Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande av jordbrukare m. fl. till lokala försvarsförband.
1964-11-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:168, Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande av jordbrukare m. fl. till lokala försvarsförband.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1964
Nr 168
Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande av
jordbrukare m. fl. till lokala försvarsförband.
(1 :a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Svanström (1:469) och den andra inom andra kammaren av herr
Persson i Heden m. fl. (II: 561), har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Knngl. Maj :t måtte hemställa om en skyndsam prövning av frågan om
jordbrukares och andra jämförbara företagares överförande till lokala försvarslörband
i syfte att reducera de negativa verkningarna av driftavbrott
vid fullgörande av repetitionsövningar, i enlighet med vad i motionerna anförts.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 561.
Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttrande avgivits av 1960 års värnpliktsutredning (Bilaga).
Utskottet. De strukturförändringar, som vårt näringsliv undergått under
de senare åren, aktualisera enligt motionärerna frågan om de enskilda företagarnas
möjligheter att fullgöra repetitionsövningar på tider, som från de
enskilda företagens synpunkt äro minst känsliga för driftstörningar. Mot
bakgrund bl. a. härav bör enligt motionärerna prövas, huruvida dessa företagarkategorier
kunna överföras på hemvärns- eller andra lokala försvarsförband
sedan den första grundläggande utbildningen fullgjorts. I den utsträckning
detta icke är en möjlig utväg, böra enligt motionerna även prövas
möjligheterna att förlägga ifrågavarande företagares övningar till tider,
som icke störa driften av deras företag.
Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året hade till behandling ett
motionsvis gjort yrkande om att repetitionsövningarna till tiden borde bättre
anpassas till jordbrukets förhållanden i skilda delar av landet. I sitt över
motionerna avgivna av riksdagen godkända utlåtande nr 185 framhöll utskottet,
att det enligt vad som upplysts i över motionerna avgivna yttranden
icke torde vara möjligt att inom nuvarande system för samråd mellan militära
och civila myndigheter samt jordbrukets topporganisationer vidtaga
ytterligare åtgärder i det i motionerna angivna syftet. Under hänvisning
Statsutskottels utlåtande nr 168 år 196i
5
liärtill och till att frågan om effektivisering av värnpliktssystemet prövades
av 1960 års värnpliktsutredning avstyrktes motionerna.
I sitt över de nu föreliggande motionerna avgivna yttrande har 1960 års
värnpliktsutredning erinrat om att värnpliktiga under första tjänstgöringen
regelmässigt utbildas för krigsplaeering vid fältförbanden samt vid motsvarande
enheter inom andra försvarsgrenar. Det vore därför väsentligt, att
dessa förband tillfördes de yngsta och senast utbildade värnpliktiga. En
krigsplaeering i lokalförsvaret vore därför icke lämplig. Angelägenheten av
att en sträng hushållning med de begränsade personella resurserna iakttoges
skulle, enligt vad utredningen framhållit, bäst tillgodoses om lokalförsvarsförbanden
tillfördes äldre värnpliktiga och hemvärnet män, som utträtt
ur värnpliktsåldern.
Såsom av utredningens yttrande även framgår bedömer utredningen det
oundgängligen nödvändigt, att ett system med tätare återkommande repetitionsövningar
införes. Detta skulle möjliggöra förkortning av den enskilda
övningens längd. Härigenom komme olägenheterna att minska främst för i
jordbruket sysselsatta och småföretagare, för vilka det vore särskilt svårt
eller omöjligt att ordna ersättare medan repetitionsövningarna fullgjordes.
Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på utredningens förslag,
som enligt vad utskottet inhämtat är att förvänta under nästa år, torde motionerna
icke nu böra påkalla någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 469 och II: 561 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 november 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. ST AXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 167.
6
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1964
Bilaga
1960 års värnpliktsutredning
Till riksdagens statsutskott
Genom nådig remiss den 2 juni 1964 har 1960 års värnpliktsutredning
anbefallts att till riksdagens statsutskott inkomma med yttrande över inom
riksdagens första kammare av herr Svanström (1:469) och riksdagens
andra kammare av herr Persson i Heden in. fl. (II: 561) väckta motioner
om överförande av jordbrukare m. fl. till lokala försvarsförband. Till åtIydnad
härav vill 1960 års värnpliktsutredning anföra följande.
