000 =)
13 500 000 kr.
Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka en uppräkning av anslaget
till atomforskning med 1 127 000 kr. Till atomforskning föreslås alltså för
nästa budgetår ett reservationsanslag av (7 675 000 1 127 000 =) 8 802 000 kr.
Till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen slutligen bör enligt departementschefen
för nästa budgetår uppföras ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.,
vilket innebär ett jämfört med innevarande budgetår oförändrat belopp.
Utskottet vill för sin del gärna instämma i departementschefens starka betonande
av att forskning och utvecklingsarbete utgör en grundval för ekonomiskt,
socialt och kulturellt framåtskridande. Hänsynen härtill och medvetandet om
detta förklarar den dynamik som präglar forskningsverksamheten över huvud
taget, både internationellt och i vårt eget land. Att forskningen kräver stora
resurser, såväl personellt som materiellt, synes ovedersägligt. Det är också klart
att staten måste bära en väsentlig del av kostnaderna. Vad sedan gäller storleken
av de insatser som staten bör göra och fördelningen av forskningsmedlen
kan naturligtvis delade meningar råda. Med den stora volym som statens utgifter
för forskning nu nått— manifesterad inte minst i fråga om satsningen på forskningsråden
— växer emellertid uppenbarligen anspråken på en medveten plan
vid fördelningen av resurserna. Utskottet ser med tillfredsställelse att forskningsberedningen
och även Kungi. Maj:t lagt sig vinn om att följa utvecklingsten
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196^
denserna på litet längre sikt i den allmänna planeringen på området. Utskottet
förväntar att denna inriktning av forskningspolitiken skall växa sig än starkare
under kommande år, en utveckling som kan främjas inte minst om forskningsråden
gemensamt och vart på sitt område även fortsättningsvis bidrar till att
tillhandahålla de primäruppgifter, som kan bilda underlaget för analyser av
vad som på sikt bör och kan göras för stöd åt forskning och utvecklingsarbete.
Att det i dessa analyser gäller att vara uppmärksam på den metodik som kommer
till användning vid bestämmandet av och mätningen av den totala forskningsvolymen,
där forskningsområden bara ingår som delar i det hela, synes
utskottet klart. Utskottet utgår från att metodiken och systematiken i berörda
hänseenden kontinuerligt överses och förbättras. Därvid synes inte minst angeläget
att den i flera motioner, väckta i anslutning till denna proposition, kritiserade
bestämningen av hur mycket av anslagen till universitet och högskolor som
faktiskt går till forskning närmare analyseras och i mån av behov förbättras.
Den avvägning som departementschefen gjort för nästa budgetår har resulterat
i att de under ecklesiastikdepartementet sorterande forskningsråden föreslås
få en sammanlagd ytterligare anslagssumma av — bortsett från direkta medel
för förvaltningskostnader — i runt tal 10 300 000 kr., fördelat med, likaledes i
runda tal, 3 400 000 kr. på medicinsk forskning, 700 000 kr. på humanistisk forskning,
550 000 kr. på samhällsforskning, 4 550 000 kr. på naturvetenskaplig
forskning och 1 100 000 kr. på atomforskning. I dag står till berörda forskningsråds
förfogande för forskning i runt tal 29 600 000 kr.
I flera av de motioner som anknyter till propositionen nr 69 —- motionerna
I: 762 och II: 932, I: 763 och II: 930, II: 929 samt II: 933 — har framställts förslag
om ytterligare höjningar utöver vad departementschefen förordat med
tillhopa 11 050 000 kr., dvs. mer än en fördubbling av den i propositionen föreslagna
anslagshöjningen. I motionerna I: 329 och II: 334 har bl. a. hemställts om
uttalande från riksdagens sida att den aktuella målsättningen för kommande
statsanslag till vetenskaplig forskning — exklusive atom- och försvarsforskning
samt utdelningar från Malmfonden och Riksbankens jubileumsfond — skall vara
minst en fördubbling under den närmaste femårsperioden av statens bidrag till
detta ändamål. I motionerna förutses en årlig anslagshöjning av tills vidare
ca 50—60 miljoner kr.
