Utlåtande i anledning av väckta motioner angående prognoser för behovet av arbetskraft.
1964-11-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:150, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående prognoser för behovet av arbetskraft.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 150 år 196k
13
Nr 150
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående prognoser
för behovet av arbetskraft.
(5:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyman in. fl. (I: 12) och den andra inom andra kammaren av lierr
Broberg m. fl. (II: 14), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte begära att Kungl. Maj :t prövar möjligheterna att uppgöra sådana
prognoser för behovet av arbetskraft som dels ger en totalbild av arbetsmarknadens
behov och dels den lämpliga fördelningen mellan olika yrkesgrupper,
att framlägga sådana prognoser av preliminär natur senast i
samband med att riksdagen skall taga ställning till frågan om fackskolan
samt att utarbeta rullande prognoser som underlag för snabba åtgärder
inom utbildnings- och omskolningsområdet.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 14.
Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtanden avgivits av statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen.
Statistiska centralbyrån har i sitt utlåtande erinrat om att den till arbetsmarknadsstyrelsen
förlagda utbildnings- och vrkesprognosverksamheten
avsetts skola överföras till centralbyrån. Det av motionärerna framhållna
behovet av en prognosverksamhet på arbetsmarknadens område har
vid angivna förhållande synts ämbetsverket kunna komma att bli bättre beaktat
i framtiden. Vid prioriteringen av det framtida arbetet kommer de
i motionerna framförda önskemålen rörande prognosverksamhetens uppläggning
och inriktning att beaktas.
Skolöverstyrelsen har anfört följande.
Motionerna synes vara föranledda av att riksdagen inom den närmaste
tiden kommer att få pröva utformningen och dimensioneringen av gymnasiet
och fackskolan. I motionerna betonas, att det för ett ställningstagande
till frågan om dimensioneringen av främst fackskolan vore angeläget att ha
tillgång till prognoser över behovet av arbetskraft, vilka kunde ge en totalbild
av arbetsmarknadens behov och en överblick över de lämpliga relationerna
mellan olika yrkesgrupper. Motionärerna hemställer, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t begär, att Kungl. Maj: t prövar möjligheterna
14
Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1964
att uppgöra dylika prognoser och att preliminära sådana framlägges senast
i samband med att riksdagen skall taga ställning till fackskolan.
Gymnasie- och fackskoleutredningarna har gjort bedömningar av dimensioneringsfrågorna
med utgångspunkt i dels prognoser utförda i samarbete
med arbetsmarknadsstyrelsen, avseende för gymnasie- och fackskoleelever
aktuella yrkesområden, dels beräkningar över ungdomens efterfrågan på
utbildning på det gymnasiala skolstadiet. Från de nämnda utgångspunkterna
bar utredningarna ansett sig kunna ange vissa riktlinjer för fackskolans
resp. gymnasiets dimensionering fram till omkring år 1970, vilka
torde ge erforderlig grund för bedömning av gymnasiets och fackskolans
utformning under nu överblickbar tid.
Därtill kommer, att de båda utredningarna starkt framhållit nödvändigheten
av ett flexibelt utbildningsväsende på det gymnasiala stadiet, så att
möjligheter finnes till anpassning efter nya situationer och önskemål samt
därav föranledda ändringar i tidigare prognoser. Nya förutsättningar kan
uppstå bl. a. genom ändringar i arbetsmarknadens behov av arbetskraft
med olika utbildning. Överstyrelsen vill betona nödvändigheten av att utbildningsväsendet
på det gymnasiala stadiet utformas och lokaliseras på
ett sätt, som möjliggör en dylik anpassning.
Tillgång till prognoser av det utomordentligt omfattande och komplicerade
slag, som avses i motionerna, är av antydda skäl ej erforderlig för
ett ställningstagande till frågan om gymnasiet och fackskolan. Tanken att
alls kunna inom rimlig tid utföra prognoser av närmelsevis nämnda slag
bygger för övrigt på en orealistisk bedömning av omfattningen och svårighetsgraden
av hithörande frågekomplex.
I själva verket måste ett prognosarbete avseende den totala arbetsmarknaden
— även om det, såsom motionärerna antyder, preliminärt
skulle begränsas till att söka ge »en grov bild av läget» — ses som en
integrerande del av det långsiktiga och samordnade samhällsplaneringsarbetet.
