Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisationen av polis-, åklagaroch exekutionsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1964-05-15 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisationen av polis-, åklagaroch exekutionsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
1
Nr 114
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisationen
av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 13, punkt 56) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1964/65 beräkna till Kostnader för omorganisation av polis-, åklagar- och
exekutionsväsendet m. in. ett förslagsanslag av 315 000 000 kr., varav
37 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Vidare har Kungl.
Maj :t i nämnda proposition (bilaga 4, punkterna 14 och 15) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för samma budgetår
beräkna till Riksåklagarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 539 000
kr. och till Riksåklagarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av 29 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 100, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 6 mars
1964, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för a) organisationen
m. in. av rikspolisstyrelsen samt det regionala och lokala polisväsendet
in. m., b) omorganisation av riksåklagarämbetet samt organisationen
in. in. av åklagarväsendet i övrigt, c) organisationen m. in. av exekutionsväsendet,
d) övertagande fr. o. m. den 1 januari 1965 av ansvaret för förvaringen
av häktade och organisationen in. m. härför samt e) organisationen
m. m. fr. o. m. den 1 juli 1964 av den kriminaltekniska laboratorieverksamheten;
dels
godkänna eu i nämnda statsrådsprotokoll redovisad överenskommelse
den 5 mars 1964 angående anställnings- och avlöningsvillkor in. in.
för personal inom polis-, åklagar- och exekutionsväsendet in. in.;
dels godkänna övriga av departementschefen berörda förslag av beskaffenhet
att böra prövas av riksdagen;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t a) att vidta av förslagen betingade ändringar
i avlönings- och pensionsförfattningar, som utfärdats med stöd av riksdagens
beslut, b) att meddela de föreskrifter och vidta de åtgärder i övrigt,
som erfordras för genomförande av de framlagda förslagen, ävensom meddela
erforderliga övergångsbestämmelser samt c) att i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen angivna grunderna och riktlinjerna
för lönegradsplacering in. in. vidta de ytterligare åtgärder, som kan
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 114
2
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
visa sig erforderliga för genomförandet av omorganisationen av polis-,
åklagar- och exekutionsväsendet m. in., såsom att med personalorganisationerna
träffa överenskommelser och utfärda härav föranledda bestämmelser
och andra föreskrifter;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för rikspolisstyrelsen och den lokala
polisorganisationen, ändra personalförteckningen för länsstyrelserna och
för riksåklagarämbetet, fastställa personalförteckning för övriga åklagarmyndigheter
och för den lokala exekutionsorganisationen, ändra personalförteckningen
för fångvårdsanstalterna samt fastställa personalförteckning
för statens kriminaltekniska laboratorium;
dels för tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65 godkänna
av departementschefen förordade avlöningsstater för rikspolisstyrelsen, den
lokala polisorganisationen, riksåklagarämbetet, övriga åklagarmyndigheter,
den lokala exekutionsorganisationen samt statens kriminaltekniska laboratorium
;
dels under elfte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa 1) till Rikspolisstyrelsen:
Avlöningar ett förslagsanslag av 8 700 000 kr., varav 340 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen; 2) till Rikspolisstyrelsen:
Omkostnader ett förslagsanslag av 3 000 000 kr., varav 90 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen; 3) till Rikspolisstyrelsen: Utrustning ett
reservationsanslag av 600 000 kr.; 4) till Polisverket: Inköp av motorfordon
in. in. ett reservationsanslag av 13 500 000 kr., varav 4 500 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen; 5) till Polisverket: Underhåll och drift av
motorfordon in. in. ett förslagsanslag av 7 500 000 kr., varav 2 300 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen; 6) till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av spioneri in. in. ett förslagsanslag
av 10 000 000 kr.; 7) till Polisverket: Diverse utgifter ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.; 8) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett
förslagsanslag av 164 000 000 kr., varav 37 700 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen; 9) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 20 000 000 kr., varav 4 600 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen; 10) till Lokala polisorganisationen: Utrustning ett
reservationsanslag av 4 500 000 kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen; 11) till Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar
ett förslagsanslag av 28 000 000 kr.; 12) till Lokala exekutionsorganisationen:
Omkostnader ett förslagsanslag av 4 300 000 kr.; 13) till Lokala
exekutionsorganisationen: Utrustning ett reservationsanslag av 3 900 000
kr.; 14) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 600 000 kr.; 15) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 125 000 kr.; 16) till Statens kriminaltekniska
laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag av 700 000 kr.;
dels under andra huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa 1) till Riks
-
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
3
åklagarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 033 000 kr.; 2) till Riksåklagarämbetet:
Omkostnader ett förslagsanslag av 150 000 kr.; 3) till Övriga
åklagarmyndigheter: Avlöningar ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.;
4) till Övriga åklagarmyndigheter: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 600 000 kr.; 5) till Övriga åklagarmyndigheter: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 300 000 kr.;
dels såvitt angår de omorganiserade verksamhetsgrenarna gemensamt under
elfte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa till Vissa övergångskostnader
i anledning av förstatligandet av polisväsendet m. m. ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr. och till Täckning av merkostnader i samband med
omorganisationen av polisväsendet in. m. ett förslagsanslag av 20 000 000
kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1964/65 medge av
reformerna föranledda överskridanden av maximerade anslagsposter under
förslagsanslag.
Propositionen
I propositionen framläggs på 1962 års principbesjut grundade förslag beträffande
organisationen av det förstatligade polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.
I anslutning härtill redovisas vissa förslag i fråga om häktesorganisationen
och den kriminaltekniska laboratorieverksamheten.
Reformen kommer att beröra i runt tal 18 000 befattningshavare, varav
drygt 14 600 inom polisorganisationen, över 1 000 inom åklagarväsendet och
mer än 2 200 inom exekutionsväsendet samt nära 200 inom häktesorganisationen
och den centrala kriminaltekniska laboratorieverksamheten. Centrala
löneförhandlingar har ägt rum på grundval av uppgjorda organisationsplaner
för de olika verksamhetsgrenarna. Uppgörelse har träffats mellan berörda
parter den 5 mars 1964.