Vid den pågående utformningen av förslag rörande framtida system för
de värnpliktigas utbildning m. m. finner värnpliktsutredningen angeläget
att beakta och i största möjliga utsträckning ta hänsyn till såväl näringslivets
behov av arbetskraft som den enskilde värnpliktiges sociala situation.
Utredningen har härvid uppmärksammat att de yrkesgrupper, som
motionen avser, har speciella problem då det gäller att fullgöra repetitionsövningar
men utredningen har också funnit att de i jordbruket sysselsatta
på grund av sitt yrke är särskilt värdefulla i krigsförbanden och i dessa
ofta utgör föregångsmän.
Vid en bedömning av hit hörande spörsmål är frågorna om repetitionsövningarnas
längd och inpassning under året samt de värnpliktigas krigsplaceringsförhållanden
av särskilt intresse.
Utredningen bedömer det oundgängligen nödvändigt att ett system med
tätare återkommande repetitionsövningar införs. I samband härmed blir det
möjligt att förkorta den enskilda övningens längd. Detta torde minska olägenheterna
främst för i jordbruket sysselsatta och småföretagare för vilka
det är särskilt svårt eller omöjligt att ordna ersättare medan repetitionsövningarna
fullgöres.
Utredningen finner att frågan om repetitionsövningarnas inpassning under
året ur näringslivets synpunkt är mera komplicerad. Detta beror på att
den tid då inkallelse vållar minsta avbräck i viss mån är olika inom olika
grenar av näringslivet. — Det är nödvändigt att repetitionsövningarna genomförs
krigsförbandsvis. Endast då kan säkerställas att förbanden är användbara
omedelbart efter mobilisering. Det är därmed ofrånkomligt att
krigsförbanden med hänsyn till kraven på lokal rekrytering är sammansatta
av värnpliktiga tillhörande ett flertal olika yrken med sinsemellan
avvikande önskemål om tid för inkallelse. Tidpunkten för inkallelse måste
därför i framtiden liksom nu anpassas så att den från näringslivets synpunkt
passar flertalet så långt detta låter sig göra med hänsyn till militära
krav på samövningar mellan grupper av förband in. m. För den del av personalstyrkan,
som kan vållas särskilda olägenheter genom att tidpunkten
för inkallelse är olämplig, bör som nu anstånd från fullgörande av repetitionsövning
kunna meddelas. Den enskildes intresse kan på detta sätt tillvaratas.
— Tidpunkten för repetitionsövning för varje enskilt krigsförband
bestäms av de militära myndigheterna och arbetsmarknadsstyrelsen i samråd.
Härigenom säkerställs att näringslivet vållas minsta olägenhet. Utredningen
finner denna ordning ändamålsenlig. Den bör tillämpas även
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 196b
7
i framtiden. — Utredningen bedömer att vissa ändringar i fördelningen av
repetitionsövningarna under året jämfört med nuläget skulle kunna höja
utbildningseffekten. Det skulle från dessa synpunkter vara lämpligt att
alternativt öka antalet förband som fullgör repetitionsövning under vintern
medan antalet förband som övas under den tidigare delen av hösten i motsvarande
mån skulle minskas. Det är sannolikt att sådana förskjutningar
kunde vara till fördel för de i jordbruket sysselsatta.
I fråga om de värnpliktigas krigsplacering vill utredningen framföra
följande. Det är väsentligt att en sträng hushållning med de personella
resurserna iakttas. De värnpliktiga utbildas under första tjänstgöringen
regelmässigt för krigsplacering vid arméns viktigaste förband, fältförbanden,
samt vid motsvarande enheter inom andra försvarsgrenar. Det är väsentligt
att dessa förband tillförs de yngsta och senast utbildade värnpliktiga.
En krigsplacering i lokalförsvaret och hemvärnet omedelbart efter
första tjänstgöringen är därför i flertalet fall icke lämplig. De begränsade
personella resurserna tillvaratas bäst om lokalförsvarsförbanden tillförs
äldre värnpliktiga och hemvärnet män som utträtt ur värnpliktsåldern.
Utredningen vill slutligen anföra att frågan om tillgodoseende av näringslivets
behov av arbetskraft efter mobilisering närmare behandlats av
1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov (se SOU 1962: 3).
I handläggningen av detta ärende har deltagit utredningsmannen, experterna
Borgquist, Hörnquist och Lugn (föredragande) samt sekreteraren
Blomqvist.
Avskrift av detta yttrande tillställes försvarsdepartementet. Stockholm
den 28 september 1964.
BENGT GUSTAVSSON
Rune Blomqvist
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.