Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande lärarutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-12 · 52 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:112, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa frågor rörande lärarutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961,\

1

Nr 112

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa

frågor rörande lärarutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna 274 280) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1964/65 beräkna

till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 051 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 774 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 250 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 830 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

253 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 117 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 519 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

500 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler ett

reservationsanslag av 200 000 kr.,

till Lärarhögskola i Uppsala ett förslagsanslag av 3 200 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 28 592 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 540 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

695 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.,

till Förskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.,

till Förskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 460 000 kr.,

till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

180 000 kr.,

till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av

250 000 kr.,

till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag av 5 591 000 kr.,

till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag av

9 127 000 kr.,

till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva ett förslagsanslag av

512 000 kr.

j _ liihang till riksdagens protokoll 196tf. G samt. Nr 112

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196Jf

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 68, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars 1964,

föreslagit riksdagen att

A. beträffande förslagen i propositionen avseende praktisk-pedagogisk utbildning

av ämneslärare ävensom utbildning av folk- och småskollärare samt förskollärare

och vårdpersonal vid barnanstalter

a) besluta, att i Uppsala skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 upprättas en lärarhögskola,

tills vidare organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna överenskommelse med Uppsala

stad angående fördelningen mellan staten och staden av vissa kostnader vid

upprättandet av en lärarhögskola i Uppsala;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna riktlinjer, fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i

övrigt, som fordras för genomförande av den av departementschefen förordade

utökningen av intagningskapaciteten vid de befintliga lärarhögskolorna;

d) besluta, att förskollärarutbildningen under budgetåret 1964/65 skall utbyggas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till enskild bamavårdsskola

i högst samma omfattning som till central kommunal yrkesskola;

B. beträffande lärarhögskolorna, folk- och förskoleseminarierna, särskilda lärarutbildningsåtgärder,

avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.

samt arvoden åt blivande lärare för blinda och döva för budgetåret 1964/65

under åttonde huvudtiteln anvisa de anslag m. m., som närmare framgår av utskottets

redovisning i det följande under avdelning II.

I samband med förslagen under A. samt i anknytning därtill har utskottet till

behandling förehaft följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Einar Persson m. fl. (I: 677) och den andra inom andra kammaren av herr Eliasson

i Sundborn m.fl. (II: 824), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t som sin mening giva till känna vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Birger Andersson m. fl. (I: 685) och den andra inom andra kammaren av herr

Bengtsson i Landskrona m.fl. (11:836), i vilka hemställts att riksdagen måtte

vid behandlingen av propositionen nr 68 besluta att, intill dess nuvarande brist

på klasslärare är fylld och utvecklingen kan överblickas, seminarieorganisationen

bibehålies vid sin nuvarande omfattning samt att lågstadielärarna företrädesvis

utbildas på treårig linje, så länge rekryteringen till denna linje är kvalitativt tillfredsställande;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Jonasson (1:686) och den andra inom andra kammaren av herr Wahrendorff

(11:838), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196J,\

3

anhålla att frågan om inrättande av ett f ö r s k o 1 e s em i n ar i u m i Karlstad skyndsamt

prövas samt att det förslag, vartill prövningen kan ge anledning, snarast

förelägges riksdagen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Widén och Erik Filip Petersson (I: 687) och den andra inom andra kammaren

av fri! Forslin g m. fl. (II: 837), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna 1. att Kungl. Maj:ts bemyndigande att fatta

slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna

innefattar att hänsyn skall tagas till högstadiets ämneslärarbehov inom ramen

för 40-procentsalternativet, 2. att vidareutbildning i på högre stadier förekommande

läroämnen regelmässigt skall anordnas samt 3. att lärarbristen i grundskolan

nödvändiggör, förutom de i proposition nr 68 föreslagna åtgärderna, att

på olika vägar skapas möjligheter att ge kompletterande utbildning åt folkskollärare,

som genom tjänstgöring på högre stadier gjorts förtrogna med dessa

stadiers speciella arbetsproblem;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Källqvist (I: 711) och den andra inom andra kammaren av herr Helén (II: 869),

i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till Kungl. Maj:t a) begära

förslag om försöksverksamhet med uppdelning av skolklasser, där särskilda

disciplinsvårigheter råder, b) ge till känna att Kungl. Maj:ts bemyndigande att

fatta beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna

innefattar att hänsyn skall tagas till högstadiets ämneslärarbehov inom ramen

för 40-procentsaltemativet, 2. besluta a) att huvudmannaskapet för den regionala

akademiska undervisningen överförs från skolöverstyrelsen till universitetskanslersämbetet,

b) att folkskollärare utan vidareutbildning skall förklaras kompetenta

att erhålla ordinarie ämneslärartjänster, om de fyllt 45 år och i 12 terminer

tjänstgjort på grundskolans högstadium, c) att en professur i praktisk

pedagogik snarast möjligt, dock senast fr. o. m. budgetåret 1965/66, skall inrättas

vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala med placering i lönegrad Bo 3

och att anslå härtill erforderliga medel;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Thorsten Larsson och Nils-Eric Gustafsson (1:712) och den andra inom

andra kammaren av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 871), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte vid sin behandling av proposition nr 68 bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga de förstärkningar i lärarutbildningskapaciteten som kan föranledas

av de i motionen påvisade bristerna i prognosmaterialet, samt att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om erforderliga åtgärder för en

snabb utbyggnad av förskollärarutbildningen enligt motionens syfte;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Erik Filip Petersson och Svanström (I: 713) samt den andra inom andra kammaren

av fru Forsling m. fl. (II: 868), i vilka hemställts att riksdagen ville vid

behandlingen av i propositionen nr 68 berörda åtgärder i fråga om lärarnas arbetsförhållanden

och möjligheter till ökning av lärarbenägenheten i skrivelse till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196i

Kungl. Maj:t hemställa, att disciplinproblemen och andra för lugnare arbetsförhållanden

betydelsefulla frågor särskilt uppmärksammas vid det nyligen påbörjade

utredningsarbetet rörande arbetsförhållandena inom skolan;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Stenberg m.fl. (1:714) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordstrandh (11:870), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta 1) att i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att elevintagningen till

tvåårig folkskollärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall omfatta 24 avdelningar,

2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att elevintagningen till fyraårig

folkskollärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall omfatta 6 avdelningar.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 824, II: 836, II: 838, I: 687, II: 869, II: 871, I: 713 och

11:870.

De motioner, som anknyter till förslagen under B. redovisas under avdelning

II. i det följande.

I propositionen nr 68 lämnas inledningsvis en redogörelse för ämneslärarsituationen

och för de senaste bedömningarna av utvecklingen på området. I anslutning

därtill diskuteras åtgärder mot ämneslärarbristen. I ett följande avsnitt framlägges

förslag rörande den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare,

vari inbegripes förslag om en ny lärarhögskola i Uppsala från nästa budgetår.

Läget beträffande folk- och småskollärare redovisas därefter, varjämte förslag

framlägges om intagningen vid folkskoleseminarierna för nästa läsår. Vissa synpunkter

anföres på omläggningen från seminarieutbildning till utbildning vid

lärarhögskola.

Barnanstaltsutredningens betänkande (SOU 1962: 57) Förbättrad utbildning

för vårdpersonal vid barnanstalter tages upp till behandling i anslutning till

förslagen om förskollärarutbildningen. Den senare föreslås utbyggd bl. a. genom

att två nya förskoleseminarier — i Södertälje och Västerås — upprättas fr. o. m.

nästa budgetår.

Slutligen framlägges förslag om medelsanvisningar till lärarhögskolorna, folkskoleseminarierna,

förskoleseminarierna, särskilda lärarutbildningsåtgärder, avlöning

åt deltagare i praktiska lärarkurser samt arvoden åt blivande lärare för

blinda och döva.

I jämförelse med innevarande budgetår föreslås anslagshöjningar för lärarutbildningsändamål

med sammanlagt 4 956 000 kr.

I det följande kommer endast att lämnas en kort översiktlig redogörelse för

innehållet i propositionen, i allt väsentligt baserad på vad departementschefen

anfört och förordat. Redogörelsen utformas så, att under en första avdelning

redovisas propositionens mera principiella del och under en andra avdelning vissa

anslagsfrågor för budgetåret 1964/65. Utskottet kommer att avgiva utlåtande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

och hemställan i ett sammanhang i anslutning till den förra avdelningen och

separat för varje särskilt anslag beträffande den senare avdelningen. I den mån

redogörelse alltså inte lämnas i det följande får utskottet hänvisa till propositionen.

I. Utbildning av ämneslärare, folk- och småskollärare samt

förskollärare och vårdpersonal vid barnanstalter

I det följande behandlas i olika avsnitt frågor rörande ämneslärarsituationen,

praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare, dimensioneringen av utbildningskapaciteten

vid folkskoleseminarierna, utvidgning av kapaciteten för utbildning

av förskollärare samt förbättrad utbildning av vårdpersonal vid barn
anstalter.

Ämneslärarsituationen

Av en i propositionen nr 68 lämnad redovisning framgår, att det till grund för

statsmakternas överväganden och beslut med avseende på skolväsendets försörjning

med ämneslärare successivt framlagts ett mycket omfattande utredningsmaterial.

Vad som vunnits genom de gjorda utredningarna kan sägas vara

en relativt god uppfattning om nuläget, en ungefärlig uppfattning om vissa

betydelsefulla utvecklingstendenser och en värdefull insikt om de stora svårigheterna

att med någon större grad av säkerhet bedöma den framtida arbetskraftssituationen

på detta område.

Den senaste fullständiga prognos som framlagts rörande ämneslärarsituationen

är den som arbetsmarknadsstyrelsen och lärarutbildnmgssakkunmga framlade i

februari 1962. Här må påpekas, att 1962 års ämneslärarprognos utvisade ett

något sämre utgångsläge, dvs. en något större lärarbrist än de båda föregående

beräkningarna.

I propositionen lämnas inledningsvis en jämförande redovisning av de resultat

i fråga om ämneslärarsituationen i nuläget respektive under återstoden av 1960- talet, som kan utläsas av det aktuella materialet. Beträffande denna redovisning

torde få hänvisas till propositionen, s. 5—13. Här må endast framhallas att

inom lärarutbildningssakkunniga fortsatta undersökningar bedrives rörande det

framtida lärarbehovet. Dessa undersökningar anges tyda på att rekryteringsbehovet

för tiden 1962/70 är större än vad ämneslärarprognosen förutskickar.

Denna bedömning grundar sig dels på gjorda undersökningar rörande lärarbristen

1962/63 som befunnits åtskilligt större än den enligt ämneslärarprognosen

var 1960/61, dels på förnyade beräkningar av lärarnas verksamhetsgrad och avgång

ur yrket. Beräkningarna av verksamhetsgraden utmynnar i att rekryteringsbehovet

för tiden fram till år 1970 torde vara ca 400 tjänster större än som

beräknats i ämneslärarprognosens 60-procentsalternativ. Genom komplettering

av ämneslärarprognosens beräkningar av det ersättningsbehov, som uppkommer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

på grund av dödsfall och pension, med beräkningar av det ersättningsbehov som

hänför sig till andra avgångsorsaker har vidare befunnits att ersättningsbehovet

för perioden 1960—1970 är 500—1 000 lärare större än som angivits i ämneslärarprognosen.

En undersökning inom ecklesiastikdepartementet av lärarsituationen hösten

1963 bekräftar den försämring av lärarsituationen som lärarutbildningssakkunniga

iakttagit. Även om hänsyn tages till den något strängare definitionen av

begreppet lärarbrist i departementets undersökning är lärarbristen 1963/64 enligt

60-procentsalternativet drygt 1 300 heltidstjänster större än den för samma

läsår beräknades till enligt ämneslärarprognosens ogynnsammaste antagande.

Detta förhållande beror dels på att utgångsläget 1960/61 enligt de definitiva

siffrorna visat sig sämre än beräknat, dels på att behovet ökat mer än beräknat

samt dels på att lärartillskottet varit lågt.

I propositionen lämnas härefter en redogörelse för åtgärder mot lärarbristen,

till vilken redogörelse torde få hänvisas (s. 15—19).

Departementschefen erinrar för sin del om att frågan om det växande skolväsendets

försörjning med ämneslärare i skilda sammanhang varit föremål för

ingående överväganden. De utredningar som företagits rörande lärarsituationen

och dess utveckling har alla, påpekar departementschefen beträffande nuläget

konstaterat förhandenvaron av en relativt stor lärarbrist men beträffande utvecklingen

på längre sikt funnit goda skäl tala för ett successivt uppnående av

full behovstäckning. Inom ämnesgruppen matematik-fysik-kemi har den i prognoserna

redovisade ingående lärarbristen varit särskilt stor och i fråga om utvecklingen

på längre sikt har, även om en förbättring efter hand bedömts sannolik,

endast de gynnsammaste antagandena om lärartillskottets storlek resulterat i

balans mellan tillgång och behov vid prognosperiodens slut. Med anledning av

vad som framkommit genom de företagna utredningarna har extraordinära åtgärder

av olika slag vidtagits i syfte att öka tillgången på lärare, framhåller departementschefen.

Dessa åtgärder har i stor utsträckning inriktats på de matematisk-naturvetenskapliga

ämnena. Departementschefen fortsätter:

»Ehuru överensstämmande med avseende på beskrivningen av utgångsläget och

utvecklingstendenserna i stort företer senare framlagda bedömningar avsevärda

förskjutningar i förhållande till tidigare, både vid bestämningen av den aktuella

lärarbristens storlek och vid bedömningen av framtida behov och tillgång på

lärare. I hur hög grad bilden efter hand förskjutits framgår om man studerar

exempelvis den utredning rörande lärarbehov och lärartillgång under perioden

1955—65, som år 1955 framlades av den dåvarande realskoleutredningen. I det

sammanhanget menade man sig kunna förvänta, att de ansträngningar, som från

det allmännas sida gjorts för att stimulera tillströmningen till lärarbanan, skulle

komma att bära frukt och att den ökade examinationen från universitet och högskolor

ganska snart skulle komma att leda till en mycket kraftig stegring av

lärartillskottet under den senare delen av prognosperioden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b

Lärarsituationen har, såsom närmare framgår av den föregående redogörelsen,

hittills inte utvecklat sig på det sätt som utifrån gjorda antaganden om skilda

faktorer beräknats i prognoserna. Till inte ringa del kan detta förklaras med att

skolväsendet ökat mer i omfattning samt visat sig mer lärarkrävande än som

förutsatts i prognoserna. Till betydande del är emellertid skillnaden mellan

prognos och verklighet att finna på lärartillgångssidan. Utbildningskapacitetens

ökning — i form av utbyggnad av universitet och högskolor samt särskilda

lärarutbildningsåtgärder — har ännu inte medfört den ökning av lärartillskottet,

som man ansett sig ha anledning räkna med. Även lärarnas yrkesverksamhetsgrad

kan ha överskattats. Gjorda beräkningar tyder på att så är fallet.

Vad som framkommit beträffande lärarsituationens hittillsvarande utveckling

ger anledning till förnyade överväganden beträffande den framtida utvecklingen.

Trots de utvecklingstendenser på lång sikt, som jag redovisat i propositionen

1963:172 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet,

talar nämligen övervägande skäl för att skolväsendets behov av

lärare under överblickbar tid, över hela registret av skolämnen, måste tillgodoses

inom ramen för — relativt till efterfrågans storlek — knappa tillgångar på

arbetskraft med erforderlig utbildning.»

