Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående prognoser för behovet av arbetskraft.

1964-11-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:150, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående prognoser för behovet av arbetskraft.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 196k

13

Nr 150

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående prognoser

för behovet av arbetskraft.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nyman in. fl. (I: 12) och den andra inom andra kammaren av lierr

Broberg m. fl. (II: 14), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära att Kungl. Maj :t prövar möjligheterna att uppgöra sådana

prognoser för behovet av arbetskraft som dels ger en totalbild av arbetsmarknadens

behov och dels den lämpliga fördelningen mellan olika yrkesgrupper,

att framlägga sådana prognoser av preliminär natur senast i

samband med att riksdagen skall taga ställning till frågan om fackskolan

samt att utarbeta rullande prognoser som underlag för snabba åtgärder

inom utbildnings- och omskolningsområdet.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen II: 14.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen.

Statistiska centralbyrån har i sitt utlåtande erinrat om att den till arbetsmarknadsstyrelsen

förlagda utbildnings- och vrkesprognosverksamheten

avsetts skola överföras till centralbyrån. Det av motionärerna framhållna

behovet av en prognosverksamhet på arbetsmarknadens område har

vid angivna förhållande synts ämbetsverket kunna komma att bli bättre beaktat

i framtiden. Vid prioriteringen av det framtida arbetet kommer de

i motionerna framförda önskemålen rörande prognosverksamhetens uppläggning

och inriktning att beaktas.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

Motionerna synes vara föranledda av att riksdagen inom den närmaste

tiden kommer att få pröva utformningen och dimensioneringen av gymnasiet

och fackskolan. I motionerna betonas, att det för ett ställningstagande

till frågan om dimensioneringen av främst fackskolan vore angeläget att ha

tillgång till prognoser över behovet av arbetskraft, vilka kunde ge en totalbild

av arbetsmarknadens behov och en överblick över de lämpliga relationerna

mellan olika yrkesgrupper. Motionärerna hemställer, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t begär, att Kungl. Maj: t prövar möjligheterna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1964

att uppgöra dylika prognoser och att preliminära sådana framlägges senast

i samband med att riksdagen skall taga ställning till fackskolan.

Gymnasie- och fackskoleutredningarna har gjort bedömningar av dimensioneringsfrågorna

med utgångspunkt i dels prognoser utförda i samarbete

med arbetsmarknadsstyrelsen, avseende för gymnasie- och fackskoleelever

aktuella yrkesområden, dels beräkningar över ungdomens efterfrågan på

utbildning på det gymnasiala skolstadiet. Från de nämnda utgångspunkterna

bar utredningarna ansett sig kunna ange vissa riktlinjer för fackskolans

resp. gymnasiets dimensionering fram till omkring år 1970, vilka

torde ge erforderlig grund för bedömning av gymnasiets och fackskolans

utformning under nu överblickbar tid.

Därtill kommer, att de båda utredningarna starkt framhållit nödvändigheten

av ett flexibelt utbildningsväsende på det gymnasiala stadiet, så att

möjligheter finnes till anpassning efter nya situationer och önskemål samt

därav föranledda ändringar i tidigare prognoser. Nya förutsättningar kan

uppstå bl. a. genom ändringar i arbetsmarknadens behov av arbetskraft

med olika utbildning. Överstyrelsen vill betona nödvändigheten av att utbildningsväsendet

på det gymnasiala stadiet utformas och lokaliseras på

ett sätt, som möjliggör en dylik anpassning.

Tillgång till prognoser av det utomordentligt omfattande och komplicerade

slag, som avses i motionerna, är av antydda skäl ej erforderlig för

ett ställningstagande till frågan om gymnasiet och fackskolan. Tanken att

alls kunna inom rimlig tid utföra prognoser av närmelsevis nämnda slag

bygger för övrigt på en orealistisk bedömning av omfattningen och svårighetsgraden

av hithörande frågekomplex.

I själva verket måste ett prognosarbete avseende den totala arbetsmarknaden

— även om det, såsom motionärerna antyder, preliminärt

skulle begränsas till att söka ge »en grov bild av läget» — ses som en

integrerande del av det långsiktiga och samordnade samhällsplaneringsarbetet.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang hänvisa till vad finansministern

i årets statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, p. 4) anfört och förordat i hithörande frågor. Där framhålles bl. a.

att en framsynt planering på samhällslivets olika områden har hög angelägenhetsgrad.

