Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m. to. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-20 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m. to. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196U

1

Nr 119

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående universitetens

och högskolornas organisation och förvaltning

m. to. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 165) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Universitetens och

högskolornas organisation och förvaltning m. m. för budgetåret 1964/65 beräkna

ett anslag av 1 488 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 50, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars

1964, föreslagit riksdagen att

1. a) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för dels organisation

av universitets/högskoleväsendets centrala ledning, dels de enskilda läroanstalternas

organisation och för val t ning; b) besluta att kanslersämbetet för

rikets universitet och överstyrelsen för de tekniska högskolorna skall upphöra

med utgången av juni 1964; c) besluta att fr. o. m. den 1 juli 1964 inrätta ett

centralt ämbetsverk för universiteten och vissa högskolor, benämnt universitetskanslersämbetet;

d) besluta att tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö

fr. o. m. den 1 juli 1964 skall infogas i karolinska mediko-kirurgiska institutet

respektive universitetet i Lund; e) besluta att farmaceutiska institutet skall

fr. o. m. den 1 juli 1964 underställas universitetskanslersämbetet och från tidpunkt,

som senare fastställes, infogas i antingen universitetet i Uppsala eller

karolinska mediko-kirurgiska institutet; f) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet

med de i det föregående framlagda förslagen, dels upprätta personalförteckning

för universitetskanslersämbetet, dels — utöver de ändringar som föreslagits

i 1964 års statsverksproposition — vidtaga ändringar i personalförteckningarna

för universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm, karolinska

mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan i Stockholm samt Chalmers

tekniska, högskola; g) bemyndiga Kungl. Maj:t att — utöver vad som föreslagits

i statsverkspropositionen — i personalförteckning för universitetet i Umeå

uppföra tjänster i enlighet med vad departementschefen förordat; h) bemyndiga

Kungl. Maj:t att under budgetåret 1964/65, i enlighet med vad departementschefen

förordat, medgiva överskridande av sådana anslagsposter eller delposter

i avlöningsstaterna för berörda läroanstalter, som är maximerade av riksdagen;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar och vidtaga

de åtgärder i övrigt, som erfordras för förslagens genomförande;

X — Ilihang till riksdagens protokoll 10G1). G sand. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

2. a) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65; b) till

Umversitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 290 000 kr.; c) till Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 326 000 kr.; d) till Universitetskanslersämbetet:

Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.;

3. till Antagningsnämnden för civilekonomutbildning för budgetåret 1964/65

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.;

4. a) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för utrustningsnämnden

för universitet och högskolor, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65; b) till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 406 000 kr.; c) till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 89 000 kr.;

5. till Förstärkning av universitetens och vissa högskolors förvaltning m.m.

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

3 504 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Gösta Jacobsson in. fl. (1:744) och den andra inom andra kammaren av herr

von Friesen m.fl. (II: 913), i vilka hemställts att riksdagen måtte — med ändring

i nedannämnda punkter av de i propositionen nr 50 framlagda riktlinjerna

för de enskilda läroanstalternas organisation och förvaltning — besluta: 1) att

den särskilda befattningen som chef för förvaltningen (universitetsråd och motsvarande)

skall utgå ur organisationen, att rektor skall vara förvaltningens chef,

2) att prorektor skall väljas på samma sätt som rektor, att prorektor skall vara

ledamot av konsistoriet samt att prorektor skall äga närvara vid handläggning

av ärenden inom rektorsämbetet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergman m.fl. (1:750) och den andra inom andra kammaren av fröken

Elménm.fl. (II: 912), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer om en skyndsam utredning om en lämplig integration av universitetet

i Göteborg och Chalmers tekniska högskola, att Kungl. Maj:ts förslag om överförande

av personal och anslag mellan universitetet och Chalmers tekniska högskola,

i avvaktan på de förslag utredningen kan föranleda, icke måtte bifallas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lennart Geijer m.fl. (1:755) och den andra inom andra kammaren av herr

Helén m.fl. (II: 925), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels besluta att den

lokala förvaltningen vid universiteten i Göteborg och Stockholm, karolinska in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196å

stitutet, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola dimensioneras

efter samma normer som motsvarande förvaltning vid universiteten i

Uppsala och Lund och att befattningshavarna vid de förra läroanstalterna får

samma lönegradsplacering som motsvarande tjänstemän vid universitetsförvaltningarna

i Uppsala och Lund, att — därest systemet med en förvaltningschef

genomföres — förvaltningschef vid de nämnda läroanstalterna i Stockholm och

Göteborg samt förvaltningschefen vid universitetet i Umea skall vara ledamot av

vederbörande konsistorium, vara ordinarie befattningshavare och tillerkännas

lämplig avlöningsförstärkning samt att det av Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet

till överskridande för eventuellt erforderlig förstärkning av den nya

organisationen får begagnas för att provisoriskt tillgodose ovan angivna önskemål;

dels i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1905 års riksdag

om en förbättrad förvaltningsorganisation vid ovan nämnda läroanstalter i

Stockholm och Göteborg i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Per-Olof Hanson m. fl. (I: 756) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafsson i Stockholm rrv. fl. (11:923), i vilka hemställts att riksdagen matte

besluta 1. uttala sig för en fortsatt reform av universitetens och högskolornas

organisation och förvaltning i linje med de tankar som framförts i motionerna,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t påkalla inrättandet av en särskild organisationskommitté

att handha uppgifter i samband med den fortsatta organisationsreformen,

3. inrätta — i överensstämmelse med universitetsutredningens förslag

— en samarbetsnämnd som styrelse för de gemensamma institutionerna vid universitetet

i Göteborg och Chalmers tekniska högskola samt en gemensam förvaltningsorganisation

för dessa båda läroanstalter, 4. uttala att nya ordinarie tjänster

i lönegrad A 25 och högre vid de lokala universitets/högskoleförvaltningama

icke bör inrättas, samt 5. uttala att de högre läroanstalternas förvaltningschefer

även i Göteborg, Stockholm och Umeå görs till ledamöter av vederbörande konsistorier;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Gösta Jacobsson m.fl. (1:757) och den andra inom andra kammaren av herr

Kollberg m.fl. (11:926), i vilka hemställts att riksdagen måtte med avslag på

Kungl. Maj:ts proposition i denna del besluta att den ekonomiska fakulteten

vid Lunds universitet skall bibehållas i sin nuvarande organisation för ombesörjande

av civilekonomutbildningcn;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Nyman m.fl. (1:758) och den andra inom andra kammaren av herr Westberg

m.fl. (11:927), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av proposition

1964: 50 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt

uppta till prövning frågan om att skapa fasta former för samverkan mellan

universitet och bildningsorganisationer sedan cn eventuell försöksverksamhet vid

något universitet anordnats för att vinna praktiska erfarenheter;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Virgin m.fl. (T: 759) och den andra inom andra kammaren av herr llcck
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

scher m.jl. (11:924), i vilka hemställts att riksdagen måtte A) besluta 1. att

beträffande de anslag under rubriken Högre utbildning och forskning i åttonde

huvudtiteln som hänför sig till myndigheter under kanslersämbetets tillsyn ämbetets

styrelse skall äga rätt att besluta, att medel som inbesparas på ett anslag

må användas till förstärkning av annat anslag, dock ej till inrättande av andra

befattningar än arvodestjänster eller ändring av lönevillkoren för redan inrättade

tjänster; 2. att en mot 1956 års universitetsstatuters bestämmelse i 2 § 1 mom.

svarande paragraf införes i de nya stadgarna för universitetsväsendet; 3. a) att

fakultetsberedning skall bestå av nio ledamöter av vilka fem utses inom förslag,

upprättade av de berörda fakulteterna, b) att en fakultetsberedning inrättas beträffande

teologi samt en fakultetsberedning beträffande humaniora; 4. att utrustningsnämnden

för universitet och högskolor skall upphöra som självständigt

verk och från och med budgetåret 1964/65 inordnas i kanslersämbetet; 5. att

majoriteten i varje utbildningsnämnd skall utgöras av akademiska lärare tillhörande

fakultet respektive sektion; 6. att förvaltningschef (akademidirektör)

skall vara underställd rektor; 7. att i institutionsprefektens befogenheter skall ingå

rätt att förordna assistenter, amanuenser och biträdespersonal vid institutionen;

B) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam utredning avseende dels

universitetspedagogiken och universitetslärarnas pedagogiska utbildning, dels en

omläggning av nuvarande inregistreringsförfarande vid de icke spärrade fakulteterna,

så att tillträde till undervisningen i varje ämne göres beroende av föranmälan

viss tid före undervisningens början.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas till

motionerna 1:744, 1:750, 1:755, 11:923, 1:757, 1:758 och 11:924.

På grundval av 1955 års universitetsutrednings sjunde betänkande »Universitetens

och högskolornas organisation och förvaltning» (SOU 1963: 9) framlägges

i propositionen nr 50 förslag rörande dels organisationen av universitets/högskoleväsendets

centrala ledning, dels de enskilda universitetens och högskolornas

organisation och förvaltning. Vidare framlägges förslag rörande erforderlig personalorganisation

för de skilda förvaltningsenheterna.

För universitets/högskoleväsendets centrala ledning föreslås upprättande av

ett nytt ämbetsverk, benämnt universitetskanslersämbetet. Under detta verk

föreslås skola sortera de läroanstalter, vilka för närvarande är underställda kanslern

för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna och styrelsen

för farmaceutiska institutet.

Chef för universitetskanslersämbetet blir enligt förslaget en av Kungl. Maj.-t

utsedd universitetskansler. Inom ämbetet föreslås skola upprättas fem fakultetsberedningar,

vilkas uppgift blir att närmast svara för planeringsarbetet för universitetens

och högskolornas fortsatta utbyggnad. Ledamöter av fakultetsberedningarna

föreslås skola förordnas av Kungl. Maj:t, till en del inom förslag upprättade

av de berörda fakulteterna. Universitetskanslern föreslås bli ordförande i

ämbetsverkets styrelse, som därjämte föreslås komma att bestå av fakultetsberedningarnas

ordförande och ytterligare tre ledamöter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196U

5

Inom universitetskanslersämbetet skall enligt förslaget finnas en planeringsbyrå,

en utbildningsbyrå, en administrativ byrå och en rationaliseringsgrupp.

Avnämarintresset i fråga om den akademiska utbildningens innehåll och organisation

företrädes enligt förslaget dels inom fakultetsberedningama, dels genom

särskilda utbildningsråd, vilka föreslås skola träda i stället för bl. a. de tekniska

högskolornas nuvarande avdelningsråd. Utbildningsråden föreslås som regel bli

centrala i stället för som nu lokalt anknutna. Undantag härifrån göres i fråga om

råden för civilekonomutbildning.

Tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö föreslås bli infogade i karolinska

institutet respektive universitetet i Lund. Principbeslut föreslås om att

även farmaceutiska institutet vid en senare tidpunkt skall infogas i en större läroanstalt,

antingen universitetet i Uppsala eller karolinska institutet.

