Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m. rrv., såvitt propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner, m. m.
1964-05-15 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m. rrv., såvitt propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner, m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
1
Nr 113
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets
centrala ledning m. rrv., såvitt propositionen
hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner,
m. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 10, punkt 97) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Skolväsendets centrala och
regionala ledning för budgetåret 1964/65 beräkna ett förslagsanslag av 23 247 000
kr.
I propositionen nr 83, vilken hänvisats till statsutskottet såvitt ej avser vid
propositionen fogat lagförslag, har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13 mars
1964, föreslagit riksdagen att
1) besluta, att skolöverstyrelsen i sin nuvarande utformning samt överstyrelsen
för yrkesutbildning skall upphöra med utgången av september 1964;
2) besluta, att ett nytt centralt ämbetsverk för skolväsendets ledning, benämnt
skolöverstyrelsen, skall inrättas fr. o. m. den 1 oktober 1964;
3) bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning för den nya skolöverstyrelsen
i enlighet med vad departementschefen förordat;
4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i
övrigt, som erfordras för förslagens genomförande;
5) godkänna av departementschefen angiven gemensam avlöningsstat för den
nuvarande skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och den nya
skolöverstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1964/65;
6) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 14 520 000 kr.;
7) till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 866 000 kr.;
8) till Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning av ny ämbetsbyggnad för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 880 000 kr.;
9) besluta, att länsskolnämndernas uppgifter och organisation skall ändras i
enlighet med de riktlinjer departementschefen angivit;
10) besluta, att för Stockholms stad och Stockholms län skall fr. o. m. den
1 juli 1964 inrättas en skolnämnd i enlighet med vad departementschefen förordat;
1
— Bihang till riksdagens protokoll 19Gli. G samt. Nr 113
2
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196A
11) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för länsskolnämndema, som föranledes av vad departementschefen förordat;
12) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för länsskolnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;
13) till Länsskolnämndema: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 424 000 kr.;
14) till Länsskolnämndema: Omkostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 690 000 kr.;
15) godkänna av departementschefen förordade grunder för sjöbefälsskolomas
lokala och regionala ledning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Näsström m. fl. (I: 724) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i
Hedenäset m. fl. (II: 886), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandling
av Kungl. Maj:ts proposition nr 83 besluta att förläggningen av skolbyggnadsärendens
centrala handläggning till skolöverstyrelsen bör betraktas ej som
provisorium utan som definitiv lösning; samt att den obligatoriska ritningsgranskningen
hos skolöverstyrelsen beträffande grundskolans byggnader nu bör
slopas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Schött m. fl. (I: 732) och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson
m. fl. (II: 896), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att länsskolnämnd
skall utgöras av nio ledamöter av vilka två utses av nya skolöverstyrelsen, två
av Kungl. Maj:t, en av länsstyrelsen och fyra av landstinget;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Schött m.fl. (I: 745) och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson
m.fl. (11:914), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta två
konsulenttjänster i gymnastik med lek och idrott, en för de manliga elevernas
och en för de kvinnliga elevernas undervisning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Åkerlund och Alexanderson (I: 746) och den andra inom andra kammaren av
herr Keijer m. fl. (II: 915), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att vid
skolnämnden för Stockholms stad och län inrätta ytterligare en skolinspektörstjänst;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Manne Olsson m. fl. (I: 751) och den andra inom andra kammaren av fru LewénEliasson
m. fl. (II: 917), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att ytterligare
en tjänst som skolinspektör i lönegrad B 1 skall inrättas vid skolnämnden
för Stockholms stad och Stockholms län samt med hänsyn härtill uppräkna anslaget
till Länsskolnämndema: Avlöningar med 52 000 kr. utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit;
Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964
3
dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Erik Filip Petersson m.fl. (I: 752) och den andra inom andra kammaren av herr
Keijer m.fl. (II: 910), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att dels uttala
att lokalbehovsprövningen för byggnader avsedda för grundskola snarast
bör helt förläggas till länsskolnämnderna och att skissritningsgranskningen för
byggnader avsedda för grundskola slopas, dels uppföra tjänsterna inom nya skolöverstyrelsens
byrå för skolbyggnadsärenden på ordinarie stat i enlighet med
organisationskommitténs förslag, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
utredning av utformningen av ett statligt organ för utvecklingsarbete, information
och rådgivning i byggnadstekniska frågor i överensstämmelse med vad i
motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Bengt Gustavsson och Tage Johansson (I: 765) och den andra inom andra
kammaren av herr Eskel ra. fl. (II: 938), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte besluta, att länsskolnämnderna fr. o. m. den 1 januari 1965
skall ha sju av landstingen och stadsfullmäktige i städerna utanför landstingen
utsedda ledamöter, att Konungen skall bland ledamöterna förordna ordförande
och vice ordförande, dock att för Stockholms stad och Stockholms län länsskolnämndens
uppgifter skall utövas av en gemensam skolnämnd, bestående av nio
ledamöter, utsedda fyra av stadsfullmäktige i Stockholm, fyra av Stockholms
läns landsting och en, tillika ordförande, av Konungen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hamrin-Thorell m.fl. (1:766), och den andra inom andra kammaren av fröken
Elmén m.fl. (11:937), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen
av Kungl. Maj ds proposition nr 83 besluta att ytterligare tre konsulenttjänster
inrättas samt anvisa härför erforderliga medel;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per-Olof Hanson och fröken Ranmark (I: 767) och den andra inom andra kammaren
av fröken Olsson ra. fl. (II: 941), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att specialskolornas ärenden så långt möjligt samlas inom den föreslagna
sektionen på undervisningsavdelningen i nya skolöverstyrelsen, att denna sektion
blir fristående direkt under skolrådet samt att sektionen får en rådgivande
lekmannanämnd;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Isacson m.fl. (1:768) och den andra inom andra kammaren av fröken Wetterström
ra. fl. (II: 946), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att antalet
konsulenter på byrå UY 2 (husligt arbete och vårdyrken) utökas med en särskild
konsulent för vävning och hemslöjd samt att erforderliga medel härför ställes till
förfogande;
dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson (1:769) och den andra inom andra kammaren av herr Skoglösa
m.fl. (11:942), i vilka hemställts, att riksdagen vid sin behandling av proposition
nr 83 måtte besluta, att länsskolnämnderna må utgöras av sju leda
—
Bihang till riksdagens protokoll lOG/f. G sainl. Nr 113
4
Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964
möter, av vilka fem utses av vederbörande landsting, en av vederbörande länsstyrelse
samt en av skolöverstyrelsen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Nyman och Wallmark (I: 770) och den andra inom andra kammaren av herr
Wennerfors rrv. fl. (II: 945), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
inrätta fyra tjänster som skolkonsulent vid sektion nr 2 tillhörande byrå nr 1
inom avdelningen för yrkesutbildningsfrågor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Olsson m.fl. (1:771) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i
Stenkyrka m. fl. (II: 943), i vilka hemställts, att riksdagen vid sin behandling av
proposition nr 83 måtte medge inrättande av ytterligare en konsulentbefattning
utöver vad i propositionen föreslagits på byrå UY 2 (husligt arbete och vårdyrken)
på undervisningsavdelningen för yrkesutbildningsfrågor, samt att nämnda
konsulentbefattning anknytes till området vävning och hemslöjd;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Segerstedt Wiberg (I: 772) och den andra inom andra kammaren av herrar Tobé
och Nyberg (II: 944), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandling av proposition
nr 83 måtte 1) besluta att länsskolnämnd skall bestå av nio ledamöter,
varav sju platser besättes på sätt som föreslagits i proposition nr 83 och två
platser av pedagogiska fackmän, 2) i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att länsskolnämndernas
beslut om avsättning skall liksom hittills underställas överstyrelsen
för prövning och fastställelse, att fastställande av ämneskombination ej
bör decentraliseras till skolstyrelserna, att utan riksdagens hörande åtgärder icke
bör vidtagas för decentralisering av beslutanderätten inom skolväsendets ledning
i frågor som hittills ansetts böra föreläggas riksdagen, 3) vid behandlingen
av frågan om länsskolnämndernas tillsynsområde uttala sin anslutning till de
synpunkter som anförts i motionen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Stefanson m.fl. (I: 773) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren
m.fl. (11:940), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att hänföra
den inom industri och hantverk förekommande yrkesutbildningen i sömnad
(yrkessömnad) till byrå 1 inom undervisningsavdelningen för yrkesutbildningsfrågor
(UY 1), dels ock att fr. o. m. budgetåret 1964/65 vid nya skolöverstyrelsen
nedan nämnda branschområden tilldelas en skolkonsulent, nämligen textilindustrien,
konfektionsindustrien, skoindustrien, skinnindustrien, pälsvaruindustrien
och hantverket, sadelmakar- och tapetserarbranschen, skrädderibranschen, syateljéområdet
och modistbranschen;
dels en inom andra kammaren av herr Helén väckt motion (II: 895), vari
hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen av proposition nr 83
angående skolväsendets centrala ledning m. m. måtte som sin mening i skrivelse
till Kungl. Maj:t ge till känna, att arvodet till ordförande i länsskolnämnd icke
bör fastställas till lägre belopp än 4 000 kr. per år;
dels en inom andra kammaren av herr Allard och fru Nettelbrandt väckt mo
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
o
tion (II: 936), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta en tjänst
som trafikkonsulent i skolöverstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1964;
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Södertälje vi. fl. väckt
motion (II: 939), vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts
proposition nr 83 måtte besluta att uttala att rektorstjänst vid gymnasium i fortsättningen
skall tillsättas av skolöverstyrelsen.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:724, 11:896, 11:914, 11:915, 11:917, 11:916, 11:938,
1:766, 11:941, 11:946, 11:942, 11:945, 11:943, 11:944, 11:940, 11:895, 11:936
och 11:939.
De i propositionen framlagda förslagen kan sammanfattas på följande sätt.
Med utgångspunkt i 1963 års riksdags beslut (prop. 144; SU 146; rskr. 334)
angående riktlinjer för utformningen av skolväsendets centrala ledning framlägges
i propositionen detaljerade förslag rörande det nya skolämbetsverkets
byråindelning och personalorganisation.
Ämbetsverkets fem avdelningar föreslås bli indelade i 16 byråer, vartill kommer
en fristående byrå för folkbildningsfrågor. Med nära anknytning till verksledningen
skall enligt förslaget vidare finnas en PR-sektion och en organisationsoch
utredningssektion. Med hänsyn till att byråerna i allmänhet blir ganska
stora skall en indelning i sektioner kunna ske.
Förslaget till personalorganisation upptar 478 tjänster, vilket i jämförelse
med nuvarande förhållanden innebär en minskning med 97 tjänster. Minskningen
hänför sig främst till byråsekreterar-, amanuens- och biträdespersonalen,
medan antalet kanslisttjänster å andra sidan väsentligt ökar. I lönehänseende
föreslås att cheferna för byråerna, undervisningsråden, placeras i Be 3. Personal
för mera renodlat pedagogiska uppgifter, skolkonsulenter, föreslås bli anställda
för begränsad tid, i regel 6 år, med enhetligt utformade lönevillkor. För bl. a.
uppgifter som sektionschefer föreslås ett antal tjänster som avdelningsdirektörer
i B 1 bli inrättade.
Den centrala skolledningens omorganisation föreslås ske den 1 oktober 1964.
Beträffande länsskolnämnderna föreslås, att de båda ledamöter som nu utsesav
skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen skall ersättas med av Kungl. Maj:t
utsedda företrädare för arbetstagare och arbetsgivare. De uppgifter som mellaninstans
för Stockholms stad som hittills åvilat skolöverstyrelsen och överstyrelsen
för yrkesutbildning föreslås fr. o. in. den 1 juli 1964 bli överflyttade till en för
Stockholms stad och län gemensam skolnämnd. Denna skall bestå av 9 ledamöter,
varav 4 utses av stadsfullmäktige i Stockholm och 4 av landstinget. Med
hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna för länsskolnämnderna och skolnämnden
till följd av utvidgning av tillsynsuppgifterna och decentralisering från centrala
organ föreslås cn personalökning med 10 inspektörstjänster och 36 kanslist- och
biträdestjänster till cn sammanlagd kostnad av drygt 1 300 000 kr.
