Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bildande av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-15 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bildande av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 121—123

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1964

1

Nr 121

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bildande

av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst

in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 108 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 13 mars 1964, föreslagit

riksdagen att dels godkänna vad departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll

anfört rörande samordning och effektivisering av bevakningen

av statliga skyddsföremål m. m., dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

erforderliga åtgärder för bildandet av ett statligt aktiebolag för bevakning

m. m., dels till Aktieteckning i ett statligt aktiebolag för bevakning m. m. för

budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten under fonden för statens aktier anvisa

ett investeringsanslag av 180 000 kr., dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att ikläda staten garanti intill ett belopp av högst 3 000 000 kr.

för krediter till ett statligt aktiebolag för bevakning m. m.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Per-Olof Hanson (I: 720) och den andra inom andra kammaren

av herr Magnusson i Borås m. fl. (11:879), hemställts att riksdagen

måtte dels avslå Kungl. Maj :ts i proposition nr 108 framlagda förslag att

bilda ett statligt vaktbolag enligt i propositionen uppdragna riktlinjer, dels

ock i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att nytt förslag för organiserande

av bevakningsuppgifterna avseende militära skyddsföremål framlägges för

riksdagen på grundval av bevakningstekniska kommitténs av ÖB biträdda

förslag, varvid ytterligare överväganden måtte ske beträffande möjligheterna

att utnyttja polispersonal inom ramen av ifrågavarande bevakningsuppgifter.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 879.

Departementschefen har i korthet redogjort för bevakningstekniska

kommitténs förslag till samordning och effektivisering av bevakningen av

vissa militära skyddsföremål i Storstockholm samt för de remissyttranden

som lämnats över betänkandet. Vidare har redogjorts för innehållet i en

inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria angående bildande av

ett statligt vaktbolag samt för de yttranden som avgivits över promemorian.

Härefter har departementschefen anfört följande.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 121—123

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196b

»Bevakningstekniska kommittén har konstaterat, att vissa brister från säkerhetssynpunkt

föreligger i nuvarande bevakningsorganisation, främst

genom att enskilda vaktföretag har en väsentlig insyn i militära anläggningar,

att vaktpersonalen är av ojämn kvalitet och i många fall har bristfällig

utbildning samt att bevakningen saknar enhetlig ledning. Kommitténs

förslag innebär i huvudsak, att bevakningen av militära skyddsföremål inom

Storstockholm skall samordnas i en bevakningsorganisation under ledning

av en särskild bevakningschef under försvarsområdesbefälhavaren. I organisationen

förutsättes ingå bland annat en rörlig bevaknings- och utryckningsstyrka

utrustad med radiobilar. Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag

har som tidigare anförts statspolisintendenten och polisberedningen

anfört, att uppgifterna för den föreslagna rörliga bevakningsstyrkan närmast

bör ankomma på polisväsendet.

I den inom försvarsdepartementet utarbetade promemorian anföres, att

vid ärendets beredning inom departementet övervägande skäl ansetts tala

för uppfattningen att den föreslagna rörliga styrkan för bevakning och utryckningsberedskap

m. in. bör tillhöra polisen. Övertygande skäl föreligger

vidare enligt promemorian för att den i huvudsak stationära bevakningen

bör effektiviseras. Enligt promemorian bör en fristående organisation skapas,

ett statligt bolag, som mot betalning för tjänsterna tillhandahåller

myndigheterna — militära som civila — önskad bevakning.

Av de myndigheter som yttrat sig över departementspromemorian tillstyrker

försvarets civilförvaltning och polisberedningen, att ett statligt vaktbolag

bildas, överbefälhavaren anser, att en lösning av bevakningsproblemen

är möjlig enligt det i promemorian framlagda förslaget men att detta

jämfört med bevakningstekniska kommitténs av överbefälhavaren biträdda

förslag icke synes innebära några fördelar för krigsmakten. Statskontoret

anser, att ytterligare utredning främst rörande de ekonomiska aspekterna

erfordras.

För egen del vill jag understryka angelägenheten av att bevakningen av

statliga skyddsföremål förbättras. Bevakningstekniska kommittén bar konstaterat

betydande brister i bevakningen av militära skyddsföremål. Liknande

förhållanden torde råda ifråga om bevakningen av andra statliga

skyddsföremål. Vad nu sagts torde gälla icke blott Storstockholmsområdet

utan landet i dess helhet.