Vissa ändringar i fakultetsindelningen föreslås, varigenom samhällsvetenskapliga

fakulteter tillkommer vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och

Stockholm. Odontologiska fakulteter bildas enligt förslaget vid universiteten i

Lund och Umeå samt vid karolinska institutet. Den nuvarande ekonomiska fakulteten

i Lund föreslås uppgå i den nya samhällsvetenskapliga fakulteten där.

Universitetet i Umeå föreslås tills vidare få en odelad filosofisk fakultet.

Var och en av de enskilda läroanstalterna föreslås bli ställd under styrelse av

ett konsistorium, bestående av en vald rektor såsom ordförande och såsom ledamöter

bl. a. fakulteternas dekaner. Varje läroanstalts centrala förvaltning skall

enligt förslaget hållas samman under en chef. För ledningen av de största förvaltningarna,

de vid universiteten i Uppsala och Lund, föreslås inrättande av

tjänster som universitetsråd. För ledningen av övriga förvaltningar föreslås byråchefstjänster.

Universitetsråden föreslås tillika bli ledamöter av vederbörande

konsistorium. Inom envar av de största förvaltningarna skall enligt förslaget

finnas en utbildningsbyrå och en administrativ byrå. Övriga förvaltningar föreslås

få en motsvarande organisation.

En avlastning av den forskande personalens administrativa arbetsbörda eftersträvas.

En ny institutionsindelning avses komma till stånd, innebärande en

sammanslagning av flera enprofessorsinstitutioner till större enheter. Varje enskild

institution avses komma att förvaltas av en prefekt, vilken skall ha att i alla

viktiga ärenden samråda med ett institutionskollegium.

Det totala medelsbehovet för den nya organisationen beräknas för budgetåret

1964/65 till 10 633 000 kr., vilket i jämförelse med medelsanvisningen för motsvarande

ändamål budgetåret 1963/64 innebär en ökning med 5 157 000 kr.

Beträffande innehållet i propositionen torde i övrigt få hänvisas till nedan

angivna sidor i propositionen.

Principiella utgångspunkter s. 7—46.

Universitets/högskoleväsendets centrala ledning s. 47—163.

Läroanstalternas omfattning s. 164—180.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196If.

Den lokala universitets/högskolestyrelsen och det lokala planeringsarbetet

s. 181—316.

Fakulteter, sektioner och ämnesgrupper m. m. s. 317—380.

Institutioner och institutionsgrupper s. 381—454.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1964/65 s. 455—465.

I avsnittet angående universitets- och högskoleväsendets centrala ledning redovisas

bl. a. av departementschefen framförda förslag rörande utrustningsnämndens

för universitet och högskolor organisation (s. 152) samt om upprättande av

fem fakultetsberedningar, nämligen en för humaniora och teologi, en för rättsoch

samhällsvetenskaperna, en för medicin, odontologi och farmaci, en för matematik

och naturvetenskap samt en för de tekniska vetenskaperna (s. 157 och

158).

I den del av propositionen, som behandlar den lokala universitets/högskolestyrelsen

och det lokala planeringsarbetet, framläggs bl. a. förslag om en särskild

chef, universitetsråd eller motsvarande, för varje läroanstalts centrala förvaltning

(s. 298—300), om konsistoriets och rektorsämbetets sammansättning (s.

299—301), om förvaltningsorganisationen i Göteborg (s. 301—306) samt om registrering

av studerande i de filosofiska fakulteternas ämnen (s. 310 och 311).

Under rubriken Fakulteter, sektioner och ämnesgrupper in. m. redovisas bl. a.

förslag om ersättande av den provisoriskt organiserade ekonomiska fakulteten

vid universitetet i Lund av en fakultet omfattande samtliga de samhällsvetenskapliga

ämnena och om upprättande av samhällsvetenskapliga fakulteter vid

universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm (s. 377) samt förslag om

inrättande av särskilda organ för utbildningsfrågor, utbildningsnämnder, vid de

olika fakulteterna/sektionerna (s. 379).

Utskottet. En ny reform inom området för universitet och högskolor, i väsentlig

grad baserad på ett förslag av universitetsutredningen, har aktualiserats

genom propositionen nr 50, denna gång berörande de organisatoriska grunderna

för den fortsatta verksamheten inom området.

Enligt utskottets bestämda uppfattning måste utgångspunkten för en organisationsförändring

inom universitets- och högskoleväsendet vara, att samarbete

och samverkan över fakultets- och institutionsgränser underlättas och främjas

mera intensivt och målmedvetet än som sker eller möjliggöres inom nuvarande

institutionella ram. Att ett allsidigt utvecklat sådant samarbete kommer till

stånd måste, därom är utskottet fast övertygat, vara till båtnad för forskningen

och utbildningen, för lärarna och studenterna och ytterst för samhället självt.

Samarbete på det högre utbildningsområdet bör kunna bidraga till att skapa

ökad vidsyn och tolerans, medansvar och arbetsstimulans. Konstlade gränser

mellan varandra näraliggande utbildningsområden och ämnen måste så långt

möjligt undanröjas.

Sett från denna utgångspunkt kan, det vill utskottet redan nu deklarera, den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år

av departementschefen föreslagna organisationsreformen, ehuru i och för sig

vittsyftande, blott ses som ett första men viktigt led i utvecklingen av det högre

utbildningsväsendet. Den reform som riksdagen nu går att besluta om får alltså

inte betraktas såsom avslutad, ens på kortare sikt.

Samarbetstanken leder osökt över till frågan om hur de institutionella grundvalarna

som skall hjälpa till att befordra förverkligandet av denna tanke bör

vara utformade. En integration, en mer eller mindre fast samverkan mellan

olika utbildningsenheter, så långt möjligt med bevarad identitet åt de i samverkan

engagerade, kunde enligt utskottets mening i flera fall vara ägnad att underlätta

ett samarbete. I själva verket har också departementschefen lagt fram förslag,

om än ännu med begränsad räckvidd, som ligger i linje med ett sådant synsätt.

Utskottet återkommer härtill i det följande. Utvecklingen kommer emellertid

enligt utskottets bedömande obönhörligt att medföra, att allt flera grenar

av det högre utbildningsväsendet långt mera markerat än i dag kommer att frivilligt

och i insikt om den gemensamma nyttan söka sådana kontakter med varandra,

att en ytterligare integration måste te sig naturlig och eftersträvansvärd.

Samverkan förutsätter emellertid ett visst mått av samförstånd. I dag synes

våra universitet och högskolor, sedan länge skilda åt genom skarpt uppdragna

gränser, icke beredda att över lag acceptera former för en fastare samverkan.

Det är förklarligt och försvarligt att en sådan samverkan så långt möjligt icke

skall behöva tvingas fram mot en eller flera parters bestämda vilja. Utskottet

har också i nuvarande läge funnit sig böra godtaga departementschefens relativa

återhållsamhet i integrationssträvandena men förväntar, att ökad uppmärksamhet

av Kungl. Maj:t och vederbörande universitetsorgan ägnas spörsmålet om

hur samverkan och integration bäst skall främjas och stödjas.

Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna

vad utskottet nu anfört.

Efter denna mera allmänna inledning, till vilken utskottet kommer att ytterligare

anknyta i det följande i anslutning till vissa motionsyrkanden, övergår

utskottet till att redovisa sitt ställningstagande till de olika förslagen i propositionen

om en reform av universitetens och högskolornas organisation och förvaltning.

Utskottet kommer endast, i den mån annat icke påkallas av förslag i

de motioner, som anknyter till propositionen, att uppehålla sig vid de stora och

mera principiella linjerna i den mycket omfattande propositionen.

Reformförslaget i propositionen får enligt utskottets mening, förutom att det

är betingat av önskvärdheten av cn ytterligare utvecklad samverkan, i första

hand ses som en naturlig och nödvändig konsekvens av universitets/högskoleväsendets

utomordentligt starka expansion på utbildningens och forskningens

område, den alltmer ökande efterfrågan på akademiskt utbildad arbetskraft, som

i sin tur leder till krav från avnämarna på vidgad insyn i och inflytande på utbildningsorganisationen,

de naturliga önskemålen från nu inte alls eller i ringa

grad representerade yngre akademiska forskare och lärare att få taga del i och

känna ansvaret för utbildningens uppläggning och genomförande samt samhäl
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964.

lets intresse av att tillse, att de avsevärda investeringar som görs i högre utbildning

lönar sig, att de utnyttjas på ett för individen och samhället adekvat och

riktigt sätt. Utskottet vill redan här deklarera sitt principiella instämmande i

departementschefens starka betonande av att vad som nu måste beslutas är en

ny organisations- och förvaltningsreform, uppbyggd från grunden. De stora påfrestningar

som universiteten och högskolorna samt deras centrala ledning kommer

att utsättas för vid ett förverkligande av målsättningen, att utbildningskapaciteten

inom loppet av mindre än 10 år skall ha vuxit från ca 45 000 till

80 000 studerande, torde enbart det utgöra ett förhållande som omöjliggör, att

man nu skulle kunna nöja sig med en begränsad reform inom ramen för nuvarande

organisation.

Kravet pa den framtida universitets/högskoleorganisationen har såväl universitetsutredningen

som departementschefen sammanfattat i tre punkter, nämligen

kravet på frihet, frihet för forskaren i valet av forskningsobjekt och forskningsmetod,

kravet på kvalitet och effektivitet samt kravet på en slagkraftig framtidsplanering.

De definitioner som departementschefen givit de tre kraven synes

utskottet riktiga och väl ägnade att bilda grundvalen för konstruktionen av en

ny, fastare organisation. En av de vägledande principerna vid konstruktionen

av den tilltänkta nya organisationen har för såväl universitetsutredningen som

departementschefen varit att åstadkomma en viss funktionsfördelning mellan

akademiska och administrativa förvaltningsorgan. Därvid har eftersträvats att

så långt möjligt befria forskare och lärare från administrativa uppgifter. Utskottet

har för sin del funnit sig böra understryka att principen som sådan är väl

ägnad att ligga till grund för de åtgärder på det akademiska förvaltningsområdet,

som utskottet i det följande avser att förorda.

Ytterligare en fundamental princip som väglett departementschefen har varit

att ökat inflytande och ökat medansvar bör beredas även de grupper av akademiska

forskare och lärare, som i dag i stor utsträckning är utestängda härifrån.

Denna av departementschefen förordade »demokratisering» av den akademiska

miljön synes utskottet principiellt riktig.

Inte mindre viktig är betydelsen av en målanpassad utbildning och en aktiv

utbildningsadministration vid universiteten och högskolorna. Utskottet vill för

sin del gärna understryka departementschefens starka förord för att denna utbildningsuppgift

— vid sidan av och kompletterad av forskningsuppgiften —

ägnas ökad uppmärksamhet.

Departementschefens förslag har avseende på såväl den centrala ledningen av

de högre läroanstalterna som dessa läroanstalter själva.

