Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1964-05-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:111, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1964
1
Nr 111
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående inrättande
av en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i
Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 123 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 april 1964, föreslagit
riksdagen att
1) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för uppbyggnad av
en avdelning för kemi vid tekniska högskolan i Lund;
2) godkänna av departementschefen framlagda förslag rörande nedläggande
av mejeriingenjörsutbildningen i Alnarp samt därav föranledda anordningar,
3) godkänna av departementschefen framlagda förslag rörande ändrad inriktning
av biokemiutbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Isacson och Elof sson (1:790) och den andra inom andra kammaren av herr
Grebäck m. fl. (II: 973), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av
proposition nr 123 angående inrättande av en avdelning för kemi vid tekniska
högskolan i Lund m. m. måtte besluta, att den däri föreslagna utbildningen av
livsmedelstekniker knytes till lantbrukshögskolan och organiseras i form av en
livsmedelsteknisk sektion vid denna högskolas alnarpsdel;
dels ock en inom andra kammaren av fru Sjövall m. fl. väckt motion (II: 959),
vari hemställts att riksdagen måtte besluta om ombildning av speciallärarbefattningen
i jäsningslära vid tekniska högskolan i Stockholm till professur i biokemisk
teknologi.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena far utskottet
hänvisa till motionerna II: 973 och II: 959.
I propositionen nr 123 föreslås riktlinjer för utbyggnad av tekniska högskolan
i Lund med en avdelning för kemi. Förslaget utgår från dels organisationskommitténs
för teknisk högskola i Lund stomplan för högskolan (del II), dels ett av
utredningen rörande mejeriundervisning m. in. avgivet betänkande.
Den nya avdelningen föreslås dimensionerad för en årlig intagning av 80 nya
studerande i första årskursen samt 50 s. k. universitetskemister fr. o. m. tredje
årskursen. Fyra huvudlinjer kommer enligt förslaget att uppbyggas: en process
1
— Bihang till riksdagens protokoll 19Gi. G saml. Nr 111
2
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196/
ingenjörslinje, en teoretiskt-beräkningsmässig linje, en allmän kemistlinje och —
som en nyhet för svenskt högre tekniskt utbildningsväsen — en livsmedelsteknisk
linje. I samband med inrättande av sistnämnda linje föreslås den nuvarande
mejeriingenjörsutbildningen i Alnarp skola avvecklas. För hela kemiutbildningen
framlägges långtidsplaner för topptjänstorganisationen. Sålunda förordas, att
riksdagen nu fattar beslut om inrättande budgetåren 1965/66—1968/69 av sju
professurer, fyra laboraturer och två universitetslektorat.
I propositionen framlägges dessutom förslag rörande biokemiutbildningen vid
tekniska högskolan i Stockholm. Härvid förordas, att den för närvarande vakanta
professuren i livsmedelskemi vid högskolan omvandlas till professur i biokemi
fr. o. m. den 1 juli 1965.
Beträffande den närmare redovisningen av innehållet i organisationskommitténs
för teknisk högskola stomplan för högskolan (del II) och utredningens rörande
mejeriundervisning m. m. betänkande samt över förslagen inhämtade
yttranden torde få hänvisas till propositionen nr 123, s. 4—14 respektive 14_27.
Då frågan motionsvägen beröres skall här emellertid kortfattat redovisas huvuddragen
i remissyttrandena i anledning av mejeriutredningens förslag om förläggning
av livsmedelsteknisk utbildning till tekniska högskolan i Stockholm. Utredningens
förslag om lokalisering av denna utbildning till ifrågavarande högskola
har avstyrkts av flertalet remissinstanser. Av dem som förordat teknisk högskola
i lokaliseringsfrågan har flertalet i stället uttalat sig till förmån för Lunds
tekniska högskola.
I \ alet mellan teknisk högskola och lantbrukshögskolan som förläggningsplats
för den livsmedelstekniska utbildningen har en stor majoritet av remissinstanserna
uttalat sig till förman för teknisk högskola. Flertalet av de remissinstanser
som har anknytning till jordbruket, mejeriindustrin och lantbruksforskningen
förordar emellertid att den livsmedelstekniska utbildningen förläggs till lantbrukshögskolan.
De remissinstanser som förordar förläggning till teknisk högskola anger
som skäl härför att det gar en klar skiljelinje mellan råvarans produktion och
dess förädling samt att utbildningen rörande förädlingen hör till det tekniska
området,
sadan den meddelas vid de tekniska högskolornas kemiavdelmngar, är nödvändig
för en riktig förståelse för de särskilda problem, som är förknippade med industriell
framställning av livsmedel. Stort avseende fästs också vid att en civilingenjörsexamen
ger en större valfrihet på arbetsmarknaden. En stor del av
också dessa remissinstanser understryker dock samtidigt vikten av att de biologiskt
inriktade ämnena tillgodoses i erforderlig omfattning.