Överstyrelsen vill i detta sammanhang hänvisa till vad finansministern
i årets statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma
frågor, p. 4) anfört och förordat i hithörande frågor. Där framhålles bl. a.
att en framsynt planering på samhällslivets olika områden har hög angelägenhetsgrad.
Vidare redogöres för vissa aktuella åtgärder inom planeringsoch
prognosverksamheten. Överstyrelsen vill här särskilt framhålla betydelsen
av det arbete med en ny långtidsutredning, som påbörjats, samt överförandet
av utbildnings- och yrkesprognosverksamheten från arbetsmarknadsstyrelsen
till statistiska centralbyrån. Överstyrelsen vill även starkt
understryka behovet av att problem av metodisk karaktär vid planeringen
blir föremål för studium. Av finansministerns redovisning i nyssnämnda
proposition framgår, att förslag till åtgärder för upprustning av planeringsverksamheten
fortlöpande kommer att underställas riksdagen.
Enär motionerna i fråga om såväl motivering som förslag har framlagts
i en vag och allmänt hållen ordalydelse, har skolöverstyrelsen inte ansett sig
böra i detta sammanhang gå in på vilka särskilda åtgärder, som vidtagits
eller kommer att vidtagas i fråga om skolplaneringen. Hithörande problem
har för övrigt till viss del belysts i samband med frågan om det nya skolämbetsverkets
utformning.
Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört följande.
Utbildningsplaneringen är som motionärerna påpekar ett viktigt instrument
i den långsiktiga arbetsmarknadspolitiken. I den mån denna planering
Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1961
15
bygger på beräknad eller bedömd utveckling på arbetsmarknaden kan framlida
rekryteringsbehov för olika näringsgrenar eller yrkesgrupper i viss utsträckning
bestämmas. Kraven på långsiktighet med ett tidsperspektiv på
åtminstone mellan 5 och 10 år liksom metodologiska brister i utförandet av
prognosberäkningarna medför dock att utbildningsplaneringen som arbetsmarknadspolitiskt
instrument måste kompletteras med andra hjälpmedel.
Motionärerna framhåller själva den relativa löneutvecklingen som eu viktig
balansskapande faktor mellan tillgång och efterfrågan på visst slag av
arbetskraft. Löneutvecklingen på arbetsmarknaden ligger emellertid i Sverige
utanför myndigheternas verksamhetsområde och endast där staten
själv uppträder som arbetsgivare, har den möjlighet att påverka utvecklingen.
Däremot söker samhället vid sidan av utbildningsplaneringen vidtaga
ett flertal åtgärder i syfte att komma till rätta med bristande balanssituationer
på arbetsmarknaden, där det främsta hjälpmedlet är att åstadkomma
så stark flexibilitet som möjligt. Styrelsen anser därvid att ett fastställande
av formella kompetenskrav grundande sig på t. ex. viss skolunderbyggnad
eller genomgången formell skolutbildning motverkar denna flexibilitet.
Samtidigt måste tillräckliga resurser stå till förfogande för att åstadkomma
en erforderlig geografisk eller yrkesmässig rörlighet, ävensom möjligheter
till kompletterande utbildning. För såväl ungdomar som äldre måste
reella möjligheter till yrkesvägledning och arbetsmarknadsorientering föreligga
så att man till de olika yrkena eller utbildningsvägarna erhåller
lämplig kvantitativ och kvalitativ rekrytering.
Utbildningspolitiken i ett demokratiskt land påverkas av dels som tidigare
berörts arbetsmarknadens framtida efterfrågan på arbetskraft, dels
ungdomarnas önskan att erhålla viss utbildning. I de skolutredningar som
under senare år framlagts har dessa båda aspekter i möjligaste mån kartlagts
och prognoser har inom ramen för arbetsmarknadsstyrelsens resurser
gjorts angående väntat behov av arbetskraft. Efterfrågan på prognoser avseende
yrken eller utbildningar med mera teoretisk inriktning har därvid
— eftersom det gällt planering för fackskolor, gymnasier och universitet och
högskolor — starkt gjort sig gällande. Även om dessa prognoser har grundat
sig på vissa allmänna bedömningar angående total arbetsmarknadsutveckling,
där vissa tendenser beträffande såväl arbetskraftsutbud som arbetslcraftsefterfrågan
är klart skönjbara, är styrelsen medveten om att yrken
och utbildningsvägar med mera manuell inriktning ej belysts i önskvärd
utsträckning. Styrelsen har i ett flertal remissyttranden och i sina anslagsäskanden
under senare år understrukit detta och framfört krav om förstärkta
personella resurser inom prognosverksamheten för att täcka dessa
luckor och därigenom få möjligheter att framlägga beräkningar över total
arbetsmarknadsutveckling på lång sikt.
