Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion rörande förflyttning av Moderna museet till Sergels torg, m.m.

1964-11-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:170, Utlåtande i anledning av väckt motion rörande förflyttning av Moderna museet till Sergels torg, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 196b

1

Nr 170

Utlåtande i anledning av väckt motion rörande förflyttning av

Moderna museet till Sergels torg, m.m.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herrar Lindkvist och Arvidson väckt

motion (11:430) har hemställts att riksdagen måtte anhålla hos Kungl.

Maj:t att utnyttja den nu uppkomna möjligheten att flytta Moderna museet

från dess nuvarande lokaler på Skeppsholmen till ett kulturhus i kv.

Fyrmörsaren vid Sergels torg i Stockholm samt att i Moderna museets

nuvarande lokaler på Skeppsholmen bereda plats för Etnografiska museet

och nu hemlösa specialmuseer.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen.

över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen och Nationalmuseum, vilka

yttranden i avskrift (bilagorna A och B) fogats till detta utlåtande.

Utskottet. Av Nationalmuseums yttrande över förevarande motion framgår

att starka skäl talar för såväl ett bibehållande av Moderna museet på

dess nuvarande plats som en flyttning till Sergels torg. Bland annat framhålles

sålunda att om det på kortare sikt gäller att väga för- och nackdelar

av de skilda alternativen det senare ter sig mest lockande. På längre sikt

säges emellertid frågan om en eventuell flyttning sammanhänga med ett

spörsmål av än större vikt, nämligen det huruvida Skeppsholmen bör göras

till ett enda stort centrum för konst och museer över huvud taget, vari Moderna

museet måste ingå som en ofrånkomlig del — vilket allt i sin tur

sammanhänger med frågan om marinens definitiva utflyttning från Skeppsholmen.

Motionärernas tanke på att efter en eventuell omlokalisering av

Moderna museet till Sergels torg bereda Etnografiska museet m.fl. plats i

det förstnämnda museets nuvarande lokaler avstyrkes bestämt av Nationalmuseum.

Utskottet vill för sin del — i likhet med byggnadsstyrelsen — erinra om

att såväl frågan om Skeppsholmens framtida användning som Etnografiska

museets ställning och därmed sammanhängande spörsmål f.n. är föremål

för särskilda av Kungl. Maj :t tillsatta utredningar. Vid sådant förhållande

0591 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 170

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 196b

och då det jämväl i övrigt torde kunna förutsättas att Kungl. Maj :t uppmärksamt

följer utvecklingen av berörda frågor kan utskottet inte finna

det motiverat att trän riksdagens sida en särskild framställning i ämnet

göres.

Utskottet hemställer följaktligen,

att motionen II: 430 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 17 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,

Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard

Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Söderberg,

Mårtensson, Edström och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,

fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Cassel,

Johansson i Norrköping, Carbell, Gustafsson i Uddevalla och Andersson

i Knäred.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1964

3

Bilaga A

KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN

14 mars 1964

Riksdagens statsutskott

Remiss 11 mars 1964 angående motionen II: 430 om förflyttning av Moderna

museet till Sergels torg m.m. (Ecklesiastikdepartementet)

Genom remiss anbefalld avgiva utlåtande över motionen II: 430 vid innevarande

års riksdag angående förflyttning av Moderna museet till

Sergels torg m. m. får byggnadsstyrelsen anföra följande:

I likhet med motionärerna finner byggnadsstyrelsen det vara angeläget

att i den huvudsakligen för merkantila ändamål inriktade bebyggelsen

omkring Sergels torg även få utrymmen för olika kulturella ändamål.

