Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:111, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1964

1

Nr 111

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående inrättande

av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i

Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 123 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 april 1964, föreslagit

riksdagen att

1) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för uppbyggnad av

en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund;

2) godkänna av departementschefen framlagda förslag rörande nedläggande

av mejeriingenjörsutbildningen i Alnarp samt därav föranledda anordningar,

3) godkänna av departementschefen framlagda förslag rörande ändrad inriktning

av biokemiutbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Isacson och Elof sson (1:790) och den andra inom andra kammaren av herr

Grebäck m. fl. (II: 973), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av

proposition nr 123 angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska

högskolan i Lund m. m. måtte besluta, att den däri föreslagna utbildningen av

livsmedelstekniker knytes till lantbrukshögskolan och organiseras i form av en

livsmedelsteknisk sektion vid denna högskolas alnarpsdel;

dels ock en inom andra kammaren av fru Sjövall m. fl. väckt motion (II: 959),

vari hemställts att riksdagen måtte besluta om ombildning av speciallärarbefattningen

i jäsningslära vid tekniska högskolan i Stockholm till professur i biokemisk

teknologi.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena far utskottet

hänvisa till motionerna II: 973 och II: 959.

I propositionen nr 123 föreslås riktlinjer för utbyggnad av tekniska högskolan

i Lund med en avdelning för kemi. Förslaget utgår från dels organisationskommitténs

för teknisk högskola i Lund stomplan för högskolan (del II), dels ett av

utredningen rörande mejeriundervisning m. in. avgivet betänkande.

Den nya avdelningen föreslås dimensionerad för en årlig intagning av 80 nya

studerande i första årskursen samt 50 s. k. universitetskemister fr. o. m. tredje

årskursen. Fyra huvudlinjer kommer enligt förslaget att uppbyggas: en process
1

— Bihang till riksdagens protokoll 19Gi. G saml. Nr 111

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196/

ingenjörslinje, en teoretiskt-beräkningsmässig linje, en allmän kemistlinje och —

som en nyhet för svenskt högre tekniskt utbildningsväsen — en livsmedelsteknisk

linje. I samband med inrättande av sistnämnda linje föreslås den nuvarande

mejeriingenjörsutbildningen i Alnarp skola avvecklas. För hela kemiutbildningen

framlägges långtidsplaner för topptjänstorganisationen. Sålunda förordas, att

riksdagen nu fattar beslut om inrättande budgetåren 1965/66—1968/69 av sju

professurer, fyra laboraturer och två universitetslektorat.

I propositionen framlägges dessutom förslag rörande biokemiutbildningen vid

tekniska högskolan i Stockholm. Härvid förordas, att den för närvarande vakanta

professuren i livsmedelskemi vid högskolan omvandlas till professur i biokemi

fr. o. m. den 1 juli 1965.

Beträffande den närmare redovisningen av innehållet i organisationskommitténs

för teknisk högskola stomplan för högskolan (del II) och utredningens rörande

mejeriundervisning m. m. betänkande samt över förslagen inhämtade

yttranden torde få hänvisas till propositionen nr 123, s. 4—14 respektive 14_27.

Då frågan motionsvägen beröres skall här emellertid kortfattat redovisas huvuddragen

i remissyttrandena i anledning av mejeriutredningens förslag om förläggning

av livsmedelsteknisk utbildning till tekniska högskolan i Stockholm. Utredningens

förslag om lokalisering av denna utbildning till ifrågavarande högskola

har avstyrkts av flertalet remissinstanser. Av dem som förordat teknisk högskola

i lokaliseringsfrågan har flertalet i stället uttalat sig till förmån för Lunds

tekniska högskola.

I \ alet mellan teknisk högskola och lantbrukshögskolan som förläggningsplats

för den livsmedelstekniska utbildningen har en stor majoritet av remissinstanserna

uttalat sig till förman för teknisk högskola. Flertalet av de remissinstanser

som har anknytning till jordbruket, mejeriindustrin och lantbruksforskningen

förordar emellertid att den livsmedelstekniska utbildningen förläggs till lantbrukshögskolan.

De remissinstanser som förordar förläggning till teknisk högskola anger

som skäl härför att det gar en klar skiljelinje mellan råvarans produktion och

dess förädling samt att utbildningen rörande förädlingen hör till det tekniska

området,

sadan den meddelas vid de tekniska högskolornas kemiavdelmngar, är nödvändig

för en riktig förståelse för de särskilda problem, som är förknippade med industriell

framställning av livsmedel. Stort avseende fästs också vid att en civilingenjörsexamen

ger en större valfrihet på arbetsmarknaden. En stor del av

också dessa remissinstanser understryker dock samtidigt vikten av att de biologiskt

inriktade ämnena tillgodoses i erforderlig omfattning.

