Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-12 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:109, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 109—110

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196k

1

Nr 109

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad

propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 264) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anslag till vissa forskningsråd

m.m. för budgetåret 1964/65 beräkna ett anslag av 46 122 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 69, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden av den 6 mars 1964,

i vad propositionen hänvisats till behandling av statsutskottet, beträffande de

under ecklesiastikdepartementet hörande forskningsråden m.m. föreslagit riksdagen

att

I. a) godkänna vad departementschefen förordat rörande svenska insatser på

rymdforskningens område;

b) godkänna i propositionen angivna delar av avtalet med ESRO och av

överenskommelserna med jordägarna under förutsättning att avtalet med ESRO

träder i kraft;

c) medgiva, att de från ESRO inflytande ersättningarna bör användas i enlighet

med vad departementschefen förordat;

II. medgiva, att vid de under statens medicinska forskningsråd sorterande

försvarsmedicinska forskargrupperna må fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare

vara inrättade följande extra ordinarie tjänster, nämligen två som professor i

Be 3 och en som forskningsläkare i Ae 27, samt bemyndiga Kungl. Maj:t att

fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed;

III. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för under punkt

II nämnda forskargrupper, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1964/65;

IV. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 213 000 kr.;

V. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 12 360 000

kr.;

VI. till Humanistisk forskning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 2 826 000 kr.;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 109—110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961/.

VII. till Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106 000 kr.;

VIII. till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 550 000

kr.;

IX. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

274 000 kr.;

X. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 13 500 000 kr.;

XI. till Atomforskning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 8 802 000 kr.;

XII. till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1964/65

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Edström och Nyman (I: 5) samt den andra inom andra kammaren av herr

Helén (II: 9), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära 1. att Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens skrivelse

av den 19 september 1961 rörande vissa svenska forskningsföretag, deras villkor

och behov, göres till föremål för samlad översyn, 2. att en kompletterande framställning

över forskningsuppgifter inom samtliga humanistiska och med dem

besläktade samhällsvetenskapliga discipliner utarbetas, samt 3. att Kungl. Maj:t

senast i samband med 1966 års statsverksproposition lämnar riksdagen en redogörelse

för de insatser som staten är beredd att göra på det humanistiska forskningsområdet

under den kommande tioårsperioden;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m.fl. (1:329) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m.jl. (11:334), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

1. uttala att aktuell målsättning för kommande statliga anslag till vetenskaplig

forskning — exklusive atom- och försvarsforskning samt utdelningar från Malmfonden

och Riksbankens jubileumsfond — skall vara minst en fördubbling under

närmaste femårsperiod av statens bidrag till detta ändamål, och tills vidare en

årlig anslagshöjning om ca 50—60 miljoner kr., 2. i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära att frågan om ett särskilt föredragande statsråd för vetenskaplig forskning

och därmed sammanhängande högre utbildning upptages till omedelbar behandling,

3. i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning om utbildning av

dokumentalister och bibliotekspersonal, om allmän upprustning av forskningsbibliotekspersonal

samt om allmän upprustning av forskningsbiblioteken med

bl. a. bättre dokumentationstjänst;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

3

Bengtson m.jl. (1:479) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund

m. fl. (II: 582), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om utredning och förslag till en utbyggnad och effektivisering av

forskningsorganisationen i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m. fl. (I: 761) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman

m.fl. (11:928), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t uttala att i motionerna angivna rymdfrågor bör handläggas av ett särskilt

för ändamålet tillskapat organ;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m. fl. (I: 762) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m.fl. (11:932), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte vid

behandlingen av propositionen nr 69 besluta att anvisa 1. till Statens medicinska

forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 16 360 000 kr. och 2. till Statens naturvetenskapliga

forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1964/65

under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 15 500 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Olsson och herr Thorsten Larsson (I: 763) samt den andra inom andra kammaren

av herr Magnusson i Nennesholm m.fl. (II: 930), i vilka hemställts att riksdagen

måtte vid sin behandling av proposition nr 69 till Statens råd för samhällsforskning:

Samhällsforskning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 2 850 000 kr., varav 300 000 kr. att disponeras i enlighet med vad

i motionerna anförts;

dels en inom andra kammaren av herr Hamrin i Kalmar väckt motion

(II: 929), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att i propositionen nr 69 föreslaget

reservationsanslag till naturvetenskaplig forskning måtte ökas med 750 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av fru Sjövall väckt motion (II: 933), vari

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 anvisa

till 1. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning ett reservationsanslag

av 13 860 000 kr. och 2. Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig forskning ett reservationsanslag av 15 500 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 9, II: 334, II: 582, II: 928, II: 932, II: 930, II: 929

och II: 933.

I propositionen nr 69 redogöres för den expansion som ägt rum efter andra

världskriget i fråga om anslagen till svensk forskning. Med sikte på att denna

utveckling skall kunna fortsätta föreslås — utöver den pågående förstärkningen

av forskningens resurser inom ramen för anslagen till universitet och högskolor

— höjningar av anslagen till de statliga forskningsråden, bl. a. för att forskarnas

behov av teknisk personal, materiel, apparater m.m. på ett tillfredsställande

sätt skall kunna mötas.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 196i. G samt. Nr 109—110

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

På grundval av ett av rymdkommittén framlagt betänkande, »Organisatoriska

åtgärder för rymdverksamhetens främjande», behandlas i propositionen

frågan om svenska insatser på rymdforskningens område. Vidare redogöres för

Sveriges anslutning till det europeiska organet för internationellt samarbete inom

rymdforskningen för fredliga ändamål (ESRO) samt framlägges förslag om godkännande

av vissa därtill knutna överenskommelser. Medel för bestridande av

kostnaderna för svenska rymdforskningsprojekt föreslås kunna anvisas från

anslagen till de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden.

För främjande av forskning — däri inbegripen rymdforskning — och vetenskaplig

publiceringsverksamhet m. m. föreslås, att till de sju forskningsråden

— statens medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens

råd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens

råd för atomforskning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd

— för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 56 488 000 kr. Motsvarande

medelsanvisningar för innevarande budgetår uppgår till 42 085 000 kr.

Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål en anslagsuppräkning med

14 403 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budgetåret 1964/65 föreslås

fördelad med 12 360 000 kr. till medicinsk forskning, 2 826 000 kr. till humanistisk

forskning, 2 550 000 kr. till samhällsforskning, 13 500 000 kr. till naturvetenskaplig

forskning, 8 802 000 kr. till atomforskning, 2 950 000 kr. till jordbruksforskning

— jämte 300 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador —

samt 13 200 000 kr. till teknisk forskning. Dessutom föreslås ett oförändrat anslag

av 3 700 000 kr. till europeiskt samarbete inom rymdforskningen.

Vidare förutsätts att frågan om medicinsk dokumentationsverksamhet med

hjälp av databehandling löses inom ramen för anslaget till medicinsk forskning

Förvaltningskostnaderna vid vissa forskningsråd föreslås höjda med sammanlagt

493 000 kr. Höjningen av anslaget till förvaltningskostnader vid medicinska

forskningsrådet betingas bl. a. av att ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper

— för bakteriologisk bioteknik och toxikologi — föreslås inrättade. För

ledningen av de nya forskargrupperna föreslås två professurer inrättade.

Efter en allmän inledning (s. 4 och 5) lämnas i propositionen nr 69 en översikt

över forskningens villkor och behov, innefattande, utöver en beskrivning av

forskningsberedningens uppgifter och uppläggning av sitt arbete, en analys av

forskningens resurser och forskningsrådens långtidsplaner. I allt väsentligt får

utskottet här hänvisa till propositionen, s. 6—-18. Från översikten må emellertid

återges följande.

Genom beslut den 14 december 1962 förordnade Kungl. Maj:t, att en forskningsberedning

skulle inrättas för samråd om den långsiktiga inriktningen av

den svenska forskningspolitiken.

I samråd med de forskningsexekutiva organen har beredningen planlagt utredningar

om den långsiktiga utvecklingen av vetenskapen och om tendenser

inom den moderna forskningen. För att skaffa ett material som underlag för

forskningsberedningens diskussioner har vidare med hjälp av sakkunniggrupper

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 19&h

5

eller konsulter utförts sammanställningar över vetenskapliga områden och forskningsfält,

som är särskilt aktuella eller av något skäl bedömts vara av särskild

betydelse för den framtida utvecklingen. På basis av promemorior, framkomna

genom dylikt arbete, bär översiktliga diskussioner rörande aktuella tendenser

inom forskningen och avvägningen av forskningsresurserna mellan olika forskningsriktningar

företagits i arbetsgruppen och forskningsberedningen. Vidare har

forskningsberedningen och arbetsgruppen följt pågående arbete och planering

inom sådana internationella forskningsprojekt, i vilka Sverige deltar.