Vad först beträffar den centrala ledningen har denna enligt utskottets mening

fått en i stort sett väl utformad och väl genomtänkt konstruktion. Såsom departementschefen

förutsatt bör de högre läroanstalter, som nu är underställda kanslern

för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna och styrelsen

för farmaceutiska institutet, ledas av ett överordnat, gemensamt organ. Ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1964

9

skottet förordar därför i enlighet med departementschefens förslag att ansvaret

för dessa universitets och högskolors administrativa ledning och för planeringsarbetet

för deras fortsatta utbyggnad och utveckling överlåtes på ett enda ämbetsverk,

benämnt universitetskanslersämbetet, med en av Kungl. Maj:t för viss

tid utsedd universitetskansler som chef, med i verket ingående beredningar, ordnade

fakultetsgruppvis för planering av utbyggnaden av de skilda fakulteternas

forsknings- och utbildningsresurser samt en styrelse, sammansatt av universitetskanslern

som ordförande, och ytterligare åtta ledamöter, bestående av fakultetsberedningarnas

ordförande och särskilda av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.

Mot uppdelningen av ämbetsverket på byråer med olika funktioner — en planeringsbyrå,

en utbildningsbyrå, en administrativ byrå och en rationaliseringsgrupp

— liksom mot de tilltänkta arbetsuppgifterna för dessa enheter har utskottet

ingen erinran.

I motionerna I: 759 och 11:924 har föreslagits inrättande av en särskild fakultetsberedning

för teologi. Departementschefens förslag innebär att fem fakultetsberedningar

upprättas, nämligen en för humaniora och teologi, en för rätts- och

samhällsvetenskaperna, en för medicin, odontologi och farmaci, en för matematik

och naturvetenskap samt en för tekniska vetenskaper. De fem fakultetsberedningarna

bygger uppenbarligen på tanken att olika forsknings- och utbildningsgrenar

så långt möjligt skall samverka. Utskottet har i det föregående starkt

understrukit vikten av en samverkan mellan varandra näraliggande ämnesområden

eller där eljest överensstämmelse i intresseriktning föreligger. Med denna

utgångspunkt faller det sig enligt utskottets mening naturligt att humaniora

och teologi, med bevarad identitet sinsemellan, ingår i samma fakultetsberedning.

Utskottet får därför avstyrka bifall till motionerna i fråga i nu berört avseende.

I nyssnämnda motioner påyrkas även en annan sammansättning av fakultetsberedningarna

än den som förordats av departementschefen. Enligt departementschefens

förslag skall samtliga ledamöter i en fakultetsberedning — åtta utöver

ordföranden — utses av Kungl. Maj:t, däribland fyra ledamöter inom förslag,

upprättade av berörda fakulteter. I motionerna I: 759 och II: 924 förordas ett

ökat inflytande i fakultetsberedningarna för berörda fakulteter, så till vida som

fem ledamöter skulle utses inom förslag, upprättade av dessa fakulteter. Enligt

utskottets mening innebär Kungl. Maj:ts förslag en sorgfällig avvägning mellan

olika intressen, avnämarnas, fakulteternas och det allmännas av delaktighet i

planeringsarbetet. Att rubba denna avvägning till en klar majoritetsställning för

de »fakultetsvalda» representanterna bör inte ifrågakomma, även om utskottet

givetvis i och för sig finner det värdefullt att den sakkunskap som fakultetsrepresentanterna

besitter på sina specialområden tages till vara. Härtill kommer

att fakulteterna vid de olika universiteten och högskolorna i enlighet med departementschefens

förslag hädanefter avses skola direkt utan mellanled till fakultetsberedningen

inge sina årliga anslagsäskanden. Att därutöver tillförsäkra fakul

tetsrepresentanter ett avgörande inflytande även på den vidare bearbet1*

— llihang till riksdagens protokoll 19GG sand. Nr 119

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

ningen av petita inom fakultetsberedningarna, innebärande eu slags »självkontroll»,

synes inte utskottet objektivt riktigt. I sammanhanget må erinras om att

departementschefens förslag om fyra »fakultetsutsedda» ledamöter i beredningarna

innebär en utvidgning av denna representation, eftersom universitetsutredningen

för sin del hade föreslagit endast tre sådana representanter för humaniora

och teologi samt för de tekniska vetenskaperna. Utskottet avstyrker bifall till

ifrågavarande yrkande i motionerna I: 759 och II: 924.

Universitetsutredningen hade i sitt förslag förordat inlemmande av den nuvarande

utrustningsnämnden för universitet och högskolor i den nya organisationen

för ledningen av universiteten och högskolorna. Departementschefen har

för sin del inte funnit tidpunkten inne härför med hänsyn främst till de mycket

stora arbetsuppgifter som redan från början skulle komma att åvila det nya

universitetskanslersämbetet. Departementschefen har emellertid deklarerat sin

mening, att utrustningsnämnden vid en senare tidpunkt bör övertagas av universitetskanslersämbetet.

I sammanhanget föreslås viss decentralisering från utrustningsnämnden

till byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans byggnadskommitté

samt inrättande för utarbetande av vissa lokal- och utrustningsprogram m. m.

av särskilda programkommittéer för samtliga läroanstalter på var och en av

universitetsorterna.

Utskottet finner starka skäl tala för en förenhetligad ledning aV alla de frågor

som sammanhänger med Utbyggnaden och utvecklingen av univetsiteten och

högskolorna, alltså äVen för organisationen för Utrustningsplaneriug och upphandling.

Att redan från den 1 juli 1964, samtidigt som det nya universitetskanslersämbetet

tillskapas, låta detta ämbetsverk övertaga utrustningsnämndens omfattande

arbetsuppgifter vill emellertid inte heller utskottet förorda. Så snart

det över huvud taget tekniskt och från arbetssynpunkt är möjligt bör likväl

frågan om utrustningsnämndens inlemmande i universitetskanslersämbetet aktualiseras

på nytt enligt utskottets bestämda uppfattning. Med hänsyn till det

anförda tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker att

det i motionerna I: 759 och II: 924 framförda förslaget om inordnande av utrustningsnämnden

i kanslersämbetet redan fr. o. in. budgetåret 1964/65 vinner riksdagens

bifall.

Departementschefens förslag om inrättande av särskilda centrala utbildningsråd

med ställning som rådgivande organ i frågor rörande utbildningens innehåll

och organisation, bestående av företrädare för avnämarna av akademiskt utbildad

arbetskraft, finner utskottet väl ägnat att ligga till grund för riksdagens

beslut i ämnet.

Jämväl vad departementschefen föreslagit med avseende på personaluppsättningen

vid universitetskanslersämbetet för olika funktioner biträder utskottet.

I motionerna I: 759 och II: 924 har hemställts att riksdagen i särskild skrivelse

borde uttala sig för en skyndsam utredning avseende universitetspedagogiken

och universitetslärarnas pedagogiska utbildning. Enligt vad utskottet erfarit har

universitetskanslersämbetet genom beslut den 20 april 1964 tillkallat en särskild

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196å

11

expertgrupp med huvuduppgift att verkställa utredning rörande behovet av

pedagogisk utbildning för sådana yngre akademiska lärare, som ej tidigare har

undervisningserfarenhet, överväga lämpliga anordningar för utbildningen samt

beräkna kostnaderna härför. Härvid har expertgruppen att även noggrant beakta

de pedagogiska aspekterna på forskarutbildning och med beaktande av utländska

och internationella erfarenheter överväga behovet av sådan utbildning. Expertgruppens

arbete bör utmynna i ett förslag om definitiva anordningar på ifrågavarande

områden. Expertgruppens förslag kan, om så anses lämpligt, avlämnas

etappvis.

Utskottet fäster stort värde vid det initiativ som tagits av kanslersämbetet.

Det synes utskottet angeläget med hänsyn till vad utskottet i det föregående

förordat med avseende på omfattningen av det nya universitetskanslersämbetets

ämbetsområde att utredningsuppdraget kommer att omfatta även de tekniska

högskolorna och farmaceutiska institutet samt att expertgruppen efter kanslerns

bedömande på lämpligt sätt kompletteras till följd härav.

Vidkommande frågan om en modernisering och förbättring av universitetsundervisningen

genom ökad uppmärksamhet åt pedagogikens vitala betydelse

har departementschefen för sin del erinrat om, att gymnasieutredningen och

skolöverstyrelsen efterlyst förslag om resurser för en aktiv utrednings- och initiativverksamhet

inom »universitetspedagogikens» fält, innefattande bl. a. universitetsundervisningens

metodik och hjälpmedel. För egen del anser departementschefen

gymnasieutredningens och skolöverstyrelsens påpekande av betydelsen

av ett universitetspedagogiskt utrednings- och upprustningsarbete mycket

värdefullt. Departementschefen hävdar att en försöksverksamhet inom detta

alltför litet uppmärksammade område bör igångsättas.

Utskottet utgår från att kanslersämbetet genom sin nya utbildningsbyrå och

vederbörande lärosäten genom sina motsvarande organ ägnar frågan om universitetspedagogiken

och injicerandet av förbättrade pedagogiska metoder den

största uppmärksamhet. Som förordats av gymnasieutredningen synes universitetskanslersämbetets

expertanslag härjämte böra utnyttjas för att möjliggöra

att lämpliga personer tillfälligt engageras för nu berörda uppgifter. Det synes

också enligt utskottets uppfattning lämpligt att frågan om inrättande av en

särskild forskartjänst med inriktning på vuxenundervisningens, främst universitetsundervisningens,

metodik uppmärksammas i sammanhanget.

Med hänsyn till vad sålunda upptagits synes den i motionerna I: 759 och

11:924 påyrkade skrivelsen till Kungl. Maj:t om tillsättande av en särskild utredning

i hithörande pedagogiska frågor icke erforderlig. Utskottet förordar

emellertid i anledning av motionerna, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

ger till känna, i förekommande fall för vederbörandes underrättande, vad utskottet

anfört i fråga om universitetspedagogikens viktiga roll i utbildningen vid

universitet och högskolor samt om angelägenheten av förbättrade pedagogiska

metoder m. m.

I nämnda motioner föreslås även en omläggning av nuvarande inregistrerings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196It

förfarande vid de icke spärrade fakulteterna, så att tillträde till undervisningen i

varje ämne göres beroende av föranmälan viss tid före undervisningens början.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att departementschefen i propositionen

nr 50 lämnat den upplysningen, att frågan om utformningen av ett tillförlitligt

system för dylik registrering och förutberäkning av antalet i undervisningen

deltagande har utretts av universitetskanslersämbetet i samråd med expertis

från statistiska centralbyrån och att en på grundval av detta utredningsarbete

organiserad försöksverksamhet har igångsatts under läsåret 1962/63 och

fortsätter under innevarande läsår. Kostnaderna för denna verksamhet under

innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 500 000 kr. Resultaten av denna

försöksverksamhet är enligt departementschefens bedömande sådana, att verksamheten

bör fortsätta i huvudsak enligt de sålunda uppdragna riktlinjerna.

