Sök i Ratio Lex

Nr 137-—139 Statsutskottets utlåtande nr ^7 4f 1663

1964-05-26 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:137, Nr 137-—139 Statsutskottets utlåtande nr ^7 4f 1663

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 137-—139 Statsutskottets utlåtande nr ^7 4f 1663

1

Nr 137

Utlåtande i anledning ap Kqngl. Jj/ajits i statsverkspropositionen

gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel

till budgetutjämningsfonden för budgetåret

1963/65 jämte en i qimnef väckt motion.

(4:e fiyd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1964 (bilaga

1), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen medgiva, att avsättning av koigmunalskattemedel

må ske till budgetutjäiggingsfondeg för hudgetåret

1964/65 fpr att 4är särredovisas.

I den i propositionen (s. 24 o. följ.) intagna översikten över inkomstutvecklingen

beräknas inkomsterna för 19,63/63 och 1963/65 till 20 601 milj.

kr. respektive ca 22 051 milj. kr. Y^ket ipnebgr inkomstöknings från nästföregående

budgetår iged 732 respektive 1 450 uiilj. kr. Eftpr aysaktgiggen

i inkomstökningstakten under innevarande budgetår stiger inkomstökningen

1964/65 således åter till ett belopp av samma storleksordning som deg genomsnittliga

fgr 1961/62 och 1962/63. Avgörande för denga förggöring 1 utvecklingstakten

gr inkomstskattetitelns utveckling. Inkomsfprng på jgkomstskattetiteln

beräknas som frarggår av eg i propositionen intageg tabell

sjugka med 347 gii}j. kr. — 4VS- från 8 64? till 8 300 milj. kf- •— från

1962/63 till 1063/64 och stiga med 750 milj. kr. — dvs. från 8 30Q till 9 Q50

milj. kr. — från 1963/64 till 1964/65.

Den omsvängning i utvecklingen av nettoigkomsten på igkogistskattetiteln

som sålunda äger rum är främst eg följd av skatteunderlagets utveckling

och deg förändring som automatiskt uppkommer på igkogistskattefitelns

utgiftssida genom det tillägipade systemet för kpmmggalskatteutbetalningarna.

Härtill kommer effekten av de förändringar i beskattningsreglerna

som föreslås träda i kraft vid gästa budgetårsskiftp.

Den ökning av prelimigärskatteuppbör^en soxg vid oförändrade skatferegler

av riksrevisionsverket beräknats uppkomma vid vissa i propositionen

redovisade antaggn4«n uppgår till ca 1 4^0 milj. kr. 1963/64 pcb ca f 200

milj. kr. 1064/65, vgray den preliminära A-skatlen, som i form av källskatt

mycket nära följer den Iöpag4p igkomstptvepklingen, svarar för 1 2QQ respektive

800 igilj. kr. Mot dessa ökningar står en uppgång på inkomstskattelitelns

utgiffssida, Spm vid oföräg4ra4e skatteregler kan heräkgas fill pa

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 137—139

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 137 år J96b

1 800 milj. kr. 1968/64 och ca 700 milj. kr. 1964/65. Härav hänför sig inemot

1 200 milj. kr. respektive närmare 800 milj. kr. till utbetalningar av

kommunalskattemedel medan den överskjutande skatten 1963/64 ökar med

ca 400 milj. kr. och 1964/65 minskar med ca 200 milj. kr.

I fortsättningen anföres bl. a. följande.

Den mycket stora ökningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel

1963/64 är främst en följd av systemet för dessa utbetalningar, som innebär

att skatteförskotten beräknas på senast kända taxeringsutfall, dvs. en inkomstnivå

som ligger två år tillbaka i tiden i förhållande till det aktuella

uppbördsåret. De kommunalskattemedel som ett visst år utbetalas till kommunerna

består av dels förskott beräknade som det löpande årets utdebitering

applicerad på skatteunderlaget två år tidigare, dels slutavräkningsmedel

motsvarande skillnaden mellan å ena sidan de förskott kommunerna

uppburit två år tidigare, å andra sidan det belopp som faktiskt tillkommer

dem på grundval av detta års skatteunderlag. Detta innebär att den starka

stegring i skatteunderlaget som ägde rum 1960 och 1961 resulterar i ovanligt

stora ökningar i utbetalningarna av såväl förskott som slutavräkningsmedel

1963/64. ökningen av den överskjutande skatten 1963/64 sammanhänger

främst med det överuttag av preliminärskatt som ägde rum i samband med

skattesänkningen fr. o. m. 1962 och är så till vida eu engångsföreteelse.