Bevakningsorganisationen kan utformas på olika sätt. Väsentligt måste

vara att organisationen från totalförsvarets synpunkt gestaltas så att effektivitet

och samordning säkerställs. Överbefälhavarens och bevakningstekniska

kommitténs förslag till organisation synes från krigsmaktens synpunkt

lämpligt utformat. Det kan emellertid ifrågasättas, om resurserna tillvaratas

effektivast med hänsyn till samtliga statliga bevakningsbehov.

Enligt min mening säkerställes en från totalförsvarets synpunkt rationell

samordning av bevakningen av såväl militära som civila skyddsföremål bäst,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1964 3

om bevakningsorganisationen blir densamma för båda kategorierna av

skyddsföremål.

Då jag delar statspolisintendentens och polisberedningens uppfattning att

rörlig bevakning ingår i polisens brottspreventiva verksamhet, förutsätter

jag att sådan bevakning av såväl militära som civila skyddsföremål anknytes

till polisen. Jag utgår vidare från att rikspolisstyrelsen vid den närmare utformningen

av verksamheten samråder med berörda myndigheter.

En motsvarande samordning och effektivisering av den stationära bevakningen

av olika statliga skyddsföremål bör åstadkommas. Detta bör ske

genom att en enhetlig organisation bildas för bevakningsuppgifterna. Samtidigt

bör emellertid myndigheternas ansvar för bevakning och säkerhet

inom deras lokaler inte rubbas. Det är också önskvärt att kostnaderna för

myndigheternas verksamhet så långt möjligt särredovisas för varje myndighet.

Dessa önskemål kan enligt min mening smidigt tillgodoses genom

den i departementspromemorian angivna lösningen att bilda ett statligt

bevakningsbolag.

För bildandet av ett statligt bevakningsbolag talar även att vaktmarknaden

i Sverige för närvarande domineras av ett privat koncernföretag. Tillkomsten

av ett statligt företag bör stimulera till konkurrens och därmed

vara till fördel ur kostnadssynpunkt. Som förtydligande bör tilläggas att

konkurrensförhållande kommer att föreligga beträffande den statliga sektorn

i stort. Av säkerhetsskäl är det däremot som förut sagts mindre lämpligt

att privata företag har insyn i anläggningar av särskild betydelse från

försvarssynpunkt.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen må

anföras att en utgångspunkt varit att bevakning av vissa från totalförsvarssynpunkt

ömtåliga objekt skall ombesörjas av staten. Statskontoret har

tillstyrkt att en särskild organisation bildas för bevakning av krigsmaktens

skyddsföremål. Det finns inte någon rimlig anledning antaga att kostnaderna

för bevakningsorganisationen skulle öka om bevakningen organiseras

i aktiebolagsform. Verkställda jämförelser bestyrker detta. Vad säkerhetsfrågorna

angår bör det erinras om att varken polisberedningen eller

överbefälhavaren anfört betänkligheter mot aktiebolagsformen av säkerhetsskäl.

Inom bolagsformens ram bör enligt min mening erforderliga garantier

kunna skapas för att de militära kraven på beredskap och kvalificerad

bevakning tillgodoses.

I enlighet med vad jag sålunda anfört föreslår jag, att ett statligt bolag

för bevakning m. m. bildas. Bolaget, i vilket staten bör vara ensam aktieägare,

bör ha till uppgift att utan vinstsyfte driva bevakningsrörelse, säkerhets-

och kontrolltjänst o. d. Bolagets verksamhet bör påbörjas snarast

efter den 1 juli 1964.

Förutsättningarna för att bilda ett statligt vaktbolag är, som framgår av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 19G''i

departementspromemorian, hittills undersökta endast i fråga om Storstockliolmsområdet.

Åtgärder för effektivisering av bevakningen kan emellertid

behöva vidtas över hela landet. Innan det statliga vaktbolagets verksamhet

utvidgas till andra delar av landet bör förutsättningarna härför från ekonomiska

synpunkter liksom säkerhetsfrågorna noggrant prövas.

