Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående huvudmannaskapet för rådhusrätterna in. m., såvitt propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

1964-11-17 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:163, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående huvudmannaskapet för rådhusrätterna in. m., såvitt propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1964

1

Nr 163

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

huvudmannaskapet för rådhusrätterna in. m., såvitt

propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i

ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 156 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen

att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till 1) lag med vissa bestämmelser

angående statens övertagande av huvudmannaskapet för rådhusrätterna,

2) lag om ändring i rättegångsbalken, 3) lag med vissa bestämmelser

angående stads förenande med domsaga, 4) lag angående upphävande

av lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman,

5) lag om ändrad lydelse av 14 § konkurslagen, samt 6) lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 4 juni 1937 (nr 306) om behörighet för häradsrätt

att upptaga sjörättsmål,

dels ock godkänna de grunder, som angivits i propositionen för personalorganisationen

i rådhusrätterna efter förstatligandet.

Propositionen har såvitt avser vid propositionen fogade lagförslag hänvisats

till lagutskott och i övrigt till statsutskottet.

Propositionen

I propositionen föreslås på grundval av domstolskommitténs betänkande

angående rådhusrätternas förstatligande (SOU 1963: 56), att de kommunala

domstolarna, rådhusrätterna, skall förstatligas från och med den 1

januari 1965. I anslutning härtill behandlas vissa administrativa spörsmål

i samband med rådhusrätternas infogande i det statliga domstolssystemet.

Vidare framlägges förslag till personalplaner, såvitt avser i huvudsak den

ordinarie domarpersonalen i de olika rådhusrätterna.

Vad beträffar administrationen av rådhusrätterna förordas, att hovrätterna,

som omhänderliar administrationen av domsagorna, blir chefsmyndighet

även för rådhusrätterna och i sådan egenskap i princip får avgörandet

i viktigare administrativa frågor. Härvid förutsältes, att rådhusrätterna

får möjlighet alt delegera sin beslutanderätt i sådana ärenden till viss råd1

Ilihang till riksdagens protokoll l!)6b. 6 samt. Nr 103

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.‘t är 19fii

husrätt. Detta fäller alldeles särskilt de stora rådhusrätterna i Stockholm,

Göteborg och Malmö, där eu delegation torde bli nödvändig redan av praktiska

skäl. Det torde enligt departementschefen böra ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela närmare föreskrifter i berörda hänseenden.

Även frågor om bestämmande av arbetsfördelning mellan ledamöter i

rådhusrätt bör enligt departementschefen, såsom allmänt gäller för häradsrätternas

domarpersonal, i princip avgöras av hovrätt. Med hänsyn till de

speciella förhållandena vid rådhusrätterna i de tre största städerna avses

emellertid bestämmelser om arbetsfördelning inom dessa rådhusrätter i vart

fall till eu början komma att meddelas i särskilda av Kungl. Maj :t fastställda

arbetsordningar.

Ett av huvudsyftena med den föreslagna huvudmannaskapsförändringen

beträffande rådhusrätterna har varit att, utan att föregripa resultatet av

den pågående allmänna översynen av domstolsväsendet, utjämna olikheterna

mellan rådhusrätter och häradsrätter. I detta syfte har bl. a. föreslagits

sådan ändring i rättegångsbalken, som innebär att rådhusrätternas assessorstjänster

avskaffas och att ordinarie domare i rådhusrätt skall vara borgmästare

och rådmän. Därutöver förutsätts, att fiskaler och tingsnotarier

skall kunna tjänstgöra vid rådhusrätt samt att möjlighet bör finnas att anlita

hovrättsfiskal för kvalificerade vikariat eller andra särskilda uppgifter i

sådan domstol.

I fråga om personalorganisationen för rådhusrätterna föreslås mot bakgrunden

härav, att tjänster enligt vidstående tabell skall finnas inrättade

för borgmästare och rådmän från och med den 1 januari 1965.

Förslaget medför bl. a., att vissa befintliga tjänster, främst assessorstjänster,

måste föras på övergångsstat i samband med förstatligandet.

