Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande den framtida användningen av citadellet i Landskrona.

1964-11-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:157, Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande den framtida användningen av citadellet i Landskrona.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

157—158

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965

1

Nr 157

Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande den framtida

användningen av citadellet i Landskrona.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Weibull och fru Carlqvist (I: 111) och den andra inom andra kammaren

av herr Bengtsson i Landskrona och fröken Karlsson (II: 126), har

hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om en skyndsam utredning för ställningstagande till citadellets

i Landskrona framtida användning, varvid även det nordiska intresset

härför bör beaktas.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen I: 111.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet

och länsstyrelsen i Malmöhus län.

Bgggnadsstyrelsen erinrar om att den i syfte att skapa en grundval och

principiella riktlinjer för kommande restaureringsarbeten den 12 april

1960 uppdrog åt anlitad sakkunnig att inventera och sammanställa sådant

kulturhistoriskt och annat material beträffande citadellets byggnadsverk,

som kan erfordras för citadellets upprustning för en framtida lämplig användning.

Denna ingående utredning har i dagarna färdigställts och därmed

föreligger nu enligt styrelsen en utomordentligt god utgångspunkt för

en genomgripande restaurering av anläggningen i dess helhet.

Efter framställning har styrelsen i kungl. brev den 18 maj 1962 (finansdepartementet

dnr 999) erhållit uppdrag att för möjliggörande av sådan

ökning av investeringsverksamheten, som av arbetsmarknads- eller

konjunkturpolitiska skäl bedöms önskvärd, projektera vissa arbeten inom

citadellområdet. Denna projektering kan nu genomföras på grundval av

ovannämnda utredning.

I första hand avser byggnadsstyrelsen att låta uppgöra erforderliga förslag

till de arbeten, för vilka ett belopp av 200 000 kronor upptagits i årets

statsverksproposition. Dessa arbeten, som omfattar nedrivning av en för

fångvårdsanstalten uppförd byggnad samt återställande av den nordvästra

1—0588 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 157—158

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 196i

spärrmuren m. in., beräknas till en del kunna utföras detta år, men huvudsakligen

först under 1965. En mera genomgripande restaurering är emellertid

enligt styrelsen ett ur kulturhistorisk synpunkt synnerligen angeläget

önskemål och torde i viss utsträckning förutsätta att klarhet nås i

frågan om den framtida disponeringen av slottet.

I sammanhanget anför styrelsen ytterligare följande.

Till innevarande års riksdag har avgivits sex motioner rörande vården och

användningen av byggnadsminnesmärkena Läckö slott, Landskrona citadell

och Bogesunds slott. Över samtliga har byggnadsstyrelsen anbefallts avgiva

yttranden.

Styrelsen ser dessa motioner bland annat såsom tecken på ett bland allmänheten

stegrat intresse ej endast för våra historiska byggnadsverk utan

även för byggnadsminnesvården som sådan. Av styrelsens erfarenhet inom

detta område framgår, alt insikten om betydelsen av de historiska minnesmärkena

och därmed det aktiva engagemanget i strävan att bevara dem för

framtiden tilltagit på ett markant sätt. Numera måste byggnadsminnesvården

betecknas såsom ett av samtliga samhällsgrupper omfattat riksintresse.

De tre i motionerna nämnda byggnadsverken redovisas på slottsbyggnadernas

delfond av statens allmänna fastighetsfond under rubriken Historiska

byggnader och byggnadsminnesmärken. I sina senaste petita hemställde

byggnadsstyrelsen att för normala reparations- och underhållskostnader

för dessa byggnadsverk måtte anvisas ett belopp av 500 000 kronor,

därvid framhållande angelägenheten av att anslagen för denna delpost uppföres

med belopp som möjliggör att vårt lands fåtaliga historiska minnesmärken

åtminstone nöjaktigt kan vårdas och underhållas. I statsverkspropositionen

har detta belopp nedsatts till 400 000 kronor, vilken summa

sedermera har beviljats av riksdagen.

För vissa partiella renoverings- och rekonstruktionsarbeten å Landskrona

citadell hemställde styrelsen ytterligare om ett särskilt anslag på

200 000 kronor, för fortsättande av fasadreparationerna å Läckö slott

100 000 kronor, samt för påbörjande av en restaurering av fasaderna på

Kalmar slotts inre borggård 250 000 kronor, varvid anfördes att sistnämnda

fasadrestaurering icke längre kunde uppskjutas, därest de snart utplånade

resterna av fasadernas ursprungliga dekor skulle kunna räddas och rekonstrueras.

I statsverkspropositionen har upptagits och av riksdagen sedermera beviljats

de båda förra delposterna, men icke den sistnämnda.

Byggnadsstyrelsen anser sig här icke böra ingå på angelägenhetsgradering

av en upprustning av de i motionerna aktualiserade objekten i förhållande

till de åtgärder, som erfordras i fråga om övriga av styrelsen förvaltade

historiska byggnader. Det bör understrykas att bland de byggnadsverk,

vilkas underhåll skall bestridas med nyssnämnda, av riksdagen för

budgetåret 1964/65 beviljade anslag på 400 000 kronor, återfinnes flera

av landets främsta byggnadsminnesmärken, där delvis unika kulturhistoriska

värden numera står på spel.

På enstaka undantag när är samtliga hithörande byggnadsverk sådana,

vilka enligt Kungl. Maj .ts beslut skall med hänsyn till egenskap av byggnadsminnesmärke

åtnjuta särskild därefter lämpad omvårdnad.