Vid flera tillfällen har inom beredningen understrukits det ständigt ökande

behovet av en intensifierad vetenskaplig informationsverksamhet med en utbyggd

dokumentation i moderna former. I oktober 1963 framlades en promemoria

angående dessa frågor. Promemorian har sedermera överlämnats till ecklesiastikdepartementet,

som föranstaltat om remissbehandling av densamma.

I syfte att skapa möjligheter för att inom en given ekonomisk ram avväga

medelsbehoven mellan olika forskningsområden har beredningen från de statliga

forskningsråden begärt in och även erhållit langtidsplaner, som belyser den sannolika

utvecklingen inom respektive område. En översiktlig redovisning av långtidsplanerna

kommer att lämnas i det följande. Dessa planer bearbetas för närvarande

inom beredningen, och det sammanställda materialet avses tjäna som

underlag även för värderingen av forskningens totala investeringsbehov i anslag

och personal på längre sikt.

Ett sakunderlag av annan typ för den fortsatta utredningen av det framtida

behovet av forskningsinvestering inom skilda vetenskapliga områden har forskningsberedningen

skaffat sig genom översikter av mer eller mindre avgränsade

vetenskapliga fält eller vetenskapliga problemkomplex genom särskilda konsulter

eller sakkunniggrupper.

I avsikt att få fram ytterligare material för forskningsberedningens kommande

diskussioner om de framtida forskningsinvesteringamas fördelning har beredningen

givit flera sakkunniggrupper i uppdrag att utarbeta ytterligare översikter.

Sålunda har statens medicinska forskningsråd anmodats att i anslutning

till beredningens promemoria angående den biologiska forskningen göra en analys

och framlägga en översikt av följdverkningarna av den biologiska forskningens

utveckling för den medicinska forskningen och särskilt den kliniska medicinska

forskningen och läkemedelsforskningen. En sakkunniggrupp har på motsvarande

sätt fått i uppdrag att studera följdverkningarna av den biologiska forskningens

utveckling för jordbruksforskningen och den möjliga återverkan härav även från

jordbruksteknologisk synpunkt.

Med tanke på den ökande betydelse som den organiska kemin intar från

industriell synpunkt har en särskild sakkunniggrupp fått forskningsberedningens

uppdrag att undersöka utvecklingstendenserna inom den tunga organiska kemin

och behoven av forskningsresurser och forskarutbildning inom detta fält. Forskningsberedningen

har slutligen uppdragit åt tre sakkunniggrupper att studera

olika fält inom den humanistiska forskningen. En grupp skall sålunda ge en

översikt över utvecklingstendenser inom modern språkvetenskaplig forskning,

en andra grupp skall på motsvarande sätt studera den historiska humanistiska

forskningen och en tredje grupp skall ge en översikt över läget och utvecklingstendenserna

inom det »estetiska» humanistiska forskningsområdet.

Forskningsberedningens arbetsgrupp har i samband med budgetarbetet hösten

1963 diskuterat principerna för fördelning mellan de statliga forskningsråden av

de ökade anslagen till dessa råd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961t
Inom

forskningsberedningens sekretariat har verkställts en undersökning rörande

utvecklingen av de statliga anslagen till forskning under senare år. Denna

undersökning utgör i allt väsentligt en fortsättning av den undersökning som

1955 års universitetsutredning redovisade i sitt betänkande »Forskningens villkor

och behov», SOU 1958: 32 s. 21 ff. För 1963 års undersökning har utnyttjats

samma metoder och definitioner som användes därvid. Sålunda har endast de

statliga driftanslagen medtagits. Sådana forskningsinstitutioner, vilka inte inrättats

vid tiden för universitetsutredningens undersökning, har dock medtagits;

givetvis har hänsyn även tagits till institutioner vilka numera upphört med sin

verksamhet. Vid bedömningen av hur stor del av olika anslag, som kommit

forskningen tillgodo, har forskningsberedningen tillämpat samma procenttal som

universitetsutredningen (jfr SOU 1958:32 s. 28).

Resultatet av beredningens undersökningar redovisas i form av ett antal

tabeller. Här torde få återges tabell nr 2.

Tabell 2. Utvecklingen av de statliga forskningsanslagen i enhetligt

;penningvärde enligt konsumentprisindex1

(1955/56 - 100)’ 1 000-tal kr.

1

Område

1950/51

1955/56

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Forskningsråd och fonder, in- temat. rymd- och kärnforskn.- samarbete3 ................

9 212

74

12 372

100

27 578

223

31 530

255

50 000

404

58 236

471

69 0314

558

Index ..................

Universitet och högskolor,

branschforskn.-inst. m. m. ...

Index ..................

31 095

65

47 898

100

82 028

171

88 818

185

99 917

209

106 811

223

128 527

268

Övrigt [inkl. atomenergiutveckl.

(X:e huvudtiteln) o. försvars- forskning] .................

32 070

60

53 072

100

99 211

187

120 459

227

130 506

246

134 540

254

143 770

271

Index ..................

Totalt

Index

72 377

64

113 342

100

208 817

184

240 807

212

280 477

247

299 587

264

341337

301

Beräkningarna utförda enligt den metodik som tillämpats av 1955 års universitetsutredning

(SOU 1958: 32) och baserade på uppgifterna i den årliga riksstaten.

2 Indextalen är: 1950/51 80,1; 1955/56 100; 1960/61 118,4; 1961/62 122,4; 1962/63 126,5; 1963/64

129,4; 1964/65 133,1. Det sista beräknat. För att ge en klar bild av utvecklingen har en indexserie

räknats fram för de statliga anslagen.

8 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden och hela Malmfonden,

10 milj. kr.

4 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt samarbete med utgång från i 1964 års

statsverksproposition angivna belopp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

7

De siffror som anges under de omräknade anslagssiffrorna utgör en indexserie,

som räknats fram för att ge en klarare bild av utvecklingen. Som synes har

sedan 1955/56 anslagen till forskningsråd och fonder m. m. i stort sett femdubblats

medan däremot de övriga grupperna, universitet och högskolor m. m. samt

övrigt, undergått en knapp tredubbling. Det framgår också, att de totala statliga

forskningsanslagen i enhetligt penningvärde tredubblats sedan 1955/56.

Forskningsberedningen har, såsom förut framgått, från de statliga forskningsråden

begärt in långtidsplaner, belysande allmänna utvecklingstendenser inom

de olika vetenskapsområdena. En kort sammanfattning av nämnda planer har

lämnats i propositionen. Här skall endast återges vad som framhålles med avseende

på statens humanistiska forskningsråds planer.

För ett samhälle, som vill vidmakthålla och öka sin kulturella standard, är det

enligt statens humanistiska forskningsråd nödvändigt med en humanistisk forskning

av allsidig natur. Ökat välstånd och ökad fritid medför — framhåller rådet

— nya och större behov av kulturkonsumtion, som den humanistiska forskningen

måste möta. En nyorientering och expansion över hela forskningssektorn är

enligt rådets uppfattning nödvändig, för att humanistisk forskning skall kunna

bedrivas på det internationella fältet och på nya specialområden. Vårt lands allt

livligare engagemang i utvecklingsländerna kräver inte bara administrativa och

tekniska insatser. Det är också nödvändigt, framhåller rådet, att nämnda insatser

åtföljes av ett allmänt omfattande kulturstudium. Bland aktuella projekt

nämner rådet bl. a. en språksociologisk undersökning i Nordafrika. Vidare anges

en serie historiska forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhället, emigrationen

på 1800-talet samt sociala och statsfinansiella problem i 1600-talets Sverige.

Därjämte berörs frågan om upprustning av svensk kulturforskning.

På s. 19—30 i propositionen nr 69 lämnas en redovisning för forskningsrådens

anslagsberäkningar för budgetåret 196b/65. Utskottet får hänvisa till denna

redovisning.

Den svenska rymdforskningens organisation m. m. behandlas på s. 31—50 i

propositionen. En kort sammanfattning lämnas här, baserad på uppgifter i propositionen.