Genom förslaget om slopande av rätten till avdrag för folkpensionsavgifter

skulle fr. o. m. nästa budgetår, som jag tidigare nämnt, en ökning av

preliminärskatteuppbörden av ytterligare ca 350 milj. kr. uppkomma. Detta

belopp innefattar emellertid medel som senare kommer att utbetalas till

kommunerna. Andelen av kommunalskattemedel kan beräknas till ca 70

milj. kr.

Storleken av de eftersläpningar i skatleutbetalningarna till kommunerna

som uppkommer genom nyss antydda förhållanden, dvs. skillnaden mellan

den preliminära skatt som staten uppbär för kommunernas räkning och

de förskott som för samma tid utbetalas till kommunerna, kan för innevarande

budgetår uppskattas till 900 milj. kr. och för nästa budgetår till 825

milj. kr. Motsvarande belopp bör enligt gällande grunder i bokföringen avsättas

till budgetutjämningsfonden. Å andra sidan beräknas återföring av

tidigare avsatta medel ske med 1 100 milj. kr. respektive 1 175 milj. kr.

Man kan således räkna med en bokföringsmässig nettoåterföring på 200

milj. kr. 1963/64 och ca 350 milj. kr. 1964/65. Denna nettoåterföring, som

inte påverkar budgetens kassamässiga utfall, kan också sägas utgöra ett

mått på storleken av de belopp varmed statens utbetalningar av kommunalskattemedel

(slutavräkningsmedel plus förskott) under de två budgetåren

överstiger kommunernas beräknade andel av preliminärskatteuppbörden. I

I propositionen nr 150 (s. 27 o. följ.) beräknas driftbudgetens totala

inkomster till 20 704 milj. kr. för 1963/64 och 22 961 milj. kr. för 1964/65.

Departementschefen anför vidare bl. a. följande.

För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket nu de behållna nettoinkomsterna

under 1963/64 och 1964/65 till 8 400 resp. 9 700 milj. kr., in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137 år 1961

3

nebärande ökningar från statsverksproposi tionens beräkning med 100 resp.

650 milj. kr. Det reviderade antagandet om aktiebolagens inkomstökning

har föranlett en uppräkning av fyllnadsbetalningarna under våren 1964 med

100 milj. kr. och en motsvarande nivålyftning för 1965. För budgetåret

1963/64 har i övrigt ingen förändring av den tidigare beräkningen företagits,

eftersom den genom överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter

höjda lönenivån endast obetydligt påverkar uppbörden under detta budgetår.

De nya beräkningarna innebär att de behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln

minskar med inemot 250 milj. kr. från 1962/63 till 1963/

64 och ökar med 1 300 milj. kr. till 1964/65. Som jag närmare utvecklat i

statsverkspropositionen betingas utvecklingen av den behållna inkomsten

på inkomstskattetiteln under nu aktuella budgetår i hög grad av utvecklingen

av utbetalningarna från titelns utgiftssida. Under 1963/64 stiger utbetalningarna

av kommunalskattemedel mycket kraftigt, vilket huvudsakligen är

en automatisk följd av skatteunderlagets snabba stegring under de första

åren på 1960-talet. Den stora ökningen av utbetalningarna av överskjutande

skatt utgör en efterverkan av 1961 års skattereform och är så till vida en engångsföreteelse.

Vidare erinras i fråga om transaktionerna över fonden för reglering av

utbetalningarna av kommunalskattemedel att riksrevisionsverket nu räknar

med nettoåterföringar för budgetåren 1963/64 och 1964/65 med respektive

150 milj. kr. och 200 milj. kr.