Vad angår polisväsendet förutsätts att landet från och med den 1 januari
1965 för den lokala polisverksamheten indelas i 119 polisdistrikt. Som grund
för indelningen läggs den indelning av länen i kommunblock vilken Kungl.
Maj :t fastställer. Antalet stationeringsorter, som för närvarande uppgår till
omkring 980, förutsätts bli ca 520. Personalen inom ett distrikt fördelas på
en huvudstyrka i distriktets centralort och arbetsgrupper i andra större
tätorter i distriktet. I anslutning till dessa stationeringar indelas distriktet
i vaktområden. Vid fördelningen av arbetsuppgifterna mellan huvudstyrkan
i centralorten och arbetsgrupperna i övriga stationeringsorter har betydelsefulla
uppgifter avseende hela distriktet lagts på huvudstyrkans personal.
Samtidigt har emellertid förutsatts, att beslutanderätten i polismyndighetsärenden
i stor utsträckning skall kunna delegeras till chef för arbetsgrupp.
Beträffande arbetsorganisationen i distrikten föreslås att patrullering,
socialpolisverksamhet, allmän spaning och annan »yttre verksamhet» sam
-
l*
4
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
manföres i en avdelning — ordningsavdelningen. Praktiskt taget allt utredningsarbete
skall fullgöras inom en utredningsavdelning, uppdelad på en
kriminalsektion och en allmän sektion.
Förslagen innebär bl. a. att länstrafikgrupper inrättas med uppgift att
bedriva regional trafikövervakning i samma omfattning som hittills. Vidare
föreslås att stationeringsorterna för polisrytteriet begränsas till Stockholm,
Göteborg och Malmö.
Beräkningen av personalbehovet för den lokala polisorganisationen baserar
sig på förslag till organisationsplaner som lagts fram av polisberedningen
för varje polisdistrikt. Vid planernas upprättande har i enlighet med 1962 års
principbeslut utgångspunkten varit att organisationen skall rymmas inom
den nuvarande personalramen. För att avlasta polispersonal uppgifter av
icke polisiär natur föreslås ett ökat antal tjänster i kontorskarriären. Totalt
omfattar förslagen ca 10 000 ordinarie polismanstjänster samt i runt tal 1 350
extra ordinarie poliskonstapelstjänster för förstärknings- och vikariatstjänstgöring.
Härtill kommer personal för administrativa uppgifter in. m. samt
aspiranter i polischefs- och polismanskarriärerna.
Den regionala ledningen av polisväsendet skall ankomma på länsstyrelsen.
I länsstyrelsen utövas den operativa ledningen av polisverksamheten av
länspolischefen, som skall äga självständigt disponera såväl de regionala
som de lokala polisstyrkorna i länet. I vissa fall skall landshövdingen kunna
överta ledningen av polisverksamheten. I förhållande till överståthållarämbetet
och länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län skall
polischeferna i Stockholms respektive Göteborgs och Malmö polisdistrikt
inta en relativt självständig ställning i fråga om den egentliga polisverksamheten.
Länspolischefen inordnas som tjänsteman i länsstyrelsen vid
sidan av de nuvarande avdelningarna, landskansliet och landskontoret,
men får föredragningsskyldighet i landskansliet beträffande polisärenden.
Huvuddelen av den ekonomiska administrationen av polisväsendet förläggs
till länsstyrelsernas landskontor. I varje län utom Gotlands inrättas en tjänst
som länspolischef. I några län inrättas härjämte en tjänst som biträdande
länspolischef. Vissa personalförstärkningar föreslås vid landskontoren.
Rikspolisstyrelsens polisiära verksamhet kommer till väsentlig del att
hänföra sig till uppgifter av rådgivande och samordnande karaktär. På
vissa områden föreslås dock styrelsen få möjlighet att ge direktiv om hur
polisverksamheten skall bedrivas och att utöva viss ledning av polisarbetet.
Detta gäller särskilt beträffande trafikövervakning och bekämpning av vissa
brottstyper. Även omfattande administrativa uppgifter kommer att åvila
rikspolisstyrelsen. Vissa uppgifter beträffande utlänningskontrollen föreslås
överflyttade från statens utlänningskommission till styrelsen.
Utbildningsfrågorna för polispersonal föreslås också skola handläggas
inom rikspolisstyrelsen. I anslutning härtill framläggs förslag om att statens
polisskola skall inordnas i styrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 11b år 196b
o
I samband med rikspolisstyrelsens inrättande upphör statens kriminaltekniska
anstalt och polisväsendets organisationsnämnd. Deras arbetsuppgifter
övertas helt eller delvis av rikspolisstyrelsen. Vidare kommer statspolisintendentens
funktioner och dennes kansli att överflyttas till och ingå
i styrelsen.
I rikspolisstyrelsen, som enligt 1962 års principbeslut skall inrättas den
1 juli 1964, föreslås ingå minst fem av Kungl. Maj :t utsedda lekmannarepresentanter.
Styrelsens arbetsenheter — utom i vad avser den särskilda
polisverksamheten — skall enligt förslaget vara två fackbyråer för polisärenden,
en personalbyrå, en kanslibyrå och en teknisk byrå samt en informationsavdelning.
Förutom rikspolischefen och en överdirektör, för vilka
inrättas ordinarie tjänster, föreslås ca 170 extra ordinarie tjänster hos
styrelsen, varjämte medel beräknas för extra personal.
För att få tillfredsställande rekrytering till polischefstjänsterna föreslås
att såväl direktrekrytering som inomverksrekrytering tillämpas. Beträffande
inomverksrekryteringen föreslås att polisman, som med goda betyg genomgått
konstapelsutbildning och innehar studentexamenskompetens i vissa
ämnen, skall kunna antas till polischefsutbildning. Som grundutbildning
för direktrekryterade sökande föreslås juris kandidatexamen eller samhällsvetenskaplig-juridisk
examen. För polismän, vilka antagits till polischefsutbildning,
anordnas en juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning.