I det föregående har jag anfört, att den rörliga bevakningen i princip bör

ankomma på polisen. Huvuduppgifterna för polisen kommer härvid att vara

att kontrollera huruvida obehörig berett sig tillträde till eller vistas inom

skyddsföremålet samt att i möjligaste mån förebygga inbrott, obehörig insyn,

skadegörelse och brand m. m. ävensom att, om något hänt eller befaras

hända, vidta erforderliga åtgärder. Den rörliga bevakningen kommer härvid

att begränsas till objektets »ytterskal» för kontroll av huruvida detta är

brutet eller inte. Verksamheten inom skyddsobjektet kommer däremot att

ankomma på den s. k. fasta eller stationära bevakningen. Polisen skall vidare

svara för utryckningsberedskap. Det säger sig självt att gränserna mellan

den rörliga och fasta bevakningen i förevarande sammanhang endast

kan anges i stora drag. Det torde enligt min mening lämpligen böra åligga

den centrala polismyndigheten och det nya vaktbolaget att i samråd med

berörda myndigheter i detalj reglera hur arbetsuppgifterna skall fördelas.

För att underlätta en ändamålsenlig samordning bör lämpligen, som polisberedningen

föreslagit, rikspolisstyrelsen vara företrädd i aktiebolagets

styrelse.

I bolagsordningen bör — i syfte att tillgodose kraven på beredskap

och kvalificerad bevakning — anges, att bolaget skall svara för att dess personal

får erforderlig utbildning och att bevakningsanordningarna håller

erforderlig standard. Bolagsordningen bör godkännas av Kungl. Maj :t.

I enlighet med vad som anförts i promemorian förutsätter jag vidare, att

vissa säkerhetsfrågor inom bolagets verksamhetsområde under skärpta lägen

och i krig regleras genom avtal. Krigsmakten bör vara företrädd i bolagets

styrelse.

Bortsett från de inskränkningar i bolagets rörelsefrihet, som kan bli

följden av avtal av nyss angivet slag, bör bolaget ej begränsas i sin verksamhet

av andra lagar och bestämmelser än sådana som gäller för företag

i allmänhet. Staten bör sålunda utöva sitt inflytande på rörelsen i egenskap

av aktieägare på bolagsstämma. Bolagets verksamhet — bevakningsrörelse,

säkerhets- och kontrolltjänst samt därmed jämförlig verksamhet — bör

vara fullt affärsmässigt inriktad. I den mån bolaget ålägges några uppgifter,

som innebär avsteg härifrån, bör detta ske genom avtal mellan staten och

bolaget. Anses det av beredskapsskäl erforderligt att bolaget förses med

särskild utrustning, som icke ekonomiskt kan utnyttjas i dess fredsproduktion,

bör bolaget, såsom anförts i promemorian, erhålla särskild ersättning

härför. I övrigt förutsätter jag, att prissättningen på bolagets tjänster och

lönesättningen m. in. för personalen kommer att anpassas till rådande marknadsläge.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196b

5

För att skapa garantier för att det nya bolaget får svara för den bevakning

av lokaler, som statliga myndigheter och institutioner i Storstockholm

av säkerhetsskäl är i behov av, bör myndighet, vars verksamhet är av särskild

betydelse från försvarssynpunkt, kunna åläggas att icke efter den

30 juni 1964 teckna eller förnya avtal med privat vaktbolag om bevakning.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter

härom.

Bolagets aktiekapital har enligt promemorian ansetts kunna upptas till

ett relativt lågt belopp med hänsyn till att erforderliga investeringar är

relativt obetydliga. Huvuddelen av kostnaderna för det nya bolagets verksamhet

kommer vidare att utgöras av löner och arvoden till anställda samt

allmänna omkostnader. Dessa kostnader är kortfristiga och bör kunna

täckas genom månads- eller kvartalsvis inflytande avgifter från kunderna.

Ett nystartat företag inom den relativt bundna vaktmarknaden anses dock

enligt promemorian kunna behöva ett startkapital med marginaler för ackvisition,

nyutbildning av personal samt lageruppbyggnad av materiel m. m.

Med hänsyn härtill bör man enligt promemorian räkna med ett rörelsekapital

om högst 3,0 milj. kr. Det föreslås, att det egna kapitalet i bolaget

bestämmes till 180 000 kr., varav 150 000 kr. utgör aktiekapital och 30 000

kr. en reservfond som tillskapas genom att aktierna övertecknas med 20

procent. I övrigt bör bolaget finansieras genom lån som upptages i kreditinstituten.

Staten anses böra ställa garanti för lånebeloppet, 3,0 milj. kr.

