Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisationen av polis-, åklagaroch exekutionsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-15 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisationen av polis-, åklagaroch exekutionsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

1

Nr 114

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisationen

av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 13, punkt 56) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1964/65 beräkna till Kostnader för omorganisation av polis-, åklagar- och

exekutionsväsendet m. in. ett förslagsanslag av 315 000 000 kr., varav

37 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Vidare har Kungl.

Maj :t i nämnda proposition (bilaga 4, punkterna 14 och 15) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för samma budgetår

beräkna till Riksåklagarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 539 000

kr. och till Riksåklagarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av 29 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 100, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 6 mars

1964, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för a) organisationen

m. in. av rikspolisstyrelsen samt det regionala och lokala polisväsendet

in. m., b) omorganisation av riksåklagarämbetet samt organisationen

in. in. av åklagarväsendet i övrigt, c) organisationen m. in. av exekutionsväsendet,

d) övertagande fr. o. m. den 1 januari 1965 av ansvaret för förvaringen

av häktade och organisationen in. m. härför samt e) organisationen

m. m. fr. o. m. den 1 juli 1964 av den kriminaltekniska laboratorieverksamheten;
dels

godkänna eu i nämnda statsrådsprotokoll redovisad överenskommelse

den 5 mars 1964 angående anställnings- och avlöningsvillkor in. in.

för personal inom polis-, åklagar- och exekutionsväsendet in. in.;

dels godkänna övriga av departementschefen berörda förslag av beskaffenhet

att böra prövas av riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t a) att vidta av förslagen betingade ändringar

i avlönings- och pensionsförfattningar, som utfärdats med stöd av riksdagens

beslut, b) att meddela de föreskrifter och vidta de åtgärder i övrigt,

som erfordras för genomförande av de framlagda förslagen, ävensom meddela

erforderliga övergångsbestämmelser samt c) att i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen angivna grunderna och riktlinjerna

för lönegradsplacering in. in. vidta de ytterligare åtgärder, som kan

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 114

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

visa sig erforderliga för genomförandet av omorganisationen av polis-,

åklagar- och exekutionsväsendet m. in., såsom att med personalorganisationerna

träffa överenskommelser och utfärda härav föranledda bestämmelser

och andra föreskrifter;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för rikspolisstyrelsen och den lokala

polisorganisationen, ändra personalförteckningen för länsstyrelserna och

för riksåklagarämbetet, fastställa personalförteckning för övriga åklagarmyndigheter

och för den lokala exekutionsorganisationen, ändra personalförteckningen

för fångvårdsanstalterna samt fastställa personalförteckning

för statens kriminaltekniska laboratorium;

dels för tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65 godkänna

av departementschefen förordade avlöningsstater för rikspolisstyrelsen, den

lokala polisorganisationen, riksåklagarämbetet, övriga åklagarmyndigheter,

den lokala exekutionsorganisationen samt statens kriminaltekniska laboratorium

;

dels under elfte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa 1) till Rikspolisstyrelsen:

Avlöningar ett förslagsanslag av 8 700 000 kr., varav 340 000

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen; 2) till Rikspolisstyrelsen:

Omkostnader ett förslagsanslag av 3 000 000 kr., varav 90 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen; 3) till Rikspolisstyrelsen: Utrustning ett

reservationsanslag av 600 000 kr.; 4) till Polisverket: Inköp av motorfordon

in. in. ett reservationsanslag av 13 500 000 kr., varav 4 500 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen; 5) till Polisverket: Underhåll och drift av

motorfordon in. in. ett förslagsanslag av 7 500 000 kr., varav 2 300 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen; 6) till Polisverket: Särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av spioneri in. in. ett förslagsanslag

av 10 000 000 kr.; 7) till Polisverket: Diverse utgifter ett förslagsanslag

av 1 500 000 kr.; 8) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett

förslagsanslag av 164 000 000 kr., varav 37 700 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen; 9) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 20 000 000 kr., varav 4 600 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen; 10) till Lokala polisorganisationen: Utrustning ett

reservationsanslag av 4 500 000 kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen; 11) till Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar

ett förslagsanslag av 28 000 000 kr.; 12) till Lokala exekutionsorganisationen:

Omkostnader ett förslagsanslag av 4 300 000 kr.; 13) till Lokala

exekutionsorganisationen: Utrustning ett reservationsanslag av 3 900 000

kr.; 14) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 600 000 kr.; 15) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Omkostnader

ett förslagsanslag av 125 000 kr.; 16) till Statens kriminaltekniska

laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag av 700 000 kr.;

dels under andra huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa 1) till Riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

3

åklagarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 033 000 kr.; 2) till Riksåklagarämbetet:

Omkostnader ett förslagsanslag av 150 000 kr.; 3) till Övriga

åklagarmyndigheter: Avlöningar ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.;

4) till Övriga åklagarmyndigheter: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 600 000 kr.; 5) till Övriga åklagarmyndigheter: Utrustning ett reservationsanslag

av 1 300 000 kr.;

dels såvitt angår de omorganiserade verksamhetsgrenarna gemensamt under

elfte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa till Vissa övergångskostnader

i anledning av förstatligandet av polisväsendet m. m. ett förslagsanslag

av 3 000 000 kr. och till Täckning av merkostnader i samband med

omorganisationen av polisväsendet in. m. ett förslagsanslag av 20 000 000

kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1964/65 medge av

reformerna föranledda överskridanden av maximerade anslagsposter under

förslagsanslag.

Propositionen

I propositionen framläggs på 1962 års principbesjut grundade förslag beträffande

organisationen av det förstatligade polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.

I anslutning härtill redovisas vissa förslag i fråga om häktesorganisationen

och den kriminaltekniska laboratorieverksamheten.

