Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m. rrv., såvitt propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner, m. m.

1964-05-15 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m. rrv., såvitt propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

1

Nr 113

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets

centrala ledning m. rrv., såvitt propositionen

hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner,

m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 10, punkt 97) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Skolväsendets centrala och

regionala ledning för budgetåret 1964/65 beräkna ett förslagsanslag av 23 247 000

kr.

I propositionen nr 83, vilken hänvisats till statsutskottet såvitt ej avser vid

propositionen fogat lagförslag, har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13 mars

1964, föreslagit riksdagen att

1) besluta, att skolöverstyrelsen i sin nuvarande utformning samt överstyrelsen

för yrkesutbildning skall upphöra med utgången av september 1964;

2) besluta, att ett nytt centralt ämbetsverk för skolväsendets ledning, benämnt

skolöverstyrelsen, skall inrättas fr. o. m. den 1 oktober 1964;

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning för den nya skolöverstyrelsen

i enlighet med vad departementschefen förordat;

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i

övrigt, som erfordras för förslagens genomförande;

5) godkänna av departementschefen angiven gemensam avlöningsstat för den

nuvarande skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och den nya

skolöverstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1964/65;

6) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 14 520 000 kr.;

7) till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 866 000 kr.;

8) till Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning av ny ämbetsbyggnad för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 880 000 kr.;

9) besluta, att länsskolnämndernas uppgifter och organisation skall ändras i

enlighet med de riktlinjer departementschefen angivit;

10) besluta, att för Stockholms stad och Stockholms län skall fr. o. m. den

1 juli 1964 inrättas en skolnämnd i enlighet med vad departementschefen förordat;
1

— Bihang till riksdagens protokoll 19Gli. G samt. Nr 113

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196A

11) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsskolnämndema, som föranledes av vad departementschefen förordat;

12) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för länsskolnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

13) till Länsskolnämndema: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 424 000 kr.;

14) till Länsskolnämndema: Omkostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 690 000 kr.;

15) godkänna av departementschefen förordade grunder för sjöbefälsskolomas

lokala och regionala ledning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Näsström m. fl. (I: 724) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i

Hedenäset m. fl. (II: 886), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandling

av Kungl. Maj:ts proposition nr 83 besluta att förläggningen av skolbyggnadsärendens

centrala handläggning till skolöverstyrelsen bör betraktas ej som

provisorium utan som definitiv lösning; samt att den obligatoriska ritningsgranskningen

hos skolöverstyrelsen beträffande grundskolans byggnader nu bör

slopas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Schött m. fl. (I: 732) och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson

m. fl. (II: 896), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att länsskolnämnd

skall utgöras av nio ledamöter av vilka två utses av nya skolöverstyrelsen, två

av Kungl. Maj:t, en av länsstyrelsen och fyra av landstinget;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Schött m.fl. (I: 745) och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson

m.fl. (11:914), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta två

konsulenttjänster i gymnastik med lek och idrott, en för de manliga elevernas

och en för de kvinnliga elevernas undervisning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Åkerlund och Alexanderson (I: 746) och den andra inom andra kammaren av

herr Keijer m. fl. (II: 915), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att vid

skolnämnden för Stockholms stad och län inrätta ytterligare en skolinspektörstjänst;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Manne Olsson m. fl. (I: 751) och den andra inom andra kammaren av fru LewénEliasson

m. fl. (II: 917), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att ytterligare

en tjänst som skolinspektör i lönegrad B 1 skall inrättas vid skolnämnden

för Stockholms stad och Stockholms län samt med hänsyn härtill uppräkna anslaget

till Länsskolnämndema: Avlöningar med 52 000 kr. utöver vad Kungl.

Maj:t föreslagit;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964

3

dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Erik Filip Petersson m.fl. (I: 752) och den andra inom andra kammaren av herr

Keijer m.fl. (II: 910), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att dels uttala

att lokalbehovsprövningen för byggnader avsedda för grundskola snarast

bör helt förläggas till länsskolnämnderna och att skissritningsgranskningen för

byggnader avsedda för grundskola slopas, dels uppföra tjänsterna inom nya skolöverstyrelsens

byrå för skolbyggnadsärenden på ordinarie stat i enlighet med

organisationskommitténs förslag, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

utredning av utformningen av ett statligt organ för utvecklingsarbete, information

och rådgivning i byggnadstekniska frågor i överensstämmelse med vad i

motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Bengt Gustavsson och Tage Johansson (I: 765) och den andra inom andra

kammaren av herr Eskel ra. fl. (II: 938), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte besluta, att länsskolnämnderna fr. o. m. den 1 januari 1965

skall ha sju av landstingen och stadsfullmäktige i städerna utanför landstingen

utsedda ledamöter, att Konungen skall bland ledamöterna förordna ordförande

och vice ordförande, dock att för Stockholms stad och Stockholms län länsskolnämndens

uppgifter skall utövas av en gemensam skolnämnd, bestående av nio

ledamöter, utsedda fyra av stadsfullmäktige i Stockholm, fyra av Stockholms

läns landsting och en, tillika ordförande, av Konungen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Hamrin-Thorell m.fl. (1:766), och den andra inom andra kammaren av fröken

Elmén m.fl. (11:937), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen

av Kungl. Maj ds proposition nr 83 besluta att ytterligare tre konsulenttjänster

inrättas samt anvisa härför erforderliga medel;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Per-Olof Hanson och fröken Ranmark (I: 767) och den andra inom andra kammaren

av fröken Olsson ra. fl. (II: 941), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att specialskolornas ärenden så långt möjligt samlas inom den föreslagna

sektionen på undervisningsavdelningen i nya skolöverstyrelsen, att denna sektion

blir fristående direkt under skolrådet samt att sektionen får en rådgivande

lekmannanämnd;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Isacson m.fl. (1:768) och den andra inom andra kammaren av fröken Wetterström

ra. fl. (II: 946), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att antalet

konsulenter på byrå UY 2 (husligt arbete och vårdyrken) utökas med en särskild

konsulent för vävning och hemslöjd samt att erforderliga medel härför ställes till

förfogande;

dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Thorsten Larsson (1:769) och den andra inom andra kammaren av herr Skoglösa

m.fl. (11:942), i vilka hemställts, att riksdagen vid sin behandling av proposition

nr 83 måtte besluta, att länsskolnämnderna må utgöras av sju leda
—

Bihang till riksdagens protokoll lOG/f. G sainl. Nr 113

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964

möter, av vilka fem utses av vederbörande landsting, en av vederbörande länsstyrelse

samt en av skolöverstyrelsen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Nyman och Wallmark (I: 770) och den andra inom andra kammaren av herr

Wennerfors rrv. fl. (II: 945), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

inrätta fyra tjänster som skolkonsulent vid sektion nr 2 tillhörande byrå nr 1

inom avdelningen för yrkesutbildningsfrågor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Olsson m.fl. (1:771) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i

Stenkyrka m. fl. (II: 943), i vilka hemställts, att riksdagen vid sin behandling av

proposition nr 83 måtte medge inrättande av ytterligare en konsulentbefattning

utöver vad i propositionen föreslagits på byrå UY 2 (husligt arbete och vårdyrken)

på undervisningsavdelningen för yrkesutbildningsfrågor, samt att nämnda

konsulentbefattning anknytes till området vävning och hemslöjd;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Segerstedt Wiberg (I: 772) och den andra inom andra kammaren av herrar Tobé

och Nyberg (II: 944), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandling av proposition

nr 83 måtte 1) besluta att länsskolnämnd skall bestå av nio ledamöter,

varav sju platser besättes på sätt som föreslagits i proposition nr 83 och två

platser av pedagogiska fackmän, 2) i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att länsskolnämndernas

beslut om avsättning skall liksom hittills underställas överstyrelsen

för prövning och fastställelse, att fastställande av ämneskombination ej

bör decentraliseras till skolstyrelserna, att utan riksdagens hörande åtgärder icke

bör vidtagas för decentralisering av beslutanderätten inom skolväsendets ledning

i frågor som hittills ansetts böra föreläggas riksdagen, 3) vid behandlingen

av frågan om länsskolnämndernas tillsynsområde uttala sin anslutning till de

synpunkter som anförts i motionen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Stefanson m.fl. (I: 773) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren

m.fl. (11:940), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att hänföra

den inom industri och hantverk förekommande yrkesutbildningen i sömnad

(yrkessömnad) till byrå 1 inom undervisningsavdelningen för yrkesutbildningsfrågor

(UY 1), dels ock att fr. o. m. budgetåret 1964/65 vid nya skolöverstyrelsen

nedan nämnda branschområden tilldelas en skolkonsulent, nämligen textilindustrien,

konfektionsindustrien, skoindustrien, skinnindustrien, pälsvaruindustrien

och hantverket, sadelmakar- och tapetserarbranschen, skrädderibranschen, syateljéområdet

och modistbranschen;

dels en inom andra kammaren av herr Helén väckt motion (II: 895), vari

hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen av proposition nr 83

angående skolväsendets centrala ledning m. m. måtte som sin mening i skrivelse

till Kungl. Maj:t ge till känna, att arvodet till ordförande i länsskolnämnd icke

bör fastställas till lägre belopp än 4 000 kr. per år;

dels en inom andra kammaren av herr Allard och fru Nettelbrandt väckt mo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

o

tion (II: 936), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta en tjänst

som trafikkonsulent i skolöverstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1964;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Södertälje vi. fl. väckt

motion (II: 939), vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts

proposition nr 83 måtte besluta att uttala att rektorstjänst vid gymnasium i fortsättningen

skall tillsättas av skolöverstyrelsen.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 1:724, 11:896, 11:914, 11:915, 11:917, 11:916, 11:938,

1:766, 11:941, 11:946, 11:942, 11:945, 11:943, 11:944, 11:940, 11:895, 11:936

och 11:939.

De i propositionen framlagda förslagen kan sammanfattas på följande sätt.

Med utgångspunkt i 1963 års riksdags beslut (prop. 144; SU 146; rskr. 334)

angående riktlinjer för utformningen av skolväsendets centrala ledning framlägges

i propositionen detaljerade förslag rörande det nya skolämbetsverkets

byråindelning och personalorganisation.

Ämbetsverkets fem avdelningar föreslås bli indelade i 16 byråer, vartill kommer

en fristående byrå för folkbildningsfrågor. Med nära anknytning till verksledningen

skall enligt förslaget vidare finnas en PR-sektion och en organisationsoch

utredningssektion. Med hänsyn till att byråerna i allmänhet blir ganska

stora skall en indelning i sektioner kunna ske.

Förslaget till personalorganisation upptar 478 tjänster, vilket i jämförelse

med nuvarande förhållanden innebär en minskning med 97 tjänster. Minskningen

hänför sig främst till byråsekreterar-, amanuens- och biträdespersonalen,

medan antalet kanslisttjänster å andra sidan väsentligt ökar. I lönehänseende

föreslås att cheferna för byråerna, undervisningsråden, placeras i Be 3. Personal

för mera renodlat pedagogiska uppgifter, skolkonsulenter, föreslås bli anställda

för begränsad tid, i regel 6 år, med enhetligt utformade lönevillkor. För bl. a.

uppgifter som sektionschefer föreslås ett antal tjänster som avdelningsdirektörer

i B 1 bli inrättade.

Den centrala skolledningens omorganisation föreslås ske den 1 oktober 1964.

Beträffande länsskolnämnderna föreslås, att de båda ledamöter som nu utsesav

skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen skall ersättas med av Kungl. Maj:t

utsedda företrädare för arbetstagare och arbetsgivare. De uppgifter som mellaninstans

för Stockholms stad som hittills åvilat skolöverstyrelsen och överstyrelsen

för yrkesutbildning föreslås fr. o. in. den 1 juli 1964 bli överflyttade till en för

Stockholms stad och län gemensam skolnämnd. Denna skall bestå av 9 ledamöter,

varav 4 utses av stadsfullmäktige i Stockholm och 4 av landstinget. Med

hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna för länsskolnämnderna och skolnämnden

till följd av utvidgning av tillsynsuppgifterna och decentralisering från centrala

organ föreslås cn personalökning med 10 inspektörstjänster och 36 kanslist- och

biträdestjänster till cn sammanlagd kostnad av drygt 1 300 000 kr.