Vid uppgörandet av förevarande organisationsförslag har departementschefen

i viss mån sökt beakta ordningen för arbetet i domsagorna och deras

personaluppsättning samt möjligheterna att även i rådhusrätterna åstadkomma

en mera ändamålsenlig arbetsfördelning mellan de ordinarie domarna

och att överföra mindre kvalificerade uppgifter från dessa domare

till fiskaler och tingsnotarier samt i sista hand till icke rättsbildad personal.

Förverkligandet av den avsedda gemensamma underrättsorganisationen

förutsätter, att rådhusrätternas assessorstjänster, i den mån de icke omvandlas

till rådmanstjänster, vid behov ersättes med fiskaler och tingsnotarier

med liknande arbetsuppgifter som tingssekreterare, fiskalskompetenta

biträden eller tingsnotarier i domsagorna. Personalen i sekreteraroch

notarieställning vid rådhusrätterna förutsättes bli ersatt på motsvarande

sätt. Då övergångstiden, innan den nya organisationen kan genomföras

fullt ut, torde bli relativt lång, finner departementschefen anledning icke

föreligga att i förevarande sammanhang föreslå inrättande av särskilda

tjänster för tingssekreterare eller att bestämma något antal fiskaler eller

tingsnotarier. Behovet av dylik personal avses komma att prövas, på samma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år lt)6\

3

Rådhusrätt

Borgmästare

Rådmän

Ordinarie

Extra

Stockholm ....

1

BO

10

Göteborg......

1

28

3

Malmö .....;.

1

17

Södertälje......

1

Uppsala........

1

4

Nyköping......

1

2

Eskilstuna ....

1

3

Örebro ........

1

4

Västerås ......

1

4

Gävle..........

1

4

Linköping......

1

4

Norrköping ----

i

4

Motala ........

l

2

Jönköping......

l

3

Kalmar........

l

2

Karlskrona ....

l

2

Kristianstad....

l

Hälsingborg ....

l

4

Landskrona ....

l

Lund..........

i

2

Halmstad......

l

2

Varberg........

l

2

Uddevalla......

l

2

Vänersborg ....

i

2

Borås ........

l

3

Karlstad ......

l

3

Sundsvall......

l

3

Östersund......

l

Umeå ........

l

3

Skellefteå......

l

2

Luleå ........

l

Summa

31

181

14

sätt som nu sker i fråga om häradsrätterna, årligen i samband med att anslag

äskas till verksamheten vid domstolarna.

Av förstatligandet berörd biträdes- och expeditionsvaktpersonal föreslås

i avvaktan på resultatet av en utredning om arbetsuppgifterna in. m. för

denna personal tills vidare bli övertagen av staten.

Utöver de rådhusrätter, som angivits i ovanstående sammanställning,

finns rådhusrätter i Växjö, Alingsås, Kristinehamn, Söderhamn och Härnösand.

Personalorganisationen i var och en av dessa domstolar består av

borgmästare och två rådmän samt icke rättsbildad personal. Det finns anledning

räkna med att nämnda städer inom en nära framtid kommer att

förenas med domsaga. I den mån landsrättsförläggning icke hinner ske före

eller samtidigt med huvudinannaskapsreformen den 1 januari 1965, föreslås

staten övertaga rådhusrätterna med tills vidare oförändrad organisation.

Kostnaderna för övertagandet avses komma att preciseras i samband med

att anslag till verksamheten äskas.

Beträffande detaljerna i förslaget torde utskottet få hänvisa till propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1961

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Carlqvist (I: 831) och den andra inom andra kammaren av herr Henningsson

m. fl. (II: 1022), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att

personalplanerna beträffande ordinarie domare vid rådhusrätterna måtte

fastställas i enlighet med domstolskommitténs förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Elmgren och Lars Larsson (I: 832) och den andra inom andra

kammaren av herr Johansson i Norrköping in. fl. (II; 1023), i vilka hemställts

att riksdagen måtte fastställa antalet ordinarie domar tjänster vid

rådhusrätten i Norrköping i enlighet med domstolskommitténs förslag till

sju, borgmästare och sex rådmän;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Alexanderson och Hernelius (1:837) och den andra inom andra

kammaren av fru Gärde Widemar in. fl. (II: 1030), i vilka hemställts att

riksdagen måtte jämka de i propositionen angivna grunderna för personalorganisationen

vid Stockholms rådhusrätt efter förstatligandet på sätt angivits

i motionerna;

dels ock eu inom andra kammaren av herr Nyberg in. fl. väckt motion (II:

1031), i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts

proposition nr 156 måtte beträffande personalorganisationen i rådhusrätterna

fastställa antalet borgmästare och rådmän i enlighet med de av domstolskommittén

uppgjorda personalplanerna.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II- 10"

II: 1023, II: 1030 och II: 1031.