Reformen kommer att beröra i runt tal 18 000 befattningshavare, varav

drygt 14 600 inom polisorganisationen, över 1 000 inom åklagarväsendet och

mer än 2 200 inom exekutionsväsendet samt nära 200 inom häktesorganisationen

och den centrala kriminaltekniska laboratorieverksamheten. Centrala

löneförhandlingar har ägt rum på grundval av uppgjorda organisationsplaner

för de olika verksamhetsgrenarna. Uppgörelse har träffats mellan berörda

parter den 5 mars 1964.

Vad angår polisväsendet förutsätts att landet från och med den 1 januari

1965 för den lokala polisverksamheten indelas i 119 polisdistrikt. Som grund

för indelningen läggs den indelning av länen i kommunblock vilken Kungl.

Maj :t fastställer. Antalet stationeringsorter, som för närvarande uppgår till

omkring 980, förutsätts bli ca 520. Personalen inom ett distrikt fördelas på

en huvudstyrka i distriktets centralort och arbetsgrupper i andra större

tätorter i distriktet. I anslutning till dessa stationeringar indelas distriktet

i vaktområden. Vid fördelningen av arbetsuppgifterna mellan huvudstyrkan

i centralorten och arbetsgrupperna i övriga stationeringsorter har betydelsefulla

uppgifter avseende hela distriktet lagts på huvudstyrkans personal.

Samtidigt har emellertid förutsatts, att beslutanderätten i polismyndighetsärenden

i stor utsträckning skall kunna delegeras till chef för arbetsgrupp.

Beträffande arbetsorganisationen i distrikten föreslås att patrullering,

socialpolisverksamhet, allmän spaning och annan »yttre verksamhet» sam
-

l*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

manföres i en avdelning — ordningsavdelningen. Praktiskt taget allt utredningsarbete

skall fullgöras inom en utredningsavdelning, uppdelad på en

kriminalsektion och en allmän sektion.

Förslagen innebär bl. a. att länstrafikgrupper inrättas med uppgift att

bedriva regional trafikövervakning i samma omfattning som hittills. Vidare

föreslås att stationeringsorterna för polisrytteriet begränsas till Stockholm,

Göteborg och Malmö.

Beräkningen av personalbehovet för den lokala polisorganisationen baserar

sig på förslag till organisationsplaner som lagts fram av polisberedningen

för varje polisdistrikt. Vid planernas upprättande har i enlighet med 1962 års

principbeslut utgångspunkten varit att organisationen skall rymmas inom

den nuvarande personalramen. För att avlasta polispersonal uppgifter av

icke polisiär natur föreslås ett ökat antal tjänster i kontorskarriären. Totalt

omfattar förslagen ca 10 000 ordinarie polismanstjänster samt i runt tal 1 350

extra ordinarie poliskonstapelstjänster för förstärknings- och vikariatstjänstgöring.

Härtill kommer personal för administrativa uppgifter in. m. samt

aspiranter i polischefs- och polismanskarriärerna.

Den regionala ledningen av polisväsendet skall ankomma på länsstyrelsen.

I länsstyrelsen utövas den operativa ledningen av polisverksamheten av

länspolischefen, som skall äga självständigt disponera såväl de regionala

som de lokala polisstyrkorna i länet. I vissa fall skall landshövdingen kunna

överta ledningen av polisverksamheten. I förhållande till överståthållarämbetet

och länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län skall

polischeferna i Stockholms respektive Göteborgs och Malmö polisdistrikt

inta en relativt självständig ställning i fråga om den egentliga polisverksamheten.

Länspolischefen inordnas som tjänsteman i länsstyrelsen vid

sidan av de nuvarande avdelningarna, landskansliet och landskontoret,

men får föredragningsskyldighet i landskansliet beträffande polisärenden.

Huvuddelen av den ekonomiska administrationen av polisväsendet förläggs

till länsstyrelsernas landskontor. I varje län utom Gotlands inrättas en tjänst

som länspolischef. I några län inrättas härjämte en tjänst som biträdande

länspolischef. Vissa personalförstärkningar föreslås vid landskontoren.

Rikspolisstyrelsens polisiära verksamhet kommer till väsentlig del att

hänföra sig till uppgifter av rådgivande och samordnande karaktär. På

vissa områden föreslås dock styrelsen få möjlighet att ge direktiv om hur

polisverksamheten skall bedrivas och att utöva viss ledning av polisarbetet.

Detta gäller särskilt beträffande trafikövervakning och bekämpning av vissa

brottstyper. Även omfattande administrativa uppgifter kommer att åvila

rikspolisstyrelsen. Vissa uppgifter beträffande utlänningskontrollen föreslås

överflyttade från statens utlänningskommission till styrelsen.

Utbildningsfrågorna för polispersonal föreslås också skola handläggas

inom rikspolisstyrelsen. I anslutning härtill framläggs förslag om att statens

polisskola skall inordnas i styrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11b år 196b

o

I samband med rikspolisstyrelsens inrättande upphör statens kriminaltekniska

anstalt och polisväsendets organisationsnämnd. Deras arbetsuppgifter

övertas helt eller delvis av rikspolisstyrelsen. Vidare kommer statspolisintendentens

funktioner och dennes kansli att överflyttas till och ingå

i styrelsen.

I rikspolisstyrelsen, som enligt 1962 års principbeslut skall inrättas den

1 juli 1964, föreslås ingå minst fem av Kungl. Maj :t utsedda lekmannarepresentanter.

Styrelsens arbetsenheter — utom i vad avser den särskilda

polisverksamheten — skall enligt förslaget vara två fackbyråer för polisärenden,

en personalbyrå, en kanslibyrå och en teknisk byrå samt en informationsavdelning.

Förutom rikspolischefen och en överdirektör, för vilka

inrättas ordinarie tjänster, föreslås ca 170 extra ordinarie tjänster hos

styrelsen, varjämte medel beräknas för extra personal.

För att få tillfredsställande rekrytering till polischefstjänsterna föreslås

att såväl direktrekrytering som inomverksrekrytering tillämpas. Beträffande

inomverksrekryteringen föreslås att polisman, som med goda betyg genomgått

konstapelsutbildning och innehar studentexamenskompetens i vissa

ämnen, skall kunna antas till polischefsutbildning. Som grundutbildning

för direktrekryterade sökande föreslås juris kandidatexamen eller samhällsvetenskaplig-juridisk

examen. För polismän, vilka antagits till polischefsutbildning,

anordnas en juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning.