Vidare redogöres för vissa aktuella åtgärder inom planeringsoch

prognosverksamheten. Överstyrelsen vill här särskilt framhålla betydelsen

av det arbete med en ny långtidsutredning, som påbörjats, samt överförandet

av utbildnings- och yrkesprognosverksamheten från arbetsmarknadsstyrelsen

till statistiska centralbyrån. Överstyrelsen vill även starkt

understryka behovet av att problem av metodisk karaktär vid planeringen

blir föremål för studium. Av finansministerns redovisning i nyssnämnda

proposition framgår, att förslag till åtgärder för upprustning av planeringsverksamheten

fortlöpande kommer att underställas riksdagen.

Enär motionerna i fråga om såväl motivering som förslag har framlagts

i en vag och allmänt hållen ordalydelse, har skolöverstyrelsen inte ansett sig

böra i detta sammanhang gå in på vilka särskilda åtgärder, som vidtagits

eller kommer att vidtagas i fråga om skolplaneringen. Hithörande problem

har för övrigt till viss del belysts i samband med frågan om det nya skolämbetsverkets

utformning.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört följande.

Utbildningsplaneringen är som motionärerna påpekar ett viktigt instrument

i den långsiktiga arbetsmarknadspolitiken. I den mån denna planering

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1961

15

bygger på beräknad eller bedömd utveckling på arbetsmarknaden kan framlida

rekryteringsbehov för olika näringsgrenar eller yrkesgrupper i viss utsträckning

bestämmas. Kraven på långsiktighet med ett tidsperspektiv på

åtminstone mellan 5 och 10 år liksom metodologiska brister i utförandet av

prognosberäkningarna medför dock att utbildningsplaneringen som arbetsmarknadspolitiskt

instrument måste kompletteras med andra hjälpmedel.

Motionärerna framhåller själva den relativa löneutvecklingen som eu viktig

balansskapande faktor mellan tillgång och efterfrågan på visst slag av

arbetskraft. Löneutvecklingen på arbetsmarknaden ligger emellertid i Sverige

utanför myndigheternas verksamhetsområde och endast där staten

själv uppträder som arbetsgivare, har den möjlighet att påverka utvecklingen.

Däremot söker samhället vid sidan av utbildningsplaneringen vidtaga

ett flertal åtgärder i syfte att komma till rätta med bristande balanssituationer

på arbetsmarknaden, där det främsta hjälpmedlet är att åstadkomma

så stark flexibilitet som möjligt. Styrelsen anser därvid att ett fastställande

av formella kompetenskrav grundande sig på t. ex. viss skolunderbyggnad

eller genomgången formell skolutbildning motverkar denna flexibilitet.

Samtidigt måste tillräckliga resurser stå till förfogande för att åstadkomma

en erforderlig geografisk eller yrkesmässig rörlighet, ävensom möjligheter

till kompletterande utbildning. För såväl ungdomar som äldre måste

reella möjligheter till yrkesvägledning och arbetsmarknadsorientering föreligga

så att man till de olika yrkena eller utbildningsvägarna erhåller

lämplig kvantitativ och kvalitativ rekrytering.

Utbildningspolitiken i ett demokratiskt land påverkas av dels som tidigare

berörts arbetsmarknadens framtida efterfrågan på arbetskraft, dels

ungdomarnas önskan att erhålla viss utbildning. I de skolutredningar som

under senare år framlagts har dessa båda aspekter i möjligaste mån kartlagts

och prognoser har inom ramen för arbetsmarknadsstyrelsens resurser

gjorts angående väntat behov av arbetskraft. Efterfrågan på prognoser avseende

yrken eller utbildningar med mera teoretisk inriktning har därvid

— eftersom det gällt planering för fackskolor, gymnasier och universitet och

högskolor — starkt gjort sig gällande. Även om dessa prognoser har grundat

sig på vissa allmänna bedömningar angående total arbetsmarknadsutveckling,

där vissa tendenser beträffande såväl arbetskraftsutbud som arbetslcraftsefterfrågan

är klart skönjbara, är styrelsen medveten om att yrken

och utbildningsvägar med mera manuell inriktning ej belysts i önskvärd

utsträckning. Styrelsen har i ett flertal remissyttranden och i sina anslagsäskanden

under senare år understrukit detta och framfört krav om förstärkta

personella resurser inom prognosverksamheten för att täcka dessa

luckor och därigenom få möjligheter att framlägga beräkningar över total

arbetsmarknadsutveckling på lång sikt.

