Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1964/65 till teaterverksamhet m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-12 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:115, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1964/65 till teaterverksamhet m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964-

1

Nr 115

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 1964/65 till teaterverksamhet m.m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 15) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till teaterverksamhet

m. m. för budgetåret 1964/65 beräkna ett anslag av 33 500 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 66, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars 1964,

framlagt förslag om anvisande av vissa anslag för budgetåret 1964/65 till teaterverksamhet

m. m. De i propositionen framställda förslagen jämte i anledning av

desamma väckta motionsyrkanden kommer utskottet att behandla under nedan

angivna punkter.

l:o) Formerna för stöd till teaterverksamhet. Innan utskottet ingar pa

prövningen av de olika anslagsfrågorna får utskottet erinra om att chefen för

ecklesiastikdepartementet i förevarande proposition anfört bl. a. följande rörande

formerna för det fortsatta statliga stödet till huvuddelen av landets fasta teaterverksamhet.

Den statligt finansierade och statsunderstödda fasta teaterverksamheten i landet

är för närvarande ett av de mest betydelsefulla och kostnadskrävande av

lotterimedelsfondens s. k. fasta bidragsändamål.

Bakgrunden till de förslag som avser de framtida formerna för det statliga

teaterstödet, är de uttalanden som gjordes i propositionen 1963:103 och de

förslag, som redan förelagts riksdagen i årets statsverksproposition. I propositionen

1963:103 framhölls, att möjligheterna att finna lämpliga former för överföring

i vissa delar av bidragsgivningen till lotterimedelsfondens s. k. fasta ändamål

till särskilda riksstatsanslag borde närmare övervägas.

Av propositionen 103 framgår vidare bl. a., att det nuvarande teaterstödet i

princip utgår som förlusttäckningsbidrag. Därav följer att omfattningen av

bidragsgivningen i stor utsträckning blir beroende av sådana ovissa och svårbedömbara

faktorer som förhållandet mellan teatrarnas kostnadsutveckling och

inkomstförutsättningar. På kostnadssidan utgör lönerna till teatrarnas anställda

den helt dominerande delen. Just härigenom uppstår svårigheter att i tillräcklig

tid kunna förutse det slutliga bidragsbehovet, eftersom kostnadsutvecklingen på

lönesidan inte bara är beroende av generella avtalsuppgörelser — en utveckling

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196''.}. 6 samt Nr 115

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 196J

som i någon mån kan förutses i förväg — utan även och i betydande grad av de

individuella uppgörelser, som därutöver träffas med de anställda.

I årets statsverksproposition har bl. a. förutsatts, att det nuvarande statliga

stödet till de kungl. teatrarna — Operan och Dramatiska teatern —- liksom till

de båda turnéteaterföretagen, Riksteatern och Svenska teatern AB, samt till

vissa stadsteatrar och därmed likställda teatrar skall fr. o. m. nästa budgetår

utgå ur särskilda anslag på riksstaten. Någon överflyttning till särskilda riksstatsanslag

av bidragsgivningen till lotterimedelsfondens återstående bidragsändamål

föreslås inte. I stället förordas emellertid, att den nuvarande lotterimedelsfonden

fr. o. m. nästa budgetår skall upphöra genom att det under riksstatens

åttonde huvudtitel nu uppförda avsättningsanslaget till fonden ersätts

— förutom med bl. a. de nämnda för vissa teaterändamål avsedda riksstatsanslagen

— med ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till särskilda

kulturella ändamål.

Vid de överväganden beträffande formerna för teaterstödet, som under det

senaste året ägt rum inom ecklesiastikdepartementet, har påtalats de olägenheter

för de anslagsgivande myndigheterna, som följer av att statsbidragen på

detta och andra liknande områden utgår ur en fond, som tillföres medel genom

maximerade avsättningsanslag. Detta blir givetvis särskilt uppenbart om det

gäller att inom ramen för en och samma fond på en gång tillgodose teatrarnas

synnerligen svårberäknade bidragsbehov och bidragsgivning till andra kulturella

ändamål.

Jag är för egen del av den uppfattningen att en frikoppling av bidragen till

teatrarna från bidragsgivningen till andra kulturella ändamål bör åstadkommas

genom att teaterbidragen i fortsättningen får utgå ur särskilda anslag på riksstaten

på det sätt som jag förutskickat i årets statsverksproposition. Detta

bör enlig min mening inte ske enbart för att undgå de nu påtalade olägenheterna,

som närmast kan rubriceras som budgettekniska. En förändring av formerna för

teaterstödet synes mig angelägen även av andra skäl. Ett primärt önskemål är

att söka åstadkomma en sådan ordning, att en förhandsbedömning och avvägning

är möjlig av de ekonomiska resurser som från statens sida ställs till

förfogande för de olika typer av teaterföretag, som här avses, nämligen de

kungl. teatrarna, turnéteatrarna samt de kommunalt anknutna teaterföretagen.

Så långt det är möjligt, dock givetvis utan att intrång sker i den konstnärliga

friheten, bör enligt min mening statsbidragen verka så att de ger teatrarna likvärdiga

förutsättningar för deras verksamhet. Det ligger vidare i de statliga

myndigheternas intresse, att bidragsformen är sådan, att den ger garantier för

att medel, helt eller delvis, står till förfogande för de anställdas löner. Dessa mål

är inte fullt möjliga att nå med nuvarande former för bidragsgivningen på området.