Den därefter följande utbildningen skall i princip vara gemensam för inomverks-

och direktrekryterade och avse samordnad teoretisk och praktisk

undervisning.

För åklagarverksamheten förutsätts landet bli indelat i 90 åklagardistrikt,

som vart och ett utgörs av ett eller flera polisdistrikt. I varje åklagardistrikt

skall finnas två eller flera distriktsåklagare, i princip sammanförda i en

åklagarmyndighet. Består åklagardistriktet av mer än ett polisdistrikt, skall

dock en åklagare stationeras i varje polisiär centralort som inte utgör kansliort

för myndigheten. På länsplanet skall ledning och tillsyn över åklagarväsendet

ankomma på en eller flera länsåklagare, för vilka länet eller i

undantagsfall två län skall vara verksamhetsområde. Länsåklagare skall

även handlägga vissa särskilt kvalificerade mål samt handha prövning av

vissa åtalsfrågor beträffande ungdom. I Stockholms, Göteborgs och Malmö

åklagardistrikt skall åklagarmyndigheten bestå av ett antal åklagarkammare.

Myndighetens chef, överåklagaren, skall i dessa distrikt fullgöra länsåklagares

uppgifter utom vad gäller dennes åtalsuppgifter, vilka i regel liksom

övriga åtalsuppgifter skall fullgöras inom kamrarna.

Beträffande riksåklagarens ställning som högsta allmänna åklagare i

riket föreslås ingen ändring. Riksåklagarämbetet skall emellertid enligt

förslaget handha åklagarväsendets administrativa och ekonomiska förvaltning.

För detta ändamål föreslås förstärkning av ämbetets personal och

i anslutning därtill viss omorganisation inom ämbetet. Bl. a. skall en tjänst

som biträdande riksåklagare inrättas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

För exekutionsverksamheten föreslås riket skola indelas i 81 kronofogdedistrikt,

som vart och ett skall bestå av ett eller flera polisdistrikt. Personalen

i ett kronofogdedistrikt skall till större delen stationeras på kronofogdemyndighetens

kansliort, som skall vara en polisiär centralort inom distriktet.

Exekutiv personal stationeras också utanför kansliorten där så erfordras.

Sammanlagda antalet stationeringsorter utanför kansliorterna beräknas

1 hela landet uppgå till omkring 175. Den kontorsmässiga behandlingen av

arbetsuppgifterna skall koncentreras till kansliorten.

I varje kronofogdedistrikt skall finnas en eller flera kronofogdar och

vid behov biträdande kronofogdar. I distrikt med flera kronofogdar skall

en av dem vara administrativ chef, men i avseende på utmätningsmannagöromålen

skall de vara jämställda. För kronofogdepersonalen skall finnas

en särskild vikariats- och förstärkningsorganisation. Förutom nu angiven

personal skall i distrikten finnas kronokommissarier för arbetsledning samt

exekutiva och kamerala uppgifter samt förste kronoassistenter, kronoassistenter

och personal inom kontorskarriären. Totalt omfattar förslaget drygt

2 200 tjänster, varav ca 140 kronofogdetjänster.

Utbildningen av personalen ägnas stor uppmärksamhet. För den exekutiva

personalen föreslås särskilda kurser.

Kronofogdemyndighet skall i administrativt hänseende vara underställd

länsstyrelsen.

Särskilda sakkunniga förutsätts tillkallas med uppgift att handha frågor

angående central rådgivning, samordning och rationalisering i samband

med organisationsförändringen.

I propositionen föreslås vidare att ansvaret för förvaring av häktade helt

övertas av staten fr. o. m. den 1 januari 1965. Häktesorganisationen skall enligt

förslaget anknytas till fångvården. För denna huvudmannaskapsreform

skall gälla samma principer, som riksdagen beslutat för motsvarande reform

i fråga om polis-, åklagar- och exekutionsväsendet, innebärande bl. a.

att berörda kommuner skall lämna bidrag till statens kostnader under en

femårig övergångstid.

Fångvårdsstyrelsen blir enligt förslaget chefsmyndighet för polisarrester

som är anslutna till häkten. Härigenom blir det möjligt att befria polisen

från förpassningar av det klientel, som omhändertagits av polis eller annan

myndighet och som förvaras på samordnade häkten och arrester. I propositionen

förordas särskild utredning om möjligheterna att befria polisen

även från sådana förpassningar, som sker från fristående polisarrester till

häkten, fångvårdsanstalter och andra inrättningar, för vilka fångvårdsstyrelsen

är chefsmyndighet.

Personalbehovet vid häkten och med dessa förenade arrestlokaler har beräknats

till 125 befattningshavare.

Vad angår den centrala kriminaltekniska laboratorieverksamheten förordas

i propositionen, att laboratorieavdelningen vid statens kriminaltek
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11b år 196b

7

niska anstalt från och med den 1 juli 1964 ombildas till ett fristående laboratorium,

benämnt statens kriminaltekniska laboratorium. I samband därmed

upphör kriminaltekniska anstaltens verksamhet. Anstaltens registraturavdelning

överförs i enlighet med 1962 års principbeslut till rikspolisstyrelsen.

I administrativt avseende föreslås laboratoriet lyda under rikspolisstyrelsen.

I fackfrågorna kommer dock laboratoriet att vara helt självständigt.

Laboratoriet skall organiseras på tre avdelningar, en kemisk och biologisk,

eu skriftteknisk och en fysikalisk-teknisk.

Vid laboratoriet föreslås skola inrättas 49 tjänster, vilket innebär mer

än en fördubbling av personalen i förhållande till den nuvarande laboratorieavdelningen.