I samband med att sjöbefälsskolorna ställes under tillsyn av skolöverstyrelsen:
6 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196tf
föreslås, att den lokala ledningen av dessa skolor övertages av de kommunala
skolstyrelserna.
Medel för de båda nuvarande centrala skolmyndigheterna under nästa budgetårs
första kvartal och för det nya skolämbetsverket under återstoden av budgetåret
äskas under gemensamma anslag. För avlöningar beräknas 14 520 000 kr.,
vilket jämfört med innevarande års anslag för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen
innebär en ökning med i runt tal 700 000 kr. För omkostnader äskas
1 866 000 kr., en ökning med 175 000 kr., och för inredning och utrustning av ny
ämbetsbyggnad för skolöverstyrelsen 1 880 000 kr. Beträffande länsskolnämnderna
beräknas anslagen till 7 424 000 kr. för avlöningar och 1 690 000 kr. för omkostnader.
De i propositionen framlagda förslagen grundar sig på utredningsarbete, som
utförts av en särskild organisationskommitté, vilken tillkallades den 10 april
1963 för att enligt de i propositionen 1963:144 uppdragna riktlinjerna utarbeta
slutliga förslag beträffande omorganisationen av skolväsendets centrala ledning.
Kommittén, som antog benämningen 1963 års organisationskommitté för skolväsendets
centrala ledning m.m., avlämnade den 4 oktober 1963 betänkandet
»Den nya skolöverstyrelsen» (ecklesiastikdepartementet 1963:9). Vidare har
kommittén avgivit promemorior dels den 16 juli 1963 angående den regionala
och lokala ledningen av sjöbefälsskolorna, dels den 13 november 1963 angående
gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms stad och Stockholms län.
Organisationskommittén har i detalj utformat det nya ämbetsverkets (NSÖ)
organisation samt i anslutning härtill framlagt erforderliga anslagsäskanden.
Kommittén har dock inte framlagt slutliga förslag i vissa lönefrågor, som aktualiserats
genom omorganisationsförslaget. I detta hänseende har i samband med
utarbetandet av propositionen överläggningar ägt rum med vederbörande personalorganisationer.
För en närmare redogörelse för organisationskommitténs förslag samt för de
avgivna remissyttrandena däröver torde få hänvisas till propositionen.
Departementschefen ansluter sig i huvudsak till de av kommittén framlagda
förslagen.
Det nya ämbetsverkets arbetsuppgifter skall enligt organisationskommitténs
formulering bestå i utveckling, planering, samordning, rationalisering och service.
Departementschefen understryker kommitténs synpunkter i här berörda hänseende
och anför i detta sammanhang följande.
För att den centrala ledningen på skolväsendets område skall kunna på ett
riktigt sätt fylla sin uppgift i nuvarande utvecklingsskede måste dess verksamhet
koncentreras till centrala uppgifter. För att möjliggöra en sådan omläggning
erfordras att behandling och beslut i ärenden, som föranledes av gällande allmänna
bestämmelser, i största möjliga utsträckning anförtros åt lokala och
Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964 7
regionala myndigheter. Kommittén har i detta hänseende konselj ent fullföljt de
i fjolårets principproposition uppdragna riktlinjerna och i sitt betänkande redovisat
en omfattande förteckning över decentraliseringsåtgärder. Kommitténs
förslag möjliggör den strukturella omvandling av den centrala myndighetens
verksamhet som omorganisationen syftar till. Någon närmare redogörelse för de i
betänkandet redovisade decentraliseringsförslagen torde inte erfordras i föreliggande
sammanhang. En betydande del av dessa är av sadan art att de kan vidtagas
av de centrala myndigheterna redan före genomförandet av omorganisationen.
I övrigt ankommer det på Kungl. Maj:t att vidtaga av de framlagda
förslagen betingade åtgärder. Dessa decentraliseringsåtgärder bör, om riksdagen
inte har någon erinran däremot, även kunna omfatta ändringar av beslutsförfarande^
beträffande vilkas utformning riksdagen i skilda sammanhang kan ha
medverkat.
På ett par punkter har jag emellertid funnit anledning att närmare uppehalla
mig vid kommitténs decentraliseringsförslag och redovisa mina synpunkter. Således
torde rektorsutnämningarna vid gymnasier och lärarutbildningsanstaltei
alltjämt böra förbehållas Kungl. Maj:t. Med hänsyn till erinringar från arbetsmarknadsstyrelsens
sida och till pågående utredning om yrkesskolväsendets utformning
är jag inte beredd att nu taga ställning till organisationskommitténs
förslag om decentralisering av vissa frågor rörande yrkesskolväsendets dimensionering.
-»iiii
Vissa remissmyndigheter har vidare framhållit behovet av service åt de lokala
skolmyndigheterna i fråga om tolkning av avlöningsförfattningarna. Det ingar i
arbetsuppgifterna för länsskolnämnderna och NSÖ att beakta detta behov och
genom anvisningar och rådgivning medverka till att handläggningen ai löneärenden
underlättas.
Även i fråga om skolbyggnadsärendenas handläggning bör
enligt organisationskommitténs mening NSÖrs uppgifter inriktas mot planering,
utveckling och service. Liksom på andra områden av den centrala ledningens
arbetsfält förutsättes således eu sådan omläggning att överstyrelsens befattning
med enskilda ärenden reduceras. Bakgrunden till förslaget är främst skolbyggnadsverksamhetens
ökade omfattning, vilken medfört en ständigt stegrad aibetsbelastning
hos den centrala myndigheten. Till följd av utvecklingen på det gymnasiala
skolstadiet kan denna belastning antagas komma att öka ytterligare.
I praktiken innebär förslaget i första hand, att den obligatoriska centrala ritningsgranskningen
skulle slopas för byggnader, som enbart avser grundskolans
behov. För samma slag av byggnader avses vidare lokalbehovsprövningen bil
decentraliserad till länsskolnämnderna. Vissa remissmyndigheter, bl. a. byggnadsstyrelsen,
SACO och vissa länsskolnämnder har rest invändningar mot att
helt slopa ifrågavarande ritningsgranskning. Särskilt har erinrats om de svårigheter
som därigenom skulle uppkomma för de mindre kommunerna. Med hänsyn
såväl till dessa invändningar som till det ytterligare utredningsarbete jag i det
följande förordar bör någon förändring i fråga om den centrala ritningsgranskningen
inte nu ske.
Det utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet som hittills bedrivits inom
skolöverstyrelsen har främst varit inriktat på planering, uppgörande av lokalprogram
och planlösningsstudier. Därvid har genom nära samarbete med ämbetsverkets
pedagogiska expertis en fortgående anpassning kunnat ske till do
ändrade krav på skolbyggnadernas funktion som den allmänna skolutvecklingen
ställt.
Oaktat de insatser som gjorts för att förbättra förutsättningarna för ett eko
-
8
Statsutskottets utlåtande nr Ilo ur 196J
nomiskt skolbyggande, har under senare år en stark tendens mot ökade skolbyggnadskostnader
gjort sig gällande. Motsvarande utveckling har varit märkbar
även pa andra sektorer av det statsunderstödda byggandet. Om man bortser
från faktorer, som sammanhänger med den allmänna kostnadsutvecklingen, finns
det anledning att anta att fördyringar i det tekniska utförandet av byggnadsföretagen
spelar en avsevärd roll. Ifrågavarande problem har beaktats i olika
sammanhang. Bl. a. diskuterades frågan i propositionen 1962:79 angående organisationen
av centrala sjukvårdsberedningen in. m. I anslutning till ett uttalande
av föredragande departementschefen i det sammanhanget (s. 53 och 54) rörande
en enhetlig form för byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk granskning inom
hela området för det statsunderstödda byggandet uppdrog Kungl. Maj:t den 28
juni 1962 åt statskontoret att i samråd med olika intressenter närmare utreda
möjligheterna att åstadkomma en samordning och rationalisering av verksamheten
från, bl. a., byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter.
I samband med beredningen av föreliggande förslag om skolväsendets centrala
ledning har statskontoret redovisat vissa delar av sitt utredningsarbete och därvid
starkt ifrågasatt, om inte problemen på föreliggande område är av den omfattningen
att ritningsgranskningen i skolöverstyrelsen borde föras över till ett
särskilt statligt organ för att där bilda underlag för en företrädesvis tekniskekonomisk
bedömning. För egen del ansluter jag mig till uppfattningen att ett
sådant organ bör inrättas. Vissa praktiska problem behöver ytterligare utredas.
För att närmare klarlägga och föreslå lösningar av de problem som sammanhänger
med ett tillgodoseende av det ifrågavarande granskningsbehovet bör en
utredning genom särskilda sakkunniga komma till stånd.
I avvaktan på resultatet härav bör byrån för handläggning av skolbyggnadsarenden
i NSÖ inte nu få eu slutlig utformning i personalhänseende. Det antal
tjänster i NSÖ, som motsvarar det av kommittén beräknade personalbehovet
för nämnda byrå, bör därför tills vidare inrättas som extra, dock att detta inte
bor gälla tjänsterna i reglerad befordringsgång och i assistent- och biträdeskarriären.
Med hänsyn till vad jag här förordat bör, förutom ritningsgranskningen, såväl
lokalbehovsprövningen som statsbidragsprövningen tills vidare förläggas till
skolöverstyrelsen. Jag vill i detta sammanhang dessutom erinra om gymnasieutredningens
förslag om byggnadsbidrag till gymnasierna, vilket, om förslaget
genomföres, får stor betydelse för överstyrelsens arbete med skolbyggnadsärenden
och för bedömningen av personalbehov m. m.
Beträffande om skolnings verksam heten beslöts i anslutning till
propositionen 1963: 144 att denna inte skall avse ungdom under 21 år. Yrkesutbildning
för ungdom under denna åldersgräns skall i stället i princip anordnas
inom det reguljära yrkesutbildningsväsendet. Den beslutade omläggningen medför
behov av vissa övergångsanordningar. Kommittén har i detta hänseende föreslagit,
att NSÖ skall erhålla fullmakt att, om så visar sig erforderligt för att i
kommunernas regi anordna yrkesutbildning i erforderlig omfattning, medge förmånligare
statsbidrag än vad som är möjligt enligt gällande bestämmelser för
centrala och lokala yrkesskolor.
Departementschefen ansluter sig till uppfattningen att möjligheter av detta
slag bör finnas. Han anser dock i likhet med kommittén, att denna särskilda
bidragsmöjlighet bör utnyttjas med stor restriktivitet. Vidare framhåller departementschefen
i detta sammanhang att kommittén övervägt ett uppslag att för
omskolningsverksamheten inrätta särskilda regionala organ med uppgifter av
9
Statsutskottets utlåtande nr Hd är 196i
rådgivande, initiativtagande och kontrollerande natur. I likhet med kommittén
anser departementschefen, att ifrågavarande uppslag bör närmare övervägas.
Organisationskommittén har som sin principiella uppfattning uttalat att
c e n t r a 1 u p p h a n d 1 i n g inte är verksamhet av sådan art, som naturligen
bör ombesörjas av ett centralt skolämbetsverk. Med hänsyn bl. a. till värdet av
den inom överstyrelsen för yrkesutbildning för närvarande bedrivna centralupphandlingen
har organisationskommittén emellertid inte velat föreslå någon omedelbar
förändring utan förordat viss ytterligare utredning för att det skall bil
klarlagt i vilka andra former verksamheten eventuellt skall fortsatta.
Departementschefen anför härom följande.