Såsom förvaltande och kulturminnesvårdande myndighet nödgas byggnadsstyrelsen

emellertid konstatera att nu utgående anslag icke är tillräck
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 är 1964

3

liga för att vidmakthålla de kulturhistoriska värdena hos de byggnadsminnesmärken,

som står under styrelsens förvaltning.

Riksantikvarieämbetet har i frågan anfört följande.

Enligt vad riksantikvarieämbetet har sig bekant har en på byggnadsstyrelsens

initiativ genom sakkunnig person företagen inventering och sammanställning

av historiskt material rörande citadellet nyligen framlagts.

Härmed har en första förutsättning beretts för upprättande av ett förslag

till citadellets iståndsättning. Såsom i motionerna framhålles har i årets

statsverksproposition föreslagits, att ett belopp av 200 000 kronor skall

ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för vissa partiella förbättringsarbeten

vid citadellet. Riktlinjer för hur detta anslag skall användas har

uppgjorts i samråd med riksantikvarieämbetet.

En fullständig restaurering av citadellet blir givetvis i viss utsträckning

beroende på den användning som anläggningen kan ges. Härför torde en

närmare utredning erfordras.

Riksantikvarieämbetet tillstyrker sålunda att en utredning kommer till

stånd och säger sig därvid förutsätta att förutom byggnadsstyrelsen även

ämbetet beredes tillfälle medverka.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har efter samråd med länsarkitekten och

landsantikvarien i länet anfört följande.

I årets statsverksproposition föreslås, att ett belopp av 200 000 kronor

ställes till byggnadsstyrelsens förfogande för partiella förbättringsarbeten

vid citadellet. Härigenom torde del bland annat bliva möjligt att borttaga

viss ur miljösynpunkt störande 1800-talsbebyggelse på slottsholmen samt

att där återuppföra den ursprungliga spärrmuren mot nordväst. Därest

dessa aktuella åtgärder vidtagas, kommer det länge kända behovet av en

fullständig restaurering av själva slottsbyggnaden att ytterligare undeistrvkas.

Med hänsyn till slottets stora betydelse som byggnadsminnesmärke

är det länsstyrelsens förhoppning, att en dylik restaurering skall kunna

genomföras snarast möjligt. Det torde dock ur ekonomisk synpunkt vara

nödvändigt, att dessförinnan lösa frågan om den praktiska användningen

av byggnaderna på slottsholmen. Länsstyrelsen delar motionärernas uppfattning,

att eu mera genomgripande restaurering knappast torde kunna

ske utan en konkret plan för citadellets framtida användning.

Önskvärt är, att citadellet iståndsättes för sådana ändamål, som komma

att få stadigvarande betydelse för Landskrona stad och för länet. I första

hand bör möjligheten att här skapa ett centrum för olika former av kulturell

aktivitet allvarligt prövas. Det av motionärerna framförda förslaget

om en undersökning av det intresse, som från dansk sida kan finnas för

citadellområdets bevarande och framtida disposition, bör även beaktas. Av

särskild betydelse är, alt restaureringsåtgärder och användningssätt låter

citadellets egenskap av kulturminnesmärke till fullo framträda. Med liansyn

till sistnämnda omständighet bör enligt länsstyrelsens uppfattning en

planering på lång sikt av det yttre slottsomradets användning och gestaltning

även komma till utförande. Det framstår sålunda som eu angelägen

uppgift att bland annat återställa de med kolonistugor bebyggda delarna av

fästningens utanverk.

Under åberopande härav förordar länsstyrelsen för sin del att den i

motionerna föreslagna, skyndsamma utredningen av frågan om citadellets

framtida användning måtte komma till stånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1964

Utskottet. Såsom motionärerna erinrat om framhöll utskottet vid 1960

års riksdag (SU 128, p. 22) att det med tillfredsställelse skulle se att citadellet

kunde utnyttjas på ett sätt som läte dess kulturhistoriska värde

komma till sin rätt och samtidigt gjorde det möjligt att bereda allmänheten

tillträde till anläggningen. Utskottet framhöll vidare att det torde ankomma

på byggnadsstyrelsen att i samråd med kulturhistorisk expertis fortsätta

sina överläggningar med Landskrona stad rörande citadellets framtida

användning.

Styrelsen har sedermera, enligt vad som framgår av dess yttrande över

motionerna, genom särskild sakkunnig låtit inventera och sammanställa

sådant kulturhistoriskt och annat material beträffande citadellets byggnadsverk,

som kan erfordras för citadellets upprustning för en lämplig

framtida användning. En utomordentligt god utgångspunkt för en genomgripande

restaurering av anläggningen i dess helhet säges härigenom föreligga
Utskottet,

som vidhåller sin tidigare deklarerade uppfattning i frågan,

förutsätter följaktligen att styrelsen — på grundval av tillgängligt utredningsmaterial

— fortsätter sina överläggningar med staden samt i anledning

härav eller på eljest föreliggande skäl i vederbörlig ordning framlägger

de förslag rörande citadellets eventuella restaurering samt dess framtida

användning som må befinnas påkallade. Vid sådant förhållande synes

anledning icke föreligga att från riksdagens sida — på sätt motionärerna

förordat — begära särskild utredning i ämnet. Utskottet får därför hemställa,

att motionerna 1:111 och 11:126 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 november 1964

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 158.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.