Jag avser därför att i det följande föreslå sådana nya former för statsbidragsgivningen,

som jag finner bättre svara mot de angivna önskemålen.

För de kungl. teatrarnas och turnéteatrarnas del anser jag att en ny anslagskonstruktion

bör införas, som gör det möjligt för de anslagsgivande myndigheterna

att bättre följa utvecklingen av dessa teaterformer och därvid inte minst

främja möjligheterna till ett inbördes samspel i utvecklingen. När det gäller den

kommunalt anknutna teaterverksamheten bör enligt min mening det provisoriska

system för statsbidragsgivningen, som tillämpats sedan några år tillbaka,

utbytas mot ett enhetligt, generellt verkande statsbidragssystem. Detta bör

fr. o. m. nästa budgetår bli tillämpligt på stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Hälsingborg,

Malmö, Norrköping-Linköping, Stockholm och Uppsala samt på Göteborgs

lyriska teater. Enligt min mening är ett sådant system bättre ägnat att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 196J 3

ge stadga åt verksamheten vid de berörda teaterföretagen samtidigt som det

på ett smidigt sätt kan tillämpas på nytillkommande teatrar.

Mina förslag innebär tillsammantagna att det samlade statliga stödet till alla

de berörda kategorierna av teatrar kommer att öka. Därmed tillgodoses de

särskilda syften som ligger bakom det statliga stödet till teatrarna och som kan

sammanfattas på följande sätt, nämligen att upprätthålla och främja den konstnärliga

kvaliteten i produktionen, att bereda en stor allmänhet möjlighet att till

överkomliga priser se god teater och att förbättra villkoren för teatrarnas anställda.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att jag anser det angeläget att även

skapa fastare regler för bidragsgivningen till de statsunderstödda yrkesorkestrarna.

Jag har emellertid i denna fråga ansett mig böra avvakta den översyn av

orkesterväsendets organisation, som uppdragits åt en särskild inom ecklesiastikdepartementet

tillkallad sakkunnig. Denna översyn är nu slutförd och ett

förslag i frågan har avgivits den 20 februari 1964.

Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit med avseende å formerna

för det fortsatta statliga stödet till huvuddelen av landets fasta teaterverksamhet.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver

till känna den mening, varåt utskottet sålunda givit uttryck.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört.

2:o) Bidrag till de kungl. teatrarna. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 66

(s. 6—10, 24—29, 32—34) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 21 165 000 kr.

Förslaget innebär i huvudsak dels att för de två kungliga teatrarna — Operan

och Dramatiska teatern — under ovanstående rubrik fr. o. m. budgetåret 1964/65

under riksstatens åttonde huvudtitel uppföres ett nytt gemensamt förslagsanslag,

uppdelat på två anslagsposter, en för vardera teatern, dels att vardera anslagsposten

är avsedd att utgöra saldot i en av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och

utgiftsstat för respektive teater, dels att teatrarna före den 1 september varje

år skall avgiva petita för nästa budgetår, dels att om ökningar av teatrarnas medelsbehov

skulle uppkomma t. ex. på grund av avtalsenlig ökning av löneutgifterna

eller ökning av de s. k. sociala avgifterna teatrarna äger rätt att hos Kungl.

Maj:t begära anslag utöver i staterna upptagna utgiftsposter, dels ock att förändringar

i löneutgifterna, föranledda av individuella uppgörelser eller av lönetillägg

av ålders- eller kvalifikationskaraktär, skall tillgodoses inom ramen för i

staterna beviljade medel.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till de kungl. teatrarna för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 21 165 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 196h

3:o) Bidrag till vissa turnéteatrar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 66

(s. 10, 28, 29, 34, 35, 37 och 38) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

— avseende anslag till Riksteatern och Svenska teatern — för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Källqvist (I: 709) samt den andra inom andra kammaren av herrar Eskel och

Enskog (II: 865), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts beträffande anslaget till Bidrag

till vissa tuméteatrar för budgetåret 1964/65;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sundin och Nils-Eric Gustafsson (I: 710) samt den andra inom andra

kammaren av herrar Fulldin och Larsson i Hedenäset (II: 866), i vilka — såvitt

nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj :t

med instämmande ge till känna vad i motionerna anförts beträffande en utvidgning

av Riksteaterns skolteaterturnéverksamhet, dels ock till Bidrag till vissa

tuméteatrar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 100 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena torde få hänvisas

till motionerna II: 865 och II: 866.

Enligt den förevarande propositionen skall bidragsgivningen till de ovannämnda

två turnéföretagen fr. o. m. nästa budgetår överföras till ett gemensamt

anslag under riksstatens åttonde huvudtitel. Anslaget är avsett att uppdelas

på två anslagsposter, en för bidrag till Riksteatern och en för bidrag till

Svenska teatern, varjämte för bidragsgivningen till dessa teatrar i tillämpliga

delar skall gälla samma former som för de båda kungliga teatrarna.

Riksteatern, vars medelsbehov för innevarande budgetår kunde uppskattas till

i runt tal 3 880 000 kr., har för nästa budgetår för ökat antal skolteaterföreställningar

begärt en anslagshöjning med 100 000 kr. och i övrigt beräknat sitt bidragsbehov

för nämnda budgetår till sammanlagt 5 112 000 kr.

Departementschefen har för budgetåret 1964/65 förordat ett med 700 000 kr.

ökat statsbidrag till Riksteatern eller alltså ett belopp av tillhopa (3 880 000 -f

700 000 =) 4 580 000 kr.

