Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande av jordbrukare m. fl. till lokala försvarsförband.

1964-11-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:168, Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande av jordbrukare m. fl. till lokala försvarsförband.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1964

Nr 168

Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande av

jordbrukare m. fl. till lokala försvarsförband.

(1 :a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Svanström (1:469) och den andra inom andra kammaren av herr

Persson i Heden m. fl. (II: 561), har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Knngl. Maj :t måtte hemställa om en skyndsam prövning av frågan om

jordbrukares och andra jämförbara företagares överförande till lokala försvarslörband

i syfte att reducera de negativa verkningarna av driftavbrott

vid fullgörande av repetitionsövningar, i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 561.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av 1960 års värnpliktsutredning (Bilaga).

Utskottet. De strukturförändringar, som vårt näringsliv undergått under

de senare åren, aktualisera enligt motionärerna frågan om de enskilda företagarnas

möjligheter att fullgöra repetitionsövningar på tider, som från de

enskilda företagens synpunkt äro minst känsliga för driftstörningar. Mot

bakgrund bl. a. härav bör enligt motionärerna prövas, huruvida dessa företagarkategorier

kunna överföras på hemvärns- eller andra lokala försvarsförband

sedan den första grundläggande utbildningen fullgjorts. I den utsträckning

detta icke är en möjlig utväg, böra enligt motionerna även prövas

möjligheterna att förlägga ifrågavarande företagares övningar till tider,

som icke störa driften av deras företag.

Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året hade till behandling ett

motionsvis gjort yrkande om att repetitionsövningarna till tiden borde bättre

anpassas till jordbrukets förhållanden i skilda delar av landet. I sitt över

motionerna avgivna av riksdagen godkända utlåtande nr 185 framhöll utskottet,

att det enligt vad som upplysts i över motionerna avgivna yttranden

icke torde vara möjligt att inom nuvarande system för samråd mellan militära

och civila myndigheter samt jordbrukets topporganisationer vidtaga

ytterligare åtgärder i det i motionerna angivna syftet. Under hänvisning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottels utlåtande nr 168 år 196i

5

liärtill och till att frågan om effektivisering av värnpliktssystemet prövades

av 1960 års värnpliktsutredning avstyrktes motionerna.

I sitt över de nu föreliggande motionerna avgivna yttrande har 1960 års

värnpliktsutredning erinrat om att värnpliktiga under första tjänstgöringen

regelmässigt utbildas för krigsplaeering vid fältförbanden samt vid motsvarande

enheter inom andra försvarsgrenar. Det vore därför väsentligt, att

dessa förband tillfördes de yngsta och senast utbildade värnpliktiga. En

krigsplaeering i lokalförsvaret vore därför icke lämplig. Angelägenheten av

att en sträng hushållning med de begränsade personella resurserna iakttoges

skulle, enligt vad utredningen framhållit, bäst tillgodoses om lokalförsvarsförbanden

tillfördes äldre värnpliktiga och hemvärnet män, som utträtt

ur värnpliktsåldern.

Såsom av utredningens yttrande även framgår bedömer utredningen det

oundgängligen nödvändigt, att ett system med tätare återkommande repetitionsövningar

införes. Detta skulle möjliggöra förkortning av den enskilda

övningens längd. Härigenom komme olägenheterna att minska främst för i

jordbruket sysselsatta och småföretagare, för vilka det vore särskilt svårt

eller omöjligt att ordna ersättare medan repetitionsövningarna fullgjordes.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på utredningens förslag,

som enligt vad utskottet inhämtat är att förvänta under nästa år, torde motionerna

icke nu böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 469 och II: 561 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 167.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1964

Bilaga

1960 års värnpliktsutredning

Till riksdagens statsutskott

Genom nådig remiss den 2 juni 1964 har 1960 års värnpliktsutredning

anbefallts att till riksdagens statsutskott inkomma med yttrande över inom

riksdagens första kammare av herr Svanström (1:469) och riksdagens

andra kammare av herr Persson i Heden in. fl. (II: 561) väckta motioner

om överförande av jordbrukare m. fl. till lokala försvarsförband. Till åtIydnad

härav vill 1960 års värnpliktsutredning anföra följande.

Vid den pågående utformningen av förslag rörande framtida system för

de värnpliktigas utbildning m. m. finner värnpliktsutredningen angeläget

att beakta och i största möjliga utsträckning ta hänsyn till såväl näringslivets

behov av arbetskraft som den enskilde värnpliktiges sociala situation.