Då verksamheten enligt Kungl. Maj :ts förslag fr. o. m. nästa budgetår

överflyttas till statistiska centralbyrån, som också erhåller viss personalförstärkning

på prognosavdelningen, är det av vikt att sådana beräkningar

snarast igångsältes. I de direktiv som Kungl. Maj :t givit den nu arbetande

yrkesutbildningsberedningen framhålles också vikten av alt sådana beräkningar

göres i samråd med berörda myndigheter.

Styrelsen anser emellertid mot bakgrund av det starkt ökande behovet av

kvalificerad arbetskraft på alla nivåer all eu snabb utbyggnad av skolväsendet

ovanpå grundskolan bör genomföras. Särskilt på den gymnasiala

nivån väntas behovet av arbetskraft växa mycket starkt. Med hänsyn till

den utveckling som delvis redan har ägt rum på arbetsmarknaden med eu

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965

förändring av lönerelationerna mellan olika yrken och en uppluckring av

gränserna mellan tjänstemannayrken och arbetaryrken — en utveckling

som sannolikt kan komma att fortsätta — anser styrelsen att den nu föreslagna

fackskolan icke bör uppfattas som en skolform avseende att rekrytera

enbart vad som hittills kallats tjänstemannayrken. Till viss del torde

skolformen vara ett led i en allmän utbyggnad av vårt skolsystem mot elvaårig

skolplikt. Det är samtidigt att förutsätta, att yrkesutbildningsberedningen

i sina förslag kommer att beakta denna utveckling på arbetsmarknaden

och utforma det framtida yrkesskoleväsendet så, att det blir lika naturligt

att påbygga yrkesskoleutbildning med fackskola som fackskola med yrkeskurser

av olika slag. Det är därvid — såsom styrelsen understrukit i sitt

yttrande över fackskoleutredningen — nödvändigt att yrkesvägledning och

arbetsmarknadsorientering får ett väl tilltaget utrymme och en fast organisation

inom fackskolorna.

Även om det sålunda hade varit önskvärt med noggrannare kartläggning

av framtida behov av arbetskraft över hela arbetsmarknaden anser dock

styrelsen dels att redan gjorda beräkningar ger ett tillräckligt underlag för

statsmakternas ställningstagande avseende de i motionerna berörda skolformerna,

dels att de av motionärerna begärda beräkningarna skulle för att ge

ett fastare underlag än hittills gjorda beräkningar bli så tidskrävande att

de avsevärt skulle försena en ytterligt önskvärd utbyggnad av skolväsendet.

Styrelsen vill samtidigt understryka att hittills gjorda prognoser och kommande

prognoser över »yrkesskoleyrken» successivt följs upp och att ett system

med rullande prognoser byggs upp efter hand som de personella resurserna

förstärks inom de organ, som skall svara för prognosverksamheten.

Utskottet. Av statistiska centralbyråns i ärendet avgivna yttrande framgår

att det av motionärerna framhållna behovet av prognosverksamhet på

arbetsmarknadens område kan väntas komma att bli beaktat vid prioriteringen

av det framtida arbetet inom ämbetsverket. Vidare framgår av skolöverstyrelsens

och arbetsmarknadsstyrelsens yttranden att åtgärder av i

motionerna åsyftad innebörd i stor utsträckning och i olika sammanhang

redan vidtagits eller planerats. Enligt utskottets mening har det rådande

läget beträffande den i motionerna väckta frågan erhållit en tillfredsställande

belysning i de avgivna remissyttrandena. Under hänvisning härtill

får utskottet — med understrykande av den stora betydelsen av en så fullgod

utbildnings- och yrkesprognosverksamhet som möjligt — hemställa,

att motionerna I: 12 och II: 14 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 november 1964

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 151.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.