För Svenska teatern har departementschefen föreslagit en höjning av det för

innevarande budgetår beräknade bidraget — 3 350 000 kr. — med 70 000 kr.

till 3 420 000 kr.

Utskottet. I motionerna I: 709 och II: 865 har betonats önskemålet om att

staten lämnade bidrag till ytterligare utbyggnad av den betydelsefulla skolteaterverksamheten

i landet. I motionerna I: 710 och II: 866 har yrkats, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville instämma i vad motionärerna framhållit

rörande utvidgning av Riksteaterns skolteaterverksamhet ävensom höja

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964

Riksteaterns andel i förevarande anslag med 100 000 kr. för ökad skolteaterverksamhet

under nästa spelår.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgar har departementschefen

för budgetåret 1964/65 förordat en höjning av bidraget till Riksteatern med

700 000 kr. Utskottet, som vill understryka vikten av att skolteaterverksamheten

successivt utvidgas, förutsätter emellertid att det skall bli möjligt för

Riksteatern att inom ramen för anslagshöjningen under nästa spelår tillgodose

även behovet av ökad skolteaterverksamhet. Med hänsyn härtill har utskottet,

som biträder Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för budgetåret 1964/65 av ett

gemensamt anslag till de två tuméteaterföretagen av 8 000 000 kr., icke funnit

sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 709 och II: 865 samt I: 710 och II: 866,

samtliga dessa motioner såvitt nu är i fråga.

I motionerna I: 709 och II: 865 har framhållits betydelsen av att Dramatiska

teaterns tuméverksamhet genom Riksteatern finge en sådan omfattning, att

även mer avlägsna landsdelar kunde få del av dessa föreställningar. Utskottet

får med anledning härav framhålla angelägenheten av att ifrågavarande turnéverksamhet

kommer till stånd under nästa spelår i en från olika synpunkter

tillfredsställande utsträckning. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer,

1) att motionerna I: 709 och II: 865 icke må till annan riksdagens

åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t giver till känna vad utskottet anfört angående Dramatiska

teaterns tuméverksamhet genom Riksteatern;

2) att motionerna I: 710 och II: 866, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t rörande Riksteaterns skolteaterverksamhet,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

3) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 710 och II: 866, såvitt nu är

i fråga, till Bidrag till vissa turnéteatrar för budgetåret 1964/65

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 8 000 000 kr.

4:o) Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Kungl. Maj:t

har i propositionen nr 66 (s. 11—23, 29, 30, 38—42) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade grunder för det statliga stödet

åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar dels ock till Bidrag till stadsteatrar

och därmed likställda teatrar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 10 820 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Mattson och fni Segerstedt Wiberg (1:684) samt den andra inom andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 115 år 196/

kammaren av fru Sjövall m. fl. (II: 835), i vilka hemställts att riksdagen vid

behandling av proposition nr 66 måtte besluta att Folkteatern i Göteborg i

bidragshänseende måtte jämställas med stadsteatrar och därmed likställda

teatrar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Bergman m.fl. (I: 708) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson

i Borås m.fl. (11:867), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta dels att

statsbidraget till stadsteatrar och därmed likställda teatrar skall utgå med

lägst % av teatrarnas samtliga personalkostnader, exklusive SPV-avgifter, dels

ock att bidragsunderlaget skall grundas på personalstat för det budgetår bidraget

avser;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sundin och Nils-Eric Gustafsson (1:710) samt den andra inom

andra kammaren av herrar Fälldin och Larsson i Hedenäset (II: 866), i vilka —

såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte besluta dels att bidragen

till stadsteatrar och därmed likställda teatrar måtte utgå med 60 % av teatrarnas

bidragsgrundande kostnader i enlighet med vad i motionerna anförts, dek

att till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kr., dels ock att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning om statsstöd till etablering

av ytterligare fasta teatrar och orkestrar i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena torde få hänvisas

till motionerna II: 835, I: 708 och II: 866.

Ett förslag i fråga om det fortsatta statliga stödet åt stadsteatrar och därmed

likställda teatrar har utarbetats av en inom ecklesiastikdepartementet tillsatt

arbetsgrupp (prop. nr 66, s. 11—18). Gruppens förslag gäller Göteborgs lyriska

teater och stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Hälsingborg, Malmö, NorrköpingLinköping

och Uppsala.

Det statliga och kommunala stödet till dessa kommunalt anknutna teaterföretag

utgår för närvarande i princip som förlusttäckningsbidrag och i enlighet

med en viss fördelningsregel, som utan att vara reglerad genom beslut eller i

författning varit gällande sedan spelåret 1958/59. Arbetsgruppens huvudsakliga

uppgift bestod i att finna fastare och mer ändamålsenliga former för statsstödet

åt de till denna kategori hörande teaterföretagen och ange förutsättningar för att

kunna överföra bidragsgivningen även för dessa teatrar till anslag på riksstaten.

Arbetsgruppen har eftersträvat att finna en enkel och överskådlig bidragsform,

som kan göras generellt tillämplig på de av förslaget berörda teatrarna.

När det gällt valet av bidragsgrundande kostnader har gruppen med anledning

härav funnit det ligga nära till hands att låta det statliga bidraget grunda sig på

teatrarnas lönekostnader, som representerar den största och enhetligaste av

teatrarnas utgiftsposter.