I propositionen 1962:85 framhölls nödvändigheten av att frågan om den

svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed sammanhängande

spörsmål närmare utreddes. Med anledning härav tillkallades i maj 1962 särskilda

sakkunniga för att verkställa denna utredning. De sakkunniga — rymdkommittén

— har den 16 september 1963 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska

åtgärder för rymdverksamhetens främjande» (SOU 1963:61).

Bymdkommittén, som finner rymdforskningen vara av betydande intresse

för ett flertal naturvetenskapliga ämnesområden, anser det med hänsyn till det

fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet vara väsentligt, att vårt land

har tillgång till personer med vidsträckta kunskaper inom detta forskningsfält,

1** — liihang till riksdagens ‘protokoll 19C>\. 0 samt. Nr 109—110

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

inte minst då det gäller ställningstaganden inom vetenskap, teknik och försvar.

Kommittén förutsätter därvid bl. a., att nya rön på rymdmedicinens och rymdbiologins

områden kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi.

Vidare hävdar rvmdkommittén, att Sveriges insats i internationellt samarbete

inom ESRO förutsätter att en motsvarande nationell verksamhet kan möjliggöra

ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de för dess arbete

uppdragna riktlinjerna. Kommittén betonar därvid det angelägna i att svenska

forskare snarast ges sådana resurser, att vägen från ett uppslag till ett färdigt

projekt i möjligaste mån kan förkortas. Målet för den svenska rymdverksamheten

bör enligt kommitténs mening vara att dels på skilda sätt vinna resultat

genom ändamålsenligt bedriven forskning, dels genom utnyttjande av den

svenska industrins resurser framställa instrument och annan apparatur, dels ock

deltaga i pågående eller planerade internationella rymdprojekt. För att detta

mål skall kunna uppnås föreslår kommittén, att ett särskilt statens råd för

rymdverksamhet inrättas. Kommittén föreslår vidare, att under nyssnämnda

råd inrättas ett rymdinstitut med uppgift att tjäna som serviceorgan i fråga om

raketuppsändningar för forskarna vid universiteten, högskolorna och forskningsinstitutionerna.

Härjämte bör enligt kommittén en svensk raketuppsändningsplats

anordnas i anslutning till den av ESRO planerade raketbasen i Kirunaområdet.

Kommittén anser, att frågan om storleken av den svenska insatsen på rymdverksamhetens

område bör bedömas mot bakgrunden av andra länders insatser på

nämnda område. En svensk insats, som med bruttonationalprodukten som jämförelsebas

är lika stor som den amerikanska, skulle enligt kommittén betyda en

budget på 800—900 milj. kr./år. En analog jämförelse med sådana länder som

Storbritannien och Frankrike visar, att en med dessa länder jämförlig total

insats för Sveriges del skulle betyda en budget på 40—50 milj. kr./år. Det

är enligt kommitténs uppfattning motiverat att en insats av sistnämnda storleksordning

göres från svensk sida på grund av de i betänkandet redovisade

behoven att aktivt deltaga i den vetenskapliga, tekniska och industriella utvecklingen

inom detta verksamhetsfält. Kommittén, som anser att en utbyggnad av

den svenska rymdverksamheten måste ske etappvis, uppskattar anslagsbehovet

för budgetåren 1964/65, 1965/66 och 1966/67 till 6, 11 respektive 15 milj. kr./år.

Härtill kommer bidragen till ESRO, uppskattade till 6,5, 8,8 respektive 11 milj.

kr./år.

Remissinstanserna har i sina yttranden från skilda utgångspunkter anfört

kritik mot ett flertal av kommitténs förslag. I särskild utsträckning har därvid

fästs avseende vid rymdforskningens ställning i jämförelse med andra forskningsområdens.

Då det gäller frågan om förhållandet till verksamheten inom

ESRO framhålles i vissa yttranden bl. a., att ett fullföljande av Sveriges åtagande

gentemot ESRO förutsätter en inhemsk basorganisation för samarbetet.

Kommitténs ställningstagande till förmån för ett särskilt forskningsråd för

rymdverksamhet har vunnit ringa anslutning bland remissinstanserna. Av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196i

9

visande till detta förslag har ställt sig bl. a. universitetskanslern, matematisknaturvetenskapliga

fakulteterna i Göteborg och Stockholm, medicinska fakulteten

i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, överstyrelsen för de

tekniska högskolorna, kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien

samt statens medicinska och tekniska forskningsråd. Som skäl härför

anföres huvudsakligen att anslagsfördelningen till rymdforskningen bör ske genom

redan inrättade forskningsråd eller genom ett för dessa inrättat samarbetsorgan.

Från några håll har samtidigt föreslagits fortsatt utredning i syfte att

bl. a. närmare belysa det föreslagna rådets verksamhetsområde och därmed sammanhängande

frågor. Liknande förslag har framlagts även av försvarets forskningsanstalt,

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm och flygtekniska

försöksanstalten.

Även Svenska teknologföreningen har funnit det angeläget, bl. a. från samordningssynpunkt,

att nya forskningsråd inte inrättas, men ansluter sig det

oaktat till kommitténs förslag, därest det nya rådet tillföres representanter för

vissa befintliga råd samt industrien. Statens råd för atomforskning och Sveriges

mekanförbund har för sin del tillstyrkt ett nytt råd, under förutsättning att

gränsdragningen mot övriga forskningsråd klargöres. Positivt inställda till ett

nytt råd är vidare matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, lärarkollegiet

vid medicinska högskolan i Umeå, statens naturvetenskapliga forskningsråd,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, luftfartsstyrelsen,

Svenska interplanetariska sällskapet, telestyrelsen och statskontoret.

Förslaget om ett rymdinstitut har vunnit en viss anslutning. Några instanser

har emellertid därvid föreslagit, att detta institut anslutes till flygtekniska försöksanstalten.

Departementschefen framhåller i sitt ställningstagande till forskningsrådens

och rymdkommitténs förslag inledningsvis bl. a., att forskning och utvecklingsarbete

utgör en grundval för ekonomiskt, socialt och kulturellt framåtskridande

samt i allt högre grad påverkar utvecklingen inom olika delar av samhällslivet.

I fråga om de statliga insatserna visar enligt departementschefen den förut

lämnade redovisningen av forskningsanslagens storlek, att stödet till forskning

och tekniskt utvecklingsarbete oavbrutet ökat under efterkrigstiden, samt att

denna ökning skett i en stegrad takt. De sammantagna statliga anslagen till

dylika ändamål, mätta i 1955 års penningvärde, har från budgetåret 1946/47

till budgetåret 1950/51 nästa fördubblats och under den därpå följande tioårsperioden

fram till budgetåret 1960/61 ytterligare fyrfaldigats. Ökningstakten i

fråga om de statliga forskningsutgifterna kan för perioden 1961—1965 uppskattas

till ca 15% per år.

Det anges i sammanhanget vara av intresse att notera, att en av OECD nyligen

utförd undersökning rörande internationella tendenser inom forskning och

utvecklingsarbete visar, att utgifterna i Sverige för dylika ändamål, ställda i rela
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

tion till bruttonationalprodukten, är av ungefär samma storleksordning som i

bl. a. Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland. Förenta staterna och Storbritannien

redovisar i den åberopade undersökningen högre forskningsutgifter;

om man emellertid räknar bort utgifterna för militär forskning är dessa båda

stormakters insatser — relativt sett — av ungefär samma omfattning som de

stora västeuropeiska länderna. Givetvis bör det understrykas — vilket också

sker i den av OECD framlagda undersökningen — att forskningsstatistiken i de

skilda länderna är svårjämförbar och att mera exakta jämförelser därför inte

kan göras, framhåller departementschefen. Likväl synes enligt departementschefens

uppfattning undersökningsresultaten för Sveriges vidkommande berättiga

till omdömet att de svenska investeringarna i forskning och utvecklingsarbete,

ställda i relation till bruttonationalprodukten, är av samma storleksordning

som i övriga ekonomiskt högt utvecklade länder i Västeuropa.

