Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om iståndsättande av Läckö slott.

1964-11-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:158, Utlåtande i anledning av väckta motioner om iståndsättande av Läckö slott.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 196k

5

Nr 158

Utlåtande i anledning av väckta motioner om iståndsättande av

Läckö slott.

(4: e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Paul Jansson m. fl. (1:154) och den andra inom andra kammaren

av herr Blomkvist m. fl. (II: 193), har yrkats att riksdagen måtte besluta

hemställa hos Kungl. Maj:t om en utredning med uppgift att undersöka

vilka åtgärder, som kan vidtagas för att sätta Läckö slott i ett värdigt

skick, och att även beakta frågan om att återföra en del av den gamla

splittrade inredningen som möbler, målningar och konstföremål.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen II: 193.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet och

länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att iståndsättningsarbeten avseende

slottsbyggnadens exteriör bedrivits sedan sommaren 1959 och nu fortskridit

så långt att slottets fasader mot syd- och nordost samt mot köksborggården

är färdigställda. Fullföljandet av fasadreparationerna beräknas taga

ytterligare 3 å 4 år i anspråk. För budgetåret 1964/65 har riksdagen beviljat

ett särskilt anslag på 100 000 kronor för fortsättande av dessa arbeten.

Sedan fasadreparationerna avslutats bör, enligt styrelsens mening, i första

hand åstadkommas en allmän upprustning och i görligaste mån ett återställande

av slottsträdgården och slottets närmaste omgivning. En plan för

dessa åtgärder har uppgjorts, men är uppsatt under klass III som framtida

beredskapsreserv.

Det inre av slottet restaurerades redan under åren 1923—1935 och befinner

sig alltjämt i försvarbart skick enligt styrelsen, som vidare anfört

följande.

Under 1700- och 1800-talen har slottet berövats praktiskt taget samtliga

lösa inventarier och icke obetydliga delar av den fasta inredningen. Vid

1920-talets restaurering och även senare har undersökningar gjorts i syfte

att klarlägga i vad utsträckning rester av slottets skingrade inredning alltjämt

finns bevarade. Vissa återfunna inventarier har även återbördats till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1964

slottet. Det finns knappast skäl att förmoda, att vidare undersökningar

skulle kunna tillföra slottet ytterligare delar av dess ursprungliga inredning.

Skall slottet nyinredas, måste detta således ske med mobilier, som icke

ursprungligen hört samman med byggnaden.

Sådant slottet nu är — i allt väsentligt präglat av den de la Gardieska

epoken — synes endast sådan lös inredning, som direkt sammanhör med

denna tidsperiod, kunna innebära något positivt tillskott till interiörerna.

Det kan förutsättas, att stora svårigheter kommer att uppstå, då det gäller

att samla möbler, textilier, målningar in. m. från stormaktstiden i sådan

utsträckning, att en någorlunda autentisk miljö kan erhållas ens inom en

begränsad del av slottsbyggnaden.

Det kan ej heller bortses från, att brandrisken och slottets avsaknad

av varje slag av uppvärmningsanordning måste sätta bestämda gränser för

eventuella tillskott till inredningen. En installation av värme i slottet skulle

å andra sidan medföra synnerligen höga kostnader och torde även innebära

svåröverskådliga följder för den nuvarande fasta träinredningen.

Beträffande de på Karlbergs slott förvarade bataljmålningar, som ursprungligen

tillhört Läckö, kan följande anföras. Bataljmålningarna intar

en bestämd och i princip oumbärlig plats i den arkitektoniska och innehållsliga

konceptionen av den s. k. Riddarsalen på Läckö slott. Om det

skulle visa sig möjligt att dit återföra målningarna med garantier för

deras goda fortbestånd därstädes, måste detta sålunda hälsas med största

tillfredsställelse. Dock kan ifrågasättas om ett återförande av målningarna

för närvarande är genomförbart.

Sammanfattningsvis kan sägas, framhåller styrelsen, att själva slottsbyggnaden

i och med alt fasaderna upprustats, inom en nära framtid

kommer att befinna sig i förhållandevis gott skick. Redan i detta skick

bör slottet tillmätas ett synnerligen betydande kulturhistoriskt intresse

och attraktionsvärde.