Slutligen framhålles att såsom i statsverkspropositionen i januari hemställts

bör i enlighet med gällande grunder för budgetåret 1964/65 avsättning

ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta

medlen bör särredovisas på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder

återföring ske av tidigare avsatta belopp. I enlighet med riksrevisionsverkets

förslag kan dessa avsättningar och återföringar nu beräknas resultera

i en nettoåterföring av 100 milj. kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Petterson i Degerfors m. fl. väckt motion (II:

368), vari hemställts att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om en översyn av beräkningsgrunderna för utbetalning av förskott

till kommunerna.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen.

Över motionen har yttranden inhämtats från riksrevisionsverket och riksgäldsfullmäktige,

vilka yttranden i avskrift (bilagorna A och B) fogats vid

detta utlåtande.

Utskottet. I överensstämmelse med de vid 1955 års riksdag fastställda

grunderna för regleringen av utbetalningarna av kommunalskattemedel bör,

såsom departementschefen föreslagit, avsättning till budgetutjämmngsfom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 137 år 1964

den av sådana medel ske jämväl för nästa budgetår. Avsättningen torde i

enlighet med Maj :ts förslag jtöra beräknas till ett belopp av 1 10(1

milj. kr. Genqm en beräknad åtprfqring under samma budgetår om 1 200

milj. kr. beräknas dock en nettoåterföring från fonden om 100 milj. kr. ske.

I motionen II: 368 har — under hänvisning till de olägenheter i skilda

hänseenden den nuvarande ordningen för regleringen av utbetalningen av

bär ifrågavarande skattemedel medför — yrkats att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om en pyersyn av beräkningsgrunderna för utbetalning

av skatteförskott till kommunerna.

Såväl riksrevisionsverket som riksgäldsfullmäktige har i avgivna remissyttranden

tillstyrkt motionen. Även utskottet har vid sin prövning av frågan

i likhet med de nämnda remissinstanserna funnit den nuvarande ordningen

så otillfredsställande, att den av motionärerna föreslagna översynen

bör komma till stånd. Utskottet tillstyrker därför att en sådan verkställes

på sätt Kungl. Maj :t finner lämpligt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må medgiva att avsättning av kommunalskattemedel

må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret

1964/65 för att där särr edovisas;

II. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 368, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört

rörande en översyn av beräkningsgrunderna för utbetalning

av skatteförskott till kommunerna.

Slutligen får utskottet hemställa, att förevarande ärende må företagas till

avgörande efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 26 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 139.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137 år 196i

5

Bilaga A

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 11 mars 1964 har Kungl. Maj:t anbefallt riksrevisionsverket

att till riksdagens statsutskott inkomma med yttrande över inom

riksdagen väckt motion II: 368 om en översyn av beräkningsgrunderna för

utbetalning i förskott till kommunerna. I anledning härav får riksrevisionsverket

anföra följande.

Som motionärerna påpekat kan statens skatteskuld till kommunerna vid

utgången av budgetåret 1962/63 beräknas ha uppgått till 2 125 mkr. Detta

belopp bar således till följd av kommunal uttaxering erlagts av de skattskyldiga

utan att kommunerna erhållit dessa medel. Då kommunerna kart

förutsättas ha avpassat utdebiteringarna så att de erhållit tillräckliga medel

för sin verksamhet kan det nämnda beloppet sägas innebära ett av kommunerna

icke avsett skatteuttag.

De anförda omständigheterna hänger samman med att de kommunala

utdebiteringarna liksom utbetalningarha av kommunalskattemedel icke kunnat

grundas på det aktuella skatteunderlaget utan i princip på senast kända

taxering, som i regel avser skatteunderlaget två år tidigare. Att en eftersläpning

härvid skulle uppkomma förutsågs visserligen vid frågans tidigare

behandling men eftersläpningen torde ha blivit väsentligt större än vad som

då ansågs sannolikt. Riksrevisonsverket tillstyrker därför motionärernas

hemställan om en omprövning av grunderna för den nuvarande ordningen

för utbetalning av kommunalskattemedel.

Det ligger härvid nära till hands att som motionärerna nämnt söka anpassa

utbetalningarna till den beräknade utvecklingen av skatteunderlagfet.