Forskningsråden har i sina anslagsframställningar starkt understrukit behovet

av höjda medelsanvisningar, erinrar departementschefen. Vidare har råden i sina

till forskningsberedningen avgivna långtidsplaner ytterligare belyst de för närvarande

mest markanta utvecklingstendenserna. För egen del anser departementschefen

att en väsentlig del av de ökade resurser, som ställes till forskningens

förfogande, bör få disponeras av forskningsråden. Departementschefen

finner därför en avsevärd uppräkning av rådens anslag motiverad. Departementschefen

framhåller i detta sammanhang bl. a. följande.

De ökade resurser, som forskningsråden får till sitt förfogande, bör möjliggöra

för dem att — i högre grad än hittills — genom sin överblick över den allmänna

vetenskapliga utvecklingen taga självständiga initiativ i syfte att verksamt understödja

sådana forskningsprojekt, som särskilt kan främja en till landets olika

behov anpassad forskningsutveckling. En stundom påtalad tendens att dela

forskningsrådsanslagen i ett stort antal alltför små bidrag för att — om också i

otillräcklig utsträckning — stödja så många forskare som möjligt synes därvid

mindre ändamålsenlig. De växande anslagen till råden bör i ökad omfattning utnyttjas

för att ge bidrag till de forskare som är särskilt framstående och vetenskapligt

aktiva. Forskningsråden bör vidare uppmärksamma, att den pågående

starka expansionen av sådana verksamhetsområden i vårt samhälle, som kräver

forskarutbildad arbetskraft, kommer att utsättas för en kännbar konkurrens när

vår forskningsverksamhet ytterligare vidgas. Det bör därför vara angeläget för

råden att så vitt möjligt hushålla med personalresurserna och söka skapa förutsättningar

för större effektivitet bland de redan engagerade forskarna och forskargrupperna,

bl. a. genom ökade bidrag till teknisk personal och förbättrade

instrumentella resurser.

Vid sin avvägning av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden

säger sig departementschefen ha vägletts av den redogörelse för utvecklingstendenserna

inom aktuell forskning, som kommit till uttryck i rådens långtidsplaner.

De procenttal, som departementschefen redovisar, anger ökningar i förhållande

till innevarande års anslag. Hänsyn har dock inte tagits till bl. a.

ökningar som föranleds av det senare redovisade ställningstagandet till frågan

om medel till rymdforskning. Departementschefen fortsätter:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196It

11

»Jag förordar en avsevärd uppräkning av anslagen till de humanistiska och

samhällsvetenskapliga forskningsråden. Medelsanvisningen till humanistisk

forskning beräknar jag skall kunna höjas med ca 33% nästa budgetår. För samhällsforskningsrådets

del räknar jag med en höjning med ca 28%. Jag vill framhålla,

att här berörda forskningsråd i första hand bör utnyttja sina förstärkta

resurser för att utvidga och igångsätta väsentliga större forskningsprojekt, baserade

på en fortsatt inventering av aktuell och planerad forskning inom rådens

verksamhetsfält.

Den medicinska forskningen befinner sig i mycket stark utveckling. En rad

betydelsefulla problem skulle dock kunna komma närmare sina lösningar, om den

biologiska grundforskningens resultat snabbare kunde omsättas i en tillämpad

medicinsk forskning. Belysande exempel erbjuder bl. a. området för de geriatriska

sjukdomarna, näringsforskningen och läkemedelsforskningen. Jag finner därför

en förstärkning av anslagen till medicinska forskningsrådet i hög grad motiverad.

Denna förstärkning, vilken jag uppskattar till ca 34 % av innevarande års anslag,

betingas jämväl av behovet att fullfölja de riktlinjer i fråga om försvarsmedicinsk

forskning, som uppdrogs i propositionen 1963: 74. Sålunda kommer jag att

inom ramen för den allmänna anslagsuppräkningen föreslå inrättande av ytterligare

två forskargrupper, nämligen för ämnena bakteriologisk bioteknik och

toxikologi. I anslutning härtill kommer jag att framlägga förslag om inrättande

av två till rådet knutna professurer.

Såsom redovisats i det föregående har universitetskanslern hemställt om medel

till förhyrning för karolinska institutets räkning av en datamaskin avsedd för

dokumentationsverksamhet. Framställningen har tillstyrkts av en rad myndigheter

och institutioner m. m. Medicinska forskningsrådet har förklarat sig berett

att medverka i ledningen av verksamheten samt att bidraga med anslag till

löner och viss förbrukningsmateriel. För egen del finner jag detta initiativ tillgodose

ett påtagligt behov inom svensk forskning. Det framlagda förslaget överensstämmer

väl med intentionerna bakom mitt uttalande i 1963 års statsverksproposition

angående dokumentationsverksamhet i forskningsrådens regi (prop.

1963: 1, bil. 10, s. 542). I fråga om uppläggningen av och ansvaret för den föreslagna

verksamheten ansluter jag mig till medicinska forskningsrådets uppfattning.

Jag finner sålunda med hänsyn till verksamhetens betydelse på riksplanet,

att ledning bör tills vidare åvila rådet. Till rådet bör knytas en samarbetsgrupp,

i vilken de av verksamheten berörda parterna är representerade. Driften av datamaskinanläggningen

bör ombesörjas av karolinska institutet. Kostnaderna för

verksamheten bör bestridas från rådets anslag till medicinsk forskning. I mitt

förslag till uppräkning av detta anslag har jag tagit särskild hänsyn till de med

anläggningen förenade hyreskostnaderna.

Den av mig i det följande förordade anslagsökningen för det naturvetenskapliga

forskningsrådets del motiveras av den starka utveckling som för närvarande

kännetecknar de naturvetenskapliga ämnesområdena i allmänhet. I skilda sammanhang

har särskilt betonats att den biologiska forskningen befinner sig i en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

mycket dynamisk utvecklingsfas. I anslutning till det naturvetenskapliga rådets

egna uttalanden och framställningar i detta hänseende vill jag därför understryka

vikten av att den biologiska forskningens behov särskilt beaktas i rådets fortsatta

verksamhet. Jag förutsätter att rådet inom ramen för de nu föreslagna

anslagen även prövar behovet av en svensk forskningsinsats under det s. k.

»lugna solens år». Ökningen för nästa budgetår av anslaget till naturvetenskaplig

forskning beräknar jag till nära 40%.

I fråga om anslaget till atomforskning räknar jag — i avvaktan bl. a. på resultatet

av pågående utredningar av utvecklingen på acceleratorområdet — med en

relativt sett måttlig anslagsökning eller 15 % av nu utgående anslag.»

Beträffande frågan om den svenska insatsen på rymdforskningens område

framhåller departementschefen först bl. a. följande.

»Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 85, UTJ 2; Rskr 232) har Sverige

deltagit i förberedande utredningsarbete i fråga om ett europeiskt organ för

internationellt samarbete inom rymdforskningen för fredliga ändamål, European

Space Research Organization (ESRO). Denna verksamhet har numera fortskridit

därhän, att ett flertal länder ratificerat konventionen för organisationens

bildande. För Sveriges del kommer ratifikation att ske den 7 mars 1964. Därigenom

förbinder sig vårt land att under minst åtta år bl. a. ekonomiskt understödja

ett intereuropeiskt rymdforskningsprogram av betydande omfattning.

I den nyssnämnda propositionen 1962: 85 förordade jag, att riksdagens bemyndigande

skulle inhämtas för slutande av erforderliga avtal om markupplåtelse

m. m. för ett av ESRO planerat raketfält inom norrskenszonen, förlagt till

Kiruna-området. Riksdagen lämnade sedermera ett sådant bemyndigande. Förhandlingarna

beträffande avtalet har nyligen slutförts, och samtliga länder som

deltagit i förberedelsearbetet för ESRO har godkänt detsamma. Avtalet kommer

att träda i kraft sedan det godkänts av Kungl. Maj:t och ESRO:s råd. Avtalet

innebär att Sverige till ESRO upplåter ett basområde för uppsändning av höghöjdsraketer,

beläget vid Vittangiälvens södra strand mittemot Sekkujokis utflöde

i älven. Området som skall inhägnas, upptager en yta av ca 5,4 km2 och är

huvudsakligen beläget på kronomark. Vidare förbinder sig Sverige att till ESRO

upplåta mark för erforderliga observations- och radiostationer. Slutligen tillåter

Sverige att ESRO får använda ett område som nedslagsplats för uppsända raketer.