Den därefter följande utbildningen skall i princip vara gemensam för inomverks-
och direktrekryterade och avse samordnad teoretisk och praktisk
undervisning.
För åklagarverksamheten förutsätts landet bli indelat i 90 åklagardistrikt,
som vart och ett utgörs av ett eller flera polisdistrikt. I varje åklagardistrikt
skall finnas två eller flera distriktsåklagare, i princip sammanförda i en
åklagarmyndighet. Består åklagardistriktet av mer än ett polisdistrikt, skall
dock en åklagare stationeras i varje polisiär centralort som inte utgör kansliort
för myndigheten. På länsplanet skall ledning och tillsyn över åklagarväsendet
ankomma på en eller flera länsåklagare, för vilka länet eller i
undantagsfall två län skall vara verksamhetsområde. Länsåklagare skall
även handlägga vissa särskilt kvalificerade mål samt handha prövning av
vissa åtalsfrågor beträffande ungdom. I Stockholms, Göteborgs och Malmö
åklagardistrikt skall åklagarmyndigheten bestå av ett antal åklagarkammare.
Myndighetens chef, överåklagaren, skall i dessa distrikt fullgöra länsåklagares
uppgifter utom vad gäller dennes åtalsuppgifter, vilka i regel liksom
övriga åtalsuppgifter skall fullgöras inom kamrarna.
Beträffande riksåklagarens ställning som högsta allmänna åklagare i
riket föreslås ingen ändring. Riksåklagarämbetet skall emellertid enligt
förslaget handha åklagarväsendets administrativa och ekonomiska förvaltning.
För detta ändamål föreslås förstärkning av ämbetets personal och
i anslutning därtill viss omorganisation inom ämbetet. Bl. a. skall en tjänst
som biträdande riksåklagare inrättas.
6
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
För exekutionsverksamheten föreslås riket skola indelas i 81 kronofogdedistrikt,
som vart och ett skall bestå av ett eller flera polisdistrikt. Personalen
i ett kronofogdedistrikt skall till större delen stationeras på kronofogdemyndighetens
kansliort, som skall vara en polisiär centralort inom distriktet.
Exekutiv personal stationeras också utanför kansliorten där så erfordras.
Sammanlagda antalet stationeringsorter utanför kansliorterna beräknas
1 hela landet uppgå till omkring 175. Den kontorsmässiga behandlingen av
arbetsuppgifterna skall koncentreras till kansliorten.
I varje kronofogdedistrikt skall finnas en eller flera kronofogdar och
vid behov biträdande kronofogdar. I distrikt med flera kronofogdar skall
en av dem vara administrativ chef, men i avseende på utmätningsmannagöromålen
skall de vara jämställda. För kronofogdepersonalen skall finnas
en särskild vikariats- och förstärkningsorganisation. Förutom nu angiven
personal skall i distrikten finnas kronokommissarier för arbetsledning samt
exekutiva och kamerala uppgifter samt förste kronoassistenter, kronoassistenter
och personal inom kontorskarriären. Totalt omfattar förslaget drygt
2 200 tjänster, varav ca 140 kronofogdetjänster.
Utbildningen av personalen ägnas stor uppmärksamhet. För den exekutiva
personalen föreslås särskilda kurser.
Kronofogdemyndighet skall i administrativt hänseende vara underställd
länsstyrelsen.
Särskilda sakkunniga förutsätts tillkallas med uppgift att handha frågor
angående central rådgivning, samordning och rationalisering i samband
med organisationsförändringen.
I propositionen föreslås vidare att ansvaret för förvaring av häktade helt
övertas av staten fr. o. m. den 1 januari 1965. Häktesorganisationen skall enligt
förslaget anknytas till fångvården. För denna huvudmannaskapsreform
skall gälla samma principer, som riksdagen beslutat för motsvarande reform
i fråga om polis-, åklagar- och exekutionsväsendet, innebärande bl. a.
att berörda kommuner skall lämna bidrag till statens kostnader under en
femårig övergångstid.
Fångvårdsstyrelsen blir enligt förslaget chefsmyndighet för polisarrester
som är anslutna till häkten. Härigenom blir det möjligt att befria polisen
från förpassningar av det klientel, som omhändertagits av polis eller annan
myndighet och som förvaras på samordnade häkten och arrester. I propositionen
förordas särskild utredning om möjligheterna att befria polisen
även från sådana förpassningar, som sker från fristående polisarrester till
häkten, fångvårdsanstalter och andra inrättningar, för vilka fångvårdsstyrelsen
är chefsmyndighet.
Personalbehovet vid häkten och med dessa förenade arrestlokaler har beräknats
till 125 befattningshavare.
Vad angår den centrala kriminaltekniska laboratorieverksamheten förordas
i propositionen, att laboratorieavdelningen vid statens kriminaltek
-
Statsutskottets utlåtande nr 11b år 196b
7
niska anstalt från och med den 1 juli 1964 ombildas till ett fristående laboratorium,
benämnt statens kriminaltekniska laboratorium. I samband därmed
upphör kriminaltekniska anstaltens verksamhet. Anstaltens registraturavdelning
överförs i enlighet med 1962 års principbeslut till rikspolisstyrelsen.
I administrativt avseende föreslås laboratoriet lyda under rikspolisstyrelsen.
I fackfrågorna kommer dock laboratoriet att vara helt självständigt.
Laboratoriet skall organiseras på tre avdelningar, en kemisk och biologisk,
eu skriftteknisk och en fysikalisk-teknisk.
Vid laboratoriet föreslås skola inrättas 49 tjänster, vilket innebär mer
än en fördubbling av personalen i förhållande till den nuvarande laboratorieavdelningen.
Arbetsuppgifterna för laboratoriet föreslås bli i stort sett desamma som
för laboratorieavdelningen, men en intensifiering av forskningen på kriminalteknikens
område förutsätts komma till stånd. Chef för laboratoriet
skall vara en professor som skall ha undervisningsskyldighet vid Stockholms
universitet.
