Utlåtande i anledning av väckt motion rörande förflyttning av Moderna museet till Sergels torg, m.m.
1964-11-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:170, Utlåtande i anledning av väckt motion rörande förflyttning av Moderna museet till Sergels torg, m.m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 170 år 196b
1
Nr 170
Utlåtande i anledning av väckt motion rörande förflyttning av
Moderna museet till Sergels torg, m.m.
(4:e avd.)
I en inom andra kammaren av herrar Lindkvist och Arvidson väckt
motion (11:430) har hemställts att riksdagen måtte anhålla hos Kungl.
Maj:t att utnyttja den nu uppkomna möjligheten att flytta Moderna museet
från dess nuvarande lokaler på Skeppsholmen till ett kulturhus i kv.
Fyrmörsaren vid Sergels torg i Stockholm samt att i Moderna museets
nuvarande lokaler på Skeppsholmen bereda plats för Etnografiska museet
och nu hemlösa specialmuseer.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen.
över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen och Nationalmuseum, vilka
yttranden i avskrift (bilagorna A och B) fogats till detta utlåtande.
Utskottet. Av Nationalmuseums yttrande över förevarande motion framgår
att starka skäl talar för såväl ett bibehållande av Moderna museet på
dess nuvarande plats som en flyttning till Sergels torg. Bland annat framhålles
sålunda att om det på kortare sikt gäller att väga för- och nackdelar
av de skilda alternativen det senare ter sig mest lockande. På längre sikt
säges emellertid frågan om en eventuell flyttning sammanhänga med ett
spörsmål av än större vikt, nämligen det huruvida Skeppsholmen bör göras
till ett enda stort centrum för konst och museer över huvud taget, vari Moderna
museet måste ingå som en ofrånkomlig del — vilket allt i sin tur
sammanhänger med frågan om marinens definitiva utflyttning från Skeppsholmen.
Motionärernas tanke på att efter en eventuell omlokalisering av
Moderna museet till Sergels torg bereda Etnografiska museet m.fl. plats i
det förstnämnda museets nuvarande lokaler avstyrkes bestämt av Nationalmuseum.
Utskottet vill för sin del — i likhet med byggnadsstyrelsen — erinra om
att såväl frågan om Skeppsholmens framtida användning som Etnografiska
museets ställning och därmed sammanhängande spörsmål f.n. är föremål
för särskilda av Kungl. Maj :t tillsatta utredningar. Vid sådant förhållande
0591 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 170
2
Statsutskottets utlåtande nr 170 år 196b
och då det jämväl i övrigt torde kunna förutsättas att Kungl. Maj :t uppmärksamt
följer utvecklingen av berörda frågor kan utskottet inte finna
det motiverat att trän riksdagens sida en särskild framställning i ämnet
göres.
Utskottet hemställer följaktligen,
att motionen II: 430 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 17 november 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,
Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Söderberg,
Mårtensson, Edström och Kaijser; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,
fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Cassel,
Johansson i Norrköping, Carbell, Gustafsson i Uddevalla och Andersson
i Knäred.
Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1964
3
Bilaga A
KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN
14 mars 1964
Riksdagens statsutskott
Remiss 11 mars 1964 angående motionen II: 430 om förflyttning av Moderna
museet till Sergels torg m.m. (Ecklesiastikdepartementet)
Genom remiss anbefalld avgiva utlåtande över motionen II: 430 vid innevarande
års riksdag angående förflyttning av Moderna museet till
Sergels torg m. m. får byggnadsstyrelsen anföra följande:
I likhet med motionärerna finner byggnadsstyrelsen det vara angeläget
att i den huvudsakligen för merkantila ändamål inriktade bebyggelsen
omkring Sergels torg även få utrymmen för olika kulturella ändamål.