Anknytning av den livsmedelstekniska utbildningen till lantbrukshögskolan

förordas av lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan, alnarpsinstitutet, jordbrukets

forskningsråd, Svenska mejeriernas riksförening, Svensk husdjursskötsel och

Riksförbundet Landsbygdens folk. Orsaken till att dessa remissinstanser för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1961/.

3

ordar anknytning till lantbrukshögskolan är främst att man därigenom får en

bättre biologisk grund för den livsmedelstekniska utbildningen.

Vidare må nämnas att statskontoret framhållit, att det logiska och naturliga

vore att förlägga den livsmedelstekniska undervisningen till Lunds tekniska

högskola. Då det emellertid dröjer flera år innan en livsmedelsteknisk undervisning

kan börja i Lund, kan det synas motiverat att förlägga undervisningen till

tekniska högskolan i Stockholm. Det förefaller troligt att det inom en relativt

kort tid kan visa sig vara nödvändigt och lämpligt att ordna med en livsmedelsteknisk

undervisning även i Lund. Om och när så sker, finns det anledning att

åstadkomma en nära anknytning mellan den livsmedelstekniska undervisningen

i Lund och mejeriforskningsinstitutet i Alnarp.

Departementschefen framhåller inledningsvis följande med avseende på organisationskommitténs

förslag.

»Expansionen av vårt universitets- och högskoleväsen kommer enligt de av

statsmakterna uppdragna riktlinjerna att fortsätta i snabb takt under den återstående

delen av 1960-talet. Efterfrågan på arbetskraft med kvalificerad utbildning

— inte minst tekniker och naturvetare — kommer, att döma av föreliggande

prognosei’, att framdeles nå en ytterligare ökad omfattning. För att det

sålunda väntade ökade behovet i tid skall kunna mötas har bl. a. utbildningskapaciteten

vid de tekniska högskolorna successivt byggts ut och utbildning av

civilingenjörer anordnats i Lund. I fråga om sistnämnda utbildning vill jag här

erinra om att 1955 års universitetsutredning i sitt sjätte betänkande, »Universitet

och högskolor i 1960-talets samhälle» (SOU 1959:45), föreslog att vid en utbildningsenhet

i Lund skulle successivt inrättas avdelningar för teknisk fysik,

maskinteknik, elektroteknik, väg- och vattenbyggnad, kemi samt arkitektur.

Sedan riksdagen på. grundval av propositionen 1960:119 fattat beslut härom,

tillsatte jag i juni 1960 efter bemyndigande av Kungl. Maj:t en organisationskommitté

med uppgift att verkställa närmare utredningar och avge förslag angående

anordnande av högre teknisk utbildning och forskning i Lund. Kommittén

— organisationskommittén för teknisk högskola i Lund — tillsatte i sin

tur subkommittéer för utarbetande av detaljförslag för varje särskild avdelning

beträffande ämnen, läro- och timplaner samt lärarbehov m. m., ävensom i lokaloch

utrustningsfrågor. Emellertid tillsattes subkommittén för planering av en

avdelning för kemi först senare. Organisationskommittén ansåg sig nämligen

böra avvakta resultaten av dels vissa undersökningar rörande möjligheten att i

tredje årskursen vid tekniska högskolans i Stockholm kemiavdelning intaga studerande

som vid universitet inhämtat erforderliga kunskaper i bl. a. kemi och

fysik, dels en inventering av behovet av kemiingenjörer, utförd av Sveriges

kemiska industrikontor i samverkan med Sveriges industriförbund. Av denna

anledning innehöll organisationskommitténs i september 1961 framlagda stomplan

— vilken sedermera godkändes av riksdagen (prop. 1962:43; SU 103; Rskr

246) — icke något förslag om kemiingcnjörsutbildning i Lund.

é

1* — Dihang till riksdagens protokoll 196h. C sand. AV 111

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196i

Organisationskommittén har nu i en andra del av stomplanen för högskolan i

Lund — stomplan II — avgivit förslag i fråga om avdelningen för kemi. Förslaget,

i vilket förutsattes att kemiundervisningen i enlighet med 1900 års riksdagsbeslut

kommer att påbörjas höstterminen 1965, synes mig förtjänstfullt och

ägnat att läggas till grund för den nu aktuella utbyggnaden av högskolan, och

jag vill endast beträffande vissa enskildheter förorda ändringar däri.

I detta sammanhang vill jag erinra om att subkommittéerna vid arbetet på de

båda stomplansförslagen bl. a. haft den målsättningen, att de tre tekniska högskolorna

skall vara likvärdiga men därför icke identiska till sin utformning

samt att en viss specialisering skall finnas vid var och en av dem. Vid behandlingen

av den nyssnämnda propositionen 1962: 43 hade riksdagen ingen erinran

häremot (SU 103; Rskr 246).»