Detta nedslagsområde har väsentligen den omfattning som i propositionen

1962: 85 (s. 15) angavs för raketfältet. Ifrågavarande områden får användas av

ESRO enbart för rymdforskning för fredliga ändamål. ESRO skall enligt avtalet

upplåta sina anläggningar i Kiruna för svensk rymdforskning. I avtalet finnes

icke någon bestämmelse som innefattar begränsningar i Sveriges suveränitet. Ej

heller har i avtalet ESRO medgivits rätt att införa sådana begränsningar i den

enskildes personliga frihet som strider mot eller är främmande för svensk lag

eller rättstillämpning. För ESRO:s verksamhet skall gälla vissa i avtalet angivna

säkerhetsföreskrifter. Vidare har svenska regeringen förbehållit sig rätten

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Stats-utskottets utlåtande nr 109 år 1964

att i förekommande fall begränsa ESRO:s förfoganderätt över det ifrågavarande

området och att påkalla omprövning av avtalet, där så till följd av väsentligt

ändrade förutsättningar befinnes lämpligt. Avtalet skall gälla i atta ar samt därefter,

om det ej uppsäges av Sverige eller ESRO, förlängas med tre år i sänder.

Om avtalet upphör att gälla på grund av att det uppsagts eller att ESRO upplösts,

skall förhandlingar inledas i syfte att träffa överenskommelse angående

villkoren för att till Sverige överföra äganderätten till ESRO:s byggnader och

fasta anläggningar.

ESRO-institutionen vid Kiruna skall bli en s. k. öppen institution, dvs. alla

vetenskapliga resultat skall publiceras eller på annat sätt göras tillgängliga.

För nyttjanderätten till basområdet skall ESRO enligt avtalet erlägga en symbolisk

arrendeavgift av en krona per år. I avtalet förutsättes, att ESRO:s verksamhet

kommer att föranleda dels intrång i näring och personliga olägenheter

för såväl samerna som enskilda jordägare, dels intrång i renbetesrättigheter, dels

skador på renar och växande skog förorsakade av nedfallande raketer, dels ock

minskade intäkter av jakt och fiske. Sverige har i avtalet med ESRO utfäst sig

att ansvara för skador, intrång och olägenheter av nu nämnt slag. I gengäld skall

ESRO till Sverige erlägga dels ett engångsbelopp av 2 035 000 kr., dels ock en

årlig ersättning om 80 000 kr. Om skador av annan art skulle uppkomma pa

grund av ESRO:s verksamhet, åligger det ESRO att utgiva skadestånd härför.

ESRO:s skadeståndsskyldighet skall bestämmas i enlighet med svensk rätt.

Till grund för utformningen av ersättningsbestämmelserna i avtalet med

ESRO ligger överenskommelser mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan,

å ena, samt de enskilda jordägarna, å andra sidan. I dessa överenskommelser har

jordägarna medgivit att, såvitt deras rätt därav beröres, ESRO må använda det

i avtalet med ESRO angivna raketfältet på sätt i avtalet angives. Kungl. Maj:t

har å sin sida utfäst sig att till jordägarna utgiva förut nämnda ersättningar.

Överenskommelserna skall gälla för samma tid som avtalet med ESRO.»

Departementschefen övergår härefter till att redovisa sitt ställningstagande

till rymdkommitténs förslag och anför här följande.

»För egen del vill jag till en början erinra om att jag i propositionen 1962: 85

uttalade, att vid bestämmandet av storleken av ett anslag för rymdforskningsändamål

hänsyn enligt min mening borde tagas till de förhållandevis mycket

betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknades komma att

göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen. V idare vill jag

framhålla, att ett studium av dels förarbetena beträffande arbetsplan in. m. för

ESRO:s tekniska laboratorier, dels konventionen för organisationen, klart utvisar

att ESRO:s forskningsinstitutioner och nyssnämnda laboratorier i stor utsträckning

skall kunna utnyttjas av nationella forskare. De svenska delegaterna i

ESRO bör därför enligt min mening verka för en sådan utveckling av organisationen,

att nationella forskningsinstitutioner eller forskargrupper i det fortlöpande

arbetet kan intimt samverka inom organisationens ram. Vid en sådan

utveckling synes mig insatsen av materiella och personella resurser inom Sverige

kunna göras väsentligt mindre än rymdkommittén föreslagit.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196/

Även på det teknologiska fältet synes i Sverige arbetande rymdforskargrupper

kunna förlita sig på nära samverkan med ESRO:s institutioner. Jag anser mig

således kunna konstatera, att den hos oss bedrivna rymdverksamheten kommer

att mera orientera sig mot projekt med anknytning till grundforskning, vilket

även klart framgår av den utredning rymdkommittén framlagt.

För innevarande budgetår är på riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört

ett reservationsanslag till rymdforskning, vilket disponeras av rymdkommittén.

Med utgångspunkt i vad jag nyss anfört vill jag förorda, att tilldelningen av

anslag till olika svenska rymdforskningsprojekt i fortsättningen omhänderhaves

av de statliga forskningsråd som närmast har att svara för det vetenskapliga

område, till vilket vederbörande projekt kan hänföras. Med hänsyn härtill —

och under hänvisning till vad flertalet remissinstanser anfört — kan jag icke tillstyrka

att ett särskilt rymdforskningsråd inrättas. Rymdkommittén bör således

i och med utgången av juni 1964 upphöra med sin verksamhet. Vid bifall till här

framlagda förslag bör det nyssnämnda anslaget utgå ur riksstaten. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen av vid utgången av

budgetåret 1963/64 eventuellt förefintlig reservation på ifrågavarande anslag.

Vid min uppräkning av anslagen till de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska

forskningsråden har jag förutsatt att från dessa anslag medel till svenska

rymdforskningsprojekt under nästa budgetår kommer att beviljas till belopp som

överstiger de medel, som innevarande budgetår står till rymdkommitténs förfogande

för sagda ändamål. Jag har härvid räknat med sammanlagt ca 2,25

milj. kr. Bidragen till rymdforskning bör likväl inte bindas vid detta belopp,

utan de berörda forskningsråden har att granska ansökningar rörande rymdforskningsprojekt

på samma sätt som råden prövar andra forskningsprojekt.

Detta innebär att nästa års faktiska bidrag till svensk rymdforskning kan bli

större eller mindre än jag vid anslagsavvägningen räknat med.

Av vad jag i det föregående anfört följer vidare, att jag icke nu anser mig

böra förorda att ett svenskt rymdinstitut upprättas. Jag kan inte heller tillstyrka

rymdkommitténs förslag att ett särskilt svenskt raketuppsändningsområde anordnas

vid Kiruna.»

Departementschefen övergår slutligen till att redovisa sina medelsberäkningar

under respektive anslag.

Till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör enligt

departementschefen för budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av

(920 000 + 360 000— 134 000 + 67 000 r=) 1 213 000 kr. Därvid har departementschefen

räknat bl. a. med ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper,

nämligen i bakteriologisk bioteknik och i toxikologi. Till första innehavare inom

ramen för dessa forskargrupper av två extra ordinarie professurer föreslår departementschefen

att utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande utses i

bakteriologisk bioteknik laboratorn C. G. Hedén och i toxikologi laboratorn

B. Holmstedt.

Till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning föreslår departementschefen

att för budgetaret 1964/65 uppföres ett reservationsanslag av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961>

15

(8 885 000 3 415 000 + 60 000 =) 12 360 000 kr. Detta belopp bör liksom för

närvarande uppdelas på skilda anslagsposter.

Till Humanistisk forskning förutsattes för budgetåret 1964/65 bli uppfört ett

reservationsanslag av (2 125 000 -f- 701 000 =z) 2 826 000 kr.

För samma budgetår förordas anslaget till Statens råd för samhällsforskning:

Förvaltningskostnader uppfört med (91 000 -j- 15 000 =) 106 000 kr. samt anslaget

till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning med (2 000 000 -f550

000 =) 2 550 000 kr.

Beträffande anslagen till naturvetenskaplig forskning erinrar departementschefen

om att i propositionen 1964: 47 angående förstatligande av Vetenskapsakademiens

forskningsinstitut för experimentell fysik m. m. förordats, att —

därest forskningsinstitutet förstatligas — anslaget till bidrag till vetenskaplig

verksamhet vid Vetenskapsakademien skall utgå ur riksstaten. Med anledning

härav förordar departementschefen, att lönekostnaderna för befattningen som

laborator och föreståndare för Abisko naturvetenskapliga station fr. o. m. budgetåret

1964/65 skall bestridas från anslaget till förvaltningskostnader vid statens

naturvetenskapliga forskningsråd.