Det synes utskottet uppenbart med hänsyn till utvecklingstendenserna på
forskningssidan att avsevärda anslagshöjningar till olika forskningsprojekt,
stödda via forskningsråd, måste komma till stånd. Redan de av departementschefen
förordade anslagshöjningarna till nu aktuella forskningsråd är enligt utskottets
mening av betydande omfattning. Likväl bör och kan de enligt utskottets
uppfattning blott ses som etapper i ett för de närmaste budgetåren allt
intensivare stöd åt forskningen. Utskottet, som förväntar att forskningsstödet
— givetvis underbyggt av behovsundersökningar på längre sikt — efter hand
ytterligare väsentligt utbvgges och bli alltmera verksamt, har funnit sig böra
godtaga Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår. Även om skäl kan anföras
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
17
för en ytterligare vidgning av anslagsramarna till forskningsråden redan fr. o. m.
nästa budgetår — dock icke i den omfattning som skulle följa av ett bifall till
samtliga förslag i anslagsmotionema — anser sig utskottet likväl icke nu kunna
på de i motionerna mera allmänt angivna grunderna företa den prioritering som
enligt utskottets mening måste göras. Utskottet vill dock medge att beaktansvärda
skäl i och för sig anförts i föreliggande motioner för ytterligare stöd för
exempelvis rättsvetenskaplig forskning och forskning i samhällsplaneringsfrågor.
I motionerna 1:762 och 11:932 samt 11:929 har hemställts om medelsanvisningar
till vissa forskningsråd, som helt eller delvis sammanhänger med departementschefens
förslag, att medel fr. o. m. nästa budgetår icke längre skall utgå
till rymdforskning såsom ett från de gängse forskningsråden avskilt forskningsfält.
Utskottet får i anledning härav anföra följande.
Såsom framgått av det föregående förordar departementschefen, att de svenska
insatserna på rymdforskningsområdet skall kanaliseras dels via ett — såsom
nll — fast anslag till europeiskt samarbete inom rymdforskningen av oförändrat
3 700 000 kr., dels via de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsrådens
ordinarie forskningsanslag för nationella rymdforskningsprojekt.
Riktpunkten för stödet från forskningsråden till rymdforskningen har departementschefen
angivit till 2 250 000 kr. Med hänsyn främst till den delvis ganska
skarpa kritik som från åtskilliga remissinstansers sida riktats mot ett förslag av
den nu verkande rymdkommittén om en avsevärd, självständig nationell insats
på området har utskottet ansett sig böra biträda att det svenska stödet till
rymdforskningen uppbygges på sätt förordats av departementschefen.
Utskottet tillstyrker likaledes att de i propositionen omnämnda delarna av
avtalet med ESRO — det europeiska organet för internationellt samarbete inom
rymdforskningen för fredliga ändamål — och vissa jordägare under viss närmare
angiven förutsättning godkännes av riksdagen och att samtidigt departementschefens
förslag om användningen av från ESRO inflytande ersättningar godta
ges.
Vidkommande därefter frågan om erforderliga medelsanvisningar till rymdforskningen
biträder utskottet även här vad departementschefen förordat.
Några ytterligare höjningar till följd av vad som föreslagits i motionerna I: 762
och 11:932 samt 11:929 kan utskottet alltså inte förorda. Utskottet avstyrker
därför motionerna i fråga i nu berört hänseende. Däremot finner utskottet det
inte uteslutet att rymdforskningens expansiva och kostnadskrävande karaktär
efter hand kan komma att ställa forskningsråden inför avsevärda avvägningsproblem
— trots att Sveriges europeiska engagemang inom området även torde
ge utrymme för nationella insatser och därigenom i inte ringa mån begränsa
anspråken på särskilda medel för de senare. Utskottet utgår från att berörda
forskningsråd ingående redovisar hur de stödjer rymdforskningen från till dem
anvisade medel och att Kungl. Maj:t även framdeles beaktar forskningsrådens
behov av medelst illskott för ändamålet.