Departementschefen redovisar härefter sina ställningstaganden till organisationskommitténs

förslag. Departementschefen anför följande med avseende på

intagningen av s. k. universitetskemister.

»Organisationskommittén bemyndigades i april 1962 att planera kemiavdelningen

vid den nya läroanstalten i Lund — interimistiskt kallad tekniska högskolan

i Lund — för en årlig intagning av SO studerande i stället för som tidigare

beslutits 55. Vid remissbehandlingen av stomplan II har från vissa håll rests invändningar

mot den planerade kapacitetsökningen. Det är emellertid enligt min

mening otvivelaktigt, att efterfrågan på kemiingenjörer kommer att ytterligare

öka under de närmaste åren. Den brist på civilingenjörer med kemisk utbildning

som redan i dagens läge är markant kommer, därest möjligheter till ökad kapacitet

inte tillvaratages, att i än högre grad accentueras. Jag anser därför, att den

blivande kemiavdelningen redan från dess etablerande bör dimensioneras för en

årlig intagning av SO studerande i första årskursen.

I det framlagda stomplansförslaget räknar organisationskommittén även med

en årlig intagning i tredje årskursen av 50 s. k. universitetskemister, dvs. sådana

studerande, som vid universitet förvärvat minst ett betyg i matematik, ett i

fysik och två i kemi. Vissa remissinstanser — bl. a. Svenska teknologföreningen

och SACO — har ifrågasatt lämpligheten inte minst från rekryteringssynpunkt

av en sådan övergång från universitet till teknisk högskola. Däremot har bl. a.

Ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges kemiska industrikontor och Svenska

kemistsamfundet i sina yttranden ställt sig positiva till förslaget, ehuru även den

åsikten kommit till uttryck, att erfarenheterna av en planerad liknande övergång

mellan motsvarande läroanstalter i Stockholm tills vidare borde avvaktas. För

egen del finner jag den föreslagna anordningen lämplig. Jag vill här erinra om

att jag i årets statsverksproposition (bil. 10, s. 478) tillstyrkte ett parallellt förfarande

vid tekniska högskolan i Stockholm.»

Departementschefen framhåller fortsättningsvis:

»Kommitténs nu framlagda förslag innebär, att inom den nya kemiavdelningen

skall finnas tre huvudlinjer, av vilka två föreslås få kemiteknisk natur — en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1961r

5

processingenjörslinje och en teoretiskt-beräkningsmässig linje — samt den tredje

bli en allmän kemistlinje. Avsikten är att den vid avdelningen anordnade utbildningen

framför allt skall ge en bred allmänkemisk kompetens. Remissinstanserna

har i huvudsak anslutit sig till den föreslagna inriktningen av kemiutbildningen.

För egen del finner jag uppläggningen ändamålsenlig inte minst med

hänsyn till de positiva remissyttranden, som avgivits av företrädarna för näringslivet.

Förslaget synes vara väl genomtänkt och innebära en utformning av kemiutbildningen,

som står i god samklang med modern utbildning i andra länder.»

Med anledning av de förslag som framlagts i betänkandet »Högre undervisning

samt forskning på mejeriområdet m. m.» tar departementschefen upp fragan om

anordnande av civilingenjörsutbildning med livsmedelsteknisk inriktning och

anför därvid följande.

»Mejeriingenjörsutbildningen är för närvarande förlagd till Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut. I olika sammanhang har invändningar rests mot

utbildningen i dess nuvarande utformning. Sålunda blir utbildningskostnaden

förhållandevis hög för det fåtal studerande, det inom denna utbildningsgren är

fråga om. Vidare måste det från rekryteringssynpunkt vara betänkligt med en

så markerad specialinriktning. Den färdigutbildade mejeriingenjören är hänvisad

till en mycket trång sektor av näringslivet. De utredningar som behandlat mejeriutbildningen

har funnit, att den borde utvidgas till att få en mera allmän livsmedelsteknisk

karaktär och i samband därmed förläggas till teknisk högskola.

Den nu aktuella utredningen förordar, att den livsmedelstekniska utbildningen

förlägges till tekniska högskolan i Stockholm. Forskningen på mejeriområdet

föreslås emellertid — främst med hänsyn till gjorda investeringar — alltjämt

bedriven i Alnarp och där framdeles organiserad inom ett s. k. branschforskningsinstitut.

Utredningen synes ha fäst stor vikt vid att den nya utbildningen

härigenom skulle kunna igångsättas redan under innevarande år.

