Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statliga kommittéväsendet. översyn av det

1964-11-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:159, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statliga kommittéväsendet. översyn av det

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 159—162

Statsutskottets utlåtande nr 159 år 196b

1

Nr 159

Utlåtande i anledning av väckta motioner om

statliga kommittéväsendet.

översyn av det

(5:e avd.)

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom törsta kammaren av

fru Wallentheim m. fl. (1:49) och den andra inom andra kammaren av

herr Allard m. fl. (11:58), har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om att det statliga kommittéväsendet utifrån

i motionerna angivna synpunkter görs till föremål för översyn och att frågan

om inrättandet av kommittéhus ånyo prövas.

Vidare har i en inom första kammaren av herr Dahlén väckt motion (I:

540) yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att

det statliga kommittéväsendet överses bl. a. utifrån de synpunkter som

angivits i motionen.

Beträffande motiveringarna för de ifrågavarande yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 49 och I: 540.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av statskontoret, som anfört följande.

Såsom av motionerna framgår har frågan om en rationalisering av kommittéväsendet

varit aktuell vid skilda tillfällen under en följd av år. Förslag

till åtgärder i sådant hänseende har sålunda bl. a. framlagts av trycksakskommittén

i dess år 1949 avgivna betänkande (SOU 1950: 25) och av 1949

års rationaliseringsutredning i dess år 1950 avgivna betänkande (SOU

1950:8). Förslagen i fråga, för vilka redogörelse lämnats i allmänna beredningsutskottets

utlåtande 1954: 6, innebar bl. a. att till motverkande av

dubbelarbete mellan olika kommittéer ett särskilt centralt organ skulle

inrättas inom Kungl. Maj :ts kansli för samordning av hela kommittéväsendet.

Samordningsorganets uppgift skulle härvid i första hand vara att

hålla överblick över avlämnade kommittébetänkanden samt direktiven för

arbetande kommittéer. Enligt trycksakskommitténs förslag borde samordningsorganet

(av kommittén benämnt utredningskansliet) även biträda vid

utredigering av betänkanden samt i de fall, då i utredningsarbetet tillgång

erfordrades å exempelvis statistisk expertis, förmedla anlitandet av dylik

expertis.

För att i görligaste mån befria kommittéerna från sådana uppgifter som

låge vid sidan av det egentliga utredningsarbetet lämnades i förslagen vidare

rekommendationer om åtgärder i servicefrämjande syfte. I betänkandena

räknades sålunda med att betydande fördelar bärutinnan skulle vin
1

Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 159—162

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 159 år 196<t

nas därest för flertalet kommittéer ett särskilt kommittéhus inrättades

med ett större antal arbetsrum samt några sammanträdeslokaler. Inom de

gemensamma lokalerna borde vidare plats beredas för kontors- och vaktpersonal.

Stencileringsrum och gemensamt referensbibliotek finge även anordnas.

Då det icke vore rationellt att kommittésekreterare i många fall

finge ägna mycken tid åt sådant praktiskt bestyr som anskaffande av

skrivhjälp, möbler, böcker, kontorsutensilier m. m. ansåg vidare rationaliseringsutredningen

att dylika uppgifter skulle kunna läggas på statsdepartementens

organisationsavdelning (enligt trycksakskommitténs förslag

på utredningskansliet).

De sålunda berörda förslagen föranledde, såsom av motionerna framgår,

icke några omedelbara åtgärder från statsmakternas sida. Vid anmälan av

förslagen i fråga för 1951 års riksdag (statsverksprop., bil. 2, gemensamma

Irågor, s. 33) uttalade sålunda föredragande statsrådet att åtgärder för

en bättre samordning, varav behov måste anses föreligga, i första hand

borde ankomma på de departement, som tillkallat kommittéerna samt på

de konsultativa statsråden, vilka granskade samtliga kommittédirektiv.

För underlättande av en överblick över arbetets gång "inom de skilda kommittéerna

avsåges att ålägga dessa att, innan det egentliga utredningsarbetet

påbörjades, uppgöra och till vederbörande departement överlämna

en plan lör arbetet. Beträffande det påtalade, av statsrådet jämväl vitsordade

behovet av ökad service åt kommittéerna i skilda avseenden, finge det

enligt statsrådets mening ankomma på det departement som tillkallat eu

kommitté att lämna denna erforderligt stöd och biträde samt därvid i görligaste

mån tillhandahålla kommittén erforderlig skrivhjälp, utrustning

m. in. Statsdepartementens organisationsavdelning förutsattes i viss omfattning

kunna biträda departementen i sådana angelägenheter.

De motioner, som härefter väckts i riksdagen med yrkanden om översyn

av kommittéväsendet ur rationaliseringssynpunkt har hitintills icke föranlett

någon riksdagens åtgärd. Beträffande de uttalanden som härvid gjorts

av allmänna beredningsutskottet må erinras, att utskottet i utlåtande

1954: 6 beträffande den då ånyo aktualiserade frågan om inrättande av

ett centralt utredningskansli ansåg det mera sannolikt, alt ett hänförande

av samordningsuppgifter m. in. till de särskilda departementen och de

konsultativa statsråden i enlighet med statsmakternas nyssberörda ståndpunktstagande

vore att rekommendera. Såvitt utskottet vore bekant följdes

utvecklingen på ifrågavarande område kontinuerligt och med uppmärksamhet

inom Kungl. Maj :ts kansli. Med hänsyn härtill syntes utskottet

någon översyn av ifrågasatt art icke då vara påkallad. Ej heller i utlåtande

1959: 1 ansåg sig utskottet böra förorda ifrågasatt översyn av kommittéväsendet.