Det totala medelsbehovet för budgetåret 1964/65 för de i propositionen
framlagda reformförslagen beräknas till i runt tal 315 milj. kr. eller samma
belopp som preliminärt upptagits härför i 1964 års statsverksproposition.
Anslagen till den centrala och lokala polisorganisationen uppgår till sammanlagt
233,3 milj. kr. En kraftig upprustning föreslås framför allt av polisens
tekniska utrustning. Antalet motorfordon föreslås ökat med ca 540
bilar, varigenom mera omfattande trafikövervaknings- och trafiksäkerhetsverksamhet
kommer att möjliggöras. Vidare äskas medel för inköp av en
helikopter för polisverksamheten. Polisens telexanläggningar byggs ut i väsentlig
omfattning. Var och en av de 119 centralorterna kommer att i samband
med reformen anslutas till telexnätet.
För åklagarväsendet beräknas ett medelsbehov för nästa budgetår av i
runt tal 20 milj. kr.
Omorganisationen av exekutionsväsendet beräknas för nästa budgetår
dra en kostnad av drygt 36 milj. kr. Härvid bar medel beräknats för viss
teknisk upprustning av kronofogdarnas kanslier.
För statens kriminaltekniska laboratorium föreslås en anslagstilldelning
av omkring 2,2 milj. kr., varigenom en betydande upprustning av de personella
och materiella resurserna för den kriminaltekniska laboratorieverksamheten
möj liggöres.
För vissa förberedelseåtgärder i samband med reformen föreslås ett förslagsanslag
av 3 milj. kr.
Slutligen äskas ett täckningsanslag av 20 milj. kr. för bl. a. hyror för lokaler
till här avsedda verksamhetsgrenar. En mindre del av anslaget avses
för att täcka länsstyrelsernas kostnader för länspolisebefsorganisationen och
fångvårdsanstalternas utgifter för polisarrester anslutna till häkten.
8 Statsutskottets utlåtande nr lik år 196k
Beträffande detaljerna i de skilda förslagen torde utskottet få hänvisa till
propositionen.
Motioner
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Billman m. fl. (I: 192) och den andra inom andra kammaren av herr
Berglund m. fl. (11:235), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om en sådan successiv och väsentlig förstärkning
av statspolisens manskapsstyrka att en effektiv trafikövervakning kan åvägabringas
;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Virgin (I: 534) och den andra inom andra kammaren
av herrar Bohman och Ringaby (II: 652), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl.
Maj :t till nästa års riksdag framlägger förslag om utökning av polisens resurser
att utöva en effektiv trafikövervakning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Erik Olsson m. fl. (I: 747) och den andra inom andra kammaren av
herr Larsson i Norderön m. fl. (II: 919), i vilka hemställts att riksdagen vid
behandlingen av förevarande proposition måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla att Jämtlands län må utgöra ett särskilt länsåklagardistrikt;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lennart Geijer och Hernelius (I: 776) och den andra inom andra kammaien
av fru Kristensson in. fl. (II: 952), i vilka hemställts att riksdagen vid
behandlingen av förevarande proposition måtte anhålla att Kungl. Maj :t,
med beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna, vid kommande
budgetarbete ville till förnyad prövning upptaga frågan om åklagarnas anställningsformer;
dels
en inom andra kammaren av herr Lassinantti väckt motion (II: 953),
i vilken hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala, att
en avveckling av den nuvarande statspolisorganisationen inte bör företas så
att samarbetet över riksgränserna för bekämpning av brottslighet äventyras;
dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 954), i vilken
hemställts att riksdagen i samband med förevarande proposition måtte
besluta att länspolischefen skall ha sitt tjänsterum förlagt till den i residensstaden
förlagda polisstyrkan;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Svensson i Vä och Rask väckt
motion (II: 955), i vilken, såvitt den hänvisats till statsutskottet, hemställts
att riksdagen vid sin behandling av förevarande proposition måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla att polispersonal inom sådan bevakningsgrupp,
9
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
som förutsätts ingå i den nya polisorganisationen, i viss utsträckning må
erhålla stationering och tjänstgöring på mindre orter utanför bevakningsgruppernas
huvudorter i syfte att befrämja lokalkännedom och kontakt
med allmänheten.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 235,
I: 534, II: 919, II: 952, II: 953, II: 954 och II: 955.
Utskottet
På grundval av det vid 1962 års riksdag fattade beslutet om förstatligande
och omorganisation av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet har Kungl.
Maj :t i förevarande proposition nr 100 lagt fram förslag angående den närmare
utformningen av organisationen av dessa verksamhetsgrenar. Förslagen
bygger på resultatet av det utredningsarbete, som bedrivits av den inom
inrikesdepartementet tillkallade polisberedningen, samt remissyttranden
över utredningsresultatet. I propositionen föreslås vidare att staten skall
överta även ansvaret för förvaring av häktade, vilket f. n. åvilar tingslag
och vissa städer. Förslag läggs också fram till ny organisation för den kriminaltekniska
laboratorieverksamheten. Medelsbehovet för budgetåret 1964/
65 beräknas till omkring 315 milj. kr.
Förslag till lagstiftning med anledning av förstatligandet och omorganisationen
av ifrågavarande verksamhetsgrenar har lagts fram i en särskild proposition,
nr 101. Förslagen har av riksdagen för granskning remitterats till
första lagutskottet, som enligt vad statsutskottet inhämtat tillstyrkt förslagen-
. .
Av grundläggande betydelse för den nya polisorganisationens effektivitet
är indelningen i polisdistrikt. Enligt 1962 års principbeslut ankommer fastställandet
av distriktsindelningen på Kungl. Maj :t, som den 23 april i år
beslutat en indelning av riket i 119 polisdistrikt. Eftersom distrikten bildats
av en huvudort jämte kringliggande områden innefattar fastställandet av
distriktsindelningen ställningstaganden även i fråga om distriktens centi alorter.