I kv. Fyrmörsaren, som motionärerna avsett som ett nytt läge för Moderna
museet, skall en nybyggnad uppföras för Riksbanken. Banken torde
komma att behöva större delen av kvarteret för sin verksamhet. Huruvida
den mot Sergels torg gränsande delen av kvarteret, som inte erfordras för
Riksbanken, kan apteras för Moderna museet eller om man där måste nöja
sig med lokaler för mer tillfälliga utställningar för Moderna museet m. fl.
kan för närvarande inte med någon säkerhet bedömas. På Skeppsholmen
torde det i varje fall vara möjligt att tillgodose Moderna museets inte obetydliga
expansionsbehov. Det torde även vara för tidigt att uppge tanken
att låta Moderna museet ingå som en del i ett blivande kulturcentrum på
Skeppsholmen.
Då såväl Skeppsholmen som det i motionen omnämnda Etnografiska
museet f. n. är föremål för statliga utredningar, anser byggnadsstyrelsen,
att resultatet av dessa utredningar bör avvaktas, innan ställning tages till
de i motionen framlagda förslagen.
I handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirektören Larsson,
tekniske direktörnen Uhlin, avdelningschefen Smith, byggnadsråden
Quiding, Jonsson och Bertman, t. f. byggnadsrådet Törnquist samt byrådirektören
Bruhn-Möller, föredragande.
Sixten Larsson
I Åke Bruhn-Möller
4
Statsutskottets utlåtande nr 170 år 196b
Bilaga B
Till Riksdagens Statsutskott
Genom nådig remiss den 11 mars 1964 har nationalmuseet anbefallts att
till Riksdagens Statsutskott inkomma med yttrande över den vid 1964 års
liksdag i andra kammaren väckta motionen nr 430 rörande förflyttning
av moderna museet till Sergels torg, m. m. Med anledning härav får
nationalmuseet anföra följande.
Moderna museet, som är nationalmuseets avdelning för nutida måleri
och skulptur, har alltsedan det öppnades för snart sex år sedan haft nära
800 000 besökare, en fjärdedel av besöksfrekvensen för statens konstsamlingar
i dess helhet under samma tid. Det appellerar med sitt rikt varierande
utställningsprogram, sina visningar, sina konserter och övriga evenemang
i hög grad till ungdomen och erkännes allmänt såsom den relativt
sett aktivaste och i press och massmedia mest uppmärksammade kulturinstitutionen
i landet. Det är på den moderna konstens område det svenska
konstlivets viktigaste fönster mot utlandet. Dess samlingar har under den
tid det varit öppet ökat starkt i både omfång och värde och kommer att göra
det än mer, när det stora engångsanslaget för inköp av internationell
konst, som nyligen beviljats nationalmuseet av lotterimedel, kunnat utnyttjas.
Med den utveckling verksamheten i moderna museet tagit är frågan om
dess placering i huvudstaden av vitalt intresse både för institutionen såsom
sådan och för de betydande skaror, som genom den söker sig till konsten.
De erfarenheter, som hittills vunnits av museets inrymmande i det gamla
exercishuset på Skeppsholmen, har varit av både positiv och negativ art.
Fördelen med moderna museets nuvarande läge är väl främst att söka
i den särskilt sommartid vackra miljön. För den allt större bilburna delen
av museets publik erbjuder också Skeppsholmen goda parkeringsmöjligheter
pa planen framför och vid sidan av museet. En ytterligare fördel
ligger i museets relativa närhet till dess moderinstitution och till det förra
året invigda östasiatiska museet, där nationalmuseets avdelning för konstbildning
och depositioner också är inrymd.
Å andra sidan kan ej förbises, att läget på Skeppsholmen också visat sig
vara förenat med åtskilliga vanskligheter. Offentliga kommunikationsmedel
i form av spårvägs- eller busslinjer saknas och synes ej heller under
överskådlig tid kunna påräknas. Det tar nära en kvart att från närmaste
spårvägs- eller busshållplats till fots bege sig till moderna museet. Vintertid
när det är kallt och blåsigt är promenaden över Skeppsholmsbron inte
odelat angenäm och avskräcker helt visst en del besökare. Skeppsholmen
är alltjämt ett militärt område, som stängs för allmänheten klockan 9 på
kvällen och är överhuvudtaget efter mörkrets inbrott en något ödslig miljö,
sedan Marinens förband och tjänstebostäder i stort sett förlagts till andra
trakter. Anledningar till konflikt med de militära ordningsföreskrifterna
har ej saknats och torde vara svåra att helt undvika. I händelse av krigsfara
kan Skeppsholmen omedelbart avstängas för civilt bruk med de olägenheter
för de dyrbara samlingarnas omhändertagande, som därav skulle
följa.