Departementschefen förklarar sig i annat sammanhang ha för avsikt att framlägga

förslag till lösning av vissa speciella metodproblem, som sammanhänger

med registreringsförfarandet. Då det i motionerna berörda spörsmålet således

redan synes tillfredsställande uppmärksammat och försöksverksamhet inom området

pågår bör motionerna i fråga i här berört avseende icke föranleda någon

riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:758 och 11:927 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte hemställa om en skyndsam prövning av frågan om att skapa

fasta former för samverkan mellan universitet och bildningsorganisationer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att ökad uppmärksamhet

ägnas spörsmålet om kontakterna mellan universitet och folkbildning

och i anslutning härtill den inte mindre viktiga frågan om akademisk fortbildning.

I inte ringa mån synes frågan uppmärksammad genom statsmakternas

beslut förra året om att bidrag till universitetscirklar skall utgå ur samma anslag

som till studiecirkelverksamheten i övrigt. En utvidgning av nu förekommande

ömsesidiga kontakter borde vara av stort värde för både universiteten/högskolorna

och bildningsorganisationerna samt avnämarna av den akademiska arbets»

kraften. Att vetenskapens landvinningar och metodik göres tillgängliga för en

så bred allmänhet som möjligt synes angeläget och skulle utan tvivel ge universiteten

och högskolorna en ytterligare goodwill. Enligt utskottets mening synes det

nya universitetskanslersämbetet med de ökade resurser som kommer att stå till

ämbetets förfogande i första hand lämpat att pröva hithörande problem. Utskottet

förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t för kanslersämbetets

underrättande på lämpligt sätt ger till känna vad utskottet sålunda anfört i

anledning av motionerna I: 758 och II: 927.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på den

centrala ledningen av de högre läroanstalterna har icke givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

I fråga om läroanstalternas omfattning har departementschefen, som framgått

av det föregående, förordat att karolinska institutet och tandläkarhögskolan i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964-

13

Stockholm ombildas till en läroanstalt, benämnd karolinska mediko-kirurgiska

institutet och omfattande en medicinsk och en odontologisk fakultet. Vidare har

departementschefen föreslagit, att tandläkarhögskolan i Malmö infogas i universitetet

i Lund, som därigenom kommer att omfatta jämväl en odontologisk

fakultet, samt att universitetet i Umeå organiseras med fakulteter pa samma

sätt som övriga universitet. Medicinska högskolan och tandläkarhögskolan i

Umeå bör sålunda upphöra såsom organisatoriska enheter och deras lärarkollegier

ombildas till en medicinsk och en odontologisk fakultet. Slutligen har departementschefen

funnit skäl tala för att farmaceutiska institutet infogas i antingen

universitetet i Uppsala eller karolinska institutet och föreslagit att principbeslut

härom fattas redan nu. Institutets lärarkollegium bör enligt förslaget

redan fr. o. m. den 1 juli 1964 ombildas till en farmaceutisk fakultet.

Utskottet ger för sin del departementschefens förslag sin anslutning. I sammanhanget

vill utskottet emellertid erinra om vad utskottet inledningsvis anfört

med avseende på önskvärdheten av en ytterligare samverkan olika utbildningsenheter

emellan. Att kontakterna underlättas och att samarbetet intensifieras

mellan vetenskapsmän och institutioner, vilket helt naturligt förutsätter

en samordnad planering och ett samordnat bruk av till förfogande stående resurser,

har också understrukits av universitetsutredningen. En fortsättning på

integrationssträvandena synes utskottet i första hand böra inriktas pa att så

långt möjligt i samförstånd med berörda parter lösa de problem i nämnda hänseende

som föreligger i Göteborg, där för närvarande tre olika utbildningsenheter

— universitetet, Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan — är lokaliserade.

Den samordnade lösning av hithörande frågor, som i och för sig synes

önskvärd, bör emellertid anstå tills vidare med hänsyn bl. a. till gällande avtal

för handelshögskolan. Utskottet återkommer till spörsmålet i det följande.

Vad beträffar den lokala universitets/högskolestyrelsen och det lokala planeringsarbetet

får utskottet framhålla följande.

Den principiella strävan som kommer till uttryck i departementschefens konkreta

förslag, nämligen att decentralisera förvaltningsansvaret, att förkorta

ärendevägarna och att anförtro de akademiska och mera renodlat administrativa

uppgifterna åt skilda organ finner utskottet berättigad. Vad departementschefen

sålunda förordat med avseende på planeringsarbetet, innebärande bl. a., som

utskottet tidigare erinrat om, att petita skall gå direkt från fakulteter/sektioner

till vederbörande fakultetsberedning, på prövningen av fördelningsärenden, på

befattningen med personaladministrativa ärenden, handhavandet av den ekonomiska

förvaltningen vid vederbörande lärosäte samt utbildningsorganisationens

administrativa uppgifter har utskottet ansett sig böra godtaga. I sammanhanget

har utskottet emellertid funnit sig böra understryka vad departementschefen

uttalat om angelägenheten av alt fakulteterna/sektionerna fortlöpande håller

läroanstaltens ledning underrättad om sitt planeringsarbete och om de förslag,

som avlåtes till fakultetsberedningarna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196i

I fråga om konstruktionen av de lokala styrelse- och förvaltningsorganen har

departementschefen i enlighet med universitetsutredningens förslag förordat eu

uppdelning av olika funktioner. Sålunda förordas ett konsistorium, bestående i

huvudfallen av fakulteternas och sektionernas dekaner jämte läroanstaltens av

de ordinarie akademiska lärarna valde rektor som ordförande samt därjämte vid

universiteten i Uppsala och Lund en av Kungl. Maj:t utsedd chefstjänsteman,

som under konsistoriet skall fungera som chef för den samlade universitets/högskoleförvaltningen.

Universitets/högskoleförvaltningen föreslås innefatta all för

universitetet/högskolan gemensam administrativ personal och sålunda närmast

motsvara vad som nu vid universiteten benämnes kansli och drätselverk; däremot

icke institutionerna och ej heller universitets/högskolebiblioteken, vilka

föreslås lyda direkt under konsistoriet.

För att möjliggöra en smidig handläggning av löpande ärenden föreslås dels

inrättande i formell mening av ett rektorsämbete, bestående av rektor och

universitetsradet (i vissa fall byråchefen), dels införande av rätt för konsistoriet

att till rektorsämbetet eller till förvaltningschef delegera beslutanderätten i visst

ärende eller viss grupp av ärenden.

Särskilt frågan om universitetsrådets ställning — vid andra lärosäten än vid

universiteten i Uppsala och Lund ersättes universitetsrådet tills vidare av en

byråchef utan ledamotskap i konsistoriet — och samarbetet mellan honom och

rektor har upptagits i vissa motioner. Sålunda hävdas i motionerna I: 744 och

11:913 samt 1:759 och 11:924 att rektor skall vara förvaltningens chef. Motionerna

1:744 och 11:913 innehåller tillika förslag om att universitetsråden och

byråcheferna skall utgå ur förvaltningen. I motionerna varnas för att ett genomförande

av departementschefens förslag skulle innebära en form av »dubbelkommando»,

som skulle utgöra ett hinder för ett effektivt upprätthållande av

den administrativa verksamheten vid läroanstalten. Utskottet får i anledning

härav erinra om att departementschefens förslag innebär dels att den lokala

universitets/högskolestyrelsens uppgifter till övervägande del blir rent administrativa,

dels att ärende, som ankommer pa rektorsämbetets prövning — i princip

skall rektorsämbetet ha överinseende över allt som rör universitetet_skall

avgöras av rektor i närvaro av universitetsrådet (byråchefen) och efter det att

ärendet föredragits av universitetsrådet eller den föredragande universitetsrådet

därtill utser. Förfarandet överensstämmer således med sedvanlig praxis inom

andra verk och styrelser, där vederbörande chcf regelmässigt fattar beslut i närvaro

av särskild föredragande. Det synes utskottet uppenbart att förslaget tar

hänsyn till att såväl administrativa som akademiska synpunkter skall bli vederbörligen

beaktade. Att rektor härjämte skulle vara chef för den för universitetets

olika verksamhetsgrenar gemensamma förvaltningsorganisationen av klart

administrativ karaktär kan utskottet inte biträda. Några garantier för att en

med hänsyn främst till sina vetenskapliga kvalifikationer vald rektor alltid

skulle vara skickad att handlägga omfattande administrativa funktioner lika

väl eller bättre än en enbart för sistnämnda uppgift tränad, kvalificerad förvalt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196k

15

ningschcf synes utskottet icke antagligt. Den uppenbara försvagning som bortfallet

av exempelvis byråchefen vid förvaltningarna på lärosätena i Stockholm,

Göteborg och Umeå skulle innebära — förvaltningspersonalen under byråchefs

nivå förordas där placerade i lägre löneställning än vid motsvarande förvaltningar

i Uppsala och Lund — kan utskottet icke förorda. Utskottet, som utgar

från att ett förtroendefullt samarbete skall kunna etableras mellan rektor och

universitetsråd/byråchef, finner alltså icke skäl biträda motionerna I: 744 och

II: 913 samt I: 759 och II: 924 i här berörda hänseenden. Skulle en effektiv förvaltning

trots allt icke visa sig möjlig att åstadkomma synes, som framhållits av

departementschefen, statskontorets i särskild rapport till universitetsutredningen

aktualiserade förslag rörande den lokala styrelsens organisation pa nytt kunna

aktualiseras. Till skillnad från utredningens och departementschefens förslag om

en integrerad styrelseorganisation innebar statskontorets förslag, att de renodlat

administrativa uppgifterna lades hos en för varje universitetsort gemensam lokal

förvaltningsorganisation under en chefstjänsteman i generaldirektörs ställning

och de allmänna tillsynsuppgifterna (jämte vissa vetenskapliga bedömningsärenden)

hos dels ett konsistorium, dels ett rådgivande organ.

Statskontorets linje vinner starkt stöd i motionerna I: 750 och II: 923. I dessa

motioner hävdas också med skärpa kravet på en fortgående strävan mot ökad

organisatorisk integration. För att ägna uppmärksamhet åt såväl integrationsfrågorna

— av utskottet utförligt behandlade i det föregående — som fullföljandet

av främst statskontorets principlösning för den lokala förvaltningsorganisationen

har i motionerna föreslagits att riksdagen skulle i skrivelse till

Kungl. Maj :t påkalla inrättandet av en särskild organisationskommitté. Utskottet

finner det icke erforderligt att i nuvarande läge föreslå tillkomsten av en

dylik, universitetskanslersämbetet sidoordnad organisationskommitté. Den dualism

i förhållande till kanslersämbetets tilltänkta funktioner som skulle bli

följden synes utskottet böra undvikas. Däremot synes det utskottet självklart

att kanslersämbetet, med beaktande bl. a. av vad utskottet anfört i fråga om

samverkan och integration mellan olika utbildningsenheter, kontinuerligt ägnar

uppmärksamhet åt arbetet på en fortlöpande universitetsreform, som utskottet

utgår från skall ske alldeles oavsett vad riksdagen nu gar att besluta. Utskottet

finner därför vad i motionerna föreslagits i nu berörda hänseenden icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd utöver vad som må följa av vad utskottet

redan i flera sammanhang uttalat.