I motionerna 1:761 och 11:928 har påyrkats uttalande från riksdagens sida
18
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196i\
om angelägenheten av att rymdfrågor handlägges av ett särskilt för ändamålet
tillskapat organ. Utskottet står inte främmande för att ett för forskningsråden
gemensamt organ för kontakterna med den europeiska rymdforskningsorganisationen
och för samordningen av de olika forskningsrådens nationella insatser på
området kan behöva träda i funktion. Utskottet ifrågasätter emellertid om inte
dessa funktioner — åtminstone tills vidare — borde kunna ombesörjas genom
att forskningsråden själva inom sig för handläggningen av samordningsfrågor på
rymdforskningsområdet konstituerade ett eget organ. Kostnaderna härför torde
enligt utskottets mening inte bli så höga, att inte forskningsråden skulle kunna
bära dessa inom givna anslagsramar. I sammanhanget synes också böra beaktas
de vinster som en samordning kan föra med sig, inte minst i form av uteblivna
felinvesteringar, som annars lätt kan bli följden av splittrade insatser. Utskottet
förutsätter att berörda forskningsråd, om de bedömer detta påkallat, tar erforderliga
initiativ i nu berört hänseende. Motionerna i fråga torde därför icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med hänsyn till vad utskottet nu i det föregående anfört och förordat med
avseende på forskningsråden och medelsanvisningama till dessa bör yrkandena
om ytterligare anslagshöjningar i motionerna I: 762 och II: 932, I: 763 och II: 930
samt II: 933, de förra i vad de icke berörts i det föregående, icke bifallas av riksdagen.
Icke heller har utskottet ansett sig böra föreslå riksdagen att riksdagen nu
skulle binda sig för ett uttalande rörande den aktuella målsättningen för kommande
statliga anslag till vetenskaplig forskning på sätt i motionerna I: 329 och
II: 334 föreslagits.
Utskottet biträder för sin del vad departementschefen förordat med avseende
på forskningsrådens förvaltningskostnader och försvarsmedicinska forskargrupper.
I vissa i anslutning till statsverkspropositionen, bilagan 10, väckta motioner
har berörts för forskningsråden m.m. mera principiella frågor. Utskottet har
funnit skäl behandla dessa motioner i förevarande sammanhang.
I motionerna I: 5 och II: 9 har upptagits spörsmålen om målsättningen för
stödet till humanistisk och med den besläktad samhällsvetenskaplig forskning
samt en kartläggning av aktuella forskningsuppgifter inom dessa områden. Vidare
har i motionerna påyrkats en riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.
Utskottet vill här erinra om att enligt vad utskottet i det föregående redovisat
forskningsberedningen planlagt utredningar om den långsiktiga utvecklingen av
bl. a. tendenser inom den moderna forskningen och därvid med hjälp av sakkunniggrupper
och konsulter utfört sammanställningar över vetenskapliga områden
och forskningsfält av betydelse för avvägningen av forskningsresurserna
mellan olika forskningsriktningar. Beträffande den humanistiska forskningen har
forskningsberedningen uppdragit åt tre sakkunniggrupper att studera olika fält
inom den humanistiska forskningen. En grupp har sålunda i uppgift att ge en
översikt över utvecklingstendenser inom modern språkvetenskaplig forskning,
en andra grupp skall på motsvarande sätt studera den historiska humanistiska
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196b
19
forskningen och en tredje grupp skall ge en översikt över läget och utvecklingstendenserna
inom det »estetiska» humanistiska forskningsområdet. Då beredningen
genom bl. a. sin arbetsgrupp har att informera i frågor av betydelse
för utformningen av forskningspolitiken synes det utskottet uppenbart att Kungl.
Maj:t härigenom uppmärksammar frågor av den karaktär som beröres i motionerna.
Någon särskild riksdagsskrivelse i ämnet synes därför icke pakallad. Utskottet
avstyrker bifall till ifrågavarande motioner.
I såväl motionerna I: 329 och II: 334 som I: 479 och II: 582 beröres frågor
rörande dokumentation och forskningsbibliotek, frågor som i sistnämnda båda
motioner anknutits till krav på en utbyggnad och effektivisering av forskningsorganisationen.
Utskottet får erinra om att riksdagen i år i enlighet med förslag
av statsutskottet i utlåtande nr 55 tillstyrkt en förstärkning av personalen vid
universitetsbiblioteken. I departementschefens argumentering för den av honom
förordade förstärkningen anfördes, att utbildningens expansion och forskningens
snabba utveckling fordrade allt större resurser för universitets- och högskolebiblioteken.