Jag delar för egen del den principiella uppfattning som kommittén givit uttryck
åt. Enligt min mening bör emellertid redan i detta sammanhang bestämd
ställning kunna tagas i ett väsentligt avseende. I anslutning till beredningen av
denna fråga har nämligen huvudmännen för de båda kommunala upphandhngsorganen
Kommunaktiebolaget och Landstingens inköpscentral förklarat sig beredda
att efter viss övergångstid överta den upphandlingsverksamhet, som för
närvarande ombesörjes för kommunala huvudmäns räkning. Härigenom sku e
den överv ägande delen av den inom yrkesöverstyrelsen nu bedrivna centra upphandlingen
kunna avvecklas. Efter överläggningar med företrädare för den kommunala
upphandlingsverksamheten har jag funnit det lämpligt att ifragavarande
omläggning sker den 1 juli 1965. Intill denna tidpunkt bör således verksamheten
bedrivas såsom organisationskommittén förutsatt. Det bör uppdragas åt organisationskommittén
och NSÖ att under denna tid närmare överväga behovet
av centralupphandling för statliga skolor samt att föreslå former och personalorganisation
härför. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande i dessa frågor
bör i fråga om tjänster vid ifrågavarande enhet gälla vad jag nyss anfört rörande
byrån för handläggning av skolbyggnadsärendena.
Beträffande kansliorganisationen anför departementschefen bl. a.
följande.
En ledande princip vid utformandet av kansliorganisationen har varit att
åstadkomma ett integrerat ämbetsverk. Detta innebär, att det i huvudsak äi
den sakliga innebörden av olika ärendetyper som blir avgörande för organisationens
uppbyggnad. Hänsyn har med denna utgångspunkt endast i begransad
omfattning eller i andra hand kunnat tas till olika ärendetypers samhörighet med
avseende på skolor och verksamhetsområden. I vissa remissvar framhålles att
denna senare indelningsgrund bort tillmätas större betydelse och i konsekvens
därmed har föreslagits att från organisationen i övrigt mer eller mindre fristående
arbetsenheter skulle skapas för vissa speciella verksamhetsområden. For
egen del utgår jag ifrån att den funktionsuppdelning som föreslagits av kommittén
skall öka möjligheterna att främja utvecklingen såväl inom hela skolområdet
som inom skolväsendets delområden. Självfallet bör i arbetsrutinen
erforderliga horisontella kontaktvägar utvecklas mellan arbetsenheter, som
handlägger skilda slag av ärenden. Begränsningen av antalet byråer och skolrådens''ställning
som chefer med uppgift att samordna verksamheten ovanför
byråerna torde innebära tillräcklig garanti för att olika utbildningspolitiska
aspekter blir bevakade. Från dessa utgångspunkter ter det sig helt osannolikt att
10
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964.
t. ex. särskolornas eller specialskolornas intressen skulle bli sämre tillgodosedda
mom det nya skolämbetsverket än för närvarande. Enligt min mening skapas i
stället förutsättningar för ökade insatser även på dessa områden.
Det bör i detta sammanhang påpekas, att verksorganisationen har utformats
pa sätt som. skett för att garantera bästa möjliga samlade arbetsresultat. Den
valda indelningsgrunden kan följaktligen inte splittras genom komplettering med
olika fristående enheter utan att detta medför risker för en minskning av effektiviteten
i dess helhet.
Det bör ankomma på NSÖ att med de resurser som ställes till förfogande närmare
fördela arbetsuppgifterna mellan olika byråer. Verksledningen bör också
efter hand kunna vidtaga sådana förändringar som påkallas av de erfarenheter
som göres såväl av den nya verksorganisationens sätt att fungera som av uppkommande
nya behov av arbetsinsatser på olika områden. Genom den föreslagna
anställningsformen för konsulenter samt med de expertmedel som kommer att
stå till NSÖ:s förfogande kommer rörligheten i arbetsinsatserna att i hög grad
underlättas. ° s
Organisationskommitténs av departementschefen förordade förslag till personalorganisation
upptar 478 tjänster, varav It tjänster avser lärare
vid de yrkespedagogiska instituten, vilka i sin verksamhet inte är knutna till
den centrala skolmyndigheten.
I fråga om de högsta tjänsterna i NSÖ:s ledning träffades vissa avgöranden i
anslutning till propositionen 1963:144. Därvid bestämdes, att generaldirektören
skulle placeras i Bp 7, överdirektören i Bp 5 samt cheferna för NSÖ:s fem avdelningar
i Br 4. I likhet med organisationskommittén anser departementschefen
att avdelningscheferna bör benämnas skolråd.
Cheferna för NSÖ:s byråer, som enligt ett av departementschefen förordat förslag
genomgående bör benämnas undervisningsråd, skall i enlighet med beslut i
anslutning till propositionen 1963: 144 vara placerade i lönegrad B 3. Frågan om
undervisningsrådens anställningsform löstes däremot inte i det sammanhanget.
Departementschefen förordar nu extra ordinarie anställning i sådan form att
anställningen sker tills vidare för högst 6 år i sänder. Med hänsyn till vad departementschefen
förordat angående en provisorisk personalorganisation för den
byrå, som handlägger byggnadsärenden, anses chefen för nämnda byrå ej böra
anställas på nyss angivet sätt utan förordnas att bestrida göromål som ankommer
på undervisningsråd med ersättning motsvarande lönegrad B 3. Antalet
undervisningsråd i Be 3 skulle således uppgå till 16, vartill skulle komma innehavaren
av nyssnämnda förordnande.
Den av organisationskommittén föreslagna personaluppsättningen innebär en
minskning med ett hundratal befattningshavare i förhållande till den nuvarande
personalen vid skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. Av remissmyndigheterna
har åtskilliga uttalat farhågor för att beräkningen av personalbehovet
är alltför snävt tilltagen. Erinringar har därjämte riktats mot fördelningen
på olika personalkategorier.
Departementschefen anför i detta sammanhang följande.
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196J
11
Med den väsentliga förändring i den centrala skolledningens arbetsuppgifter,
som eftersträvas med omorganisationen, och den därefter anpassade strukturen
hos det nya ämbetsverket är det inte möjligt att bedöma personalbehovet med
ledning av de nuvarande myndigheternas verksamhet. Med den inriktning NSÖ:s
arbete kommer att få efter den förutsatta starka reduceringen av antalet löpande
ärenden, uppkommer ökade förutsättningar att anpassa arbetets kvantitet till
personaltillgången. Detta förhållande liksom de ökade, förut berörda möjligheterna
till rörlighet i arbetsinsatsernas inriktning innebär enligt min uppfattning
att organisationskommitténs bedömning av personalbehovets storlek och
huvudsakliga fördelning på olika kategorier får betraktas som den mest realistiska
som nu kan göras.
I fråga om de olika personalkategoriernas storlek och löneställning föreslår
departementschefen inrättande av It tjänster som avdelningsdirektör, 18 som
byrådirektör i A 27 och 22 i A 25. Vidare förordas en övergång till det s. k. högstlönegradssystemet
för tjänstegruppen förste byråsekreterare, byråsekreterare
eller amanuenser. 42 sådana tjänster föreslås inrättade.
Beträffande personalorganisationen anför departementschefen vidare bl. a.
följande.
Stor principiell vikt har organisationskommittén lagt vid att NSÖ får en nära
kontakt med den pedagogiska utvecklingen på fältet och därmed också goda
förutsättningar för att påverka denna utveckling. För att tillgodose detta behov
har kommittén föreslagit att ett betydande antal konsulentbefattningar inrättas
med sådana anställningsvillkor, att en förhållandevis snabb omsättning kan ske.
Enligt kommitténs mening borde dessa befattningar konstrueras som arvodesbefattningar,
på vilka förordnande meddelades för sex år med möjlighet för
verket att meddela förlängt förordnande för högst en treårsperiod. Jag delar
kommitténs uppfattning rörande betydelsen av den avsedda personalkategorien.
För att säkerställa en god rekrytering till dessa befattningar under den avsedda
förhållandevis korta tjänstgöringsperioden är en gynnsam lönesättning väsentlig.
Jag förordar i enlighet med organisationskommitténs förslag inrättande av 07
konsulentbefattningar, varav 61 skall benämnas skolkonsulenter och ha sin verksamhet
knuten till olika områden av skolväsendet. De övriga sex konsulenterna
bör få sin verksamhet förlagd till folkbildningsbyrån med uppgifter som folkbildningskonsulenter
och bibliotekskonsulenter. Konsulenterna bör anställas på
det sätt som föreslagits av organisationskommittén. De bör således erhålla ersättning
för mistade avlöningsförmåner i statlig eller kommunal lönegradsplacerad
tjänst utanför skolöverstyrelsen jämte ett arvode. Detta skall utgöra skillnaden
mellan den löneklass på löneplan A, i vilken vederbörande i sin tjänst är
placerad och eu lön, som med fem löneklassenheter överstiger förstnämnda löncklass,
dock lägst 10 000 kr.
I fråga om vissa speciella befattningar i ledande ställning förordar jag inrättande
av en tjänst som skolöverläkare i Bp 3 och en arvodesbefattning som
biträdande skolöverläkare. PR-sektioncn bör ledas av en informationschef i
Ae 27. För denna sektion beräknar jag vidare medel för en redaktör i Ae 23.
Med hänsyn till den provisoriska organisation som byrån för byggnadsärenden
tills vidare kommer att erhålla bör tjänsten som chefsarkitekt upptagas som
extra i Bg 1 med ett arvode av 4 140 kr. För denna byrå beräknar jag vidare
medel fiir arvodesanställning av fyra arkitekter på halvtid. Tjänsten som folkhögskolinspektör
bör i förhållande till nuläget höjas och placeras i Be 1. I an
1**
— Bihang till riksdagens protokoll 196/+. 6 sand. Nr Hd
12
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196b
slutning till det framlagda förslaget till personalorganisation anser jag vidare att
en tjänst som särskolinspektör i Ae 27 och en biträdande särskolinspektör i
Ae 25 skall upptagas. Den föreslagna tjänsten som skolpsykolog bör placeras i
Ae 27.
De å personalförteckningen för yrkesöverstyrelsen upptagna adjunkts- och
lektorstjänstema vid de yrkespedagogiska instituten bör i fortsättningen upptagas
i NSÖ:s motsvarande förteckning. Utöver nuvarande tjänster bör med hänsyn
till vad som anförts om behovet av förstärkning för det yrkespedagogiska
institutet i Umeå ytterligare en adjunktstjänst inrättas. På denna adjunkt bör,
om så visar sig erforderligt, ankomma även de administrativa uppgifterna rörande
institutet. Med hänsyn till det anförda bör således på NSÖ:s personalstat
upptagas sex tjänster som lektor i Ae 27 eller Ae 25 och fem tjänster som adjunkt
i Ao 23.
Vid en numerär begränsning av byråsekreterar-amanuenspersonalen som organisationskommittén
räknat med har förutsatts, att vissa av denna personals
uPPg*fter skulle övertas av kanslister. I enlighet med organisationskommitténs
förslag förordar jag inrättande av 26 kanslisttjänster, varav halva antalet i reglerad
befordringsgång och övriga i Ao 15.
Beträffande förordat antal tjänster i lägre lönegrad än A 15 torde få hänvisas
till propositionen.
Av de föreslagna tjänsterna förordar departementschefen, att följande uppföres
på ordinarie stat, nämligen generaldirektören i Bp 7, överdirektören i Bp 5, fem
skolråd i Br 4, skolöverläkaren i Bp 3, åtta avdelningsdirektörer i Bo 1, 12 byrådirektörer
i Ao 27, 12 byrådirektörer i Ao 25, fem adjunkter i Ao 23, två förste
byråingenjörer i Ao 23, en förste byråingenjör i Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en
assistent i Ao 19, två assistenter i Ao 17, 13 kanslister i Ao 15, fyra kontorsskrivare
i Ao 13, en tryckeriföreståndare i Ao 13, en materialförvaltare i Ao 13, 11
kansliskrivare i Ao 11, en materialförvaltare i Ao 11, en uppsyningsman i Ao 11,
28 kontorister i Ao 9, tre förste expeditionsvakter i Ao 9, 32 kanslibiträden i Ao 7,
tio expeditionsvakter i Ao 7 och 30 kontorsbiträden i Ao 5.
