Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande den framtida användningen av citadellet i Landskrona.
1964-11-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:157, Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande den framtida användningen av citadellet i Landskrona.
Dokumentets text
157—158
Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965
1
Nr 157
Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande den framtida
användningen av citadellet i Landskrona.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Weibull och fru Carlqvist (I: 111) och den andra inom andra kammaren
av herr Bengtsson i Landskrona och fröken Karlsson (II: 126), har
hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om en skyndsam utredning för ställningstagande till citadellets
i Landskrona framtida användning, varvid även det nordiska intresset
härför bör beaktas.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen I: 111.
Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet
och länsstyrelsen i Malmöhus län.
Bgggnadsstyrelsen erinrar om att den i syfte att skapa en grundval och
principiella riktlinjer för kommande restaureringsarbeten den 12 april
1960 uppdrog åt anlitad sakkunnig att inventera och sammanställa sådant
kulturhistoriskt och annat material beträffande citadellets byggnadsverk,
som kan erfordras för citadellets upprustning för en framtida lämplig användning.
Denna ingående utredning har i dagarna färdigställts och därmed
föreligger nu enligt styrelsen en utomordentligt god utgångspunkt för
en genomgripande restaurering av anläggningen i dess helhet.
Efter framställning har styrelsen i kungl. brev den 18 maj 1962 (finansdepartementet
dnr 999) erhållit uppdrag att för möjliggörande av sådan
ökning av investeringsverksamheten, som av arbetsmarknads- eller
konjunkturpolitiska skäl bedöms önskvärd, projektera vissa arbeten inom
citadellområdet. Denna projektering kan nu genomföras på grundval av
ovannämnda utredning.
I första hand avser byggnadsstyrelsen att låta uppgöra erforderliga förslag
till de arbeten, för vilka ett belopp av 200 000 kronor upptagits i årets
statsverksproposition. Dessa arbeten, som omfattar nedrivning av en för
fångvårdsanstalten uppförd byggnad samt återställande av den nordvästra
1—0588 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 157—158
2
Statsutskottets utlåtande nr 157 år 196i
spärrmuren m. in., beräknas till en del kunna utföras detta år, men huvudsakligen
först under 1965. En mera genomgripande restaurering är emellertid
enligt styrelsen ett ur kulturhistorisk synpunkt synnerligen angeläget
önskemål och torde i viss utsträckning förutsätta att klarhet nås i
frågan om den framtida disponeringen av slottet.
I sammanhanget anför styrelsen ytterligare följande.
Till innevarande års riksdag har avgivits sex motioner rörande vården och
användningen av byggnadsminnesmärkena Läckö slott, Landskrona citadell
och Bogesunds slott. Över samtliga har byggnadsstyrelsen anbefallts avgiva
yttranden.
Styrelsen ser dessa motioner bland annat såsom tecken på ett bland allmänheten
stegrat intresse ej endast för våra historiska byggnadsverk utan
även för byggnadsminnesvården som sådan. Av styrelsens erfarenhet inom
detta område framgår, alt insikten om betydelsen av de historiska minnesmärkena
och därmed det aktiva engagemanget i strävan att bevara dem för
framtiden tilltagit på ett markant sätt. Numera måste byggnadsminnesvården
betecknas såsom ett av samtliga samhällsgrupper omfattat riksintresse.
De tre i motionerna nämnda byggnadsverken redovisas på slottsbyggnadernas
delfond av statens allmänna fastighetsfond under rubriken Historiska
byggnader och byggnadsminnesmärken. I sina senaste petita hemställde
byggnadsstyrelsen att för normala reparations- och underhållskostnader
för dessa byggnadsverk måtte anvisas ett belopp av 500 000 kronor,
därvid framhållande angelägenheten av att anslagen för denna delpost uppföres
med belopp som möjliggör att vårt lands fåtaliga historiska minnesmärken
åtminstone nöjaktigt kan vårdas och underhållas. I statsverkspropositionen
har detta belopp nedsatts till 400 000 kronor, vilken summa
sedermera har beviljats av riksdagen.
För vissa partiella renoverings- och rekonstruktionsarbeten å Landskrona
citadell hemställde styrelsen ytterligare om ett särskilt anslag på
200 000 kronor, för fortsättande av fasadreparationerna å Läckö slott
100 000 kronor, samt för påbörjande av en restaurering av fasaderna på
Kalmar slotts inre borggård 250 000 kronor, varvid anfördes att sistnämnda
fasadrestaurering icke längre kunde uppskjutas, därest de snart utplånade
resterna av fasadernas ursprungliga dekor skulle kunna räddas och rekonstrueras.
I statsverkspropositionen har upptagits och av riksdagen sedermera beviljats
de båda förra delposterna, men icke den sistnämnda.
Byggnadsstyrelsen anser sig här icke böra ingå på angelägenhetsgradering
av en upprustning av de i motionerna aktualiserade objekten i förhållande
till de åtgärder, som erfordras i fråga om övriga av styrelsen förvaltade
historiska byggnader. Det bör understrykas att bland de byggnadsverk,
vilkas underhåll skall bestridas med nyssnämnda, av riksdagen för
budgetåret 1964/65 beviljade anslag på 400 000 kronor, återfinnes flera
av landets främsta byggnadsminnesmärken, där delvis unika kulturhistoriska
värden numera står på spel.
På enstaka undantag när är samtliga hithörande byggnadsverk sådana,
vilka enligt Kungl. Maj .ts beslut skall med hänsyn till egenskap av byggnadsminnesmärke
åtnjuta särskild därefter lämpad omvårdnad.