I kv. Fyrmörsaren, som motionärerna avsett som ett nytt läge för Moderna

museet, skall en nybyggnad uppföras för Riksbanken. Banken torde

komma att behöva större delen av kvarteret för sin verksamhet. Huruvida

den mot Sergels torg gränsande delen av kvarteret, som inte erfordras för

Riksbanken, kan apteras för Moderna museet eller om man där måste nöja

sig med lokaler för mer tillfälliga utställningar för Moderna museet m. fl.

kan för närvarande inte med någon säkerhet bedömas. På Skeppsholmen

torde det i varje fall vara möjligt att tillgodose Moderna museets inte obetydliga

expansionsbehov. Det torde även vara för tidigt att uppge tanken

att låta Moderna museet ingå som en del i ett blivande kulturcentrum på

Skeppsholmen.

Då såväl Skeppsholmen som det i motionen omnämnda Etnografiska

museet f. n. är föremål för statliga utredningar, anser byggnadsstyrelsen,

att resultatet av dessa utredningar bör avvaktas, innan ställning tages till

de i motionen framlagda förslagen.

I handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirektören Larsson,

tekniske direktörnen Uhlin, avdelningschefen Smith, byggnadsråden

Quiding, Jonsson och Bertman, t. f. byggnadsrådet Törnquist samt byrådirektören

Bruhn-Möller, föredragande.

Sixten Larsson

I Åke Bruhn-Möller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 196b

Bilaga B

Till Riksdagens Statsutskott

Genom nådig remiss den 11 mars 1964 har nationalmuseet anbefallts att

till Riksdagens Statsutskott inkomma med yttrande över den vid 1964 års

liksdag i andra kammaren väckta motionen nr 430 rörande förflyttning

av moderna museet till Sergels torg, m. m. Med anledning härav får

nationalmuseet anföra följande.

Moderna museet, som är nationalmuseets avdelning för nutida måleri

och skulptur, har alltsedan det öppnades för snart sex år sedan haft nära

800 000 besökare, en fjärdedel av besöksfrekvensen för statens konstsamlingar

i dess helhet under samma tid. Det appellerar med sitt rikt varierande

utställningsprogram, sina visningar, sina konserter och övriga evenemang

i hög grad till ungdomen och erkännes allmänt såsom den relativt

sett aktivaste och i press och massmedia mest uppmärksammade kulturinstitutionen

i landet. Det är på den moderna konstens område det svenska

konstlivets viktigaste fönster mot utlandet. Dess samlingar har under den

tid det varit öppet ökat starkt i både omfång och värde och kommer att göra

det än mer, när det stora engångsanslaget för inköp av internationell

konst, som nyligen beviljats nationalmuseet av lotterimedel, kunnat utnyttjas.

Med den utveckling verksamheten i moderna museet tagit är frågan om

dess placering i huvudstaden av vitalt intresse både för institutionen såsom

sådan och för de betydande skaror, som genom den söker sig till konsten.

De erfarenheter, som hittills vunnits av museets inrymmande i det gamla

exercishuset på Skeppsholmen, har varit av både positiv och negativ art.

Fördelen med moderna museets nuvarande läge är väl främst att söka

i den särskilt sommartid vackra miljön. För den allt större bilburna delen

av museets publik erbjuder också Skeppsholmen goda parkeringsmöjligheter

pa planen framför och vid sidan av museet. En ytterligare fördel

ligger i museets relativa närhet till dess moderinstitution och till det förra

året invigda östasiatiska museet, där nationalmuseets avdelning för konstbildning

och depositioner också är inrymd.

Å andra sidan kan ej förbises, att läget på Skeppsholmen också visat sig

vara förenat med åtskilliga vanskligheter. Offentliga kommunikationsmedel

i form av spårvägs- eller busslinjer saknas och synes ej heller under

överskådlig tid kunna påräknas. Det tar nära en kvart att från närmaste

spårvägs- eller busshållplats till fots bege sig till moderna museet. Vintertid

när det är kallt och blåsigt är promenaden över Skeppsholmsbron inte

odelat angenäm och avskräcker helt visst en del besökare. Skeppsholmen

är alltjämt ett militärt område, som stängs för allmänheten klockan 9 på

kvällen och är överhuvudtaget efter mörkrets inbrott en något ödslig miljö,

sedan Marinens förband och tjänstebostäder i stort sett förlagts till andra

trakter. Anledningar till konflikt med de militära ordningsföreskrifterna

har ej saknats och torde vara svåra att helt undvika. I händelse av krigsfara

kan Skeppsholmen omedelbart avstängas för civilt bruk med de olägenheter

för de dyrbara samlingarnas omhändertagande, som därav skulle

följa.