För egen del biträder jag de beräkningar som framlagts i promemorian

och de förslag som där framlagts rörande finansiering m. m. För budgetåret

1964/65 bör i enlighet härmed å kapitalbudgeten under fonden för statens

aktier anvisas ett investeringsanslag av 180 000 kr. för teckning av aktier

i det statliga vaktbolaget. Vidare bör riksdagens medgivande inhämtas att

bevilja statsgaranti för lån till bolaget intill ett belopp av 3,0 milj. kr.

Såsom anförts i promemorian bör den personal som för närvarande är

civilanställd hos myndigheterna för bevakningsuppgifter och för säkerhetskontroll

för besökande in. m. efter hand överföras till andra uppgifter inom

myndigheten eller övergångsvis kvarstå i tjänst. Självfallet bör vederbörande

emellertid kunna övergå till det nya vaktbolaget på de till den öppna marknaden

anpassade villkor som förutsättes gälla.»

Utskottet. Genom beslut den 8 ma j 1959 medgav Kungl. Maj :t alt överbefälhavaren

fick uppdraga åt försvarets bevakningstekniska kommitté att snarast

utarbeta förslag rörande bevakning och tillsyn av vissa i Storstockholm

belägna skyddsföremål. Efter framställning från 1959 års riksdag med begäran

att eu teknisk-ekonomisk utredning i fråga om vakthållningen vid

försvarets ämbetsbyggnad »Tre Vapen» skulle komma till stånd, uppdrog

Kungl. Maj :t sedermera åt överbefälhavaren alt tillse alt utredningen verkställdes

i samband med fullgörandet av uppdraget den 8 maj 1959 Till bevakningslekniska

kommittén.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196b

Den genom kommittén verkställda utredningen har givit vid handen, att

från säkerhetssynpunkt vissa brister föreligga i nuvarande bevakningsorganisation,

främst genom att enskilda vaktföretag ha en väsentlig insyn i militära

anläggningar, att vaktpersonalen är av ojämn kvalitet och i många fall

har bristfällig utbildning samt att bevakningen saknar enhetlig ledning.

Kommitténs förslag, som i princip biträtts av överbefälhavaren, innebär

i huvudsak, att bevakningen vid försvarets skyddsföremål inom Storstockholm

samordnas i en bevakningsorganisation i försvarets egen regi under

ledning av en särskild bevakningschef under försvarsområdesbefälhavaren.

I organisationen förutsättes ingå bl. a. en rörlig bevaknings- och utryckningsstyrka,

utrustad med radiobilar.

Kommitténs organisationsförslag avser såsom nämnts bevakning uteslutande

av militära skyddsföremål. Därest bevakningen ges denna begränsning

synes i och för sig icke något vara att erinra mot förslaget i fråga. Det

må emellertid uppmärksammas, att likartade behov av säkerhetsskydd även

föreligga beträffande civila statliga skyddsföremål. Det kan därför ifrågasättas,

om det kan vara lämpligt att bedöma bevakningsfrågorna fristående

för krigsmakten. Åtskilliga problem innefatta nämligen frågor av polisiär

natur. Såvitt utskottet kan finna bör det vara ett allmänt intresse för krigsmakten

att ha tillgång till ett för totalförsvaret samordnat säkerhetsskydd.

Skäl tala också för att de tillgängliga resurserna med totalförsvarsaspekten

som utgångspunkt tillvaratagas mest effektivt, om bevakningsorganisationens

intresseområde utökas till att innefatta även statens civila skyddsföremål

och således omfatta alla från försvarssynpunkt betydelsefulla bevakningsobjekt.

I sina yttranden över bevakningskommitténs organisationsförslag ha såväl

statspolisintendenten som polisberedningen uttalat, att den föreslagna

rörliga styrkan för bevakning och utryckningsberedskap m. m. bör tillhöra

polisen. Uppgifterna för denna styrka anses nämligen ingå som ett led i polisens

normala verksamhet för att verka brottsförebyggande. Utskottet delar

denna uppfattning och vill därför tillstyrka departementschefens förslag,

att den rörliga bevakningen av såväl militära som civila skyddsföremål anknytes

till polisen.

Med hänsyn härtill och till vad utskottet i det föregående anfört synes det

utskottet mest ändamålsenligt, att en motsvarande samordning och effektivisering

av den stationära bevakningen av olika statliga skyddsföremål

åstadkommes. Utskottet tillstyrker därför, att i detta syfte en enhetlig organisation

bildas.