Viktiga problem med avseende på såväl bibliotekstjänstens organisation
som den moderna forskningens behov av dokumentation krävde enligt
departementschefen en lösning. Dessa frågor hade uppmärksammats av bl. a.
1955 års universitetsutredning i betänkandet rörande högskolornas organisation
och förvaltning. Universitetskanslern hade föreslagit en betydande förstärkning
av bibliotekens personal. I avvaktan på en lösning av berörda frågor borde enligt
departementschefen en viss förstärkning av bibliotekspersonalen ske vid universiteten.
Enligt utskottets bestämda uppfattning är spörsmålet om utbildning av dokumentalister
och bibliotekspersonal samt förstärkning av dokumentationsresurserna
av sådan betydelse, att en snar utredning i hithörande frågor synes påkallad.
Då utskottet emellertid erfarit att Kungl. Maj:t inom kort har för avsikt att tillsätta
en sådan utredning synes någon särskild riksdagsskrivelse i ämnet icke nu
påkallad.
Vad i övrigt avser förslaget i motionerna I: 479 och II: 582 om en särskild
riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag till
utbyggnad och effektivisering av forskningsorganisationen utgår utskottet ifrån
att kanslern, vederbörande forskningsråd och ytterst Kungl. Maj:t med bistånd
av forskningsberedningen har uppmärksamheten riktad på de åtgärder i nu
berört hänseende som kan behöva vidtagas och föreslår de åtgärder, som bedömes
påkallade. Någon särskild riksdagsskrivelse i de i motionerna berörda
hänseendena anser utskottet således icke erforderlig. Motionerna synes därför
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
I de förut nämnda motionerna I: 329 och II: 334 har hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att frågan om ett särskilt föredragande
statsråd för vetenskaplig forskning och därmed sammanhängande högre utbildning
borde upptagas till omedelbar behandling.
Utskottet, som förra året hade att taga ställning till ett motionsyrkande i
20
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961/.
samma syfte anförde då (utlåtande 1963:212), att utskottet utgick från att
berörda fråga komme att uppmärksammas av Kungi. Maj:t. Vid sådant förhållande
saknades enligt utskottet anledning att i skrivelse till Kungl. Maj :t göra
framställning i ämnet. Utskottet, som icke frångått sin förra året intagna ståndpunkt
i frågan, hemställer, under hänvisning till vad utskottet sålunda förra
året anförde, att motionerna I: 329 och II: 334, såvitt nu är i fråga, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad departementschefen i övrigt i propositionen nr 69 anfört och förordat har
icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 761 och II: 928 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
II. att riksdagen må
a) godkänna vad departementschefen förordat rörande
svenska insatser på rymdforskningens område;
b) godkänna i propositionen nr 69 angivna delar av avtalet
med ESRO och av överenskommelserna med jordägarna under
förutsättning att avtalet med ESRO träder i kraft;
c) medgiva, att de från ESRO inflytande ersättningarna bör
användas i enlighet med vad departementschefen förordat;
III. att riksdagen må medgiva, att vid de under statens medicinska
forskningsråd sorterande försvarsmedicinska forskargrupperna
må fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare vara inrättade
följande extra ordinarie tjänster, nämligen två som
professor i Be 3 och en som forskningsläkare i Ae 27, samt bemyndiga
Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning i överensstämmelse
härmed;
IV. att riksdagen må godkänna följande avlöningsstat för
under moment III. nämnda forskargrupper, att tillämpas tills
vidare under budgetåret 1964/65.
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 596 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 270 000