De senaste årens verksamhet har dessutom klart givit vid handen, att
moderna museets lokaler är otillräckliga till sin omfattning. Den livliga
utställningsverksamheten, som är själva nyckeln till museets framgångar,
Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1964
5
har inte kunnat bedrivas utan att en betydande del av de ordinarie samlingarna
hållits magasinerade till förfång för konstnärer, konstälskare och
forskare, som kommit för att studera dem. Konserter, filmvisningar och
andra evenemang har i regel måst förläggas till själva utställningslokalerna,
vilket medför vissa risker för konstverkens säkerhet. Magasins- och
arbetslokaler var redan när museet först togs i bruk för få och för små
och har genom den ökade aktiviteten och personalens tillväxt blivit i än
högre grad otillräckliga.
Under dessa förhållanden måste möjligheten att i Riksbankens blivande
nybygge vid Sergels torg bereda väsentligt större och ändamålsenligare
lokaler för museet te sig mycket lockande. Museets flyttning till det nya
Stockholms centrum skulle också eliminera många av de förut angivna
nackdelarna med museets nuvarande läge på Skeppsholmen. Det skulle
med lätthet kunna nås av praktiskt taget hela huvudstadens befolkning,
inklusive förstädernas, som bekvämt skulle kunna bege sig dil med tunnelbanan.
Läget i centrum för stadens detaljhandel och övriga affärsverksamhet
skulle också medföra, att många skulle ha möjlighet att under lunchtid,
ja under arbetstid, kunna göra ett kort besök på museet, något som
för närvarande endast är förbehållet ett litet fåtal.
Planen att vid det nya Sergels torg i Stockholms moderna centrum placera
en byggnad, där konstarterna kan samverka och tillsammans utgöra en
ständigt förnyad och lättillgänglig inspirationskälla för den enskilde i direkt
kontakt med det dagliga arbetslivet, är överhuvudtaget utomordentligt
fascinerande. Att placera ett nytt museum i stadens centrum skulle visa
prov på en klarsynt tilltro till konstens centrala ställning i det nya framväxande
samhället. Ett museum vid Sergels torg skulle kunna ge en konstnärlig
signatur åt den nya stadsbilden och utgöra en mycket inspirerande
arkitektonisk uppgift.
Gäller det alltså att på kortare sikt väga för- och nackdelar av att behålla
moderna museet på dess nuvarande plats respektive flytta det till
Sergelplatsen, torde det icke råda någon tvekan om att det senare alternativet
ter sig mest lockande. Det bör emellertid klart sägas ifrån, att en
placering av moderna museet vid Sergels torg kommer att ställa ökade anspråk
på de administrativa och tekniska förbindelserna mellan nationalmuseet
och dess avdelning för modern konst. En mängd serviceorgan,
verkstäder, personal och förnödenheter är helt naturligt gemensamma för
nationalmuseets fackavdelningar, något som erbjuder betydande besparingar
för statsverket. Självfallet hör denna möjlighet till samverkan fortsättningsvis
utnyttjas, även om moderna museet förlägges till Sergelplatsen,
men ökade krav kommer då att ställas på transportmedel samtidigt
som en viss dubblering av verkstäder och dylikt inte torde kunna undvikas.
Då moderna museet i eu nybyggnad vid Sergels torg måste kunna
räkna med väsentligt ökade lokaler och en betydligt större personalkader,
kommer detta i sin tur också att leda till att de gemensamma serviceorganen
samt det centrala kansliet samtidigt måste förstärkas. Nationalmuseet
anser sig för den skull ha anledning att utgå därifrån, att statsmakterna
vid eu eventuell förflyttning av moderna museet med stor välvilja
kommer att pröva de anslagskrav som i anledning därav kommer att
framställas.