Anknytning av den livsmedelstekniska utbildningen till lantbrukshögskolan
förordas av lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan, alnarpsinstitutet, jordbrukets
forskningsråd, Svenska mejeriernas riksförening, Svensk husdjursskötsel och
Riksförbundet Landsbygdens folk. Orsaken till att dessa remissinstanser för
-
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1961/.
3
ordar anknytning till lantbrukshögskolan är främst att man därigenom får en
bättre biologisk grund för den livsmedelstekniska utbildningen.
Vidare må nämnas att statskontoret framhållit, att det logiska och naturliga
vore att förlägga den livsmedelstekniska undervisningen till Lunds tekniska
högskola. Då det emellertid dröjer flera år innan en livsmedelsteknisk undervisning
kan börja i Lund, kan det synas motiverat att förlägga undervisningen till
tekniska högskolan i Stockholm. Det förefaller troligt att det inom en relativt
kort tid kan visa sig vara nödvändigt och lämpligt att ordna med en livsmedelsteknisk
undervisning även i Lund. Om och när så sker, finns det anledning att
åstadkomma en nära anknytning mellan den livsmedelstekniska undervisningen
i Lund och mejeriforskningsinstitutet i Alnarp.
Departementschefen framhåller inledningsvis följande med avseende på organisationskommitténs
förslag.
»Expansionen av vårt universitets- och högskoleväsen kommer enligt de av
statsmakterna uppdragna riktlinjerna att fortsätta i snabb takt under den återstående
delen av 1960-talet. Efterfrågan på arbetskraft med kvalificerad utbildning
— inte minst tekniker och naturvetare — kommer, att döma av föreliggande
prognosei’, att framdeles nå en ytterligare ökad omfattning. För att det
sålunda väntade ökade behovet i tid skall kunna mötas har bl. a. utbildningskapaciteten
vid de tekniska högskolorna successivt byggts ut och utbildning av
civilingenjörer anordnats i Lund. I fråga om sistnämnda utbildning vill jag här
erinra om att 1955 års universitetsutredning i sitt sjätte betänkande, »Universitet
och högskolor i 1960-talets samhälle» (SOU 1959:45), föreslog att vid en utbildningsenhet
i Lund skulle successivt inrättas avdelningar för teknisk fysik,
maskinteknik, elektroteknik, väg- och vattenbyggnad, kemi samt arkitektur.
Sedan riksdagen på. grundval av propositionen 1960:119 fattat beslut härom,
tillsatte jag i juni 1960 efter bemyndigande av Kungl. Maj:t en organisationskommitté
med uppgift att verkställa närmare utredningar och avge förslag angående
anordnande av högre teknisk utbildning och forskning i Lund. Kommittén
— organisationskommittén för teknisk högskola i Lund — tillsatte i sin
tur subkommittéer för utarbetande av detaljförslag för varje särskild avdelning
beträffande ämnen, läro- och timplaner samt lärarbehov m. m., ävensom i lokaloch
utrustningsfrågor. Emellertid tillsattes subkommittén för planering av en
avdelning för kemi först senare. Organisationskommittén ansåg sig nämligen
böra avvakta resultaten av dels vissa undersökningar rörande möjligheten att i
tredje årskursen vid tekniska högskolans i Stockholm kemiavdelning intaga studerande
som vid universitet inhämtat erforderliga kunskaper i bl. a. kemi och
fysik, dels en inventering av behovet av kemiingenjörer, utförd av Sveriges
kemiska industrikontor i samverkan med Sveriges industriförbund. Av denna
anledning innehöll organisationskommitténs i september 1961 framlagda stomplan
— vilken sedermera godkändes av riksdagen (prop. 1962:43; SU 103; Rskr
246) — icke något förslag om kemiingcnjörsutbildning i Lund.
é
1* — Dihang till riksdagens protokoll 196h. C sand. AV 111
4
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196i
Organisationskommittén har nu i en andra del av stomplanen för högskolan i
Lund — stomplan II — avgivit förslag i fråga om avdelningen för kemi. Förslaget,
i vilket förutsattes att kemiundervisningen i enlighet med 1900 års riksdagsbeslut
kommer att påbörjas höstterminen 1965, synes mig förtjänstfullt och
ägnat att läggas till grund för den nu aktuella utbyggnaden av högskolan, och
jag vill endast beträffande vissa enskildheter förorda ändringar däri.
I detta sammanhang vill jag erinra om att subkommittéerna vid arbetet på de
båda stomplansförslagen bl. a. haft den målsättningen, att de tre tekniska högskolorna
skall vara likvärdiga men därför icke identiska till sin utformning
samt att en viss specialisering skall finnas vid var och en av dem. Vid behandlingen
av den nyssnämnda propositionen 1962: 43 hade riksdagen ingen erinran
häremot (SU 103; Rskr 246).»