En stor majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt en förläggning av ifrågavarande

utbildning till teknisk högskola. Flertalet av de instanser som har anknytning

till jordbruk, mejeriindustri och lantbruksforskning förordar dock att

utbildningen anordnas vid lantbrukshögskolan. Enligt dessa instansers mening

skulle de studerande härigenom erhålla en bättre biologisk grundutbildning.

Vad avser lokaliseringen av den nämnda verksamheten har flertalet remissinstanser

avstyrkt att den livsmedelstekniska utbildningen förlägges till Stockholm.

Härvid har bl. a. framhållits dels betydelsen av att utbildning och forskning

hålles samman, dels att såväl livsmedelsindustrin som forskningslaboratorierna

inom det livsmedelstekniska området har sin kärna i Skåne.

I likhet med utredningen vill jag — i samråd med chefen för jordbruksdepartementet

— förorda, att den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen vid alnarpsinstitutet

upphör och ersättes med en livsmedelsteknisk utbildning, förlagd till

teknisk högskola. Jag anser det emellertid angeläget att de av företrädare för

livsmedelsindustrin framförda synpunkterna rörande den sålunda föreslagna nya

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1964-

utbildningens utformning och innehåll, vilka framför allt tagit sig uttryck i

önskemålet att tillräckligt utrymme skall ges åt de biologiska momenten i kursplanen,

vinner tillbörligt beaktande vid utbildningens kommande uppbvggnad

vid teknisk högskola. Med hänsyn till behovet av nära kontakt mellan utbildning

och forskning på ifrågavarande område samt till livsmedelsindustrins och

den livsmedelstekniska forskningens starka koncentration till Sydsverige _

varvid även möjligheten till kontakt med Danmark i dessa hänseenden beaktas

— förordar jag, att en livsmedelsteknisk utbildning anordnas vid tekniska högskolan

i Lund som en livsmedelsteknisk linje inom avdelningen för kemi. I samband

härmed vill jag betona angelägenheten av att befintliga resurser på hithörande

område utnyttjas även i fortsättningen. Enligt vad jag inhämtat kan

lokaler och materiella resurser i övrigt för forskningen och utbildningen vid

den livsmedelstekniska linjen i betydande omfattning ställas till förfogande vid

institutet i Alnarp.

Jag kommer dessutom i min fortsatta framställning att förorda, att den utbildning

och forskning i livsmedelskemi som för närvarande bedrives vid tekniska

högskolan i Stockholm ges en starkare inriktning mot de jäsnings- och läkemedelstekniska

områdena.»

Departementschefen återgår härefter till sin redovisning av ställningstagandet

till organisationskommitténs förslag och framhåller följande.

»Den första intagningen av studerande vid kemiavdelningen i Lund bör, såsom

organisationskommittén förutsatt, kunna ske hösten 1965. Med hänsyn till att

redan den första intagningsomgångens studenter bör få möjlighet att välja livsmedelsteknisk

linje bör enligt min mening principbeslut nu fattas om inrättande

av en professur i livsmedelsteknologi vid tekniska högskolan i Lund fr. o. m. den

1 juli 1967. Samtidigt bör den nuvarande professuren i mjölkprodukternas teknologi

vid alnarpsinstitutet indragas. Frågan om ett till Alnarp förlagts, k. branschforskningsinstitut

på livsmedelsområdet eller delar därav torde få bli föremål för

förhandlingar med berörda företrädare för näringslivet. Jag räknar med att ett

sadant institut skall kunna inrättas, därest ett för staten godtagbart avtal kan

träffas med övriga intressenter i institutet. Den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen

i Alnarp synes böra avvecklas, sedan undervisningen för nu intagna studerande

avslutats, vilket beräknas kunna ske under läsåret 1966/67.

Med avseende på behovet av högre tjänster vid den nya kemiavdelningen

räknar organisationskommittén med ett successivt inrättande av sex professurer,

fyra laboraturer och ett tiotal universitetslektorat. Sålunda föreslås inrättande,

från läsåret 1965/66 en professur i vartdera av ämnena oorganisk kemi och

teknisk analytisk kemi samt ett universitetslektorat i maskinelement med mekanik,

från läsåret 1966/67 en professur i vartdera av ämnena fysikalisk kemi och

organisk kemi samt ett universitetslektorat i biokemi, från läsåret 1967/68 en

professur och en laboratur i vartdera av ämnena kemisk teknologi och kemisk

apparatteknik, från läsåret 1968/69 ytterligare en laboratur i vartdera av de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196-4

båda sistnämnda ämnena samt, utan närmare tidsangivelse, ett universitetslektorat

i matematik. Övriga beräknade lektorat avser allmänna kemiämnen.