Summa kr. 866 000
V. att motionerna 1:329 och 11:334, i vad de avser viss
aktuell målsättning för kommande statliga anslag till vetenskaplig
forskning, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
VI. att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961/.
21
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1213 000
kr.;
VII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:762 och 11:932 samt
11:933, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens medicinska
forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 12 360 000 kr.;
VIII. att riksdagen må till Humanistisk forskning för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 2 826 000 kr.;
IX. att riksdagen må till Statens råd för samhällsforskning:
Förvaltningskostnader för budgetaret 1964/65 a driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106 000
kr.;
X. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:763 och 11:930, till Statens
råd för samhällsforskning: Samhällsforskning för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 2 550 000 kr.;
XI. att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1964/65 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 274 000 kr.;
XII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:762 och 11:932 samt
II: 929 och II: 933, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000 kr.;
XIII. att riksdagen må till Atomforskning för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 8 802 000 kr.;
XIV. att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.;
XV. att motionerna 1:5 och 11:9 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
XVI. att motionerna 1:329 och 11:334, i vad de avser ett
särskilt föredragande statsråd för vetenskaplig forskning m. m.,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
22
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
XVII. att motionerna I: 329 och II: 334, i vad de avser utbildning
av dokumentalister och bibliotekspersonal m. m., icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd;
XVIII, att motionerna I: 479 och II: 582 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herr Gillström, fröken Andersson, herrar Einar
Persson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Bengtson, Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist,
Wååg, Per Petersson och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Nilsson
i Göingegården, Andreasson, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar
Arvidson, Larsson i Hedenäset, Nelander och Källstad.
Reservationer
1) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Källqvist, Svensson i
Ljungskile, Nelander och Källstad, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Det synes»
och på s. 17 slutar med »i samhällsplaneringsfrågor», bort ersättas med text avföljande
lydelse:
»Det synes utskottet uppenbart med hänsyn till utvecklingstendenserna på
forskningssidan, att avsevärda anslagshöjningar till olika forskningsprojekt,
stödda via forskningsråd, måste komma till stånd. Det synes utskottet emellertid
att inte sådana höjningar bör vidtagas utan att målsättningen för statens betydande
engagemang under de närmaste åren preciserats. Härvidlag anser utskottet
den riktpunkt för utvecklingen av forskningsrådsanslagen som intagits i
motionerna I: 329 och II: 334 väl avvägd. Utskottet finner alltså i anledning avmotionerna
i fråga att målsättningen bör vara minst en fördubbling av forskningsinsatserna
under den närmaste femårsperioden, varvid utskottet i likhet
med motionärerna förutsätter att utgifter för atom- och försvarsforskning och
utdelningar ur Malmfonden och Riksbankens jubileumsfond skall ligga utanför
angivna målsättning.
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964 23
De av departementschefen förordade anslagshöjningarna är vad gäller vissa
av de nu aktuella forskningsrådena enligt utskottets mening otillräckliga. Utskottet
återkommer härtill i det följande.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Icke heller»
och slutar med »II: 334 föreslagits», bort utgå;
dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:
»V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 329 och
II: 334, i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att aktuell målsättning
för kommande statliga anslag till vetenskaplig forskning
— exklusive atom- och försvarsforskning samt utdelningar från
Malmfonden och Riksbankens jubileumsfond — skall vara
minst en fördubbling under närmaste femårsperiod av statens
bidrag till detta ändamål;»
2) av herrar Åxel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Källqvist, Svensson i
Ljungskile, Neländer och Källstad, vilka ansett att
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Vidkommande
därefter» och på s. 18 slutar med »av riksdagen», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Vad beträffar frågan om erforderliga medelsanvisningar för rymdforskning
finner utskottet det inte uteslutet att denna forsknings expansiva och kostnadskrävande
karaktär efter hand kan komma att ställa forskningsråden inför avsevärda
avvägningsproblem — trots att Sveriges europeiska engagemang inom
området även torde ge utrymme för nationella insatser och därigenom i inte
ringa mån begränsa anspråken på särskilda medel för de senare. Utskottet utgår
från att berörda forskningsråd ingående redovisar hur de stödjer rymdforskningen
från till dem anvisade medel och att Kungl. Maj:t även framdeles beaktar
forskningsrådens behov av medelstillskott för ändamålet.