Departementschefen redovisar härefter sina ställningstaganden till organisationskommitténs
förslag. Departementschefen anför följande med avseende på
intagningen av s. k. universitetskemister.
»Organisationskommittén bemyndigades i april 1962 att planera kemiavdelningen
vid den nya läroanstalten i Lund — interimistiskt kallad tekniska högskolan
i Lund — för en årlig intagning av SO studerande i stället för som tidigare
beslutits 55. Vid remissbehandlingen av stomplan II har från vissa håll rests invändningar
mot den planerade kapacitetsökningen. Det är emellertid enligt min
mening otvivelaktigt, att efterfrågan på kemiingenjörer kommer att ytterligare
öka under de närmaste åren. Den brist på civilingenjörer med kemisk utbildning
som redan i dagens läge är markant kommer, därest möjligheter till ökad kapacitet
inte tillvaratages, att i än högre grad accentueras. Jag anser därför, att den
blivande kemiavdelningen redan från dess etablerande bör dimensioneras för en
årlig intagning av SO studerande i första årskursen.
I det framlagda stomplansförslaget räknar organisationskommittén även med
en årlig intagning i tredje årskursen av 50 s. k. universitetskemister, dvs. sådana
studerande, som vid universitet förvärvat minst ett betyg i matematik, ett i
fysik och två i kemi. Vissa remissinstanser — bl. a. Svenska teknologföreningen
och SACO — har ifrågasatt lämpligheten inte minst från rekryteringssynpunkt
av en sådan övergång från universitet till teknisk högskola. Däremot har bl. a.
Ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges kemiska industrikontor och Svenska
kemistsamfundet i sina yttranden ställt sig positiva till förslaget, ehuru även den
åsikten kommit till uttryck, att erfarenheterna av en planerad liknande övergång
mellan motsvarande läroanstalter i Stockholm tills vidare borde avvaktas. För
egen del finner jag den föreslagna anordningen lämplig. Jag vill här erinra om
att jag i årets statsverksproposition (bil. 10, s. 478) tillstyrkte ett parallellt förfarande
vid tekniska högskolan i Stockholm.»
Departementschefen framhåller fortsättningsvis:
»Kommitténs nu framlagda förslag innebär, att inom den nya kemiavdelningen
skall finnas tre huvudlinjer, av vilka två föreslås få kemiteknisk natur — en
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1961r
5
processingenjörslinje och en teoretiskt-beräkningsmässig linje — samt den tredje
bli en allmän kemistlinje. Avsikten är att den vid avdelningen anordnade utbildningen
framför allt skall ge en bred allmänkemisk kompetens. Remissinstanserna
har i huvudsak anslutit sig till den föreslagna inriktningen av kemiutbildningen.
För egen del finner jag uppläggningen ändamålsenlig inte minst med
hänsyn till de positiva remissyttranden, som avgivits av företrädarna för näringslivet.
Förslaget synes vara väl genomtänkt och innebära en utformning av kemiutbildningen,
som står i god samklang med modern utbildning i andra länder.»
Med anledning av de förslag som framlagts i betänkandet »Högre undervisning
samt forskning på mejeriområdet m. m.» tar departementschefen upp fragan om
anordnande av civilingenjörsutbildning med livsmedelsteknisk inriktning och
anför därvid följande.
»Mejeriingenjörsutbildningen är för närvarande förlagd till Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut. I olika sammanhang har invändningar rests mot
utbildningen i dess nuvarande utformning. Sålunda blir utbildningskostnaden
förhållandevis hög för det fåtal studerande, det inom denna utbildningsgren är
fråga om. Vidare måste det från rekryteringssynpunkt vara betänkligt med en
så markerad specialinriktning. Den färdigutbildade mejeriingenjören är hänvisad
till en mycket trång sektor av näringslivet. De utredningar som behandlat mejeriutbildningen
har funnit, att den borde utvidgas till att få en mera allmän livsmedelsteknisk
karaktär och i samband därmed förläggas till teknisk högskola.
Den nu aktuella utredningen förordar, att den livsmedelstekniska utbildningen
förlägges till tekniska högskolan i Stockholm. Forskningen på mejeriområdet
föreslås emellertid — främst med hänsyn till gjorda investeringar — alltjämt
bedriven i Alnarp och där framdeles organiserad inom ett s. k. branschforskningsinstitut.
Utredningen synes ha fäst stor vikt vid att den nya utbildningen
härigenom skulle kunna igångsättas redan under innevarande år.