Departementschefen förordar, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av

(209 000 -f 43 000 -f- 22 000 =) 274 000 kr. Departementschefen föreslår vidare,

att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning

för nästa budgetår uppföres ett reservationsanslag av (8 950 000 -j- 4 550 000 =)

13 500 000 kr.

Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka en uppräkning av anslaget

till atomforskning med 1 127 000 kr. Till atomforskning föreslås alltså för

nästa budgetår ett reservationsanslag av (7 675 000 1 127 000 =) 8 802 000 kr.

Till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen slutligen bör enligt departementschefen

för nästa budgetår uppföras ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.,

vilket innebär ett jämfört med innevarande budgetår oförändrat belopp.

Utskottet vill för sin del gärna instämma i departementschefens starka betonande

av att forskning och utvecklingsarbete utgör en grundval för ekonomiskt,

socialt och kulturellt framåtskridande. Hänsynen härtill och medvetandet om

detta förklarar den dynamik som präglar forskningsverksamheten över huvud

taget, både internationellt och i vårt eget land. Att forskningen kräver stora

resurser, såväl personellt som materiellt, synes ovedersägligt. Det är också klart

att staten måste bära en väsentlig del av kostnaderna. Vad sedan gäller storleken

av de insatser som staten bör göra och fördelningen av forskningsmedlen

kan naturligtvis delade meningar råda. Med den stora volym som statens utgifter

för forskning nu nått— manifesterad inte minst i fråga om satsningen på forskningsråden

— växer emellertid uppenbarligen anspråken på en medveten plan

vid fördelningen av resurserna. Utskottet ser med tillfredsställelse att forskningsberedningen

och även Kungi. Maj:t lagt sig vinn om att följa utvecklingsten
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196^

denserna på litet längre sikt i den allmänna planeringen på området. Utskottet

förväntar att denna inriktning av forskningspolitiken skall växa sig än starkare

under kommande år, en utveckling som kan främjas inte minst om forskningsråden

gemensamt och vart på sitt område även fortsättningsvis bidrar till att

tillhandahålla de primäruppgifter, som kan bilda underlaget för analyser av

vad som på sikt bör och kan göras för stöd åt forskning och utvecklingsarbete.

Att det i dessa analyser gäller att vara uppmärksam på den metodik som kommer

till användning vid bestämmandet av och mätningen av den totala forskningsvolymen,

där forskningsområden bara ingår som delar i det hela, synes

utskottet klart. Utskottet utgår från att metodiken och systematiken i berörda

hänseenden kontinuerligt överses och förbättras. Därvid synes inte minst angeläget

att den i flera motioner, väckta i anslutning till denna proposition, kritiserade

bestämningen av hur mycket av anslagen till universitet och högskolor som

faktiskt går till forskning närmare analyseras och i mån av behov förbättras.

Den avvägning som departementschefen gjort för nästa budgetår har resulterat

i att de under ecklesiastikdepartementet sorterande forskningsråden föreslås

få en sammanlagd ytterligare anslagssumma av — bortsett från direkta medel

för förvaltningskostnader — i runt tal 10 300 000 kr., fördelat med, likaledes i

runda tal, 3 400 000 kr. på medicinsk forskning, 700 000 kr. på humanistisk forskning,

550 000 kr. på samhällsforskning, 4 550 000 kr. på naturvetenskaplig

forskning och 1 100 000 kr. på atomforskning. I dag står till berörda forskningsråds

förfogande för forskning i runt tal 29 600 000 kr.

I flera av de motioner som anknyter till propositionen nr 69 —- motionerna

I: 762 och II: 932, I: 763 och II: 930, II: 929 samt II: 933 — har framställts förslag

om ytterligare höjningar utöver vad departementschefen förordat med

tillhopa 11 050 000 kr., dvs. mer än en fördubbling av den i propositionen föreslagna

anslagshöjningen. I motionerna I: 329 och II: 334 har bl. a. hemställts om

uttalande från riksdagens sida att den aktuella målsättningen för kommande

statsanslag till vetenskaplig forskning — exklusive atom- och försvarsforskning

samt utdelningar från Malmfonden och Riksbankens jubileumsfond — skall vara

minst en fördubbling under den närmaste femårsperioden av statens bidrag till

detta ändamål. I motionerna förutses en årlig anslagshöjning av tills vidare

ca 50—60 miljoner kr.

Det synes utskottet uppenbart med hänsyn till utvecklingstendenserna på

forskningssidan att avsevärda anslagshöjningar till olika forskningsprojekt,

stödda via forskningsråd, måste komma till stånd. Redan de av departementschefen

förordade anslagshöjningarna till nu aktuella forskningsråd är enligt utskottets

mening av betydande omfattning. Likväl bör och kan de enligt utskottets

uppfattning blott ses som etapper i ett för de närmaste budgetåren allt

intensivare stöd åt forskningen. Utskottet, som förväntar att forskningsstödet

— givetvis underbyggt av behovsundersökningar på längre sikt — efter hand

ytterligare väsentligt utbvgges och bli alltmera verksamt, har funnit sig böra

godtaga Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår. Även om skäl kan anföras

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

17

för en ytterligare vidgning av anslagsramarna till forskningsråden redan fr. o. m.

nästa budgetår — dock icke i den omfattning som skulle följa av ett bifall till

samtliga förslag i anslagsmotionema — anser sig utskottet likväl icke nu kunna

på de i motionerna mera allmänt angivna grunderna företa den prioritering som

enligt utskottets mening måste göras. Utskottet vill dock medge att beaktansvärda

skäl i och för sig anförts i föreliggande motioner för ytterligare stöd för

exempelvis rättsvetenskaplig forskning och forskning i samhällsplaneringsfrågor.

I motionerna 1:762 och 11:932 samt 11:929 har hemställts om medelsanvisningar

till vissa forskningsråd, som helt eller delvis sammanhänger med departementschefens

förslag, att medel fr. o. m. nästa budgetår icke längre skall utgå

till rymdforskning såsom ett från de gängse forskningsråden avskilt forskningsfält.

Utskottet får i anledning härav anföra följande.

Såsom framgått av det föregående förordar departementschefen, att de svenska

insatserna på rymdforskningsområdet skall kanaliseras dels via ett — såsom

nll — fast anslag till europeiskt samarbete inom rymdforskningen av oförändrat

3 700 000 kr., dels via de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsrådens

ordinarie forskningsanslag för nationella rymdforskningsprojekt.

Riktpunkten för stödet från forskningsråden till rymdforskningen har departementschefen

angivit till 2 250 000 kr. Med hänsyn främst till den delvis ganska

skarpa kritik som från åtskilliga remissinstansers sida riktats mot ett förslag av

den nu verkande rymdkommittén om en avsevärd, självständig nationell insats

på området har utskottet ansett sig böra biträda att det svenska stödet till

rymdforskningen uppbygges på sätt förordats av departementschefen.

Utskottet tillstyrker likaledes att de i propositionen omnämnda delarna av

avtalet med ESRO — det europeiska organet för internationellt samarbete inom

rymdforskningen för fredliga ändamål — och vissa jordägare under viss närmare

angiven förutsättning godkännes av riksdagen och att samtidigt departementschefens

förslag om användningen av från ESRO inflytande ersättningar godta

ges.

Vidkommande därefter frågan om erforderliga medelsanvisningar till rymdforskningen

biträder utskottet även här vad departementschefen förordat.

Några ytterligare höjningar till följd av vad som föreslagits i motionerna I: 762

och 11:932 samt 11:929 kan utskottet alltså inte förorda. Utskottet avstyrker

därför motionerna i fråga i nu berört hänseende. Däremot finner utskottet det

inte uteslutet att rymdforskningens expansiva och kostnadskrävande karaktär

efter hand kan komma att ställa forskningsråden inför avsevärda avvägningsproblem

— trots att Sveriges europeiska engagemang inom området även torde

ge utrymme för nationella insatser och därigenom i inte ringa mån begränsa

anspråken på särskilda medel för de senare. Utskottet utgår från att berörda

forskningsråd ingående redovisar hur de stödjer rymdforskningen från till dem

anvisade medel och att Kungl. Maj:t även framdeles beaktar forskningsrådens

behov av medelst illskott för ändamålet.