I de sist behandlade motionerna samt motionerna I: 755 och II: 925 hemställes

att förvaltningscheferna — byråcheferna — i Stockholm, Göteborg och Umeå

skall vara ledamöter av vederbörande konsistorier i likhet med vad som i propositionen

förordats med avseende på universitetsråden i Uppsala och Lund.

Ehuru utskottet finner starka skäl tala för att byråcheferna också beredes ställning

som ledamöter av vederbörande konsistorier har utskottet likväl funnit sig

med hänsyn till den uppenbara provisoriekaraktären i departementschefens förslag

med avseende på förvaltningspersonalen över huvud vid berörda lärosäten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964-

kunna tills vidare godtaga att byråcheferna blir huvudföredragande vid konsistoriesammanträdena

och beredes möjlighet att anmäla avvikande mening i den

män fattat beslut icke överensstämmer med deras uppfattning i visst ärende.

Utskottet utgår dock från att Kungl. Maj:t även fortsättningsvis ägnar frågan

om byråchefernas representation i konsistorierna all uppmärksamhet och så fort

möjligheterna till en mera permanent organisation vid respektive universitets/

högskoleförvaltningar i <*öteborg, Stockholm och Umeå föreligger eller eljest

rekrvteringsförhållandena till byråchefstjänsterna skulle så påkalla för riksdagen

framlägger förslag i syfte att uppnå en enhetlig förvaltningschefsfunktion vid

samtliga landets högre läroanstalter. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört med avseende på

förvaltningschefs ledamotskap i konsistorium.

I motionerna I: 744 och II: 913 hemställes att prorektor skall väljas på samma

sätt som rektor och att prorektor skall vara ledamot av konsistoriet. Universitetsutredningen

hade föreslagit att prorektor borde väljas av konsistoriet inom

sig. Departementschefen har inte närmare berört frågan. Som skäl för sitt förslag

hade universitetsutredningen anfört, att det skulle vara mindre välbetänkt

att tillföra konsistoriet ytterligare en ledamot utöver de minst tolv ledamöter

som skulle ingå i konsistoriet. Mot detta förslag av universitetsutredningen har

stark kritik riktats från universitets- och högskolehåll med hänsyn bl. a. till den

stora arbetsbelastning som skulle komma att åvila prorektor" som samtidigt

fungerade som dekanus för fakultet eller sektion. Utskottet finner med hänsyn

inte minst härtill att en särskild prorektorsbefattning, som för närvarande gäller

vid universitet och högskolor, bör finnas och bedömer inte skälet att begränsa

konsistoriets numerär som avgörande för valet av prorektorstyp. Utskottet

förordar därför bifall till motionärernas förslag om att prorektor skall väljas

på samma sätt som rektor och ingå som ledamot av konsistoriet.

Utskottet anser sig däremot inte kunna biträda ett förslag i samma motioner

om särskild stipulation att prorektor jämte rektor och förvaltningschefen skall

äga närvara vid handläggningen av ärenden inom rektorsämbetet. Detta skulle

enligt utskottets mening endast onödigt tillkrångla och tynga ärendenas handläggning

inom ämbetet. Självfallet bör emellertid prorektor, därest rektorsämbetet

för visst fall anser detta befogat, tillfälligt kunna äga närvara vid handläggning

inom ämbetet, dock utan befogenhet att deltaga i beslut. I enlighet med

vad departementschefen förordat bör emellertid i princip prorektor ingå i rektorsämbetet

endast då han faktiskt fungerar som rektor. Utskottet avstyrker

därför i denna del bifall till motionerna I: 744 och II: 913.

I fråga om upprättande av förvaltningsorganisatorisk gemenskap mellan vissa

lärosäten har departementschefen ingående berört förhållandena med avseende

på Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, mellan vilka sedan år

19C0 råder en institutionsorganisatorisk gemenskap för ämnesområdena matematik,

fysik, kemi och teoretisk fysik. Härutinnan torde i allt väsentligt få

hänvisas till departementschefens redogörelse, intagen på s. 301—306 i proposi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

17

tionen nr 50. Här må emellertid erinras om att departementschefen redovisat

fyra möjligheter att uppnå en önskvärd förvaltningsorganisatorisk gemenskap.

Den administrativt sett enklaste lösningen vore att sammanfoga universitetet

och högskolan till en läroanstalt, som då skulle omfatta bl. a. en teknisk fakultet.

Detta vore emellertid en långtgående åtgärd, som fordrade överväganden icke

blott för Göteborgs del. Något förslag till en dylik lösning föreligger icke och

har därför enligt departementschefen ej kunnat diskuteras i yttrandena. Den

lösningen anses därför i dagens läge icke vara aktuell.

Detsamma gäller enligt departementschefen en annan, också den i och för sig

möjlig, lösning innebärande att all personal och alla materiella resurser för de

ifrågavarande ämnena föres till den ena av läroanstalterna, vilken därvid skulle

åläggas att svara jämväl för viss undervisning och examination inom ramen för

av den andra läroanstalten eljest meddelad utbildning. Icke heller en lösning

efter dessa riktlinjer kan i dag betraktas som aktuell, framhåller departementschefen.

Under dessa omständigheter kunde det enligt departementschefen vara naturligt

att pröva den av universitetsutredningen föreslagna och av flera myndigheter

och organisationer tillstyrkta lösningen med en för båda läroanstalterna

gemensam förvaltning och en samarbetsnämnd såsom styrelse för de gemensamma

institutionerna. Denna lösning vore i och för sig fullt acceptabel. Emellertid

har utredningens förslag på denna punkt mött ett bestämt motstånd från

de närmast berörda myndigheternas sida. Med hänsyn härtill och efter övervägande

jämväl av övriga på bedömningen inverkande faktorer är departementschefen

därför ej beredd att förorda detsamma.

I stället har han övergångsvis förordat en mindre ingripande lösning än utredningens

och de två andra i det föregående anvisade möjligheterna, men som

likväl anses kunna redan från början skapa en förvaltningsorganisation, som

möjliggör ett bibehållande av gemensamma institutioner i vissa matematisknaturvetenskapliga

ämnen. Därest det framdeles befinnes lämpligt att sammanslå

de båda läroanstalternas förvaltningar till en enda förvaltningsorganisation,

synes enligt departementschefens förmenande den av honom nu förordade lösningen

kunna underlätta en dylik omläggning.

För att en rationell förvaltning av de ifrågavarande institutionerna skall

kunna komma till stånd utan vare sig en samarbetsnämnd eller en för båda läroanstalterna

gemensam förvaltningsorganisation, måste enligt departementschefens

mening huvuddelen av deras personal och alla deras materiella resurser

(lokaler, utrustning, anslag) hänföras till endera läroanstalten. Av praktiska skäl

har detta föreslagits bli Chalmers tekniska högskola, inom vars område institutionsbyggnaderna

är uppförda respektive är avsedda att uppföras. Däremot har

det synts departementschefen möjligt att på universitetets personalförteckning

alltjämt uppföra de ordinarie tjänster, vilkas innehavare är ledamöter av universitetets

ma lem a tisk-na turvetenskapliga fakultet.

Departementschefen har även ansett det möjligt att fortsättningsvis på uni
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 119 är 1964

versitetets personalförteckning uppföra docenttjänster avsedda för docenter i

här ifrågavarande ämnen inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Däremot är det enligt departementschefens mening lämpligast, att all övrig

lärarpersonal liksom assistent- och biträdespersonalen är anställd vid högskolan,

vilken sålunda skall ha att tillse att erforderliga personella och materiella resurser

ställes till förfogande — förutom för högskolans ändamål — för dels den

inom universitetets matematisk-naturvetenskapliga fakultet bedrivna utbildningen,

dels de ifrågavarande, vid universitetet anställda professorernas, laboratorernas

och docenternas forskning.

I de gemensamma institutionerna kommer med den ordning departementschefen

förordat att ingå såväl den berörda lärarpersonalen hos universitetet som

lärarpersonal och övrig ifrågakommande personal hos Chalmers tekniska högskola.

I fråga om åliggandena för denna personal förutsättes på grund härav i

överensstämmelse med under senare år tillämpad ordning gälla, att tjänstgöringsskyldigheten

för tjänstemännen eller befattningshavarna inom en institution

omfattar hela den verksamhet som där bedrives, oavsett vilket av lärosätena

som har att svara för densamma.

Då de gemensamma institutionerna — bortsett från vissa till dem knutna

tjänstemän — i administrativt hänseende kommer att vara hänförda till Chalmers

tekniska högskola, förutsättes de förvaltade under överinseende av högskolans

rektorsämbete. Prefekter bör därför utses av högskolans konsistorium,

men det framhålles som självklart att det därvid står konsistoriet fritt att till

prefekt utse ordinarie lärare, vars tjänst är hänförd till universitetet. I överensstämmelse

med förslag av universitetsutredningen förutsättes slutligen planeringsarbetet

för dessa institutioner bedrivas såsom en för båda läroanstalterna

gemensam angelägenhet av sektionsgrupper, var och en omfattande en sektion

vid vardera läroanstalten.

Enligt departementschefen bortfaller, därest förslaget om institutionernas organisation

och förvaltning godtages, behovet av en samarbetsnämnd med styrelsefunktioner

av det slag universitetsutredningen föreslagit. Ej heller skulle

det då enligt hans mening bli nödvändigt att organisera en för de båda läroanstalterna

gemensam förvaltning, till följd varav envar av dem tills vidare

borde ges sin egen förvaltningsorganisation.

Departementschefens förslag har kritiserats i motionerna I: 750 och II: 912

samt I: 756 och II: 923 såsom icke tillräckligt långtgående i fråga om integration

mellan de båda utbildningsenheterna. I förstnämnda båda motioner hemställes

sålunda om en skyndsam utredning om lämplig integration av universitetet

i Göteborg och Chalmers tekniska högskola samt att förslaget om överförande

av personal och anslag mellan universitetet och högskolan icke bifalles

av riksdagen i avvaktan på de förslag utredningen kunde föranleda.