De senaste årens verksamhet har dessutom klart givit vid handen, att

moderna museets lokaler är otillräckliga till sin omfattning. Den livliga

utställningsverksamheten, som är själva nyckeln till museets framgångar,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1964

5

har inte kunnat bedrivas utan att en betydande del av de ordinarie samlingarna

hållits magasinerade till förfång för konstnärer, konstälskare och

forskare, som kommit för att studera dem. Konserter, filmvisningar och

andra evenemang har i regel måst förläggas till själva utställningslokalerna,

vilket medför vissa risker för konstverkens säkerhet. Magasins- och

arbetslokaler var redan när museet först togs i bruk för få och för små

och har genom den ökade aktiviteten och personalens tillväxt blivit i än

högre grad otillräckliga.

Under dessa förhållanden måste möjligheten att i Riksbankens blivande

nybygge vid Sergels torg bereda väsentligt större och ändamålsenligare

lokaler för museet te sig mycket lockande. Museets flyttning till det nya

Stockholms centrum skulle också eliminera många av de förut angivna

nackdelarna med museets nuvarande läge på Skeppsholmen. Det skulle

med lätthet kunna nås av praktiskt taget hela huvudstadens befolkning,

inklusive förstädernas, som bekvämt skulle kunna bege sig dil med tunnelbanan.

Läget i centrum för stadens detaljhandel och övriga affärsverksamhet

skulle också medföra, att många skulle ha möjlighet att under lunchtid,

ja under arbetstid, kunna göra ett kort besök på museet, något som

för närvarande endast är förbehållet ett litet fåtal.

Planen att vid det nya Sergels torg i Stockholms moderna centrum placera

en byggnad, där konstarterna kan samverka och tillsammans utgöra en

ständigt förnyad och lättillgänglig inspirationskälla för den enskilde i direkt

kontakt med det dagliga arbetslivet, är överhuvudtaget utomordentligt

fascinerande. Att placera ett nytt museum i stadens centrum skulle visa

prov på en klarsynt tilltro till konstens centrala ställning i det nya framväxande

samhället. Ett museum vid Sergels torg skulle kunna ge en konstnärlig

signatur åt den nya stadsbilden och utgöra en mycket inspirerande

arkitektonisk uppgift.

Gäller det alltså att på kortare sikt väga för- och nackdelar av att behålla

moderna museet på dess nuvarande plats respektive flytta det till

Sergelplatsen, torde det icke råda någon tvekan om att det senare alternativet

ter sig mest lockande. Det bör emellertid klart sägas ifrån, att en

placering av moderna museet vid Sergels torg kommer att ställa ökade anspråk

på de administrativa och tekniska förbindelserna mellan nationalmuseet

och dess avdelning för modern konst. En mängd serviceorgan,

verkstäder, personal och förnödenheter är helt naturligt gemensamma för

nationalmuseets fackavdelningar, något som erbjuder betydande besparingar

för statsverket. Självfallet hör denna möjlighet till samverkan fortsättningsvis

utnyttjas, även om moderna museet förlägges till Sergelplatsen,

men ökade krav kommer då att ställas på transportmedel samtidigt

som en viss dubblering av verkstäder och dylikt inte torde kunna undvikas.

Då moderna museet i eu nybyggnad vid Sergels torg måste kunna

räkna med väsentligt ökade lokaler och en betydligt större personalkader,

kommer detta i sin tur också att leda till att de gemensamma serviceorganen

samt det centrala kansliet samtidigt måste förstärkas. Nationalmuseet

anser sig för den skull ha anledning att utgå därifrån, att statsmakterna

vid eu eventuell förflyttning av moderna museet med stor välvilja

kommer att pröva de anslagskrav som i anledning därav kommer att

framställas.