Med särskild hänsyn till att de anslag, som står till byggnadsminnesvårdens

förfogande, är starkt begränsade, kan emellertid enligt styrelsen

ifrågasättas lämpligheten av att för närvarande avsätta medel för inredning

av Läckö slott.

I sammanhanget anför styrelsen ytterligare följande.

Till innevarande års riksdag har avgivits sex motioner rörande vården

och användningen av byggnadsminnesmärkena Läckö slott, Landskrona

citadell och Bogesunds slott, över samtliga har byggnadsstyrelsen anbefallts

avgiva yttranden.

Styrelsen ser dessa motioner bland annat såsom tecken på ett bland

allmänheten stegrat intresse ej endast för våra historiska byggnadsverk

utan även för byggnadsminnesvården som sådan. Av styrelsens erfarenhet

inom detta område framgår, att insikten om betydelsen av de historiska

minnesmärkena och därmed det aktiva engagemanget i strävan att bevara

dem för framtiden tilltagit på ett markant sätt. Numera måste byggnadsminnesvården

betecknas såsom ett av samtliga samhällsgrupper omfattat

riksintresse.

De tre i motionerna nämnda byggnadsverken redovisas på slottsbyggnadernas

delfond av statens allmänna fastighetsfond under rubriken Historiska

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 196b

7

byggnader och byggnadsminnesmärken. I sina senaste petita hemställde

byggnadsstyrelsen att för normala reparations- och underhållskostnader

för dessa byggnadsverk måtte anvisas ett belopp av 500 000 kronor, därvid

framhållande angelägenheten av att vårt lands fåtaliga historiska minnesmärken

åtminstone nöjaktigt kan vårdas och underhållas. I statsverkspropositionen

har detta belopp nedsatts till 400 000 kronor, vilken summa

riksdagen sedermera har beviljat.

För vissa partiella renoverings- och rekonstruktionsarbeten å Landskrona

citadell hemställde styrelsen ytterligare om ett särskilt anslag på

200 000 kronor, för fortsättande av fasadreparationerna å Läckö slott

100 000 kronor, samt för påbörjande av en restaurering av fasaderna på

Kalmar slotts inre borggård 250 000 kronor, varvid anfördes att sistnämnda

fasadrestaurering icke längre kunde uppskjutas, därest de snart utplånade

resterna av fasadernas ursprungliga dekor skulle kunna räddas och rekonstrueras.

I statsverkspropositionen har upptagits och av riksdagen sedermera beviljats

de båda förra delposterna, men icke den sistnämnda.

Byggnadsstyrelsen anser sig icke här böra ingå på angelägenhetsgradering

av en upprustning av de i motionerna aktualiserade objekten i förhållande

till de åtgärder, som erfordras i fråga om övriga av styrelsen förvaltade

historiska byggnader. Det bör understrykas att bland de byggnadsverk,

vilkas underhåll skall bestridas med nyssnämnda, av riksdagen

för budgetåret 1964/65 beviljade anslag på 400 000 kronor, återfinnes

flera av landets främsta byggnadsminnesmärken, där delvis unika kulturhistoriska

värden numera står på spel.

På enstaka undantag när är samtliga hithörande byggnadsverk sådana,

vilka enligt Kungl. Maj :ts beslut skall med hänsyn till egenskap av byggnadsminnesmärke

åtnjuta särskild därefter lämpad omvårdnad.

Såsom förvaltande och kulturminnesvårdande myndighet nödgas byggnadsstyrelsen

emellertid konstatera, att nu uigåendc anslag icke är tillräckliga

för att vidmakthålla de kulturhistoriska värdena hos de byggnadsminnesmärken,

som står under styrelsens förvaltning.

Riksantikvarieämbetet erinrar om att under åren 1923—1935 successivt

genomfördes en genomgripande restaurering och konservering av Läckö

slott. I anslutning härtill utfördes även vissa byggnadsarkeologiska undersökningar.

Sedan ett par år tillbaka pågår en grundlig iståndsättning

av slottets exteriör, som kan väntas vara avslutad om tre ä fyra år. Planer

har även upprättats på att iordningställa slottsträdgården. Ämbetet anför

vidare följande.