Olika meningar föreligga om en sådan bevakningsorganisation bör, såsom

be\ akningstekniska kommittén föreslagit, bedrivas i myndighetsregi

eHei i foim av ett statligt bolag. Väsentligt är enligt utskottets mening att

en effektiv och samordnad ledning av ifrågavarande verksamhet kommer

till stånd. Utskottet kan icke finna, att bärande skäl anförts för att detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 19åk ~

bäst skulle ske i myndighetsregi. Det må erinras om att statliga myndigheters

anläggningar och lokaler för närvarande bevakas av enskilda vaktföretag.

Detta gäller också beträffande åtskilliga militära bevakningsföremål.

Utskottet har svårt att finna, att det icke skulle vara möjligt att samordna

den stationära bevakningen inom ramen för ett statligt vaktbolag. Det må

erinras om att varken polisberedningen eller överbefälhavaren anfört betänkligheter

mot aktiebolagsformen av säkerhetsskäl. Enligt utskottets mening

kan det icke finnas grundad anledning antaga, att det ekonomiska utfallet

av verksamheten blir sämre eller effektiviteten minskar, därest bevakningen

bedrives i aktiebolagsform. Vid sin prövning av denna fråga har

utskottet ansett övervägande skäl tala till förmån för inrättandet av ett statligt

bolag och tillstyrker alltså departementschefens förslag även i denna

del. Utskottet vill särskilt understryka departementschefens uttalande, att

genom den nya organisationen myndigheternas ansvar för bevakning och

säkerhet inom deras lokaler icke rubbas.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna,

i vilka motionärerna utgått från att en effektivisering av bevakningen

bör ske endast beträffande militära och icke i fråga om civila skyddsföremål.

Det framlagda förslaget avser bevakning inom Storstockholmsområdet.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att åtgärder för effektivisering

av bevakningen kunna behöva utvidgas till an dia delar av landet

men att, innan sådan utvidgning sker, förutsättningarna härför från ekonomiska

synpunkter liksom säkerhetsfrågorna noggrant prövas.

Vad departementschefen anfört rörande gränsdragningen mellan den rörliga

och fasta bevakningen kan utskottet ansluta sig till. Utskottet finner

lämpligt att, såsom polisberedningen föreslagit, rikspolisstyrelsen företrädes

i aktiebolagets styrelse.

överbefälhavaren har framhållit, att dispositionsrätten över vaktpersonalen

måste säkras vid kupp, mobilisering och beredskapstillstånd samt i

krig. Även statskontoret har fäst uppmärksamheten vid de bevakningskrav,

som kuppförsvaret ställer. Utskottet anser viktigt, att garantier skapas för

att kravet på beredskap och kvalificerad bevakning tillgodoses. I likhet med

departementschefen förutsätter utskottet därför, att vissa säkerhetsfrågor

inom bolagets verksamhetsområde under skärpta lägen och i krig regleras

senom avtal. Utskottet finner det naturligt, att krigsmakten blir företrädd

0

1 bolagets styrelse.

Vad departementschefen anfört rörande bolagets verksamhet, prissättningen

på av bolaget utförda tjänster, personalens lönesättning m. in. har

icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill härvid särskilt framhålla

vikten av att bolaget tillser, att de kvalifikationskrav på personalen

och bevakningsanordningar in. in., som bevakningstekniska kommittén uppställt,

bli tillgodosedda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196i

Utskottet har icke något att erinra mot att åtgärder i enlighet med departementschefens

förslag vidtagas i syfte att skapa garantier för att det tilltänkta

bolaget får svara för den bevakning av lokaler, som statliga myndigheter

och institutioner i Storstockholm av säkerhetsskäl äro i behov av.

Vad beträffar finansieringen av det nya bolaget har utskottet efter granskning

av förslaget i denna del ansett sig böra biträda detsamma. I enlighet

härmed bör för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 180 000 kr.

lör teckning av aktier i bolaget. Vidare tillstyrker utskottet, att statsgaranti

beviljas för lån till bolaget intill ett belopp av 3 milj. kr.