I samband med att sjöbefälsskolorna ställes under tillsyn av skolöverstyrelsen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196tf

föreslås, att den lokala ledningen av dessa skolor övertages av de kommunala

skolstyrelserna.

Medel för de båda nuvarande centrala skolmyndigheterna under nästa budgetårs

första kvartal och för det nya skolämbetsverket under återstoden av budgetåret

äskas under gemensamma anslag. För avlöningar beräknas 14 520 000 kr.,

vilket jämfört med innevarande års anslag för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen

innebär en ökning med i runt tal 700 000 kr. För omkostnader äskas

1 866 000 kr., en ökning med 175 000 kr., och för inredning och utrustning av ny

ämbetsbyggnad för skolöverstyrelsen 1 880 000 kr. Beträffande länsskolnämnderna

beräknas anslagen till 7 424 000 kr. för avlöningar och 1 690 000 kr. för omkostnader.

De i propositionen framlagda förslagen grundar sig på utredningsarbete, som

utförts av en särskild organisationskommitté, vilken tillkallades den 10 april

1963 för att enligt de i propositionen 1963:144 uppdragna riktlinjerna utarbeta

slutliga förslag beträffande omorganisationen av skolväsendets centrala ledning.

Kommittén, som antog benämningen 1963 års organisationskommitté för skolväsendets

centrala ledning m.m., avlämnade den 4 oktober 1963 betänkandet

»Den nya skolöverstyrelsen» (ecklesiastikdepartementet 1963:9). Vidare har

kommittén avgivit promemorior dels den 16 juli 1963 angående den regionala

och lokala ledningen av sjöbefälsskolorna, dels den 13 november 1963 angående

gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms stad och Stockholms län.

Organisationskommittén har i detalj utformat det nya ämbetsverkets (NSÖ)

organisation samt i anslutning härtill framlagt erforderliga anslagsäskanden.

Kommittén har dock inte framlagt slutliga förslag i vissa lönefrågor, som aktualiserats

genom omorganisationsförslaget. I detta hänseende har i samband med

utarbetandet av propositionen överläggningar ägt rum med vederbörande personalorganisationer.

För en närmare redogörelse för organisationskommitténs förslag samt för de

avgivna remissyttrandena däröver torde få hänvisas till propositionen.

Departementschefen ansluter sig i huvudsak till de av kommittén framlagda

förslagen.

Det nya ämbetsverkets arbetsuppgifter skall enligt organisationskommitténs

formulering bestå i utveckling, planering, samordning, rationalisering och service.

Departementschefen understryker kommitténs synpunkter i här berörda hänseende

och anför i detta sammanhang följande.

För att den centrala ledningen på skolväsendets område skall kunna på ett

riktigt sätt fylla sin uppgift i nuvarande utvecklingsskede måste dess verksamhet

koncentreras till centrala uppgifter. För att möjliggöra en sådan omläggning

erfordras att behandling och beslut i ärenden, som föranledes av gällande allmänna

bestämmelser, i största möjliga utsträckning anförtros åt lokala och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964 7

regionala myndigheter. Kommittén har i detta hänseende konselj ent fullföljt de

i fjolårets principproposition uppdragna riktlinjerna och i sitt betänkande redovisat

en omfattande förteckning över decentraliseringsåtgärder. Kommitténs

förslag möjliggör den strukturella omvandling av den centrala myndighetens

verksamhet som omorganisationen syftar till. Någon närmare redogörelse för de i

betänkandet redovisade decentraliseringsförslagen torde inte erfordras i föreliggande

sammanhang. En betydande del av dessa är av sadan art att de kan vidtagas

av de centrala myndigheterna redan före genomförandet av omorganisationen.

I övrigt ankommer det på Kungl. Maj:t att vidtaga av de framlagda

förslagen betingade åtgärder. Dessa decentraliseringsåtgärder bör, om riksdagen

inte har någon erinran däremot, även kunna omfatta ändringar av beslutsförfarande^

beträffande vilkas utformning riksdagen i skilda sammanhang kan ha

medverkat.

På ett par punkter har jag emellertid funnit anledning att närmare uppehalla

mig vid kommitténs decentraliseringsförslag och redovisa mina synpunkter. Således

torde rektorsutnämningarna vid gymnasier och lärarutbildningsanstaltei

alltjämt böra förbehållas Kungl. Maj:t. Med hänsyn till erinringar från arbetsmarknadsstyrelsens

sida och till pågående utredning om yrkesskolväsendets utformning

är jag inte beredd att nu taga ställning till organisationskommitténs

förslag om decentralisering av vissa frågor rörande yrkesskolväsendets dimensionering.

-»iiii

Vissa remissmyndigheter har vidare framhållit behovet av service åt de lokala

skolmyndigheterna i fråga om tolkning av avlöningsförfattningarna. Det ingar i

arbetsuppgifterna för länsskolnämnderna och NSÖ att beakta detta behov och

genom anvisningar och rådgivning medverka till att handläggningen ai löneärenden

underlättas.

Även i fråga om skolbyggnadsärendenas handläggning bör

enligt organisationskommitténs mening NSÖrs uppgifter inriktas mot planering,

utveckling och service. Liksom på andra områden av den centrala ledningens

arbetsfält förutsättes således eu sådan omläggning att överstyrelsens befattning

med enskilda ärenden reduceras. Bakgrunden till förslaget är främst skolbyggnadsverksamhetens

ökade omfattning, vilken medfört en ständigt stegrad aibetsbelastning

hos den centrala myndigheten. Till följd av utvecklingen på det gymnasiala

skolstadiet kan denna belastning antagas komma att öka ytterligare.

I praktiken innebär förslaget i första hand, att den obligatoriska centrala ritningsgranskningen

skulle slopas för byggnader, som enbart avser grundskolans

behov. För samma slag av byggnader avses vidare lokalbehovsprövningen bil

decentraliserad till länsskolnämnderna. Vissa remissmyndigheter, bl. a. byggnadsstyrelsen,

SACO och vissa länsskolnämnder har rest invändningar mot att

helt slopa ifrågavarande ritningsgranskning. Särskilt har erinrats om de svårigheter

som därigenom skulle uppkomma för de mindre kommunerna. Med hänsyn

såväl till dessa invändningar som till det ytterligare utredningsarbete jag i det

följande förordar bör någon förändring i fråga om den centrala ritningsgranskningen

inte nu ske.

Det utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet som hittills bedrivits inom

skolöverstyrelsen har främst varit inriktat på planering, uppgörande av lokalprogram

och planlösningsstudier. Därvid har genom nära samarbete med ämbetsverkets

pedagogiska expertis en fortgående anpassning kunnat ske till do

ändrade krav på skolbyggnadernas funktion som den allmänna skolutvecklingen

ställt.

Oaktat de insatser som gjorts för att förbättra förutsättningarna för ett eko
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr Ilo ur 196J

nomiskt skolbyggande, har under senare år en stark tendens mot ökade skolbyggnadskostnader

gjort sig gällande. Motsvarande utveckling har varit märkbar

även pa andra sektorer av det statsunderstödda byggandet. Om man bortser

från faktorer, som sammanhänger med den allmänna kostnadsutvecklingen, finns

det anledning att anta att fördyringar i det tekniska utförandet av byggnadsföretagen

spelar en avsevärd roll. Ifrågavarande problem har beaktats i olika

sammanhang. Bl. a. diskuterades frågan i propositionen 1962:79 angående organisationen

av centrala sjukvårdsberedningen in. m. I anslutning till ett uttalande

av föredragande departementschefen i det sammanhanget (s. 53 och 54) rörande

en enhetlig form för byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk granskning inom

hela området för det statsunderstödda byggandet uppdrog Kungl. Maj:t den 28

juni 1962 åt statskontoret att i samråd med olika intressenter närmare utreda

möjligheterna att åstadkomma en samordning och rationalisering av verksamheten

från, bl. a., byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter.

I samband med beredningen av föreliggande förslag om skolväsendets centrala

ledning har statskontoret redovisat vissa delar av sitt utredningsarbete och därvid

starkt ifrågasatt, om inte problemen på föreliggande område är av den omfattningen

att ritningsgranskningen i skolöverstyrelsen borde föras över till ett

särskilt statligt organ för att där bilda underlag för en företrädesvis tekniskekonomisk

bedömning. För egen del ansluter jag mig till uppfattningen att ett

sådant organ bör inrättas. Vissa praktiska problem behöver ytterligare utredas.

För att närmare klarlägga och föreslå lösningar av de problem som sammanhänger

med ett tillgodoseende av det ifrågavarande granskningsbehovet bör en

utredning genom särskilda sakkunniga komma till stånd.

I avvaktan på resultatet härav bör byrån för handläggning av skolbyggnadsarenden

i NSÖ inte nu få eu slutlig utformning i personalhänseende. Det antal

tjänster i NSÖ, som motsvarar det av kommittén beräknade personalbehovet

för nämnda byrå, bör därför tills vidare inrättas som extra, dock att detta inte

bor gälla tjänsterna i reglerad befordringsgång och i assistent- och biträdeskarriären.

Med hänsyn till vad jag här förordat bör, förutom ritningsgranskningen, såväl

lokalbehovsprövningen som statsbidragsprövningen tills vidare förläggas till

skolöverstyrelsen. Jag vill i detta sammanhang dessutom erinra om gymnasieutredningens

förslag om byggnadsbidrag till gymnasierna, vilket, om förslaget

genomföres, får stor betydelse för överstyrelsens arbete med skolbyggnadsärenden

och för bedömningen av personalbehov m. m.

Beträffande om skolnings verksam heten beslöts i anslutning till

propositionen 1963: 144 att denna inte skall avse ungdom under 21 år. Yrkesutbildning

för ungdom under denna åldersgräns skall i stället i princip anordnas

inom det reguljära yrkesutbildningsväsendet. Den beslutade omläggningen medför

behov av vissa övergångsanordningar. Kommittén har i detta hänseende föreslagit,

att NSÖ skall erhålla fullmakt att, om så visar sig erforderligt för att i

kommunernas regi anordna yrkesutbildning i erforderlig omfattning, medge förmånligare

statsbidrag än vad som är möjligt enligt gällande bestämmelser för

centrala och lokala yrkesskolor.

Departementschefen ansluter sig till uppfattningen att möjligheter av detta

slag bör finnas. Han anser dock i likhet med kommittén, att denna särskilda

bidragsmöjlighet bör utnyttjas med stor restriktivitet. Vidare framhåller departementschefen

i detta sammanhang att kommittén övervägt ett uppslag att för

omskolningsverksamheten inrätta särskilda regionala organ med uppgifter av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr Hd är 196i

rådgivande, initiativtagande och kontrollerande natur. I likhet med kommittén

anser departementschefen, att ifrågavarande uppslag bör närmare övervägas.

Organisationskommittén har som sin principiella uppfattning uttalat att

c e n t r a 1 u p p h a n d 1 i n g inte är verksamhet av sådan art, som naturligen

bör ombesörjas av ett centralt skolämbetsverk. Med hänsyn bl. a. till värdet av

den inom överstyrelsen för yrkesutbildning för närvarande bedrivna centralupphandlingen

har organisationskommittén emellertid inte velat föreslå någon omedelbar

förändring utan förordat viss ytterligare utredning för att det skall bil

klarlagt i vilka andra former verksamheten eventuellt skall fortsatta.

Departementschefen anför härom följande.