Arbetsuppgifterna för laboratoriet föreslås bli i stort sett desamma som

för laboratorieavdelningen, men en intensifiering av forskningen på kriminalteknikens

område förutsätts komma till stånd. Chef för laboratoriet

skall vara en professor som skall ha undervisningsskyldighet vid Stockholms

universitet.

Det totala medelsbehovet för budgetåret 1964/65 för de i propositionen

framlagda reformförslagen beräknas till i runt tal 315 milj. kr. eller samma

belopp som preliminärt upptagits härför i 1964 års statsverksproposition.

Anslagen till den centrala och lokala polisorganisationen uppgår till sammanlagt

233,3 milj. kr. En kraftig upprustning föreslås framför allt av polisens

tekniska utrustning. Antalet motorfordon föreslås ökat med ca 540

bilar, varigenom mera omfattande trafikövervaknings- och trafiksäkerhetsverksamhet

kommer att möjliggöras. Vidare äskas medel för inköp av en

helikopter för polisverksamheten. Polisens telexanläggningar byggs ut i väsentlig

omfattning. Var och en av de 119 centralorterna kommer att i samband

med reformen anslutas till telexnätet.

För åklagarväsendet beräknas ett medelsbehov för nästa budgetår av i

runt tal 20 milj. kr.

Omorganisationen av exekutionsväsendet beräknas för nästa budgetår

dra en kostnad av drygt 36 milj. kr. Härvid bar medel beräknats för viss

teknisk upprustning av kronofogdarnas kanslier.

För statens kriminaltekniska laboratorium föreslås en anslagstilldelning

av omkring 2,2 milj. kr., varigenom en betydande upprustning av de personella

och materiella resurserna för den kriminaltekniska laboratorieverksamheten

möj liggöres.

För vissa förberedelseåtgärder i samband med reformen föreslås ett förslagsanslag

av 3 milj. kr.

Slutligen äskas ett täckningsanslag av 20 milj. kr. för bl. a. hyror för lokaler

till här avsedda verksamhetsgrenar. En mindre del av anslaget avses

för att täcka länsstyrelsernas kostnader för länspolisebefsorganisationen och

fångvårdsanstalternas utgifter för polisarrester anslutna till häkten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr lik år 196k

Beträffande detaljerna i de skilda förslagen torde utskottet få hänvisa till

propositionen.

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Billman m. fl. (I: 192) och den andra inom andra kammaren av herr

Berglund m. fl. (11:235), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om en sådan successiv och väsentlig förstärkning

av statspolisens manskapsstyrka att en effektiv trafikövervakning kan åvägabringas

;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sveningsson och Virgin (I: 534) och den andra inom andra kammaren

av herrar Bohman och Ringaby (II: 652), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl.

Maj :t till nästa års riksdag framlägger förslag om utökning av polisens resurser

att utöva en effektiv trafikövervakning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Erik Olsson m. fl. (I: 747) och den andra inom andra kammaren av

herr Larsson i Norderön m. fl. (II: 919), i vilka hemställts att riksdagen vid

behandlingen av förevarande proposition måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla att Jämtlands län må utgöra ett särskilt länsåklagardistrikt;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lennart Geijer och Hernelius (I: 776) och den andra inom andra kammaien

av fru Kristensson in. fl. (II: 952), i vilka hemställts att riksdagen vid

behandlingen av förevarande proposition måtte anhålla att Kungl. Maj :t,

med beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna, vid kommande

budgetarbete ville till förnyad prövning upptaga frågan om åklagarnas anställningsformer;
dels

en inom andra kammaren av herr Lassinantti väckt motion (II: 953),

i vilken hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala, att

en avveckling av den nuvarande statspolisorganisationen inte bör företas så

att samarbetet över riksgränserna för bekämpning av brottslighet äventyras;

dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 954), i vilken

hemställts att riksdagen i samband med förevarande proposition måtte

besluta att länspolischefen skall ha sitt tjänsterum förlagt till den i residensstaden

förlagda polisstyrkan;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Svensson i Vä och Rask väckt

motion (II: 955), i vilken, såvitt den hänvisats till statsutskottet, hemställts

att riksdagen vid sin behandling av förevarande proposition måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla att polispersonal inom sådan bevakningsgrupp,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

som förutsätts ingå i den nya polisorganisationen, i viss utsträckning må

erhålla stationering och tjänstgöring på mindre orter utanför bevakningsgruppernas

huvudorter i syfte att befrämja lokalkännedom och kontakt

med allmänheten.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 235,

I: 534, II: 919, II: 952, II: 953, II: 954 och II: 955.

Utskottet

På grundval av det vid 1962 års riksdag fattade beslutet om förstatligande

och omorganisation av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet har Kungl.

Maj :t i förevarande proposition nr 100 lagt fram förslag angående den närmare

utformningen av organisationen av dessa verksamhetsgrenar. Förslagen

bygger på resultatet av det utredningsarbete, som bedrivits av den inom

inrikesdepartementet tillkallade polisberedningen, samt remissyttranden

över utredningsresultatet. I propositionen föreslås vidare att staten skall

överta även ansvaret för förvaring av häktade, vilket f. n. åvilar tingslag

och vissa städer. Förslag läggs också fram till ny organisation för den kriminaltekniska

laboratorieverksamheten. Medelsbehovet för budgetåret 1964/

65 beräknas till omkring 315 milj. kr.

Förslag till lagstiftning med anledning av förstatligandet och omorganisationen

av ifrågavarande verksamhetsgrenar har lagts fram i en särskild proposition,

nr 101. Förslagen har av riksdagen för granskning remitterats till

första lagutskottet, som enligt vad statsutskottet inhämtat tillstyrkt förslagen-

. .

Av grundläggande betydelse för den nya polisorganisationens effektivitet

är indelningen i polisdistrikt. Enligt 1962 års principbeslut ankommer fastställandet

av distriktsindelningen på Kungl. Maj :t, som den 23 april i år

beslutat en indelning av riket i 119 polisdistrikt. Eftersom distrikten bildats

av en huvudort jämte kringliggande områden innefattar fastställandet av

distriktsindelningen ställningstaganden även i fråga om distriktens centi alorter.