Som framhölls i samband med behandlingen av principfrågan om
omorganisationen är den inre organisationen i distrikten och personalens
fördelning betydelsefulla för möjligheterna att tillgodose behovet av polisbevakning
inom distriktens olika delar. Å ena sidan nödvändiggör bl. a.
kravet på slagkraft och rationalisering en koncentration av polisstyrkorna,
medan å andra sidan önskvärdheten av lokalkännedom hos polisen och möjligheter
för allmänheten till nära kontakt med polisen talar för decentraliserad
stationering inom distrikten. Såvitt utskottet funnit har en lämplig
avvägning mellan dessa synpunkter skett i förslaget, som bl. a. innebär att
arbetsgrupper stationeras på omkring 400 orter utanför distriktens centralorter.
Som departementschefen framhållit torde vunna erfarenheter av den
nya organisationen visa vilka justeringar som kan behöva vidtas efter hand
10
Statsutskottets utlåtande nr 11b år 196b
i fråga om utstationering av arbetsgrupper och fördelningen av personal
mellan huvudstyrkorna och arbetsgrupperna. Att splittra arbetsgruppernas
personal genom utstationering även från arbetsgruppernas huvudorter synes
ägnat att äventyra gruppernas handlingsmöjligheter. Utskottet kan
därför inte tillstyrka det härom framställda förslaget i motionen II: 955.
Det synes lämpligt att polisdistrikten såsom föreslagits indelas i vaktområden
som skall utgöra primära verksamhetsområden för de i området stationerade
arbetsgrupperna. Utskottet delar departementschefens uppfattning
att arbetsgrupperna framför allt bör svara för bevakning och annan yttre
verksamhet inom sitt område, medan svårare och mera omfattande utredningar
samt trafikövervakning och annan yttre verksamhet inom hela distriktet
ombesörjs av huvudstyrkan. Fixa gränser för arbetsfördelningen
avses dock inte skola dras upp utan utrymme bör finnas att anpassa fördelningen
till arbetsgruppernas storlek och särskilda förhållanden i de olika
distrikten. Av stor betydelse är fördelningen av ansvaret för polismyndighetsärendenas
handläggning. Utskottet noterar med tillfredsställelse departementschefens
uttalande att decentraliserad handläggning av sådana
ärenden förutsätts skola ske i betydande omfattning.
Den nuvarande trafiksituationen gör det angeläget att polisens insatser
för trafikövervakning ökas. Denna fråga har tagits upp i motionerna I: 192
och II: 235 samt 1: 534 och II: 652, i vilka hemställs om ökade personalresurser
för denna övervakning. I anslutning härtill vill utskottet till en början
stryka under att trafikövervakning är eu uppgift för varje patrullerande
polisman. I övrigt innebär propositionsförslaget att särskilda grupper för
trafikövervakning kan avdelas inom huvudstyrkan i flertalet polisdistrikt
samt att huvuddelen av tjänsterna inom ordningsstatspolisen tillförs speciella
länstrafikgrupper. Länstrafikgrupperna skall stå under direkt ledning
av länspolischefen, som även skall samordna den lokala och den
länsvisa övervakningen. Enligt utskottets mening öppnas härigenom möjligheter
till ökade polisiära insatser i trafikövervakningsarbetet. Syftet med
de nyss nämnda motionerna torde alltså väsentligen tillgodoses inom den nya
polisorganisationen. Behovet av framtida personalförstärkningar för trafikövervakningen
torde få bedömas på grundval av de resultat som nås inom
den nya organisationen och prövas från år till år.
Som ett led i den 1962 beslutade avvecklingen av statspolisen skall vidare
enligt vad departementschefen förordat flertalet av kriminalstatspolisens
tjänster fördelas på det sätt, att en del tjänster tilldelas vissa polisdistrikt,
som därigenom blir i stånd att ombesörja även svårare brottsutredningar,
medan övriga tjänster förs huvudsakligen till residensstädernas poliskårer
för att användas som förstärkning i polisdistrikt, som själva saknar resurser
för kvalificerade utredningar. Denna principiella fördelning torde inte
hindra att länspolischefen, som enligt förslaget skall disponera över den
för förstärkningstjänstgöring avsedda personalen, tillgodoser även sådana
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
11
i motionen II: 953 avsedda speciella förstärkningsbehov som kan föreligga
i gränsdistrikt, vilka vid fördelningen tilldelats tjänster ur kriminalstatspolisen.
Utskottet tillstyrker därför den föreslagna fördelningen av
kriminalstatspolisens tjänster.
Den av departementschefen förordade organisationen i övrigt av det lokala
polisväsendet föranleder ingen erinran från utskottets sida. Med särskild
tillfredsställelse hälsar utskottet förslaget att utöka kadern av kontorspersonal,
vilket gör det möjligt att i större utsträckning än nu använda
polismännen för den egentliga polisverksamheten. Härigenom synes en icke
obetydlig förstärkning av polisens personalresurser komma till stånd.
Vad departementschefen förordat beträffande den regionala polisorganisationen
ansluter efter vad utskottet funnit helt till de riktlinjer som godtagits
i 1962 års principbeslut. Sålunda skall länsstyrelserna vara högsta
polismyndighet i länen och i denna egenskap utöva ledningen av länets
polisväsende. Länspolischefen ges ställning som tjänsteman i länsstyrelsen
med befogenhet att på eget ansvar fatta beslut på länsstyrelsens vägnar
såvitt rör den operativa ledningen av polisväsendet. I vissa situationer skall
landshövdingen personligen kunna ingripa i polisledningen och överta det
direkta befälet över polisstyrkorna. Utskottet tillstyrker denna uppgiftsfördelning
liksom förslaget att länspolischefen får fristående ställning i förhållande
till de nuvarande avdelningarna inom länsstyrelsen utan att någon
särskild sektion eller avdelning inrättas för polisärenden. I egenskap av
länsstyrelse tjänsteman bör länspolischefen såsom departementschefen förordat
ha sitt ämbetsrum i anslutning till länsstyrelsens lokaler. Utskottet
avstyrker således yrkandet i motionen II: 954 att länspolischefen bereds
tjänsterum i anslutning till residensstadens polisstyrka. Vidare har utskottet
funnit, att departementschefen anfört bärande skäl för att polischeferna
i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt ges självständig
ställning i fråga om den operativa ledningen av polisverksamheten i dessa
distrikt. Även vad beträffar länsstyrelsernas befattning med polisväsendets
ekonomiska administration och personaltilldelningen på länsplanet anser
utskottet vad departementschefen förordat vara ändamålsenligt.