Departementschefen övergår så till att behandla fragan om åtgärder mot lärarbristen.

Det framhålles att åtskilliga av de förslag som framkommit och som

i propositionen redovisats på s. 15—19 avser åtgärder, vars genomförande kräver

lång tid, eventuellt också ett omfattande utredningsarbete. Flertalet av de föreslagna

långsiktiga åtgärderna ingår för övrigt såsom led i gällande utbyggnadsprogram

eller pågående utredningsarbete, framhåller departementschefen. Många

förslag till kortsiktiga åtgärder har emellertid också framkommit. Ett stort antal

av dessa åtgärder förutsätter, påpekas det, överläggningar med vederbörande

personalorganisation, innan beslut om åtgärder kan fattas eller förslag härom

föreläggas riksdagen. Andra åtgärder förutsätter inte förhandlingar men väl

anslagsbeslut från riksdagens sida. Slutligen avser förslagen även åtgärder, som

det ankommer på Kungl. Maj:t eller underlydande myndigheter att vidtaga.

Enligt departementschefen bör åtgärder mot lärarbristen kunna vidtagas såväl

på behovssidan som på tillgångssidan. Viktigt är, framhalles det, att åtgärder a\

olika slag samordnas med varandra och att sadana åtgärder inte vidtages, som

visserligen kan bedömas i och för sig få en viss positiv'' effekt men som samtidigt

kan väntas motverka och reducera den samlade effekten av Övriga lärarbriståtgärder.

Slutligen lämnar departementschefen kommentarer och redovisar sina ställningstaganden

till de i propositionen tidigare redovisade förslagen till åtgärder

mot lärarbristen. Departementschefens redovisning återges här lämpligen i sin

helhet.

»Effektivisering av arbetsjormerna. De tekniska hjälpmedlens stora betydelse

för en effektivisering av undervisningen har understrukits av, bland andra, skolberedningen

och gyinnasicutredningcn. Anskaffandet och användningen av så
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196-4

dana hjälpmedel främjas dels genom statsbidrag till anskaffandet av tekniska

hjälpmedel inom grundskolan, dels genom upprättandet av pedagogiska hjälpmedelscentraler

och dels genom ett fortgående pedagogiskt utvecklingsarbete.

Även lärarnas utbildning i handhavandet av sådana hjälpmedel bör nämnas. I

rådande lärarbristsituation är det nödvändigt, att pågående utvecklingsarbete i

mycket hög grad inriktas på sådana former för användningen av tekniska hjälpmedel,

som leder till ett ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga behöriga lärare

respektive som förbättrar icke-behöriga lärares förutsättningar att förmedla en

tillfredsställande undervisning. Motsvarande bör gälla produktionen av underlag

för lärarnas lektionsförberedelser i form av metodiska och tekniska anvisningar,

förebilder till lektioner eller lektionsserier m. m. Det åligger skolöverstyrelsen

att övervaka och främja ett utvecklingsarbete med detta syfte samt, lämpligen

i samband med sina anslagsäskanden, redovisa gjorda erfarenheter och

framlägga förslag till fortsatta åtgärder.

Frågan om undervisningsformernas betydelse med hänsyn bl. a. till lärarbehovet

har behandlats av gymnasieutredningen. Som utredningen anför, pågår

redan viss försöksverksamhet på detta område och avsikten är att den skall utvidgas.

Det måste i detta sammanhang vara mycket angeläget att klarlägga,

vilka realistiska möjligheter som finns att på dessa vägar minska det relativa

lärarbehovet. Härvidlag bör uppmärksammas att de rationaliseringsvinster, som

genom användningen av nya undervisningsformer möjligen kan uppnås, i viss

utsträckning torde vara avhängiga av vilka centrala insatser som göres i fråga

om utarbetande av organisatoriska och metodiska anvisningar, samt av underlag

i form av audivisuellt material, förslag till övningar och lektioner för undervisningsgrupper

av olika storlek m.m. Även beträffande denna försöksverksamhet

förutsätter jag, att skolöverstyrelsen inkommer med redovisning för gjorda erfarenheter

samt förslag rörande verksamhetens fortsatta bedrivande.

Överförande av arbetsuppgifter från lärare till annan arbetskraft. I en lärarbristsituation

är det särskilt viktigt, att lärarpersonal, i den utsträckning som är

praktiskt möjligt, utnyttjas efter sina kvalifikationer. Ett spörsmål därvidlag är

fördelningen av undervisningsarbetet på lärare med olika kvalifikationer. På

rekommendation av arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas lärarbehov

har anvisningar utarbetats i syfte att underlätta för de tekniska gymnasiernas

rektorer att i kursplanerna urskilja dels de kursmoment som i en bristsituation

utan alltför stor olägenhet bör kunna läggas på timlärare utan den

för fast lärartjänst föreskrivna kompetensen, dels de kursmoment som helst bör

handhas av särskilt högt kvalificerade specialister. Anvisningar av motsvarande

slag bör genom skolöverstyrelsens försorg utarbetas och tillställas rektorerna

inom övriga skolformer.

I årets statsverksproposition har förslag framlagts om anvisande av medel till

biträdeshjälp åt lärare. Syftet med förslaget är att genom en försöksverksamhet

skapa klarhet rörande möjligheterna att frigöra lärarna för ökade undervisnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196J

9

insatser genom att avlasta dem icke-pedagogiska arbetsuppgifter. Det har förutsatts,

att Kungl. Maj:t skall meddela bestämmelser rörande den nu föreslagna

medelsanvisningens användning. Det åligger skolöverstyrelsen att utarbeta förslag

till sådana bestämmelser och sedermera redovisa resultatet av försöksverksamheten.

Förbättring av lärarnas utbildning. Frågan om den ämnesteoretiska utbildningens

utformning med hänsyn till undervisningens krav ingår i lärarutbildningssakkunnigas

utredningsuppdrag. Jag avstår därför från att i detta sammanhang

behandla denna fråga.

Kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolor har under

senare år utvidgats kraftigt. Det är angeläget, att denna utbyggnad fortsätter,

så att samtliga, som söker sig till lärarhögskolorna, också kan tas emot där. Utbildningen

vid lärarhögskola avses som bekant ansluta direkt till de ämnesteoretiska

studierna vid universitet och högskolor. En utbyggnad av lärarhögskolekapaciteten

bör därför leda till ett förverkligande av den numera godtagna principen,

att lärare inte skall börja undervisa, förrän de fått en praktisk lärarutbildning.

Jag återkommer till denna fråga under ett följande avsnitt.

Förslag om en väsentlig utökning av resurserna för fortbildning har framlagts

i årets statsverksproposition.

Förbättring av lärarnas arbetsförhållanden. Den enkät rörande lärarsituationen

som genomfördes av ecklesiastikdepartementet hösten 1963 innehöll bl. a.

frågor rörande tänkbara orsaker till att den i varje särskilt fall ifrågavarande

kommunen hade relativt svårt respektive lätt att rekrytera och behålla lärare.

Svaren härpå kretsade huvudsakligen kring följande faktorer, nämligen kommunens

geografiska läge, bostadssituationen i kommunen, skollokalerna och deras

utrustning samt samarbetet mellan lärare, elever, föräldrar och den kommunala

skolledningen.

Betydelsen av god samverkan mellan lärare, föräldrar och elever har i många

sammanhang starkt understrukits, bl. a. i skolberedningens betänkande. Omdömena

rörande den faktiska situationen i detta hänseende är mycket skiftande.

Utan tvekan är detta ett inte minst för lärarrekryteringen, lärarutbildningen och

effektiviteten i skolarbetet mycket viktigt problemkomplex. Former för samverkan

mellan lärare, föräldrar och elever har under årens lopp utvecklat sig. Från

såväl statlig som kommunal sida har ökade resurser för skolpsykologisk verksamhet

och skolkuratorsverksamhet tillförts skolväsendet. Specialklassorganisationen

uppbygges successivt. I vilken utsträckning nuvarande former för samverkan

samt befintliga personella och organisatoriska anordningar verkligen svarar

mot situationens krav är emellertid oklart. Meningarna rörande de disciplinära

förhållandena i skolan är också delade. Det måste från skilda synpunkter

anses vara mycket betydelsefullt såväl att klarhet skapas angående de faktiska

förhållandena på ifrågavarande område som att av dessa förhållanden betingade

åtgärder vidtas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196J

Det bör uppdragas åt skolöverstyrelsen att skyndsamt undersöka vilka ytterligare

åtgärder som kan vidtagas för att skapa ett effektivt, positivt samarbete

mellan lärare, föräldrar och elever. Som underlag för en dylik undersökning bör

läggas en noggrann kartläggning av rådande disciplinförhållanden inom skolans

olika stadier samt av förekommande faktiskt samarbete mellan hem och skola.

Det kan därvid finnas skäl att observera, att föräldrarnas medverkan inte kan

anses vara en fråga endast om intresse för barnens fostran och utveckling utan

en fråga om ett faktiskt ansvar härför. Ehuru problemen till art och omfattning

kan växla, i synnerhet mellan olika skolstadier, är ett fungerande, nära samarbete

mellan de olika intressenterna i skolarbetet en enligt min uppfattning

nödvändig förutsättning för harmoniska förhållanden och en resultatgivande

undervisning och fostran från skolans sida.

ökning av utbildning skaf acite ten. Förslag om fortsatt utbyggnad av universitet

och högskolor förelädes riksdagen genom proposition 1963:172. De framlagda

förslagen går främst ut på en kraftig expansion av utbildningskapaciteten

inom bristämnena respektive bristsektorerna. Frågan om ett maximalt utnyttjande

av utbildningsresurserna, liksom frågan om skapande av nya ämneskombinationer

behandlades också i detta sammanhang. Sistnämnda spörsmål ingår

även i lärarutbildningssakkunnigas utredningsuppdrag. Riksdagen har fattat

beslut i enlighet med de framlagda förslagen. Jag kommer senare denna dag att

föreslå, att riksdagen förelägges proposition med förslag om fortsatt utbyggnad

av universitetet i Umeå. De till grund för denna proposition framlagda

förslagen innebär, att en betydande del av de samlade utbildningsresurserna inom

de aktuella ämnesområdena skall inriktas på de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig inte ha anledning att i

detta sammanhang närmare gå in på dessa frågor.

Den decentraliserade akademiska utbildningen liksom den akademiska undervisningen

per korrespondens och vidareutbildningen av folkskollärare har under

senare år utvidgats kraftigt. Förslag om en ytterligare utvidgning av denna

verksamhet kommer att framläggas i det följande. Frågan om en utvidgning av

verksamheten till att i ökad utsträckning omfatta även andra ämnen än naturvetenskapliga

torde få prövas av Kungl. Maj:t, sedan skolöverstyrelsen, med

beaktande även av regionalt förekommande behov, ytterligare övervägt den närmare

fördelningen av anslaget på skilda ändamål.

Utbildning av gymnasieingenjörer och gymnasieekonomer till lärare har anordnats

i en omfattning, som mot bakgrund av hittills gjorda beräkningar av behovet

bedömts erforderlig. Det åligger överstyrelsen för yrkesutbildning och

skolöverstyrelsen gemensamt att i samråd med lärarutbildningssakkunniga ompröva

hittills gjorda bedömningar av ifrågavarande lärarbehov på längre sikt

och att i kommande anslagsäskanden framlägga de förslag, vartill dessa bedömningar

leder.

Genom förbättrade resurser för prognosverksamhet och yrkesvägledning finns

numera goda möjligheter att fästa de studerandes uppmärksamhet på yrkesområ
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964 11

den, inom vilka brist råder. En ytterligare förstärkning av dessa resurser avses

komma till stånd.

Ökning av lärarbenägenheten. Utan tvivel är utformningen av såväl den ämnesteoretiska

som den praktiska lärarutbildningen av synnerligen stor betydelse

för lärarrekryteringen. Viss försöksverksamhet med en på läraryrket direkt inriktad

yrkesutbildning redan under de äinnesteoretiska studierna har inletts innevarande

läsår, dels vid några fakulteter i vissa naturvetenskapliga ämnen, dels i

form av en till Linköping och Örebro förlagd tvåbetygsutbildning samt teknologie

magisterutbildning. Förslag om utbildning av lärare i matematisk-naturvetenskapliga

och grundläggande tekniska ämnen vid tekniska högskolan i Stockholm

har framlagts i årets statsverksproposition. Slutligen erinras om de förut

berörda förslagen om anordnande av en mot läraryrket inriktad ämnesutbildning

vid Umeå universitet, vilka förslag kommer att behandlas i annat sammanhang.

— Även om sålunda åtskilliga insatser har gjorts eller kommer att föreslås i

syfte att skapa en mot läraryrket inriktad utbildningsgång, kan några mer genomgripande

åtgärder i detta avseende inte vidtagas, förrän lärarutbildningssakkunniga

framlagt sina slutliga överväganden och förslag. Denna fråga hör till

huvuduppgifterna i de sakkunnigas utredningsuppdrag.

Förutsättningarna och formerna för rekrytering av i andra yrken verksamma

med en för lärarverksamhet lämplig utbildning är en mycket viktig fråga. Denna

fråga torde emellertid få upptas till behandling i annat sammanhang.

En intensiv informationsverksamhet är säkerligen av stor betydelse för lärarrekryteringen.

Jag avser att vidtaga åtgärder för att en sådan information skall

komma till stånd. Vissa förberedelser härför har vidtagits.

Utnyttjande av befintliga arbetskraftsreserver. Åtgärder i syfte att stimulera

pensionärer att ta anställning som lärare har redan tidigare vidtagits. Möjligheterna

att gå ännu längre i detta hänseende prövas i annat sammanhang.

Frågan om en förenkling av systemet med brist- och utbytestjänster samt en

anpassning av detta system till dagens situation prövas likaledes i annat sammanhang.

Rekommendationer angående bistånd åt de tekniska gymnasierna med timlärare,

främst i tekniska ämnen, har tidigare direkt eller genom förmedling av

vederbörande huvudorganisationer tillställts statliga och kommunala myndigheter

och institutioner ävensom enskilda arbetsgivare. Motsvarande rekommendation

överväges i fråga om personal med förutsättningar för lärartjänstgöring i

även andra ämnen än tekniska ämnen.

Det bör slutligen påpekas, att utrymme finns för lokala initiativ i syfte att

underlätta för personer med lämplig utbildning att tjänstgöra som lärare.

Ändring av kvalifikationskraven på lärare. Några ändringar av kvalifikationskraven

på lärare är inte omedelbart aktuella. Frågan har redan kommenterats i

det föregående. Förslag från lärarutbildningssakkunniga bör avvaktas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

Administrativa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen och stabilisera

den lokala -planeringen av skolverksamheten. I ett läge av svår lärarbrist är

det givetvis angeläget, att de administrativa bestämmelser, som reglerar anställningsförfaranden,

tjänstledighet m. m., ges en utformning, som svarar mot

situationens krav, bl. a. i fråga om skyndsamhet i handläggningen, och som i

görligaste mån underlättar den lokala planeringen och administrationen av skolverksamheten.