Utskottet har redan i det föregående starkt pläderat för integrationstanken,

inte bara i Göteborg utan också på andra universitetsorter. Enligt utskottets

mening innefattar emellertid problemet i Göteborg, som utskottet tidigare

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

19

framhållit, icke endast frågan om lämplig integration av nu berörda två lärosäten

utan också spörsmålet om handelshögskolans eventuella anslutning till

universitetet. Man synes alltså här ha att göra med ett komplex, till vilket ställning

lämpligen bör tagas samtidigt. Förutsättningarna för att lösa problemet

med en fast samverkan mellan universitetet och handelshögskolan föreligger emellertid

som departementschefen bl. a. anfört ännu ej med hänsyn till gällande

avtal om handelshögskolan. Med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening departementschefens

förslag till kortsiktig lösning av samordningsproblemen i Göteborg

tills vidare kunna godtagas. Medverkande härtill har också varit, att

motionärerna icke enligt utskottets mening kunnat tillfredsställande visa konsekvenserna

av ett avslag på departementschefens förslag om överförande av

personal och anslag mellan universitetet och Chalmers tekniska högskola. Såvitt

utskottet kunnat finna synes den av departementschefen förordade lösningen

icke hindra en omläggning till gemensam förvaltning. Utskottet avstyrker bifall

till motionerna 1:750 och 11:912. Som utskottet inledningsvis framhållit bör

emellertid såväl Kungl. Maj:t som universitetskanslersämbetet fortsättningsvis

ha sin uppmärksamhet riktad på spörsmålet om hur samverkan och integration

bäst skall främjas och stödjas. Utskottet avser därvid icke blott förhållandena i

Göteborg utan även på andra universitets- och högskoleorter.

Med hänsyn till vad utskottet nu förordat följer, att utskottet icke heller

ansett sig böra biträda förslaget i motionerna I: 756 och II: 923 om inrättande i

överensstämmelse med universitetsutredningens förslag av en samarbetsnämnd

som styrelse för de gemensamma institutionerna vid universitetet och högskolan

samt om en gemensam förvaltningsorganisation för de båda läroanstalterna.

Vad departementschefen förordat beträffande viss förvaltningsorganisatorisk

gemenskap mellan universitetet i Lund och den tekniska högskolan därstädes

biträder utskottet.

Till departementschefens förslag beträffande organiserandet av en särskild utbildningsbyrå

och en administrativ byrå på de skilda lärosätena tillstyrker utskottet

bifall. Särskilt värdefullt finner utskottet det vara att utbildningsfrågorna

hädanefter kan ägnas en berättigad ökad uppmärksamhet både centralt

i universitetskanslersämbetet och lokalt på berörda universitet och högskolor.

Till följd av att departementschefen betraktat förvaltningsorganisationerna på

universitetsorterna Göteborg och Stockholm som i viss mån provisorier innebär

departementschefens förslag i viss utsträckning en begränsning av personalorganisationen

för dessa förvaltningar, även om principerna för förvaltningsorganisationens

uppbyggnad dock gäller samtliga förvaltningar.

Sålunda förordas bl. a. att förvaltningschefen, universitetsrådet, vid universiteten

i Uppsala och Lund skall placeras som ordinarie tjänsteman i lönegrad

B 4 under det att byråcheferna vid övriga förvaltningar i Göteborg och Stockholm

skall placeras som extra ordinarie i lönegrad B 1. Motsvarande skillnad i

lönevillkor för andra tjänstemän med samma befogenheter och dimensioneringen

av personalresurserna i övrigt ingår också i departementschefens förslag. Mot

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

denna lönedifferens och skillnad i anställningsform har motionärerna i motionerna

I: 755 och II: 925 vänt sig och påyrkat ändringar i lönevillkoren. Då det här

är fråga om tjänster, vilkas löneplacering godtagits av vederbörande personalorganisationer,

har utskottet i enlighet med sedvanlig praxis icke ansett sig böra

förorda ändring härutinnan. Med hänsyn till förvaltningsorganisationernas provisoriekaraktär

har utskottet icke heller ansett sig böra förorda förslaget om ordinariesättning

av berörda förvaltningschefstjänster. Av samma skäl avstyrker utskottet

jämväl ett förslag i samma motioner om att riksdagen skulle i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1965 års riksdag om en förbättrad

förvaltningsorganisation vid läroanstalterna i Göteborg och Stockholm i enlighet

med i motionerna angivna riktlinjer.

Att, såsom påyrkats i motionerna I: 756 och II: 923, riksdagen skulle uttala

sig för att nya ordinarie tjänster i lönegrad A 25 och högre icke bör inrättas vid

de lokala universitets/högskoleförvaltningama finner utskottet icke tillräckliga

skäl biträda. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att taga dessa problem

i övervägande i den mån nya högre tjänster inrättas. Utskottet avstyrker bifall

till motionerna i fråga i nu berört hänseende.

Rent allmänt vill utskottet emellertid framhålla önskvärdheten av att Kungl.

Maj:t ägnar frågan om löne- och övriga anställningsvillkor för tjänstemännen

vid här berörda »provisoriska» förvaltningar fortsatt uppmärksamhet med tanke

på tänkbara rekryteringsproblem.

1 motionerna 1:759 och 11:924 har hemställts att riksdagen skulle besluta

att en mot 1956 års universitetsstatuter, 2 § 1 mom., svarande paragraf skall införas

i den tilltänkta nya stadgan för universiteten och vissa högskolor.

2 § 1 mom. i universitetsstatuterna stadgar följande.

Universiteten stå under Kungl. Maj:ts beskydd och åtnjuta oförkränkt den

egendom samt de inkomster, rättigheter, förmåner och friheter, som lagligen

tillkomma dem.

Enligt utskottets mening har ifrågavarande stadgande, som är historiskt betingat,

endast en symbolisk betydelse, så till vida som hänvisning blott sker till

gällande lag och någon ändring av universitetens status, tillförsäkrad dem i lag

av civilrättslig karaktär, under inga förhållanden kan ske genom inrättande eller

borttagande av en stadgebestämmelse som tillkommit i administrativ ordning.

Utskottet finner därför icke skäl att biträda motionsyrkandet i fråga men vill

samtidigt uttala, att utskottet i och för sig icke har något att erinra mot att eu

motsvarighet till nämnda paragraf i en eller annan form överföres till den nya

universitetsstadgan, om Kungl. Maj:t vid sin ytterligare prövning skulle finna

detta motiverat.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på den

lokala universitets/högskolestyrelsen och det lokala planeringsarbetet har icke

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196k

21

Departementschefen föreslår, att den nuvarande fakultetsorganisationen i sina

huvuddrag överföres till den nya organisationen. Vissa betydelsefulla modifikationer

föreslås dock, främst i avseende på fakultetsindelningen och sammansättningen

av fakulteterna samt beträffande de särskilda nämnderna för ärenden

om utbildningens innehåll och organisation.

Förslaget innebär att benämningen fakultet införes även vid de fackhögskolor,

som underställes det nya universitetskanslersämbetet. Den sektionsindelning

som nu tillämpas vid de humanistiska fakulteterna föreslås även utsträckt till

andra fakulteter.

Utöver de i det föregående av utskottet tillstyrkta förslagen om tillkomsten

vid universitetet i Lund av en odontologisk fakultet samt vid universitetet i

Umeå och det ombildade karolinska institutet av vartdera en medicinsk och en

odontologisk fakultet liksom ombildningen av farmacevtiska institutets lärarkollegium

till en farmacevtisk fakultet förordar departementschefen, att vid universitetet

i Umeå skall tillkomma tills vidare också en filosofisk fakultet.

Utskottet biträder sistnämnda förslag.

Utskottet tillstyrker också bifall till departementschefens förslag om ombildning

av de tekniska högskolornas lärarkollegier till tekniska fakulteter, vilka i sin

tur indelas i sektioner, motsvarande de nuvarande avdelningarna.

Vid vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm

föreslår departementschefen upprättande av en samhällsvetenskaplig fakultet.

Departementschefen motiverar sitt förslag med att de samhällsvetenskapliga

ämnena, inklusive psykologi och pedagogik, både forskningsmässigt och i andra

hänseenden allt mera kommit att bilda en från övriga humanistiska ämnen avgränsad

grupp. Då enligt departementschefen flera av de samhällsvetenskapliga

ämnena ingår som betydelsefulla beståndsdelar i såväl den samhällsvetenskapliga

utbildningen som civilekonomutbildningen, anser han i likhet med universitetsutredningen

övervägande skäl tala för att en enda fakultet ges ansvaret för

båda utbildningarna. Det samarbete med näringslivet, som anses vara av stort

värde för civilekonomutbildningen, bör enligt hans mening kunna säkerställas

genom de särskilda, lokalt anknutna utbildningsråd för denna utbildning, som

han i det föregående förordat. Departementschefen förordar sålunda, att den i

anslutning till 1960 års riksdagsbeslut provisoriskt organiserade ekonomiska

fakulteten vid universitetet i Lund ersättes av en fakultet omfattande samtliga

de samhällsvetenskapliga ämnena.

Med hänsyn till sin principiella inställning till frågan om värdet av samarbete

över fakultets- och institutionsgränser, redovisad i inledningen till detta utlåtande,

biträder utskottet för sin del departementschefens förslag beträffande

samhällsvetenskapliga fakulteter. Detta innebär, att utskottet icke ansett sig

böra tillstyrka yrkandet i motionerna I: 757 och II: 926 om att den ekonomiska

fakulteten vid universitetet i Lund skulle bibehållas i sin nuvarande organisation

för ombesörjande av civilckonomutbildningcn. Utskottet har därvid bl. a. noterat,

att motionärerna själva ansett att anledning saknades att antaga att under
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196k

visningen såsom sådan i allmänhet skulle bli sämre om den administrerades via

en samhällsvetenskaplig fakultet. Utskottet vill härjämte i likhet med departementschefen

hävda att de utan tvivel viktiga kontakterna med näringslivet bör

tillfredsställande kunna upprätthållas genom tillkomsten av ett särskilt lokalt

anknutet utbildningsråd med representanter för avnämarna.

Departementschefens förslag om en uppdelning av de matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna i tre sektioner, en matematisk-naturvetenskaplig, en kemisk

och en biologisk-geografisk sektion har utskottet icke velat motsätta sig. Förslagen

om fakulteters/sektioners sammansättning — Kungl. Maj:t förutsättes

här senare få taga slutlig ställning — och fakultetsarbetets organisation biträder

utskottet.

Förslaget om särskilda utbildningsnämnder såsom fakultetssektionernas särskilda

organ för utbildningsfrågor vill utskottet ge sin anslutning.

I motionerna I: 759 och II: 924 har påyrkats att majoriteten i varje utbildningsnämnd

skall utgöras av akademiska lärare, tillhörande fakultet respektive

sektion. Departementschefen har räknat med att representationen i nämnderna

skall i princip vara fyra lärarrepresentanter, bestående av dekanus såsom ordförande

och ytterligare tre av fakulteten eller sektionen valda ledamöter, tre

studentrepresentanter, utsedda av vederbörande studentkår, och en representant

för assistent/amanuensgruppen.

Utbildningsnämnd avses få till uppgift att såsom fakultetens eller sektionens

särskilda organ för utbildningsfrågor ägna uppmärksamhet åt studieförhållandena,

följa de studerandes studieresultat, samverka med vederbörande statsstipendienämnd,

bereda alla på fakultetens eller sektionens prövning ankommande

ärenden rörande utbildningens innehåll och organisation samt i övrigt hos fakulteten

eller sektionen föreslå de åtgärder, som kan vara påkallade eller eljest

lämpliga.