I motionerna 1:761 och 11:928 har påyrkats uttalande från riksdagens sida

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196i\

om angelägenheten av att rymdfrågor handlägges av ett särskilt för ändamålet

tillskapat organ. Utskottet står inte främmande för att ett för forskningsråden

gemensamt organ för kontakterna med den europeiska rymdforskningsorganisationen

och för samordningen av de olika forskningsrådens nationella insatser på

området kan behöva träda i funktion. Utskottet ifrågasätter emellertid om inte

dessa funktioner — åtminstone tills vidare — borde kunna ombesörjas genom

att forskningsråden själva inom sig för handläggningen av samordningsfrågor på

rymdforskningsområdet konstituerade ett eget organ. Kostnaderna härför torde

enligt utskottets mening inte bli så höga, att inte forskningsråden skulle kunna

bära dessa inom givna anslagsramar. I sammanhanget synes också böra beaktas

de vinster som en samordning kan föra med sig, inte minst i form av uteblivna

felinvesteringar, som annars lätt kan bli följden av splittrade insatser. Utskottet

förutsätter att berörda forskningsråd, om de bedömer detta påkallat, tar erforderliga

initiativ i nu berört hänseende. Motionerna i fråga torde därför icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänsyn till vad utskottet nu i det föregående anfört och förordat med

avseende på forskningsråden och medelsanvisningama till dessa bör yrkandena

om ytterligare anslagshöjningar i motionerna I: 762 och II: 932, I: 763 och II: 930

samt II: 933, de förra i vad de icke berörts i det föregående, icke bifallas av riksdagen.

Icke heller har utskottet ansett sig böra föreslå riksdagen att riksdagen nu

skulle binda sig för ett uttalande rörande den aktuella målsättningen för kommande

statliga anslag till vetenskaplig forskning på sätt i motionerna I: 329 och

II: 334 föreslagits.

Utskottet biträder för sin del vad departementschefen förordat med avseende

på forskningsrådens förvaltningskostnader och försvarsmedicinska forskargrupper.

I vissa i anslutning till statsverkspropositionen, bilagan 10, väckta motioner

har berörts för forskningsråden m.m. mera principiella frågor. Utskottet har

funnit skäl behandla dessa motioner i förevarande sammanhang.

I motionerna I: 5 och II: 9 har upptagits spörsmålen om målsättningen för

stödet till humanistisk och med den besläktad samhällsvetenskaplig forskning

samt en kartläggning av aktuella forskningsuppgifter inom dessa områden. Vidare

har i motionerna påyrkats en riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.

Utskottet vill här erinra om att enligt vad utskottet i det föregående redovisat

forskningsberedningen planlagt utredningar om den långsiktiga utvecklingen av

bl. a. tendenser inom den moderna forskningen och därvid med hjälp av sakkunniggrupper

och konsulter utfört sammanställningar över vetenskapliga områden

och forskningsfält av betydelse för avvägningen av forskningsresurserna

mellan olika forskningsriktningar. Beträffande den humanistiska forskningen har

forskningsberedningen uppdragit åt tre sakkunniggrupper att studera olika fält

inom den humanistiska forskningen. En grupp har sålunda i uppgift att ge en

översikt över utvecklingstendenser inom modern språkvetenskaplig forskning,

en andra grupp skall på motsvarande sätt studera den historiska humanistiska

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196b

19

forskningen och en tredje grupp skall ge en översikt över läget och utvecklingstendenserna

inom det »estetiska» humanistiska forskningsområdet. Då beredningen

genom bl. a. sin arbetsgrupp har att informera i frågor av betydelse

för utformningen av forskningspolitiken synes det utskottet uppenbart att Kungl.

Maj:t härigenom uppmärksammar frågor av den karaktär som beröres i motionerna.

Någon särskild riksdagsskrivelse i ämnet synes därför icke pakallad. Utskottet

avstyrker bifall till ifrågavarande motioner.

I såväl motionerna I: 329 och II: 334 som I: 479 och II: 582 beröres frågor

rörande dokumentation och forskningsbibliotek, frågor som i sistnämnda båda

motioner anknutits till krav på en utbyggnad och effektivisering av forskningsorganisationen.

Utskottet får erinra om att riksdagen i år i enlighet med förslag

av statsutskottet i utlåtande nr 55 tillstyrkt en förstärkning av personalen vid

universitetsbiblioteken. I departementschefens argumentering för den av honom

förordade förstärkningen anfördes, att utbildningens expansion och forskningens

snabba utveckling fordrade allt större resurser för universitets- och högskolebiblioteken.

Viktiga problem med avseende på såväl bibliotekstjänstens organisation

som den moderna forskningens behov av dokumentation krävde enligt

departementschefen en lösning. Dessa frågor hade uppmärksammats av bl. a.

1955 års universitetsutredning i betänkandet rörande högskolornas organisation

och förvaltning. Universitetskanslern hade föreslagit en betydande förstärkning

av bibliotekens personal. I avvaktan på en lösning av berörda frågor borde enligt

departementschefen en viss förstärkning av bibliotekspersonalen ske vid universiteten.

Enligt utskottets bestämda uppfattning är spörsmålet om utbildning av dokumentalister

och bibliotekspersonal samt förstärkning av dokumentationsresurserna

av sådan betydelse, att en snar utredning i hithörande frågor synes påkallad.

Då utskottet emellertid erfarit att Kungl. Maj:t inom kort har för avsikt att tillsätta

en sådan utredning synes någon särskild riksdagsskrivelse i ämnet icke nu

påkallad.

Vad i övrigt avser förslaget i motionerna I: 479 och II: 582 om en särskild

riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag till

utbyggnad och effektivisering av forskningsorganisationen utgår utskottet ifrån

att kanslern, vederbörande forskningsråd och ytterst Kungl. Maj:t med bistånd

av forskningsberedningen har uppmärksamheten riktad på de åtgärder i nu

berört hänseende som kan behöva vidtagas och föreslår de åtgärder, som bedömes

påkallade. Någon särskild riksdagsskrivelse i de i motionerna berörda

hänseendena anser utskottet således icke erforderlig. Motionerna synes därför

icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I de förut nämnda motionerna I: 329 och II: 334 har hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att frågan om ett särskilt föredragande

statsråd för vetenskaplig forskning och därmed sammanhängande högre utbildning

borde upptagas till omedelbar behandling.

Utskottet, som förra året hade att taga ställning till ett motionsyrkande i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961/.

samma syfte anförde då (utlåtande 1963:212), att utskottet utgick från att

berörda fråga komme att uppmärksammas av Kungi. Maj:t. Vid sådant förhållande

saknades enligt utskottet anledning att i skrivelse till Kungl. Maj :t göra

framställning i ämnet. Utskottet, som icke frångått sin förra året intagna ståndpunkt

i frågan, hemställer, under hänvisning till vad utskottet sålunda förra

året anförde, att motionerna I: 329 och II: 334, såvitt nu är i fråga, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad departementschefen i övrigt i propositionen nr 69 anfört och förordat har

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 761 och II: 928 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen förordat rörande

svenska insatser på rymdforskningens område;

b) godkänna i propositionen nr 69 angivna delar av avtalet

med ESRO och av överenskommelserna med jordägarna under

förutsättning att avtalet med ESRO träder i kraft;

c) medgiva, att de från ESRO inflytande ersättningarna bör

användas i enlighet med vad departementschefen förordat;

III. att riksdagen må medgiva, att vid de under statens medicinska

forskningsråd sorterande försvarsmedicinska forskargrupperna

må fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare vara inrättade

följande extra ordinarie tjänster, nämligen två som

professor i Be 3 och en som forskningsläkare i Ae 27, samt bemyndiga

Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning i överensstämmelse

härmed;

IV. att riksdagen må godkänna följande avlöningsstat för

under moment III. nämnda forskargrupper, att tillämpas tills

vidare under budgetåret 1964/65.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 596 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 270 000

Summa kr. 866 000

V. att motionerna 1:329 och 11:334, i vad de avser viss

aktuell målsättning för kommande statliga anslag till vetenskaplig

forskning, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VI. att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1961/.