Gruppen har även funnit, att övertygande skäl talar för att statsbidraget bör

grundas på de samlade löneutgifterna för teatrarnas hela personal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1961+

7

Det statliga lönebidrag, som sålunda förordas, bör enligt gruppen utgå efter

en för alla teatrar gemensam procentsats. Vid den jämförelse som gruppen gjort

mellan statsbidraget för spelåret 1962/C3 och lönekostnaderna för samma ar har

gruppen funnit, att proportionen mellan statsbidrag och löner varierade från

63 % för Göteborgs lyriska teater till 56 % för Malmö stadsteater och stadsteatern

Norrköping-Linköping, drygt 54 % för Göteborgs stadsteater samt 53 %

för stadsteatrarna i Hälsingborg och Uppsala. Med hänsyn till att gruppen endast

haft till uppgift att anvisa formerna för en teknisk omläggning av bidragssystemet

har gruppen icke ansett sig böra förorda en bidragsprocent, som för

någon teater medför en höjning av den nu gällande statsbidragsnivån. Gruppen

föreslår därför, att den statliga bidragsandelen bör bestämmas till 50 % av lönekostnaderna.

Minskningen av statsbidraget skall enligt förslaget kompenseras

genom att ett övergångsbidrag skall utgå till de berörda teatrarna, så länge det

statliga lönebidraget understiger de statsbidrag, som tilldelats teatrarna för spelåret

1963/64.

För en närmare bestämning av bidragsunderlaget framlägger gruppen två

alternativ. Enligt alternativ I skall statsbidraget utgå på grundval av de faktiska

lönekostnaderna år från år med vissa begränsningar beträffande nyanställningar

och lönesättning, som garanterar att statsbidraget endast utnyttjas för vad som

betecknas som en »normal» personalpolitik. En sådan reglering av verksamheten

skulle bl. a. åstadkommas genom fastställande av särskilda personalplaner för

teatrarna.

Enligt alternativ II, som gruppen slutligt förordar, skall lönekostnaderna för

ett visst basår, nämligen spelåret 1962/63, läggas till grund för statsbidraget.

Ökning av statsbidraget utöver denna nivå skall enligt förslaget i princip endast

tillåtas för att möta teatrarnas kostnader för den ökning av lönerna för teatrarnas

anställda, som följer av avtalsöverenskommelser på arbetsmarknaden. Denna

avtalsenliga löneökning skall fastställas med ledning av ett särskilt löneindex.

Gruppen föreslår därjämte, att en omprövning av teatrarnas bidragsunderlag

skall kunna äga rum med regelbundna mellanrum, förslagsvis vart tredje år.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Syftet med det statliga teaterstödet på detta område är både att ge cn skälig

stimulans åt den kommunalt anknutna teaterverksamheten och att uppmuntra

kommunerna till motsvarande insatser. Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens

förslag har framkommit, att de kommunala bidragen till stadsteaterverksamheten

under senare år ökat mycket kraftigt. Med tanke på kommunernas

nuvarande andel av teatrarnas kostnader och på det ökade ansvar för verksamhetens

resultat, som i fortsättningen kommer att åvila dem, anser jag mig böra

förorda en viss justering uppåt av den av arbetsgruppen föreslagna bidragsprocenten

och föreslår, att den statliga bidragsandelen bestämmes till 55% av

teatrarnas bidragsgrundande kostnader. Vidare anser jag i överensstämmelse

med vad som framförts vid remissbehandlingen av förslaget, att statsbidrag i

fortsättningen bör utgå på grundval av teatrarnas samlade personalkostnader,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1961).

nämligen förutom kontantlönerna även s. k. sociala avgifter, dvs. personalkostnader

som grundar sig på avtal eller lagstiftning om sociala förmåner, såsom

ATP-avgifter samt avgifter för sjuk-, yrkesskade- och grupplivförsäkring. I likhet

med bl. a. teaterrådet anser jag dock, att huvudmansavgifter för pensionering

inte skall inräknas i teatrarnas bidragsgrundande kostnader.

Bestämningen av bidragsunderlaget anser jag bör ske i princip i enlighet med

det av gruppen förordade systemet, dvs. att personalkostnaderna ett visst basårläggs

till grund för bidragsgivningen och att teatrarna framöver enligt en viss

generell beräkningsgrund garanteras täckning, motsvarande den statliga bidragsandelen,

för löneökningar. Jag anser dessa alternativ, med vissa modifikationer,

vara att föredraga framför det alternativ, som arbetsgruppen också behandlat

men ej slutligt förordat. Jag delar arbetsgruppens uppfattning att bidragsformen

bör vara sådan, att kraven på detaljprövning och kontrollåtgärder från statlig

myndighets sida i största möjliga utsträckning begränsas. Enligt min mening

erbjuder det förordade systemet mindre risker för en icke önskvärd detaljreglering

och kontroll över teatrarnas personalplanering och löneutveckling.

Att som gruppen föreslagit utgå från spelåret 1962/63 som basår är enligt min

mening inte tillfredsställande. Just under de sista åren har, som även påtalats

av vissa remissinstanser, förändringar inträffat på teaterområdet, som bl. a.

kommit till uttryck i löneförbättringar för de anställda och därmed en väsentlig

ökning av teatrarnas personalkostnader. Med hänsyn härtill anser jag mig böra

föreslå att som basår för det statliga grundbidraget till teatrarna i stället väljes

spelåret 1963/64.