En stor majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt en förläggning av ifrågavarande
utbildning till teknisk högskola. Flertalet av de instanser som har anknytning
till jordbruk, mejeriindustri och lantbruksforskning förordar dock att
utbildningen anordnas vid lantbrukshögskolan. Enligt dessa instansers mening
skulle de studerande härigenom erhålla en bättre biologisk grundutbildning.
Vad avser lokaliseringen av den nämnda verksamheten har flertalet remissinstanser
avstyrkt att den livsmedelstekniska utbildningen förlägges till Stockholm.
Härvid har bl. a. framhållits dels betydelsen av att utbildning och forskning
hålles samman, dels att såväl livsmedelsindustrin som forskningslaboratorierna
inom det livsmedelstekniska området har sin kärna i Skåne.
I likhet med utredningen vill jag — i samråd med chefen för jordbruksdepartementet
— förorda, att den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen vid alnarpsinstitutet
upphör och ersättes med en livsmedelsteknisk utbildning, förlagd till
teknisk högskola. Jag anser det emellertid angeläget att de av företrädare för
livsmedelsindustrin framförda synpunkterna rörande den sålunda föreslagna nya
6
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1964-
utbildningens utformning och innehåll, vilka framför allt tagit sig uttryck i
önskemålet att tillräckligt utrymme skall ges åt de biologiska momenten i kursplanen,
vinner tillbörligt beaktande vid utbildningens kommande uppbvggnad
vid teknisk högskola. Med hänsyn till behovet av nära kontakt mellan utbildning
och forskning på ifrågavarande område samt till livsmedelsindustrins och
den livsmedelstekniska forskningens starka koncentration till Sydsverige _
varvid även möjligheten till kontakt med Danmark i dessa hänseenden beaktas
— förordar jag, att en livsmedelsteknisk utbildning anordnas vid tekniska högskolan
i Lund som en livsmedelsteknisk linje inom avdelningen för kemi. I samband
härmed vill jag betona angelägenheten av att befintliga resurser på hithörande
område utnyttjas även i fortsättningen. Enligt vad jag inhämtat kan
lokaler och materiella resurser i övrigt för forskningen och utbildningen vid
den livsmedelstekniska linjen i betydande omfattning ställas till förfogande vid
institutet i Alnarp.
Jag kommer dessutom i min fortsatta framställning att förorda, att den utbildning
och forskning i livsmedelskemi som för närvarande bedrives vid tekniska
högskolan i Stockholm ges en starkare inriktning mot de jäsnings- och läkemedelstekniska
områdena.»
Departementschefen återgår härefter till sin redovisning av ställningstagandet
till organisationskommitténs förslag och framhåller följande.
»Den första intagningen av studerande vid kemiavdelningen i Lund bör, såsom
organisationskommittén förutsatt, kunna ske hösten 1965. Med hänsyn till att
redan den första intagningsomgångens studenter bör få möjlighet att välja livsmedelsteknisk
linje bör enligt min mening principbeslut nu fattas om inrättande
av en professur i livsmedelsteknologi vid tekniska högskolan i Lund fr. o. m. den
1 juli 1967. Samtidigt bör den nuvarande professuren i mjölkprodukternas teknologi
vid alnarpsinstitutet indragas. Frågan om ett till Alnarp förlagts, k. branschforskningsinstitut
på livsmedelsområdet eller delar därav torde få bli föremål för
förhandlingar med berörda företrädare för näringslivet. Jag räknar med att ett
sadant institut skall kunna inrättas, därest ett för staten godtagbart avtal kan
träffas med övriga intressenter i institutet. Den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen
i Alnarp synes böra avvecklas, sedan undervisningen för nu intagna studerande
avslutats, vilket beräknas kunna ske under läsåret 1966/67.
Med avseende på behovet av högre tjänster vid den nya kemiavdelningen
räknar organisationskommittén med ett successivt inrättande av sex professurer,
fyra laboraturer och ett tiotal universitetslektorat. Sålunda föreslås inrättande,
från läsåret 1965/66 en professur i vartdera av ämnena oorganisk kemi och
teknisk analytisk kemi samt ett universitetslektorat i maskinelement med mekanik,
från läsåret 1966/67 en professur i vartdera av ämnena fysikalisk kemi och
organisk kemi samt ett universitetslektorat i biokemi, från läsåret 1967/68 en
professur och en laboratur i vartdera av ämnena kemisk teknologi och kemisk
apparatteknik, från läsåret 1968/69 ytterligare en laboratur i vartdera av de
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196-4
båda sistnämnda ämnena samt, utan närmare tidsangivelse, ett universitetslektorat
i matematik. Övriga beräknade lektorat avser allmänna kemiämnen.