Sådant Läckö slott bevarats till våra dagar utgör det ett minnesmärke

av hög rang. Genom den goda omvårdnad slottet under många år ägnats

av byggnadsstyrelsen föreligger givetvis ingen risk för byggnadens bestånd.

Att ge slottet en praktisk funktion utöver den användning det eventuellt

skulle kunna få såsom museum torde av antikvariska skäl knappast låta

sig göra. En upplåtelse av vissa rum för musealt bruk torde däremot vara

tänkbar. Skall så ske måste likväl utställningslokalerna ovillkorligen i viss

utsträckning uppvärmas. Kostnaderna för ett dylikt företag torde bli betydande.

Som ett verkligt angeläget krav torde önskemålet att i större utsträck
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1964

ning förse slottet med inventarier eller museiföremål icke kunna betraktas.

Läckö är redan som byggnadsminnesmärke av så stort intresse att det kan

påräkna uppmärksamhet av en stor allmänhet.

BySSnadsminnesvården i vårt land, i den mån den gäller profana minnesmärken,

lider av en beklaglig brist på medel. Det finns ett mycket stort

antal byggnader som behöver upprustas och vårdas. Läckö kan för närvarande

anses vara väl tillgodosett i berörda hänseende. Att under dessa

omständigheter lägga ned de betydande kostnader på slottet, som skulle

erfordras för att göra det tjänligt som museum, kan enligt ämbetets mening

icke betecknas som ett första rangens krav ur kulturminnesvårdens synpunkt.

Skulle den av motionärerna önskade utredningen emellertid komma till

stånd hemställer ämbetet att samråd under utredningsarbetets gång måtte

äga rum med riksantikvarieämbetet.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län, som i ärendet inhämtat yttrande från

landsantikvarien och länsarkitekten i länet, anser i likhet med motionärerna,

att kraftiga åtgärder bör vidtagas för slottets såväl yttre som inre

upprustning. Länsstyrelsen framhåller i detta sammanhang särskilt önskvärdheten

av att Riddarsalen iståndsättes i sitt ursprungliga skick. Den

av motionärerna föreslagna utredningen tillstyrkes därför.

Utskottet. Av de över förevarande motioner avgivna yttrandena framgår

att iståndsättningsarbeten avseende slottsbyggnadens exteriör bedrivits

sedan sommaren 1959 och beräknas taga ytterligare några år i anspråk. Det

inre av slottet restaurerades redan under åren 1923—1935 och säges alltjämt

befinna sig i godtagbart skick, önskemålet att i större utsträckning

förse slottet med inventarier eller museiföremål betraktas varken av byggnadsstyrelsen

eller riksantikvarieämbetet som verkligt angeläget. Stora svårigheter

anses för övrigt komma att uppstå då det gäller att samla möbler,

textilier och målningar m.m. från stormaktstiden i sådan utsträckning, att

en någorlunda autentisk miljö kan erhållas ens inom en begränsad del av

slottsbyggnaden. Brandrisken jämte slottets avsaknad av varje slag av uppvärmningsanordningar

sätter också bestämda gränser för eventuella tillskott

till inredningen. Slottet anses slutligen redan i sitt nuvarande skick

kunna tillmätas ett synnerligen betydande kulturhistoriskt intresse och

attraktionsvärde.

Med beaktande av anförda förhållanden ävensom övriga av remissmyndigheterna

åberopade omständigheter kan utskottet för sin del icke finna

det motiverat att från riksdagens sida nu begära utredning av det slag motionärerna

förordat. Utskottet får därför hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1964

9

att motionerna 1:154 och 11:193 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 november 1964

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson,

fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Mårtensson, Bengt Gustavsson,

Rönnberg, Wååg och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Ståhl, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson

i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson

i Norrköping, Carbell, Bohman, Eskel, Gustafsson i Kårby och Blomkvist.

Reservation

av herr Birger Andersson, fröken Elmén och herr Blomkvist, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna och därför hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 154 och II:

193, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en utredning

med uppgift att undersöka vilka åtgärder, som kan vidtagas

för att sätta Läckö slott i ett värdigt skick, och att även beakta

frågan om att återföra en del av den gamla splittrade

inredningen som möbler, målningar och konstföremål.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.