Som framgått av det föregående har departementschefen, utan att förorda
inrättande av ett särskilt rymdforskningsråd, vid uppräkningen av anslagen till
de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska forskningsråden beräknat ett
sammanlagt belopp av ca 2 250 000 kr. till rymdforskningen. I motionerna
I: 762 och II: 932 framhålls att bl. a. de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden
vid fastställande av sina äskanden ej kan förutsättas ha räknat med
att svara för rymdforskningen. Differenserna mellan de av de aktuella forskningsråden
gjorda äskandena och av Kungl. Maj:t föreslagna höjningar av anslagen
blir, om man beaktar detta förhållande, betydande. Det naturvetenskapliga
forskningsrådet får bestrida även merkostnaderna för Sveriges deltagande i
det europeiska sydobservatoriet (ESO) och kostnader för en svensk forskningsinsats
under »lugna solens år». I motionerna redovisas beräkningar avseende
dessa utgifter, uppgående till 600 000 kr. respektive 570 000 kr. Detta i förening
med de angelägna projekt, som naturvetenskapliga forskningsrådet redovisat,
motiverar enligt utskottets uppfattning en höjning av anslaget till naturveten
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964
skaplig forskning utöver vad departementschefen föreslagit med 2 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna 1:762 och 11:932, såvitt nu
är i fråga.
I ifrågavarande motioner understryks vikten av en snabb expansion av den
medicinska forskningen. Motionärerna påpekar dessutom även här skillnaderna
mellan av rådet äskade och av Kungl. Maj:t förordade anslagsuppräkningar.
Enligt departementschefens förslag har medicinska forskningsrådet att påtaga
sig vissa kostnadskrävande åligganden, som rådet vid avgivandet av sina äskanden
ej medräknat. Därigenom blir differensen än större. Ett ytterligare beaktansvärt
skäl för en kraftigare statlig satsning än den departementschefen föreslår
är att den av 1955 års universitetsutredning förordade utbyggnadstakten i fråga
om den medicinska forskningen inte kunnat hållas. Med hänsyn till dessa omständigheter
anser sig utskottet böra tillstyrka motionerna I: 762 och II: 932
även i här berörda hänseende.
De yrkanden om anslagshöjningar utöver och vid sidan av i dessa motioner
framförda, som framställts i motionerna I: 763 och II: 930, II: 929 och 11:933,
anser utskottet icke böra bifallas av riksdagen.
I motionerna I: 761 och II: 928 har påyrkats uttalande från riksdagens sida
om angelägenheten av att rymdfrågor handlägges av ett särskilt för ändamålet
tillskapat organ. Utskottet står inte främmande för att ett för forskningsråden
gemensamt organ för kontakterna med den europeiska rymdforskningsorganisationen
och för samordningen av de olika forskningsrådens nationella insatser på
området kan behöva träda i funktion. Utskottet ifrågasätter emellertid om inte
dessa funktioner — åtminstone tills vidare — borde kunna ombesörjas genom
att forskningsråden själva inom sig för handläggningen av samordningsfrågor på
rymdforskningsområdet konstituerade ett eget organ. Utskottet förutsätter att
berörda forskningsråd, om de bedömer detta påkallat, tar erforderliga initiativ i
nu berört hänseende. Motionerna i fråga torde därför icke böra föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
dels ock utskottets hemställan under VII. och XII. bort ha följande lydelse:
»VII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 762 och II: 932 ävensom med
avslag å motionen II: 933, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 16 360 000 kr.;
XII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 762 och II: 932 ävensom med
avslag å motionerna II: 929 och II: 933, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1964/65 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 15 500 000 kr.;»
25
Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196^
3) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Källqvist, Svensson i
Ljungskile, Neländer och Källstad, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 19 börjar med »Utskottet,
som» och på s. 20 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:
»De statliga insatserna för forskning och därmed sammanhängande högre utbildning
är i dag av en betydande storleksordning, och sannolikheten talar för
att de i hastig takt kommer att växa ytterligare. Trots detta torde det vara
realistiskt att förutsätta att knappheten på resurser kommer att göra en prioritering
mellan alternativa ändamål nödvändig även i framtiden. Med hänsyn till
detta talar enligt utskottets mening starka skäl för att en ny form av handläggning
av forskningsfrågor inom regeringen övervägs. Utskottet tillstyrker
därför motionerna I: 329 och II: 334, såvitt nu är i fråga.»
dels ock utskottets hemställan under XVI. bort ha följande lydelse:
»XVI. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:329
och 11:334, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa, att frågan om ett särskilt föredragande statsråd för
vetenskaplig forskning och därmed sammanhängande högre utbildning
upptages till omedelbar behandling;»
4) av herr Larsson i Hedenäset.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1964/65 till bidrag till viss a1 i texten