På längre sikt sammanhänger emellertid frågan om flyttning av moderna

museet till Sergels torg med ett spörsmål av än större vikt, nämligen

det, huruvida Skeppsholmen hör göras till etl enda stort centrum för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 170 dr 1964

konst och museer överhuvudtaget, vilket i fråga om skönhet, central belägenhet

och goda utvecklingsmöjligheter torde överträffa allt vad någon

annan huvudstad i världen skulle kunna förfoga över. I ett sådant centrum

måste självfallet moderna museet, utvecklingens egentliga spjutspets, ingå

som en ofrånkomlig del.

Denna framtidsvision sammanhänger emellertid intimt med, hur frågan

om Marinens fullständiga och definitiva avflyttning från Skeppsholmen

kommer alt lösas. Huruvida en sådan avflyttning kommer till stånd synes

i nuvarande läge ytterligt osäkert, eftersom de olika militära institutionernas

avflyttning från Skeppsholmen ständigt fördröjs av olika skäl, vartill

kommer att lokaler, som redan friställts av de militära förbanden, i

stället för att reserveras för kulturella ändamål, upplåtits åt andra militära

myndigheter. Under alla förhållanden synes en radikal ändring i

sakernas nuvarande tillstånd tyvärr vara mycket osäker och, i varje fall,

relativt avlägsen.

Även om det sålunda på längre sikt hade varit lyckligast, om moderna

museet hade kunnat bibehållas på Skeppsholmen såsom en central och viktig

del i ett där tillskapat stort konst- och museicentrum, anser sig nationalmuseet

likväl i nuvarande läge böra tillstyrka bifall till motionärernas

hemställan, i vad denna gäller förflyttning av moderna museet till ett kulturhus

i kvarteret Fyrmörsaren vid Sergels torg i Stockholm. Samtidigt vill

nationalmuseet understryka vikten av att här ovan gjorda påpekanden

ifråga om behovet av förstärkta materiella och personella resurser beaktas

av statsmakterna vid ett genomförande av förflyttningen.

Motionärerna har även tänkt sig, att Etnografiska museet och/eller

andra hemlösa specialmuseer skulle efter en eventuell flyttning av moderna

museet till Sergels torg beredas plats i dess nuvarande lokaler på Skeppsholmen.

Varken ifråga om utrymme eller till sin disposition är emellertid moderna

museets nuvarande lokaler ägnade att inrymma det stora och betydelsefulla

material, som Etnografiska museet förfogar över. Därtill kommer,

att ombyggnaden och inredningen av moderna museets nuvarande

lokaler på Skeppsholmen till en kostnad av cirka en miljon kronor bestritts

med en av fröken Emma Spitzer till nationalmuseet given donation.

Denna summa måste givetvis återbetalas till nationalmuseet, om detta ej

längre får disponera moderna museets nuvarande byggnad på Skeppsholmen»

Nationalmuseets lokalbehov är överhuvudtaget mycket stort, och

bland de många ändamål, vartill nationalmuseet skulle behöva utnyttja

moderna museets nuvarande lokaler på Skeppsholmen, må nämnas större

tillfälliga utställningar, för vilka nu ett antal ordinarie utställningssalar i

huvudbyggnaden måste tidvis utrymmas. Ett stort önskemål vore också

att kunna tillgodose nationalmuseets behov av större lokaler för dess samlingar

av modernt konsthantverk.

Nationalmuseet måste alltså bestämt avstyrka motionärernas tanke på

att efter en eventuell flyttning av moderna museet till Sergels torg bereda

Etnografiska museet in. fl. plats i moderna museets nuvarande lokaler

på Skeppsholmen.

Stockholm den 9 april 1964

Carl Nordenfalk

överintendent och chef för Nationalmuseum

/Sven Ljungberg

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.