Jag delar för egen del den principiella uppfattning som kommittén givit uttryck

åt. Enligt min mening bör emellertid redan i detta sammanhang bestämd

ställning kunna tagas i ett väsentligt avseende. I anslutning till beredningen av

denna fråga har nämligen huvudmännen för de båda kommunala upphandhngsorganen

Kommunaktiebolaget och Landstingens inköpscentral förklarat sig beredda

att efter viss övergångstid överta den upphandlingsverksamhet, som för

närvarande ombesörjes för kommunala huvudmäns räkning. Härigenom sku e

den överv ägande delen av den inom yrkesöverstyrelsen nu bedrivna centra upphandlingen

kunna avvecklas. Efter överläggningar med företrädare för den kommunala

upphandlingsverksamheten har jag funnit det lämpligt att ifragavarande

omläggning sker den 1 juli 1965. Intill denna tidpunkt bör således verksamheten

bedrivas såsom organisationskommittén förutsatt. Det bör uppdragas åt organisationskommittén

och NSÖ att under denna tid närmare överväga behovet

av centralupphandling för statliga skolor samt att föreslå former och personalorganisation

härför. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande i dessa frågor

bör i fråga om tjänster vid ifrågavarande enhet gälla vad jag nyss anfört rörande

byrån för handläggning av skolbyggnadsärendena.

Beträffande kansliorganisationen anför departementschefen bl. a.

följande.

En ledande princip vid utformandet av kansliorganisationen har varit att

åstadkomma ett integrerat ämbetsverk. Detta innebär, att det i huvudsak äi

den sakliga innebörden av olika ärendetyper som blir avgörande för organisationens

uppbyggnad. Hänsyn har med denna utgångspunkt endast i begransad

omfattning eller i andra hand kunnat tas till olika ärendetypers samhörighet med

avseende på skolor och verksamhetsområden. I vissa remissvar framhålles att

denna senare indelningsgrund bort tillmätas större betydelse och i konsekvens

därmed har föreslagits att från organisationen i övrigt mer eller mindre fristående

arbetsenheter skulle skapas för vissa speciella verksamhetsområden. For

egen del utgår jag ifrån att den funktionsuppdelning som föreslagits av kommittén

skall öka möjligheterna att främja utvecklingen såväl inom hela skolområdet

som inom skolväsendets delområden. Självfallet bör i arbetsrutinen

erforderliga horisontella kontaktvägar utvecklas mellan arbetsenheter, som

handlägger skilda slag av ärenden. Begränsningen av antalet byråer och skolrådens''ställning

som chefer med uppgift att samordna verksamheten ovanför

byråerna torde innebära tillräcklig garanti för att olika utbildningspolitiska

aspekter blir bevakade. Från dessa utgångspunkter ter det sig helt osannolikt att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964.

t. ex. särskolornas eller specialskolornas intressen skulle bli sämre tillgodosedda

mom det nya skolämbetsverket än för närvarande. Enligt min mening skapas i

stället förutsättningar för ökade insatser även på dessa områden.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att verksorganisationen har utformats

pa sätt som. skett för att garantera bästa möjliga samlade arbetsresultat. Den

valda indelningsgrunden kan följaktligen inte splittras genom komplettering med

olika fristående enheter utan att detta medför risker för en minskning av effektiviteten

i dess helhet.

Det bör ankomma på NSÖ att med de resurser som ställes till förfogande närmare

fördela arbetsuppgifterna mellan olika byråer. Verksledningen bör också

efter hand kunna vidtaga sådana förändringar som påkallas av de erfarenheter

som göres såväl av den nya verksorganisationens sätt att fungera som av uppkommande

nya behov av arbetsinsatser på olika områden. Genom den föreslagna

anställningsformen för konsulenter samt med de expertmedel som kommer att

stå till NSÖ:s förfogande kommer rörligheten i arbetsinsatserna att i hög grad

underlättas. ° s

Organisationskommitténs av departementschefen förordade förslag till personalorganisation

upptar 478 tjänster, varav It tjänster avser lärare

vid de yrkespedagogiska instituten, vilka i sin verksamhet inte är knutna till

den centrala skolmyndigheten.

I fråga om de högsta tjänsterna i NSÖ:s ledning träffades vissa avgöranden i

anslutning till propositionen 1963:144. Därvid bestämdes, att generaldirektören

skulle placeras i Bp 7, överdirektören i Bp 5 samt cheferna för NSÖ:s fem avdelningar

i Br 4. I likhet med organisationskommittén anser departementschefen

att avdelningscheferna bör benämnas skolråd.

Cheferna för NSÖ:s byråer, som enligt ett av departementschefen förordat förslag

genomgående bör benämnas undervisningsråd, skall i enlighet med beslut i

anslutning till propositionen 1963: 144 vara placerade i lönegrad B 3. Frågan om

undervisningsrådens anställningsform löstes däremot inte i det sammanhanget.

Departementschefen förordar nu extra ordinarie anställning i sådan form att

anställningen sker tills vidare för högst 6 år i sänder. Med hänsyn till vad departementschefen

förordat angående en provisorisk personalorganisation för den

byrå, som handlägger byggnadsärenden, anses chefen för nämnda byrå ej böra

anställas på nyss angivet sätt utan förordnas att bestrida göromål som ankommer

på undervisningsråd med ersättning motsvarande lönegrad B 3. Antalet

undervisningsråd i Be 3 skulle således uppgå till 16, vartill skulle komma innehavaren

av nyssnämnda förordnande.

Den av organisationskommittén föreslagna personaluppsättningen innebär en

minskning med ett hundratal befattningshavare i förhållande till den nuvarande

personalen vid skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. Av remissmyndigheterna

har åtskilliga uttalat farhågor för att beräkningen av personalbehovet

är alltför snävt tilltagen. Erinringar har därjämte riktats mot fördelningen

på olika personalkategorier.

Departementschefen anför i detta sammanhang följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196J

11

Med den väsentliga förändring i den centrala skolledningens arbetsuppgifter,

som eftersträvas med omorganisationen, och den därefter anpassade strukturen

hos det nya ämbetsverket är det inte möjligt att bedöma personalbehovet med

ledning av de nuvarande myndigheternas verksamhet. Med den inriktning NSÖ:s

arbete kommer att få efter den förutsatta starka reduceringen av antalet löpande

ärenden, uppkommer ökade förutsättningar att anpassa arbetets kvantitet till

personaltillgången. Detta förhållande liksom de ökade, förut berörda möjligheterna

till rörlighet i arbetsinsatsernas inriktning innebär enligt min uppfattning

att organisationskommitténs bedömning av personalbehovets storlek och

huvudsakliga fördelning på olika kategorier får betraktas som den mest realistiska

som nu kan göras.

I fråga om de olika personalkategoriernas storlek och löneställning föreslår

departementschefen inrättande av It tjänster som avdelningsdirektör, 18 som

byrådirektör i A 27 och 22 i A 25. Vidare förordas en övergång till det s. k. högstlönegradssystemet

för tjänstegruppen förste byråsekreterare, byråsekreterare

eller amanuenser. 42 sådana tjänster föreslås inrättade.

Beträffande personalorganisationen anför departementschefen vidare bl. a.

följande.

Stor principiell vikt har organisationskommittén lagt vid att NSÖ får en nära

kontakt med den pedagogiska utvecklingen på fältet och därmed också goda

förutsättningar för att påverka denna utveckling. För att tillgodose detta behov

har kommittén föreslagit att ett betydande antal konsulentbefattningar inrättas

med sådana anställningsvillkor, att en förhållandevis snabb omsättning kan ske.

Enligt kommitténs mening borde dessa befattningar konstrueras som arvodesbefattningar,

på vilka förordnande meddelades för sex år med möjlighet för

verket att meddela förlängt förordnande för högst en treårsperiod. Jag delar

kommitténs uppfattning rörande betydelsen av den avsedda personalkategorien.

För att säkerställa en god rekrytering till dessa befattningar under den avsedda

förhållandevis korta tjänstgöringsperioden är en gynnsam lönesättning väsentlig.

Jag förordar i enlighet med organisationskommitténs förslag inrättande av 07

konsulentbefattningar, varav 61 skall benämnas skolkonsulenter och ha sin verksamhet

knuten till olika områden av skolväsendet. De övriga sex konsulenterna

bör få sin verksamhet förlagd till folkbildningsbyrån med uppgifter som folkbildningskonsulenter

och bibliotekskonsulenter. Konsulenterna bör anställas på

det sätt som föreslagits av organisationskommittén. De bör således erhålla ersättning

för mistade avlöningsförmåner i statlig eller kommunal lönegradsplacerad

tjänst utanför skolöverstyrelsen jämte ett arvode. Detta skall utgöra skillnaden

mellan den löneklass på löneplan A, i vilken vederbörande i sin tjänst är

placerad och eu lön, som med fem löneklassenheter överstiger förstnämnda löncklass,

dock lägst 10 000 kr.

I fråga om vissa speciella befattningar i ledande ställning förordar jag inrättande

av en tjänst som skolöverläkare i Bp 3 och en arvodesbefattning som

biträdande skolöverläkare. PR-sektioncn bör ledas av en informationschef i

Ae 27. För denna sektion beräknar jag vidare medel för en redaktör i Ae 23.

Med hänsyn till den provisoriska organisation som byrån för byggnadsärenden

tills vidare kommer att erhålla bör tjänsten som chefsarkitekt upptagas som

extra i Bg 1 med ett arvode av 4 140 kr. För denna byrå beräknar jag vidare

medel fiir arvodesanställning av fyra arkitekter på halvtid. Tjänsten som folkhögskolinspektör

bör i förhållande till nuläget höjas och placeras i Be 1. I an
1**

— Bihang till riksdagens protokoll 196/+. 6 sand. Nr Hd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196b

slutning till det framlagda förslaget till personalorganisation anser jag vidare att

en tjänst som särskolinspektör i Ae 27 och en biträdande särskolinspektör i

Ae 25 skall upptagas. Den föreslagna tjänsten som skolpsykolog bör placeras i

Ae 27.

De å personalförteckningen för yrkesöverstyrelsen upptagna adjunkts- och

lektorstjänstema vid de yrkespedagogiska instituten bör i fortsättningen upptagas

i NSÖ:s motsvarande förteckning. Utöver nuvarande tjänster bör med hänsyn

till vad som anförts om behovet av förstärkning för det yrkespedagogiska

institutet i Umeå ytterligare en adjunktstjänst inrättas. På denna adjunkt bör,

om så visar sig erforderligt, ankomma även de administrativa uppgifterna rörande

institutet. Med hänsyn till det anförda bör således på NSÖ:s personalstat

upptagas sex tjänster som lektor i Ae 27 eller Ae 25 och fem tjänster som adjunkt

i Ao 23.

Vid en numerär begränsning av byråsekreterar-amanuenspersonalen som organisationskommittén

räknat med har förutsatts, att vissa av denna personals

uPPg*fter skulle övertas av kanslister. I enlighet med organisationskommitténs

förslag förordar jag inrättande av 26 kanslisttjänster, varav halva antalet i reglerad

befordringsgång och övriga i Ao 15.

Beträffande förordat antal tjänster i lägre lönegrad än A 15 torde få hänvisas

till propositionen.

Av de föreslagna tjänsterna förordar departementschefen, att följande uppföres

på ordinarie stat, nämligen generaldirektören i Bp 7, överdirektören i Bp 5, fem

skolråd i Br 4, skolöverläkaren i Bp 3, åtta avdelningsdirektörer i Bo 1, 12 byrådirektörer

i Ao 27, 12 byrådirektörer i Ao 25, fem adjunkter i Ao 23, två förste

byråingenjörer i Ao 23, en förste byråingenjör i Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en

assistent i Ao 19, två assistenter i Ao 17, 13 kanslister i Ao 15, fyra kontorsskrivare

i Ao 13, en tryckeriföreståndare i Ao 13, en materialförvaltare i Ao 13, 11

kansliskrivare i Ao 11, en materialförvaltare i Ao 11, en uppsyningsman i Ao 11,

28 kontorister i Ao 9, tre förste expeditionsvakter i Ao 9, 32 kanslibiträden i Ao 7,

tio expeditionsvakter i Ao 7 och 30 kontorsbiträden i Ao 5.