Som framhölls i samband med behandlingen av principfrågan om

omorganisationen är den inre organisationen i distrikten och personalens

fördelning betydelsefulla för möjligheterna att tillgodose behovet av polisbevakning

inom distriktens olika delar. Å ena sidan nödvändiggör bl. a.

kravet på slagkraft och rationalisering en koncentration av polisstyrkorna,

medan å andra sidan önskvärdheten av lokalkännedom hos polisen och möjligheter

för allmänheten till nära kontakt med polisen talar för decentraliserad

stationering inom distrikten. Såvitt utskottet funnit har en lämplig

avvägning mellan dessa synpunkter skett i förslaget, som bl. a. innebär att

arbetsgrupper stationeras på omkring 400 orter utanför distriktens centralorter.

Som departementschefen framhållit torde vunna erfarenheter av den

nya organisationen visa vilka justeringar som kan behöva vidtas efter hand

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 11b år 196b

i fråga om utstationering av arbetsgrupper och fördelningen av personal

mellan huvudstyrkorna och arbetsgrupperna. Att splittra arbetsgruppernas

personal genom utstationering även från arbetsgruppernas huvudorter synes

ägnat att äventyra gruppernas handlingsmöjligheter. Utskottet kan

därför inte tillstyrka det härom framställda förslaget i motionen II: 955.

Det synes lämpligt att polisdistrikten såsom föreslagits indelas i vaktområden

som skall utgöra primära verksamhetsområden för de i området stationerade

arbetsgrupperna. Utskottet delar departementschefens uppfattning

att arbetsgrupperna framför allt bör svara för bevakning och annan yttre

verksamhet inom sitt område, medan svårare och mera omfattande utredningar

samt trafikövervakning och annan yttre verksamhet inom hela distriktet

ombesörjs av huvudstyrkan. Fixa gränser för arbetsfördelningen

avses dock inte skola dras upp utan utrymme bör finnas att anpassa fördelningen

till arbetsgruppernas storlek och särskilda förhållanden i de olika

distrikten. Av stor betydelse är fördelningen av ansvaret för polismyndighetsärendenas

handläggning. Utskottet noterar med tillfredsställelse departementschefens

uttalande att decentraliserad handläggning av sådana

ärenden förutsätts skola ske i betydande omfattning.

Den nuvarande trafiksituationen gör det angeläget att polisens insatser

för trafikövervakning ökas. Denna fråga har tagits upp i motionerna I: 192

och II: 235 samt 1: 534 och II: 652, i vilka hemställs om ökade personalresurser

för denna övervakning. I anslutning härtill vill utskottet till en början

stryka under att trafikövervakning är eu uppgift för varje patrullerande

polisman. I övrigt innebär propositionsförslaget att särskilda grupper för

trafikövervakning kan avdelas inom huvudstyrkan i flertalet polisdistrikt

samt att huvuddelen av tjänsterna inom ordningsstatspolisen tillförs speciella

länstrafikgrupper. Länstrafikgrupperna skall stå under direkt ledning

av länspolischefen, som även skall samordna den lokala och den

länsvisa övervakningen. Enligt utskottets mening öppnas härigenom möjligheter

till ökade polisiära insatser i trafikövervakningsarbetet. Syftet med

de nyss nämnda motionerna torde alltså väsentligen tillgodoses inom den nya

polisorganisationen. Behovet av framtida personalförstärkningar för trafikövervakningen

torde få bedömas på grundval av de resultat som nås inom

den nya organisationen och prövas från år till år.

Som ett led i den 1962 beslutade avvecklingen av statspolisen skall vidare

enligt vad departementschefen förordat flertalet av kriminalstatspolisens

tjänster fördelas på det sätt, att en del tjänster tilldelas vissa polisdistrikt,

som därigenom blir i stånd att ombesörja även svårare brottsutredningar,

medan övriga tjänster förs huvudsakligen till residensstädernas poliskårer

för att användas som förstärkning i polisdistrikt, som själva saknar resurser

för kvalificerade utredningar. Denna principiella fördelning torde inte

hindra att länspolischefen, som enligt förslaget skall disponera över den

för förstärkningstjänstgöring avsedda personalen, tillgodoser även sådana

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

11

i motionen II: 953 avsedda speciella förstärkningsbehov som kan föreligga

i gränsdistrikt, vilka vid fördelningen tilldelats tjänster ur kriminalstatspolisen.

Utskottet tillstyrker därför den föreslagna fördelningen av

kriminalstatspolisens tjänster.

Den av departementschefen förordade organisationen i övrigt av det lokala

polisväsendet föranleder ingen erinran från utskottets sida. Med särskild

tillfredsställelse hälsar utskottet förslaget att utöka kadern av kontorspersonal,

vilket gör det möjligt att i större utsträckning än nu använda

polismännen för den egentliga polisverksamheten. Härigenom synes en icke

obetydlig förstärkning av polisens personalresurser komma till stånd.

Vad departementschefen förordat beträffande den regionala polisorganisationen

ansluter efter vad utskottet funnit helt till de riktlinjer som godtagits

i 1962 års principbeslut. Sålunda skall länsstyrelserna vara högsta

polismyndighet i länen och i denna egenskap utöva ledningen av länets

polisväsende. Länspolischefen ges ställning som tjänsteman i länsstyrelsen

med befogenhet att på eget ansvar fatta beslut på länsstyrelsens vägnar

såvitt rör den operativa ledningen av polisväsendet. I vissa situationer skall

landshövdingen personligen kunna ingripa i polisledningen och överta det

direkta befälet över polisstyrkorna. Utskottet tillstyrker denna uppgiftsfördelning

liksom förslaget att länspolischefen får fristående ställning i förhållande

till de nuvarande avdelningarna inom länsstyrelsen utan att någon

särskild sektion eller avdelning inrättas för polisärenden. I egenskap av

länsstyrelse tjänsteman bör länspolischefen såsom departementschefen förordat

ha sitt ämbetsrum i anslutning till länsstyrelsens lokaler. Utskottet

avstyrker således yrkandet i motionen II: 954 att länspolischefen bereds

tjänsterum i anslutning till residensstadens polisstyrka. Vidare har utskottet

funnit, att departementschefen anfört bärande skäl för att polischeferna

i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt ges självständig

ställning i fråga om den operativa ledningen av polisverksamheten i dessa

distrikt. Även vad beträffar länsstyrelsernas befattning med polisväsendets

ekonomiska administration och personaltilldelningen på länsplanet anser

utskottet vad departementschefen förordat vara ändamålsenligt.