Då det slutliga ansvaret för besluts fattande i utbildningsfrågor som skall

avgöras på det lokala fakultetsplanet förbehålles fakulteten/sektionen och då

utbildningsnämnd, när så anses erforderligt, avses få möjlighet att med sig adjungera

ytterligare representanter för exempelvis lärarna, har utskottet icke funnit

tillräckliga skäl att rubba på den tilltänkta fördelningen av representationen i

utbildningsnämnderna. Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande yrkande

i motionerna I: 759 och II: 924.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande

i anledning av vad departementschefen anfört och förordat rörande fakultetsf

rågan.

Såväl universitetsutredningen som departementschefen har karakteriserat

institutionerna som de egentliga arbetsenheterna för såväl forskning som undervisning

och föreslagit en precisering av institutionernas ställning och förvaltning

genom en stadgebindning. Utskottet delar helt uppfattningen om den utomordentligt

viktiga roll som bör tillerkännas institutionerna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1961\

23

Vad departementschefen förordat med avseende på serviceinstitutioner, dvs.

institutioner för anläggningar, samlingar och verksamheter för flera ämnesområden,

biträder utskottet.

Beträffande det andra slaget av institutioner, ämnesinstitutioner, har departementschefen

uttalat sig för en institutionsuppdelning, som innebär en sammanslagning

av flera enprofessorsinstitutioner till större enheter. Då åtgärden

ligger i linje med vad utskottet i det föregående framhållit om önskvärdheten

av att utvidga det akademiska samarbetet, tillstyrker utskottet, att åtgärder

vidtages för sammanförande av närbesläktade ämnen inom en institution. Även

departementschefens förslag om bildande av institutionsgrupper för handhavande

av uppgifter, som är gemensamma för de i gruppen ingående institutionerna,

tillstyrker utskottet.

Vad avser institutioners och institutionsgruppers arbetsuppgifter har departementschefen

förordat åtgärder i syfte att befria forskarna från alla sådana administrativa

bestyr, som icke nödvändigtvis bör ankomma på dem. Departementschefen

konstaterar att den förordade koncentrationen av de administrativa

uppgifterna till läroanstalternas centrala förvaltningar uteslutande har till

syfte att befria institutionerna och deras ledning från sådana uppgifter och därigenom

möjliggöra för dem att i högre grad än fallet är i dag koncentrera sitt

arbete på vad som är institutionernas uppgift, nämligen forskning och utbildning.

Utskottet delar departementschefens principiella inställning till frågan om

institutionernas (institutionsgruppernas) arbetsuppgifter och tillstyrker, i den

mån utskottet icke redan i det föregående förordat detta, att åtgärder vidtages

i enlighet härmed.

Förslaget att varje enskild institution skall förvaltas av en prefekt, som skall

ha att i alla viktiga ärenden samråda med ett institutionskollegium, biträder

Utskottet.

I motionerna I: 759 och II: 924 föreslås att i institutionsprefekts befogenheter

skall ingå rätt att förordna assistenter, amanuenser och biträdespersonal vid institutionen.

Med hänsyn till önskvärdheten av att en samordnad och likformig

bedömning av hithörande ärenden vid den större enhet som ett universitet eller

en högskola utgör så långt möjligt garanteras anser utskottet det för sin del

riktigt, att nuvarande centrala tillsättningsförfarande vid läroanstalten bibehålies

och att uppgiften att förordna ifrågavarande personal bör anförtros läroanstaltens

centrala ledning. Utskottet utgår från att förslag till förordnanden

inom viss institution avgives av institutionsledningen. Det säkerligen i och för

sig ganska obetydliga administrativa merarbetc som vållas den centrala förvaltningen

inom lärosätet synes icke heller berättiga till den av motionärerna

föreslagna åtgärden. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1:759 och

IT: 924 i nu berört avseende.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på lärosätenas

institutioner har icke givit utskottet anledning till erinran.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

Departementschefens anslagsberäkningar — utmynnande i en sammanlagd anslagsökning

för den föreslagna nya organisationen av universitetens och högskolornas

centrala ledning och lokala förvaltning m. m. av 5 157 000 kr. — och

förslag till anslagskonstruktion har utskottet funnit sig böra godtaga.

I motionerna I: 759 och II: 924 har påyrkats, att riksdagen skall besluta att

beträffande de anslag under rubriken Högre utbildning och forskning i åttonde

huvudtiteln som hänför sig till myndigheter under universitetskanslersämbetets

tillsyn ämbetets styrelse skall äga rätt att besluta, att medel som inbesparas på

ett anslag må användas till förstärkning av annat anslag, dock ej till inrättande

av andra befattningar än arvodestjänster eller ändring av lönevillkoren för redan

inrättade tjänster.

Den av motionärerna förordade åtgärden är enligt utskottets mening av sådan

principiell natur, att den icke bör bedömas isolerat för en gren av statsverksamheten

som universitets- och högskoleväsendet. Utskottet avstyrker därför

bifall till förevarande motionsyrkande.

Med hänsyn till att utskottet i det föregående avstyrkt bifall till motionerna

1:755 och II: 925 om vissa förstärkningar av förvaltningsorganisationen vid lärosäten

i Stockholm, Göteborg och Umeå bör icke heller ifrågavarande motioner, i

vad de avser av motionärernas förslag påkallad utvidgning av bemyndigande för

Kungl. Maj:t att överskrida vederbörliga anslag för eventuellt erforderlig förstärkning

av den nya organisationen, bifallas av riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört i fråga om ökad samverkan och

integration inom universitets/högskoleväsendet;

2. att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser inrättande

av en särskild fakultetsberedning för teologi, icke må

bifallas av riksdagen;

3. att motionerna I: 759 och II: 924, i vad de avser fakultetsberedningarnas

sammansättning, icke må bifallas av riksdagen;
4.

att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser att

utrustningsnämnden för universitet och högskolor skall upphöra

som självständigt verk och fr. o. m. den 1 juli 1964 integreras

i universitetskanslersämbetet, icke må bifallas av riksdagen;

5. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 759 och

11:924, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört med avseende å universitetspedagogikens

roll och angelägenheten av förbättrade pedagogiska

metoder m. m.;

6. att motionerna I: 759 och II: 924, i vad de avser viss

omläggning av nuvarande inregistreringsförfarande vid de icke

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964-

25

spärrade fakulteterna, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
7.

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 758 och

II: 927, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört om angelägenheten av en prövning av frågorna om

samverkan mellan universitet/högskolor och bildningsorganisationer

samt om akademisk fortbildning;

8. att motionerna I: 744 och II: 913 samt I: 759 och II: 924,

i vad de avser att rektor skall vara chef för den lokala universitetsförvaltningen,

icke må bifallas av riksdagen;

9. att motionerna I: 744 och II: 913, i vad de avser att den

särskilda tjänsten som chef för den lokala universitetsförvaltningen

(universitetsråd och motsvarande) skall utgå ur organisationen,

icke må bifallas av riksdagen;

10. att motionerna I: 756 och II: 923, i vad de avser en fortsatt

reform av universitetens och högskolornas organisation

och förvaltning i linje med vad som därom anförts i motionerna

samt inrättandet av en särskild organisationskommitté, icke

må bifallas av riksdagen;

11. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 755 och

II: 925 samt I: 756 och II: 923, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört med avseende på förvaltningschefernas

i Göteborg, Stockholm och Umeå ställning i förhållande

till vederbörande konsistorier;

12. att motionerna I: 755 och II: 925, i vad de avser ordinariesättning

av förvaltningschefstjänstema vid de högre läroanstalterna

i Göteborg och Stockholm samt att förslag skall

föreläggas 1965 års riksdag om en förbättrad förvaltningsorganisation

vid ifrågavarande läroanstalter, icke må bifallas av

riksdagen;

13. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 744 och

11:913, besluta att prorektor skall väljas på samma sätt som

rektor samt att sålunda vald prorektor skall vara ledamot

av konsistoriet;

14. att motionerna I: 744 och II: 913, i vad de avser att

prorektor skall äga närvara vid handläggning av ärenden inom

rektorsämbetet även i sådana fall där han ej inträtt i stället

för rektor, icke må bifallas av riksdagen;

15. att motionerna 1:750 och 11:912 icke må bifallas av

riksdagen;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

16. att motionerna I: 756 och II: 923, i vad de avser inrättande

av en samarbetsnämnd för gemensamma institutioner

vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola

samt upprättandet av en gemensam förvaltningsorganisation

för de båda läroanstalterna, icke må bifallas av riksdagen;

17. att motionerna I: 757 och II: 926 icke må bifallas av riksdagen;
18.

att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser att

majoriteten i varje utbildningsnämnd skall utgöras av akademiska

lärare tillhörande fakultet respektive sektion, icke må

bifallas av riksdagen;

19. att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser en

utvidgning av institutionsprefekts befogenheter, icke må bifallas

av riksdagen;

20. att riksdagen må

a) med förbehåll för vad som följer av riksdagens bifall

till utskottets hemställan under 13. godkänna de förordade

riktlinjerna för dels organisationen av universitets/högskoleväsendets

centrala ledning, dels de enskilda läroanstalternas

organisation och förvaltning;

b) besluta att kanslersämbetet för rikets universitet och

överstyrelsen för de tekniska högskolorna skall upphöra med

utgången av juni 1964;

c) besluta att fr. o. m. den 1 juli 1964 inrätta ett centralt

ämbetsverk för universiteten och vissa högskolor, benämnt universitetskanslersämbetet;
d)

besluta att tandläkarhögskoloma i Stockholm och Malmö

fr. o. m. den 1 juli 1964 skall infogas i karolinska mediko-kirurgiska

institutet respektive universitetet i Lund;

e) besluta att farmacevtiska institutet skall fr. o. m. den 1

juli 1964 underställas universitetskanslersämbetet och från tidpunkt,

som senare fastställes, infogas i antingen universitetet i

Uppsala eller karolinska mediko-kirurgiska institutet;

f) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag

å motionerna 1:744 och 11:913, 1:755 och 11:925 samt 1:756

och II: 923, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj:t att, i enlighet med de i det föregående framlagda

förslagen, dels upprätta personalförteckning för universitetskanslersämbetet,

dels — utöver de ändringar som beslutats av

riksdagen i enlighet med förslag i statsutskottets utlåtanden

1964:55 och 112 — vidtaga ändringar i personalförteckningarna

för universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm,

karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

27

Stockholm samt Chalmers tekniska högskola;

g) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 744 och II: 913 samt I: 755 och II: 925, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t att

— utöver vad som beslutats av riksdagen i enlighet med förslag

i statsutskottets utlåtanden 1964: 55 och 94 — i personalförteckning

för universitetet i Umeå uppföra tjänster i enlighet

med vad departementschefen förordat;

h) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 755 och II: 925, såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj:t att under budgetåret 1964/65, i enlighet med vad

departementschefen förordat, medgiva överskridande av sådana

anslagsposter eller delposter i avlöningsstatema för berörda

läroanstalter, som är maximerade av riksdagen;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar

och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras för

förslagens genomförande;

21. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 195 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 97 200

3. Arvoden till experter och tillfällig personal m. m.,

förslagsvis ................................. 500 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 972 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 525 300

Summa kr. 2 290 000

b) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 2 290 000 kr.;

c) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 326 000 kr.;

d) till Universitetskanslersämbetet: Ämnes- och fakultetskonferenser

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196h
-

22. att riksdagen må till Antagningsnämnden för civilekonomutbildning

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.;

23. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för utrustningsnämnden

för universitet och högskolor, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 283 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 123 000

Summa kr. 406 000

b) till Utrustning snämnden för universitet och högskolor:

Avlöningar för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 406 000 kr.;

c) till Utrustning snämnden för universitet och högskolor:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 89 000 kr.;

24. att riksdagen må till Förstärkning av universitetens och

vissa högskolors förvaltning m.m. för budgetåret 1964/65 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 504 000 kr.;

25. att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser införande

i en ny stadga för universiteten och vissa högskolor av

en motsvarighet till 2 § 1 mom. 1956 års universitetsstatuter,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

26. att motionerna I: 759 och II: 924, i vad de avser användandet

av medel som inbesparats på vissa anslag under rubriken

Högre utbildning och forskning i åttonde huvudtiteln,

icke må bifallas av riksdagen.