På längre sikt sammanhänger emellertid frågan om flyttning av moderna
museet till Sergels torg med ett spörsmål av än större vikt, nämligen
det, huruvida Skeppsholmen hör göras till etl enda stort centrum för
6
Statsutskottets utlåtande nr 170 dr 1964
konst och museer överhuvudtaget, vilket i fråga om skönhet, central belägenhet
och goda utvecklingsmöjligheter torde överträffa allt vad någon
annan huvudstad i världen skulle kunna förfoga över. I ett sådant centrum
måste självfallet moderna museet, utvecklingens egentliga spjutspets, ingå
som en ofrånkomlig del.
Denna framtidsvision sammanhänger emellertid intimt med, hur frågan
om Marinens fullständiga och definitiva avflyttning från Skeppsholmen
kommer alt lösas. Huruvida en sådan avflyttning kommer till stånd synes
i nuvarande läge ytterligt osäkert, eftersom de olika militära institutionernas
avflyttning från Skeppsholmen ständigt fördröjs av olika skäl, vartill
kommer att lokaler, som redan friställts av de militära förbanden, i
stället för att reserveras för kulturella ändamål, upplåtits åt andra militära
myndigheter. Under alla förhållanden synes en radikal ändring i
sakernas nuvarande tillstånd tyvärr vara mycket osäker och, i varje fall,
relativt avlägsen.
Även om det sålunda på längre sikt hade varit lyckligast, om moderna
museet hade kunnat bibehållas på Skeppsholmen såsom en central och viktig
del i ett där tillskapat stort konst- och museicentrum, anser sig nationalmuseet
likväl i nuvarande läge böra tillstyrka bifall till motionärernas
hemställan, i vad denna gäller förflyttning av moderna museet till ett kulturhus
i kvarteret Fyrmörsaren vid Sergels torg i Stockholm. Samtidigt vill
nationalmuseet understryka vikten av att här ovan gjorda påpekanden
ifråga om behovet av förstärkta materiella och personella resurser beaktas
av statsmakterna vid ett genomförande av förflyttningen.
Motionärerna har även tänkt sig, att Etnografiska museet och/eller
andra hemlösa specialmuseer skulle efter en eventuell flyttning av moderna
museet till Sergels torg beredas plats i dess nuvarande lokaler på Skeppsholmen.
Varken ifråga om utrymme eller till sin disposition är emellertid moderna
museets nuvarande lokaler ägnade att inrymma det stora och betydelsefulla
material, som Etnografiska museet förfogar över. Därtill kommer,
att ombyggnaden och inredningen av moderna museets nuvarande
lokaler på Skeppsholmen till en kostnad av cirka en miljon kronor bestritts
med en av fröken Emma Spitzer till nationalmuseet given donation.
Denna summa måste givetvis återbetalas till nationalmuseet, om detta ej
längre får disponera moderna museets nuvarande byggnad på Skeppsholmen»
Nationalmuseets lokalbehov är överhuvudtaget mycket stort, och
bland de många ändamål, vartill nationalmuseet skulle behöva utnyttja
moderna museets nuvarande lokaler på Skeppsholmen, må nämnas större
tillfälliga utställningar, för vilka nu ett antal ordinarie utställningssalar i
huvudbyggnaden måste tidvis utrymmas. Ett stort önskemål vore också
att kunna tillgodose nationalmuseets behov av större lokaler för dess samlingar
av modernt konsthantverk.
Nationalmuseet måste alltså bestämt avstyrka motionärernas tanke på
att efter en eventuell flyttning av moderna museet till Sergels torg bereda
Etnografiska museet in. fl. plats i moderna museets nuvarande lokaler
på Skeppsholmen.
Stockholm den 9 april 1964
Carl Nordenfalk
överintendent och chef för Nationalmuseum
/Sven Ljungberg
K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1964
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.