Inrättande av ett centralt polisorgan är en förutsättning för att den nya

polisorganisationen skall få den stadga och enhetlighet som krävs för ökade

polisiära insatser på olika områden. I huvudsak bör detta organ, rikspolisstyrelsen,

ha inspekterande, rådgivande och samordnande uppgifter. Som

förutsattes i 1962 års principbeslut måste styrelsen dock i en del avseenden

få befogenhet att dirigera och leda polisverksamheten. Inte minst gäller detta

trafikövervakningen, där eu riksomfattande samordning och ledning torde

kunna leda till avsevärda förbättringar. Även i fråga om bekämpning av

vissa brottstyper samt på den förvaltningsmässiga sidan synes det, som departementschefen

anfört, nödvändigt att rikspolisstyrelsen äger utöva ledningen

och meddela direktiv.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr it t år 196t

Till förslaget beträffande fördelning av utlänningskontrollen mellan polisen

och utlänningskommissionen under en övergångstid i avbidan på utlänningsutredningens

slutliga förslag i ämnet kan utskottet ansluta sig.

övertygande skäl synes också under det fortsatta utredningsarbetet ha framkommit

för att statens polisskola helt inordnas i rikspolisstyrelsen. Inte

heller mot departementschefens förslag till rikspolisstyrelsens organisation,

som i stort sett överensstämmer med de centrala ämbetsverkens, har utskottet

funnit anledning till erinran.

Renodlingen av åklagarverksamheten bör genomföras så att samarbetet

mellan polisen och åklagarna inte försvåras. I polisberedningens förslag har

samarbetsfrågan lösts på det sätt, att åklagardistrikten bildas av ett eller

flera polisdistrikt samt att åklagare stationeras även på polisiära centralorter,

vilka inte utgör kansliort för en åklagarmyndighet. Denna lösning av

organisationsspörsmålet, vilken anses fylla rimliga krav även från administrativa

synpunkter, har tillstyrkts såväl i de flesta remissyttrandena som av

departementschefen. Även enligt utskottets mening synes förslaget ge goda

förutsättningar för en ändamålsenlig åklagarverksamhet i nära samarbete

med polisens brottsutredande organ. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta om indelningen i åklagardistrikt och om åklagarnas stationering i

distrikten.

I likhet med departementschefen vill utskottet förorda att åklagarverksamheten

på det regionala planet i vart fall tills vidare i princip knyts till

länen. Avsteg från denna princip måste givetvis göras i de fall då åklagarverksamheten

i ett län inte ger full sysselsättning för ens en länsåklagare.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att gemensamma länsåklagarmyndigheter

av detta skäl anordnas för Stockholms och Gotlands

län samt för Blekinge och Kronobergs län. Vad beträffar Jämtlands län,

som förutsätts skola bilda ett enda lokalt åklagardistrikt, har departementschefen

förordat att länet erhåller gemensam länsåklagarmyndighet med

Västernorrlands län. Såsom departementschefen funnit skulle en länsåklagare

i Jämtlands län få mycket begränsade lednings-, tillsyns- och förvaltningsuppgifter,

vilka uppgifter utgör det huvudsakliga skälet för regionala

åklagarmyndigheter. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslaget i motionerna

I: 747 och II: 919 att särskild länsåklagarmyndighet inrättas i Jämtlands

län.

Vad departementschefen förordat beträffande riksåklagarämbetets organisation

tillstyrker utskottet.

Liksom åklagarverksamheten skall exekutionsverksamheten enligt propositionsförslaget

bygga på relativt stora distrikt bestående av ett eller flera

polisdistrikt. Huvuddelen av personalen koncentreras till kronofogdedistriktens

centralorter, och övrig personal stationeras ut i distrikten på omkring

175 orter. I fråga om arbetsfördelningen förutsätts delegation av utmätningsmannauppgifter

till bl. a. den utstationerade personalen skola äga rum

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tlå år 196i

13

i avsevärd utsträckning. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot

vad departementschefen i detta och andra hänseenden förordat i avseende på

det framtida exekutionsväsendet. Indelningen i kronofogdedistrikt bör ankomma

på Kungl. Maj :t. I detta sammanhang vill utskottet starkt understryka

nödvändigheten att möjligheter skapas för central samordning och

rådgivning inom exekutionsväsendet i varje fall under de första åren efter

omorganisationen. Som departementschefen framhållit är det härvid av

särskild betydelse att frågan om den exekutiva personalens utbildning får

tillfredsställande lösning.

I princip har tingslag och magistratsstäder ansvaret för förvaring av häktade.

Enligt vad polisberedningen redovisat har statsverket emellertid i

verkligheten övertagit praktiskt taget hela bestyret med förvaringen av häktade

och bär också huvudparten av kostnaderna därför. Staten svarar vidare

helt för förvaringen av dem som dömts till frihetsstraff och efter polisväsendets

förstatligande även för förvaringen av gripna och anhållna. Med

hänsyn till dessa omständigheter har beredningen föreslagit att staten skall

helt överta ansvaret för förvaring av häktade. Förslaget har vunnit anslutning

såväl av samtliga remissmyndigheter som av departementschefen. De

åberopade skälen för en sådan reform anser utskottet vara bärande. Utskottet

tillstyrker därför att ansvaret för förvaring av häktade övertas av staten

och att för förstatligandet skall gälla samma principer som riksdagen redan

fastställt för förstatligandet av polisväsendet m. m. Reformen skapar förutsättningar

för samordning mellan fångvårdsanstalter och häkten av de personella

resurserna, något som framstår som angeläget med hänsyn till de

krav på bl. a. särskild utbildning som måste ställas på bevakningspersonalen.