Inrättande av ett centralt polisorgan är en förutsättning för att den nya
polisorganisationen skall få den stadga och enhetlighet som krävs för ökade
polisiära insatser på olika områden. I huvudsak bör detta organ, rikspolisstyrelsen,
ha inspekterande, rådgivande och samordnande uppgifter. Som
förutsattes i 1962 års principbeslut måste styrelsen dock i en del avseenden
få befogenhet att dirigera och leda polisverksamheten. Inte minst gäller detta
trafikövervakningen, där eu riksomfattande samordning och ledning torde
kunna leda till avsevärda förbättringar. Även i fråga om bekämpning av
vissa brottstyper samt på den förvaltningsmässiga sidan synes det, som departementschefen
anfört, nödvändigt att rikspolisstyrelsen äger utöva ledningen
och meddela direktiv.
12
Statsutskottets utlåtande nr it t år 196t
Till förslaget beträffande fördelning av utlänningskontrollen mellan polisen
och utlänningskommissionen under en övergångstid i avbidan på utlänningsutredningens
slutliga förslag i ämnet kan utskottet ansluta sig.
övertygande skäl synes också under det fortsatta utredningsarbetet ha framkommit
för att statens polisskola helt inordnas i rikspolisstyrelsen. Inte
heller mot departementschefens förslag till rikspolisstyrelsens organisation,
som i stort sett överensstämmer med de centrala ämbetsverkens, har utskottet
funnit anledning till erinran.
Renodlingen av åklagarverksamheten bör genomföras så att samarbetet
mellan polisen och åklagarna inte försvåras. I polisberedningens förslag har
samarbetsfrågan lösts på det sätt, att åklagardistrikten bildas av ett eller
flera polisdistrikt samt att åklagare stationeras även på polisiära centralorter,
vilka inte utgör kansliort för en åklagarmyndighet. Denna lösning av
organisationsspörsmålet, vilken anses fylla rimliga krav även från administrativa
synpunkter, har tillstyrkts såväl i de flesta remissyttrandena som av
departementschefen. Även enligt utskottets mening synes förslaget ge goda
förutsättningar för en ändamålsenlig åklagarverksamhet i nära samarbete
med polisens brottsutredande organ. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att
besluta om indelningen i åklagardistrikt och om åklagarnas stationering i
distrikten.
I likhet med departementschefen vill utskottet förorda att åklagarverksamheten
på det regionala planet i vart fall tills vidare i princip knyts till
länen. Avsteg från denna princip måste givetvis göras i de fall då åklagarverksamheten
i ett län inte ger full sysselsättning för ens en länsåklagare.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att gemensamma länsåklagarmyndigheter
av detta skäl anordnas för Stockholms och Gotlands
län samt för Blekinge och Kronobergs län. Vad beträffar Jämtlands län,
som förutsätts skola bilda ett enda lokalt åklagardistrikt, har departementschefen
förordat att länet erhåller gemensam länsåklagarmyndighet med
Västernorrlands län. Såsom departementschefen funnit skulle en länsåklagare
i Jämtlands län få mycket begränsade lednings-, tillsyns- och förvaltningsuppgifter,
vilka uppgifter utgör det huvudsakliga skälet för regionala
åklagarmyndigheter. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslaget i motionerna
I: 747 och II: 919 att särskild länsåklagarmyndighet inrättas i Jämtlands
län.
Vad departementschefen förordat beträffande riksåklagarämbetets organisation
tillstyrker utskottet.
Liksom åklagarverksamheten skall exekutionsverksamheten enligt propositionsförslaget
bygga på relativt stora distrikt bestående av ett eller flera
polisdistrikt. Huvuddelen av personalen koncentreras till kronofogdedistriktens
centralorter, och övrig personal stationeras ut i distrikten på omkring
175 orter. I fråga om arbetsfördelningen förutsätts delegation av utmätningsmannauppgifter
till bl. a. den utstationerade personalen skola äga rum
Statsutskottets utlåtande nr tlå år 196i
13
i avsevärd utsträckning. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot
vad departementschefen i detta och andra hänseenden förordat i avseende på
det framtida exekutionsväsendet. Indelningen i kronofogdedistrikt bör ankomma
på Kungl. Maj :t. I detta sammanhang vill utskottet starkt understryka
nödvändigheten att möjligheter skapas för central samordning och
rådgivning inom exekutionsväsendet i varje fall under de första åren efter
omorganisationen. Som departementschefen framhållit är det härvid av
särskild betydelse att frågan om den exekutiva personalens utbildning får
tillfredsställande lösning.
I princip har tingslag och magistratsstäder ansvaret för förvaring av häktade.
Enligt vad polisberedningen redovisat har statsverket emellertid i
verkligheten övertagit praktiskt taget hela bestyret med förvaringen av häktade
och bär också huvudparten av kostnaderna därför. Staten svarar vidare
helt för förvaringen av dem som dömts till frihetsstraff och efter polisväsendets
förstatligande även för förvaringen av gripna och anhållna. Med
hänsyn till dessa omständigheter har beredningen föreslagit att staten skall
helt överta ansvaret för förvaring av häktade. Förslaget har vunnit anslutning
såväl av samtliga remissmyndigheter som av departementschefen. De
åberopade skälen för en sådan reform anser utskottet vara bärande. Utskottet
tillstyrker därför att ansvaret för förvaring av häktade övertas av staten
och att för förstatligandet skall gälla samma principer som riksdagen redan
fastställt för förstatligandet av polisväsendet m. m. Reformen skapar förutsättningar
för samordning mellan fångvårdsanstalter och häkten av de personella
resurserna, något som framstår som angeläget med hänsyn till de
krav på bl. a. särskild utbildning som måste ställas på bevakningspersonalen.