Utredningen har härvid uppmärksammat att de yrkesgrupper, som

motionen avser, har speciella problem då det gäller att fullgöra repetitionsövningar

men utredningen har också funnit att de i jordbruket sysselsatta

på grund av sitt yrke är särskilt värdefulla i krigsförbanden och i dessa

ofta utgör föregångsmän.

Vid en bedömning av hit hörande spörsmål är frågorna om repetitionsövningarnas

längd och inpassning under året samt de värnpliktigas krigsplaceringsförhållanden

av särskilt intresse.

Utredningen bedömer det oundgängligen nödvändigt att ett system med

tätare återkommande repetitionsövningar införs. I samband härmed blir det

möjligt att förkorta den enskilda övningens längd. Detta torde minska olägenheterna

främst för i jordbruket sysselsatta och småföretagare för vilka

det är särskilt svårt eller omöjligt att ordna ersättare medan repetitionsövningarna

fullgöres.

Utredningen finner att frågan om repetitionsövningarnas inpassning under

året ur näringslivets synpunkt är mera komplicerad. Detta beror på att

den tid då inkallelse vållar minsta avbräck i viss mån är olika inom olika

grenar av näringslivet. — Det är nödvändigt att repetitionsövningarna genomförs

krigsförbandsvis. Endast då kan säkerställas att förbanden är användbara

omedelbart efter mobilisering. Det är därmed ofrånkomligt att

krigsförbanden med hänsyn till kraven på lokal rekrytering är sammansatta

av värnpliktiga tillhörande ett flertal olika yrken med sinsemellan

avvikande önskemål om tid för inkallelse. Tidpunkten för inkallelse måste

därför i framtiden liksom nu anpassas så att den från näringslivets synpunkt

passar flertalet så långt detta låter sig göra med hänsyn till militära

krav på samövningar mellan grupper av förband in. m. För den del av personalstyrkan,

som kan vållas särskilda olägenheter genom att tidpunkten

för inkallelse är olämplig, bör som nu anstånd från fullgörande av repetitionsövning

kunna meddelas. Den enskildes intresse kan på detta sätt tillvaratas.

— Tidpunkten för repetitionsövning för varje enskilt krigsförband

bestäms av de militära myndigheterna och arbetsmarknadsstyrelsen i samråd.

Härigenom säkerställs att näringslivet vållas minsta olägenhet. Utredningen

finner denna ordning ändamålsenlig. Den bör tillämpas även

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 196b

7

i framtiden. — Utredningen bedömer att vissa ändringar i fördelningen av

repetitionsövningarna under året jämfört med nuläget skulle kunna höja

utbildningseffekten. Det skulle från dessa synpunkter vara lämpligt att

alternativt öka antalet förband som fullgör repetitionsövning under vintern

medan antalet förband som övas under den tidigare delen av hösten i motsvarande

mån skulle minskas. Det är sannolikt att sådana förskjutningar

kunde vara till fördel för de i jordbruket sysselsatta.

I fråga om de värnpliktigas krigsplacering vill utredningen framföra

följande. Det är väsentligt att en sträng hushållning med de personella

resurserna iakttas. De värnpliktiga utbildas under första tjänstgöringen

regelmässigt för krigsplacering vid arméns viktigaste förband, fältförbanden,

samt vid motsvarande enheter inom andra försvarsgrenar. Det är väsentligt

att dessa förband tillförs de yngsta och senast utbildade värnpliktiga.

En krigsplacering i lokalförsvaret och hemvärnet omedelbart efter

första tjänstgöringen är därför i flertalet fall icke lämplig. De begränsade

personella resurserna tillvaratas bäst om lokalförsvarsförbanden tillförs

äldre värnpliktiga och hemvärnet män som utträtt ur värnpliktsåldern.

Utredningen vill slutligen anföra att frågan om tillgodoseende av näringslivets

behov av arbetskraft efter mobilisering närmare behandlats av

1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov (se SOU 1962: 3).

I handläggningen av detta ärende har deltagit utredningsmannen, experterna

Borgquist, Hörnquist och Lugn (föredragande) samt sekreteraren

Blomqvist.

Avskrift av detta yttrande tillställes försvarsdepartementet. Stockholm

den 28 september 1964.

BENGT GUSTAVSSON

Rune Blomqvist

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.