Vid min prövning av kommitténs förslag har jag blivit övertygad om att den

framlagda tidsplanen är ändamålsenlig med tanke på såväl den avsedda intagningskapaciteten

som den föreslagna uppläggningen av utbildningen och differentieringen

av forskningen vid högskolan. I överensstämmelse med kommitténs

förslag förordar jag därför, att beslut nu fattas om inrättande vid tekniska högskolan

i Lnnd av två professurer och ett universitetslektorat fr. o. m. budgetåret

1905/66, av två professurer och ett universitetslektorat fr. o. m. budgetåret

1966/67, av två professurer och två laboraturer fr. o. m. budgetåret 1967/68 samt

av två laboraturer fr. o. m. budgetåret 1968/69, alla i de ämnen och med de benämningar

som av kommittén föreslagits. I fråga om övriga universitetslektorat,

för vilkas inrättande ingen tidpunkt angivits, torde ställning framdeles böra

tagas i samband med det årliga budgetarbetet. Vidare förordar jag att, i anslutning

till mitt tidigare förslag angående en livsmedelsteknisk linje vid den nya

kemiavdelningen, professuren i mjölkprodukternas teknologi vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut fr. o. m. budgetåret 1967/68 indrages och

att i samband därmed i stället inrättas en professur i livsmedelsteknologi vid

tekniska högskolan i Lund. Under förutsättning att ett för staten godtagbart

avtal i fråga om ett till Alnarp förlagt s. k. branschforskningsinstitut på livsmedelsområdet

eller delar därav kan slutas, bör med sistnämnda professur kunna

förenas föreståndarskap för institutet eller avdelning vid detta.

I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 26

januari 1962 bl. a. föreskrev att innehavare av tjänst såsom professor, laborator

(motsvarande) och universitetslektor i ämne, som ej är tekniskt tillämpningsämne,

vid tekniska högskolan i Lund skall vara skyldig att i viss omfattning

bestrida undervisning och examination vid såväl högskolan som universitetet i

Lund.

Kommitténs förslag upptar även vissa befattningar som speciallärare och biträdande

lärare. Befattningar av detta slag torde komma att erfordras även för

den i det föregående föreslagna livsmedelstekniska linjen. Frågan om kostnaderna

härför torde framdeles få prövas i det årliga budgetarbetet.

Enligt organisationskommittén bör subkommitténs beräkningar av kostnader

för hjälpkrafter samt av omkostnads- och materielanslag m. m. betraktas som

kostnadsuppskattningar, vilka avsett att ge en ungefärlig föreställning om storleksordningen

av det blivande medelsbehovet i dessa hänseenden. Subkommitténs

beräkningar — i vilka kostnaderna för den livsmedelstekniska linjen självfallet

icke beaktats — upptar ett behov av 44 assistenter, ca 9 200 övningsassistenttimmar

samt ca 4 200 timmar för skrivvakt och tentamensrättning. Vidare har subkommittén

räknat med fyra tjänster som forskningsingenjör i högst A 23 och

sammanlagt 37 biträdestjänster, vartill kommer viss verkstadspersonal — tillhopa

sju tjänster — vid en föreslagen central verkstad, gemensam för kemiinstitutionema

vid högskolan och Lunds universitet.

Subkommitténs uppskattning av det erforderliga avlöningsanslaget — vid full

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196J

utbyggnad — för kemiavdelningen vid tekniska högskolan i Lund belöper sig

till i runt tal 3,5 milj. kr.

Vad avser sakanslagen m. m. har det blivande årliga medelsbehovet uppskattats

för omkostnader till ca 300 000 kr., för materiel m. m. till ca 750 000 kr. och

för nyanskaffning av apparater m. m. till ca 300 000 kr.

Jag finner — vid jämförelse med förhållandena vid övriga tekniska högskolor

— subkommitténs kostnadsuppskattningar i huvudsak kunna betecknas som

realistiska och ägnade att bilda underlag för kommande förslag till anslagsäskanden.

I stomplan II har det för kemiavdelningen erforderliga lokalbehovet redovisats,

ävensom uppskattningen av kostnaderna för nödvändig inredning och utrustning.

Ställning till dessa frågor bör emellertid tagas i annat sammanhang.