Den personalorganisation som NSÖ skulle erhålla vid bifall till vad departementschefen

förordat omfattar sammanlagt 478 tjänster och befattningar, varav

187 ordinarie tjänster och 291 extra ordinarie tjänster, extra tjänster och arvodesbefattningar.

Departementschefen framhåller att övergångsvis kan uppkomma behov av åtskillig

personal, som på grund av omorganisationen beräknats bli övertalig.

I fråga om anslagsberäkningarna för nästa budgetår uppkommer

vissa särskilda problem till följd av att de båda nuvarande ämbetsverken

kommer att vara i verksamhet under budgetårets första kvartal och det

nya ämbetsverket under återstående tre kvartal. Organisationskommittén har i

sin beräkning av medelsbehovet för avlöningskostnader utgått ifrån en medelsförbrukning

under första kvartalet som motsvarar en fjärdedel av de för innevarande

budgetår beräknade beloppen. Härtill har lagts tre fjärdedelar av det

medelsbehov, som beräknats erforderligt för NSÖ under helt år. Departementschefen

ansluter sig till detta förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

13

Till Skolöverstyrelsen: Avlöningar beräknar departementschefen ett sammanlagt

belopp av 14 520 000 kr.

Det sålunda äskade beloppet för avlöningar innebär jämfört med innevarande

års anslag för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen en ökning med i runt tal

700 000 kr. För omkostnader äskas 1 866 000 kr., en ökning med 175 000 kr., och

för inredning och utrustning av ny ämbetsbyggnad för skolöverstyrelsen

1 880 000 kr.

Omorganisationen av den centrala skolledningen kommer i väsentlig mån att

återverka på länsskolnämndernas verksamhet. Dessa återverkningar

sammanhänger dels med utvidgningen av tillsynsområdet för NSÖ, dels

med decentraliseringsåtgärderna.

I fråga om tillsynsområdet för länsskolnämnderna har i propositionen 1963:144

angivits att detta, i vad avser yrkesutbildningen, skall sammanfalla med den

centrala myndighetens.

Organisationskommittén uttalar i sitt betänkande att tillsynsområdet för länsskolnämndema

bör sammanfalla med NSÖ:s ämbetsområde, i den mån ej särskilda

skäl kan föranleda undantag. Departementschefen anför i detta sammanhang

bl. a. följande.

För egen del kan jag ansluta mig till de riktlinjer i här berörda avseenden,

som dragits upp av kommittén. I likhet med kommittén vill jag också poängtera,

att länsskolnämndernas närmare befattning med olika skolformer bör bli

beroende av tillgången på expertis vid nämnderna. Beträffande skolorna för

blinda och döva samt sjöbefälsskolorna torde expertis från det centrala verket

få svara för den egentliga tillsynen. Över huvud taget torde en samverkan mellan

det centrala verket och länsskolnämnderna få förutsättas i fråga om mera speciella

tillsynsuppgifter. Vid ett eventuellt genomförande av gymnasieutredningens

förslag om centralt utövad fackinspektion för gymnasierna torde frågor

om samverkan med länsskolnämndernas inspekterande verksamhet få ytterligare

uppmärksammas. Bortsett från inspektionsverksamhet av specialiserad natur

bör i enlighet med organisationskommitténs förslag den inspekterande verksamheten

i princip förläggas till länsskolnämnderna, som i viss mån kommer att erhålla

vidgade uppgifter på skolstadierna ovanför grundskolan. Liksom kommittén

finner jag det väsentligt, att den här avsedda verksamheten alltmer får karaktär

av rådgivning och service.

Decentralisering av ärenden från den centrala skolledningen medför bl. a. att

länsskolnämnderna kommer att få avgöra åtskilliga ärenden, som hittills vidarebefordrats

till högre myndighet med yttrande från nämnden. Någon mera påtaglig

ändring i nämndernas arbetsbelastning torde inte föranledas av sådana förändringar.

Väsentligt är att nämnderna utövar en servicebetonad verksamhet i

anslutning till den decentralisering som genomföres till lokala organ. I synnerhet

mindre kommuner torde, inte minst i löne- och statsbidragsfrågor, komma att ha

behov av råd och anvisningar rörande tillämpningen av gällande bestämmelser.

Som en följd av att länsskolnämndernas uppgifter i viss mån förändras samt

av den ändrade utformningen av den centrala ledningen har även frågan om

länsskolnämndernas sammansättning aktualiserats. Vid ut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

formningen av sitt förslag i detta hänseende har organisationskommittén funnit

det väsentligt att i likhet med den uppfattning som legat till grund för sammansättningen

av NSÖ:s styrelse stärka kontakterna med samhälls- och näringsliv.

Med hänsyn härtill föreslår kommittén att de två representanter för pedagogisk

fackkunskap som nu utses av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen skall

ersättas med en företrädare för arbetsgivare och en företrädare för arbetstagare.

Dessa ledamöter i nämnden liksom deras suppleanter föreslås bli utsedda av

Kungl. Maj:t utan förslag. I övrigt föreslås ingen ändring av sammansättningen

av nämnden, som alltså dessutom skulle bestå av en av länsstyrelsen och fyra av

landstinget (stadsfullmäktige) utsedda ledamöter.

Tanken att komplettera länsskolnämnderna med representanter för näringslivet

har i allmänhet accepterats av remissmyndigheterna. Frågan hur denna

komplettering lämpligen bör ske har däremot föranlett olika meningar. En ganska

allmän mening är att en utökning av nämndens ledamotsantal bör ske med

de två företrädarna för näringslivet.

Departementschefen finner kommitténs förslag på denna punkt vara ett uttryck

för samma grundsyn som föranlett beslutet om sammansättningen av

NSÖ:s styrelse och det föranleder ingen erinran från hans sida.

För Stockholm fungerar för närvarande skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen

som mellaninstans. Omorganisationen av den centrala skolledningen och den

därmed följande förskjutningen av dess verksamhet mot planerings- och utvecklingsuppgifter

har även aktualiserat frågan, hur dessa mellaninstansuppgifter

skall handläggas i fortsättningen. Organisationskommittén föreslår, att den

centrala skolledningen skall avlastas mellaninstansuppgifterna och att dessa

överföras till en gemensam mellaninstans för Stockholms

stad och Stockholms län. Den nya myndigheten — kallad skolnämnd

— föreslås bli inrättad från den 1 juli 1964.

Förslaget att inrätta en sådan nämnd har genomgående tillstyrkts av berörda

remissmyndigheter.

Departementschefen anför i detta sammanhang följande.

Enligt kommitténs förslag skall skolnämndens uppgifter i princip vara desamma

som för länsskolnämnderna i fråga om beslutsfunktionerna. I fråga om

pedagogisk tillsyn och planering anser jag det däremot i likhet med kommittén

ej lämpligt att i någon större utsträckning ändra nuvarande förhållanden, som

innebär att Stockholms stads skolförvaltning för stadens del själv i huvudsak

svarar för denna verksamhet.

Sammansättningen av skolnämnden för Stockholms stad och län erbjuder särskilda

problem och en från övriga nämnder avvikande lösning blir erforderlig.

Jag ansluter mig i detta hänseende till kommitténs uppfattning att Stockholms

läns landsting liksom hittills bör få utse fyra ledamöter och att samma antal bör

utses av Stockholms stadsfullmäktige. Härjämte bör överståthållarämbetet och

länsstyrelsen i Stockholms län gemensamt utse en ledamot. Skolnämnden skulle

således komma att bestå av nio ledamöter. Med hänsyn till angelägenheten av

att så långt möjligt begränsa ledamotsantalet finner jag det i likhet med kom
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196b

mittén ej lämpligt att ytterligare utöka nämnden med särskilda företrädare för

näringslivet utan förordar att föreskrifter skall meddelas, att de av landsting och

stadsfullmäktige valda ledamöterna skall utses sa, att arbetsgivar- och arbetstagarintressen

kan anses bli representerade med vardera minst en ledamot.

Utökningen av nämndernas tillsynsuppgifter främst beträffande yrkesutbildningen

samt decentraliseringsåtgärderna föranleder att personalbehovet

vid nämnderna ökar. Departementschefen finner det synnerligen vanskligt

att på förhand avgöra i vilken utsträckning de ökade arbetsuppgifterna bör

föranleda personalökning. Departementschefen föreslår en personalökning med

tio skolinspektörstjänster, fem kanslister, 23 kansliskrivartjänster, en kontoristtjänst

och tre kontorsbiträdestjänster. Vidare föreslås amanuensbefattningen vid

länsskolnämnden i Malmöhus län bli ersatt med en kanslisttjänst.

Departementschefen föreslår dessutom att den nya skolnämnden för Stockholms

stad och län tillföres en förste byråsekreterare i Ae 23, en kanslist, en

kansliskrivare och ett kanslibiträde i Ae 7. Då den förut angivna personalökningen

för nämnderna som helhet antagits resultera i att skolnämnden i Stockholm

tilldelas ytterligare två befattningshavare, skulle alltså denna nämnd sammanlagt

förstärkas med sex befattningshavare jämfört med det antal som redan

finns vid den nuvarande nämnden för Stockholms län. I denna ökning ingår ej

någon inspektörstjänst. Vissa remissmyndigheter har på denna punkt understrukit

behovet av förstärkning. Departementschefen delar inte denna bedömning,

men räknar liksom organisationskommittén med att skolnämnden skall

tillföras ett belopp av 25 000 kr. för anlitande av experter i sin verksamhet.

Anslagsbehovet för länsskolnämnderna påverkas, förutom

av de nyss behandlade personalförstärkningarna till följd av omorganisationen,

även av vissa andra förslag som framlagts av organisationskommittén efter samråd

med skolöverstyrelsen. I enlighet med förslagen tillstyrker departementschefen

bl. a. inrättande av ytterligare två länsskolpsykologtjänster i Ae27.

De personalförändringar för länsskolnämnderna, som förordats av departementschefen,

innebär ett ökat medelsbehov av 1 495 000 kr. Med hänsyn till ett

i 1964 års statsverksproposition framlagt förslag rörande överföring av kostnaderna

för fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter till anslaget Lärares

fortbildning m. m. bortfaller å andra sidan ett medelsbehov av 2 050 000 kr.

Länsskolnämndernas avlöningsanslag bör således enligt departementschefens

förslag uppföras med (7 979 000 + 1 495 000 — 2 050 000 =) 7 424 000 kr.

För omkostnader beräknas 1 690 000 kr, vilket jämfört med innevarande års

anslag innebär en ökning med 193 000 kr.

Beslutet att inordna sjöbefälsskolorna i NSÖ:s tillsynsområde har aktualiserat

vissa frågor rörande den lokala och regionala ledningen av sjöbe

f ii 1 s s k o 1 o r n a. Departementschefen förordar att dessa skolor ställes under

ledning av den kommunala skolstyrelsen. Skolstyrelsens befattning med sjö
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

befälsskoloma skulle motsvara den som skolstyrelsen har beträffande de statliga

gymnasierna. I fråga om kostnaderna till skolorna har den föreslagna omläggningen

inte förutsatts medföra andra ändringar än att kommunerna skall erhålla

viss kompensation för övertagandet av förvaltningen av skolorna. De interkommunala

ersättningsfrågorna är ännu inte slutligt lösta för de tekniska gymnasiernas

del. Departementschefen finner det rimligt att vid ett närmare övervägande

av dessa även motsvarande ersättningsfråga vad sjöbefälsskoloma beträffar

tas upp till behandling. Frågan om statsbidrag till byggnadsarbeten vid

sjöbefälsskoloma anses böra behandlas i anslutning till det av gymnasieutredningen

framlagda förslaget om statsbidrag till gymnasiebyggnader.