Vid min prövning av kommitténs förslag har jag blivit övertygad om att den
framlagda tidsplanen är ändamålsenlig med tanke på såväl den avsedda intagningskapaciteten
som den föreslagna uppläggningen av utbildningen och differentieringen
av forskningen vid högskolan. I överensstämmelse med kommitténs
förslag förordar jag därför, att beslut nu fattas om inrättande vid tekniska högskolan
i Lnnd av två professurer och ett universitetslektorat fr. o. m. budgetåret
1905/66, av två professurer och ett universitetslektorat fr. o. m. budgetåret
1966/67, av två professurer och två laboraturer fr. o. m. budgetåret 1967/68 samt
av två laboraturer fr. o. m. budgetåret 1968/69, alla i de ämnen och med de benämningar
som av kommittén föreslagits. I fråga om övriga universitetslektorat,
för vilkas inrättande ingen tidpunkt angivits, torde ställning framdeles böra
tagas i samband med det årliga budgetarbetet. Vidare förordar jag att, i anslutning
till mitt tidigare förslag angående en livsmedelsteknisk linje vid den nya
kemiavdelningen, professuren i mjölkprodukternas teknologi vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut fr. o. m. budgetåret 1967/68 indrages och
att i samband därmed i stället inrättas en professur i livsmedelsteknologi vid
tekniska högskolan i Lund. Under förutsättning att ett för staten godtagbart
avtal i fråga om ett till Alnarp förlagt s. k. branschforskningsinstitut på livsmedelsområdet
eller delar därav kan slutas, bör med sistnämnda professur kunna
förenas föreståndarskap för institutet eller avdelning vid detta.
I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 26
januari 1962 bl. a. föreskrev att innehavare av tjänst såsom professor, laborator
(motsvarande) och universitetslektor i ämne, som ej är tekniskt tillämpningsämne,
vid tekniska högskolan i Lund skall vara skyldig att i viss omfattning
bestrida undervisning och examination vid såväl högskolan som universitetet i
Lund.
Kommitténs förslag upptar även vissa befattningar som speciallärare och biträdande
lärare. Befattningar av detta slag torde komma att erfordras även för
den i det föregående föreslagna livsmedelstekniska linjen. Frågan om kostnaderna
härför torde framdeles få prövas i det årliga budgetarbetet.
Enligt organisationskommittén bör subkommitténs beräkningar av kostnader
för hjälpkrafter samt av omkostnads- och materielanslag m. m. betraktas som
kostnadsuppskattningar, vilka avsett att ge en ungefärlig föreställning om storleksordningen
av det blivande medelsbehovet i dessa hänseenden. Subkommitténs
beräkningar — i vilka kostnaderna för den livsmedelstekniska linjen självfallet
icke beaktats — upptar ett behov av 44 assistenter, ca 9 200 övningsassistenttimmar
samt ca 4 200 timmar för skrivvakt och tentamensrättning. Vidare har subkommittén
räknat med fyra tjänster som forskningsingenjör i högst A 23 och
sammanlagt 37 biträdestjänster, vartill kommer viss verkstadspersonal — tillhopa
sju tjänster — vid en föreslagen central verkstad, gemensam för kemiinstitutionema
vid högskolan och Lunds universitet.
Subkommitténs uppskattning av det erforderliga avlöningsanslaget — vid full
8
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196J
utbyggnad — för kemiavdelningen vid tekniska högskolan i Lund belöper sig
till i runt tal 3,5 milj. kr.
Vad avser sakanslagen m. m. har det blivande årliga medelsbehovet uppskattats
för omkostnader till ca 300 000 kr., för materiel m. m. till ca 750 000 kr. och
för nyanskaffning av apparater m. m. till ca 300 000 kr.
Jag finner — vid jämförelse med förhållandena vid övriga tekniska högskolor
— subkommitténs kostnadsuppskattningar i huvudsak kunna betecknas som
realistiska och ägnade att bilda underlag för kommande förslag till anslagsäskanden.
I stomplan II har det för kemiavdelningen erforderliga lokalbehovet redovisats,
ävensom uppskattningen av kostnaderna för nödvändig inredning och utrustning.
Ställning till dessa frågor bör emellertid tagas i annat sammanhang.