Departementschefens förslag i de delar, vilka icke i det föregående särskilt

behandlats, ha icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottets hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 720 och II: 879,

a) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 13 mars 1964 anfört rörande

samordning och effektivisering av bevakningen av

statliga skyddsföremål m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för bildandet av ett statligt aktiebolag för bevakning

m. in.;

c) till Aktieteckning i ett statligt aktiebolag för bevakning

in. m. för budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten under

fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av

180 000 kr.;

d) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av högst 3 000 000 kr. för

krediter till ett statligt aktiebolag för bevakning m. m.

Stockholm den 15 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 123.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Virgin, Bengtson, Per Jacobsson, Harry Carlsson, Staxäng, Ståhl, Svensson

i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Bohman och Löfroth,

vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 6 börjar med »Kommit
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196b 9

téns organisationsförslag» och på s. 8 slutar med »till erinran», bort ha

följande lydelse:

»Vid beredningen av kommitténs förslag inom försvarsdepartementet har

emellertid fråga uppkommit att bilda ett statligt aktiebolag för att ombesörja

viss i huvudsak stationär bevakning åt såväl militära som civila myndigheter.

Den rörliga bevakningsstyrkan har ansetts böra tillhöra polisen.

En departementspromemoria med förslag till bevakningsorganisation av

nyss angivet innehåll har remissbehandlats. Till promemorieförslaget har

överbefälhavaren ställt sig tveksam medan statskontoret ansett ytterligare

utredning erforderlig. Såsom framgår av det föregående sammanfaller den

av departementschefen föreslagna bevakningsorganisationen med promemorieförslaget.

De argument, departementschefen anfört för tillkomsten av ett statligt

vaktbolag och för samordningen av bevakningen av militära och civila

objekt, äro icke bärande. Det förefaller osannolikt att tillkomsten av ett statligt

vaktbolag skulle vara till fördel från kostnadssynpunkt. Såsom statskontoret

anfört blir bolaget i praktiken ett monopolföretag, vars prissättning

blir tämligen oberoende av marknadsläget och vars verksamhet ej lär

åstadkomma avsedd stimulans av konkurrensen på den av ett privat koncernföretag

dominerade marknaden. Från effektivitetssynpunkt lära några

vinster icke uppkomma genom inrättandet av ett statligt vaktbolag. De militära

kraven på beredskap och kvalificerad bevakning torde vara lättare

att tillgodose vid den av överbefälhavaren förordade bevakningen i myndighetsregi

än vid en bevakning organiserad i aktiebolagsform. Frågan om

myndighets ansvar för framför allt den militära bevakningen är icke klarlagd.

Icke minst med hänsyn till att den militära bevakningen förutsättes

skola obligatoriskt utövas av det nya bolaget är ett sådant klarläggande nödvändigt.

Till följd av vad sålunda anförts finner utskottet sig böra tillstyrka yrkandet

i motionerna I: 720 och II: 879 om avslag å Kungl. Maj :ts förslag om

bildande av ett statligt aktiebolag.

Såsom anförts i de förberörda motionerna bör enligt utskottet riksdagen

hemställa om nytt förslag från Kungl. Maj :t rörande bevakningen av militära

skyddsföremål. Detta förslag synes lämpligen böra grundas på bevakningstekniska

kommitténs av överbefälhavaren biträdda förslag. Det kan

emellertid också övervägas, huruvida icke fördelar stå att vinna genom att

låta eu sådan bevakning i myndighetsregi avse samtliga statliga skyddsföremål

med speciella bevakningskrav. Beträffande frågan om den rörliga bevakningsstyrkans

organisatoriska hemvist ha olika meningar yppats. Sålunda

har statskontoret pekat på fördelarna från ledningssynpunkt med en bevakningsorganisation,

som omfattar såväl rörlig som stationär bevakning. Statspolisintendcnten

och polisberedningen ha däremot ansett det lämpligast,

att den rörliga bevakningsstyrkan ingår i poliskåren. En ytterligare utredning

av detta spörsmål synes utskottet böra ske.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1964

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 720 och

II: 879,

a) avslå Kungl. Maj:ts i propositionen nr 108 framlagda

förslag att bilda ett statligt vaktbolag enligt i propositionen

uppdragna riktlinjer;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att nytt förslag

för organiserande av bevakningsuppgifterna avseende

vissa statliga skyddsföremål framlägges för riksdagen på

grundval av bevakningstekniska kommitténs av överbefälhavaren

biträdda förslag samt med beaktande av vad utskottet

anfört».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag angaende inköp av öbligdtioner i Förenta Nationernas obligationslån. a1 i texten