Den personalorganisation som NSÖ skulle erhålla vid bifall till vad departementschefen
förordat omfattar sammanlagt 478 tjänster och befattningar, varav
187 ordinarie tjänster och 291 extra ordinarie tjänster, extra tjänster och arvodesbefattningar.
Departementschefen framhåller att övergångsvis kan uppkomma behov av åtskillig
personal, som på grund av omorganisationen beräknats bli övertalig.
I fråga om anslagsberäkningarna för nästa budgetår uppkommer
vissa särskilda problem till följd av att de båda nuvarande ämbetsverken
kommer att vara i verksamhet under budgetårets första kvartal och det
nya ämbetsverket under återstående tre kvartal. Organisationskommittén har i
sin beräkning av medelsbehovet för avlöningskostnader utgått ifrån en medelsförbrukning
under första kvartalet som motsvarar en fjärdedel av de för innevarande
budgetår beräknade beloppen. Härtill har lagts tre fjärdedelar av det
medelsbehov, som beräknats erforderligt för NSÖ under helt år. Departementschefen
ansluter sig till detta förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
13
Till Skolöverstyrelsen: Avlöningar beräknar departementschefen ett sammanlagt
belopp av 14 520 000 kr.
Det sålunda äskade beloppet för avlöningar innebär jämfört med innevarande
års anslag för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen en ökning med i runt tal
700 000 kr. För omkostnader äskas 1 866 000 kr., en ökning med 175 000 kr., och
för inredning och utrustning av ny ämbetsbyggnad för skolöverstyrelsen
1 880 000 kr.
Omorganisationen av den centrala skolledningen kommer i väsentlig mån att
återverka på länsskolnämndernas verksamhet. Dessa återverkningar
sammanhänger dels med utvidgningen av tillsynsområdet för NSÖ, dels
med decentraliseringsåtgärderna.
I fråga om tillsynsområdet för länsskolnämnderna har i propositionen 1963:144
angivits att detta, i vad avser yrkesutbildningen, skall sammanfalla med den
centrala myndighetens.
Organisationskommittén uttalar i sitt betänkande att tillsynsområdet för länsskolnämndema
bör sammanfalla med NSÖ:s ämbetsområde, i den mån ej särskilda
skäl kan föranleda undantag. Departementschefen anför i detta sammanhang
bl. a. följande.
För egen del kan jag ansluta mig till de riktlinjer i här berörda avseenden,
som dragits upp av kommittén. I likhet med kommittén vill jag också poängtera,
att länsskolnämndernas närmare befattning med olika skolformer bör bli
beroende av tillgången på expertis vid nämnderna. Beträffande skolorna för
blinda och döva samt sjöbefälsskolorna torde expertis från det centrala verket
få svara för den egentliga tillsynen. Över huvud taget torde en samverkan mellan
det centrala verket och länsskolnämnderna få förutsättas i fråga om mera speciella
tillsynsuppgifter. Vid ett eventuellt genomförande av gymnasieutredningens
förslag om centralt utövad fackinspektion för gymnasierna torde frågor
om samverkan med länsskolnämndernas inspekterande verksamhet få ytterligare
uppmärksammas. Bortsett från inspektionsverksamhet av specialiserad natur
bör i enlighet med organisationskommitténs förslag den inspekterande verksamheten
i princip förläggas till länsskolnämnderna, som i viss mån kommer att erhålla
vidgade uppgifter på skolstadierna ovanför grundskolan. Liksom kommittén
finner jag det väsentligt, att den här avsedda verksamheten alltmer får karaktär
av rådgivning och service.
Decentralisering av ärenden från den centrala skolledningen medför bl. a. att
länsskolnämnderna kommer att få avgöra åtskilliga ärenden, som hittills vidarebefordrats
till högre myndighet med yttrande från nämnden. Någon mera påtaglig
ändring i nämndernas arbetsbelastning torde inte föranledas av sådana förändringar.
Väsentligt är att nämnderna utövar en servicebetonad verksamhet i
anslutning till den decentralisering som genomföres till lokala organ. I synnerhet
mindre kommuner torde, inte minst i löne- och statsbidragsfrågor, komma att ha
behov av råd och anvisningar rörande tillämpningen av gällande bestämmelser.
Som en följd av att länsskolnämndernas uppgifter i viss mån förändras samt
av den ändrade utformningen av den centrala ledningen har även frågan om
länsskolnämndernas sammansättning aktualiserats. Vid ut
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
formningen av sitt förslag i detta hänseende har organisationskommittén funnit
det väsentligt att i likhet med den uppfattning som legat till grund för sammansättningen
av NSÖ:s styrelse stärka kontakterna med samhälls- och näringsliv.
Med hänsyn härtill föreslår kommittén att de två representanter för pedagogisk
fackkunskap som nu utses av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen skall
ersättas med en företrädare för arbetsgivare och en företrädare för arbetstagare.
Dessa ledamöter i nämnden liksom deras suppleanter föreslås bli utsedda av
Kungl. Maj:t utan förslag. I övrigt föreslås ingen ändring av sammansättningen
av nämnden, som alltså dessutom skulle bestå av en av länsstyrelsen och fyra av
landstinget (stadsfullmäktige) utsedda ledamöter.
Tanken att komplettera länsskolnämnderna med representanter för näringslivet
har i allmänhet accepterats av remissmyndigheterna. Frågan hur denna
komplettering lämpligen bör ske har däremot föranlett olika meningar. En ganska
allmän mening är att en utökning av nämndens ledamotsantal bör ske med
de två företrädarna för näringslivet.
Departementschefen finner kommitténs förslag på denna punkt vara ett uttryck
för samma grundsyn som föranlett beslutet om sammansättningen av
NSÖ:s styrelse och det föranleder ingen erinran från hans sida.
För Stockholm fungerar för närvarande skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen
som mellaninstans. Omorganisationen av den centrala skolledningen och den
därmed följande förskjutningen av dess verksamhet mot planerings- och utvecklingsuppgifter
har även aktualiserat frågan, hur dessa mellaninstansuppgifter
skall handläggas i fortsättningen. Organisationskommittén föreslår, att den
centrala skolledningen skall avlastas mellaninstansuppgifterna och att dessa
överföras till en gemensam mellaninstans för Stockholms
stad och Stockholms län. Den nya myndigheten — kallad skolnämnd
— föreslås bli inrättad från den 1 juli 1964.
Förslaget att inrätta en sådan nämnd har genomgående tillstyrkts av berörda
remissmyndigheter.
Departementschefen anför i detta sammanhang följande.
Enligt kommitténs förslag skall skolnämndens uppgifter i princip vara desamma
som för länsskolnämnderna i fråga om beslutsfunktionerna. I fråga om
pedagogisk tillsyn och planering anser jag det däremot i likhet med kommittén
ej lämpligt att i någon större utsträckning ändra nuvarande förhållanden, som
innebär att Stockholms stads skolförvaltning för stadens del själv i huvudsak
svarar för denna verksamhet.
Sammansättningen av skolnämnden för Stockholms stad och län erbjuder särskilda
problem och en från övriga nämnder avvikande lösning blir erforderlig.
Jag ansluter mig i detta hänseende till kommitténs uppfattning att Stockholms
läns landsting liksom hittills bör få utse fyra ledamöter och att samma antal bör
utses av Stockholms stadsfullmäktige. Härjämte bör överståthållarämbetet och
länsstyrelsen i Stockholms län gemensamt utse en ledamot. Skolnämnden skulle
således komma att bestå av nio ledamöter. Med hänsyn till angelägenheten av
att så långt möjligt begränsa ledamotsantalet finner jag det i likhet med kom
-
15
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196b
mittén ej lämpligt att ytterligare utöka nämnden med särskilda företrädare för
näringslivet utan förordar att föreskrifter skall meddelas, att de av landsting och
stadsfullmäktige valda ledamöterna skall utses sa, att arbetsgivar- och arbetstagarintressen
kan anses bli representerade med vardera minst en ledamot.
Utökningen av nämndernas tillsynsuppgifter främst beträffande yrkesutbildningen
samt decentraliseringsåtgärderna föranleder att personalbehovet
vid nämnderna ökar. Departementschefen finner det synnerligen vanskligt
att på förhand avgöra i vilken utsträckning de ökade arbetsuppgifterna bör
föranleda personalökning. Departementschefen föreslår en personalökning med
tio skolinspektörstjänster, fem kanslister, 23 kansliskrivartjänster, en kontoristtjänst
och tre kontorsbiträdestjänster. Vidare föreslås amanuensbefattningen vid
länsskolnämnden i Malmöhus län bli ersatt med en kanslisttjänst.
Departementschefen föreslår dessutom att den nya skolnämnden för Stockholms
stad och län tillföres en förste byråsekreterare i Ae 23, en kanslist, en
kansliskrivare och ett kanslibiträde i Ae 7. Då den förut angivna personalökningen
för nämnderna som helhet antagits resultera i att skolnämnden i Stockholm
tilldelas ytterligare två befattningshavare, skulle alltså denna nämnd sammanlagt
förstärkas med sex befattningshavare jämfört med det antal som redan
finns vid den nuvarande nämnden för Stockholms län. I denna ökning ingår ej
någon inspektörstjänst. Vissa remissmyndigheter har på denna punkt understrukit
behovet av förstärkning. Departementschefen delar inte denna bedömning,
men räknar liksom organisationskommittén med att skolnämnden skall
tillföras ett belopp av 25 000 kr. för anlitande av experter i sin verksamhet.
Anslagsbehovet för länsskolnämnderna påverkas, förutom
av de nyss behandlade personalförstärkningarna till följd av omorganisationen,
även av vissa andra förslag som framlagts av organisationskommittén efter samråd
med skolöverstyrelsen. I enlighet med förslagen tillstyrker departementschefen
bl. a. inrättande av ytterligare två länsskolpsykologtjänster i Ae27.
De personalförändringar för länsskolnämnderna, som förordats av departementschefen,
innebär ett ökat medelsbehov av 1 495 000 kr. Med hänsyn till ett
i 1964 års statsverksproposition framlagt förslag rörande överföring av kostnaderna
för fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter till anslaget Lärares
fortbildning m. m. bortfaller å andra sidan ett medelsbehov av 2 050 000 kr.
Länsskolnämndernas avlöningsanslag bör således enligt departementschefens
förslag uppföras med (7 979 000 + 1 495 000 — 2 050 000 =) 7 424 000 kr.
För omkostnader beräknas 1 690 000 kr, vilket jämfört med innevarande års
anslag innebär en ökning med 193 000 kr.
Beslutet att inordna sjöbefälsskolorna i NSÖ:s tillsynsområde har aktualiserat
vissa frågor rörande den lokala och regionala ledningen av sjöbe
f ii 1 s s k o 1 o r n a. Departementschefen förordar att dessa skolor ställes under
ledning av den kommunala skolstyrelsen. Skolstyrelsens befattning med sjö
-
16 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
befälsskoloma skulle motsvara den som skolstyrelsen har beträffande de statliga
gymnasierna. I fråga om kostnaderna till skolorna har den föreslagna omläggningen
inte förutsatts medföra andra ändringar än att kommunerna skall erhålla
viss kompensation för övertagandet av förvaltningen av skolorna. De interkommunala
ersättningsfrågorna är ännu inte slutligt lösta för de tekniska gymnasiernas
del. Departementschefen finner det rimligt att vid ett närmare övervägande
av dessa även motsvarande ersättningsfråga vad sjöbefälsskoloma beträffar
tas upp till behandling. Frågan om statsbidrag till byggnadsarbeten vid
sjöbefälsskoloma anses böra behandlas i anslutning till det av gymnasieutredningen
framlagda förslaget om statsbidrag till gymnasiebyggnader.