Utskottet

I förevarande proposition framlägges på grundval av domstolskommitténs

betänkande i ämnet förslag om att rådhusrätterna skall förstatligas från

och med den 1 januari 1965. Vid propositionen fogade lagförslag har avriksdagen

remitterats till lagutskott. Första lagutskottet har i utlåtande nr

35 den 3 november 1964 tillstyrkt dessa lagförslag, innefattande bl. a. att

rådhusrätterna skall förstatligas från och med föreslagen tidpunkt.

Statsutskottet anser den föreslagna huvudmannaskapsförändringen beträffande

rådhusrätterna utgöra ett viktigt led i det pågående reformarbetet

på domstolsväsendets område. Av- väsentlig betydelse är härvid att ett

förstatligande av rådhusrätterna skapar förutsättningar att få till stånd en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 196t

5

gemensam och enhetlig domarkarriär och därmed också större flexibilitet

inom domstolsväsendet än vad som nu är fallet.

Mot vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om administrationen

av rådhusrätterna efter förstatligandet har utskottet intet att erinra.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter

i dessa hänseenden, som Kungl. Maj :t finner erforderliga.

Vid fastställandet av den framtida personalorganisationen i rådhusrätterna

bör såsom departementschefen anfört i möjligaste mån beaktas ordningen

för arbetet i domsagorna och deras personaluppsättning. Departementschefen

har pekat på möjligheterna att i rådhusrätterna — liksom under senare

år skett i domsagorna — åstadkomma en mera ändamålsenlig arbetsfördelning

mellan de ordinarie domarna samt att överföra mindre kvalificerade

uppgifter från dessa domare till fiskaler och tingsnotarier samt i

sista hand till icke rättsbildad personal. Utskottet anser, att dessa möjligheter

bör prövas.

Av departementschefen framlagda förslag till personalplaner avser antalet

borgmästare och rådmän i de rådhusrätter, som beräknas bestå i framtiden.

Härutöver har det förutsatts skola finnas fiskaler och tingsnotarier i

rådhusrätterna med liknande arbetsuppgifter som tingssekreterare, fiskalskompetenta

biträden eller tingsnotarier i domsagorna. Då övergångstiden,

innan den nya organisationen kan genomföras fullt ut, torde bli relativt

lång, har departementschefen icke funnit anledning att i förevarande sammanhang

föreslå inrättande av särskilda tjänster för tingssekreterare eller

att fastställa antalet fiskaler eller tingsnotarier. Behovet av sådan personal

har avsetts skola prövas årligen, på samma sätt som nu sker i fråga om häradsrätterna,

i samband med att anslag äskas till verksamheten vid domstolarna.

I motionerna I: 831 och II: 1022 samt II: 1031 har yrkats, att antalet borgmästare

och rådmän vid samtliga rådhusrätter måtte fastställas i enlighet

med domstolskommitténs förslag. Vidare har i motionerna I: 832 och II:

1023 föreslagits, att antalet ordinarie domartjänster vid rådhusrätten i Norrköping

fastställes i enlighet med domstolskommitténs förslag till sju mot

f. n. befintliga sex tjänster för borgmästare och rådmän och av departementschefen

föreslagna fem sådana tjänster. Därjämte har i motionerna

1:837 och II: 1030 beträffande Stockholms rådhusrätt betonats angelägenheten

av att den nuvarande verksamheten i huvudsak handhas av ordinarie

befattningshavare samt framhållits nödvändigheten av att antalet rådmanstjänster

blir tillräckligt stort. Om en ordinariesättning av den omfattning

domstolskommittén föreslagit skulle befinnas icke böra komma till

stånd, bör därför enligt motionärernas mening antalet extra rådmanstjänster

inte sättas lägre än att det sammanlagda antalet rådmanstjänster vid

denna rådhusrätt uppgår till av domstolskommittén föreslagna 70.

