Utlåtande i anledning av väckta motioner om statliga kommittéväsendet. översyn av det
1964-11-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:159, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statliga kommittéväsendet. översyn av det
Dokumentets text
Nr 159—162
Statsutskottets utlåtande nr 159 år 196b
1
Nr 159
Utlåtande i anledning av väckta motioner om
statliga kommittéväsendet.
översyn av det
(5:e avd.)
1 två likalydande motioner, väckta den ena inom törsta kammaren av
fru Wallentheim m. fl. (1:49) och den andra inom andra kammaren av
herr Allard m. fl. (11:58), har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om att det statliga kommittéväsendet utifrån
i motionerna angivna synpunkter görs till föremål för översyn och att frågan
om inrättandet av kommittéhus ånyo prövas.
Vidare har i en inom första kammaren av herr Dahlén väckt motion (I:
540) yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att
det statliga kommittéväsendet överses bl. a. utifrån de synpunkter som
angivits i motionen.
Beträffande motiveringarna för de ifrågavarande yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 49 och I: 540.
Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtande avgivits av statskontoret, som anfört följande.
Såsom av motionerna framgår har frågan om en rationalisering av kommittéväsendet
varit aktuell vid skilda tillfällen under en följd av år. Förslag
till åtgärder i sådant hänseende har sålunda bl. a. framlagts av trycksakskommittén
i dess år 1949 avgivna betänkande (SOU 1950: 25) och av 1949
års rationaliseringsutredning i dess år 1950 avgivna betänkande (SOU
1950:8). Förslagen i fråga, för vilka redogörelse lämnats i allmänna beredningsutskottets
utlåtande 1954: 6, innebar bl. a. att till motverkande av
dubbelarbete mellan olika kommittéer ett särskilt centralt organ skulle
inrättas inom Kungl. Maj :ts kansli för samordning av hela kommittéväsendet.
Samordningsorganets uppgift skulle härvid i första hand vara att
hålla överblick över avlämnade kommittébetänkanden samt direktiven för
arbetande kommittéer. Enligt trycksakskommitténs förslag borde samordningsorganet
(av kommittén benämnt utredningskansliet) även biträda vid
utredigering av betänkanden samt i de fall, då i utredningsarbetet tillgång
erfordrades å exempelvis statistisk expertis, förmedla anlitandet av dylik
expertis.
För att i görligaste mån befria kommittéerna från sådana uppgifter som
låge vid sidan av det egentliga utredningsarbetet lämnades i förslagen vidare
rekommendationer om åtgärder i servicefrämjande syfte. I betänkandena
räknades sålunda med att betydande fördelar bärutinnan skulle vin
1
Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 159—162
2
Statsutskottets utlåtande nr 159 år 196<t
nas därest för flertalet kommittéer ett särskilt kommittéhus inrättades
med ett större antal arbetsrum samt några sammanträdeslokaler. Inom de
gemensamma lokalerna borde vidare plats beredas för kontors- och vaktpersonal.
Stencileringsrum och gemensamt referensbibliotek finge även anordnas.
Då det icke vore rationellt att kommittésekreterare i många fall
finge ägna mycken tid åt sådant praktiskt bestyr som anskaffande av
skrivhjälp, möbler, böcker, kontorsutensilier m. m. ansåg vidare rationaliseringsutredningen
att dylika uppgifter skulle kunna läggas på statsdepartementens
organisationsavdelning (enligt trycksakskommitténs förslag
på utredningskansliet).
De sålunda berörda förslagen föranledde, såsom av motionerna framgår,
icke några omedelbara åtgärder från statsmakternas sida. Vid anmälan av
förslagen i fråga för 1951 års riksdag (statsverksprop., bil. 2, gemensamma
Irågor, s. 33) uttalade sålunda föredragande statsrådet att åtgärder för
en bättre samordning, varav behov måste anses föreligga, i första hand
borde ankomma på de departement, som tillkallat kommittéerna samt på
de konsultativa statsråden, vilka granskade samtliga kommittédirektiv.
För underlättande av en överblick över arbetets gång "inom de skilda kommittéerna
avsåges att ålägga dessa att, innan det egentliga utredningsarbetet
påbörjades, uppgöra och till vederbörande departement överlämna
en plan lör arbetet. Beträffande det påtalade, av statsrådet jämväl vitsordade
behovet av ökad service åt kommittéerna i skilda avseenden, finge det
enligt statsrådets mening ankomma på det departement som tillkallat eu
kommitté att lämna denna erforderligt stöd och biträde samt därvid i görligaste
mån tillhandahålla kommittén erforderlig skrivhjälp, utrustning
m. in. Statsdepartementens organisationsavdelning förutsattes i viss omfattning
kunna biträda departementen i sådana angelägenheter.
De motioner, som härefter väckts i riksdagen med yrkanden om översyn
av kommittéväsendet ur rationaliseringssynpunkt har hitintills icke föranlett
någon riksdagens åtgärd. Beträffande de uttalanden som härvid gjorts
av allmänna beredningsutskottet må erinras, att utskottet i utlåtande
1954: 6 beträffande den då ånyo aktualiserade frågan om inrättande av
ett centralt utredningskansli ansåg det mera sannolikt, alt ett hänförande
av samordningsuppgifter m. in. till de särskilda departementen och de
konsultativa statsråden i enlighet med statsmakternas nyssberörda ståndpunktstagande
vore att rekommendera. Såvitt utskottet vore bekant följdes
utvecklingen på ifrågavarande område kontinuerligt och med uppmärksamhet
inom Kungl. Maj :ts kansli. Med hänsyn härtill syntes utskottet
någon översyn av ifrågasatt art icke då vara påkallad. Ej heller i utlåtande
1959: 1 ansåg sig utskottet böra förorda ifrågasatt översyn av kommittéväsendet.