Utskottet ansluter sig således helt till departementschefens förslag att häktesorganisationen
knyts till fångvården. Det blir härvid naturligt att fångvårdsstyrelsen
får ansvaret även för samordnade häkten och polisarrester,
medan fristående polisarrester alltjämt torde böra lyda under polismyndigheterna.
Enligt 1962 års principbeslut skall de arbetsuppgifter som nu ankommer
på registraturavdelningen vid statens kriminaltekniska anstalt överföras
till rikspolisstyrelsen. Verksamheten vid den andra av anstaltens bägge avdelningar,
laboratorieavdelningen, var vid tiden för riksdagsbeslutet föremål
för utredning. I propositionen har nu föreslagits, att laboratorieavdelningens
uppgifter —■ att verkställa kriminaltekniska laboratorieundersökningar
och på grundval av dessa undersökningar upprätta sakkunnigutlåtanden
— inte splittras på ett flertal institutioner utan även i framtiden lägges
på ett enda organ. Efter förstatligandet och omorganisationen av polisoch
åklagarväsendet kommer behovet av ett centralt kriminaltekniskt laboratorium
att bli större än f. n. Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget,
som innebär en väsentlig upprustning av resurserna på detta område.
Vad departementschefen i olika hänseenden förordat beträffande det krimi
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 1H år 196i
naltekniska laboratoriets organisation och därmed förknippade spörsmål
ger inte anledning till invändning från utskottets sida.
Vad härefter angår frågan om löner till personalen i de nya polis-, åklagaroch
exekutionsorganisationerna m. m. grundar sig de i propositionen framlagda
förslagen på en förhandlingsöverenskommelse mellan företrädare för
staten och tjänstemännens huvudorganisationer. Överenskommelsen avser
inte enbart löner utan även andra avlöningsförmåner samt pensionsförmåner
in. in. Den upptar vidare bestämmelser beträffande lönegrads- och löneklassplacering
av personal, som övergår till den nya organisationen, ävensom
andra övergångsbestämmelser, överenskommelsen har godtagits av
Kungl. Maj :t och underställts riksdagens prövning genom förevarande proposition.
Vid sin granskning av Kungl. Maj:ts på föreliggande förhandlingsöverenskommelse
grundade förslag har utskottet funnit sig inte böra framställa
någon invändning mot dem.
Såvitt angår förhållandet mellan antalet ordinarie och icke ordinarie
tjänster inom chefskarriärerna i de nya organisationerna innebär de av
Kungl. Maj:t framlagda förslagen bl. a. att i huvudsak endast chefstjänsten
inom varje regionalt och lokalt distrikt skall ordinariesättas. Förslagen torde
innebära att den ordinarie anställningsformen kommer i fråga i mer begränsad
omfattning än i de nuvarande kommunala organisationerna. Detta
förhållande har såvitt angår åklagarväsendets personal uppmärksammats
i motionerna I: 776 och II: 952, i vilka yrkas att riksdagen vid behandlingen
av förevarande proposition måtte anhålla, att Kungl. Maj :t ville vid kommande
budgetarbete till förnyad prövning uppta frågan om åklagarnas anställningsformer.
Som motivering för yrkandet anförs i motionerna att det
är angeläget att rättsväsendets funktionärer åtnjuter långtgående skydd
mot avsättning. Utskottet, som konstaterar att Kungl. Maj :ts förslag i förevarande
hänseenden torde överensstämma med de grunder som hittills tilllämpats
för ordinariesättning i de nuvarande landsfogde- och landsfiskalsorganisationerna,
anser för sin del naturligt att försiktighet iakttas vid inrättande
av ordinarie tjänster i samband med en omorganisation av ifrågavarande
omfattning. Vidare noterar utskottet att personliga tjänster förutsätts
bli inrättade för dem, som f. n. har mot ordinarie statlig anställning
svarande kommunal anställning och som efter övergång till de nya organisationerna
inte får ordinarie tjänst. Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet
kunna tillstyrka de av Kungl. Maj :t framlagda förslagen. Fråga om
ytterligare ordinariesättning torde få övervägas först sedan närmare erfarenheter
vunnits av de nya organisationerna.
Mot anslagsberäkningarna och de föreslagna principerna för avräkning
av automobilskattemedlen har utskottet ingen erinran.
Under åberopande av det anförda, och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt
inte givit anledning till erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
15
I. att riksdagen må godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 6 mars
1964 förordade riktlinjerna för organisationen m. in. av
rikspolisstyrelsen;
II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 954 godkänna de av departementschefen
förordade riktlinjerna för organisationen
m. in. av det regionala polisväsendet;
III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 953 och II: 955, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, godkänna de av departementschefen
förordade riktlinjerna för organisationen m. m. av
det lokala polisväsendet;
IV. att riksdagen må godkänna de av departementschefen
förordade riktlinjerna för omorganisationen av riksåklagarämbetet;
V.