Anknytningen till sjöfartsnäringen anser departementschefen böra ske genom
yrkesråden vid de berörda skolstyrelserna och genom att föreskrifter meddelas
om att de tekniska råden vid länsskolnämnderna inom de län, där sjöbefälsskola
är belägen, skall kompletteras med minst en ledamot som företräder sjöbefälsutbildningen.
De förordade åtgärderna beträffande sjöbefälsskoloma föreslås genomförda
fr. o. m. den 1 juli 1964.
I detta sammanhang torde redovisas vissa spörsmål, som upptagits under § 24
i riksdagens revisorers berättelse över den år 1963 av dem verkställda granskningen
av statsverket (del I, s. 216—220 och del II, s. 201—216). Revisorerna
framhåller i detta sammanhang bl. a., att det åligger länsskolnämnderna att vid
planeringen av under dem lydande skolor samråda med övriga samhällsplanerande
myndigheter och institutioner inom respektive län men att någon motsvarande
skyldighet icke åvilar lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i fråga om de
under dem sorterande yrkesskolorna. Huvudmännen för de statsunderstödda
folkhögskolorna är i sin planeringsverksamhet icke heller bundna i nu nämnt
avseende. Revisorerna har också genom förfrågningar hos olika länsskolnämnder
fått bekräftat, att i ett stort antal fall yrkesskolor av nyss nämnt slag och
folkhögskolor under senare år uppförts utan att samråd ägt rum med vederbörande
länsskolnämnd.
Med hänsyn till de avsevärda besparingar och de fördelar i övrigt som kan
vinnas genom en samordnad lokalisering av skolanläggningar och andra allmännyttiga
institutioner är det enligt revisorernas mening angeläget, att en sådan
samordning kommer till stånd i de fall förutsättningar därför är för handen.
Föreskrifter anses därför böra utfärdas av innebörd, att samtliga för här ifrågavarande
byggnadsverksamhet ansvariga myndigheter och huvudmän skall ha
skyldighet att, i den mån nämnda verksamhet helt eller delvis bestrides med
statsmedel, inbördes samråda innan beslut fattas i berörda byggnadsfrågor.
Utskottet. I anslutning till en vid 1963 års riksdag framlagd proposition (nr
144) angående riktlinjer för utformningen av skolväsendets centrala ledning
m. m. beslöt riksdagen (SU 146; rskr. 334) att den nuvarande skolöverstyrelsen
17
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1961).
och överstyrelsen för yrkesutbildning skulle ersättas med ett nytt ämbetsverk,
benämnt skolöverstyrelsen. I detta sammanhang togs också ställning till huvuddragen
av den nya myndighetens ämbetsområde, arbetsuppgifter och organisation.
En närmare precisering skedde dessutom av utformningen av ämbetsverkets
styrelse och högsta ledning.
På grundval av de sålunda uppdragna riktlinjerna förutsattes ett ytterligare
utredningsarbete komma till stånd i olika delfrågor. För denna uppgift tillkallades
en särskild organisationskommitté, vars utredningsresultat jämte däröver
inhämtade remissyttranden redovisats i föreliggande proposition. Departementschefen
har i huvudsak anslutit sig till kommitténs förslag.
Utskottet finner för sin del, att de nu framlagda detaljerade förslagen rörande
den nya skolledningens organisation väl ansluter sig till de riktlinjer, varom
beslut fattats föregående år. Genom att de framlagda förslagen grundats pa
ingående överväganden av den centrala skolledningens uppgifter och funktionssätt,
anser utskottet att goda förutsättningar skapats för att det nya ämbetsverket
skall kunna främja skolutvecklingen på bästa möjliga sätt.
Enligt den gjorda preciseringen av arbetsuppgifterna skall dessa bestå i utveckling,
planering, samordning, rationalisering och service. Ett förverkligande av
dessa intentioner nödvändiggör en betydande decentralisering av löpande ärenden
till lokala och regionala myndigheter. Kommittén har i detta hänseende
framlagt en rad detaljerade förslag, till vilka departementschefen i huvudsak
anslutit sig. Även utskottet finner att en omfattande decentralisering är nödvändig
för att den nya skolmyndighetens resurser skall kunna inriktas på initiativ i
de för skolväsendets utveckling mest väsentliga frågorna. I motionerna I: 772
och II: 944 har uttalats att decentralisering inte bör ske i ett par speciella frågor.
Således förordas, att beslut om avsättning på sätt nu är stadgat även i fortsättningen
automatiskt bör underställas överstyrelsen för prövning och fastställelse
samt att beslut om ämneskombinationer inte bör överlåtas åt skolstyrelserna.
Utskottet anser inte skäl föreligga att biträda ifrågavarande motionsyrkande.
Vad särskilt gäller beslutsförfarandet vid avsättning kommer enligt det framlagda
förslaget beslut av denna art framdeles att underställas skolöverstyrelsen
i de fall besvär anföres. Utskottet finner denna anordning fullt tillfredsställande
ur rättssäkerhetssynpunkt.
I motionen II: 939 har uttalats, att rektorstjänst vid gymnasium i fortsättningen
borde tillsättas av skolöverstyrelsen och inte, såsom departementschefen
förordat, av Kungl. Maj:t. I motionen framhålles, att gymnasierna inom en
näraliggande framtid torde komma att ha kommunerna som huvudmän och att
samtliga rektorer som är underställda den kommunala skolstyrelsen bör utnämnas
av samma instans. Utskottet anser sig inte i nuvarande läge, innan ställning
tagits till gymnasicutredningens förslag, böra förorda någon ändring i departementschefens
förslag. Ifrågavarande motionsyrkande bör således enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I anslutning till decentraliseringsfrågorna har departementschefen utan att
18 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1961^
närmare gå in på olika detaljfrågor uttalat, att decentraliseringsåtgärderna. under
förutsättning att riksdagen inte liar något att erinra däremot, även bör
kunna omfatta ändringar av beslutsförfaranden, beträffande vilkas utformning
riksdagen kan ha medverkat i skilda sammanhang. I motionerna 1:772 och
I :944 har i anslutning till detta uttalande framhållits, att åtgärder icke utan
n -sdagens horande bör vidtagas för decentralisering av beslutanderätten inom
skolväsendets ledning i frågor som hittills ansetts böra föreläggas riksdagen.
Utskottet finner det för egen del angeläget, att den enligt de beslutade riktlinjerna
for skolämbetsverkets organisation förutsatta omfördelningen av arbetsuppgifterna
mellan olika myndigheter på skolans område skall kunna genomforas
pa ett snabbt och smidigt sätt. De ändringar det här kan bli fråga om
far orutsattas nara anknyta sig till dessa riktlinjer och innefattas i de särskilda
förslag som redovisats av organisationskommittén. De avsedda decentraliseringsatgarderna
torde, oavsett ett särskilt bemyndigande, till helt övervägande del
igga mom Kungl. Maj:ts kompetensområde. Utskottet utgår således ifrån att
'' ^ endaSJt 1 rena llndantagsfall kan bli fråga om ändring av beslutsförfaranden
vilka i tidigare sammanhang föranlett särskilda uttalanden av riksdagen, samt
mrutsätter att andringar inte kommer till stånd utan riksdagens hörande i sådana
fall, da det kan anses sannolikt att riksdagen skulle vilja deltaga i handUtskottet
finner mot bakgrund av det anförda inte skäl tillstyrka
bifall till de förslag om inskränkningar i Kungl. Maj ds decentraliseringsmöjligheter
som förordats i motionerna I: 772 och II: 944.
I fråga om skolbyggnadsärendenas handläggning förordar departementschefen
vissa avvikelser från organisationskommitténs förslag. Således föreslås att byrån
or skolbyggnadsarenden endast ges en provisorisk organisation i avvaktan på en
narmare utredning om inrättande av ett av departementschefen förordat särskilt
statligt organ for byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk granskning. Med
lansyn hartdl forordar departementschefen inte heller någon förändring beträffande
den nuvarande centrala ritningsgranskningen för grundskolan.
I motionerna I: 724 och II: 88G har framlagts yrkanden, som innebär att organisationskommitténs
förslag skall genomföras beträffande såväl det definitiva
förläggandet till nya skolöverstyrelsen av skolbyggnadsärendenas centrala handläggning
som beträffande slopandet av den obligatoriska ritningsgranskningen i
skolöverstyrelsen för grundskolans byggnader. I motionerna 1:752 och 11:916
har yrkanden av bl. a. motsvarande innebörd framförts.
Vid övervägande av de motionsledes framförda synpunkterna på skolbyggnadsfrågornas
handläggning har utskottet funnit, att ett särskilt med skolöverstyrelsen
sidoordnat granskningsorgan inte kan förutses medföra så väsentliga
fordelar att de uppväger de allvarliga nackdelar som följer av att den centrala
behandlingen av skolbyggnadsfrågorna splittras på två statliga organ. Enligt
utskottets mening skulle den av departementschefen avsedda lösningen motverka
stravandena till enkla och smidiga handläggningsformer för berörda ärenden,
vilket torde innebara tidsutdräkt och därmed ökade svårigheter att tillgodose
19
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196£
skolväsendets byggnadsbehov i den takt som utvecklingen påfordrar. Det bör i
detta sammanhang påpekas att ett av syftena med den centrala skolledningens
omorganisation varit att komma ifrån de olägenheter som varit förknippade med
den nuvarande splittringen på två myndigheter. Både kommunförbundet och
stadsförbundet har i sina remissyttranden över organisationskommitténs förslag
framhållit, att genom tillkomsten av NSÖ till väsentlig del de motiv bortfallit,
som tidigare kunde anföras till förmån för ett i förhållande till skolöverstyrelsen
sidoordnat skolbyggnadsorgan.
Utskottet vill i detta sammanhang betona den centrala roll som planeringen
på det skolorganisatoriska området samt skolbyggnadernas planlösning har för
skolbyggnadskostnaderna. Dessa frågor har ett mycket nära samband med den
pågående, starkt omvälvande pedagogiska och organisatoriska utvecklingen på
skolväsendets område. Enligt utskottets mening kan under dessa förhållanden
de funktionella kraven på skolbyggnaderna bäst avvägas mot de ekonomiska
kraven, om bedömningen av skolbyggnadsärendena i sin helhet sker i skolöverstyrelsen,
som genom omorganisationen får ökade förutsättningar härför. Därtill
kommer att skolöverstyrelsens möjligheter att fullgöra sina utvecklings- och
planeringsuppgifter på skolområdet som helhet skulle allvarligt hindras, om inte
handläggningen av skolbyggnadsfrågoma komme att inrymmas i dessa uppgifter.
Mot bakgrund av det anförda förordar utskottet, att skolbyggnadsfrågoma
på av organisationskommittén föreslaget sätt inordnas i skolöverstyrelsens reguljära
verksamhet och att byrån för skolbyggnadsärenden i personalhänseende
erhåller en definitiv utformning. Utskottet föreslår således, att i den av departementschefen
föreslagna personalorganisationen undervisningsrådstjänsten vid
byrån för byggnadsärenden i likhet med övriga motsvarande tjänster placeras
i lönegrad Be 3. Vidare bör tjänsten som chefsarkitekt samt de tjänster, som i
övrigt beräknas motsvara personalbehovet vid ifrågavarande byrå, kunna inrättas
som extra ordinarie i stället för extra. Huruvida den förordade permanenta
organisationen av byrån för skolbyggnadsärenden bör föranleda någon utökning
av antalet ordinarie tjänster i NSÖ, torde få övervägas av myndigheten i samband
med anslagsäskandena för ett kommande budgetår.