Jag vill här erinra om att jag i propositionen 1964: 72 förordade, dels att en

gemensam anläggning för kemiämnena vid såväl universitetet som tekniska högskolan

i Lund skulle komma till stånd, varvid jag fann det nödvändigt att byggnadsarbetena

för en första etapp — omfattande bl. a. kurslaboratorier — igångsattes

så snart erforderliga projekteringshandlingar färdigställts, dels att en delram

av 6,5 milj. kr. till allmän utrustning för ifrågavarande nybyggnader skulle

under rubriken Tekniska högskolan i Lund uppföras i den för utrustningsnämndens

för universitet och högskolor verksamhetsområde för nästa budgetår föreslagna

inrednings- och utrustningsplanen. Jag vill även erinra om att jag i nämnda

proposition uttalade, att erforderliga lokaler beräknades vara färdigställda

till hösten 1965, så att utbildningen vid kemiavdelningen skulle kunna påbörjas

planenligt. Institutionslokaler för kemiavdelningen förutsättes tillkomma genom

den tredje byggnadsetappen av kemianläggningen. För denna etapp uppdrog

Kungl. Maj:t genom beslut den 24 februari 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra

projektering fram till huvudhandlingar. I en till beslutet fogad promemoria uttalades

bl. a., att de naturvetenskapliga och tekniska kemiämnena i största möjliga

utsträckning borde integreras med varandra samt att vid projekteringen av

tredje etappen borde beaktas de integrationsmöjligheter, som uppförandet av

fjärde etappen skulle komma att innebära. Programmet för denna senare etapp

innehåller nu huvudsakligen institutionslokaler för naturvetenskaplig kemi.

Som jag i det föregående framhållit kan lokaler för forskningen och undervisningen

vid den livsmedelstckniska linjen i betydande omfattning ställas till förfogande

vid institutet i Alnarp, varför några nybyggnader för denna linje icke

synes erforderliga. Icke heller torde några väsentliga ändringar i lokalprogrammet

för den gemensamma kemianläggningen i Lund bli nödvändiga till följd av

att en livsmedelsteknisk linje anordnas vid tekniska högskolan i Lund.»

Departementschefen tar slutligen upp frågan om biokemiutbildning vid tekniska

högskolan i Stockholm. Departementschefen anför följande i denna fråga.

»Av mitt tidigare ställningstagande framgår att jag inte anser mig kunna tillstyrka

det av utredningen rörande mejeriundervisning m. m. framlagda förslaget

angående livsmedelsteknisk utbildning vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196i 9

vill emellertid i detta sammanhang taga upp frågan om biokemiutbildning vid

denna högskola.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition av avlöningsanslaget till nämnda

högskola var jag (bil. 10, s. 478 f.) — i avvaktan på dels mina nu föreliggande

ställningstaganden till stomplan II för tekniska högskolan i Lund, dels remissbehandlingen

av det tidigare berörda betänkandet »Högre undervisning samt

forskning på mejeriområdet m. m.» — inte beredd att taga ställning till det

förslag till organisation av biokemiutbildningen vid stockholmshögskolan, vilket

avgivits med överstyrelsens för de tekniska högskolorna anslagsframställningar

för budgetåret 1964/65.

Förslaget innebar bl. a., att den befintliga professuren i livsmedelskemi vid

stockholmshögskolan skulle omvandlas till professur i biokemi samt att en professur

i biokemisk teknologi, en laboratur i organisk kemi och tre befattningar

som speciallärare skulle inrättas, ävensom att en befattning som speciallärare

och en som biträdande lärare skulle indragas. Vidare föreslogs vissa tjänster som

forskningsingenjör, assistent, instrumentmakare m. in. I fråga om motiveringar

för förslaget vill jag hänvisa till min redogörelse i årets statsverksproposition

(bil. 10, s. 474 f.) samt till de handlingar som bilagts nämnda proposition.

I det föregående har jag redovisat mina förslag i fråga om en livsmedelsteknisk

linje vid tekniska högskolan i Lund och inrättande av en professur i livsmedelsteknologi

vid denna högskola fr. o. m. budgetåret 1967/68. Jag anser mig nu

böra taga ställning även till frågan om högre lärartjänster för biokemiutbildningen

vid tekniska högskolan i Stockholm. Mitt ställningstagande till frågan

om den livsmedelstekniska utbildningens förläggning innebär inte att den utbildning

och forskning inom det biokemiska området, som för närvarande bedrives

vid stockholmshögskolan, skall läggas ned. I stället bör, delvis i anslutning till

det av överstyrelsen framlagda förslaget, den biokemiska utbildningen och forskningen

vid högskolan ges en mera markerad jäsnings- och läkemedelsteknisk

inriktning. Jag föreslår därför, att principbeslut fattas om att professuren i livsmedelskemi

vid högskolan, vilken tjänst för närvarande är vakant, omvandlas

till professur i biokemi fr. o. m. den 1 juli 1965. Frågor beträffande medel för

speciallärare, assistenter m. m. torde böra prövas i samband med behandlingen

av anslagsframställningarna för kommande budgetår.»