21

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1213 000

kr.;

VII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:762 och 11:932 samt

11:933, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens medicinska

forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 12 360 000 kr.;

VIII. att riksdagen må till Humanistisk forskning för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 2 826 000 kr.;

IX. att riksdagen må till Statens råd för samhällsforskning:

Förvaltningskostnader för budgetaret 1964/65 a driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106 000

kr.;

X. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:763 och 11:930, till Statens

råd för samhällsforskning: Samhällsforskning för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 2 550 000 kr.;

XI. att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1964/65 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 274 000 kr.;

XII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:762 och 11:932 samt

II: 929 och II: 933, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

forskning för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000 kr.;

XIII. att riksdagen må till Atomforskning för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 8 802 000 kr.;

XIV. att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.;

XV. att motionerna 1:5 och 11:9 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

XVI. att motionerna 1:329 och 11:334, i vad de avser ett

särskilt föredragande statsråd för vetenskaplig forskning m. m.,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

XVII. att motionerna I: 329 och II: 334, i vad de avser utbildning

av dokumentalister och bibliotekspersonal m. m., icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

XVIII, att motionerna I: 479 och II: 582 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Gillström, fröken Andersson, herrar Einar

Persson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Bengtson, Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist,

Wååg, Per Petersson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Nilsson

i Göingegården, Andreasson, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar

Arvidson, Larsson i Hedenäset, Nelander och Källstad.

Reservationer

1) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Källqvist, Svensson i

Ljungskile, Nelander och Källstad, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Det synes»

och på s. 17 slutar med »i samhällsplaneringsfrågor», bort ersättas med text avföljande

lydelse:

»Det synes utskottet uppenbart med hänsyn till utvecklingstendenserna på

forskningssidan, att avsevärda anslagshöjningar till olika forskningsprojekt,

stödda via forskningsråd, måste komma till stånd. Det synes utskottet emellertid

att inte sådana höjningar bör vidtagas utan att målsättningen för statens betydande

engagemang under de närmaste åren preciserats. Härvidlag anser utskottet

den riktpunkt för utvecklingen av forskningsrådsanslagen som intagits i

motionerna I: 329 och II: 334 väl avvägd. Utskottet finner alltså i anledning avmotionerna

i fråga att målsättningen bör vara minst en fördubbling av forskningsinsatserna

under den närmaste femårsperioden, varvid utskottet i likhet

med motionärerna förutsätter att utgifter för atom- och försvarsforskning och

utdelningar ur Malmfonden och Riksbankens jubileumsfond skall ligga utanför

angivna målsättning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964 23

De av departementschefen förordade anslagshöjningarna är vad gäller vissa

av de nu aktuella forskningsrådena enligt utskottets mening otillräckliga. Utskottet

återkommer härtill i det följande.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Icke heller»

och slutar med »II: 334 föreslagits», bort utgå;

dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 329 och

II: 334, i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att aktuell målsättning

för kommande statliga anslag till vetenskaplig forskning

— exklusive atom- och försvarsforskning samt utdelningar från

Malmfonden och Riksbankens jubileumsfond — skall vara

minst en fördubbling under närmaste femårsperiod av statens

bidrag till detta ändamål;»

2) av herrar Åxel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Källqvist, Svensson i

Ljungskile, Neländer och Källstad, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Vidkommande

därefter» och på s. 18 slutar med »av riksdagen», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Vad beträffar frågan om erforderliga medelsanvisningar för rymdforskning

finner utskottet det inte uteslutet att denna forsknings expansiva och kostnadskrävande

karaktär efter hand kan komma att ställa forskningsråden inför avsevärda

avvägningsproblem — trots att Sveriges europeiska engagemang inom

området även torde ge utrymme för nationella insatser och därigenom i inte

ringa mån begränsa anspråken på särskilda medel för de senare. Utskottet utgår

från att berörda forskningsråd ingående redovisar hur de stödjer rymdforskningen

från till dem anvisade medel och att Kungl. Maj:t även framdeles beaktar

forskningsrådens behov av medelstillskott för ändamålet.

Som framgått av det föregående har departementschefen, utan att förorda

inrättande av ett särskilt rymdforskningsråd, vid uppräkningen av anslagen till

de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska forskningsråden beräknat ett

sammanlagt belopp av ca 2 250 000 kr. till rymdforskningen. I motionerna

I: 762 och II: 932 framhålls att bl. a. de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden

vid fastställande av sina äskanden ej kan förutsättas ha räknat med

att svara för rymdforskningen. Differenserna mellan de av de aktuella forskningsråden

gjorda äskandena och av Kungl. Maj:t föreslagna höjningar av anslagen

blir, om man beaktar detta förhållande, betydande. Det naturvetenskapliga

forskningsrådet får bestrida även merkostnaderna för Sveriges deltagande i

det europeiska sydobservatoriet (ESO) och kostnader för en svensk forskningsinsats

under »lugna solens år». I motionerna redovisas beräkningar avseende

dessa utgifter, uppgående till 600 000 kr. respektive 570 000 kr. Detta i förening

med de angelägna projekt, som naturvetenskapliga forskningsrådet redovisat,

motiverar enligt utskottets uppfattning en höjning av anslaget till naturveten
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1964

skaplig forskning utöver vad departementschefen föreslagit med 2 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna 1:762 och 11:932, såvitt nu

är i fråga.

I ifrågavarande motioner understryks vikten av en snabb expansion av den

medicinska forskningen. Motionärerna påpekar dessutom även här skillnaderna

mellan av rådet äskade och av Kungl. Maj:t förordade anslagsuppräkningar.

Enligt departementschefens förslag har medicinska forskningsrådet att påtaga

sig vissa kostnadskrävande åligganden, som rådet vid avgivandet av sina äskanden

ej medräknat. Därigenom blir differensen än större. Ett ytterligare beaktansvärt

skäl för en kraftigare statlig satsning än den departementschefen föreslår

är att den av 1955 års universitetsutredning förordade utbyggnadstakten i fråga

om den medicinska forskningen inte kunnat hållas. Med hänsyn till dessa omständigheter

anser sig utskottet böra tillstyrka motionerna I: 762 och II: 932

även i här berörda hänseende.

De yrkanden om anslagshöjningar utöver och vid sidan av i dessa motioner

framförda, som framställts i motionerna I: 763 och II: 930, II: 929 och 11:933,

anser utskottet icke böra bifallas av riksdagen.

I motionerna I: 761 och II: 928 har påyrkats uttalande från riksdagens sida

om angelägenheten av att rymdfrågor handlägges av ett särskilt för ändamålet

tillskapat organ. Utskottet står inte främmande för att ett för forskningsråden

gemensamt organ för kontakterna med den europeiska rymdforskningsorganisationen

och för samordningen av de olika forskningsrådens nationella insatser på

området kan behöva träda i funktion. Utskottet ifrågasätter emellertid om inte

dessa funktioner — åtminstone tills vidare — borde kunna ombesörjas genom

att forskningsråden själva inom sig för handläggningen av samordningsfrågor på

rymdforskningsområdet konstituerade ett eget organ. Utskottet förutsätter att

berörda forskningsråd, om de bedömer detta påkallat, tar erforderliga initiativ i

nu berört hänseende. Motionerna i fråga torde därför icke böra föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

dels ock utskottets hemställan under VII. och XII. bort ha följande lydelse:

»VII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 762 och II: 932 ävensom med

avslag å motionen II: 933, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 16 360 000 kr.;

XII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 762 och II: 932 ävensom med

avslag å motionerna II: 929 och II: 933, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1964/65 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 15 500 000 kr.;»

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 196^

3) av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Källqvist, Svensson i

Ljungskile, Neländer och Källstad, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 19 börjar med »Utskottet,

som» och på s. 20 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:

»De statliga insatserna för forskning och därmed sammanhängande högre utbildning

är i dag av en betydande storleksordning, och sannolikheten talar för

att de i hastig takt kommer att växa ytterligare. Trots detta torde det vara

realistiskt att förutsätta att knappheten på resurser kommer att göra en prioritering

mellan alternativa ändamål nödvändig även i framtiden. Med hänsyn till

detta talar enligt utskottets mening starka skäl för att en ny form av handläggning

av forskningsfrågor inom regeringen övervägs. Utskottet tillstyrker

därför motionerna I: 329 och II: 334, såvitt nu är i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under XVI. bort ha följande lydelse:

»XVI. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:329

och 11:334, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att frågan om ett särskilt föredragande statsråd för

vetenskaplig forskning och därmed sammanhängande högre utbildning

upptages till omedelbar behandling;»

4) av herr Larsson i Hedenäset.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1964/65 till bidrag till viss a1 i texten