Vid den förordade definitiva lösningen av frågan om skolbyggnadsärendenas
handläggning bortfaller motiven för en fortsatt central obligatorisk ritningsgranskning
beträffande grundskolans byggnader. De kommuner, som så önskar,
bör dock ha rätt att få ritningar granskade av NSÖ. Den av organisationskommittén
föreslagna ordningen bör således genomföras såväl i vad avser dessa
ärenden som i vad avser ärenden rörande lokalbehovsprövning för grundskolan.
Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna, vad
utskottet sålunda uttalat.
Utskottet förutsätter att skolöverstyrelsen i sin granskning av skolbyggnadsärenden
fortsätter och utvecklar nuvarande kontakter med specialistorgan på
det byggnadstekniska området och utnyttjar de erfarenheter som härigenom står
att vinna. Utskottet är däremot inte berett att biträda det yrkande som fram
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
förs i motionerna 1:752 och 11:916 angående hemställan hos Kungl. Maj:t om
utredning rörande utformningen av ett statligt organ för utvecklingsarbete,
information och rådgivning i byggnadstekniska frågor. Enligt utskottets mening
bör — om samarbetet med redan förefintliga organ inte visar sig till fyllest för att
lösa uppkommande frågor i här berörda avseenden — särskild personal kunna
anställas i NSÖ för att speciellt ägna sig åt byggnadstekniska och byggnadsekonomiska
frågor.
Vad departementschefen uttalat och föreslagit beträffande omskolningsverksamheten
samt omläggning av centralupphandlingen, kan utskottet ansluta sig
till.
I fråga om kansliorganisationen för NSÖ har departementschefen i förhållande
till organisationskommitténs förslag förordat en utvidgning från 16 till 17 byråer,
genom att en särskild byrå inrättats för omskolningsärenden inom planeringsavdelningen.
Utskottet finner, att kansliorganisationen erhållit en lämplig uppbyggnad
utifrån utgångspunkten att likartade ärenden för olika skolformer skall
sammanhållas efter sin sakliga innebörd. Denna integrerade utformning av verksorganisationen
torde i hög grad vara ägnad att underlätta effektiva arbetsformer,
och utskottet kan ansluta sig till de framförda förslagen.
I anslutning till frågan om kansliorganisationens utformning har i motionerna
1:767 och 11:941 yrkats, att ärendena rörande specialskolorna skulle sammanföras
till en särskild sektion med i viss mån fristående ställning samt att en rådgivande
lekmannanämnd för dessa skolor skulle inrättas. Utskottet lägger i likhet
med motionärerna stor vikt vid att de handikappades skolproblem ägnas stor
uppmärksamhet i NSÖ. Utskottet utgår i likhet med departementschefen ifrån
att det skall bli möjligt att inom ramen för den förordade verksorganisationen
öka insatserna även på det här avsedda skolområdet. Då den nya organisationen
emellertid innebär väsentliga avvikelser jämfört med nuvarande förhållanden,
förutsätter utskottet, att erfarenheterna av det nya arbetssättet noga följes från
NSÖ:s sida och att eventuella behov av organisationsförändringar eller personalförstärkningar
uppmärksammas. En god kontakt med de handikappades föreningar
och målsmännen finner utskottet dessutom vara av väsentlig betydelse.
Mot bakgrunden av anförda synpunkter finner utskottet att förevarande motioner
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Inte heller finner utskottet att det i motionerna 1:773 och 11:940 framförda
yrkandet, att yrkesutbildningen i yrkessömnad skall hänföras till byrån 1 inom
undervisningsavdelningen för yrkesutbildningsfrågor, bör föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.
I fråga om NSÖ:s personalorganisation har utskottet i det föregående förordat
vissa förändringar i samband med behandlingen av frågorna om skolbyggnadsärendenas
handläggning. Förändringar i konsulentorganisationen har vidare förordats
i ett flertal motionsyrkanden. I motionerna 1:745 och 11:914, 1:766 och
II: 937, I: 768 och II: 946, I: 770 och II: 945, I: 771 och II: 943, I: 773 och II: 940
samt II: 936 har således framförts yrkanden om inrättande av ytterligare konsulenttjänster
utöver de av departementschefen förordade.
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196-i.
21
Av organisationskommitténs förslag och av vad departementschefen förordat
i propositionen (s. 79) framgår att den grundläggande tanken vid inrättandet av
konsulentbefattningama varit att åstadkomma största möjliga flexibilitet inom
den nya verksorganisationcn. Befattningarna är avsedda att kompletteras av
särskild expertis som tillkallas i mån av behov och inom ramen för tillgängliga
medel. Vidare skall i den mån så befinnes ändamålsenligt en omdisponering av
befattningshavarna mellan byråerna kunna ske genom verksledningens försorg.
Utskottet finner det vara tillfredsställande att antalet konsulentbefattningar
vid det nya verket sålunda från början begränsats för att vid uppkommande
behov eventuellt utökas eller mera tillfälligt kompletteras med befattningshavare
avlönade ur expertanslaget. Härigenom vinnes en önskvärd rörlighet i ämbetsverkets
organisation. För varje speciell uppgift som aktualiseras av skolutvecklingen
kan en för uppgiften speciellt sakkunnig person tillkallas. Flera av de i
motionerna framförda önskemålen om särskild sakkunskap kan genom nämnda
anordning bli tillgodosedda.
Utskottet finner med hänsyn härtill att det inte kan anses vara motiverat att,
innan den av departementschefen sålunda förordade organisationen hunnit prövas,
förorda en utökning av densamma med ytterligare konsulentbefattningar.
Därest erfarenheterna av den nya organisationen skulle visa, att ytterligare någon
konsulenttjänst behöver inrättas, förutsätter utskottet att NSÖ i sina anslagsäskanden
för ett kommande budgetår framlägger förslag härom. Utskottet
avstyrker sålunda bifall till förevarande motioner.
Med de förändringar som förordats för byrån för skolbyggnadsärenden tillstyrker
således utskottet departementschefens förslag till personalorganisation
för NSÖ.
Departementschefens uttalande beträffande övergångsanordningar vid omorganisationen
samt förslag till anslagsberäkningar för nästa budgetår för NSÖ
har inte givit utskottet anledning till några erinringar eller uttalanden.
Till följd av den genomgripande omorganisationen av skolväsendets centrala
ledning påverkas även länsskolnämndemas uppgifter och organisation. Utskottet
finner det naturligt att nämndernas tillsynsområde i största möjliga utsträckning
sammanfaller med NSÖ:s ämbetsområde. Utskottet kan även ansluta sig till
uppfattningen att den inspekterande verksamheten, i den mån den inte är av
specialiserad natur, i princip bör förläggas till länsskoinämndema. Med anledning
av vad som i motionerna I: 772 och II: 944 anförts rörande önskvärdheten
av centralt utövad ämnesinspektion vill utskottet framhålla, att det av departementschefens
uttalande framgår, att denna fråga kan förutses bli behandlad i
anslutning till gymnasieutredningens förslag. Då således ett närmare ställningstagande
inte avsetts i detta sammanhang, finner utskottet att motionerna, såvitt
här är i fråga, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande länsskolnämndemas sammansättning har departementschefen föreslagit,
att de båda nuvarande, av skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
utsedda ledamöterna med pedagogisk fackkunskap skulle ersättas
22
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1961,\
med två av Kungl. Maj:t utsedda företrädare för arbetsgivare och arbetstagare
inom länet. Detta förslag har mötts av invändningar i flera motionsyrkanden.
I motionerna I: 732 och II: 896 samt I: 772 och II: 944 har särskilt betydelsen av
de pedagogiska fackmännens insatser framhållits, och med anledning härav
förordas att dessa ledamöter skall bibehållas i nämnden samtidigt som representanter
för näringslivet tillföres nämnden. Härigenom skulle ledamotsantalet i
nämnderna utökas till nio. En sammansättning av annat slag förordas i motionerna
1:769 och 11:942 enligt vilka länsskolnämnderna bör bestå av sju ledamöter,
varav fem skulle utses av landstinget, en av länsstyrelsen samt en av
skolöverstyrelsen. Vidare föreslås i motionerna I: 765 och II: 938 att landstingen
skulle komma att fr. o. m. den 1 januari 1965 utse hela nämnden, som enligt
detta yrkande skulle bestå av sju ledamöter.
Utskottet har mot bakgrund av de olika förslag som framlagts ingående övervägt
frågan om länsskolnämndemas sammansättning. Utskottet har därvid funnit
det synnerligen värdefullt, att länsskolnämnden på av departementschefen
föreslaget sätt tillföres två av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, som företräder
arbetsgivare och arbetstagare inom länet. Utskottet kan dock inte ansluta sig
till uppfattningen att denna komplettering bör medföra att båda de av den
centrala skolledningen utsedda ledamöterna skall utgå. Enligt utskottets mening
har det nuvarande inslaget av pedagogiska fackmän varit av väsentligt värde för
nämndernas arbete. Då den centrala ledningen i fortsättningen kommer att
utövas av ett gemensamt ämbetsverk, anser emellertid utskottet det vara till
fyllest att endast en ledamot av här avsett slag utses av NSÖ.
I två av de här avsedda motionsparen har förslag framförts, som innebär att
nämnderna, med begränsning av ledamotsantalet till sju, helt eller i ökad utsträckning
skulle utses av landstinget. Dessa förslag innebär en väsentlig rubbning
av den princip som hittills legat till grund för länsskolnämndens sammansättning
och som innebär att såväl statliga som landstingskommunal myndigheter
skall medverka vid utseendet av ledamöter i nämnderna. Utskottet är
dock medvetet om att de i det föregående förordade ändringarna innebär en
relativt sett väsentlig försvagning av landstingens inflytande på nämndens sammansättning.
För att undvika denna konsekvens förordar utskottet, att landsting
(stad utom landsting) skall äga utse ytterligare en ledamot, dvs. sammanlagt
fem ledamöter i länsskolnämnden. Då på samma sätt som hittills varit fallet en
ledamot bör utses av länsstyrelsen, innebär utskottets förslag, att länsskolnämnderna
kommer att bestå av sammanlagt nio ledamöter. Den nuvarande regeln
i 22 § skollagen att för det fall att inom län finns två landstingskommuner vartdera
landstinget utser två ledamöter är med hänsyn till utskottets förslag om
fem kommunalvalda ledamöter ej längre till fyllest. Utskottet föreslår därför
att den femte ledamoten skall utses av landstingen i samråd. Likaså erfordras
ändring i den fördelningsregel i samma paragraf som innebär att tre ledamöter
utses av landsting och en ledamot av stadsfullmäktige, när län omfattar stad
som icke tillhör landstingskommun. För det fallet bör tre ledamöter utses av
landstinget och två av vederbörande stadsfullmäktige.
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964. 23
Den nya ordningen för länsskolnämndemas sammansättning bör gälla fr. o. m.
den 1 januari 1965.
I de nyss berörda motionerna I: 765 och II: 938 har även yrkats på sådan
ändring av sammansättningen av skolnämnden för Stockholms stad och län, att
den ledamot som av departementschefen föreslås bli tillsatt gemensamt av överståthållarämbetet
i Stockholm och länsstyrelsen i Stockholms län i stället skulle
utses av Kungl. Maj:t och tillika förordnas som ordförande. Då förslaget får ses
i samband med det förslag om helt av landstingen utsedda länsskolnämnder,
som framförts i motionerna, finner utskottet med hänsyn till vad utskottet i det
föregående förordat inte skäl att tillstyrka motionerna såvitt här är i fråga. Utskottet
tillstyrker således bifall till departementschefens förslag om sammansättningen
av skolnämnden för Stockholms stad och Stockholms län. Inte heller
departementschefens förslag i övrigt rörande denna nämnd föranleder någon
erinran från utskottets sida.
Utskottet biträder även departementschefens förslag rörande de föreslagna
personalförstärkningama vid nämnderna. De i motionerna 1:746 och II: 915
samt 1:751 och 11:917 framlagda förslagen om inrättande av ytterligare en
skolinspektörstjänst vid skolnämnden för Stockholms stad och län kan således
utskottet inte biträda.