Mot detta har tidigare anförts dels att det ansågs mindre tilltalande att till

kommunernas förfogande ställdes medel om vilkas slutliga storlek till viss

del stor osäkerhet kunde råda och dels att de enskilda kommunernas inkomstförhållanden

kunde gestalta sig olika, vilket vid en generell jämkning

kunde föranleda större slutliga korrigeringar än vad som för närvarande

är fallet. Dessä invändningar äger visserligen i och för sig alltjämt giltighet,

men det bör påpekas, ätt det visat sig möjligt att som ett element vid beräkningen

av statsinkomsterna tämligen väl uppskatta förändringarna 1 det

samlade kommunala skatteunderlaget under de aktuella uppbördsåren. I vad

mån betydande korrigeringar likväl skulle bli erforderliga för vissa kommuner

vid den slutavräkning som även i fortsättningen måste ske får ägnas

särskild uppmärksamhet vid en eventuell översyn. Därvid får också

uppmärksammas om särskilda bestämmelser erfordras för reglering av den

statliga skatteskuld som finnes vid genomförandet av ett eventuellt nytt

system. Om det skulle visa sig möjligt att i större utsträckning direkt utbetala

kommunernas andel av den löpande skatteuppbörden torde också

frågan om staten även i fortsättningen ensam skall svara för skatteförlusler

på restantier böra tagas upp till förnyad prövning.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom

och Thorson. Stockholm den It) april 1964.

GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

(föredragande)

s. 1964 Kontrollera mot PDF

c

Statsutskottets utlåtande nr 137 år 1964

Bilaga B

Till riksdagens statsutskott

I skrivelse den 10 nästlidna mars har statsutskottet hemställt om riksgäldsfullmäktiges

yttrande över en till utskottet hänvisad motion, II: 368,

om en översyn av beräkningsgrunderna för utbetalning av förskott till kommuner.

Med anledning härav får fullmäktige anföra följande.

Redan relativt kort tid efter källskattereformens genomförande framträdde

vissa olägenheter förknippade med sättet att ställa till kommunernas

förfogande dem tillkommande skattemedel. Olägenheterna blir särskilt

framträdande — både om man ser det ur den enskilda kommunens synpunkt

och om man bedömer det som en fråga om relationerna mellan hela

den kommunala sektorn och staten — vid mera betydande variationer år

från år i skatteunderlagets förändringstakt. När ifrågavarande problem

upptogs till behandling i början av 1950-talet, begränsades åtgärderna till

att genom bolcföringsmässiga fonderingar i riksstat och budgetredovisning

korrigera för förutsedda respektive uppkomna eftersläpningar i utbetalningarna

av kommunalskattemedel. Däremot ansågs inte några acceptabla

lösningar stå till buds att eliminera eftersläpningarna som sådana.

Även om svårigheterna att finna goda lösningar på hithörande problem

alltjämt torde vara stora, måste den nuvarande ordningen anses så pass

otillfredsställande att den av motionärerna föreslagna översynen bör komma

till stånd. Fullmäktige vill därför för sin del biträda motionsyrkandet om en

sådan översyn. Fullmäktige vill härvid samtidigt ifrågasätta, huruvida icke

vid nämnda översyn lämpligen även bör upptagas ett spörsmål, som har

visst samband med en av fullmäktige i annat sammanhang (se Bankoutskottets

uti. nr 5/1964) berörd fråga om åtgärder för utjämning av de

säsongmässiga svängningarna i fråga om statens och bankernas kassaställning.

Fullmäktige avser härmed en förskjutning av tidpunkten för utbetalning

av kommunernas skatteandelar i närmare anslutning till skatteuppbördens

faktiska tyngdpunkt. En sådan förskjutning skulle verksamt bidraga

till att på en punkt utjämna svängningarna i statens och bankernas

kassaställning.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande samt

hrr Hagberg, Andersson, Fredriksson och Johansson ävensom riksgäldsdirektören.

Stockholm den 16 april 1964.

På fullmäktiges vägnar;

GÖSTA RENLUND

Ingmar Jansson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfo a1 i texten