Synpunkter på dylika frågor inhämtades från landets skolchefer

i samband med ecklesiastikdepartementets undersökning av lärarsituationen hösten

1963. De inkomna synpunkterna bearbetas för närvarande inom departementet

med sikte på utfärdande av anvisningar eller ändrade bestämmelser under

vårens lopp. Detsamma gäller beträffande inkomna synpunkter rörande tidigareläggning

av intagningen vid olika utbildningsanstalter och kurser samt rörande

översyn av bestämmelserna om resekostnadsersättning i olika fall. Beträffande

flertalet av här ifrågasatta åtgärder ankommer det på Kungl. Maj:t

eller underlydande myndighet att besluta. I vissa hänseenden torde ställningstaganden

till framkomna förslag böra ske på det kommunala planet.

Uppkommande förslag till andra åtgärder än de i det föregående redovisade

kommer givetvis att övervägas ingående.

För vissa av de här redovisade åtgärderna, vilka bör bli föremål för riksdagens

prövning, kommer en närmare redogörelse att lämnas i efterföljande avsnitt och

i samband med anslagsberäkningarna för budgetåret 1964/65.»

Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare

Kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare har, som framgår

av den föregående redogörelsen, numera byggts ut så att den totalt sett väl

svarar mot efterfrågan på utbildningsplatser. Utbyggnaden har skett i form av

en utökning av såväl lärarhögskolornas som lärarkursskolornas kapacitet. Vid

vissa av sistnämnda skolor har en ökning av antalet lärarkandidater kunnat ske

genom att vissa förstärkningsåtgärder, om vilka Kungl. Maj:t enligt riksdagens

bemyndigande äger besluta, kunnat vidtagas. Lärarhögskolorna representerar

alltjämt mindre än hälften av den samlade utbildningskapaciteten och antalet

sökande till lärarhögskolorna är, till skillnad mot vad som är fallet vid lärarkursskoloma,

större än antalet utbildningsplatser.

Förslag om en ytterligare ökning från och med nästa läsår av lärarhögskolornas

kapacitet föreligger. Den förutsättes ske genom ökning av intagningen vid

lärarhögskolan i Göteborg från 60 till 75 lärarkandidater per termin samt genom

upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala med en intagningskapacitet första

läsåret av 40 lärarkandidater per termin. Vidare har en ökning av intagningen vid

samtliga lärarhögskolor bedömts vara möjlig genom ett betydligt effektivare

ianspråktagande av de på lärarhögskoleortema befintliga lärarkursskolorna. Vilken

intagningsökning som slutligt kan uppnås genom sistnämnda åtgärd är ännu

inte klarlagt. I detta sammanhang bör också nämnas förslaget om anordnande av

lärarutbildning vid universitetet i Umeå, vilket behandlas i annat sammanhang.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

13

Departementschefen anser det både från lärarutbildnings- och lärarrekryteringssynpunkt

angeläget, att lärarhögskolekapaciteten snabbast möjligt utbygges.

Han tillstyrker därför den föreslagna utbyggnaden av lärarhögskolan i Göteborg

och förutsätter därjämte, att ett effektivare ianspråktagande av lärarkursskolorna

i Göteborg skall göra det möjligt att där öka kapaciteten ytterligare.

Lärarutbildningssakkunnigas förslag om upprättande av en lärarhögskola i

Uppsala tillstyrker departementschefen likaledes och räknar, i likhet med de

sakkunniga, med en intagning av 40 lärarkandidater per termin under det första

läsåret. Skulle möjligheter visa sig föreligga att öka intagningen i något eller

några ämnen, så att den samlade intagningen blir större än som här beräknats,

bör hinder inte föreligga mot en sådan utökning, framhåller departementschefen.

Departementschefen anför fortsättningsvis bl. a. följande.

»Vid den fortsatta utbyggnaden av lärarhögskolekapaciteten måste de utbildningsresurser

som finns på de befintliga lärarhögskoleortema synnerligen noggrant

tillvaratagas. Gjorda undersökningar har visat, att man genom lämpliga

åtgärder i detta syfte kan öka lärarhögskolornas utbildningskapacitet i inte obetydlig

omfattning. Vilken förstärkning av lärarhögskolorna med vissa nya lärartjänster,

som erfordras för att ett maximalt utnyttjande av lärarhögskoleorternas

resurser för praktisk lärarutbildning skall uppnås, har ännu ej hunnit

närmare undersökas, varför förslag härom ej framlägges nu. På grundval av den

i det föregående lämnade redogörelsen bedömer jag emellertid att en inte

obetydlig ökning av utbildningskapaciteten skall kunna ske redan därigenom

att man på ett ändamålsenligare sätt tar i anspråk lärarkursskolornas kapacitet

för lärarhögskolornas räkning. Det bör tills vidare ske inom ramen för de

förstärkningsanordningar vid lärarkursskolorna som Kungl. Maj:t i enlighet med

ett tidigare av riksdagen lämnat bemyndigande äger vidtaga.

I anslutning till vad jag nu anfört, vill jag meddela, att inom departementet

överväges hur blivande lärares benägenhet att snarast efter sin examen genomgå

praktisk lärarutbildning skall kunna ökas. Även frågan om lärarrekryteringen

beaktas i detta sammanhang. De åtgärder, vari dessa överväganden kan utmynna,

torde senare kunna vidtagas av Kungl. Maj:t.»

Departementschefen övergår därefter till att behandla vissa frågor, som sammanhänger

med förslaget om upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala. Utskottet

torde härvidlag få hänvisa till den redogörelse som intagits i propositionen,

s. 34—36.

Utbildning av folk- och sinåskollärare

I proposition 1963:111 lämnades en redogörelse för innehållet i en av 1960 års

lärarutbildningssakkunniga framlagd klasslärarprognos samt för inhämtade remissyttranden

över denna. Av redogörelsen framgick att prognosen utmynnade

i en beräkning av examinationsbehovet i fråga om folk- och småskollärare samt

att som grund för denna beräkning låg omfattande undersökningar rörande såväl

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

tillgångssidan, som behovssidan. Remissorganens omdömen om den gjorda prognosen

var över lag mycket positiva.

Beträffande examinationsbehovet utmynnar de sakkunnigas beräkningar i

vissa talserier (propositionen, s. 40). Av dessa framgår att medeltalen per år fram

till år 1970 är 792 för småskollärare och 844 för folkskollärare. Medeltalen per år

efter 1970 är 535 för småskollärare och 918 för folkskollärare.

För folkskollärarnas del är examinationsbehovet, sett över en längre period,

ganska konstant. En beräknad minskning av folkskollärarbehovet på mellanstadiet

och en ökning av behovet på högstadiet balanserar i viss mån mot varandra.

Som framgår av tablån på s. 40 i propositionen över behovstalen uttryckta

i heltidstjänster räknas dock totalt sett med en viss minskning av folkskollärarbehovet

under 1960-talet.

När det gäller småskollärarna föreligger däremot en klart sjunkande utveckling

av examinationsbehovet. Det stora examinationsbehovet år 1964 sammanhänger

med att examinationen år 1963 var mycket låg till följd av ungefär halva

utbildningskapacitetens omläggning till 3-årig småskollärarutbildning två år

tidigare. Lågstadiets utvidgning till att omfatta även årskurs 3 har givetvis även

inverkat. Under den återstående delen av 1960-talet beräknas emellertid, som

framgår av tablån, behovet av småskollärare vara i stort sett konstant. Samtidigt

beräknas fr. o. m. år 1966 avgången av småskollärare minska kraftigt.

Anledningen härtill är den låga examinationen av småskollärare under 1930- och 40-talen. De små examinationsårgångama från dessa årtionden kommer

nu efter hand upp i pensionsålder och föranleder, jämfört med tidigare ganska

stora pensionsårgångar, en mindre avgång ur yrket. Under 1960-talets sista

år inträder en liknande utveckling även för folkskollärarnas del.

Utbildning av folk- och småskollärare bedrives innevarande budgetår dels vid

lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg, dels vid 20 folkskoleseminarier.

Annedals folkskoleseminarium i Göteborg står under avveckling och

kommer att vara helt avvecklat med utgången av budgetåret 1964/65.

Följande tablå visar, hur lärarhögskolornas kapacitet för utbildning av folkoch

småskollärare utvecklats under senare år.

F olkskollärarlin je

Småskollärarlinje

Lärar-

högskolan i

1961

1962

1963

1961

1961

1962

1963

1961

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

vt

ht

Stockholm ...

48

48

48

48

48

48

48

Malmö......

—

—

—

48

48

48

48

—

— ■

—

24

24

24

24

Göteborg ....

—

481

48

48

—

—

48

48

Summa

48

48

48

96

144

144

144

24

24

72

72

1 Övergångsvis intagna vid Annedals folkskoleseminarium.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b

Seminarieorganisationens utveckling visas av följande tablå, i vilken även

angivits de avdelningar, som under närmast följande år kommer att finnas i

organisationen till följd av redan fattade beslut.

Ht

År

Antal klassavdelningar

Total-

s:a

avd.

folkskollärarutbildning

småskollärarutbildning

fyraårig linje

tvåårig

linje

S:a

avd.

treårig linj''e

tvåårig

linj''e

S:a

avd.

I*

IT

III4

IV4

P

IP

P

IP

IIP

P

IP

1960

8

12

12

12

12

12

68

1

1

1

44

44

91

159

1961

8

8

12

12

18

12

70

26

1

1

22

44

94

164

1962

8

8

8

12

19

18

73

26

26

1

26

22

101

174

1963

6

8

8

8

19

19

68

17

26

26

16

26

111

179

1964

6

8

8

19

?

17

26

16

?

?

1965

6

8

?

17

?

?

1966

6

Examinationskapaciteten såvitt gäller folkskollärare har genom de senaste

årens beslut om intagningen vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier ökats

mycket kraftigt. Småskollärarexaminationen har under en följd av år legat på en

hög nivå utom under år 1963, då examinationssiffran kraftigt påverkades av

ungefär halva kapacitetens omläggning till 3-årig småskollärarutbildning. Denna,

i klasslärarprognosen beaktade minskning av examinationen med drygt 500 lärare,

som skedde nämnda år, påverkade givetvis småskollärarsituationen läsåret

1963/64.

En jämförelse mellan å ena sidan examinationen under perioden 1964—67

enligt fattade beslut samt redovisade förslag och bedömningar och å andra

sidan examinationsbehovet under samma period enligt klasslärarprognosen ger

följande bild.

Folkskollär. Småskollär.

Examination 1964—67 ................ 3 792 4 080

Exam .behov 1964—67 ................ 3 780 3 853

Enligt denna jämförelse, där ingående lärarbrist, avgång till högre stadier,

avgång ur yrket samt skolorganisationens tillväxt eller minskning beaktats i

prognosens behovstal, skulle balans mellan tillgång och behov råda år 1967. Reservation

måste dock enligt propositionen göras för osäkerheten i vissa grundläggande

bedömningar. Huruvida högstadiets behov av folkskollärare kommer

att öka mer än som beräknats i prognosen säges vara en i sammanhanget särskilt

svårbedömbar fråga. Detta behov synes nu kunna antagas bli större än som förutsatts

i prognosen, framhålles det.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

Till grund för bedömningen av den erforderliga kapaciteten för utbildning av

folk- och småskollärare bör enligt departementschefen läggas dels den av lärarutbildningssakkunniga

år 1962 framlagda klasslärarprognosen, dels departementets

undersökning av lärarsituationen hösten 1963. Departementschefen hävdar

i fråga om behovet av folkskollärare att hänsyn också måste tagas till de förnyade

undersökningarna av ämneslärarsituationen, enär denna situation, som

den nu ter sig, åtminstone temporärt torde leda till att ett större antal folkskollärare

än prognosen förutsatt kommer att tjänstgöra på grundskolans högstadium.

Sistnämnda förhållande utgör en osäkerhetsfaktor, som nu synes motivera

ett större examinationsbehov än som beräknades i klasslärarprognosen är departementschefens

slutsats. Departementschefen fortsätter:

»Prognosens beräkningar av det egentliga klasslärarbehovet, dvs. behovet av

småskollärare samt behovet av folkskollärare för tjänstgöring inom folkskolan

och på grundskolans mellanstadium, torde vila på ganska säker grund. Den tendens

till avvikelse från prognosen som hittills kunnat konstateras när det gäller

dessa kategorier begränsar sig till takten för B-formens avveckling och pekar

mot ett något mindre lärarbehov än som, utifrån ett relativt försiktigt antagande

om denna avveckling, beräknats i prognosen. I övrigt föreligger inga omständigheter,

som tyder på att det faktiska behovet av klasslärare på egna stadier

skulle komma att avvika nämnvärt från det beräknade.

Såvitt gäller småskollärare bör enligt min mening ställningstagandena rörande

utbildningskapaciteten i huvudsak kunna grundas på prognosen. Den ökning

av småskollärarbristen, som konstaterats hösten 1963, ändrar inte denna bedömning,

enär denna bristökning berodde på en förutsedd tillfällig nedgång av examinationen

våren 1963 till följd av en omläggning till treårig utbildning av ungefär

halva utbildningskapaciteten från läsåret 1961/62. Givetvis är det angeläget,

att den uppkomna bristen snarast täckes. Detta ligger också utsagt i prognosens

examinationsbehov för år 1964, som angivits till ca 1 800 lärare.

Beträffande folkskollärare är underlaget för ett ställningstagande mer osäkert.

Denna osäkerhet hänför sig, som redan framhållits, till frågan om behovet av

lärare på högstadiet. Jag anser sistnämnda osäkerhetsfaktor tala för att utbildningskapaciteten,

såvitt gäller folkskollärare, tills vidare hålles på en hög nivå.

Härför talar också att bristen på folkskollärare inom folkskolan och grundskolans

mellanstadium innevarande läsår uppgår till över 1 000 lärare.

Utbildning av folk- och småskollärare bedrivs dels vid lärarhögskolor, dels vid

folkskoleseminarier. Lärarhögskolornas kapacitet har utbyggts successivt. Inom

lärarutbildningssakkunniga pågår för närvarande en detaljerad planering av den

fortsatta utbyggnaden. Denna utbyggnad måste givetvis efter hand inverka på

seminarieorganisationen. Allteftersom befintliga lärarhögskolor utbygges och

nya lärarhögskolor inrättas måste seminarieorganisationen krympas. Vid den pågående

planeringen av denna omläggning har stor hänsyn tagits till det aktuella

behovet av en hög kapacitet för utbildning av folkskollärare. De organisatoriska

förutsättningarna för en tillfällig utökning av seminariekapaciteten har därför

undersökts.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b

Departementschefen anser starka skäl tala för att utbildningen av folkskollärare

sker i den omfattning som visar sig organisatoriskt möjlig och, med hänsyn

till den förestående omläggningen, lämplig. Det framhålles att någon omedelbar

utbyggnad av lärarhögskolornas intagningskapacitet inte är aktuell. En viss utökning

av seminariernas kapacitet i förhallande till innevarande ar bör därför

enligt departementschefens mening tillfälligtvis ske. Departementschefen föreslår,

att intagningen på tvåårig folkskollärarlinje, som detta läsår liksom förra

läsåret omfattat 19 avdelningar, nästa läsår skall omfatta 24 avdelningar. Denna

kapacitetsökning bör delvis åstadkommas genom omläggning av utbildningen

vid seminarierna i Stockholm och Göteborg från 4-årig till 2-arig. Den 4-ariga

linjen förutsättes, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, minska från nuvarande

sex till fyra intagningsavdelningar.