Utskottet. Den avdelning för kemi som i förevarande proposition föreslås

tillkomma vid tekniska högskolan i Lund betraktar utskottet mot bakgrunden

av den kemiska industrins starka expansion som en angelägen komplettering av

vårt lands utbildningsresurser på området. Utskottet har funnit sig böra godtaga

den föreslagna differentieringen på en processingenjörslinje, en teoretiskt-beräkningsmässig

linje och cn allmän kemistlinje. Även om icke oväsentliga skäl

kan anföras för en fastare anknytning av livsmedelsteknisk utbildning till lantbrukshögskolan

— bl. a. synes de biologiska aspekterna i utbildningen som framhållits

i vissa remissyttranden över mejeriutredningens förslag och i motionerna

1:790 och 11:973 kunna tillgodoses särskilt väl vid lantbrukshögskolan — har

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1964

utskottet likväl vid sin prövning icke velat motsätta sig att en fjärde, särskild

livsmedelsteknisk linje kommer till stånd inom kemiavdelningen vid tekniska

högskolan i Lund. Utskottet har därvid lagt särskild vikt vid att erforderligt

samarbete inom och över gränserna för utbildning och forskning i kemi uppenbarligen

bäst främjas vid den större och mer differentierade enhet som en teknisk

högskola utgör. Härtill kan fogas att departementschefen rekommenderat

att önskemålen om att tillräckligt utrymme ges åt de biologiska momenten

beaktas vid det slutliga utformandet av kursplanen i kemi. Utskottet ställer i

sammanhanget den största förhoppning till att ett intimt samarbete mellan

tekniska högskolan i Lund samt lantbrukshögskolan och det till denna knutna

Alnarpsinstitutet skall kunna utvecklas. Inte minst viktigt härvidlag synes

vara den lokalmässiga anknytningen av en väsentlig del av livsmedelsteknikerutbildningen

till Alnarp och den möjlighet som synes kunna komma att yppa sig

att ett branschforskningsinstitut på livsmedelsområdet förlägges till Alnarp, med

innehavaren av en professur i livsmedelsteknologi vid den tekniska högskolan

som föreståndare.

Av vad utskottet sålunda anfört i förläggningsfrågan följer att utskottet icke

ansett sig böra biträda förslaget i motionerna I: 790 och II: 973 om att utbildningen

av livsmedelstekniker knytes till lantbrukshögskolan.

Med avseende på dimensioneringen av intagningskapaciteten vid den nya

kemiavdelningen har departementschefen förordat en intagning dels i första

årskursen av 80 studerande, dels i tredje årskursen av 50 s. k. universitetskemister,

dvs. sådana studerande som vid universitet förvärvat minst ett betyg i matematik,

ett i fysik och två i kemi. Intagningen av dessa universitetskemister har

sin parallell i motsvarande anordning, som riksdagen redan under denna riksdag

godtagit med avseende på tekniska högskolan i Stockholm. Utskottet ger sin

anslutning till departementschefens förslag vad beträffar intagning av universitetskemister

vid tekniska högskolan i Lund. Utskottet vill emellertid beklaga,

att utskottet icke har haft tillfälle att taga ställning till förslaget om utbildningen

av universitetskemister vid de båda tekniska högskolorna i Stockholm och

Lund samtidigt. Beträffande den förra högskolan har nämligen under punkten

229 i årets statsverksproposition, bilagan 10, utan närmare motivering än att

detta förordats i vederbörliga anslagsäskanden formellt skett en begränsning av

rekryteringsbasen av universitetskemister till universitetet i Stockholm. I propositionen

nr 123 har någon sådan begränsning i rekryteringsbasen till visst universitet

över huvud taget icke förutsatts. Enligt utskottets mening bör inskränkningar

i studenternas val av studieort så långt möjligt undvikas. Även om det

självfallet är helt naturligt att lokaliseringen till samma utbildningsort i praktiken

gör att tekniska högskolan i Stockholm, då intagningen av universitetskemister

där startar hösten 1965, i huvudsak kommer att få lita till att de kemistuderande

vid Stockholms universitet söker sig dit, utgår utskottet likväl ifrån

att intresse för vidareutbildning vid Stockholmshögskolan även kan förefinnas

hos studerande vid andra universitet. Utskottet förutsätter — med hänsyn till

det föreslagna och enligt utskottets mening principiellt riktiga arrangemanget

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196å

11

vid tekniska högskolan i Lund — att hinder icke skall möta att i den av naturliga

skäl något begränsade utsträckning som synes sannolik även antaga studerande

från andra universitet än Stockholms till kemiutbildning fr. o. m. årskurs

tre vid tekniska högskolan i Stockholm.

Utskottet har icke något att erinra mot den förordade tidsplanen för kemiutbildningen

vid tekniska högskolan i Lund, innebärande att den första intagningen

av studerande sker hösten 1965. Såsom föreslagits av departementschefen

— i samråd med chefen för jordbruksdepartementet — bör den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen

i Alnarp avvecklas, sedan undervisningen för nu intagna

studerande avslutats.