Jag vill här erinra om att jag i propositionen 1964: 72 förordade, dels att en
gemensam anläggning för kemiämnena vid såväl universitetet som tekniska högskolan
i Lund skulle komma till stånd, varvid jag fann det nödvändigt att byggnadsarbetena
för en första etapp — omfattande bl. a. kurslaboratorier — igångsattes
så snart erforderliga projekteringshandlingar färdigställts, dels att en delram
av 6,5 milj. kr. till allmän utrustning för ifrågavarande nybyggnader skulle
under rubriken Tekniska högskolan i Lund uppföras i den för utrustningsnämndens
för universitet och högskolor verksamhetsområde för nästa budgetår föreslagna
inrednings- och utrustningsplanen. Jag vill även erinra om att jag i nämnda
proposition uttalade, att erforderliga lokaler beräknades vara färdigställda
till hösten 1965, så att utbildningen vid kemiavdelningen skulle kunna påbörjas
planenligt. Institutionslokaler för kemiavdelningen förutsättes tillkomma genom
den tredje byggnadsetappen av kemianläggningen. För denna etapp uppdrog
Kungl. Maj:t genom beslut den 24 februari 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra
projektering fram till huvudhandlingar. I en till beslutet fogad promemoria uttalades
bl. a., att de naturvetenskapliga och tekniska kemiämnena i största möjliga
utsträckning borde integreras med varandra samt att vid projekteringen av
tredje etappen borde beaktas de integrationsmöjligheter, som uppförandet av
fjärde etappen skulle komma att innebära. Programmet för denna senare etapp
innehåller nu huvudsakligen institutionslokaler för naturvetenskaplig kemi.
Som jag i det föregående framhållit kan lokaler för forskningen och undervisningen
vid den livsmedelstckniska linjen i betydande omfattning ställas till förfogande
vid institutet i Alnarp, varför några nybyggnader för denna linje icke
synes erforderliga. Icke heller torde några väsentliga ändringar i lokalprogrammet
för den gemensamma kemianläggningen i Lund bli nödvändiga till följd av
att en livsmedelsteknisk linje anordnas vid tekniska högskolan i Lund.»
Departementschefen tar slutligen upp frågan om biokemiutbildning vid tekniska
högskolan i Stockholm. Departementschefen anför följande i denna fråga.
»Av mitt tidigare ställningstagande framgår att jag inte anser mig kunna tillstyrka
det av utredningen rörande mejeriundervisning m. m. framlagda förslaget
angående livsmedelsteknisk utbildning vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196i 9
vill emellertid i detta sammanhang taga upp frågan om biokemiutbildning vid
denna högskola.
Vid min anmälan i årets statsverksproposition av avlöningsanslaget till nämnda
högskola var jag (bil. 10, s. 478 f.) — i avvaktan på dels mina nu föreliggande
ställningstaganden till stomplan II för tekniska högskolan i Lund, dels remissbehandlingen
av det tidigare berörda betänkandet »Högre undervisning samt
forskning på mejeriområdet m. m.» — inte beredd att taga ställning till det
förslag till organisation av biokemiutbildningen vid stockholmshögskolan, vilket
avgivits med överstyrelsens för de tekniska högskolorna anslagsframställningar
för budgetåret 1964/65.
Förslaget innebar bl. a., att den befintliga professuren i livsmedelskemi vid
stockholmshögskolan skulle omvandlas till professur i biokemi samt att en professur
i biokemisk teknologi, en laboratur i organisk kemi och tre befattningar
som speciallärare skulle inrättas, ävensom att en befattning som speciallärare
och en som biträdande lärare skulle indragas. Vidare föreslogs vissa tjänster som
forskningsingenjör, assistent, instrumentmakare m. in. I fråga om motiveringar
för förslaget vill jag hänvisa till min redogörelse i årets statsverksproposition
(bil. 10, s. 474 f.) samt till de handlingar som bilagts nämnda proposition.
I det föregående har jag redovisat mina förslag i fråga om en livsmedelsteknisk
linje vid tekniska högskolan i Lund och inrättande av en professur i livsmedelsteknologi
vid denna högskola fr. o. m. budgetåret 1967/68. Jag anser mig nu
böra taga ställning även till frågan om högre lärartjänster för biokemiutbildningen
vid tekniska högskolan i Stockholm. Mitt ställningstagande till frågan
om den livsmedelstekniska utbildningens förläggning innebär inte att den utbildning
och forskning inom det biokemiska området, som för närvarande bedrives
vid stockholmshögskolan, skall läggas ned. I stället bör, delvis i anslutning till
det av överstyrelsen framlagda förslaget, den biokemiska utbildningen och forskningen
vid högskolan ges en mera markerad jäsnings- och läkemedelsteknisk
inriktning. Jag föreslår därför, att principbeslut fattas om att professuren i livsmedelskemi
vid högskolan, vilken tjänst för närvarande är vakant, omvandlas
till professur i biokemi fr. o. m. den 1 juli 1965. Frågor beträffande medel för
speciallärare, assistenter m. m. torde böra prövas i samband med behandlingen
av anslagsframställningarna för kommande budgetår.»