Även om de föreslagna bidragsgrunderna i de flesta fall och totalt medför

ökade statsbidrag till de berörda teatrarna är det tänkbart att någon av dessa,

som har eu speciell kostnadsstruktur, kan få ett bidrag som understiger 1963/64

års nivå. I detta fall bör särskilt övergångsbidrag utgå.

De invändningar som riktats mot arbetsgruppens förslag till indexreglering

av det statliga bidraget ger mig anledning att föreslå ännu en förändring och

förenkling av systemet. Med anledning av vad som anförts anser jag mig inte

böra tillstyrka förslaget om att utarbeta ett speciellt löneindex för den generella

uppskrivningen av teatrarnas grundbidrag, som bör ske på grund av avtalsenliga

löneökningar. Jag föreslår i stället, att grundbidraget uppskrives i en takt, som

svarar mot förändringen av den allmänna lönenivån för statstjänstemän.

Som även arbetsgruppen beaktat medför det nu förordade bidragssystemet

den olägenheten, att den statliga bidragsgivningen efter en tid kommer att

baseras på en lönekostnad, som inte med säkerhet överensstämmer med den

verkliga kostnaden. En av anledningarna härtill är att löneutvecklingen vid

teatrarna endast till en del bestäms av de kollektiva uppgörelserna på arbetsmarknaden.

Systemet kan härigenom tänkas medföra en viss fortgående sänkning

av statsbidragets relativa nivå. Samtidigt ger det inte heller utrymme för

önskvärda personalförstärkningar och standardförbättringar vid teatrarna utöver

basårets nivå. Denna olägenhet bör emellertid enligt min mening kunna

motverkas genom att, på det sätt gruppen föreslagit, teatrarnas bidragsunderlag

med regelbundna mellanrum får omprövas. I likhet med gruppen anser jag

det värdefullt att medge en sådan möjlighet till omprövning även av det skälet,

att staten därigenom mer aktivt kan följa utvecklingen av berörda teaterföretag

och punktvis medverka till en sådan expansion eller standardhöjning som bedömes

önskvärd. Omprövning av teatrarnas bidragsunderlag bör i princip kunna

äga rum vart tredje år, vilket dock inte får förhindra att särskilda omständigheter

kan föranleda en annan tidsintervall.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ittlåtande nr 115 år 1964

9

De förordade bidragsgrunderna innebär sammanfattningsvis, att statsbidrag

skall utgå med 55 % av teatrarnas samlade personalkostnader för spelåret

1963/64 jämte, för tiden därefter, 55 % av löneökningen, beräknad på det sätt

jag tidigare angivit, samt 55 % av ökningen av de s. k. sociala avgifterna. Statsbidragsnivån

för spelåret 1963/64 skall i intet fall underskridas.

De nya bidragsgrunderna bör fr. o. m. nästa budgetår tillämpas förutom på

de av arbetsgruppen angivna teatrarna, nämligen Göteborgs lyriska teater samt

stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Hälsingborg, Malmö, Norrköping-Linköping

och Uppsala, även på Stockholms stadsteater. Däremot är jag inte beredd att

nu förorda, att de skall göras tillämpliga även på Folkteatern i Göteborg.

Statsbidraget till denna teater bör sålunda tills vidare utgå i nu gällande ordning

och ställas till förfogande ur anslaget till bidrag till särskilda kulturella

ändamål.

Den föreslagna bidragskonstruktionen förutsätter, att bidragen utgår ur ett

förslagsanslag. För bidragen till de nämnda teatrarna bör, som redan angivits i

årets statsverksproposition, fr. o. m. nästa budgetår under riksstatens åttonde

huvudtitel uppföras ett nytt, för teatrarna gemensamt förslagsanslag, benämnt

Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Utbetalning av statsbidrag

synes böra ske i den ordning som arbetsgruppen föreslagit. Det bör uppdragas

åt det nya teater- och orkesterråd, som jag ämnar föreslå i det följande, att i

enlighet med angivna grunder handha medelstilldelningen ur anslaget.

Till grund för beräkningen av medelsanvisningen för nästa budgetår under

det föreslagna anslaget skall sålunda läggas de berörda teatrarnas löneutgifter

för innevarande spelår jämte på teatrarna nu ankommande sociala avgifter,

utom avgifter till statens personalpensionsverk. De bidragsgrundande kostnaderna

kan för närvarande inte exakt angivas. För Stockholms stadsteater har

uppgift inhämtats, att lönekostnaden för innevarande spelår torde uppgå till

3 600 000 kr. För övriga berörda teatrar torde lönekostnaden för innevarande

spelår kunna beräknas till sammanlagt 14 275 000 kr., varvid som utgångspunkt

tagits lönekostnaden enligt bokslutet för spelåret 1962/63 jämte de av teatrarna

framlagda beräkningarna om lönekostnadernas ökning för innevarande spelår,

som redovisades i propositionen 1964:2 i samband med att medel begärdes på

tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår för ytterligare avsättning

till lotterimedelsfonden. De bidragsgrundande sociala avgifterna torde böra beräknas

enligt samma normer som för de kungl. teatrarna eller med 10 % av

lönekostnaderna, vilket betyder att ifrågavarande avgifter torde uppgå till i runt

tal 1 790 000 kr.

Med anledning härav beräknar jag de sammanlagda bidragsgrundande kostnaderna

till (3 600 000 + 14 275 000 + 1 790 000 =:) 19 665 000 kr. Medelsbehovet

för nästa budgetår uppgår till 55 % av det sålunda beräknade beloppet eller i

runt tal 10 820 000 kr.