Utskottet ansluter sig således helt till departementschefens förslag att häktesorganisationen

knyts till fångvården. Det blir härvid naturligt att fångvårdsstyrelsen

får ansvaret även för samordnade häkten och polisarrester,

medan fristående polisarrester alltjämt torde böra lyda under polismyndigheterna.

Enligt 1962 års principbeslut skall de arbetsuppgifter som nu ankommer

på registraturavdelningen vid statens kriminaltekniska anstalt överföras

till rikspolisstyrelsen. Verksamheten vid den andra av anstaltens bägge avdelningar,

laboratorieavdelningen, var vid tiden för riksdagsbeslutet föremål

för utredning. I propositionen har nu föreslagits, att laboratorieavdelningens

uppgifter —■ att verkställa kriminaltekniska laboratorieundersökningar

och på grundval av dessa undersökningar upprätta sakkunnigutlåtanden

— inte splittras på ett flertal institutioner utan även i framtiden lägges

på ett enda organ. Efter förstatligandet och omorganisationen av polisoch

åklagarväsendet kommer behovet av ett centralt kriminaltekniskt laboratorium

att bli större än f. n. Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget,

som innebär en väsentlig upprustning av resurserna på detta område.

Vad departementschefen i olika hänseenden förordat beträffande det krimi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 1H år 196i

naltekniska laboratoriets organisation och därmed förknippade spörsmål

ger inte anledning till invändning från utskottets sida.

Vad härefter angår frågan om löner till personalen i de nya polis-, åklagaroch

exekutionsorganisationerna m. m. grundar sig de i propositionen framlagda

förslagen på en förhandlingsöverenskommelse mellan företrädare för

staten och tjänstemännens huvudorganisationer. Överenskommelsen avser

inte enbart löner utan även andra avlöningsförmåner samt pensionsförmåner

in. in. Den upptar vidare bestämmelser beträffande lönegrads- och löneklassplacering

av personal, som övergår till den nya organisationen, ävensom

andra övergångsbestämmelser, överenskommelsen har godtagits av

Kungl. Maj :t och underställts riksdagens prövning genom förevarande proposition.

Vid sin granskning av Kungl. Maj:ts på föreliggande förhandlingsöverenskommelse

grundade förslag har utskottet funnit sig inte böra framställa

någon invändning mot dem.

Såvitt angår förhållandet mellan antalet ordinarie och icke ordinarie

tjänster inom chefskarriärerna i de nya organisationerna innebär de av

Kungl. Maj:t framlagda förslagen bl. a. att i huvudsak endast chefstjänsten

inom varje regionalt och lokalt distrikt skall ordinariesättas. Förslagen torde

innebära att den ordinarie anställningsformen kommer i fråga i mer begränsad

omfattning än i de nuvarande kommunala organisationerna. Detta

förhållande har såvitt angår åklagarväsendets personal uppmärksammats

i motionerna I: 776 och II: 952, i vilka yrkas att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte anhålla, att Kungl. Maj :t ville vid kommande

budgetarbete till förnyad prövning uppta frågan om åklagarnas anställningsformer.

Som motivering för yrkandet anförs i motionerna att det

är angeläget att rättsväsendets funktionärer åtnjuter långtgående skydd

mot avsättning. Utskottet, som konstaterar att Kungl. Maj :ts förslag i förevarande

hänseenden torde överensstämma med de grunder som hittills tilllämpats

för ordinariesättning i de nuvarande landsfogde- och landsfiskalsorganisationerna,

anser för sin del naturligt att försiktighet iakttas vid inrättande

av ordinarie tjänster i samband med en omorganisation av ifrågavarande

omfattning. Vidare noterar utskottet att personliga tjänster förutsätts

bli inrättade för dem, som f. n. har mot ordinarie statlig anställning

svarande kommunal anställning och som efter övergång till de nya organisationerna

inte får ordinarie tjänst. Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet

kunna tillstyrka de av Kungl. Maj :t framlagda förslagen. Fråga om

ytterligare ordinariesättning torde få övervägas först sedan närmare erfarenheter

vunnits av de nya organisationerna.

Mot anslagsberäkningarna och de föreslagna principerna för avräkning

av automobilskattemedlen har utskottet ingen erinran.

Under åberopande av det anförda, och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt

inte givit anledning till erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida,

hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

15

I. att riksdagen må godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 6 mars

1964 förordade riktlinjerna för organisationen m. in. av

rikspolisstyrelsen;

II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 954 godkänna de av departementschefen

förordade riktlinjerna för organisationen

m. in. av det regionala polisväsendet;

III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 953 och II: 955, sistnämnda

motion såvitt nu är i fråga, godkänna de av departementschefen

förordade riktlinjerna för organisationen m. m. av

det lokala polisväsendet;

IV. att riksdagen må godkänna de av departementschefen

förordade riktlinjerna för omorganisationen av riksåklagarämbetet;
V.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 747 och II: 919 godkänna

de av departementschefen förordade riktlinjerna för organisationen

av det regionala åklagarväsendet;

VI. att riksdagen må godkänna de av departementschefen

förordade riktlinjerna för

a) organisationen m. m. av åklagarväsendet i övrigt;

b) organisationen m. m. av exekutionsväsendet;

c) övertagande fr. o. m. den 1 januari 1965 av ansvaret

för förvaringen av häktade och organisationen m. m. härför;

d) organisationen m. m. fr. o. m. den 1 juli 1964 av den

kriminaltekniska laboratorieverksamheten;