Utskottet. Den avdelning för kemi som i förevarande proposition föreslås
tillkomma vid tekniska högskolan i Lund betraktar utskottet mot bakgrunden
av den kemiska industrins starka expansion som en angelägen komplettering av
vårt lands utbildningsresurser på området. Utskottet har funnit sig böra godtaga
den föreslagna differentieringen på en processingenjörslinje, en teoretiskt-beräkningsmässig
linje och cn allmän kemistlinje. Även om icke oväsentliga skäl
kan anföras för en fastare anknytning av livsmedelsteknisk utbildning till lantbrukshögskolan
— bl. a. synes de biologiska aspekterna i utbildningen som framhållits
i vissa remissyttranden över mejeriutredningens förslag och i motionerna
1:790 och 11:973 kunna tillgodoses särskilt väl vid lantbrukshögskolan — har
10
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1964
utskottet likväl vid sin prövning icke velat motsätta sig att en fjärde, särskild
livsmedelsteknisk linje kommer till stånd inom kemiavdelningen vid tekniska
högskolan i Lund. Utskottet har därvid lagt särskild vikt vid att erforderligt
samarbete inom och över gränserna för utbildning och forskning i kemi uppenbarligen
bäst främjas vid den större och mer differentierade enhet som en teknisk
högskola utgör. Härtill kan fogas att departementschefen rekommenderat
att önskemålen om att tillräckligt utrymme ges åt de biologiska momenten
beaktas vid det slutliga utformandet av kursplanen i kemi. Utskottet ställer i
sammanhanget den största förhoppning till att ett intimt samarbete mellan
tekniska högskolan i Lund samt lantbrukshögskolan och det till denna knutna
Alnarpsinstitutet skall kunna utvecklas. Inte minst viktigt härvidlag synes
vara den lokalmässiga anknytningen av en väsentlig del av livsmedelsteknikerutbildningen
till Alnarp och den möjlighet som synes kunna komma att yppa sig
att ett branschforskningsinstitut på livsmedelsområdet förlägges till Alnarp, med
innehavaren av en professur i livsmedelsteknologi vid den tekniska högskolan
som föreståndare.
Av vad utskottet sålunda anfört i förläggningsfrågan följer att utskottet icke
ansett sig böra biträda förslaget i motionerna I: 790 och II: 973 om att utbildningen
av livsmedelstekniker knytes till lantbrukshögskolan.
Med avseende på dimensioneringen av intagningskapaciteten vid den nya
kemiavdelningen har departementschefen förordat en intagning dels i första
årskursen av 80 studerande, dels i tredje årskursen av 50 s. k. universitetskemister,
dvs. sådana studerande som vid universitet förvärvat minst ett betyg i matematik,
ett i fysik och två i kemi. Intagningen av dessa universitetskemister har
sin parallell i motsvarande anordning, som riksdagen redan under denna riksdag
godtagit med avseende på tekniska högskolan i Stockholm. Utskottet ger sin
anslutning till departementschefens förslag vad beträffar intagning av universitetskemister
vid tekniska högskolan i Lund. Utskottet vill emellertid beklaga,
att utskottet icke har haft tillfälle att taga ställning till förslaget om utbildningen
av universitetskemister vid de båda tekniska högskolorna i Stockholm och
Lund samtidigt. Beträffande den förra högskolan har nämligen under punkten
229 i årets statsverksproposition, bilagan 10, utan närmare motivering än att
detta förordats i vederbörliga anslagsäskanden formellt skett en begränsning av
rekryteringsbasen av universitetskemister till universitetet i Stockholm. I propositionen
nr 123 har någon sådan begränsning i rekryteringsbasen till visst universitet
över huvud taget icke förutsatts. Enligt utskottets mening bör inskränkningar
i studenternas val av studieort så långt möjligt undvikas. Även om det
självfallet är helt naturligt att lokaliseringen till samma utbildningsort i praktiken
gör att tekniska högskolan i Stockholm, då intagningen av universitetskemister
där startar hösten 1965, i huvudsak kommer att få lita till att de kemistuderande
vid Stockholms universitet söker sig dit, utgår utskottet likväl ifrån
att intresse för vidareutbildning vid Stockholmshögskolan även kan förefinnas
hos studerande vid andra universitet. Utskottet förutsätter — med hänsyn till
det föreslagna och enligt utskottets mening principiellt riktiga arrangemanget
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 196å
11
vid tekniska högskolan i Lund — att hinder icke skall möta att i den av naturliga
skäl något begränsade utsträckning som synes sannolik även antaga studerande
från andra universitet än Stockholms till kemiutbildning fr. o. m. årskurs
tre vid tekniska högskolan i Stockholm.
Utskottet har icke något att erinra mot den förordade tidsplanen för kemiutbildningen
vid tekniska högskolan i Lund, innebärande att den första intagningen
av studerande sker hösten 1965. Såsom föreslagits av departementschefen
— i samråd med chefen för jordbruksdepartementet — bör den nuvarande mejeriingenjörsutbildningen
i Alnarp avvecklas, sedan undervisningen för nu intagna
studerande avslutats.