Även om visst fog förelåge för kritiken om risk för dubbelarbete

inom kommittéerna borde syftet med ifrågavarande motion enligt utskottets

mening bäst tillgodoses genom en kontinuerligt verksam övervakning

och samordning. I betänkandet Regeringsarbetet (SOU 1958: 14) hade författningsutredningen

bl. a. föreslagit inrättandet av ett centralt organ för

vissa interna frågor rörande regeringsarbetet. På detta organ, regeringskansliet,

skulle det, framhöll utskottet, uppenbarligen ankomma bk a. att

handha veiksunineten iöi oveivaknmg och samordning av utredningsarbetet.

Behandlingen av detta förslag borde enligt utskottets mening avvaktas.

ö

Med hänsyn till utredningsväsendets betydelse som grund för samhällslivets

utveckling bör givetvis enligt statskontorets mening möjligheterna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159 år 196U

till en rationalisering av kommittéarbetet väl tillvaratagas. Samordningsfrågorna

torde härvid intaga en framskjuten plats. De skäl som vid 1959 års

riksdag ansågs motivera att någon översyn av kommittéväsendet då icke

borde komma till stånd, nämligen behandlingen av författningsutredningens

förslag, torde alltjämt få anses bärande. Framhållas må, att förslag om

inrättande av ett centralt regeringskansli av författningsutredningen senast

upptagits i dess delbetänkande VI Sveriges statsskick (SOU 1963: 16 och

17), varöver statskontoret avgivit utlåtanden den 12. 12. 1963 och 13. 2. 1964.

Beträffande frågan om tillgodoseendet av service åt kommittéerna i skilda

hänseenden innebar statsmakternas ovanberörda ställningstagande att

det får ankomma på vederbörande departement att lämna kommittéerna

erforderligt stöd och biträde. I anslutning härtill må framhållas att enligt

direktiven har åt departernentsutredningen uppdragits att bl. a. överväga

irågan om sammanförande av departementens mera servicebetonade uppgifter

(exempelvis beträffande arbetslokalerna, materielanskaffning och

städning) till ett för departementen gemensamt organ. En dylik reform bör

rimligtvis bliva till fördel även för kommittéverksamheten.

Vad särskilt lokalfrågan angår vill statskontoret i förevarande sammanhang

framhålla, att enligt vad under hand upplysts beredes för närvarande

i byggnadsstyrelsen genom särskild arbetsgrupp framläggandet av en redogörelse

beträffande nuvarande lokalförhållanden för de statliga förvaltningsorganen

in. fl. i Stockholm jämte plan för lösning av lokalförsörjningen

i fråga under överskådlig tid. De för kommittéverksamheten förhyrda

lokalerna skulle omfattas av redogörelsen. Man bör således enligt statskontorets

mening kunna utgå från att frågan om tillgodoseendet av lokalbehovet

för kommittéerna kommer att närmare övervägas vid prövningen

av lokal försörj ningsplanen i fråga. Särskild framställning härutinnan —

såsom i motionsparet yrkats — lärer följaktligen icke vara påkallad.

Statskontoret vill slutligen i anledning av vad i motionen I: 540 anförts

angående det statistiska arbetet i kommittéerna erinra om det förslag till

nämnd för statistikfrågor, som av delegationen för statistikfrågor framlagts

den 15. 10. 1963 och över vilket statskontoret avgivit yttrande den

3. 1. 1964. Vid utarbetandet av detta förslag, som bl. a. åsyftar en utsträckning

av samordningen av den statliga statistikproduktionen till att omfatta

även den statistiska verksamheten utanför statistiska centralbyrån, har delegationen

särskilt pekat på föreliggande risker för ineffektiv utformning

av statistik som utföres av eller på beställning av kommittéer och andra

tillfälliga organ. Ett genomförande av intentionerna i detta förslag, som

ännu torde vara beroende av Kungl. Maj :ts prövning, skulle uppenbarligen

vara ägnat alt undanröja de i motionen berörda mindre tillfredsställande

förhållandena beträffande det statistiska arbetet i kommittéerna.

Utskottet. Såsom av utredningen i ärendet framgår har frågan om en rationalisering

av det statliga kommittéväsendet varit aktuell vid skilda tillfällen

under en följd av år. Beträffande nu aktuella överväganden av beskaffenhet

alt kunna påverka bedömningen av nämnda fråga har statskontoret

pekat på författningsutredningens förslag om inrättande av ett centralt

regeringskansli, det inom departernentsutredningen pågående arbetet, särskild

undersökning inom byggnadsstyrelsen rörande lokalförsörjningen

samt förslag rörande samordning av den statliga statistikproduktionen. Så
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 159 år 1961

vitt utskottet kan tinna får syftet med de föreliggande motionsyrkandena

anses i allt väsentligt tillgodosett genom de åtgärder som sålunda redan vidtagits

eller kan väntas komma till stånd. Då utskottet med hänsyn härtill

inte anser påkallat att riksdagen nu gör framställning till Kungl. Maj :t i

ämnet vill utskottet emellertid uttala, att utskottet förutsätter att frågan

om rationalisering och samordning av kommittéernas arbete följs med

uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida. Vad särskilt beträffar frågan

om kommittéernas lokalbehov är det enligt utskottets mening angeläget

att densamma ägnas ingående överväganden, givetvis under hänsynstagande

till härutinnan föreliggande krav från ämbetsverks och andra myndigheters

sida. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger

till känna vad utskottet här anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 49 och

II: 58 samt I: 540, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört.

Stockholm den 10 november 1964

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 162.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 179, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 18 och 20 §§ lagen den 13 juni 1919 a1 i texten