Beträffande utbildningen av småskollärare anser departementschefen det på

ett övertygande sätt klarlagt, att examinationsbehovet efter hand kommer att

minska. Departementschefen förordar därför en fortsatt reducering av antalet

intagningsklasser vid folkskoleseminariernas småskollärarlinjer. Han anser dock,

att intagningen nästa år bör hållas på en något högre nivå än vad skolöverstyrelsen

föreslagit. I stället för den av överstyrelsen föreslagna reduceringen från

sammanlagt 33 intagningsklasser innevarande läsår till 24 intagningsklasser

nästa läsår föreslås en intagning omfattande 28 klasser.

Totalt minskar antalet klasser inom hela seminarieorganisationen, vid bifall

till vad departementschefen förordat, från 179 klasser innevarande läsår till 156

klasser nästa läsår.

Den sammanlagda examinationen av folk- och småskollärare, dvs. inom såväl

lärarhögskole- som seminarieorganisationen, fram till 1967 vid här förordad intagning

framgår av i propositionen redovisade tablåer och sammanfattningssiffror.

Liksom tidigare år förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt

beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.

Departementschefen dröjer slutligen nagot vid skolöverstyrelsens papekande

beträffande nödvändiga åtgärder i samband med den successiva minskning av

seminarieorganisationen, som nu bör inledas. Enligt vad departementschefen

säger sig ha under hand erfarit, har det inom lärarutbildningssakkunniga bedrivna

planeringsarbetet för övergång till lärarhögskoleorganisation nu fortskridit så

långt, att det senast i samband med fastställandet i vår av antalet intagningsavdelningar

vid seminarierna synes kunna lämnas vissa klara och konkreta

besked i fråga om vad som bedömes vara den lämpliga takten i överförandet av

utbildningen av folk- och småskollärare till lärarhögskolor. I det sammanhanget

torde, anför departementschefen, en utgångspunkt erhållas för planering av

sådana åtgärder, som med hänsyn till de enskilda befattningshavarnas intressen

kan vara påkallade i samband med denna omläggning.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 196//. 6 samt Nr 112

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961^

Utbildning av förskollärare och vårdpersonal vid barnanstalter

Departementschefen har i detta ämne anfört följande i anslutning till förslag

av skolöverstyrelsen och barnanstaltutredningen (se beträffande sistnämnda

båda förslag propositionen s. 48—57).

>En betydande utbyggnad av den lärarutbildning, som inriktar sig på omhändertagandet

av barn i förskoleåldern, påbörjades under föregående budgetår. De

arbetsuppgifter som ankommer på ifrågavarande lärare, förskollärarna, innefattar

både pedagogisk verksamhet och barnavårdande verksamhet. Förskollärarnas

arbete och därmed också deras utbildning har därför ett nära samband med

annan bamavardspersonals arbete och utbildning. Av denna anledning har jag

funnit det motiverat att behandla den angelägna frågan om en fortsatt utvidgning

av förskollärarutbildningen tillsammans med den av bamanstaltsutredningen

aktualiserade likaledes angelägna frågan om utbildningen av personal för

bamanstalter. En samordnad planering av utbildningen för dessa personalkategorier

är en första förutsättning för att de stora utbildningsbehoven på de

aktuella vårdområdena skall kunna tillgodoses.

Den önskvärda snabba utbyggnaden av barnstugeverksamheten under de närmaste

åren nödvändiggör en kraftigt ökad examination av förskollärare. Antalet

intagningsklasser vid förskoleseminarierna bör därför, på sätt skolöverstyrelsen

föreslår, ökas med 5 till sammanlagt 21. Denna ökning av intagningskapaciteten

avses väsentligen komma till stånd genom upprättande av två nya förskoleseminarier,

ett i Södertälje och ett i Västerås. Mot överstyrelsens förslag härutinnan

har jag ingen erinran. Skulle nagon ytterligare utvidgning av förskoleseminariernas

intagningskapacitet visa sig möjlig i tillräckligt god tid före nästa läsårs

början torde, därest riksdagen inte riktar någon erinran häremot, Kungl. Maj:t,

liksom nu gäller beträffande folkskoleseminarieorganisationen, äga fatta beslut

härom. Inom ramen för Kungl. Maj:ts befogenhet bör falla att besluta i fråga om

de tidigare redovisade förslagen från skolöverstyrelsen angående vidareutbildningskurs

vid seminariet i Stockholm och en extra intagningsklass vid seminariet

i Göteborg.

Överstyrelsen har föreslagit viss begränsning av antalet lärarkandidater i intagningsklassema

vid flerparallelliga seminarier. Även om vissa skäl kan tala

härför, anser jag, med hänsyn till den stora bristen på förskollärare, att seminariernas

kapacitet bör utnyttjas så långt det är möjligt och att därför gällande

regler ifråga om antalet lärarkandidater per klass i första årskursen bör tillämpas

också vid intagningen höstteminen 1964. Detta innebär, att platser bör beredas

för 30 lärarkandidater per intagningsklass, med möjlighet för skolöverstyrelsen

att, om särskilda omständigheter så kräver, medge ett något lägre antal. Vid

bifall till den av mig sålunda förordade utbyggnaden av förskoleseminarierna

skulle nästa läsår kunna intagas ca 630 lärarkandidater. Seminarieorganisationen

skulle därvid få den omfattning, som framgår av följande sammanställning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets titlåtande nr 112 år 1964

19

Seminarium

Antal klasser

Antal lärarkandidater

I

II

S:a

I

II

S:a

Gävle ....................

2

1

3

60

30

90

Göteborg .................

2

2

4

60

60

120

Jönköping ................

1

1

2

30

30

60

Luleå ....................

1

1

2

30

30

60

Malmö ..................

2

2

4

60

60

120

Norrköping...............

2

2

4

60

59

119

Stockholm ...............

3

3

6

90

SO

170

Södertälje ................

2

—

2

60

—

60

Uppsala ..................

2

2

4

60

60

120

Västerås .................

2

—

2

60

—

60

Örebro ...................

2

2

4

60

61

121

It seminarier .............

21

16

37

630

470

1 100

För inträde vid förskoleseminarium krävs, såsom tidigare nämnts, bl. a. viss

förutbildning i barnavård. I praktiken har flertalet intagna vid seminarierna

genomgått fullständig barnsköterskeutbildning. Med anledning av den erforderliga

utbyggnaden av förskoleseminarierna liksom av annan utbildning i barnavård

är det emellertid nödvändigt att söka finna sådana former för den förpraktik,

som utgör inträdeskrav vid förskoleseminarierna, att denna i minsta

möjliga utsträckning tar i anspråk den begränsade kapaciteten för utbildning

av personal för annan bamavårdande yrkesverksamhet. Med hänsyn till knappheten

på praktikplatser vid institutioner med smabarn, i detta sammanhang

främst daghem och lekskolor, finnes anledning att även undersöka, i vilken mån

utbildningen vid förskoleseminarierna kan ges en uppläggning, som i mindre grad

än som nu är fallet ställer anspråk på handledd praktik vid dessa institutioner.

I samband med den översyn av utbildningen som sålunda bör företagas bör

också övervägas en av lärarinneutbildningssakkunniga pa sin tid väckt fråga om

viss samordning av utbildningen av förskollärare och utbildningen av annan

kvalificerad personal på barnavårdens område. Här berörda utbildningsfrågor

bör med det snaraste tagas upp till övervägande. Till formerna härför torde jag

få återkomma i annat sammanhang.

Vad angår barnanstaltsutredningens förslag till förbättrad utbildning för vårdpersonal

vid barnanstalter, framgår klart av den tidigare lämnade redogörelsen,

att de praktiska förutsättningarna för att, på det sätt och i den omfattning som

föreslås, genomföra den föreslagna gemensamma grundkursen är mycket begränsade.

Det måste emellertid anses synnerligen angeläget, att de utbildningsbehov

utredningen pekat på tillgodoses i största möjliga mån. Jag är därför av den

uppfattningen att, trots de svårigheter som kan förutses, alla ansträngningar bör

göras för att utredningens förslag, så långt det är möjligt, skall kunna genomföras.

Jag förordar sålunda, att den nuvarande barnsköterskeutbildningcn i

enlighet med utredningens förslag omläggcs till en barnavårdsutbildning med

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1961/. G sand. Nr 112

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196J.

största möjliga kapacitet och med syfte inte enbart att tillgodose behovet

av barnsköterskor utan dessutom att tjäna såsom grund för den mera specialinriktade

yrkesutbildning, vartill utredningens förslag ytterst syftar. I fråga

om utformningen av denna barnavårdsutbildning synes utredningens förslag

i stort sett kunna följas, dock med beaktande av remissinstansernas synpunkter

och de lokala förutsättningarna på respektive utbildningsorter. I syfte

att underlätta den föreslagna utbyggnaden bör emellertid prövas, om inte

den praktiska delen av utbildningen kan utformas på ett sätt, som ställer mindre

anspråk på praktikplatser vid barnstugor än utredningen förutsatt. I samma

syfte bör man eftersträva, att utbyggnaden av barnavårdsskolorna sker på ett

sådant sätt att konkurrens mellan bamavårdsskolor och förskoleseminarier om

de knappa resurserna för praktisk utbildning i möjligaste mån undvikes. På

orter med förskoleseminarium bör man i största möjliga utsträckning söka förlägga

den för eleverna i barnavårdsskolan erforderliga praktiken till andra institutioner

än daghem och lekskolor.

Med hänsyn till vad här framhållits är det nödvändigt, att utbyggnaden av

förskoleseminarier och bamavårdsskolor samordnas centralt. Såsom framhållits i

ett flertal remissyttranden är detta givetvis angeläget också i fråga om de av

barnanstaltsutredningcn föreslagna anstaltspedagogiska yrkeskurserna. Gentemot

utredningens förslag rörande dessa kurser har jag, frånsett följande kompletterande

synpunkter, inte någon erinran.

Även om förskollärarkandidaternas förutbildning i barnavård kan utformas på

ett sådant sätt, att de föreslagna bamavårdskoloma avlastas en del av de elever

utredningen räknat med (240), och även om det visar sig möjligt att utforma den

praktiska delen av barnavårdsutbildningen på ett sätt, som reducerar behovet

av praktikplatser, är det sannolikt, att det kommer att dröja relativt länge, innan

de av barnanstaltsutredningen omfattade institutionerna i mera avsevärt ökad

utsträckning, jämfört med deras nuvarande rekrytering av bamsköterskor, kan

nyanställa personal med den föreslagna grundutbildningen. Med hänsyn härtill

samt till de avsevärda brister i fråga om utbildningen som enligt utredningen

föreligger bland den nu anställda personalen, bör det allvarligt övervägas, om

man inte för rätt till inträde i de föreslagna anstaltspedagogiska yrkeskurserna

bör dispensera från kravet på genomgången grundkurs i betydligt större utsträckning

än utredningen föreslagit. Härför talar också det i föregående redogörelse

pavisade förhållandet, att en betydande del av den berörda personalen

har till uppgift att vårda, inte barn utan ungdomar och vuxna. Det härmed

sammanhängande önskemålet om ett ökat inslag av manlig vårdpersonal utgör

ytterligare ett skäl för den utvidgning av dispensmöjligheterna, som jag anser

böra övervägas.

Det åligger vederbörande överstyrelse att med beaktande av vad här anförts

och i nära samverkan med övriga berörda myndigheter och huvudmän snarast

vidtaga åtgärder för att i görligaste mån genomföra den av barnanstaltsutredningen

föreslagna organisationen av utbildningen.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196k
-

21

Utskottet

I sitt utlåtande förra året (1963:132) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

1963:111 angående förslag om ökad lärarutbildning m. m. uttalade utskottet, att

bristen på lärare inom praktiskt taget alla sektorer av skolväsendet måste betecknas

som det för närvarande allvarligaste skolproblemet. Det syntes utskottet

uppenbart att de målmedvetna åtgärder för att öka lärartillgången som på

allvar inleddes genom riksdagens beslut i anledning av propositionen 1962:106

i anslutning till grundskolereformen måste få sin fortsättning. Enligt utskottet

var det helt naturligt att uppmärksamheten i dagens läge främst inriktades på

gymnasiestadiet, på grundskolans högstadium och på förskolestadiet.

Det finns enligt utskottet skäl att understryka dessa uttalanden även i år.

Den förra året påbörjade, på bredden upplagda aktionen för bättre lärartillgång

måste uppenbarligen få sin efterföljd även i år, understödd av en framsynt planering.

Utskottet kommer att i det följande redovisa sitt ställningstagande till departementschefens

förslag först beträffande ämneslärare, sedan beträffande folkoch

småskollärare och slutligen beträffande förskollärare m. fl.

Vad i propositionen nr 68 redovisas tyder på att lärarsituationen i de allmänna

gymnasierna och på grundskolans högstadium inte utvecklat sig som tidigare

prognoser, senast lärarutbildningssakkunnigas ämneslärarprognos från 1962, syntes

berättiga till att antaga. En inte obetydlig försämring i situationen i jämförelse

med tidigare antaganden synes vara ett faktum. Lärarbristen är betydande,

inte minst i bemärkelsen brist på vidareutbildade lärare.

I detta läge har departementschefen ansett sig böra precisera de åtgärder som

bör kunna vidtagas såväl på behovssidan som på tillgångssidan avseende ämneslärare.

De rekommenderade eller eljest redovisade åtgärderna avser effektivisering

av arbetsformerna, överförande av arbetsuppgifter från lärare till annan

arbetskraft, förbättring av lärarutbildningen och lärarnas arbetsförhållanden,

ökning av utbildningskapaciteten och lärarbenägenheten, ett bättre utnyttjande

av befintliga arbetskraftsreserver samt administrativa åtgärder i syfte

att underlätta lärarrekryteringen och stabilisera den lokala planeringen av skolverksamheten.

Utskottet har i det föregående lämnat en utförlig redovisning

för innebörden av de av departementschefen förordade eller rekommenderade

åtgärderna och vill för sin del ansluta sig till att de prövas och realiseras. Det

bör kraftigt understrykas det ansvar som vilar på skolöverstyrelsen att tillse,,

att de uppdrag som i skilda hänseenden förutsättes lämnade åt överstyrelsen

med hänsyn till lärarsituationens allvar fullgöres så skyndsamt som omständigheterna

det medger.

Till vissa av de i propositionen nu redovisade åtgärderna återkommer utskottet

i det följande eller i andra sammanhang.