Departementschefens förslag om inrättande under budgetåren 1965/66—
1968/69 av sju professurer, fyra laboraturer och två universitetslektorat, företrädande
i propositionen närmare angivna ämnesområden, biträder utskottet.
Såsom förutsatts i propositionen bör tillika professuren i mjölkprodukternas
teknologi vid Alnarpsinstitutet indragas från angiven tidpunkt.
Några beräkningar av hur många av teknologema och universitetskemistema
som kan väntas komma att välja den livsmedelstekniska linjen i Lund har icke
redovisats i propositionen och ställer sig måhända svårt att nu närmare uppskatta.
Om det antages att proportionen vid linjevalet skulle bli densamma som
vid tekniska högskolan i Stockholm, där en provisorisk biokemilinje för närvarande
räknar ca 13 av nominellt 64 studerande i fjärde årskursen vid denna
högskolas kemiavdelning, kan antalet av dem som väljer en specialisering mot
livsmedelsteknik vid Lundahögskolan beräknas till ungefär 26. Utskottet utgår
ifrån att — om antalet studerande uppgår till eller rentav överstiger detta antal
— vederbörlig hänsyn tages till sådant förhållande vid dimensioneringen av lokalutrymmen
för den livsmedelstekniska utbildningen i Lund och Alnarp.
Att den biokemiska utbildningen och forskningen vid tekniska högskolan i
Stockholm ges en mera markerad jäsnings- och läkemedelsteknisk inriktning
synes riktigt med hänsyn till motsvarande specialisering mot livsmedelsteknik
vid tekniska högskolan i Lund. Utskottet biträder departementschefens förslag
härom liksom den förordade omvandlingen av den nu vakanta professuren i
livsmedelskemi i Stockholm till professur i biokemi fr. o. m. den 1 juli 1965.
Beträffande såväl denna som de två professurer vid kemiavdelningen vid tekniska
högskolan i Lund, som enligt vad utskottet i det föregående förordat skall
tillkomma från samma tidpunkt, bör hinder icke möta att omedelbart sedan
vederbörligt beslut om tjänsternas inrättande föreligger påbörja tillsättningsförfarandet.
I motionen II: 959 föreslås att speciallärarbefattningcn i jäsningslära — förenad
med ett arvode av 9 070 kr. — omvandlas till professur i biokemisk teknologi.
Enligt vad utskottet erfarit har undervisningen i jäsningslära anordnats vid
tekniska högskolan i Stockholm i mer än 60 år. Under denna tid har jäsningsindustrin
helt skiftat karaktär två gånger och är nu inne i sin tredje, expansiva
omvandlingsperiod med cn produktion som mer och mer synes komma att
12
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1964
baseras på mikroorganismer. Det kan enligt utskottets mening med den allt
starkare koncentrationen mot jäsningsteknik starkt ifrågasättas om undervisning
och forskning inom ämnesområdet i längden kan tillfredsställande tillgodoses
inom ramen för en deltidsbefattning som speciallärare. Utskottet, som emellertid
icke är berett att såsom i motionen förordats nu besluta om en omvandling av
befattningen till professur, utgår likväl ifrån att Kungl. Maj:t till förnyat allvarligt
övervägande upptager frågan om inrättande av en professur i biokemisk
teknologi. De skäl som kan anföras för att en sådan professur bör tillkomma bör
givetvis få ökad tyngd, när antalet studerande vid avdelningen växer i samband
med intagningen av universitetskemister och den ytterligare ökade intagning
vid kemiavdelningen som må komma att aktualiseras som en följd av pågående
utredningsarbete inom 1963 års universitets- och högskoleutredning.
Vad departementschefen i övrigt i propositionen nr 123 anfört och förordat har
icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 790 och II: 973 icke må bifallas av riksdagen;
II.
att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade
riktlinjer för uppbyggnad av en avdelning för kemi vid
tekniska högskolan i Lund;
III. att riksdagen må godkänna av departementschefen framlagda
förslag rörande nedläggande av mejeriingenjörsutbildningen
i Alnarp samt därav föranledda anordningar;
IV. att motionen II: 959 icke må bifallas av riksdagen;
V. att riksdagen må godkänna av departementschefen framlagda
förslag rörande ändrad inriktning av biokemiutbildningen
vid tekniska högskolan i Stockholm.
Stockholm den 8 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger
Andersson, Bergman, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Per Jacobsson, Mårtensson, Källqvist, Thorsten Larsson, Wååg, Per-Olof
Hanson och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i
Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrar Carbell, Gustafsson i Skellefteå, Kellgren,
Eskel, Nelander och Källstad.
Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964
640886
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 196Jf/65 till vissa forskningsråd m. m., i vad propositionen avs a1 i texten