Anknytningen till sjöfartsnäringen anser departementschefen böra ske genom

yrkesråden vid de berörda skolstyrelserna och genom att föreskrifter meddelas

om att de tekniska råden vid länsskolnämnderna inom de län, där sjöbefälsskola

är belägen, skall kompletteras med minst en ledamot som företräder sjöbefälsutbildningen.

De förordade åtgärderna beträffande sjöbefälsskoloma föreslås genomförda

fr. o. m. den 1 juli 1964.

I detta sammanhang torde redovisas vissa spörsmål, som upptagits under § 24

i riksdagens revisorers berättelse över den år 1963 av dem verkställda granskningen

av statsverket (del I, s. 216—220 och del II, s. 201—216). Revisorerna

framhåller i detta sammanhang bl. a., att det åligger länsskolnämnderna att vid

planeringen av under dem lydande skolor samråda med övriga samhällsplanerande

myndigheter och institutioner inom respektive län men att någon motsvarande

skyldighet icke åvilar lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i fråga om de

under dem sorterande yrkesskolorna. Huvudmännen för de statsunderstödda

folkhögskolorna är i sin planeringsverksamhet icke heller bundna i nu nämnt

avseende. Revisorerna har också genom förfrågningar hos olika länsskolnämnder

fått bekräftat, att i ett stort antal fall yrkesskolor av nyss nämnt slag och

folkhögskolor under senare år uppförts utan att samråd ägt rum med vederbörande

länsskolnämnd.

Med hänsyn till de avsevärda besparingar och de fördelar i övrigt som kan

vinnas genom en samordnad lokalisering av skolanläggningar och andra allmännyttiga

institutioner är det enligt revisorernas mening angeläget, att en sådan

samordning kommer till stånd i de fall förutsättningar därför är för handen.

Föreskrifter anses därför böra utfärdas av innebörd, att samtliga för här ifrågavarande

byggnadsverksamhet ansvariga myndigheter och huvudmän skall ha

skyldighet att, i den mån nämnda verksamhet helt eller delvis bestrides med

statsmedel, inbördes samråda innan beslut fattas i berörda byggnadsfrågor.

Utskottet. I anslutning till en vid 1963 års riksdag framlagd proposition (nr

144) angående riktlinjer för utformningen av skolväsendets centrala ledning

m. m. beslöt riksdagen (SU 146; rskr. 334) att den nuvarande skolöverstyrelsen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1961).

och överstyrelsen för yrkesutbildning skulle ersättas med ett nytt ämbetsverk,

benämnt skolöverstyrelsen. I detta sammanhang togs också ställning till huvuddragen

av den nya myndighetens ämbetsområde, arbetsuppgifter och organisation.

En närmare precisering skedde dessutom av utformningen av ämbetsverkets

styrelse och högsta ledning.

På grundval av de sålunda uppdragna riktlinjerna förutsattes ett ytterligare

utredningsarbete komma till stånd i olika delfrågor. För denna uppgift tillkallades

en särskild organisationskommitté, vars utredningsresultat jämte däröver

inhämtade remissyttranden redovisats i föreliggande proposition. Departementschefen

har i huvudsak anslutit sig till kommitténs förslag.

Utskottet finner för sin del, att de nu framlagda detaljerade förslagen rörande

den nya skolledningens organisation väl ansluter sig till de riktlinjer, varom

beslut fattats föregående år. Genom att de framlagda förslagen grundats pa

ingående överväganden av den centrala skolledningens uppgifter och funktionssätt,

anser utskottet att goda förutsättningar skapats för att det nya ämbetsverket

skall kunna främja skolutvecklingen på bästa möjliga sätt.

Enligt den gjorda preciseringen av arbetsuppgifterna skall dessa bestå i utveckling,

planering, samordning, rationalisering och service. Ett förverkligande av

dessa intentioner nödvändiggör en betydande decentralisering av löpande ärenden

till lokala och regionala myndigheter. Kommittén har i detta hänseende

framlagt en rad detaljerade förslag, till vilka departementschefen i huvudsak

anslutit sig. Även utskottet finner att en omfattande decentralisering är nödvändig

för att den nya skolmyndighetens resurser skall kunna inriktas på initiativ i

de för skolväsendets utveckling mest väsentliga frågorna. I motionerna I: 772

och II: 944 har uttalats att decentralisering inte bör ske i ett par speciella frågor.

Således förordas, att beslut om avsättning på sätt nu är stadgat även i fortsättningen

automatiskt bör underställas överstyrelsen för prövning och fastställelse

samt att beslut om ämneskombinationer inte bör överlåtas åt skolstyrelserna.

Utskottet anser inte skäl föreligga att biträda ifrågavarande motionsyrkande.

Vad särskilt gäller beslutsförfarandet vid avsättning kommer enligt det framlagda

förslaget beslut av denna art framdeles att underställas skolöverstyrelsen

i de fall besvär anföres. Utskottet finner denna anordning fullt tillfredsställande

ur rättssäkerhetssynpunkt.

I motionen II: 939 har uttalats, att rektorstjänst vid gymnasium i fortsättningen

borde tillsättas av skolöverstyrelsen och inte, såsom departementschefen

förordat, av Kungl. Maj:t. I motionen framhålles, att gymnasierna inom en

näraliggande framtid torde komma att ha kommunerna som huvudmän och att

samtliga rektorer som är underställda den kommunala skolstyrelsen bör utnämnas

av samma instans. Utskottet anser sig inte i nuvarande läge, innan ställning

tagits till gymnasicutredningens förslag, böra förorda någon ändring i departementschefens

förslag. Ifrågavarande motionsyrkande bör således enligt utskottets

mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I anslutning till decentraliseringsfrågorna har departementschefen utan att

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1961^

närmare gå in på olika detaljfrågor uttalat, att decentraliseringsåtgärderna. under

förutsättning att riksdagen inte liar något att erinra däremot, även bör

kunna omfatta ändringar av beslutsförfaranden, beträffande vilkas utformning

riksdagen kan ha medverkat i skilda sammanhang. I motionerna 1:772 och

I :944 har i anslutning till detta uttalande framhållits, att åtgärder icke utan

n -sdagens horande bör vidtagas för decentralisering av beslutanderätten inom

skolväsendets ledning i frågor som hittills ansetts böra föreläggas riksdagen.

Utskottet finner det för egen del angeläget, att den enligt de beslutade riktlinjerna

for skolämbetsverkets organisation förutsatta omfördelningen av arbetsuppgifterna

mellan olika myndigheter på skolans område skall kunna genomforas

pa ett snabbt och smidigt sätt. De ändringar det här kan bli fråga om

far orutsattas nara anknyta sig till dessa riktlinjer och innefattas i de särskilda

förslag som redovisats av organisationskommittén. De avsedda decentraliseringsatgarderna

torde, oavsett ett särskilt bemyndigande, till helt övervägande del

igga mom Kungl. Maj:ts kompetensområde. Utskottet utgår således ifrån att

'' ^ endaSJt 1 rena llndantagsfall kan bli fråga om ändring av beslutsförfaranden

vilka i tidigare sammanhang föranlett särskilda uttalanden av riksdagen, samt

mrutsätter att andringar inte kommer till stånd utan riksdagens hörande i sådana

fall, da det kan anses sannolikt att riksdagen skulle vilja deltaga i handUtskottet

finner mot bakgrund av det anförda inte skäl tillstyrka

bifall till de förslag om inskränkningar i Kungl. Maj ds decentraliseringsmöjligheter

som förordats i motionerna I: 772 och II: 944.

I fråga om skolbyggnadsärendenas handläggning förordar departementschefen

vissa avvikelser från organisationskommitténs förslag. Således föreslås att byrån

or skolbyggnadsarenden endast ges en provisorisk organisation i avvaktan på en

narmare utredning om inrättande av ett av departementschefen förordat särskilt

statligt organ for byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk granskning. Med

lansyn hartdl forordar departementschefen inte heller någon förändring beträffande

den nuvarande centrala ritningsgranskningen för grundskolan.

I motionerna I: 724 och II: 88G har framlagts yrkanden, som innebär att organisationskommitténs

förslag skall genomföras beträffande såväl det definitiva

förläggandet till nya skolöverstyrelsen av skolbyggnadsärendenas centrala handläggning

som beträffande slopandet av den obligatoriska ritningsgranskningen i

skolöverstyrelsen för grundskolans byggnader. I motionerna 1:752 och 11:916

har yrkanden av bl. a. motsvarande innebörd framförts.

Vid övervägande av de motionsledes framförda synpunkterna på skolbyggnadsfrågornas

handläggning har utskottet funnit, att ett särskilt med skolöverstyrelsen

sidoordnat granskningsorgan inte kan förutses medföra så väsentliga

fordelar att de uppväger de allvarliga nackdelar som följer av att den centrala

behandlingen av skolbyggnadsfrågorna splittras på två statliga organ. Enligt

utskottets mening skulle den av departementschefen avsedda lösningen motverka

stravandena till enkla och smidiga handläggningsformer för berörda ärenden,

vilket torde innebara tidsutdräkt och därmed ökade svårigheter att tillgodose

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196£

skolväsendets byggnadsbehov i den takt som utvecklingen påfordrar. Det bör i

detta sammanhang påpekas att ett av syftena med den centrala skolledningens

omorganisation varit att komma ifrån de olägenheter som varit förknippade med

den nuvarande splittringen på två myndigheter. Både kommunförbundet och

stadsförbundet har i sina remissyttranden över organisationskommitténs förslag

framhållit, att genom tillkomsten av NSÖ till väsentlig del de motiv bortfallit,

som tidigare kunde anföras till förmån för ett i förhållande till skolöverstyrelsen

sidoordnat skolbyggnadsorgan.

Utskottet vill i detta sammanhang betona den centrala roll som planeringen

på det skolorganisatoriska området samt skolbyggnadernas planlösning har för

skolbyggnadskostnaderna. Dessa frågor har ett mycket nära samband med den

pågående, starkt omvälvande pedagogiska och organisatoriska utvecklingen på

skolväsendets område. Enligt utskottets mening kan under dessa förhållanden

de funktionella kraven på skolbyggnaderna bäst avvägas mot de ekonomiska

kraven, om bedömningen av skolbyggnadsärendena i sin helhet sker i skolöverstyrelsen,

som genom omorganisationen får ökade förutsättningar härför. Därtill

kommer att skolöverstyrelsens möjligheter att fullgöra sina utvecklings- och

planeringsuppgifter på skolområdet som helhet skulle allvarligt hindras, om inte

handläggningen av skolbyggnadsfrågoma komme att inrymmas i dessa uppgifter.

Mot bakgrund av det anförda förordar utskottet, att skolbyggnadsfrågoma

på av organisationskommittén föreslaget sätt inordnas i skolöverstyrelsens reguljära

verksamhet och att byrån för skolbyggnadsärenden i personalhänseende

erhåller en definitiv utformning. Utskottet föreslår således, att i den av departementschefen

föreslagna personalorganisationen undervisningsrådstjänsten vid

byrån för byggnadsärenden i likhet med övriga motsvarande tjänster placeras

i lönegrad Be 3. Vidare bör tjänsten som chefsarkitekt samt de tjänster, som i

övrigt beräknas motsvara personalbehovet vid ifrågavarande byrå, kunna inrättas

som extra ordinarie i stället för extra. Huruvida den förordade permanenta

organisationen av byrån för skolbyggnadsärenden bör föranleda någon utökning

av antalet ordinarie tjänster i NSÖ, torde få övervägas av myndigheten i samband

med anslagsäskandena för ett kommande budgetår.