Utskottet är ense med departementschefen om värdet av att fastare och mera

enhetliga bidragsgrunder fastställes för de kommunalt anknutna teaterföretagen

än de normer, efter vilka teaterstödet för närvarande utgår. Huvudprincipen i

arbetsgruppens förslag, innebärande att det statliga stödet bör knytas till lönekostnaderna,

har av det övervägande flertalet remissinstanser förordats, och

departementschefen har även anslutit sig till denna grundtanke i förslaget.

Enligt departementschefen bör teaterstödet utgå i anslutning till det av arbetsgruppen

såsom alternativ II angivna förslaget, dock med vissa av departements
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964

chefen förordade modifikationer. Dessa innebär i huvudsak att den statliga bidragsandelen

höjes från 50 % till 55 % av teatrarnas bidragsgrundande kostnader,

i vilka även inräknas s. k. sociala avgifter, dock icke huvudmansavgifter

för pensionering, att spelåret 1963/64 fastställes som basår för det statliga grundbidraget

till teatrarna, att ett speciellt löneindex för den generella höjningen avteatrarnas

grundbidrag icke utarbetas utan att grundbidraget i stället uppskrives

i en takt, som svarar mot förändringen av den allmänna lönenivån för statstjänstemän,

att teatrarnas bidragsunderlag i princip bör kunna omprövas vart

tredje år samt att särskilt övergångsbidrag skall utgå därest något teaterföretag

vid tillämpning av det nya systemet skulle få ett bidrag, som understigit

nivån för spelåret 1963/64. Den föreslagna bidragskonstruktionen förutsätter

att bidragen utgår ur ett på riksstaten uppfört förslagsanslag.

I motionerna I: 708 och II: 867 samt I: 710 och II: 866, sistnämnda två motioner

såvitt nu är i fråga, har yrkanden framställts om höjning av bidragsprocenten

respektive till % av teatrarnas samtliga personalkostnader (exklusive SPVavgifter),

grundat pa personalstat för det budgetår bidraget avser, samt till

60 % av de bidragsgrundande kostnaderna.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål funnit sig böra godtaga

de av departementschefen förordade grunderna för det statliga stödet till

ifrågavarande teaterföretag. Erfarenheterna torde framdeles, sedan det nya

systemet någon tid varit i tillämpning, få utvisa om vissa justeringar av bidragsgrunderna

kan komma att visa sig påkallade. På grund av den ståndpunkt utskottet

sålunda intagit avstyrker utskottet bifall till de i motionerna 1:708 och

11:867 samt I: 710 och 11:866 ovan angivna yrkandena.

Beträffande det statliga stödet till Folkteatern i Göteborg har departementschefen

förklarat sig icke beredd att för det närvarande förorda att de nya bidragsgrundema

skulle göras tillämpliga jämväl på denna teater. Enligt departementschefen

bör statsbidraget till teatern tills vidare utgå i nu gällande ordning

— innebärande lika stort bidrag från stat och kommun — och ställas till förfogande

ur anslaget till bidrag till särskilda kulturella ändamål.

I motionerna 1:684 och 11:835 har yrkats att ifrågavarande teater skulle i

bidragshänseende jämställas med stadsteatrarna och därmed likställda teatrar.

Utskottet, som icke är berett att biträda nämnda motionsyrkande, anser liksom

departementschefen att statsbidraget till Folkteatern i Göteborg tills vidare

bör utgå på sätt departementschefen angivit.

I motionerna I: 710 och II: 866 har även framställts yrkande om att riksdagen

skulle hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande statligt stöd till ytterligare

fasta teatrar och orkestrar. Då det torde böra ankomma på det nya

teater- och orkesterrådet, som kommer att träda i verksamhet fr. o. in. nästa

budgetår, att utreda och pröva frågor av dylikt slag, finner utskottet någon

särskild utredning i ärendet icke påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till

ifrågavarande motionsyrkande.

Vad departementschefen i övrigt framhållit och föreslagit med avseende å

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1961+

11

bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar ävensom i samband därmed

stående frågor har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att motionerna I: 708 och II: 867 icke må av riksdagen

bifallas;

2) att motionerna I: 710 och II: 866, i vad de avser grunder

för det statliga stödet åt stadsteatrar och därmed likställda

teatrar, icke må av riksdagen bifallas;

3) att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade

grunder för det statliga stödet åt stadsteatrar och därmed

likställda teatrar;

4) att motionerna I: 684 och II: 835 icke må av riksdagen bifallas;
5)

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 710 och II: 866, i vad de avser

medelsanvisningen, till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda

teatrar för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10 820 000 kr.;

6) att motionerna I: 710 och II: 866, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t om utredning rörande statsstöd till ytterligare

fasta teatrar och orkestrar, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

5:o) Skådespelarutbildningen. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag i propositionen

nr 66 (s. 44—65) — vilket innebär inrättandet fr. o. m. budgetåret

1964/65 av tre statliga skolor för scenisk utbildning, en i Stockholm, en i Göteborg

och en i Malmö, samt anordnande därstädes av skådespelarutbildning i

enlighet med av departementschefen förordade riktlinjer — hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer

för anordnande av skådespelarutbildning i Stockholm, Göteborg

och Malmö;

b) besluta, att i Stockholm skall den 1 juli 1964 inrättas en

statlig läroanstalt för skådespelarutbildning, benämnd statens

skola för scenisk utbildning i Stockholm (Dramatiska teaterns

elevskola);

c) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1964 inrättas en

statlig läroanstalt för skådespelarutbildning, benämnd statens

skola för scenisk utbildning i Göteborg;

d) besluta, att i Malmö skall den 1 juli 1964 inrättas en statlig

läroanstalt för skådespelarutbildning,benämnd statens skola

för scenisk utbildning i Malmö;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964

II. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad departementschefen föreslagit fastställa personalförteckning

för statens skola för scenisk utbildning i Stockholm, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för scenisk

utbildning i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, jörslagsvis...................... 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., jörslagsvis .. 202 300

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 58 000

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis..................... 72 000

Summa kr. 374 000

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 374 000 kr.;

d) till Statens skola jör scenisk utbildning i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 167 000 kr.;

III. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för statens

skola för scenisk utbildning i Göteborg, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för scenisk

utbildning i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, jörslagsvis ..................... 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., jörslagsvis .. 404 800

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal.. 76 900

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis ..................... 124 600

Summa kr. 648 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964

13

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 648 000 kr.;

d) till Statens skola för scenisk utbädning i Göteborg: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 201 000 kr.;

IV. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för statens

skola för scenisk utbildning i Malmö, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för scenisk

utbildning i Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis.. 401 600

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal.. 73 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 121600

Summa kr. 638 000

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Malmö: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 638 000 kr.;

d) till Statens skola för scenisk utbildning i Malmö: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 201 000 kr.;

V. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de

beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt som erfordras för förslagens

genomförande.

6:o) Teater- och orkesterrådet. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 66 (s. 66

_75) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 130 000 kr.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Det år 1935 inrättade teaterrådet utövar enligt sin instruktion inseende över

det statsunderstödda teaterväsendet i riket. Det har i huvudsak kommit att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964

fungera som remissinstans på teaterns område. Därutöver äger rådet självständigt

fördela vissa medel till stöd åt enskild teaterverksamhet i landsorten och

till nordiskt teaterutbyte — för närvarande 280 000 kr. Rådet består av ordförande

och fem ledamöter. Därjämte finns vid rådet en sekreterare med bisysslearvode.

Den arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet, som avgivit förslag angående

formerna för statligt stöd till stadsteatrar och därmed likställda teatrar

och som även haft i uppdrag att överväga teaterrådets framtida uppgifter och

organisation, har framlagt förslag om att ersätta det nuvarande teaterrådet med

ett nytt organ, teater- och orkesterrådet.

Den utveckling av teaterväsendet, som skett sedan teaterrådet tillkom, framgår

bl. a. därav, att det statliga teaterstödet ökat från 1,8 miljoner kr. år 1934

till 27,4 miljoner kr. för 1962/63. Härigenom har ökade anspråk, inte minst i

administrativt hänseende, kommit att ställas på teaterrådet, vilka rådet nu

saknar resurser för att fylla.

Uppgifterna för det nya organet föreslås utvidgade även till orkesterområdet.

Gruppen har utgått ifrån att teater- och orkesterrådet skall övertaga Musikaliska

akademiens uppgifter som tillsyns- och remissmyndighet för den statsunderstödda

yrkesmässiga orkesterverksamheten samt även svara för den inspektion

av orkestrarna, som nu åvilar akademien.

Även på teaterområdet har nya arbetsuppgifter aktualiserats som gruppen

anser bör åvila teater- och orkesterrådet. Gruppen nämner här förslaget om att

rådet skall vara tillsynsmyndighet för de tre planerade skolorna för scenisk utbildning.

Vidare utgår gruppen från att rådets uppgifter kommer att öka med

anledning av föreliggande förslag till omläggning av formerna för det statliga

teaterstödet. Större krav kommer i samband därmed att ställas på teaterrådets

granskning av de kungl. teatrarnas och turnéteatrarnas anslagsäskanden och

statförslag. I sitt förslag om fortsatt stöd åt stadsteatrar och därmed likställda

teatrar har gruppen förutsatt, att teaterrådet skulle handha medelstilldelningen

och vara beredande instans när det gäller omprövning av teatrarnas bidragsunderlag.

Förutom att rådet på sitt verksamhetsområde skall ha till uppgift att vara

remissorgan och beredande instans bör rådet enligt gruppen få sådana resurser

att det kan åtaga sig betydande uppgifter som planerings- och utredningsorgan.

Gruppen föreslår en sådan sammansättning av teater- och orkesterrådet att

det gemensamt skall kunna handlägga frågor inom hela sitt verksamhetsområde.

I fråga om rådets administrativa resurser föreslås en betydande förstärkning.

Om de uppgifter, som enligt förslaget skall tilldelas rådet, skall kunna skötas på

ett tillfredsställande sätt och med tillräcklig kontinuitet anser gruppen det nödvändigt

att rådet förfogar över ett fast sekretariat omfattande en tjänsteman i

byråchefs ställning och ett biträde.

Under teaterrådets snart trettioåriga verksamhetstid har utvecklingen på

teaterområdet kännetecknats av en mycket betydande expansion, som varit särskilt

markant under senare tid. Detta kommer även till uttryck i den kraftiga

ökningen av det statliga stödet till teaterverksamheten. På teaterutbildningens

område har i den förevarande propositionen framlagts förslag, som innebär att

staten åtager sig ansvaret för skådespelarutbildningen, något som även innebär

nya administrativa uppgifter. Erfarenheterna visar, att staten på detta område

är betjänt av ett råd med uppgift som remiss- och tillsynsorgan och som beredande

och samordnande instans. Med den omfattning, som verksamheten numera

fått är det emellertid uppenbart, att ett organ med dessa uppgifter behöver

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1961+

15

betydligt större resurser än det nuvarande teaterrådet. Jag är därför ense med

arbetsgruppen om att teaterrådet fr. o. m. nästa budgetår bör ersättas med ett

nytt organ med betydligt förbättrade resurser.