VII. att riksdagen må

a) godkänna den av departementschefen redovisade överenskommelsen

den 5 mars 1964 angående anställnings- och

avlöningsvillkor m. m. för personal inom polis-, åklagaroch

exekutionsväsendet in. m.;

b) godkänna övriga av departementschefen berörda förslag

av beskaffenhet att böra prövas av riksdagen;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta av förslagen betingade

ändringar i avlönings- och pensionsförfattningar, som

utfärdats med stöd av riksdagens beslut;

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter och

vidta de åtgärder i övrigt, som erfordras för genomförande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

av de framlagda förslagen, samt meddela erforderliga övergångsbestämmelser

;

e) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen angivna grunderna och

riktlinjerna för lönegradsplacering in. in. vidta de ytterligare

åtgärder, som kan visa sig erforderliga för genomförandet

av omorganisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet

in. m., såsom att med personalorganisationerna träffa

överenskommelser och utfärda därav föranledda bestämmelser

och andra föreskrifter;

VIII. att riksdagen må såvitt särskilt angår polisväsendet

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för

rikspolisstyrelsen;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 192 och II: 235 samt I: 534 och II: 652, de

två sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för den lokala polisorganisationen;
c)

bemyndiga Kungl. Maj :t att, i överensstämmelse med

vad departementschefen förordat vidta ändringar i personalförteckningen

för länsstyrelserna;

d) för tillämpning tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65

godkänna följande avlöningsstat för

1) rikspolisstyrelsen:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 100 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 2 300 000

3. Ersättningar till expertis, förslagsvis ...... 200 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 4 200 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 900 000

Summa kr. 8 700 000 ;

2) den lokala polisorganisationen:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 90 000 000

2. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis . . 100 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

17

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ...............

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

23 000 000

50 900 000

Summa kr. 164 000 000 ;

e) för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under elfte

huvudtiteln anvisa

1) till Rikspolisstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 8 700 000 kr., varav 340 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
2)

till Rikspolisstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 3 000 000 kr., varav 90 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
3)

till Rikspolisstyrelsen: Utrustning ett reservationsanslag

av 600 000 kr.;

4) till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. ett reservationsanslag

av 13 500 000 kr., varav 4 500 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen;

5) till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon

m. m. ett förslagsanslag av 7 500 000 kr., varav 2 300 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen;

6) till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande

och uppdagande av spioneri m. m. ett förslagsanslag

av 10 000 000 kr.;

7) till Polisverket: Diverse utqifter ett förslagsanslag av

1 500 000 kr.;

8) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 164 000 000 kr., varav 37 700 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen;

9) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 20 000 000 kr., varav 4 600 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen;

10) till Lokala polisorganisationen: Utrustning ett reservationsanslag

av 4 500 000 kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen;

IX. att riksdagen må såvitt särskilt angår åklagarväsendet

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

förordat

1) vidta ändringar i personalförteckningen för riksåklagarämbetet;
2)

fastställa personalförteckning för övriga åklagarmyndigheter;
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

b) besluta att motionerna I: 776 och II: 952 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

c) för tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65

godkänna följande avlöningsstat för

1) riksåklagarämbetet:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 257 000

2. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 250 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 283 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 243 000

Summa kr. 1 033 000 ;

2) övriga åklagarmyndigheter:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 3 500 000

2. Ersättningar till expertis, förslagsvis .... 200 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.............................. 7 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 4 900 000

Summa kr. 16 000 000 ;

d) för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under andra huvudtiteln

anvisa

1) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 033 000 kr.;

2) till Riksåklagarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 150 000 kr.;

3) till Övriga åklagarmyndigheter: Avlöningar ett förslagsanslag

av 16 000 000 kr.;

4) till Övriga åklagarmyndigheter: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 600 000 kr.;

5) till Övriga åklagarmyndigheter: Utrustning ett reservationsanslag

av 1 300 000 kr.;

X. att riksdagen må såvitt särskilt angår exekutionsväsendet
a)

bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för

den lokala exekutionsorganisationen;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1961

19

b) för tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65

godkänna följande avlöningsstat för den lokala exekutionsorganisationen:
-

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 12 000 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 7 200 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 8 800 000

Summa kr. 28 000 000 ;

c) för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

anvisa

1) till Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar ett

förslagsanslag av 28 000 000 kr.;

2) till Lokala exekutionsorganisationen: Omkostnader ett

förslagsanslag av 4 300 000 kr.;

3) till Lokala exekutionsorganisationen: Utrustning ett

reservationsanslag av 3 900 000 kr.;

XI. att riksdagen må såvitt särskilt angår häktesorganisationen

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i

personalförteckningen för fångvårdsanstalterna som föranleds

av vad departementschefen förordat;

XII. att riksdagen må såvitt särskilt angår den kriminaltekniska

laboratorieverksamheten

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för

statens kriminaltekniska laboratorium;

b) för tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65

godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska

laboratorium:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 20 000

2. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 30 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 1 100 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 450 000

Summa kr. 1 600 000 ;

c) för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

anvisa

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964

1) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar

ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.;

2) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Omkostnader

ett förslagsanslag av 125 000 kr.;

3) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Utrustning

ett reservationsanslag av 700 000 kr.;

XIII. att riksdagen må såvitt angår de omorganiserade

verksamhetsgrenarna gemensamt för budgetåret 1964/65 å

driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

a) till Vissa övergångskostnader i anledning av förstatligandet

av polisväsendet m. m. ett förslagsanslag av

3 000 000 kr.;

b) till Täckning av merkostnader i samband med omorganisationen

av polisväsendet m. m. ett förslagsanslag av

20 000 000 kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
XIV.

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret

1964/65 medge av reformerna föranledda överskridanden

av maximerade anslagsposter under förslagsanslag.

Stockholm den 15 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren; fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Söderberg,

Mårtensson, Bertil Petersson, Per Petersson och Harry Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,

herr Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Johansson i Norrköping, Gustafsson

i Skellefteå, Andersson i Knäred, Fagerlund, Löfroth och Turesson.

ESSELTE AB. STHLH M

414815

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m: m., såvitt propositionen hänvisats till statsutskott a1 i texten