Även om visst fog förelåge för kritiken om risk för dubbelarbete
inom kommittéerna borde syftet med ifrågavarande motion enligt utskottets
mening bäst tillgodoses genom en kontinuerligt verksam övervakning
och samordning. I betänkandet Regeringsarbetet (SOU 1958: 14) hade författningsutredningen
bl. a. föreslagit inrättandet av ett centralt organ för
vissa interna frågor rörande regeringsarbetet. På detta organ, regeringskansliet,
skulle det, framhöll utskottet, uppenbarligen ankomma bk a. att
handha veiksunineten iöi oveivaknmg och samordning av utredningsarbetet.
Behandlingen av detta förslag borde enligt utskottets mening avvaktas.
ö
Med hänsyn till utredningsväsendets betydelse som grund för samhällslivets
utveckling bör givetvis enligt statskontorets mening möjligheterna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 159 år 196U
till en rationalisering av kommittéarbetet väl tillvaratagas. Samordningsfrågorna
torde härvid intaga en framskjuten plats. De skäl som vid 1959 års
riksdag ansågs motivera att någon översyn av kommittéväsendet då icke
borde komma till stånd, nämligen behandlingen av författningsutredningens
förslag, torde alltjämt få anses bärande. Framhållas må, att förslag om
inrättande av ett centralt regeringskansli av författningsutredningen senast
upptagits i dess delbetänkande VI Sveriges statsskick (SOU 1963: 16 och
17), varöver statskontoret avgivit utlåtanden den 12. 12. 1963 och 13. 2. 1964.
Beträffande frågan om tillgodoseendet av service åt kommittéerna i skilda
hänseenden innebar statsmakternas ovanberörda ställningstagande att
det får ankomma på vederbörande departement att lämna kommittéerna
erforderligt stöd och biträde. I anslutning härtill må framhållas att enligt
direktiven har åt departernentsutredningen uppdragits att bl. a. överväga
irågan om sammanförande av departementens mera servicebetonade uppgifter
(exempelvis beträffande arbetslokalerna, materielanskaffning och
städning) till ett för departementen gemensamt organ. En dylik reform bör
rimligtvis bliva till fördel även för kommittéverksamheten.
Vad särskilt lokalfrågan angår vill statskontoret i förevarande sammanhang
framhålla, att enligt vad under hand upplysts beredes för närvarande
i byggnadsstyrelsen genom särskild arbetsgrupp framläggandet av en redogörelse
beträffande nuvarande lokalförhållanden för de statliga förvaltningsorganen
in. fl. i Stockholm jämte plan för lösning av lokalförsörjningen
i fråga under överskådlig tid. De för kommittéverksamheten förhyrda
lokalerna skulle omfattas av redogörelsen. Man bör således enligt statskontorets
mening kunna utgå från att frågan om tillgodoseendet av lokalbehovet
för kommittéerna kommer att närmare övervägas vid prövningen
av lokal försörj ningsplanen i fråga. Särskild framställning härutinnan —
såsom i motionsparet yrkats — lärer följaktligen icke vara påkallad.
Statskontoret vill slutligen i anledning av vad i motionen I: 540 anförts
angående det statistiska arbetet i kommittéerna erinra om det förslag till
nämnd för statistikfrågor, som av delegationen för statistikfrågor framlagts
den 15. 10. 1963 och över vilket statskontoret avgivit yttrande den
3. 1. 1964. Vid utarbetandet av detta förslag, som bl. a. åsyftar en utsträckning
av samordningen av den statliga statistikproduktionen till att omfatta
även den statistiska verksamheten utanför statistiska centralbyrån, har delegationen
särskilt pekat på föreliggande risker för ineffektiv utformning
av statistik som utföres av eller på beställning av kommittéer och andra
tillfälliga organ. Ett genomförande av intentionerna i detta förslag, som
ännu torde vara beroende av Kungl. Maj :ts prövning, skulle uppenbarligen
vara ägnat alt undanröja de i motionen berörda mindre tillfredsställande
förhållandena beträffande det statistiska arbetet i kommittéerna.
Utskottet. Såsom av utredningen i ärendet framgår har frågan om en rationalisering
av det statliga kommittéväsendet varit aktuell vid skilda tillfällen
under en följd av år. Beträffande nu aktuella överväganden av beskaffenhet
alt kunna påverka bedömningen av nämnda fråga har statskontoret
pekat på författningsutredningens förslag om inrättande av ett centralt
regeringskansli, det inom departernentsutredningen pågående arbetet, särskild
undersökning inom byggnadsstyrelsen rörande lokalförsörjningen
samt förslag rörande samordning av den statliga statistikproduktionen. Så
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 159 år 1961
vitt utskottet kan tinna får syftet med de föreliggande motionsyrkandena
anses i allt väsentligt tillgodosett genom de åtgärder som sålunda redan vidtagits
eller kan väntas komma till stånd. Då utskottet med hänsyn härtill
inte anser påkallat att riksdagen nu gör framställning till Kungl. Maj :t i
ämnet vill utskottet emellertid uttala, att utskottet förutsätter att frågan
om rationalisering och samordning av kommittéernas arbete följs med
uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida. Vad särskilt beträffar frågan
om kommittéernas lokalbehov är det enligt utskottets mening angeläget
att densamma ägnas ingående överväganden, givetvis under hänsynstagande
till härutinnan föreliggande krav från ämbetsverks och andra myndigheters
sida. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger
till känna vad utskottet här anfört.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 49 och
II: 58 samt I: 540, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört.
Stockholm den 10 november 1964
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 162.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 179, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 18 och 20 §§ lagen den 13 juni 1919 a1 i texten