Vid den förordade definitiva lösningen av frågan om skolbyggnadsärendenas

handläggning bortfaller motiven för en fortsatt central obligatorisk ritningsgranskning

beträffande grundskolans byggnader. De kommuner, som så önskar,

bör dock ha rätt att få ritningar granskade av NSÖ. Den av organisationskommittén

föreslagna ordningen bör således genomföras såväl i vad avser dessa

ärenden som i vad avser ärenden rörande lokalbehovsprövning för grundskolan.

Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna, vad

utskottet sålunda uttalat.

Utskottet förutsätter att skolöverstyrelsen i sin granskning av skolbyggnadsärenden

fortsätter och utvecklar nuvarande kontakter med specialistorgan på

det byggnadstekniska området och utnyttjar de erfarenheter som härigenom står

att vinna. Utskottet är däremot inte berett att biträda det yrkande som fram
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

förs i motionerna 1:752 och 11:916 angående hemställan hos Kungl. Maj:t om

utredning rörande utformningen av ett statligt organ för utvecklingsarbete,

information och rådgivning i byggnadstekniska frågor. Enligt utskottets mening

bör — om samarbetet med redan förefintliga organ inte visar sig till fyllest för att

lösa uppkommande frågor i här berörda avseenden — särskild personal kunna

anställas i NSÖ för att speciellt ägna sig åt byggnadstekniska och byggnadsekonomiska

frågor.

Vad departementschefen uttalat och föreslagit beträffande omskolningsverksamheten

samt omläggning av centralupphandlingen, kan utskottet ansluta sig

till.

I fråga om kansliorganisationen för NSÖ har departementschefen i förhållande

till organisationskommitténs förslag förordat en utvidgning från 16 till 17 byråer,

genom att en särskild byrå inrättats för omskolningsärenden inom planeringsavdelningen.

Utskottet finner, att kansliorganisationen erhållit en lämplig uppbyggnad

utifrån utgångspunkten att likartade ärenden för olika skolformer skall

sammanhållas efter sin sakliga innebörd. Denna integrerade utformning av verksorganisationen

torde i hög grad vara ägnad att underlätta effektiva arbetsformer,

och utskottet kan ansluta sig till de framförda förslagen.

I anslutning till frågan om kansliorganisationens utformning har i motionerna

1:767 och 11:941 yrkats, att ärendena rörande specialskolorna skulle sammanföras

till en särskild sektion med i viss mån fristående ställning samt att en rådgivande

lekmannanämnd för dessa skolor skulle inrättas. Utskottet lägger i likhet

med motionärerna stor vikt vid att de handikappades skolproblem ägnas stor

uppmärksamhet i NSÖ. Utskottet utgår i likhet med departementschefen ifrån

att det skall bli möjligt att inom ramen för den förordade verksorganisationen

öka insatserna även på det här avsedda skolområdet. Då den nya organisationen

emellertid innebär väsentliga avvikelser jämfört med nuvarande förhållanden,

förutsätter utskottet, att erfarenheterna av det nya arbetssättet noga följes från

NSÖ:s sida och att eventuella behov av organisationsförändringar eller personalförstärkningar

uppmärksammas. En god kontakt med de handikappades föreningar

och målsmännen finner utskottet dessutom vara av väsentlig betydelse.

Mot bakgrunden av anförda synpunkter finner utskottet att förevarande motioner

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Inte heller finner utskottet att det i motionerna 1:773 och 11:940 framförda

yrkandet, att yrkesutbildningen i yrkessömnad skall hänföras till byrån 1 inom

undervisningsavdelningen för yrkesutbildningsfrågor, bör föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida.

I fråga om NSÖ:s personalorganisation har utskottet i det föregående förordat

vissa förändringar i samband med behandlingen av frågorna om skolbyggnadsärendenas

handläggning. Förändringar i konsulentorganisationen har vidare förordats

i ett flertal motionsyrkanden. I motionerna 1:745 och 11:914, 1:766 och

II: 937, I: 768 och II: 946, I: 770 och II: 945, I: 771 och II: 943, I: 773 och II: 940

samt II: 936 har således framförts yrkanden om inrättande av ytterligare konsulenttjänster

utöver de av departementschefen förordade.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196-i.

21

Av organisationskommitténs förslag och av vad departementschefen förordat

i propositionen (s. 79) framgår att den grundläggande tanken vid inrättandet av

konsulentbefattningama varit att åstadkomma största möjliga flexibilitet inom

den nya verksorganisationcn. Befattningarna är avsedda att kompletteras av

särskild expertis som tillkallas i mån av behov och inom ramen för tillgängliga

medel. Vidare skall i den mån så befinnes ändamålsenligt en omdisponering av

befattningshavarna mellan byråerna kunna ske genom verksledningens försorg.

Utskottet finner det vara tillfredsställande att antalet konsulentbefattningar

vid det nya verket sålunda från början begränsats för att vid uppkommande

behov eventuellt utökas eller mera tillfälligt kompletteras med befattningshavare

avlönade ur expertanslaget. Härigenom vinnes en önskvärd rörlighet i ämbetsverkets

organisation. För varje speciell uppgift som aktualiseras av skolutvecklingen

kan en för uppgiften speciellt sakkunnig person tillkallas. Flera av de i

motionerna framförda önskemålen om särskild sakkunskap kan genom nämnda

anordning bli tillgodosedda.

Utskottet finner med hänsyn härtill att det inte kan anses vara motiverat att,

innan den av departementschefen sålunda förordade organisationen hunnit prövas,

förorda en utökning av densamma med ytterligare konsulentbefattningar.

Därest erfarenheterna av den nya organisationen skulle visa, att ytterligare någon

konsulenttjänst behöver inrättas, förutsätter utskottet att NSÖ i sina anslagsäskanden

för ett kommande budgetår framlägger förslag härom. Utskottet

avstyrker sålunda bifall till förevarande motioner.

Med de förändringar som förordats för byrån för skolbyggnadsärenden tillstyrker

således utskottet departementschefens förslag till personalorganisation

för NSÖ.

Departementschefens uttalande beträffande övergångsanordningar vid omorganisationen

samt förslag till anslagsberäkningar för nästa budgetår för NSÖ

har inte givit utskottet anledning till några erinringar eller uttalanden.

Till följd av den genomgripande omorganisationen av skolväsendets centrala

ledning påverkas även länsskolnämndemas uppgifter och organisation. Utskottet

finner det naturligt att nämndernas tillsynsområde i största möjliga utsträckning

sammanfaller med NSÖ:s ämbetsområde. Utskottet kan även ansluta sig till

uppfattningen att den inspekterande verksamheten, i den mån den inte är av

specialiserad natur, i princip bör förläggas till länsskoinämndema. Med anledning

av vad som i motionerna I: 772 och II: 944 anförts rörande önskvärdheten

av centralt utövad ämnesinspektion vill utskottet framhålla, att det av departementschefens

uttalande framgår, att denna fråga kan förutses bli behandlad i

anslutning till gymnasieutredningens förslag. Då således ett närmare ställningstagande

inte avsetts i detta sammanhang, finner utskottet att motionerna, såvitt

här är i fråga, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande länsskolnämndemas sammansättning har departementschefen föreslagit,

att de båda nuvarande, av skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

utsedda ledamöterna med pedagogisk fackkunskap skulle ersättas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1961,\

med två av Kungl. Maj:t utsedda företrädare för arbetsgivare och arbetstagare

inom länet. Detta förslag har mötts av invändningar i flera motionsyrkanden.

I motionerna I: 732 och II: 896 samt I: 772 och II: 944 har särskilt betydelsen av

de pedagogiska fackmännens insatser framhållits, och med anledning härav

förordas att dessa ledamöter skall bibehållas i nämnden samtidigt som representanter

för näringslivet tillföres nämnden. Härigenom skulle ledamotsantalet i

nämnderna utökas till nio. En sammansättning av annat slag förordas i motionerna

1:769 och 11:942 enligt vilka länsskolnämnderna bör bestå av sju ledamöter,

varav fem skulle utses av landstinget, en av länsstyrelsen samt en av

skolöverstyrelsen. Vidare föreslås i motionerna I: 765 och II: 938 att landstingen

skulle komma att fr. o. m. den 1 januari 1965 utse hela nämnden, som enligt

detta yrkande skulle bestå av sju ledamöter.

Utskottet har mot bakgrund av de olika förslag som framlagts ingående övervägt

frågan om länsskolnämndemas sammansättning. Utskottet har därvid funnit

det synnerligen värdefullt, att länsskolnämnden på av departementschefen

föreslaget sätt tillföres två av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, som företräder

arbetsgivare och arbetstagare inom länet. Utskottet kan dock inte ansluta sig

till uppfattningen att denna komplettering bör medföra att båda de av den

centrala skolledningen utsedda ledamöterna skall utgå. Enligt utskottets mening

har det nuvarande inslaget av pedagogiska fackmän varit av väsentligt värde för

nämndernas arbete. Då den centrala ledningen i fortsättningen kommer att

utövas av ett gemensamt ämbetsverk, anser emellertid utskottet det vara till

fyllest att endast en ledamot av här avsett slag utses av NSÖ.

I två av de här avsedda motionsparen har förslag framförts, som innebär att

nämnderna, med begränsning av ledamotsantalet till sju, helt eller i ökad utsträckning

skulle utses av landstinget. Dessa förslag innebär en väsentlig rubbning

av den princip som hittills legat till grund för länsskolnämndens sammansättning

och som innebär att såväl statliga som landstingskommunal myndigheter

skall medverka vid utseendet av ledamöter i nämnderna. Utskottet är

dock medvetet om att de i det föregående förordade ändringarna innebär en

relativt sett väsentlig försvagning av landstingens inflytande på nämndens sammansättning.

För att undvika denna konsekvens förordar utskottet, att landsting

(stad utom landsting) skall äga utse ytterligare en ledamot, dvs. sammanlagt

fem ledamöter i länsskolnämnden. Då på samma sätt som hittills varit fallet en

ledamot bör utses av länsstyrelsen, innebär utskottets förslag, att länsskolnämnderna

kommer att bestå av sammanlagt nio ledamöter. Den nuvarande regeln

i 22 § skollagen att för det fall att inom län finns två landstingskommuner vartdera

landstinget utser två ledamöter är med hänsyn till utskottets förslag om

fem kommunalvalda ledamöter ej längre till fyllest. Utskottet föreslår därför

att den femte ledamoten skall utses av landstingen i samråd. Likaså erfordras

ändring i den fördelningsregel i samma paragraf som innebär att tre ledamöter

utses av landsting och en ledamot av stadsfullmäktige, när län omfattar stad

som icke tillhör landstingskommun. För det fallet bör tre ledamöter utses av

landstinget och två av vederbörande stadsfullmäktige.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964. 23

Den nya ordningen för länsskolnämndemas sammansättning bör gälla fr. o. m.

den 1 januari 1965.

I de nyss berörda motionerna I: 765 och II: 938 har även yrkats på sådan

ändring av sammansättningen av skolnämnden för Stockholms stad och län, att

den ledamot som av departementschefen föreslås bli tillsatt gemensamt av överståthållarämbetet

i Stockholm och länsstyrelsen i Stockholms län i stället skulle

utses av Kungl. Maj:t och tillika förordnas som ordförande. Då förslaget får ses

i samband med det förslag om helt av landstingen utsedda länsskolnämnder,

som framförts i motionerna, finner utskottet med hänsyn till vad utskottet i det

föregående förordat inte skäl att tillstyrka motionerna såvitt här är i fråga. Utskottet

tillstyrker således bifall till departementschefens förslag om sammansättningen

av skolnämnden för Stockholms stad och Stockholms län. Inte heller

departementschefens förslag i övrigt rörande denna nämnd föranleder någon

erinran från utskottets sida.