Departementschefens förslag om inrättande under budgetåren 1965/66—

1968/69 av sju professurer, fyra laboraturer och två universitetslektorat, företrädande

i propositionen närmare angivna ämnesområden, biträder utskottet.

Såsom förutsatts i propositionen bör tillika professuren i mjölkprodukternas

teknologi vid Alnarpsinstitutet indragas från angiven tidpunkt.

Några beräkningar av hur många av teknologema och universitetskemistema

som kan väntas komma att välja den livsmedelstekniska linjen i Lund har icke

redovisats i propositionen och ställer sig måhända svårt att nu närmare uppskatta.

Om det antages att proportionen vid linjevalet skulle bli densamma som

vid tekniska högskolan i Stockholm, där en provisorisk biokemilinje för närvarande

räknar ca 13 av nominellt 64 studerande i fjärde årskursen vid denna

högskolas kemiavdelning, kan antalet av dem som väljer en specialisering mot

livsmedelsteknik vid Lundahögskolan beräknas till ungefär 26. Utskottet utgår

ifrån att — om antalet studerande uppgår till eller rentav överstiger detta antal

— vederbörlig hänsyn tages till sådant förhållande vid dimensioneringen av lokalutrymmen

för den livsmedelstekniska utbildningen i Lund och Alnarp.

Att den biokemiska utbildningen och forskningen vid tekniska högskolan i

Stockholm ges en mera markerad jäsnings- och läkemedelsteknisk inriktning

synes riktigt med hänsyn till motsvarande specialisering mot livsmedelsteknik

vid tekniska högskolan i Lund. Utskottet biträder departementschefens förslag

härom liksom den förordade omvandlingen av den nu vakanta professuren i

livsmedelskemi i Stockholm till professur i biokemi fr. o. m. den 1 juli 1965.

Beträffande såväl denna som de två professurer vid kemiavdelningen vid tekniska

högskolan i Lund, som enligt vad utskottet i det föregående förordat skall

tillkomma från samma tidpunkt, bör hinder icke möta att omedelbart sedan

vederbörligt beslut om tjänsternas inrättande föreligger påbörja tillsättningsförfarandet.

I motionen II: 959 föreslås att speciallärarbefattningcn i jäsningslära — förenad

med ett arvode av 9 070 kr. — omvandlas till professur i biokemisk teknologi.

Enligt vad utskottet erfarit har undervisningen i jäsningslära anordnats vid

tekniska högskolan i Stockholm i mer än 60 år. Under denna tid har jäsningsindustrin

helt skiftat karaktär två gånger och är nu inne i sin tredje, expansiva

omvandlingsperiod med cn produktion som mer och mer synes komma att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1964

baseras på mikroorganismer. Det kan enligt utskottets mening med den allt

starkare koncentrationen mot jäsningsteknik starkt ifrågasättas om undervisning

och forskning inom ämnesområdet i längden kan tillfredsställande tillgodoses

inom ramen för en deltidsbefattning som speciallärare. Utskottet, som emellertid

icke är berett att såsom i motionen förordats nu besluta om en omvandling av

befattningen till professur, utgår likväl ifrån att Kungl. Maj:t till förnyat allvarligt

övervägande upptager frågan om inrättande av en professur i biokemisk

teknologi. De skäl som kan anföras för att en sådan professur bör tillkomma bör

givetvis få ökad tyngd, när antalet studerande vid avdelningen växer i samband

med intagningen av universitetskemister och den ytterligare ökade intagning

vid kemiavdelningen som må komma att aktualiseras som en följd av pågående

utredningsarbete inom 1963 års universitets- och högskoleutredning.

Vad departementschefen i övrigt i propositionen nr 123 anfört och förordat har

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 790 och II: 973 icke må bifallas av riksdagen;
II.

att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade

riktlinjer för uppbyggnad av en avdelning för kemi vid

tekniska högskolan i Lund;

III. att riksdagen må godkänna av departementschefen framlagda

förslag rörande nedläggande av mejeriingenjörsutbildningen

i Alnarp samt därav föranledda anordningar;

IV. att motionen II: 959 icke må bifallas av riksdagen;

V. att riksdagen må godkänna av departementschefen framlagda

förslag rörande ändrad inriktning av biokemiutbildningen

vid tekniska högskolan i Stockholm.

Stockholm den 8 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger

Andersson, Bergman, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Per Jacobsson, Mårtensson, Källqvist, Thorsten Larsson, Wååg, Per-Olof

Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i

Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrar Carbell, Gustafsson i Skellefteå, Kellgren,

Eskel, Nelander och Källstad.

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

640886

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 196Jf/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avs a1 i texten