Stockholm den 20 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196-i

29

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru

Wallentheim, herrar Bengtson, Mårtensson, Kaijser, Widén, Per Petersson och

Harry Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Ståhl, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i

Göingegården, Eliasson i Sundbom, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson,

herrar Arvidson, Carbell och Gustafsson i Skellefteå.

Reservationer

1) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka

ansett att den del av utskottets yttrande, som på s. 6 börjar med »Enligt utskottets»

och på s. 7 slutar med »kortare sikt», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets bestämda uppfattning måste utgångspunkten för en organisationsförändring

inom universitets- och högskoleväsendet vara, att samarbete

och samverkan över fakultets- och institutionsgränser underlättas och främjas

mera intensivt och målmedvetet än som sker eller möjliggöres inom nuvarande

institutionella ram. Att ett allsidigt utvecklat sådant samarbete kommer till

stånd måste, därom är utskottet fast övertygat, vara till båtnad för forskningen

och utbildningen, för lärama och studenterna och ytterst för samhället självt.

Samarbete på det högre utbildningsområdet bör kunna bidraga till att skapa ökad

vidsyn och tolerans, medansvar och arbetsstimulans. Lika viktigt är emellertid

att bevara den akademiska friheten. Vetenskapernas frihet — deras rätt att arbeta

på saklig och objektiv grund — har alltid utgjort en av förutsättningarna

för Västerlandets framsteg i såväl andligt som materiellt hänseende. Denna frihet

kan äventyras, om icke de akademiska läroanstalterna även i organisatoriskt och

ekonomiskt hänseende åtnjuter betydande självständighet. Detta betyder, att

delvis andra administrativa grundsatser måste tillämpas inom universitetsväsendet

än inom den offentliga förvaltningen i övrigt. Däremot står kravet på betydande

självstyrelse för universitet och högskolor på intet sätt i motsats till kravet

på ökad samverkan de olika akademiska institutionerna emellan.»

2) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka

ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »I motionerna»

och slutar med »berört avseende», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 759 och II: 924 har föreslagits inrättande av en särskild fakultetsberedning

för teologi. Departementschefens förslag innebär att fem fakultetsberedningar

upprättas, nämligen en för humaniora och teologi, en för rätts- och

samhällsvetenskaperna, en för medicin, odontologi och farmaci, en för matematik

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

och naturvetenskap samt en för tekniska vetenskaper. De fem fakultetsberedningarna

bygger uppenbarligen på tanken att olika forsknings- och utbildningsgrenar

så långt möjligt skall samverka. Denna samverkan får emellertid icke

innebära, att något betydelsefullt område skall behöva riskera att eftersättas.

Med hänsyn till det teologiska studieområdets betydelse för svenskt kulturliv

finner utskottet det angeläget att en särskild fakultetsberedning inrättas för de

teologiska vetenskaperna och får sålunda i förevarande avseende tillstyrka bifall

till de nämnda motionerna.»

dels och att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 759 och

II: 924, såvitt nu är i fråga, besluta att en särskild fakultetsberedning

för teologi skall inrättas;»

3) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka

ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Särskilt

frågan» och på s. 15 slutar med »sammanhang uttalat», bort ha följande lydelse:

»Särskilt frågan om universitetsrådets ställning — vid andra lärosäten än vid

universiteten i Uppsala och Lund ersättes universitetsrådet tills vidare av en

byråchef utan ledamotskap i konsistoriet — och samarbetet mellan honom och

rektor har upptagits i vissa motioner. Sålunda hävdas i motionerna I: 744 och

II: 913 samt I: 759 och II: 924 att rektor skall vara förvaltningens chef. I sistnämnda

motioner föreslås även, att benämningen universitetsråd skall utbytas

mot »akademidirektör». Utskottet finner dessa förslag välgrundade. Den i motionerna

föreslagna beteckningen uttrycker befattningens art väsentligt bättre än

den som använts i propositionen. Viktigare är emellertid, att inrättandet av de

nya befattningarna icke får rubba enhetligheten i universitetets styrelse. Det bör

självfallet i stor utsträckning vara möjligt för rektor att till akademidirektören

delegera beslutanderätten i rena förvaltningsärenden. Men sambandet mellan

den vetenskapliga och den administrativa delen av universitetsförvaltningen är

alltför starkt för att det skall vara försvarligt att fråntaga rektor hans befogenheter

på någon del av dess verksamhetsområde. Utskottet tillstyrker sålunda

bifall till de nämnda motionerna, såvitt nu är i fråga. Däremot kan utskottet

icke tillstyrka det i motionerna I: 744 och II: 913 framlagda förslaget att de

administrativa cheftjänsterna skall utgå ur förvaltningsorganisationen.

Av vad utskottet anfört framgår också, att utskottet icke kan tillstyrka de

förslag i anslutning till den av statskontoret föreslagna organisationsformen, som

föreslagits i motionerna I: 756 och II: 923. För att ägna uppmärksamhet åt såväl

integrationsfrågorna — av utskottet utförligt behandlade i det föregående — som

fullföljandet av främst statskontorets principlösning för den lokala förvaltningsorganisationen

har i motionerna föreslagits att riksdagen skulle i skrivelse till

Kungl. Maj:t påkalla inrättandet av en särskild organisationskommitté. Utskottet

finner det icke erforderligt att i nuvarande läge föreslå tillkomsten av en

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1961+

31

dylik, universitetskanslersämbetet sidoordnad organisationskommitté. Den dualism

i förhållande till kanslersämbetets tilltänkta funktioner som skulle bli följden

synes utskottet böra undvikas. Däremot synes det utskottet självklart att

kanslersämbetet, med beaktande bl. a. av vad utskottet anfört i fråga om samverkan

och integration mellan olika utbildningsenheter, kontinuerligt ägnar uppmärksamhet

åt den fortlöpande universitetsreform, som utskottet utgår från

skall ske alldeles oavsett vad riksdagen nu går att besluta. Utskottet finner därför

vad i motionerna föreslagits i nu berörda hänseenden icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd utöver vad som må följa av vad utskottet redan i flera

sammanhang uttalat.»

dels ock att utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 759 och

II: 924 samt i anledning av motionerna I: 744 och II: 913, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, besluta att rektor skall vara

chef för den lokala universitetsförvaltningen i dess helhet samt

att den administrativa chef tjänstemannen vid universitetet

skall benämnas akademidirektör;»

4) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka

ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Med hänsyn»

och på s. 22 slutar med »för avnämarna», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka departementschefens förslag att den

ekonomiska fakulteten i Lund införlivas i den föreslagna samhällsekonomiska

fakulteten vid Lunds universitet. Civilekonomutbildningen vid den nuvarande

ekonomiska fakulteten har ett annat utbildningsmål än det, som kommer att

upprätthållas vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Den går nämligen ut på

en ren fackutbildning främst för näringslivets behov. Dessutom är utbildningsgången

mera bunden vartill kommer att intagningsspärr tillämpas. Även i organisatoriskt

hänseende måste en fullständig sammanslagning medföra svårigheter. I

den mån förutsättningar icke kan föx-eligga för en särskild sektion för civilekonomutbildningen

finner utskottet övervägande skäl tala för att den ekonomiska

fakulteten vid universitetet i Lund bibehålies i sin nuvarande organisation, vilken

av allt att döma befunnits lämplig, samt tillstyrker yrkandet härom i motionerna

I: 757 och II: 926.»

dels ock att utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:

»17. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:757 och

II: 926, besluta att den ekonomiska fakulteten vid Lunds universitet

skall bibehållas i sin nuvarande organisation för ombesörjande

av civilekonomutbildningen;»

5) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka

ansett

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Den av»

och slutar med »förevarande motionsyrkande», bort ha följande lydelse:

»Den av motionärerna föreslagna åtgärden är enligt utskottets mening av

stor principiell betydelse. Den skulle innebära ett steg i riktning mot ett system,

som i viss mån kan jämföras med det som tillämpas i det brittiska universitetsväsendet,

ehuru utformningen anpassats efter i vårt land rådande förhållanden.

Förslagets genomförande skulle väsentligt öka möjligheterna att tillgodose kravet

på självständighet för universitet och högskolor och smidigheten i deras

arbete. Samtidigt skulle anordningen främja samarbete och samverkan över

universitets-, fakultets- och institutionsgränser. Utskottet saknar anledning att

nu ta ställning till frågan huruvida liknande principer möjligen skulle kunna

tillämpas även utanför universitetsväsendets område. Detta är nämligen i olika

hänseenden så särpräglat, att särskilda regler för anslagsbeslutens tillämpning

här kan vara motiverade. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 759

och II: 924 i nu förevarande avseende.»

dels ock att utskottets hemställan under 26. bort ha följande lydelse:

»26. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 759 och

II: 924, såvitt nu är i fråga, besluta att beträffande de anslag

under rubriken Högre utbildning och forskning i åttonde huvudtiteln,

som hänför sig till myndigheter under kanslersämbetets

tillsyn, ämbetet styrelse skall äga rätt att besluta, att medel

som inbesparats på ett anslag må användas till förstärkning av

annat anslag, dock ej till inrättande av andra befattningar än

arvodestjänster eller till ändring av lönevillkoren för redan inrättade

tjänster.»

6) av herr Bergman

7) av herr Ståhl

8) av fröken Elmén.

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

eu0935

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om personundersökning i brottmål, m. m. a1 i texten