Här må i anslutning till att disciplinfrågan och frågor om åtgärder för lugnare

arbetsförhållanden aktualiserats i motionerna 1:713 och 11:868 erinras om att de
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 112 år lDdlf.

partementschefen rekommenderat att det uppdrages åt skolöverstyrelsen att

skyndsamt undersöka vilka åtgärder som kan vidtagas för att skapa ett effektivt,

positivt samarbete mellan lärare, föräldrar och elever. Som underlag för

en dylik undersökning förutsattes bl. a. en noggrann kartläggning av rådande

disciplinförhållanden inom skolans olika stadier. Enligt vad utskottet erfarit

bearbetas och analyseras redan inhämtat primärmaterial avseende disciplinförhållandena

och därmed sammanhängande frågor rörande lugnare arbetsförhållanden

i skolorna inom överstyrelsen. Utskottet utgår från att överstyrelsen

och senare Kungl. Maj:t kommer att ägna stor uppmärksamhet åt hithörande

problem. Någon särskild riksdagsskrivelse i av motionärerna angivet syfte synes

icke utskottet påkallad. Motionerna i fråga bör därför icke föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I motionerna 1:711 och 11:869 har föreslagits, att riksdagen skulle i särskild

skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag om försöksverksamhet med uppdelning

av skolklasser, där särskilda disciplinsvårigheter råder. Enligt utskottets mening

synes det lämpligen böra ankomma på skolöverstyrelsen att taga i övervägande

spörsmålet om sådan försöksvis uppdelning i samband med nyssnämnda

uppdrag att kartlägga disciplinförhållandena i skolan. Motionerna i nu berört

hänseende bör därför icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Departementschefens förslag beträffande en utökning av kapaciteten för praktisk-pedagogisk

utbildning av ämneslärare avser dels en ökning av intagningen

vid lärarhögskolan i Göteborg från 60 till 75 lärarkandidater per termin, dels

upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala med en intagningskapacitet första

läsåret av 40 lärarkandidater per termin, dels ock ett effektivare ianspråktagande

av de lärar kursskolor som finns på lär arhögskoleorterna.

Utskottet ger sin anslutning till departementschefens förslag och hälsar med

särskild tillfredsställelse att lärarhögskolan i Uppsala kan börja sin verksamhet

i höst. Vad departementschefen förordat med avseende på ifrågavarande lärarhögskola

har icke givit utskottet anledning till erinran.

I motionerna 1:711 och 11:869 har hemställts om inrättande snarast möjligt,

dock senast fr. o. m. budgetåret 1965/66, av en professur i praktisk pedagogik

vid lärarhögskolan i Uppsala. Utskottet delar motionärernas uppfattning om

vikten av att en sådan professur kommer till stånd. Detta synes böra ske så

snart som möjligt. Det torde dock böra beaktas att saken uppenbarligen fordrar

ytterligare överväganden med avseende bl. a. på lokaler och eventuella avvägningsproblem

med hänsyn till den vid Uppsala universitet befintliga pedagogikinstitutionen.

Något principbeslut om professurens inrättande är utskottet icke

berett att förorda. Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner i

här berört hänseende.

Vad beträffar utbildningen av folk- och sm&skollärare har departementschefen

till grund för bedömningen av den erforderliga utbildningskapaciteten lagt dels

lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos, dels en inom departementet gjord

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

23

undersökning av lärarsituationen, dels ock ämneslärarsituationen, som enligt

departementschefen åtminstone temporärt synes motivera att ett större antal

folkskollärare än som förutsatts i prognosen kommer att tjänstgöra på grundskolans

högstadium.

Beträffande folkskollärarbehovet förordar departementschefen en tills vidare

hög utbildningskapacitet, motiverad av osäkerheten om behovet av lärare på

högstadiet samt bristen på folkskollärare inom folkskolan och grundskolans mellanstadium.

För nästa budgetår föreslås att intagningen skall omfatta 21 avdelningar

på tvåårig folkskollärarlinje — nu 19 avdelningar — och fyra avdelningar

på fyraårig folkskollärarlinje — nu sex avdelningar.

Med hänsyn till att föreliggande prognosmaterial så entydigt pekar på ett

successivt minskat examinationsbehov av småskollärare förordar departementschefen

en fortsatt reducering av antalet intagningsklasser vid seminariernas småskollärarlinjer.

För nästa budgetår föreslås 28 intagningsklasser mot nu 33.

Liksom tidigare förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt

beslut om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.

I anslutning till frågan om dimensioneringen av utbildningskapaciteten för

folk- och småskollärare m. m. har väckts ett antal motioner. Utskottet skall,

innan utskottet övergår till att redovisa sina ställningstaganden till motionsyrkandena,

lämna en kortfattad redovisning för vissa uppgifter rörande utbildningskapaciteten

och seminarieorganisationen, som utskottet inhämtat från

lärarutbildningssakkunniga.

Enligt vad utskottet erfarit avser lärarutbildningssakkunniga att inom kort

i ett betänkande redovisa förslag om en lämplig takt för övergången från seminarie-

till lärarhögskoleutbildning av folk- och småskollärare. Omorganisationen

skall vara genomförd efter utgången av budgetåret 1969/70. Det förutsättes,

inte minst med hänsyn till lärarpersonalens berättigade intressen, att

planeringsarbetet för genomförande av omorganisationen skall påbörjas omedelbart

i samarbete med skolöverstyrelsen. Vissa förberedelser härvidlag har redan

träffats. De sakkunniga räknar med ett fast behov av sex lärarhögskolor

— med tillkomsten av lärarhögskolan i Uppsala är antalet fr. o. m. den 1 juli

1964 fyra — och ett par mindre enheter, »filialer», för Norrlands behov. Härutöver

tillkommer som reserv ytterligare ett par enheter genom bibehållande

tills vidare av viss kapacitet på ett par seminarieorter. Utbildningskapaciteten

beträffande folkskollärare kan, om alla resurser behöver utnyttjas till fullo, beräknas

överstiga lärarutbildningssakkunnigas tidigare prognoser rörande det

erforderliga utbildningsbehovet läsåret 1970/71 med inte mindre än 50%. Härvid

har beaktats högre skolformers behov av folkskollärare. Utbildningsbehovet

beträffande småskollärare förutsättes av lärarutbildningssakkunniga i enlighet

med tidigare prognoser fortlöpande minska. Enligt de inhämtade uppgifterna

kan riksdagsbeslut om övergång till lärarhögskola fattas tidigast våren 1966 och

åtgärder i anledning härav vidtagas tidigast hösten 1966.

Enligt utskottets mening synes de aviserade planerna om en snar övergång

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 112 åt 1961+

från seminarie- till lärarhögskoleutbildning vara en naturlig konsekvens av riksdagens

principbeslut redan år 1950 om en övergång till lärarhögskolesystem.

Stora enheter koncentrerade till ett fåtal orter är utan tvivel nödvändiga, både

därför att klasslärarutbildningen bör stödjas av vetenskaplig forskning — möjligheterna

härtill är med hänsyn till erforderligt samarbete givetvis störst på de

akademiska orterna — och därför att endast dessa stora enheter kan ge underlag

för erforderligt antal lärartjänster och den praktiska utbildning som är knuten

till lärarutbildningen. Utskottet vill i detta sammanhang med avseende på en

i vissa motioner föregiven risk från rekryteringssynpunkt av lärarutbildningens

lokalisering endast till vissa centra erinra om att praktikterminen vid lärarhögskoleutbildningen

medför att lärarna sprides över hela landet.

I motionerna 1:677 och 11:824 har uttryckts farhågor för att koncentrationen

till ett fåtal större orter inte skulle ha sådana fördelar i praktiskt, vetenskapligt

och pedagogiskt avseende som inte de nuvarande seminarieortema under

många år ännu — och i vissa avseenden bättre — skulle kunna erbjuda.

Med hänsyn till principbeslutet år 1950 om övergång till lärarhögskolesystem,

vars praktiska förverkligande utskottet tidigare vid flera tillfällen efterlyst, och

då systemet enligt utskottets nyss angivna uppfattning har obestridliga fördelar,

kan utskottet inte dela motionärernas farhågor. Principbeslutet står fast och

övergången till lärarhögskolesystem kan enligt utskottets mening inte längre

uppskjutas. Det är däremot enligt utskottets uppfattning väsentligt att övergången

och det oundvikliga nedläggandet av seminarier sker så smidigt som

möjligt. De försäkringar som lämnats av departementschefen i propositionen

och som utskottet erhållit också från lärarutbildningssakkunniga om att särskild

hänsyn skall tagas till de enskilda befattningshavarnas intressen i samband

med omläggningen är enligt utskottets mening ytterst värdefulla. Utskottet

vill i sammanhanget också uttrycka den förhoppningen, att de nedlagda

seminarielokalerna så långt möjligt skall kunna komma till sådan framtida användning,

som främjar och ligger i linje med seminarieortens allmänt kulturella

intressen.

Utskottet finner mot bakgrunden av vad som här upptagits icke skäl att, såsom

i motionerna 1:677 och 11:824 påyrkats, riksdagen skulle i särskild skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts. Motionerna i fråga

bör därför icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänsyn dels till vad som upplysts om den planering för en definitiv övergång

till lärarhögskoleutbildning av klasslärare — förenad med en samtidig ökning

av utbildningskapaciteten — som kan väntas i anslutning till kommande

förslag av lärarutbildningssakkunniga och dels till vad utskottet i det föregående

anfört i ämnet avstyrker utskottet jämväl bifall till yrkandet i motionerna

1:685 och 11:836 om bibehållande under vissa betingelser av seminarieorganisationen

vid nuvarande omfattning.

I flera motioner har berörts frågan om intagningskapaciteten vid seminarierna

och dennas fördelning på olika utbildningslinjer. I motionerna 1:685 och 11:830

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196 Jr

har föreslagits att lärare för lågstadiet företrädesvis skall utbildas pa tieårig

linje, så länge rekryteringen till denna linje är kvalitativt tillfredsställande.

Den treåriga utbildningen av småskollärare fyller enligt utskottets mening

alltjämt en viktig funktion vid våra folkskoleseminarier. Rekryteringen till de

treåriga linjerna är uppenbarligen god. Trots detta kan utskottet inte nu se någon

anledning att företrädesvis utbilda lärare på sådana linjer, särskilt som de

tvååriga linjerna med studentexamen som grund dels ger en snabbare examination

— en väsentlig faktor i rådande lärarbrist — dels är en logisk konsekvens

av den allt större studentexaminationen, dels också får sin motivering av den

gradvisa övergången till lärarhögskolesystem, där studentexamen uppenbarligen

måste bli inträdeskrav. Det förtjänar i sammanhanget också att papekas, att

inte så få av de sökande — och även sedermera intagna — till de treåriga linjerna

är studenter.

Utskottet kan med hänsyn till anförda skäl inte biträda ifrågavarande motionsyrkande.

Motionerna 1:685 och 11:836 bör därför avslas av riksdagen i berört

hänseende.

På i huvudsak samma skäl som anförts mot bifall till förslaget i motionerna

1:685 och 11:836 torde även motionerna 1:714 och 11:870, i vad de avser att riksdagen

skulle uttala sig för att antalet avdelningar vid intagningen i höst till

fyraårig folkskollärarutbildning skall vara sex i stället för av departementschefen

förordade fyra, böra avslås av riksdagen. Det ma här erinras om att skolöverstyrelsen

utifrån sina utgångspunkter förordat samma minskning av antalet

intagningsavdelningar för fyraårig utbildning som departementschefen nu preliminärt

förutsätter. Någon särskild riksdagsskrivelse synes inte nödvändig i

fråga om elevintagningen till tvåårig folkskollärarutbildning, eftersom departementschefens

starka betonande av att den bör hållas på en hög nivå otvivelaktigt

borgar för att syftet i motionerna i fråga blir tillgodosett, då slutligt beslut

fattas i fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.

Utskottet tillstyrker att seminarieorganisationen får den omfattning som departementschefen

förordat. Liksom hittills bör det emellertid få ankomma på

Kungl. Maj:t att slutligt bestämma antalet intagningsavdelningar vid seminarierna.

Departementschefens förslag till elevintagning vid folkskoleseminarierna bygger

enligt departementschefens eget uttalande på särskilt hänsynstagande till

bristen på ämneslärare inom ramen för 40 %-alternativct — det alternativ som,

senast i enlighet med lärarutbildningssakkunnigas ämneslärarprognos, lagts till

grund för dimensioneringen av intagningen på folkskollärarlinjcrna. Utgångspunkten

är alltså att 60 % av undervisningen på grundskolans högstadium skall

bestridas av filosofie magistrar och jämställda och 40 % av vidareutbildade

folkskollärare. Någon anledning till att riksdagen vid sitt bemyndigande åt

Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut om antalet intagningsavdelningar skulle

särskilt poängtera att hänsyn skall tagas till ifrågavarande utbildningsbehov

inom 40 %-alternativet synes enligt utskottets mening inte föreligga, särskilt som

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964.

därjämte lärarutbildningssakkunniga i sitt kommande betänkande kan väntas

presentera ett starkt underbyggt krav på att hänsyn även fortsättningsvis skall

tagas till ifrågavarande folkskollärarbehov. Utskottet avstyrker därför bifall till

motionerna I: 687 och II: 837 samt I: 711 och II: 869 i nu berört hänseende.

Rådande brist på ämneslärare, inklusive lärare inom 40 %-alternativet, har

medfört att manga folkskollärare utan vidareutbildning men med lång lärarerfarenhet

har kommit att tjänstgöra på högstadiet och där, såvitt utskottet kunnat

erfara, gjort utomordentligt goda insatser i undervisningen. De korttidsförordnanden

på vilka de arbetar och de osäkra anställningsvillkoren i övrigt skapar

emellertid helt naturligt en känsla av otrygghet för vederbörande lärare.

I nagra motioner har dessa icke vidareutbildade högstadielärares problem

tagits upp till behandling. I motionerna 1:711 och 11:869 framställes sålunda

förslag om att sadana lärare, om de fyllt 45 år och i 12 terminer tjänstgjort

på grundskolans högstadium, skall ges behörighet till ordinarie ämneslärartjänster.

Utskottet kan icke biträda detta yrkande. Enligt utskottets mening skulle

detta lätt betraktas som en genväg att nå ordinarie tjänster och på så sätt negativt

påverka efterfrågan på och genomgången av vidareutbildningskurserna för

folkskollärare. Utskottet anser sig därför böra avstyrka bifall till ifrågavarande

motioner i denna del.

I motionerna 1:687 och 11:837 har hemställts om en särskild riksdagsskrivelse

till Kungl. Maj :t om att vidareutbildning i läroämnen som förekommer på

högre stadier regelmässigt skall anordnas samt att med hänsyn till lärarbristen

möjligheter bör tillskapas att ge kompletterande utbildning åt folkskollärare,

som genom tjänstgöring på högre stadier gjorts förtrogna med dessa stadiers

speciella arbetsproblem. Da fragan om vidareutbildning av folkskollärare, som nu

tjänstgör på högre stadier utan att vara vidareutbildade, synes vara aktuell för

departementschefen — motionärerna har själva hänvisat till ett uttalande i propositionen

nr 68 om att visst fog talade för att samtliga sådana lärare, 1 990,

borde vidareutbildas för tjänstgöring på högre stadier, utgår utskottet ifrån att

departementschefen överväger de åtgärder som kan anses påkallade i av motionärerna

nämnt syfte. Det synes utskottet ytterst angeläget att ifrågavarande

lärares trygghetsproblem blir vederbörligen beaktade. Någon särskild riksdagsskrivelse

i ämnet synes emellertid icke påkallad. Utskottet avstyrker därför bifall

till ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionerna 1:712 och 11:871 har jämförelser gjorts mellan den beräkning av

antalet födda som bl. a. legat till grund för lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos

och det faktiska antalet födda åren 1961—1963. Enligt det tabellariska

material som intagits i motionerna skulle de faktiska siffrorna överstiga

de beräknade i sadan utsträckning, att det kunde ha betydelse för dimensioneringen

av klasslärarutbildningen under kommande år. Utskottet utgår från att

lärarutbildningssakkunniga i sin kontinuerliga uppföljning av prognoserna beaktar

angivna förhållanden. I detta sammanhang får utskottet erinra om att det

enligt vad utskottet i det föregående angivit kan väntas, att lärarutbildningssak
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

27

kunniga i sitt kommande betänkande kommer att förorda en avsevärd »överkapacitet»

för folkskollärarutbildning i jämförelse med de sakkunnigas tidigare

prognoser. Utskottet finner med hänsyn till angivna förhållanden icke erforderligt

att på sätt förordats i motionerna 1:712 och 11:871 riksdagen skulle bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga av motionerna påkallade förstärkningar i lärarutbildningskapaciteten.