Jag delar arbetsgruppens uppfattning, att det njra organets verksamhetsområde

bör utvidgas till att gälla även den statsunderstödda yrkesmässiga orkesterverksamheten.

I de avseenden det här främst gäller, nämligen beredningen av

anslagsfrågor och bedömningen av administrativa och organisatoriska spörsmål,

torde teatrarnas och yrkesorkestrarnas problem vara så likartade att en samordnad

handläggning på detta plan av dessa frågor är både fördelaktig och

rationell. Däremot bör det nya organet inte anförtros den inspektion av orkesterverksamheten

i konstnärligt avseende, som Musikaliska akademien svarar för

och även i fortsättningen bör handha.

Det nya organet bör benämnas teater- och orkesterrådet. Den av gruppen

föreslagna sammansättningen av rådet kan jag i stort sett godtaga.

Teater- och orkesterrådet bör enligt min mening vara remiss- och tillsynsorgan

samt beredande och samordnande instans i de frågor, som faller inom rådets

verksamhetsområde, dvs. ha i huvudsak administrativa och tekniska uppgifter.

Rådet bör även kunna medverka i det planerings- och utvecklingsarbete som

erfordras på detta område, även om tyngdpunkten i arbetet bör ligga på departementsplanet.

Detsamma bör gälla i fråga om rationaliseringsfrågor inom

teater- och orkesterverksamheten, vilka såsom arbetsgruppen påpekat, måste

ägnas ökad uppmärksamhet, allteftersom det statliga engagemanget ökar.

Arbetsuppgifterna för det föreslagna teater- och orkesterrådet kommer att bli

betydande även med den begränsning av rådets funktioner, som jag här förordat.

Rådet bör vara tillsyns- och inspektionsmyndighet för de föreslagna tre

skolorna för scenisk utbildning. Under skolornas uppbyggnadsperiod kommer

denna uppgift att bli särskilt arbetskrävande. Rådet bör ha till sitt förfogande

en särskild inspektör för skolorna. Vidare bör nämnas, att rådet skall handha

medelstilldelningen enligt de nya bidragsgrunder, som föreslagits för stadsteatrar

och därmed likställda teatrar. Den omprövning av teatrarnas bidragsunderlag,

som bör kunna ske i princip vart tredje år, skall beredas och föreslås av rådet.

För att effektivt kunna fullgöra sina uppgifter bör teater- och orkesterrådet

få fullgoda administrativa resurser. Jag kan dock inte fullt ut biträda gruppens

förslag i fråga om organisationen av rådets sekretariat. I stället för den föreslagna

byråchefstjänsten förordar jag, att medel utöver de av arbetsgruppen

beräknade ställs till rådets förfogande för anställning av experter och tillfällig

arbetskraft. Däremot biträder jag förslaget om att tillföra rådet en kvalificerad

biträdestjänst och beräknar i enlighet härmed medel för en tjänst som kansliskrivare

i lönegrad Ae It.

Arvoden till av rådet utsedd inspektör för utbildningsanstalterna torde få

fastställas av Kungl. Maj:t.

Arbetsgruppens beräkningar av kostnaderna för bl. a. arvoden, resor och

expenser anser jag mig böra godtaga. Engångsutgifter för erforderlig anskaffning

av inventarier och kontorsmateriel m. m. anser jag bör kunna bestridas

inom ramen för den medelsanvisning, som jag i det följande kommer att föreslå.

Medel för rådets verksamhet torde böra anvisas under ett särskilt förslagsanslag

under riksstatens åttonde huvudtitel, benämnt Teater- och orkesterrådet.

De sammanlagda kostnaderna för nästa budgetår för de ändamål jag nyss angivit

uppskattar jag till 130 000 kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964-

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har i

huvudsak icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen anfört.

Utskottet har emellertid uppmärksammat — något som även berörts i motionerna

1:710 och II: 866 — att det nya teater- och orkesterrådet enligt vad departementschefen

angivit skall få tillgång till experter och tillfällig arbetskraft,

medan frågan om ledningen av rådets sekretariat lämnats helt öppen. Det nuvarande

teaterrådet förfogar över en av Kungl. Maj:t utsedd arvodesavlönad

sekreterare. Utskottet förutsätter att det nya teater- och orkesterrådets kansliorganisation

kommer att underställas Kungl. Maj:ts prövning och att därvid den

för rådets verksamhet betydelsefulla sekreterarfrågan erhåller en tillfredsställande

lösning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teater- och orkesterrådet för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 130 000 kr.

Stockholm den 12 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Gillström, fröken Andersson, herrar Einar

Persson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Bengtson, Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist,

Wååg, Per Petersson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren,

Nilsson i Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundbom, Svensson i Ljungskile,

fröken Olsson, herrar Arvidson, Nelander och Källstad.

Reservation

vid punkten 2 (Bidrag till de kungl. teatrarna) av herr Nilsson i Göingegården.

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

040881

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition angående vissa anslag för budgetåret 1964/ 65 till teaterverksamhet m. m. a1 i texten