I motionen II: 895 har yrkats att utskottet måtte uttala sig för en höjning av
det utgående arvodet till ordförande i länsskolnämnd. Utskottet finner ifrågavarande
förslag välmotiverat och en uppräkning av arvodet påkallad. Utskottet
förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet
sålunda anfört.
Vad departementschefen anfört rörande den lokala och regionala ledningen av
sjöbefälsskolorna har icke givit utskottet anledning till erinran, och utskottet
biträder således de framlagda förslagen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft § 24 av riksdagens
revisorers berättelse. Utskottet vill för sin del helt instämma i vad revisorerna
anfört i detta sammanhang och finner det angeläget att föreskrifter utfärdas av
innebörd att samtliga för skolbyggnadsverksamhet ansvariga myndigheter och
huvudmän skall ha skyldighet att, i den mån nämnda verksamhet helt eller
delvis bestrides med statsmedel, inbördes samråda, innan beslut fattas i byggnadsfrågor.
Utskottet förordar att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t
måtte överväga den lämpligaste utformningen av ifrågavarande föreskrifter
samt snarast möjligt föranstalta om deras utfärdande.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran om att andra
lagutskottet avgiver utlåtande i anledning av vid propositionen fogat lagförslag,
hemställer utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
1. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
besluta, att skolöverstyrelsen i sin nuvarande utformning samt
överstyrelsen för yrkesutbildning skall upphöra med utgången
av september 1964;
2. att motionerna I: 772 och II: 944, i vad de avser frågor
om decentralisering av ärenden, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
3. att motionen II: 939 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
4. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 724 och
II: 886 samt I: 752 och II: 916 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört rörande skolbyggnadsärendenas
handläggning i nya skolöverstyrelsen;
5. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 724 och
II: 886 samt I: 752 och II: 916 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört rörande decentralisering av
ärenden rörande ritningsgranskning och lokalbehovsprövning
för grundskolan;
6. att motionerna 1:752 och II: 916, i vad de avser utredning
rörande utformningen av ett statligt organ för utvecklingsarbete,
information och rådgivning i byggnadstekniska frågor,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
7. att motionerna I: 767 och II: 941 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
8. att motionerna I: 773 och II: 940, i vad de avser handläggningen
av ärenden rörande yrkessömnad, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
9. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag besluta,
att ett nytt centralt ämbetsverk för skolväsendets ledning,
benämnt skolöverstyrelsen, skall inrättas fr. o. m. den
1 oktober 1964;
10. att motionerna I: 745 och II: 914 icke må av riksdagen
bifallas;
11. att motionerna 1:766 och 11:937 icke må av riksdagen
bifallas;
12. att motionerna I: 768 och II: 946 samt I: 771 och II: 943
icke må av riksdagen bifallas;
13. att motionerna I: 770 och II: 945 icke må av riksdagen
bifallas;
14. att motionerna I: 773 och II: 940, i vad de avser inrättande
av ytterligare konsulentbefattningar, icke må av riksdagen
bifallas;
15. att motionen II: 936 icke må av riksdagen bifallas;
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
25
16. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:724 och II: 886 samt 1:752 och II: 916,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag å
motionerna 1:745 och 11:914, 1:766 och 11:937, 1:768 och
II: 946,1:770 och II: 945, I: 771 och II: 943, II: 936 samt I: 773
och II: 940, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning
för den nya skolöverstyrelsen i enlighet med vad utskottet föreslagit,
innebärande att tjänster vid byrån för skolbyggnadsärenden
uppföres såsom extra ordinarie i stället för extra såsom
departementschefen förordat;
b) godkänna följande för den nuvarande skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och den nya skolöverstyrelsen
gemensamma avlöningsstat, att tillämpas under budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 103 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 219 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. m., förslagsvis .......................... 1 471 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................. 6 401 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 326 000
Summa kr. 14 520 000
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65
å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 14 520 000 kr.;
17. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar
och åtgärder i övrigt som erfordras för genomförande av omorganisationen
av skolväsendets centrala ledning;
18. att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 866 000 kr.;
19. att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning
av ny ämbetsbyggnad för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 880 000 kr.;
20. att motionerna 1:772 och 11:944, i vad de avser frågan
26
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
om länsskolnämndemas tillsynsområde, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
21. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
besluta, att länsskolnämndemas uppgifter skall ändras i enlighet
med de riktlinjer som angivits av departementschefen;
22. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 732 och II: 896, I: 769 och II: 942, 1:772
och 11:944 samt 1:765 och 11:938, sistnämnda fyra motioner
såvitt nu är i fråga, besluta att länsskolnämndemas sammansättning
skall ändras på det sätt som föreslagits av utskottet;
23. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag på motionerna I: 765 och II: 938, såvitt nu är
i fråga, besluta att för Stockholms stad och Stockholms län
skall fr. o. m. den 1 juli 1964 inrättas en skolnämnd i enlighet
med vad departementschefen föreslagit;
24. att motionerna I: 746 och II: 915 samt I: 751 och II: 917
icke må av riksdagen bifallas;
25. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:746 och II: 915 samt
I: 751 och II: 917, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för länsskolnämndema, som föranledes av
vad departementschefen föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämndema,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 772 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 323 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till experter
och tillfällig personal m. m., förslagsvis........ 264 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 016 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 049 000
Summa kr. 7 424 000
c) till Länsskolnämndema: Avlöningar för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 7 424 000 kr.;
26. att riksdagen må till Länsskolnämndema: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 690 000 kr.;
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
27
27. att riksdagen må i anledning av motionen II: 895 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört
rörande höjning av arvodet till ordförande i länsskolnämnd;
28. att riksdagen må med bifall till Kungl. Majrts förslag
godkänna av departementschefen förordade grunder för sjöbefälsskolornas
lokala och regionala ledning.
29. att riksdagen må i anledning av § 24 i riksdagens revisorers
berättelse i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört rörande behovet av föreskrifter om samråd
mellan huvudmän och olika regionala myndigheter i byggnadsfrågor.
Stockholm den 15 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard!
Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bertil
Petersson, Källqvist, Widén och Per Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson i
Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, fröken Elmén, fru Leivén-Eliasson,
fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, Johansson i Norrköping,
fröken Karlsson, herrar Gustafsson i Uddevalla, Löfroth och Källstad.
Reservationer
1) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken
Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Löfroth och
Källstad, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Enligt den»
och på s. 18 slutar med »och II: 944», bort ha följande lydelse:
»Enligt den gjorda preciseringen av arbetsuppgifterna skall dessa bestå i utveckling,
planering, samordning, rationalisering och service. Ett förverkligande
28
Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964.
av dessa intentioner nödvändiggör en betydande decentralisering av löpande
ärenden till lokala och regionala myndigheter. Kommittén har i detta hänseende
framlagt en rad detaljerade föreslag, till vilka departementschefen i huvudsak
anslutit sig. Även utskottet finner att en omfattande decentralisering är nödvändig
för att den nya skolmyndighetens resurser skall kunna inriktas på initiativ
i de för skolväsendets utveckling mest väsentliga frågorna. I motionerna
I: 772 och II: 944 har uttalats att decentralisering inte bör ske i ett par speciella
frågor. Således förordas, att beslut om avsättning på sätt nu är stadgat även i
fortsättningen automatiskt bör underställas överstyrelsen för prövning och fastställelse
samt att beslut om ämneskombinationer inte bör överlåtas åt skolstyrelserna.
Utskottet vill i anledning härav framhålla, att förevarande frågor
är av sådan art att de bör bedömas och avgöras i samband med de beslut
rörande decentraliseringens omfattning m. in., som utskottet förutsätter att riksdagen
framgent får anledning fatta sedan erforderlig beredning genomförts av
Kungl. Maj:t. Utskottet återkommer i det följande till dessa spörsmål.
I motionen II: 939 har uttalats, att rektorstjänst vid gymnasium i fortsättningen
borde tillsättas av skolöverstyrelsen och inte, såsom departementschefen
förordat, av Kungl. Maj:t. I motionen framhålles, att gymnasierna inom en
näraliggande framtid torde komma att ha kommunerna som huvudmän och att
samtliga rektorer som är underställda den kommunala skolstyrelsen bör utnämnas
av samma instans. Utskottet anser sig inte i nuvarande läge, innan ställning
tagits till gymnasieutredningens förslag, böra förorda någon ändring i departementschefens
förslag. Ifrågavarande motionsyrkande bör således enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I anslutning till decentraliseringsfrågorna har departementschefen utan att
närmare gå in på olika detaljfrågor uttalat, att decentraliseringsåtgärderna, under
förutsättning att riksdagen inte har något att erinra däremot, även bör
kunna omfatta ändringar av beslutsförfaranden, beträffande vilkas utformning
riksdagen kan ha medverkat i skilda sammanhang. I motionerna I: 772 och
II: 944 har i anslutning till detta uttalande framhållits, att åtgärder icke utan
riksdagens hörande bör vidtagas för decentralisering av beslutanderätten inom
skolväsendets ledning i frågor som hittills ansetts böra föreläggas riksdagen.
Utskottet finner det för egen del angeläget, att den enligt de beslutade riktlinjerna
för skolämbetsverkets organisation förutsatta omfördelningen av arbetsuppgifterna
mellan olika myndigheter på skolans område skall kunna genomföras
på ett snabbt och smidigt sätt. De ändringar det här kan bli fråga om har
berörts i de särskilda förslag som redovisats av organisationskommittén. Av
redovisningen framgår, att det kan bli fråga om ändringar i beslutanderätten
inom skolväsendets ledning i frågor som hittills ansetts böra föreläggas riksdagen.
Utskottet vill i anledning av motionsyrkandet framhålla att förslag till dylika
ändringar bör föreläggas riksdagen. Härvid bör uppmärksammas vad utskottet i
det föregående anfört rörande beslut om avsättning och beslut om ämneskombinationer.
»
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964.
29
dels oek att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 772 och
II: 944, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört rörande decentralisering av
ärenden;»
2) vid moment 3. i utskottets hemställan
a) av fru Wallentheim
b) av fru Lewén-Eliasson;
3) av herrar Fritz Persson, Petterson i Degerfors, Karlsson i Olofström, Blidfors,
Johansson i Norrköping och Gustafsson i Uddevalla, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »I motionerna
I: 724» och på s. 20 slutar med »byggnadsekonomiska frågor», bort ha
följande lydelse:
»I motionerna 1:724 och 11:886 samt 1:752 och 11:916 har framförts vissa
yrkanden angående skolbyggnadsärendenas handläggning. Utskottet finner i likhet
med departementschefen att statskontorets förslag om överförande av ritningsgranskningen
i skolöverstyrelsen till ett särskilt statligt organ för att där
bilda underlag för en företrädesvis teknisk-ekonomisk bedömning förtjänar att
ytterligare beaktas samt att en utredning med uppgift att närmare klarlägga och
föreslå lösningar av de problem, som sammanhänger med ett tillgodoseende av
det ifrågavarande granskningsarbetet bör komma till stånd. Utskottet instämmer
ävenledes i vad departementschefen i detta sammanhang anfört om att byrån
för handläggning av skolbyggnadsärenden i NSÖ inte nu får en slutlig utformning
i personalhänseende och att såväl ritningsgranskningen som lokalbehovsprövningen
och statsbidragsprövningen tills vidare förlägges till skolöverstyrelsen.