Utskottet avstyrker fördenskull bifall till motionerna,

såvitt nu är i fråga.

Redan föregående år (utlåtande 132, s. 45) betonade utskottet att ett av de

svåraste bristområdena i hela vårt utbildningsväsende otvivelaktigt är förskollärarutbildning

en. Att kraftfulla åtgärder borde tillgripas för att bemästra nuvarande

svåra situation var enligt utskottet ställt utom allt tvivel.

De av departementschefen förordade åtgärderna innebär, som tidigare redovisats,

att den nuvarande intagningskapaciteten — 470 platser — utökas till

totalt 630 platser genom inrättande bl. a. av två nya seminarier i Södertälje

och Västerås. Dessutom förordas att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t bemyndigande

att fatta beslut om den ytterligare utvidgning av förskoleseminariernas

intagningskapacitet, som kan visa sig möjlig.

Utskottet tillstyrker att intagningskapaciteten förstärkes i den omfattning som

förordats av departementschefen.

I motionerna 1:712 och 11:871 har hemställts om en särskild riksdagsskrivelse

till Kungl. Maj:t om vidtagande av erforderliga åtgärder för en snabb utbyggnad

av förskollärarutbildningen. Utskottet utgår för sin del från att såväl skolöverstyrelsen

som Kungl. Maj:t även fortsättningsvis prövar alla åtgärder som

är tekniskt och pedagogiskt möjliga och från lokaliseringssynpunkt försvarliga

att ytterligare utveckla och utbygga seminarieorganisationen. Ett särskilt uttalande

från riksdagens sida i ämnet synes icke utskottet erforderligt. Utskottet

avstyrker bifall till ifrågavarande motionsyrkande.

Vid lokaliseringen av nya seminarier synes särskild hänsyn böra tagas inte

minst till tillgången på närbelägna övningsinstitutioner och från pedagogisk

synpunkt lämpliga praktikhandledare samt möjligheterna till erforderlig samordning

med annan lärarutbildning. Därest Karlstad, i motionerna 1:686 och

11:838 förordad som lämplig förläggningsort, samt exempelvis Borås och någon

eller några ytterligare orter i södra och norra Norrland nu eller framdeles bedömes

svara mot dessa och andra berättigade krav som kan behöva uppställas

förutsätter utskottet, att skolöverstyrelsen tar erforderliga initiativ för inrättande

av ett seminarium på orten. Någon särskild skrivelse från riksdagen till

Kungl. Maj:t i ämnet synes emellertid inte erforderlig, då överstyrelsen enligt

vad utskottet erfarit kontinuerligt och uppmärksamt bevakar möjligheterna till

förläggning .av seminarier på skilda orter. Utskottet avstyrker därför bifall till

motionerna 1:686 och 11:838.

Mot vad departementschefen anfört med avseende på organisationen av utbildningen

för vårdpersonal vid barnanstalter har utskottet ingen erinran.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196å

Slutligen får utskottet beröra ett förslag som upptagits i motionerna I: 711

och 11:869 om överförande av huvudmannaskapet för den regionala akademiska

undervisningen från skolöverstyrelsen till universitetskanslersämbetet. Med hänsyn

till målinriktningen mot läraryrket vid de regionala ett- och tvåbetygskurserna

som icke — i varje fall ännu — är lika markerad vid motsvarande universitetsundervisning

synes enligt utskottets mening den i motionerna påyrkade

förändringen av huvudmannaskapet för den regionala utbildningen icke påkallad,

i varje fall icke för närvarande. Lärarutbildningssakkunnigas förslag om

hur den framtida utbildningen av lärare skall utformas synes i varje fall böra

avvaktas, innan slutlig ställning tages till det nu aktualiserade spörsmålet. Likaså

får utskottet erinra om att kanslersämbetet med hänsyn till vad riksdagen må

komma att besluta i anledning av särskild proposition i ämnet inom kort kan

tänkas genomgå en stor organisationsomvandling. Att därför nu överlåta en ny

stor uppgift på ämbetet synes utskottet icke välbetänkt. Utskottet utgår emellertid

ifrån att under alla förhållanden ett intimt och positivt samarbete och

samråd äger rum mellan överstyrelsen och kanslersämbetet i frågor sammanhängande

med den regionala utbildningen.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1. att riksdagen må besluta, att i Uppsala skall fr. o. m. budgetåret

1964/65 upprättas en lärarhögskola, tills vidare organiserad

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

2. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna

överenskommelsen med Uppsala stad angående fördelningen

mellan staten och staden av vissa kostnader vid upprättandet

av en lärarhögskola i Uppsala;

3. att motionerna 1:711 och 11:869, i vad de avser principbeslut

om inrättande av en professur i praktisk pedagogik vid

lärarhögskolan i Uppsala, icke må bifallas av riksdagen;

4. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen angivna

riktlinjer, fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt, som

fordras för genomförande av den av departementschefen förordade

utökningen av intagningskapaciteten vid de befintliga

lärarhögskolorna;

5. att motionerna 1:677 och 11:824 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

6. att motionerna 1:685 och 11:836, i vad de avser bibehållande

under vissa betingelser av den nuvarande seminarieorganisationens

omfattning, icke må bifallas av riksdagen;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet* utlåtande nr 112 år 196U

29

7. att motionerna 1:685 och 11:836, i vad de avser att lågstadielärarna

skulle företrädesvis utbildas på treårig linje, icke

må bifallas av riksdagen;

8. att motionerna 1:714 och 11:870, i vad de avser intagning

vid seminarierna för folkskollärarutbildning, icke må bifallas

av riksdagen;

9. att motionerna 1:687 och 11:837, i vad de avser åtgärder

för vidareutbildning och viss kompletterande utbildning åt

vissa folkskollärare, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

10. att motionerna 1:687 och 11:837 samt 1:711 och 11:869,

i vad de avser särskilt hänsynstagande till högstadiets ämneslärarbehov

inom ramen för 40 %-altemativet, icke må föranleda

någon riksdagen åtgärd;

11. att motionerna 1:713 och 11:868 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

12. att motionerna 1:711 och 11:869, i vad de avser försöksverksamhet

med uppdelning av skolklasser, där särskilda disciplinsvårigheter

råder, icke må bifallas av riksdagen.

13. att motionerna 1:711 och 11:869, i vad de avser kompetenskrav

för folkskollärares tjänstgöring på grundskolans högstadium,

icke må bifallas av riksdagen;

14. att motionerna 1:712 och 11:871, i vad de avser förstärkning

av lärarutbildningskapaciteten med hänsyn till vissa angivna

förhållanden i prognosmaterial, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

15. att motionerna 1:711 och 11:869, i vad de avser huvudmannaskapet

för den regionala akademiska undervisningen,

icke må bifallas av riksdagen;

16. att riksdagen må besluta, att förskollärarutbildningen

under budgetåret 1964/65 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat;

17. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta

om statsbidrag till enskild barnavård sskola i högst samma omfattning

som till central kommunal yrkesskola;

18. att motionerna 1:686 och 11:838 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

19. att motionerna 1:712 och 11:871, i vad de avser åtgärder

för en snabb utbyggnad av förskollärarutbildningen, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964.

II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1964/65

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

l:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (proposition

nr 68, punkt 1, s. 61—67) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Lärarhögskolan i

Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 10 050 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Thorsten Larsson och Svanström (1:489) och den andra mom andra

kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Boo (II: 600), i vilka hemställts

1. att riksdagen måtte besluta medge inrättandet av en personlig professur för

docenten Ingvar Johannesson i praktisk pedagogik med särskild inriktning på

ungdomsarbetets metodik vid lärarhögskolan i Stockholm samt 2. att vederbörande

utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig medelsanvisning;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Stenberg m.fl. (1:714) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordstrandh (II: 870), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta om inrättande av en tjänst som biträdande rektor i ABp 27 vid

lärarhögskolan i Stockholm.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 600 och II: 870.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 400 000 kr., avser

bl. a. följande.

1. En laboratur i utvecklingspsykologi med särskild inriktning på förskoleålderns

psykologi och pedagogik inrättas, varvid till innehavare av denna laboratur,

utan ansökningsförfarande, kallas docenten Stina Sandels. Samtidigt överföres

det bidragsbelopp om 100 000 kr., som nu utgår från anslag under femte

huvudtiteln till barnpsykologiska forskningslaboratoriet, vilket förestås av docenten

Sandels, till lärarhögskolan för bestridande av kostnader för samma ändamål

som hittills.

2. Det nuvarande beloppet av 25 000 kr. till rektors förfogande för biträde

med rektorsuppgiftema uppräknas till 35 000 kr.

3. Två psykologtjänster i Ae25 respektive Ae21 samt en assistenttjänst in
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b

31

rättas. Genom inrättandet av dessa tjänster på lärarhögskolans stat uppkommer

en minskning av medelsbehovet under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete

med ca 80 000 kr. Detta har beaktats vid beräkningen av nämnda anslag.

4. En lektorstjänst i högstadiets metodik med placering i Ao 25 och en lektorstjänst

i högst Ao 23 i specialundervisningens metodik inrättas.

Skolöverstyrelsen har upprepat sitt tidigare framförda förslag om inrättande

av en tjänst som biträdande rektor. Samma förslag har framförts i fråga om

lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg. Med anledning härav har Kungl. Maj:t

i beslut den 14 februari 1964 uttalat, att med hänsyn till lärarhögskolornas fortskridande

utbyggnad formerna för deras omedelbara ledning bör omprövas, samt

uppdragit åt statskontoret att skyndsamt verkställa en undersökning därav och

inkomma med av undersökningen betingade förslag. Dessa förutsättes föreligga

inom sådan tid, att de kan läggas till grund för åtgärder från nästa läsårs början.

Med hänsyn härtill har departementschefen förordat att det skall få ankomma

på Kungl. Maj:t att senare besluta om formerna för förstärkning av lärarhögskolornas

ledning. I avvaktan på detta ställningstagande räknar departementschefen

nu endast med en höjning av beloppet till biträde med fullgörande av

vissa rektorsuppgifter från 25 000 till 35 000 kr.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen nr 68.

Utskottet. I motionerna I: 489 och II: 600 har begärts inrättande av en professur

i praktisk pedagogik med särskild inriktning på ungdomsarbetets metodik,

personlig för docenten Ingvar Johannesson. Ehuru utskottet finner skäl tala för

att en sådan professur bör komma till stånd vid exempelvis lärarhögskolan i

Stockholm torde det närmast böra ankomma på skolöverstyrelsen att taga

initiativ i frågan efter avvägning mot andra för lärarhögskolorna angelägna

önskemål. Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

Med hänsyn till vad som anförts om uppdrag åt statskontoret att skyndsamt

verkställa en undersökning av formerna för lärarhögskolornas omedelbara ledning

anser sig utskottet nu icke böra föregripa resultatet av denna undersökning

i avseende på den i motionerna I: 714 och II: 870 föreslagna tjänsten som biträdande

rektor vid lärarhögskolan i Stockholm. Utskottet avstyrker därför bifall

till motionerna, såvitt nu är i fråga. Utskottet anser emellertid rent principiellt

— såsom utskottet uttalade redan förra året (utlåtande nr 132, s. 50) — att rektor

vid lärarhögskola bör beredas sådan arbetshjälp, att han mera odelat kan

ägna sig åt sina egentliga, pedagogiska arbetsuppgifter. Tills vidare bör beloppet

till biträde med fullgörande av vissa rektorsuppgifter höjas med 10 000 kr. i

enlighet med departementschefens förslag.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på avlöningsanslaget

för lärarhögskolan i Stockholm biträder utskottet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör avlöningsanslaget för nästa budgetår

höjas med 400 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961,f.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna 1:489 och II: 600 samt I: 714 och

II: 870, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 800 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 988 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 3 722 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 540 000

Summa kr. 10 050 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 10 050 000 kr.

2:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagshöjning med

50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

774 000 kr.

3:o) lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 69 och 70), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

4:o) Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4,

s. 70—74) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964-

33

ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes av

vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för lärarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65, dels ock till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Stenberg m.fl.

(I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh (II: 870),

i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta om inrättande

av en tjänst som biträdande rektor i ABp 27 vid lärarhögskolan i Malmö.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas

till motionen II: 870.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 557 000 kr., avser

bl. a. följande.

1. För arvodering av psykometrisk konsult anvisas 20 000 kr., ett belopp som

även bör kunna användas för arvodesanställning av statistiker.

2. Fyra lektorstjänster i högstadiets metodik i lönegrad Ao 25 inrättas.

3. Tre adjunkts- eller ämneslärartjänster vid övningsskolan inrättas.

4. En musiklärartjänst i Ao 20 inrättas.

5. En övningsskollärartjänst i Ao 20/17 med anknytning till ny skolmognadsklass

inrättas.

Ett förslag av skolöverstyrelsen om inrättande av en tjänst som biträdande

rektor vid lärarhögskolan har icke biträtts av departementschefen, som i stället

förordat en uppräkning av beloppet till biträde med fullgörande av vissa rektorsuppgifter

med 10 000 kr.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen nr 68.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och avstyrker — under hänvisning till vad utskottet anfört och förordat under

punkten 1 i det föregående med avseende på ett motionsvis framfört förslag om

inrättande av en tjänst som biträdande rektor vid lärarhögskolan i Stockholm

— att motionerna I: 714 och II: 870 i vad de avser inrättande av motsvarande

tjänst vid lärarhögskolan i Malmö bifalles av riksdagen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961i.

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 784 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 562 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 3 214 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 260 000

Summa kr. 8 820 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.

5:o) Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 5, s. 74 och 75), vilket innebär en anslagshöjning med 80 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 830 000 kr.

6:o) Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 75 och 76), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 253 000 kr.

7:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7,

s. 76—81) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

8 117 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Stenberg m.fl.

(I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh (II: 870),

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196^

i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta om inrättande

av en tjänst som biträdande rektor i ABp 27 vid lärarhögskolan i Göteborg.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 870.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 2 216 000 kr., avser

bl. a. inrättande av följande tjänster m. m.

A. Den egentliga lärarhögskolan

1. En professorstjänst i Bo 3 i enlighet med beslut av 1963 års riksdag.

2. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik vid speciallärarlinjen.

3. Två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

4. Tre lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

5. En lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

6. Två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik.

7. En lektorstjänst i Ao 23 i specialundervisningens metodik.

8. En kontoristtjänst i Ae 9.

9. Två biträdestjänster i Ae 7.

10. Höjning av arvodet till bibliotekarie vid speciallärarlinjen från 300 kr. till

600 kr.

B. Övningsskolan

11. En adjunktstjänst i Ao 23.

12. En ämneslärartjänst i Ao 21.

13. Fem övningsskollärartjänster i Ao 20.

14. Tio övningsskollärartjänster i Ao 20/17.

15. En vaktmästartjänst i Ao 8.

16. ökade kostnader för skolbibliotekarie.