Såsom förvaltande och kulturminnesvårdande myndighet nödgas byggnadsstyrelsen
emellertid konstatera att nu utgående anslag icke är tillräck
-
Statsutskottets utlåtande nr 157 är 1964
3
liga för att vidmakthålla de kulturhistoriska värdena hos de byggnadsminnesmärken,
som står under styrelsens förvaltning.
Riksantikvarieämbetet har i frågan anfört följande.
Enligt vad riksantikvarieämbetet har sig bekant har en på byggnadsstyrelsens
initiativ genom sakkunnig person företagen inventering och sammanställning
av historiskt material rörande citadellet nyligen framlagts.
Härmed har en första förutsättning beretts för upprättande av ett förslag
till citadellets iståndsättning. Såsom i motionerna framhålles har i årets
statsverksproposition föreslagits, att ett belopp av 200 000 kronor skall
ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för vissa partiella förbättringsarbeten
vid citadellet. Riktlinjer för hur detta anslag skall användas har
uppgjorts i samråd med riksantikvarieämbetet.
En fullständig restaurering av citadellet blir givetvis i viss utsträckning
beroende på den användning som anläggningen kan ges. Härför torde en
närmare utredning erfordras.
Riksantikvarieämbetet tillstyrker sålunda att en utredning kommer till
stånd och säger sig därvid förutsätta att förutom byggnadsstyrelsen även
ämbetet beredes tillfälle medverka.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har efter samråd med länsarkitekten och
landsantikvarien i länet anfört följande.
I årets statsverksproposition föreslås, att ett belopp av 200 000 kronor
ställes till byggnadsstyrelsens förfogande för partiella förbättringsarbeten
vid citadellet. Härigenom torde del bland annat bliva möjligt att borttaga
viss ur miljösynpunkt störande 1800-talsbebyggelse på slottsholmen samt
att där återuppföra den ursprungliga spärrmuren mot nordväst. Därest
dessa aktuella åtgärder vidtagas, kommer det länge kända behovet av en
fullständig restaurering av själva slottsbyggnaden att ytterligare undeistrvkas.
Med hänsyn till slottets stora betydelse som byggnadsminnesmärke
är det länsstyrelsens förhoppning, att en dylik restaurering skall kunna
genomföras snarast möjligt. Det torde dock ur ekonomisk synpunkt vara
nödvändigt, att dessförinnan lösa frågan om den praktiska användningen
av byggnaderna på slottsholmen. Länsstyrelsen delar motionärernas uppfattning,
att eu mera genomgripande restaurering knappast torde kunna
ske utan en konkret plan för citadellets framtida användning.
Önskvärt är, att citadellet iståndsättes för sådana ändamål, som komma
att få stadigvarande betydelse för Landskrona stad och för länet. I första
hand bör möjligheten att här skapa ett centrum för olika former av kulturell
aktivitet allvarligt prövas. Det av motionärerna framförda förslaget
om en undersökning av det intresse, som från dansk sida kan finnas för
citadellområdets bevarande och framtida disposition, bör även beaktas. Av
särskild betydelse är, alt restaureringsåtgärder och användningssätt låter
citadellets egenskap av kulturminnesmärke till fullo framträda. Med liansyn
till sistnämnda omständighet bör enligt länsstyrelsens uppfattning en
planering på lång sikt av det yttre slottsomradets användning och gestaltning
även komma till utförande. Det framstår sålunda som eu angelägen
uppgift att bland annat återställa de med kolonistugor bebyggda delarna av
fästningens utanverk.
Under åberopande härav förordar länsstyrelsen för sin del att den i
motionerna föreslagna, skyndsamma utredningen av frågan om citadellets
framtida användning måtte komma till stånd.
4
Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1964
Utskottet. Såsom motionärerna erinrat om framhöll utskottet vid 1960
års riksdag (SU 128, p. 22) att det med tillfredsställelse skulle se att citadellet
kunde utnyttjas på ett sätt som läte dess kulturhistoriska värde
komma till sin rätt och samtidigt gjorde det möjligt att bereda allmänheten
tillträde till anläggningen. Utskottet framhöll vidare att det torde ankomma
på byggnadsstyrelsen att i samråd med kulturhistorisk expertis fortsätta
sina överläggningar med Landskrona stad rörande citadellets framtida
användning.
Styrelsen har sedermera, enligt vad som framgår av dess yttrande över
motionerna, genom särskild sakkunnig låtit inventera och sammanställa
sådant kulturhistoriskt och annat material beträffande citadellets byggnadsverk,
som kan erfordras för citadellets upprustning för en lämplig
framtida användning. En utomordentligt god utgångspunkt för en genomgripande
restaurering av anläggningen i dess helhet säges härigenom föreligga
Utskottet,
som vidhåller sin tidigare deklarerade uppfattning i frågan,
förutsätter följaktligen att styrelsen — på grundval av tillgängligt utredningsmaterial
— fortsätter sina överläggningar med staden samt i anledning
härav eller på eljest föreliggande skäl i vederbörlig ordning framlägger
de förslag rörande citadellets eventuella restaurering samt dess framtida
användning som må befinnas påkallade. Vid sådant förhållande synes
anledning icke föreligga att från riksdagens sida — på sätt motionärerna
förordat — begära särskild utredning i ämnet. Utskottet får därför hemställa,
att motionerna 1:111 och 11:126 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 november 1964
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 158.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.