Utskottet biträder även departementschefens förslag rörande de föreslagna

personalförstärkningama vid nämnderna. De i motionerna 1:746 och II: 915

samt 1:751 och 11:917 framlagda förslagen om inrättande av ytterligare en

skolinspektörstjänst vid skolnämnden för Stockholms stad och län kan således

utskottet inte biträda.

I motionen II: 895 har yrkats att utskottet måtte uttala sig för en höjning av

det utgående arvodet till ordförande i länsskolnämnd. Utskottet finner ifrågavarande

förslag välmotiverat och en uppräkning av arvodet påkallad. Utskottet

förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet

sålunda anfört.

Vad departementschefen anfört rörande den lokala och regionala ledningen av

sjöbefälsskolorna har icke givit utskottet anledning till erinran, och utskottet

biträder således de framlagda förslagen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft § 24 av riksdagens

revisorers berättelse. Utskottet vill för sin del helt instämma i vad revisorerna

anfört i detta sammanhang och finner det angeläget att föreskrifter utfärdas av

innebörd att samtliga för skolbyggnadsverksamhet ansvariga myndigheter och

huvudmän skall ha skyldighet att, i den mån nämnda verksamhet helt eller

delvis bestrides med statsmedel, inbördes samråda, innan beslut fattas i byggnadsfrågor.

Utskottet förordar att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t

måtte överväga den lämpligaste utformningen av ifrågavarande föreskrifter

samt snarast möjligt föranstalta om deras utfärdande.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran om att andra

lagutskottet avgiver utlåtande i anledning av vid propositionen fogat lagförslag,

hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

1. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

besluta, att skolöverstyrelsen i sin nuvarande utformning samt

överstyrelsen för yrkesutbildning skall upphöra med utgången

av september 1964;

2. att motionerna I: 772 och II: 944, i vad de avser frågor

om decentralisering av ärenden, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

3. att motionen II: 939 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

4. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 724 och

II: 886 samt I: 752 och II: 916 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört rörande skolbyggnadsärendenas

handläggning i nya skolöverstyrelsen;

5. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 724 och

II: 886 samt I: 752 och II: 916 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört rörande decentralisering av

ärenden rörande ritningsgranskning och lokalbehovsprövning

för grundskolan;

6. att motionerna 1:752 och II: 916, i vad de avser utredning

rörande utformningen av ett statligt organ för utvecklingsarbete,

information och rådgivning i byggnadstekniska frågor,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

7. att motionerna I: 767 och II: 941 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

8. att motionerna I: 773 och II: 940, i vad de avser handläggningen

av ärenden rörande yrkessömnad, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

9. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag besluta,

att ett nytt centralt ämbetsverk för skolväsendets ledning,

benämnt skolöverstyrelsen, skall inrättas fr. o. m. den

1 oktober 1964;

10. att motionerna I: 745 och II: 914 icke må av riksdagen

bifallas;

11. att motionerna 1:766 och 11:937 icke må av riksdagen

bifallas;

12. att motionerna I: 768 och II: 946 samt I: 771 och II: 943

icke må av riksdagen bifallas;

13. att motionerna I: 770 och II: 945 icke må av riksdagen

bifallas;

14. att motionerna I: 773 och II: 940, i vad de avser inrättande

av ytterligare konsulentbefattningar, icke må av riksdagen

bifallas;

15. att motionen II: 936 icke må av riksdagen bifallas;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

25

16. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:724 och II: 886 samt 1:752 och II: 916,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag å

motionerna 1:745 och 11:914, 1:766 och 11:937, 1:768 och

II: 946,1:770 och II: 945, I: 771 och II: 943, II: 936 samt I: 773

och II: 940, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning

för den nya skolöverstyrelsen i enlighet med vad utskottet föreslagit,

innebärande att tjänster vid byrån för skolbyggnadsärenden

uppföres såsom extra ordinarie i stället för extra såsom

departementschefen förordat;

b) godkänna följande för den nuvarande skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och den nya skolöverstyrelsen

gemensamma avlöningsstat, att tillämpas under budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 103 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 219 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis .......................... 1 471 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 6 401 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 326 000

Summa kr. 14 520 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 14 520 000 kr.;

17. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar

och åtgärder i övrigt som erfordras för genomförande av omorganisationen

av skolväsendets centrala ledning;

18. att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 866 000 kr.;

19. att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning

av ny ämbetsbyggnad för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 880 000 kr.;

20. att motionerna 1:772 och 11:944, i vad de avser frågan

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

om länsskolnämndemas tillsynsområde, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

21. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

besluta, att länsskolnämndemas uppgifter skall ändras i enlighet

med de riktlinjer som angivits av departementschefen;

22. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 732 och II: 896, I: 769 och II: 942, 1:772

och 11:944 samt 1:765 och 11:938, sistnämnda fyra motioner

såvitt nu är i fråga, besluta att länsskolnämndemas sammansättning

skall ändras på det sätt som föreslagits av utskottet;

23. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag på motionerna I: 765 och II: 938, såvitt nu är

i fråga, besluta att för Stockholms stad och Stockholms län

skall fr. o. m. den 1 juli 1964 inrättas en skolnämnd i enlighet

med vad departementschefen föreslagit;

24. att motionerna I: 746 och II: 915 samt I: 751 och II: 917

icke må av riksdagen bifallas;

25. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:746 och II: 915 samt

I: 751 och II: 917, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsskolnämndema, som föranledes av

vad departementschefen föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämndema,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 772 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 323 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till experter

och tillfällig personal m. m., förslagsvis........ 264 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 016 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 049 000

Summa kr. 7 424 000

c) till Länsskolnämndema: Avlöningar för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 7 424 000 kr.;

26. att riksdagen må till Länsskolnämndema: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 690 000 kr.;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

27

27. att riksdagen må i anledning av motionen II: 895 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört

rörande höjning av arvodet till ordförande i länsskolnämnd;

28. att riksdagen må med bifall till Kungl. Majrts förslag

godkänna av departementschefen förordade grunder för sjöbefälsskolornas

lokala och regionala ledning.

29. att riksdagen må i anledning av § 24 i riksdagens revisorers

berättelse i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört rörande behovet av föreskrifter om samråd

mellan huvudmän och olika regionala myndigheter i byggnadsfrågor.

Stockholm den 15 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard!

Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bertil

Petersson, Källqvist, Widén och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson i

Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, fröken Elmén, fru Leivén-Eliasson,

fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, Johansson i Norrköping,

fröken Karlsson, herrar Gustafsson i Uddevalla, Löfroth och Källstad.

Reservationer

1) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken

Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Löfroth och

Källstad, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Enligt den»

och på s. 18 slutar med »och II: 944», bort ha följande lydelse:

»Enligt den gjorda preciseringen av arbetsuppgifterna skall dessa bestå i utveckling,

planering, samordning, rationalisering och service. Ett förverkligande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964.

av dessa intentioner nödvändiggör en betydande decentralisering av löpande

ärenden till lokala och regionala myndigheter. Kommittén har i detta hänseende

framlagt en rad detaljerade föreslag, till vilka departementschefen i huvudsak

anslutit sig. Även utskottet finner att en omfattande decentralisering är nödvändig

för att den nya skolmyndighetens resurser skall kunna inriktas på initiativ

i de för skolväsendets utveckling mest väsentliga frågorna. I motionerna

I: 772 och II: 944 har uttalats att decentralisering inte bör ske i ett par speciella

frågor. Således förordas, att beslut om avsättning på sätt nu är stadgat även i

fortsättningen automatiskt bör underställas överstyrelsen för prövning och fastställelse

samt att beslut om ämneskombinationer inte bör överlåtas åt skolstyrelserna.

Utskottet vill i anledning härav framhålla, att förevarande frågor

är av sådan art att de bör bedömas och avgöras i samband med de beslut

rörande decentraliseringens omfattning m. in., som utskottet förutsätter att riksdagen

framgent får anledning fatta sedan erforderlig beredning genomförts av

Kungl. Maj:t. Utskottet återkommer i det följande till dessa spörsmål.

I motionen II: 939 har uttalats, att rektorstjänst vid gymnasium i fortsättningen

borde tillsättas av skolöverstyrelsen och inte, såsom departementschefen

förordat, av Kungl. Maj:t. I motionen framhålles, att gymnasierna inom en

näraliggande framtid torde komma att ha kommunerna som huvudmän och att

samtliga rektorer som är underställda den kommunala skolstyrelsen bör utnämnas

av samma instans. Utskottet anser sig inte i nuvarande läge, innan ställning

tagits till gymnasieutredningens förslag, böra förorda någon ändring i departementschefens

förslag. Ifrågavarande motionsyrkande bör således enligt utskottets

mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I anslutning till decentraliseringsfrågorna har departementschefen utan att

närmare gå in på olika detaljfrågor uttalat, att decentraliseringsåtgärderna, under

förutsättning att riksdagen inte har något att erinra däremot, även bör

kunna omfatta ändringar av beslutsförfaranden, beträffande vilkas utformning

riksdagen kan ha medverkat i skilda sammanhang. I motionerna I: 772 och

II: 944 har i anslutning till detta uttalande framhållits, att åtgärder icke utan

riksdagens hörande bör vidtagas för decentralisering av beslutanderätten inom

skolväsendets ledning i frågor som hittills ansetts böra föreläggas riksdagen.

Utskottet finner det för egen del angeläget, att den enligt de beslutade riktlinjerna

för skolämbetsverkets organisation förutsatta omfördelningen av arbetsuppgifterna

mellan olika myndigheter på skolans område skall kunna genomföras

på ett snabbt och smidigt sätt. De ändringar det här kan bli fråga om har

berörts i de särskilda förslag som redovisats av organisationskommittén. Av

redovisningen framgår, att det kan bli fråga om ändringar i beslutanderätten

inom skolväsendets ledning i frågor som hittills ansetts böra föreläggas riksdagen.

Utskottet vill i anledning av motionsyrkandet framhålla att förslag till dylika

ändringar bör föreläggas riksdagen. Härvid bör uppmärksammas vad utskottet i

det föregående anfört rörande beslut om avsättning och beslut om ämneskombinationer.

»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964.

29

dels oek att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 772 och

II: 944, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört rörande decentralisering av

ärenden;»

2) vid moment 3. i utskottets hemställan

a) av fru Wallentheim

b) av fru Lewén-Eliasson;

3) av herrar Fritz Persson, Petterson i Degerfors, Karlsson i Olofström, Blidfors,

Johansson i Norrköping och Gustafsson i Uddevalla, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »I motionerna

I: 724» och på s. 20 slutar med »byggnadsekonomiska frågor», bort ha

följande lydelse:

»I motionerna 1:724 och 11:886 samt 1:752 och 11:916 har framförts vissa

yrkanden angående skolbyggnadsärendenas handläggning. Utskottet finner i likhet

med departementschefen att statskontorets förslag om överförande av ritningsgranskningen

i skolöverstyrelsen till ett särskilt statligt organ för att där

bilda underlag för en företrädesvis teknisk-ekonomisk bedömning förtjänar att

ytterligare beaktas samt att en utredning med uppgift att närmare klarlägga och

föreslå lösningar av de problem, som sammanhänger med ett tillgodoseende av

det ifrågavarande granskningsarbetet bör komma till stånd. Utskottet instämmer

ävenledes i vad departementschefen i detta sammanhang anfört om att byrån

för handläggning av skolbyggnadsärenden i NSÖ inte nu får en slutlig utformning

i personalhänseende och att såväl ritningsgranskningen som lokalbehovsprövningen

och statsbidragsprövningen tills vidare förlägges till skolöverstyrelsen.