Ett förslag av skolöverstyrelsen om inrättande av en tjänst som biträdande

rektor vid lärarhögskolan har icke biträtts av departementschefen, som i stället

förordat en uppräkning av beloppet till biträde med fullgörande av vissa rektorsuppgifter

med 10 000 kr.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen nr 68.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och avstyrker — under hänvisning till vad utskottet anfört och förordat under

punkten 1 i det föregående med avseende på ett motionsvis framfört förslag om

inrättande av en tjänst som biträdande rektor vid lärarhögskolan i Stockholm —

att motionerna I: 714 och II: 870 i vad de avser inrättande av motsvarande

tjänst vid lärarhögskolan i Göteborg bifalles av riksdagen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 953 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majd;, förslagsvis.................. 815 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 167 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 182 000

Summa kr. 8 117 000

c) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 117 000 kr.

8:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 81 och 82), vilket innebär en anslagshöjning med

139 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

519 000 kr.

9:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 83 och 84), vilket innebär en anslagshöjning

med 230 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

10:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 84 och 85), vilket innebär

en anslagsminskning med 125 000 kr., hemställer utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196It
-

37

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kr.

ll:o) Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 85), vilket innebär anvisande av ett nytt anslag under

förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för lärarhögskolan

i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Personalförteckning

Tjänstemän å ordinarie stat

1 rektor för lärarhögskolan....................... Bp 3

1 rektor vid övningsskolan .......................ABp 27

1 lektor i psykologi och pedagogik................ Ao 27

12 lektorer i högstadiets metodik.................. Ao 27

6 lektorer i högstadiets metodik.................. Ao 25

9 adjunkter..................................... Ao 23

6 ämneslärare................................... Ao 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19

1 bibliotekarie (halvtid).......................... Ae 23

1 sekreterare .................................... Ae21

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Uppsala,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 930 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 328 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................................. 815 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 727 000

Summa kr. 2 800 000

c) till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kr.

12:o) Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, s. 86), vilket innebär anvisande av ett nytt anslag

under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,

3 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 6 sand. Nr 112

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av7 100 000

kr.

13:o) Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 86), vilket innebär anvisande av ett nytt

anslag under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 230 000 kr.

14:o) Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 86), vilket innebär anvisande av ett nytt

anslag under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning

och utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kr.

15:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15, s. 86—89), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för folkskoleseminariema, som föranledes av

vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminariema,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 880 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 472 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 11 737 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 503 000

Summa kr. 29 592 000

c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 29 592 000 kr.

16:o) Folkskoleseminariema: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, s. 90 och 91), vilket innebär en anslagshöjning med 140 000 kr.,

hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196A

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 540 000

kr.

17:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 17, s. 92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

695 000 kr.

18;o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 92 och 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000

kr.

19 :o) Förskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 19, s. 93—95), vilket innebär en anslagshöjning med 637 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för förskoleseminarierna, som föranledes av

vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis ..

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ....................

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................

Rörligt tillägg, förslagsvis ...................

Summa kr.

310 000

40 000

1 870 000

380 000

2 600 000

c) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

20:o) Förskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20, s. 95), vilket innebär en anslagshöjning med 121 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Förskoleseminarierna: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

21 ro) Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 96), vilket innebär en anslagshöjning med 24 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskoleseminariema: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

180 000 kr.

22:o) Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 96), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskoleseminariema: Inredning och

utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

23:o) Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s.

97—103) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den

ändring i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm, som föranledes

av vad departementschefen föreslagit, dels till Särskilda lärarutbildningsåtgärder

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 5 590 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 1 690 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Stenberg m.fl.

(I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh (II: 870), i

vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Särskilda

lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 6 061 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 870.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande beträffande denna punkt.

Vidareutbildning av folkskollärare. I samband med sina anslagsäskanden för

nästa budgetår har skolöverstyrelsen lämnat en redogörelse för vidareutbildningsverksamheten

under läsåren 1962/63 och 1963/64, av vilken framgår bl. a.

följande.

Till terminskurserna och vidareutbildningskursen i handelsämnen under 1 ä såret

1962/63 anmälde sig sammanlagt 464 sökande. Till kurserna i psykologi

och pedagogik under samma läsår anmälde sig 446 sökande. Motsvarande

antal sökande till de läsåret 1963/64 anordnade kurserna har varit 498

respektive 606. Antalet deltagare i de olika kurserna de båda nämnda läsåren

samt antalet vid slutprövning godkända i varje ämne läsåret 1962/63 framgår

av följande tablå.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b

Terminskurser, vidareutbildningskurs i handelsämnen samt kurser i psykologi

och pedagogik läsåren 1962/63 och 1963/6 b
-

Amne

Antal deltagare vid

kursernas början

1962/63

Matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

Matematik ...;..................

Fysik ...........................

Kemi ...........................

Övriga ämnen (exkl. psyk. och ped.):

Kristendomskunskap .............

Modersmålet (två terminer).......

Historia........................ •

Samhällskunskap .................

Yrkesvägledning .................

Handelsämnen (två terminer) .....

Psykologi och pedagogik............

141

112

67

43

22

68

63

9

309

1963/64

125

104

62

41

24

69

98

120

14

477

Antal vid slutprövning

godkända

i varje

ämne

1962/63

130

no

64

42

22

08

62

9

299

Den 1963/64 anordnade utbildningen omfattar följande antal kurser i skilda

ämnen, nämligen i matematik 7, fysik 7, kemi 5, kristendomskunskap 2, modersmålet

1, historia 2, samhällskunskap 3, yrkesvägledning 3, handelsämnen 1 samt

psykologi och pedagogik 8 kurser.

I de till överstyrelsen av kursföreståndama och kursledarna ingivna pedagogiska

redogörelserna för vidareutbildningsverksamheten under läsåret 1962/63

vitsordas, att kursdeltagarna genomgående väl tillgodogjort sig undervisningen

och visat stort intresse för kursarbetet. Provningsresultatet måste enligt överstyrelsens

mening också anses gott.

Regional akademisk undervisning bedrives dels med inriktning pa ett akademiskt

betyg, dels med inriktning på två akademiska betyg.

Akademiska ettbetyg skur ser anordnas läsåret 1963/64 på tolv orter, nämligen

Eskilstuna, Halmstad, Hälsingborg, Kalmar, Karlstad, Luleå, Nyköping, ^Skellefteå,

Trollhättan, Västerås, Växjö och Östersund. Sammanlagt anordnas 25 kurser

med fördelning på ämnena matematik, fysik, kemi, nationalekonomi och statskunskap.

Akademiska tvåbetygskurser har läsåret 1963/64 påbörjats i ämnena matematik

och fysik i Linköping och Örebro. I dessa kurser deltager sammanlagt ca

50 studerande. Undervisning till motsvarande nivå bedrives även i ämnet kristendomskunskap

med 25 behöriga deltagare.

Tclcnologie magisterutbildning har läsåret 1963/64 påbörjats i Linköping och

Örebro med sammanlagt 80 deltagare. Utbildningen skall på varje kursort tills

vidare bedrivas vid två linjer, en för teknisk fysik och en för elektroteknik.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961+

I matematik och fysik skall utbildningen syfta till att ge motsvarande kunskaper,

som krävs för betygsgraden Med beröm godkänd i filosofisk ämbetsexamen

eller för godkänt betyg i civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik,

dock med uteslutande av examensarbete. Kunskapsnivån i övriga ämnen skall

motsvara kraven för godkänt betyg i civilingenjörsexamen i motsvarande ämne,

med undantag av att examensarbete ej skall krävas. Den ämnesmässiga utbildningen

skall dock anpassas till att ge deltagarna en ändamålsenlig lärarutbildning.

Undervisningen är i den utsträckning så är möjligt samordnad med den på

samma utbildningsorter anordnade akademiska tvåbetygsundervisningen.

Utbildningen ledes av en styrelse, benämnd styrelsen för den regionala teknologie

magisterutbildningen.

Anslagsäskanden för 1964/65

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 beräknat

en ökning av medelsbehovet under förevarande anslag med 590 000 kr. Överstyl

elsen har därvid icke medräknat kostnaderna för teknologie magisterutbildning,

innevarande budgetår beräknade till 720 000 kr., enär överstyrelsen förutsatt att

anslagsäskanden härför skulle inges av den särskilda styrelsen för denna utbildning.

Den reella beräknade kostnadsökningen för den av överstyrelsens äskande

omfattade verksamheten uppgår således till 1 310 000 kr.

Den av skolöverstyrelsen beräknade ökningen av medelsbehovet för budgetåret

1964/65 fördelar sig på följande förslag till utvidgning av verksamheten.

!• Anordnande av ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning .... 65 000

2. Heltidsanställning av kursledare för fyra kurser i yrkesvägledning 40 000

3. Anordnande av ytterligare en terminskurs i samhällskunskap ... 30 000

4. Anordnande av kvällskurser i matematik, fysik, kemi, engelska

och tyska................................................. 250 000

5. Anordnande av vidareutbildningskurs om två terminer i biologi 60 000

6. Anordnande av en terminskurs i vartdera av ämnena kristen
domskunskap,

historia och kemi ............................ 120 000

7. Anordnande av ytterligare fyra biämneskurser................ 40 000

8. Anordnande av ytterligare fyra kurser i psykologi och pedagogik 40 000

9. Anordnande av fem sommarkurser som förberedelse till terminskurser

i matematik, fysik och kemi.......................... 25 000

10. Anordnande av ytterligare fyra regionala akademiska ettbetygs
kurser.

................................................... 240 000

11. Anordnande av ytterligare fyra preparandkurser för regional akademisk

ettbetygsundervisning............................... Ig qoo

12. Anordnande av två akademiska tvåbetygskurser i kemi........ 240 000

13. Anordnande av en vidareutbildningskurs för förskollärare...... 115 000

14. Anordnande av en vidareutbildningskurs för lärare vid nomad
skolor

.................................................... 30 000

Summa kr. 1 311 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

Styrelsen för den regionala teknologie magisterutbildningen har i sitt ailslagsäskande

för budgetåret 196 4/6 5 beräknat det sammanlagda

medelsbehovet för ifrågavarande utbildning till 1 450 000 kr. I förhållande

till de för innevarande budgetår beräknade kostnaderna för samma utbildning

innebär detta en kostnadsökning med 730 000 kr. Av denna kostnadsökning hänför

sig 160 000 kr. till ett förslag om inrättande av fyra ordinarie universitetslektorat,

två i matematik och två i fysik, på tekniska högskolans i Stockholm

stat men med stationering av tjänstinnehavarna i Linköping respektive Örebro.

Av den beräknade kostnadsökningen hänför sig sålunda 570 000 kr. till förevarande

anslag.

Den rådande lärarbristsituationen gör det nödvändigt att vidtaga alla sådana

särskilda lärarutbildningsåtgärder, som ökar tillgången på lärare, framhåller departementschefen.

Departementschefen tillstyrker därför, att medel anvisas för

en verksamhet av i huvudsak den omfattning som föreslagits i de redovisade

äskandena under denna anslagspunkt.

Den närmare fördelningen av anslaget på olika anslagsändamål kan enligt departementschefen

inte nu fixeras utan förutsättes liksom för innevarande budgetår

efter förslag av skolöverstyrelsen — i erforderlig utsträckning efter samråd

med övriga berörda myndigheter — få fastställas av Kungl. Maj:t. Departementschefen

förutsätter, att detta förslag från överstyrelsens sida föregås av

synnerligen noggranna förnyade överväganden med utgångspunkt i lärarbristens

omfattning i olika ämnen samt i olika regioner av riket. Med hänsyn till lärarsituationen

i språk bör utbildningsåtgärder avseende även dessa ämnen vidtagas,

särskilt med beaktande av den svåra situationen i dessa ämnen i övre Norrland.

Med anledning av skolöverstyrelsens förslag om anordnande av tvåbetygskurser

i kemi anmäler departementschefen, att enligt de numera vidarebearbetade

planerna på den fortsatta utbyggnaden av tvåbetygsutbildningen i Linköping

och Örebro, utbildning i kemi inte bör igångsättas läsåret 1964/65. Däremot bör

undervisningen i matematik och fysik utbyggas med en ny intagningsomgång

vid sidan av den redan intagna omgången studerande, som nästa läsår bedriver

andra årets studier i dessa ämnen. Bortfallet av kemiutbildningen innebär, framhåller

departementschefen, en besparing i förhållande till överstyrelsens äskanden,

medan utbyggnaden av utbildningen i matematik och fysik å andra sidan

medför en kostnadsökning.

Frågan om anordnande av en kurs för lärare vid nomadskolor förutsättes få

prövas vid dispositionen av anslaget till lärares fortbildning.

Medel för den regionala teknologie magisterutbildningen bör enligt departementschefen

även för budgetåret 1964/65 beräknas under förevarande anslag.

Departementschefen har ingen erinran mot styrelsens beräkningar av det erforderliga

medelsbehovet under detta anslag, ej heller mot förslaget om inrättande

av fyra ordinarie universitetslektorat på tekniska högskolans i Stockholm stat

med stationering av tjänstinnchavarna i Linköping och Örebro. Någon ändring

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 19611

av det förslag till avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm som förelagts

riksdagen i årets statsverksproposition synes departementschefen inte påkallad.

Departementschefen beräknar kostnadsökningarna under detta anslag till

sammanlagt 1 690 000 kr., varav 1 120 000 kr. för de av skolöverstyrelsen behandlade

utbildningsformerna och 570 000 kr. för den teknologie magisterutbildningen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 714 och II: 870 har — utöver vad skolöverstyrelsen för nästa

budgetår förordat — föreslagits anordnande av en terminskurs i ettvart av ämnena

matematik, fysik, modersmålet och samhällskunskap samt två regionala

akademiska ettbetygskurser. Kostnaderna för dessa ytterligare kurser uppgår

enligt motionerna till sammanlagt 280 000 kr.

Utskottet vill för sin del understryka departementschefens uttalande, att den

rådande lärarbristsituationen gör det nödvändigt att vidtaga alla sådana särskilda

lärarutbildningsåtgärder, som ökar tillgången på lärare. Departementschefen

har också, som framgått av det föregående, föreslagit att medel för nästa

budgetar anvisas för en verksamhet av i huvudsak den omfattning som skolöverstyrelsen

förordat i sina anslagsäskanden. I motionerna har icke redovisats några

skäl varför ytterligare kurser med just den inriktning som i motionerna omnämnes

erfordras. Utskottet har för sin del ansett sig böra godtaga skolöverstyrelsens

och departementschefens bedömning av den omfattning i vilken kurserna

bör bedrivas. Skulle skäl bedömas föreligga för en annan fördelning i något eller

några avseenden än den överstyrelsen preliminärt räknat med av de till disposition

stående medlen från detta anslag bör Kungl. Maj:t, som också förordats i

propositionen, äga fastställa annan fördelning av anslaget på olika anslagsändamål.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i

fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen föreslagit;
2.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är

i fråga, till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 5 590 000 kr.

24:o) Avlöning åt deltagare i praktiska Iärarkurser m. m. Kungl. Maj.t

har (punkt 24, s. 103 och 104) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

9 127 000 kr. eller 300 000 kr. mindre än för innevarande budgetår.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

45

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Stenberg m. fl.