Då verksamheten enligt Kungl. Maj :ts förslag fr. o. m. nästa budgetår
överflyttas till statistiska centralbyrån, som också erhåller viss personalförstärkning
på prognosavdelningen, är det av vikt att sådana beräkningar
snarast igångsältes. I de direktiv som Kungl. Maj :t givit den nu arbetande
yrkesutbildningsberedningen framhålles också vikten av alt sådana beräkningar
göres i samråd med berörda myndigheter.
Styrelsen anser emellertid mot bakgrund av det starkt ökande behovet av
kvalificerad arbetskraft på alla nivåer all eu snabb utbyggnad av skolväsendet
ovanpå grundskolan bör genomföras. Särskilt på den gymnasiala
nivån väntas behovet av arbetskraft växa mycket starkt. Med hänsyn till
den utveckling som delvis redan har ägt rum på arbetsmarknaden med eu
16
Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965
förändring av lönerelationerna mellan olika yrken och en uppluckring av
gränserna mellan tjänstemannayrken och arbetaryrken — en utveckling
som sannolikt kan komma att fortsätta — anser styrelsen att den nu föreslagna
fackskolan icke bör uppfattas som en skolform avseende att rekrytera
enbart vad som hittills kallats tjänstemannayrken. Till viss del torde
skolformen vara ett led i en allmän utbyggnad av vårt skolsystem mot elvaårig
skolplikt. Det är samtidigt att förutsätta, att yrkesutbildningsberedningen
i sina förslag kommer att beakta denna utveckling på arbetsmarknaden
och utforma det framtida yrkesskoleväsendet så, att det blir lika naturligt
att påbygga yrkesskoleutbildning med fackskola som fackskola med yrkeskurser
av olika slag. Det är därvid — såsom styrelsen understrukit i sitt
yttrande över fackskoleutredningen — nödvändigt att yrkesvägledning och
arbetsmarknadsorientering får ett väl tilltaget utrymme och en fast organisation
inom fackskolorna.
Även om det sålunda hade varit önskvärt med noggrannare kartläggning
av framtida behov av arbetskraft över hela arbetsmarknaden anser dock
styrelsen dels att redan gjorda beräkningar ger ett tillräckligt underlag för
statsmakternas ställningstagande avseende de i motionerna berörda skolformerna,
dels att de av motionärerna begärda beräkningarna skulle för att ge
ett fastare underlag än hittills gjorda beräkningar bli så tidskrävande att
de avsevärt skulle försena en ytterligt önskvärd utbyggnad av skolväsendet.
Styrelsen vill samtidigt understryka att hittills gjorda prognoser och kommande
prognoser över »yrkesskoleyrken» successivt följs upp och att ett system
med rullande prognoser byggs upp efter hand som de personella resurserna
förstärks inom de organ, som skall svara för prognosverksamheten.
Utskottet. Av statistiska centralbyråns i ärendet avgivna yttrande framgår
att det av motionärerna framhållna behovet av prognosverksamhet på
arbetsmarknadens område kan väntas komma att bli beaktat vid prioriteringen
av det framtida arbetet inom ämbetsverket. Vidare framgår av skolöverstyrelsens
och arbetsmarknadsstyrelsens yttranden att åtgärder av i
motionerna åsyftad innebörd i stor utsträckning och i olika sammanhang
redan vidtagits eller planerats. Enligt utskottets mening har det rådande
läget beträffande den i motionerna väckta frågan erhållit en tillfredsställande
belysning i de avgivna remissyttrandena. Under hänvisning härtill
får utskottet — med understrykande av den stora betydelsen av en så fullgod
utbildnings- och yrkesprognosverksamhet som möjligt — hemställa,
att motionerna I: 12 och II: 14 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 november 1964
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 151.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.