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 747 och II: 919 godkänna
de av departementschefen förordade riktlinjerna för organisationen
av det regionala åklagarväsendet;
VI. att riksdagen må godkänna de av departementschefen
förordade riktlinjerna för
a) organisationen m. m. av åklagarväsendet i övrigt;
b) organisationen m. m. av exekutionsväsendet;
c) övertagande fr. o. m. den 1 januari 1965 av ansvaret
för förvaringen av häktade och organisationen m. m. härför;
d) organisationen m. m. fr. o. m. den 1 juli 1964 av den
kriminaltekniska laboratorieverksamheten;
VII. att riksdagen må
a) godkänna den av departementschefen redovisade överenskommelsen
den 5 mars 1964 angående anställnings- och
avlöningsvillkor m. m. för personal inom polis-, åklagaroch
exekutionsväsendet in. m.;
b) godkänna övriga av departementschefen berörda förslag
av beskaffenhet att böra prövas av riksdagen;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta av förslagen betingade
ändringar i avlönings- och pensionsförfattningar, som
utfärdats med stöd av riksdagens beslut;
d) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter och
vidta de åtgärder i övrigt, som erfordras för genomförande
16
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
av de framlagda förslagen, samt meddela erforderliga övergångsbestämmelser
;
e) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen angivna grunderna och
riktlinjerna för lönegradsplacering in. in. vidta de ytterligare
åtgärder, som kan visa sig erforderliga för genomförandet
av omorganisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
in. m., såsom att med personalorganisationerna träffa
överenskommelser och utfärda därav föranledda bestämmelser
och andra föreskrifter;
VIII. att riksdagen må såvitt särskilt angår polisväsendet
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för
rikspolisstyrelsen;
b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 192 och II: 235 samt I: 534 och II: 652, de
två sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för den lokala polisorganisationen;
c)
bemyndiga Kungl. Maj :t att, i överensstämmelse med
vad departementschefen förordat vidta ändringar i personalförteckningen
för länsstyrelserna;
d) för tillämpning tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65
godkänna följande avlöningsstat för
1) rikspolisstyrelsen:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 100 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 2 300 000
3. Ersättningar till expertis, förslagsvis ...... 200 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 4 200 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 900 000
Summa kr. 8 700 000 ;
2) den lokala polisorganisationen:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 90 000 000
2. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis . . 100 000
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
17
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis ...............
4. Rörligt tillägg, förslagsvis
23 000 000
50 900 000
Summa kr. 164 000 000 ;
e) för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under elfte
huvudtiteln anvisa
1) till Rikspolisstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 8 700 000 kr., varav 340 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
2)
till Rikspolisstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr., varav 90 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
3)
till Rikspolisstyrelsen: Utrustning ett reservationsanslag
av 600 000 kr.;
4) till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. ett reservationsanslag
av 13 500 000 kr., varav 4 500 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen;
5) till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon
m. m. ett förslagsanslag av 7 500 000 kr., varav 2 300 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen;
6) till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av spioneri m. m. ett förslagsanslag
av 10 000 000 kr.;
7) till Polisverket: Diverse utqifter ett förslagsanslag av
1 500 000 kr.;
8) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 164 000 000 kr., varav 37 700 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen;
9) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 20 000 000 kr., varav 4 600 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen;
10) till Lokala polisorganisationen: Utrustning ett reservationsanslag
av 4 500 000 kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen;
IX. att riksdagen må såvitt särskilt angår åklagarväsendet
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
förordat
1) vidta ändringar i personalförteckningen för riksåklagarämbetet;
2)
fastställa personalförteckning för övriga åklagarmyndigheter;
-
18
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
b) besluta att motionerna I: 776 och II: 952 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
c) för tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65
godkänna följande avlöningsstat för
1) riksåklagarämbetet:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 257 000
2. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 250 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 283 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 243 000
Summa kr. 1 033 000 ;
2) övriga åklagarmyndigheter:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .............................. 3 500 000
2. Ersättningar till expertis, förslagsvis .... 200 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.............................. 7 400 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 4 900 000
Summa kr. 16 000 000 ;
d) för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under andra huvudtiteln
anvisa
1) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 033 000 kr.;
2) till Riksåklagarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 150 000 kr.;
3) till Övriga åklagarmyndigheter: Avlöningar ett förslagsanslag
av 16 000 000 kr.;
4) till Övriga åklagarmyndigheter: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 600 000 kr.;
5) till Övriga åklagarmyndigheter: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 300 000 kr.;
X. att riksdagen må såvitt särskilt angår exekutionsväsendet
a)
bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för
den lokala exekutionsorganisationen;
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1961
19
b) för tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65
godkänna följande avlöningsstat för den lokala exekutionsorganisationen:
-
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 12 000 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 7 200 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 8 800 000
Summa kr. 28 000 000 ;
c) för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisa
1) till Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar ett
förslagsanslag av 28 000 000 kr.;
2) till Lokala exekutionsorganisationen: Omkostnader ett
förslagsanslag av 4 300 000 kr.;
3) till Lokala exekutionsorganisationen: Utrustning ett
reservationsanslag av 3 900 000 kr.;
XI. att riksdagen må såvitt särskilt angår häktesorganisationen
bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i
personalförteckningen för fångvårdsanstalterna som föranleds
av vad departementschefen förordat;
XII. att riksdagen må såvitt särskilt angår den kriminaltekniska
laboratorieverksamheten
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för
statens kriminaltekniska laboratorium;
b) för tillämpning tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65
godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
laboratorium:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 20 000
2. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 30 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 1 100 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 450 000
Summa kr. 1 600 000 ;
c) för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisa
20
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1964
1) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar
ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.;
2) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 125 000 kr.;
3) till Statens kriminaltekniska laboratorium: Utrustning
ett reservationsanslag av 700 000 kr.;
XIII. att riksdagen må såvitt angår de omorganiserade
verksamhetsgrenarna gemensamt för budgetåret 1964/65 å
driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa
a) till Vissa övergångskostnader i anledning av förstatligandet
av polisväsendet m. m. ett förslagsanslag av
3 000 000 kr.;
b) till Täckning av merkostnader i samband med omorganisationen
av polisväsendet m. m. ett förslagsanslag av
20 000 000 kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
XIV.
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret
1964/65 medge av reformerna föranledda överskridanden
av maximerade anslagsposter under förslagsanslag.
Stockholm den 15 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren; fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Söderberg,
Mårtensson, Bertil Petersson, Per Petersson och Harry Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson
i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,
herr Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Skellefteå, Andersson i Knäred, Fagerlund, Löfroth och Turesson.
ESSELTE AB. STHLH M
414815
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolväsendets centrala ledning m: m., såvitt propositionen hänvisats till statsutskott a1 i texten