(I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh (II: 870), i

vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Avlöning

åt deltagare i praktiska lärarkurser m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 9 130 000 kr. eller 3 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t för

nästa budgetår föreslagit.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 870.

Anledningen till den av departementschefen för nästa budgetår förordade anslagsminskningen

under detta anslag med 300 000 kr. är den, att i samband med

tillkomsten av lärarhögskolan i Uppsala ett antal platser för praktisk lärarkurs

vid därvarande gymnasium och seminarium beräknas bortfalla.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och har icke funnit sig böra biträda det i motionerna I: 714 och II: 870 framställda

yrkandet om viss medelsanvisning för bibehållande under nästa budgetår

av den praktiska lärarkursen i Uppsala.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,

till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 9 127 000 kr.

25 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 104 och 105), vilket innebär en anslagshöjning

med 89 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för blinda

och döva för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

512 000 kr.

Stockholm den 12 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående äreiules slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: hen- Gillström, fröken Andersson, herrar Einar

Persson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallent
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

heim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist,

Wååg, Per Petersson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren,

Andreasson, Eliasson i Sundbom, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herr

Arvidson, fröken Karlsson, herrar Nelander och Källstad.

Reservationer

1) under avdelning I. av fröken Andersson, herrar Axel Johannes

Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, Källqvist, Per Petersson, Staxäng, Svensson

i Ljungskile, fröken Karlsson och herr Källstad, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »I motionerna

1:711» och slutar med »berört hänseende», bort ha följande lydelse:

»Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall till den förordade lärarhögskolan i Uppsala

inte knytas någon professur i praktisk pedagogik. I motionerna I: 711 och II: 869

påpekas att vid nu befintliga lärarhögskolor — dvs. i Stockholm, Malmö och

Göteborg — finnes, eller har beslutats inrättande av professurer i praktisk

pedagogik. Motionärerna betonar särskilt värdet av att under en lärarhögskolas

uppbyggnadsarbete ha tillgång till en professur, som kan göra eleverna förtrogna

med skolutvecklingen och nya rön inom vetenskapen på pedagogikens område.

Utskottet delar uppfattningen, att en sådan professur snarast möjligt bör komma

till stånd vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala. Några vägande praktiska

invändningar mot detta förslag har utskottet inte funnit.

Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna i vad gäller att en professur

i praktisk pedagogik snarast möjligt, dock senast fr. o. m. budgetåret 1965/66,

skall inrättas vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala med placering i lönegrad

Bo 3 och att anslå härtill erforderliga medel.»

dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:711 och

II: 869, i vad de avser principbeslut om inrättande av en professur

i pedagogik vid lärarhögskolan i Uppsala, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

2) under avdelning I. av fröken Andersson, herrar Källqvist, Per Petersson,

Staxäng, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Nelander och Källstad,

vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande på s. 25, som börjar med »På i» och

slutar med »vid seminarierna», bort ha följande lydelse:

»Vad härefter angår det i motionerna 1:685 och 11:836 framförda förslaget

om ett särskilt riksdagsuttalande beträffande intagningskapaciteten för nästa

läsår avseende folkskollärarutbildningen vid seminarierna får utskottet framhålla

följande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964

47

Utsikterna för en kapacitetsökning på längre sikt vad beträffar intagningen

vid lärarhögskolor för folkskollärarutbildning synes i och för sig goda med hänsyn

till vad utskottet erfarit från lärarutbildningssakkunniga. Något förslag till

kapacitetsökning som tar hänsyn till berättigade krav på en successiv minskning

av elevantalet i klasserna torde emellertid knappast vara att vänta från lärarutbildningssakkunniga.

Med hänsyn inte minst härtill bedömer utskottet det

angeläget, att alla möjligheter tillvaratages att hålla intagningskapaciteten vid

seminarierna avseende utbildning av folkskollärare så hög som möjligt. Det synes

utskottet därvid böra särskilt beaktas, att någon minskning — som departementschefen

förordat — inte vidtages beträffande antalet intagningsavdelningar

på fyraårig folkskollärarlinje. Samtidigt som utskottet finner sig böra betona

angelägenheten av att den av departementschefen förordade intagningskapaciteten

på tvåårig folkskollärarlinje verkligen uppnås får utskottet påyrka, att intagningen

på tvåårig folkskollärarlinje av Kungl. Maj:t slutligt bestämmes till sex

intagningsavdelningar i stället för de fyra som departementschefen förordat. Utskottets

ställningstagande i frågan om nu berörda intagningskapacitet för nästa

budgetår torde som föreslagits i motionerna I: 685 och II: 836 böra bringas till

Kungl. Maj:ts kännedom i särskild skrivelse från riksdagen.

Beträffande seminarieorganisationen i övrigt tillstyrker utskottet att den får

den omfattning som departementschefen förordat. Utskottet vill heller icke motsätta

sig att det som hittills skall få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt

bestämma antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna, varvid utskottet

dock förutsätter, att vederbörlig hänsyn tages till vad utskottet i det

föregående anfört med avseende på antalet intagningsavdelningar vid seminarierna

för folkskollärarutbildning.»

dels ock utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 714 och

11:870, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala,

att elevintagningen läsåret 1964/65 skall omfatta dels till

tvåårig folkskollärarutbildning 24 avdelningar, dels till fyraårig

folkskollärarutbildning 6 avdelningar;»

3) under avdelning I. av fröken Andersson, herrar Axel Johannes

Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, Källqvist, Per Petersson, Sundin, Staxäng,

Svensson i Stenkyrka, Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson,

herrar Neländer och Källstad, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »I motionerna»

och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande lydelse:

»I motionerna I: 711 och II: 869 har föreslagits, att riksdagen skulle i särskild

skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag om försöksverksamhet med uppdelning

av skolklasser, där särskilda disciplinsvårigheter råder.

I anledning av den argumentering och det förslag som framföres i motionerna i

nu berörda hänseende finner utskottet skäligt, att viss fortsättning nu bör äga

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961

rum beträffande åtgärder, syftande till bättre disciplinförhållanden i skolan. Det

av skolöverstyrelsens arbetsgrupp under ledning av landshövding Wagnsson

framlagda förslaget om uppdelning av klasser — ett förslag som överstyrelsen

upptog i sina anslagsäskanden år 1962 — synes väl underbyggt och förtjänar

enligt utskottets mening att praktiskt på försök prövas i ett antal rektorsområden.

Alltjämt torde också särskilda utskottets uttalande (utlåtande 1962:1) äga

full giltighet, nämligen att det är väsentligt att allmänheten och lärarkårerna

inte bibringas den uppfattningen att statsmakterna inte har något verkligt

intresse för lösandet av de arbetssvårigheter, som kan uppkomma i skolan.

Utskottet anser därför att riksdagen i anledning av motionerna 1:711 och

II: 869, i den del nu är i fråga, bör besluta, att disciplinfrämjande åtgärder i form

av uppdelning av skolklasser skall prövas i 200 rektorsområden under budgetåret

1964/65. Kostnaderna härför torde böra bestridas av tillgängliga medel så

långt detta är möjligt. Därest behov härav uppkommer bör hinder icke möta,

att berörda anslag under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår överskrides

med erforderliga belopp.»

dels ock utskottets hemställan under 12. bort ha följande lydelse:

»12. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 711 och

II: 869, såvitt nu är i fråga, besluta, att uppdelning av skolklasser

i disciplinfrämjande syfte må budgetåret 1964/65 prövas

i 200 rektorsområden, varvid kostnaderna härför skall i första

hand bestridas av tillgängliga medel och eljest, därest behov

härav uppkommer, genom överskridande av vederbörliga anslag;»
4)

under avdelning I. av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,

Källqvist, Svensson i Ljungskile, Neländer och Källstad, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »I några» och

slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 711 och II: 869 framställs förslag om att vissa lärare i denna

kategori bör förklaras kompetenta att erhålla ordinarietjänster. Enligt utskottets

mening är det angeläget att dessa lärares trygghetsproblem löses. Reglerna för

kompetensförklaring måste emellertid utformas så att de ej hämmar rekryteringen

till vidareutbildningskursema för folkskollärare. Motionärerna har beaktat

och undvikit dessa svårigheter genom att föreslå att endast folkskollärare

utan vidareutbildning som fyllt 45 år och som arbetat 12 terminer på grundskolans

högstadium skall kunna erhålla ordinarie tjänster. Det förefaller knappast

realistiskt att förutsätta att denna möjlighet sålunda utformad skulle betraktas

som en reguljär karriär för ej vidareutbildade folkskollärare till ordinarie

tjänst på grundskolans högstadium. Förslaget innebär att en viss kategori med

f. n. allvarliga otrygghetsproblem bereds större säkerhet i arbetet. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att dessa bestämmelser endast bör gälla enligt

Kungl. Maj:ts närmare prövning tills vidare under rådande lärarbrist. Utskottet

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b

anser således i likhet med motionärerna i vad nu är i fråga att folkskollärare

utan vidareutbildning skall förklaras kompetenta att erhålla ordinarie ämneslärartjänster,

om de fyllt 45 år och i 12 terminer tjänstgjort på grundskolans

högstadium. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger

denna mening till känna.»

dels ock utskottets hemställan under 13. bort ha följande lydelse:

»13. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 711 och

II: 869, i vad de avser kompetenskrav för folkskollärares tjänstgöring

på grundskolans högstadium, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

5) under avdelning I. av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson,

Källqvist, Per Petersson, Staxäng, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar

Neländer och Källstad, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Slutligen får»

och slutar med »regionala utbildningen», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I motionerna I: 711 och II: 869 har förslag väckts om att huvudmannaskapet

för den regionala akademiska undervisningen överförs från skolöverstyrelsen till

universitetskanslersämbetet. Utskottet anser att motionärerna förebringat starka

skäl för sin ståndpunkt. Den lokala ett- och tvåbetygsutbildningen avses helt

och fullt motsvara den som ges vid universiteten och högskolorna. Både vad

beträffar undervisning och examination skall utbildningsvägarna vara likvärdiga.

Principiellt vore det därför tilltalande att överföra huvudmannaskapet till universitetskanslersämbetet.

Den nära samverkan, som är nödvändig för ett väl

fungerande samarbete mellan den regionala akademiska undervisningen och

universitetskanslersämbetet, åstadkommes dessutom lämpligast genom att lägga

den lokala akademiska ett- och tvåbetygsundervisningen under universitetskanslersämbetet.

Med hänsyn till att ämbetet avses få kraftigt förstärkta resurser torde det

även väl kunna handlägga denna uppgift. Utskottet tillstyrker motionerna i vad

gäller att huvudmannaskapet för den regionala akademiska undervisningen

överförs från skolöverstyrelsen till universitetskanslersämbetet.»

dels ock utskottets hemställan under 15. bort ha följande lydelse:

»15. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 711 och

11:869, i vad de avser huvudmannaskapet för den regionala

akademiska undervisningen, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört;»

6) under avdelning I. av

a) herr Einar Persson

b) herr Eliasson i Sundborn

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961+

7) under avdelning II. vid -punkten 1 (Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar)

av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng, fröken Karlsson

och herr KaUstad, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 31, som börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »departementschefens förslag», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 714 och II: 870 har föreslagits inrättande av en tjänst som

biträdande rektor vid envar av lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg.

Departementschefen har för alla tre lärarhögskolorna förordat en uppräkning

av nu utgående belopp vid varje högskola för fullgörande av vissa rektorsuppgifter

med 10 000 kr. till 35 000 kr. i avvaktan på viss organisationsundersökning.

Utskottet anser för sin del angelägenheten av en mera permanent avlastning

av rektors arbetsbörda av främst icke-pedagogisk natur vara så stor, att

hittillsvarande provisoriska medelsanvisning av arvodeskaraktär redan fr. o. m.

nästa budgetår bör upphöra, varvid i stället såsom upprepade gånger föreslagits

av skolöverstyrelsen en tjänst som biträdande rektor i lönegrad ABp 27 vid

envar av berörda lärarhögskolor bör inrättas. Härigenom skulle rektorerna få

den reella arbetshjälp, som gör att de mera odelat kan ägna sig åt sina egentliga,

pedagogiska arbetsuppgifter. Hur viktigt detta är för en lärarhögskola torde

vara uppenbart. Utskottet biträder därför yrkandet i motionerna i fråga. Någon

medelsanvisning utöver den som departementschefen förordat synes icke erfordras

utan endast en omdisposition mellan icke-ordinarie och ordinarie-posterna

samt posten till rörligt tillägg.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,

ävensom med avslag å motionerna 1:489 och n: 600,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes

av vad utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 831000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 988 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 3 697 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 2 534 000

Summa kr. 10 050 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 10 050 000 kr.»

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196^ 51

8) under avdelning II. vid punkten Jf (Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar)

av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng, fröken Karlsson

och herr Källstad, vilka under hänvisning till vad som anförts under den med

7) betecknade reservationen ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes

av vad utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 815 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 562 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 3 189 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 254 000

Summa kr. 8 820 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.

9) under avdelning II. vid punkten 7 (Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar)

av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng, fröken Karlsson

och herr Källstad, vilka under hänvisning till vad som anförts under den med

7) betecknade reservationen ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes

av vad utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 984 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 815 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 142 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 176 000

Summa kr. 8 117 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 112 åt 196J
c)

till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 117 000 kr.

10) under avdelning II. vid ''punkten 23 (Särskilda lärarutbildningsåtgärder)

av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Bengtson, Per

Jacobsson, Källqvist, Per Petersson, Sundin, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Nelander

och KäUstad, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44, som börjar med »Utskottet

tillstyrker» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser den av departementschefen för nästa budgetår förordade utvidgningen

av medelsanvisningen till särskilda lärarutbildningsåtgärder angelägen

med hänsyn till rådande allvarliga lärarbrist. Detta hindrar emellertid icke

att inte ytterligare åtgärder kommer att bli nödvändiga redan under nästa budgetår.

I motionerna I: 714 och II: 870 har föreslagits anordnande av ett större

antal terminskurser och akademiska ettbetygskurser än vad skolöverstyrelsen i

sina anslagsäskanden för nästa budgetår räknat med såsom erforderliga. Med

hänsyn till att alla tänkbara åtgärder som kan förbättra tillgången på kompetenta

lärare bör vidtagas — utskottet vill i sammanhanget erinra om att skolöverstyrelsens

bedömning i petita av möjligheterna till utvidgning av ifrågavarande

kursverksamhet gjordes så tidigt som för s/t år sedan — anser utskottet

den i motionerna förordade utökningen av kursverksamheten ytterst välbetänkt.

Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna, i vad de berör förevarande anslag,

och förutsätter att departementschefen vid den slutliga fördelningen av

anslaget på olika anslagsändamål tar vederbörlig hänsyn till behovet av dels

ytterligare terminskurser i matematik, fysik, modersmålet och samhällskunskap

utöver vad skolöverstyrelsen förordat, dels ytterligare ettbetygskurser. I enlighet

med vad som i motionerna påyrkats bör detta anslag för nästa budgetår höjas

med 280 000 kr. utöver den medelsanvisning för samma budgetår som föreslagits

av departementschefen.

I övrigt biträder utskottet vad departementschefen för nästa budgetår föreslagit.

»

dels ock att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:714 och 11:870, såvitt nu är i fråga, till

Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 5 870 000 kr.»

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

841073

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:257 Skrivelse till Konungen angående upphävande av 31 § regeringsformen. s. 1 i texten