Då det ännu icke föreligger något definitivt förslag från Kungl. Maj:t angående

skolbyggnadsärendenas handläggning, avstyrker utskottet bifall till

förevarande motioner.»

dels ock att utskottets hemställan under 4. och 5. samt nedan angivna delar av

16. bort ha följande lydelse:

»4. att motionerna I: 724 och II: 886 samt I: 752 och II: 916,

i vad de avser skolbyggnadsärendenas handläggning, icke må

av riksdagen bifallas;

5. att motionerna 1: 724 och II: 886 samt I: 752 och II: 916, i

vad de avser decentralisering av ärenden, icke må av riksdagen

bifallas;

16. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 745 och II: 914, I: 766 och

II: 937, I: 768 och II: 946, I: 770 och II: 945, I: 771 och II: 943,

11:936, 1:773 och 11:940, 1:724 och 11:886 samt 1:752 och

II: 916, sistnämnda sex motioner såvitt nu är i fråga,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckningför

den nya skolöverstyrelsen i enlighet med vad departementschefen

föreslagit;»

4) av fröken Andersson, herrar Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson,

Staxäng, fröken Elmén, fröken Karlsson, herrar Löjroth och Källstad, vilka

ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Utskottet

finner med» och slutar med »förevarande motioner», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Oaktat vad utskottet nu anfört, finner utskottet likväl att de motiv som

anförts i motionerna I: 745 och II: 914 om behovet av två konsulenttjänster i

gymnastik vara av sådan vikt att en utökning av organisationen måste övervägas.

Såsom motionärerna framhållit är i ämnet gymnastik som regel eleverna

uppdelade i pojk- och flickavdelningar fr. o. m. 5:e skolåret med hänsynstagande

till de biologiska och fysiologiska olikheterna, en uppdelning som ju bibehålies

under hela den obligatoriska skoltiden liksom i gymnasiet och fackskolan. Vid

läraranstalten Gymnastiska Centralinstitutet, sker lika självfallet en uppdelning

av eleverna i manlig och kvinnlig linje med gemensam undervisning endast i

sådana teoretiska ämnen som anatomi, fysiologi etc. Även vad beträffar den

metodiska undervisningen i idrott är de manliga och kvinnliga lärarkandidaternas

undervisning åtskild.

Den här anförda skillnaden i undervisningen av manliga och kvinnliga skolelever

talar enligt motionärerna för behovet av en särskild konsulent i gymnastik

för vardera könet.

Vare sig den av organisationskommittén föreslagna ende konsulenten skulle

vara manlig eller kvinnlig är det enligt motionärernas uppfattning uppenbart, att

på grund av ämnets omfattning och karaktär han eller hon icke på ett tillfredsställande

sätt kommer att kunna verka som ett planerande, ledande och rådgivande

organ för skolans fysiska fostran.

Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna I: 766 och II: 937,1:768 och

II: 946, I: 770 och II: 945, I: 771 och II: 943,1: 773 och II: 940 samt II: 936, men

yrkar bifall till det i motionerna I: 745 och II: 914 framförda förslaget om inrättande

av två konsulenttjänster i gymnastik, en för de manliga och en för de

kvinnliga elevernas undervisning.»

dels ock att utskottets hemställan under 10. och 16. bort ha följande lydelse:

»10. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:745 och

11:914 besluta att inrätta ytterligare en skolkonsulenttjänst i

gymnastik;

16. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:724 och 11:886, 1:752 och 11:916 samt

I: 745 och II: 914, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i

fråga, ävensom med avslag å motionerna I: 766 och II: 937,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964-

31

I: 768 och II: 946, I: 770 och II: 945, I: 771 och II: 943, II: 936

samt I: 773 och II: 940, sistnämnda två motioner såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning

för den nya skolöverstyrelsen i enlighet med vad utskottet föreslagit;
b)

godkänna följande för den nuvarande skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och den nya skolöverstyrelsen

gemensamma avlöningsstat, att tillämpas under budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 103 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 219 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis .......................... 1 471 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 6 441 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 3 326 000

Summa kr. 14 560 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 14 560 000 kr.;»

5) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

fru Wallentheim, herrar Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng,

Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, fröken Karlsson, herrar Löfroth och Källstad,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Med de»

och slutar med »för NSÖ», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Beträffande det i motionerna I: 768 och II: 946 samt I: 771 och II: 943 ställda

yrkandet om inrättande av ytterligare en konsulentbefattning vid byrån för

husligt arbete och vårdyrken inom undervisningsavdelningen för yrkesutbildningsfrågor

föreligger dock särskilt starka skäl. Såsom framhållits i motionerna

kan inte en konsulentbefattning för hela det textila området anses tillräcklig.

Utskottet biträder därför att ytterligare en befattning inrättas och anknytes till

området vävning och hemslöjd.

Med de förändringar som förordats för byrån för skolbyggnadsärenden och

för byrån för husligt arbete och vårdyrken tillstyrker således utskottet departementschefens

förslag till personalorganisation för NSÖ.»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196b

dels ock att utskottets hemställan under 12. bort ha följande lydelse:

»12. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 768 och

II: 946 samt med bifall till motionerna I: 771 och II: 943 medge

att utöver vad i propositionen förordats ytterligare en befattning

som konsulent, avseende området vävning och hemslöjd,

må inrättas vid byrån för husligt arbete och vårdyrken;»

6) av herrar Petterson i Degerfors, Karlsson i Olofström, Blidfors, Arvidson,

Johansson i Norrköping och Gustafsson i Uddevalla, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Beträffande

länsskolnämndemas» och på s. 23 slutar med »utskottets sida», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet vill härefter i anledning av motionerna 1:732 och 11:896, 1:769

och II: 942, I: 765 och II: 938 samt I: 772 och II: 944 beröra spörsmålet om länsskolnämndemas

sammansättning. Utskottet ansluter sig häx-vid helt till vad som

anförts i motionerna 1:765 och 11:938 att landstingen och stadsfullmäktige i

stad utanför landsting bör utse samtliga ledamöter, av vilka Konungen förordnar

en att vara ordförande och en att vara vice ordförande. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att då enligt föreliggande förslag primär- och sekundärkommunalt

huvudmannaskap för skolväsendet inom länsskolnämndemas befogenhetsområde

blir helt dominerande och då det måste anses vara värdefullt, att

samtliga ledamöter i dessa nämnder utses av samma instans som likvärda representanter

för invånarna inom verksamhetsområdet, den av motionärerna förordade

sammansättningen är den i nuvarande läge riktigaste. Vidare finner utskottet

i likhet med motionärerna, att det med hänsyn till att på samtliga länsskolnämnder

numera finns en byrådirektörstjänst kravet på att en av ledamöterna

skali vara domare eller förvaltningsjurist icke längre har samma aktualitet

som vid nämndernas tillkomst.

För den gemensamma skolnämnden för Stockholms stad och län förordar utskottet

det i motionerna 1:765 och 11:938 framförda yrkandet att den av departementschefen

föreslagna ledamoten, som skulle utses av överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Stockholms län ersättes med en av Konungen utsedd

ledamot, som tillika skall vara ordförande.

Med hänsyn till landstingens sammanträdesordning bör de nuvarande ledamöternas

förordnande gälla till och med utgången av innevarande år.

Utskottet tillstyrker sålunda de i motionerna I: 765 och II: 938 framförda

yrkandena och förordar att länsskolnämnderna fr. o. m. den 1 januari 1965 skall

ha sju av landsting och stad utanför landsting utsedda ledamöter, att Konungen

skall bland ledamöterna förordna ordförande och vice ordförande, att i de fall

inom län finnes flera landsting eller stad utanför landstingskommun varje landsting

respektive landstinget och staden skall utse lika antal ledamöter och

Konungen en, tillika ordförande, samt att för Stockholms stad och län länsskolnämndens

uppgifter skall utövas av en gemensam skolnämnd, bestående

av nio ledamöter, utsedda fyra av stadsfullmäktige i Stockholm, fyra av Stock
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964

33

holms läns landsting och en, tillika ordförande, av Konungen. Vad departementschefen

i övrigt anfört rörande skolnämnden kan utskottet ansluta sig till.»

dels ock att utskottets hemställan under 22. och 23. bort ha följande lydelse:

»22. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 765 och II: 938, såvitt nu

är i fråga, samt med avslag å motionerna 1:732 och 11:896,

1:769 och 11:942 samt 1:772 och 11:944, sistnämnda två motioner

såvitt nu är i fråga, besluta att länsskolnämndemas sammansättning

skall ändras på det sätt som föreslagits av utskottet;
23.

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 765 och II: 938, såvitt nu är i

fråga, besluta att för Stockholms stad och Stockholms län skall

fr. o. m. den 1 juli 1964 inrättas en skolnämnd i enlighet med

vad utskottet föreslagit;»

7) av fru WaUentheim, fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson och

herr Arvidson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »inte biträda», bort ersättas med text av följande lydelse:
»I

motionerna I: 746 och II: 915 samt I: 751 och II: 917 har förordats inrättande

av ytterligare en tjänst som skolinspektör vid skolnämnden för Stockholms

stad och län.

Utskottet kan helt ansluta sig till de i motionerna framförda motiveringarna

för inrättande av den förordade tjänsten. Eftersom folkmängden inom Stockholms

län sedan länsskolnämndens tillkomst ökat kraftigt är behovet av förstärkning

av den pedagogiskt utbildade personalen redan inom detta område

ofrånkomligt.

Utskottet finner det mycket betänkligt att, såsom i motionerna visats, besöksfrekvensen

i länets skolor på senare år minskat. En god och kontinuerlig

kontakt med arbetet ute på fältet bör enligt utskottets mening alltid upprätthållas.

Särskilt angeläget är att inspektörerna har möjlighet att tillräckligt ofta

besöka de små skolorna ute i skärgården och i glesbygderna.

I propositionen anföres som ett viktigt motiv för inrättande av den gemensamma

skolnämnden behovet av en samordning och samplanering av skolväsendet

i staden och länet. Organisationskommittén uttalade för sin del »att

huvudansvaret för en av skolnämndens viktigaste uppgifter i fråga om Stockholm,

samordningen inom stockholmsregionen, torde komma att vila på nämndens

ledamöter och ej på kanslipersonalen». Utskottet ansluter sig till detta.

Men vill man nå resultat måste nämndens tjänstemän ha möjlighet att medverka

i dessa uppgifter.

Det synes uppenbart att, då länsskolnämnden i Stockholms län redan från

början haft cn knapp personalstat, den nu förordade gemensamma nämnden

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964.

för Stockholms stad och län med sitt betydligt större verksamhetsområde måste

vara i behov av åtminstone en ny skolinspektör. Utskottet vill härvid erinra

om att såväl länsstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms län som Statstjänstemännens

riksförbund förordat en utökning med två inspektörstjänster.

Den av departementschefen förordade blygsamma förstärkningen medelst

ett arvodesbelopp kan icke täcka föreliggande behov. Utöver detta finner utskottet

det vara klart dokumenterat att den nya skolnämnden behöver utrustas

med ytterligare minst en skolinspektör stjänst.

Utskottet tillstyrker sålunda att ytterligare en inspektörstjänst i lönegrad B 1

inrättas vid skolnämnden för Stockholms stad och län. Till följd härav förordar

utskottet vidare en uppräkning av anslaget till Länsskolnämndema: Avlöningar

med 52 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.

I övrigt biträder utskottet departementschefens förslag rörande personalförstärkningarna

vid nämnderna.»

dels ock att utskottets hemställan under 24. och 25. bort ha följande lydelse:

»24. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 746 och

II: 915 samt I: 751 och II: 917 besluta att vid skolnämnden för

Stockholms stad och län skall inrättas ytterligare en skolinspektörst

jänst i lönegrad B 1;

25. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:746 och II: 915 samt

I: 751 och II: 917, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsskolnämndema, som föranledes av

vad utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämndema,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ 3 772 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 323 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till experter

och tillfällig personal in. m., förslagsvis........ 264 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 052 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 065 000

Summa kr. 7 476 000

c) till Länsskolnämndema: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 476 000 kr.;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m: m., såvitt propositionen hänvisats till statsutskott a1 i texten