Då det ännu icke föreligger något definitivt förslag från Kungl. Maj:t angående
skolbyggnadsärendenas handläggning, avstyrker utskottet bifall till
förevarande motioner.»
dels ock att utskottets hemställan under 4. och 5. samt nedan angivna delar av
16. bort ha följande lydelse:
»4. att motionerna I: 724 och II: 886 samt I: 752 och II: 916,
i vad de avser skolbyggnadsärendenas handläggning, icke må
av riksdagen bifallas;
5. att motionerna 1: 724 och II: 886 samt I: 752 och II: 916, i
vad de avser decentralisering av ärenden, icke må av riksdagen
bifallas;
16. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 745 och II: 914, I: 766 och
II: 937, I: 768 och II: 946, I: 770 och II: 945, I: 771 och II: 943,
11:936, 1:773 och 11:940, 1:724 och 11:886 samt 1:752 och
II: 916, sistnämnda sex motioner såvitt nu är i fråga,
30
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckningför
den nya skolöverstyrelsen i enlighet med vad departementschefen
föreslagit;»
4) av fröken Andersson, herrar Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson,
Staxäng, fröken Elmén, fröken Karlsson, herrar Löjroth och Källstad, vilka
ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Utskottet
finner med» och slutar med »förevarande motioner», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»Oaktat vad utskottet nu anfört, finner utskottet likväl att de motiv som
anförts i motionerna I: 745 och II: 914 om behovet av två konsulenttjänster i
gymnastik vara av sådan vikt att en utökning av organisationen måste övervägas.
Såsom motionärerna framhållit är i ämnet gymnastik som regel eleverna
uppdelade i pojk- och flickavdelningar fr. o. m. 5:e skolåret med hänsynstagande
till de biologiska och fysiologiska olikheterna, en uppdelning som ju bibehålies
under hela den obligatoriska skoltiden liksom i gymnasiet och fackskolan. Vid
läraranstalten Gymnastiska Centralinstitutet, sker lika självfallet en uppdelning
av eleverna i manlig och kvinnlig linje med gemensam undervisning endast i
sådana teoretiska ämnen som anatomi, fysiologi etc. Även vad beträffar den
metodiska undervisningen i idrott är de manliga och kvinnliga lärarkandidaternas
undervisning åtskild.
Den här anförda skillnaden i undervisningen av manliga och kvinnliga skolelever
talar enligt motionärerna för behovet av en särskild konsulent i gymnastik
för vardera könet.
Vare sig den av organisationskommittén föreslagna ende konsulenten skulle
vara manlig eller kvinnlig är det enligt motionärernas uppfattning uppenbart, att
på grund av ämnets omfattning och karaktär han eller hon icke på ett tillfredsställande
sätt kommer att kunna verka som ett planerande, ledande och rådgivande
organ för skolans fysiska fostran.
Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna I: 766 och II: 937,1:768 och
II: 946, I: 770 och II: 945, I: 771 och II: 943,1: 773 och II: 940 samt II: 936, men
yrkar bifall till det i motionerna I: 745 och II: 914 framförda förslaget om inrättande
av två konsulenttjänster i gymnastik, en för de manliga och en för de
kvinnliga elevernas undervisning.»
dels ock att utskottets hemställan under 10. och 16. bort ha följande lydelse:
»10. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:745 och
11:914 besluta att inrätta ytterligare en skolkonsulenttjänst i
gymnastik;
16. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:724 och 11:886, 1:752 och 11:916 samt
I: 745 och II: 914, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i
fråga, ävensom med avslag å motionerna I: 766 och II: 937,
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964-
31
I: 768 och II: 946, I: 770 och II: 945, I: 771 och II: 943, II: 936
samt I: 773 och II: 940, sistnämnda två motioner såvitt nu är i
fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning
för den nya skolöverstyrelsen i enlighet med vad utskottet föreslagit;
b)
godkänna följande för den nuvarande skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och den nya skolöverstyrelsen
gemensamma avlöningsstat, att tillämpas under budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 103 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 219 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. m., förslagsvis .......................... 1 471 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................. 6 441 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 3 326 000
Summa kr. 14 560 000
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65
å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 14 560 000 kr.;»
5) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
fru Wallentheim, herrar Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng,
Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, fröken Karlsson, herrar Löfroth och Källstad,
vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Med de»
och slutar med »för NSÖ», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Beträffande det i motionerna I: 768 och II: 946 samt I: 771 och II: 943 ställda
yrkandet om inrättande av ytterligare en konsulentbefattning vid byrån för
husligt arbete och vårdyrken inom undervisningsavdelningen för yrkesutbildningsfrågor
föreligger dock särskilt starka skäl. Såsom framhållits i motionerna
kan inte en konsulentbefattning för hela det textila området anses tillräcklig.
Utskottet biträder därför att ytterligare en befattning inrättas och anknytes till
området vävning och hemslöjd.
Med de förändringar som förordats för byrån för skolbyggnadsärenden och
för byrån för husligt arbete och vårdyrken tillstyrker således utskottet departementschefens
förslag till personalorganisation för NSÖ.»
32
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 196b
dels ock att utskottets hemställan under 12. bort ha följande lydelse:
»12. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 768 och
II: 946 samt med bifall till motionerna I: 771 och II: 943 medge
att utöver vad i propositionen förordats ytterligare en befattning
som konsulent, avseende området vävning och hemslöjd,
må inrättas vid byrån för husligt arbete och vårdyrken;»
6) av herrar Petterson i Degerfors, Karlsson i Olofström, Blidfors, Arvidson,
Johansson i Norrköping och Gustafsson i Uddevalla, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Beträffande
länsskolnämndemas» och på s. 23 slutar med »utskottets sida», bort ha följande
lydelse:
»Utskottet vill härefter i anledning av motionerna 1:732 och 11:896, 1:769
och II: 942, I: 765 och II: 938 samt I: 772 och II: 944 beröra spörsmålet om länsskolnämndemas
sammansättning. Utskottet ansluter sig häx-vid helt till vad som
anförts i motionerna 1:765 och 11:938 att landstingen och stadsfullmäktige i
stad utanför landsting bör utse samtliga ledamöter, av vilka Konungen förordnar
en att vara ordförande och en att vara vice ordförande. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att då enligt föreliggande förslag primär- och sekundärkommunalt
huvudmannaskap för skolväsendet inom länsskolnämndemas befogenhetsområde
blir helt dominerande och då det måste anses vara värdefullt, att
samtliga ledamöter i dessa nämnder utses av samma instans som likvärda representanter
för invånarna inom verksamhetsområdet, den av motionärerna förordade
sammansättningen är den i nuvarande läge riktigaste. Vidare finner utskottet
i likhet med motionärerna, att det med hänsyn till att på samtliga länsskolnämnder
numera finns en byrådirektörstjänst kravet på att en av ledamöterna
skali vara domare eller förvaltningsjurist icke längre har samma aktualitet
som vid nämndernas tillkomst.
För den gemensamma skolnämnden för Stockholms stad och län förordar utskottet
det i motionerna 1:765 och 11:938 framförda yrkandet att den av departementschefen
föreslagna ledamoten, som skulle utses av överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län ersättes med en av Konungen utsedd
ledamot, som tillika skall vara ordförande.
Med hänsyn till landstingens sammanträdesordning bör de nuvarande ledamöternas
förordnande gälla till och med utgången av innevarande år.
Utskottet tillstyrker sålunda de i motionerna I: 765 och II: 938 framförda
yrkandena och förordar att länsskolnämnderna fr. o. m. den 1 januari 1965 skall
ha sju av landsting och stad utanför landsting utsedda ledamöter, att Konungen
skall bland ledamöterna förordna ordförande och vice ordförande, att i de fall
inom län finnes flera landsting eller stad utanför landstingskommun varje landsting
respektive landstinget och staden skall utse lika antal ledamöter och
Konungen en, tillika ordförande, samt att för Stockholms stad och län länsskolnämndens
uppgifter skall utövas av en gemensam skolnämnd, bestående
av nio ledamöter, utsedda fyra av stadsfullmäktige i Stockholm, fyra av Stock
-
Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964
33
holms läns landsting och en, tillika ordförande, av Konungen. Vad departementschefen
i övrigt anfört rörande skolnämnden kan utskottet ansluta sig till.»
dels ock att utskottets hemställan under 22. och 23. bort ha följande lydelse:
»22. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 765 och II: 938, såvitt nu
är i fråga, samt med avslag å motionerna 1:732 och 11:896,
1:769 och 11:942 samt 1:772 och 11:944, sistnämnda två motioner
såvitt nu är i fråga, besluta att länsskolnämndemas sammansättning
skall ändras på det sätt som föreslagits av utskottet;
23.
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 765 och II: 938, såvitt nu är i
fråga, besluta att för Stockholms stad och Stockholms län skall
fr. o. m. den 1 juli 1964 inrättas en skolnämnd i enlighet med
vad utskottet föreslagit;»
7) av fru WaUentheim, fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson och
herr Arvidson, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Utskottet
biträder» och slutar med »inte biträda», bort ersättas med text av följande lydelse:
»I
motionerna I: 746 och II: 915 samt I: 751 och II: 917 har förordats inrättande
av ytterligare en tjänst som skolinspektör vid skolnämnden för Stockholms
stad och län.
Utskottet kan helt ansluta sig till de i motionerna framförda motiveringarna
för inrättande av den förordade tjänsten. Eftersom folkmängden inom Stockholms
län sedan länsskolnämndens tillkomst ökat kraftigt är behovet av förstärkning
av den pedagogiskt utbildade personalen redan inom detta område
ofrånkomligt.
Utskottet finner det mycket betänkligt att, såsom i motionerna visats, besöksfrekvensen
i länets skolor på senare år minskat. En god och kontinuerlig
kontakt med arbetet ute på fältet bör enligt utskottets mening alltid upprätthållas.
Särskilt angeläget är att inspektörerna har möjlighet att tillräckligt ofta
besöka de små skolorna ute i skärgården och i glesbygderna.
I propositionen anföres som ett viktigt motiv för inrättande av den gemensamma
skolnämnden behovet av en samordning och samplanering av skolväsendet
i staden och länet. Organisationskommittén uttalade för sin del »att
huvudansvaret för en av skolnämndens viktigaste uppgifter i fråga om Stockholm,
samordningen inom stockholmsregionen, torde komma att vila på nämndens
ledamöter och ej på kanslipersonalen». Utskottet ansluter sig till detta.
Men vill man nå resultat måste nämndens tjänstemän ha möjlighet att medverka
i dessa uppgifter.
Det synes uppenbart att, då länsskolnämnden i Stockholms län redan från
början haft cn knapp personalstat, den nu förordade gemensamma nämnden
34
Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1964.
för Stockholms stad och län med sitt betydligt större verksamhetsområde måste
vara i behov av åtminstone en ny skolinspektör. Utskottet vill härvid erinra
om att såväl länsstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms län som Statstjänstemännens
riksförbund förordat en utökning med två inspektörstjänster.
Den av departementschefen förordade blygsamma förstärkningen medelst
ett arvodesbelopp kan icke täcka föreliggande behov. Utöver detta finner utskottet
det vara klart dokumenterat att den nya skolnämnden behöver utrustas
med ytterligare minst en skolinspektör stjänst.
Utskottet tillstyrker sålunda att ytterligare en inspektörstjänst i lönegrad B 1
inrättas vid skolnämnden för Stockholms stad och län. Till följd härav förordar
utskottet vidare en uppräkning av anslaget till Länsskolnämndema: Avlöningar
med 52 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.
I övrigt biträder utskottet departementschefens förslag rörande personalförstärkningarna
vid nämnderna.»
dels ock att utskottets hemställan under 24. och 25. bort ha följande lydelse:
»24. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 746 och
II: 915 samt I: 751 och II: 917 besluta att vid skolnämnden för
Stockholms stad och län skall inrättas ytterligare en skolinspektörst
jänst i lönegrad B 1;
25. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:746 och II: 915 samt
I: 751 och II: 917, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för länsskolnämndema, som föranledes av
vad utskottet förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämndema,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ 3 772 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 323 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till experter
och tillfällig personal in. m., förslagsvis........ 264 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 052 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 065 000
Summa kr. 7 476 000
c) till Länsskolnämndema: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 476 000 kr.;»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m: m., såvitt propositionen hänvisats till statsutskott a1 i texten