De av departementschefen förordade grunderna för personalorganisatio
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 11)64

nen vid rådhusrätterna linner sig utskottet i avvaktan på erfarenheter av

denna organisation i huvudsak kunna godtaga. Med anledning av departementschefens

förslag till personalorganisation för rådhusrätterna i Stockholm,

Göteborg och Malmö samt vad som anförts i motionerna I: 837 och

II: 1030 angående angelägenheten av att den dömande verksamheten i huvudsak

handhas av ordinarie befattningshavare vill utskottet understryka

vikten av att vid stadigvarande behov ordinarie domartjänster inrättas. Med

hänsyn till vad utskottet anfört i det föregående och i avvaktan på resultatet

av den av departementschefen berörda undersökningen av möjligheterna

att rationalisera arbetet särskilt vid de största domstolarna finner utskottet

emellertid skäl tala för att det tills vidare bör få finnas ett antal extra rådmansbefattningar.

Även de av departementschefen framlagda personalplanerna finner sig

utskottet i huvudsak kunna godtaga. Därvid förutsätter dock utskottet, att

ytterligare extra domartjänster kommer att inrättas, därest jämkningar i

organisationen skulle visa sig påkallade. Enligt vad utskottet inhämtat avser

också departementschefen att i samband med att anslag till rådhusrätterna

äskas senare i höst föreslå en medelsreserv, avsedd att användas för

rådhusrätternas behov av bl. a. sådan personal. Med hänsyn till den nuvarande

arbetsbelastningen vid rådhusrätterna i Stockholm och Norrköping

anser sig utskottet emellertid böra tillstyrka förevarande motioner så till

vida, att utskottet redan nu vill föreslå ytterligare tre extra rådmansbefattningar

vid Stockholms rådhusrätt och en extra rådmansbefattning vid rådhusrätten

i Norrköping utöver vad departementschefen förordat. I motionerna

I: 831 och II: 1022 samt II: 1031 framförda yrkanden i fråga om personalorganisationen

vid vissa andra rådhusrätter kan utskottet i avvaktan

på närmare erfarenheter icke tillstyrka.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i övrigt om personalorganisationen

i rådhusrätterna efter förstatligandet föranleder ingen erinran från

utskottets sida. Det bör få ankomma på Ivungl. Maj :t att besluta om de

övergångsanordningar, som kan erfordras för reformens genomförande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. alt riksdagen må beträffande rådhusrätten i Norrköping

i anledning av motionerna 1:832 och II: 1023, 1:831

och II: 1022 samt II: 1031, sistnämnda tre motioner såvitt

nu är i fråga, fastställa antalet rådmanstjänster till fem,

därav fyra ordinarie tjänster och en extra tjänst;

II. att riksdagen må beträffande Stockholms rådhusrätt

i anledning av motionerna 1:837 och 11:1030, 1:831 och

II: 1022 samt II: 1031, sistnämnda tre motioner såvitt nu är

i fråga, fastställa antalet rådmanstjänster till 73, därav 00

ordinarie och 13 extra tjänster;

III. att motionerna I: 831 och II: 1022 samt II: 1031, samt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 är 196i

7

liga motioner i vad de icke behandlats under I. och II., icke

må av riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må med de jämkningar, som föranledes

av bifall till vad utskottet föreslagit, godkänna av departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 23 april 1964 förordade grunder för

personalorganisationen i rådhusrätterna efter förstatligandet.

Stockholm den 17 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet bär närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,

Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson,

fru Wallentheiin, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson,

Eldström, Kaijser och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,

fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson

i Norrköping, Carbell, Andersson i Knäred, fru Holmberg och herr

Turesson.

Reservation

av fröken Elmén.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statlig kreditgaranti för lån avseende anskaffning av vissa maskiner m. m. åt domänver a1 i texten