Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning och fortbildning av företagare.

1964-11-17 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:171, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning och fortbildning av företagare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 171—17.1

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 196b

1

Nr 171

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning och

fortbildning av företagare.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Torsten Andersson (I: 474) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (II: 601), har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj: t måtte anhålla om skyndsam och förutsättningslös

utredning av frågan, under vilka former en särskild utbildning och

fortbildning av företagare skall kunna ordnas, samt att de förslag vartill

utredningen kan föranleda snarast möjligt måtte föreläggas riksdagen.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen I: 474.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och statens institut

för hantverk och industri, varjämte Sveriges hantverks- och industriorganisation

och Företagarföreningarnas förbund begagnat sig av erhållet tillfälle

att yttra sig över motionerna.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

Vissa folkhögskolor som t. ex. Framnäs, Tollare och Tärna har mottagit

elever av i motionerna avsett slag vid sina vinterkurser eller vid speciella

kurser för arbetsledare inom industrin. Vidare tar exempelvis Leksands

folkhögskola vid uppläggningen av sina kurser hänsyn till företagsledarfrågorna

inom hantverk och industri.

Överstyrelsen anser det väckta spörsmålet viktigt och vill erinra om att

en kurs för folkhögsltollärare i arbetsmiljöns problem anordnades av överstyrelsen

på Hagabergs folkhögskola hösten 1963 under ledning av lektorn

vid Göteborgs universitet Nils-Axel Liljedahl. Som en följd härav

diskuteras anordnandet av flera universitetscirklar i ämnet för bland

andra folkhögskollärare.

Överstyrelsen får vidare erinra om att överstyrelsen i sitt den 14 februari

1964 avgivna utlåtande över fackskoleutredningens betänkande Fackskolan

understrukit, att folkhögskolan kan bli ett värdefullt komplement till den

ekonomiska och tekniska fackskolan genom att ge fördjupad insikt i arbetsmiljöns

samarbets- och ledarproblem och genom att underlätta den

fackskoleutbildades anpassning till och insats i arbetslivet, överstyrelsen

har i utlåtandet dessutom framhållit att folkhögskolan under vissa be
1

Dihang till riksdagens prolokoll 196b. G samt. Nr 171—17J

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1964

tingelser kan bedömas ha givna fördelar framför den sociala fackskolan,

när det gäller förberedelser för framför allt arbetsledar- och socialvårdsuppgifter.

Vuxenutbildningen utreds för närvarande av gymnasieutredningen och

den ligger också inom ramen för det problemkomplex, som behandlas av

yrkesutbildningsberedningen. Enligt överstyrelsens mening torde de i motionerna

upptagna frågorna komma att närmare belysas och prövas av

dessa utredningar, varvid torde komma att beaktas bland annat de uppgifter

som folkhögskolorna kan fullgöra i sammanhanget.

Statens institut för hantverk och industri har anfört följande.

Motionerna syftar till att åtgärder skall vidtagas för att få till stånd en

utbildning av och fortbildning för företagare i främst näringslivets och

företagsamhetens problem: företagsledning, produktionsledning, försäljning,

administration in. in.

Vad först avser den grundläggande utbildningen i företagsekonomi —

bokföringens och kalkylationens grundelement m. m. — torde denna vara

och än mera komma att bli tillfyllest inom det normala utbildningsväsendet

efter grundskolans slutliga genomförande och fackskolornas tillkomst.

Betydelsefull i grundutbildningshänseende är även den handelstekniska

undervisning, som bedrives vid yrkesskolorna och av landets korrespondensinstitut,

vilka senare bl. a. har ett flertal speciellt avpassade grundläggande

företagsekonomiska kurser för yrkesutövare inom hantverk och

mindre industri.

Om åtgärder för en mera grundläggande allmän företagsekonomisk utbildning

för företagare icke är eller blir så starkt av behovet påkallade,

så är kravet på en ändamålsenligt anordnad fortbildning så mycket större.

Denna fortbildning bör göra företagaren skickad att såsom företagsledare

i olika avseenden kunna administrera sitt företag med beaktande

av den aktuella utvecklingen inom näringslivet och inom företagsekonomiens

och administrationsmetodikens olika områden, såsom redovisning,

organisation, arbetsledning, affärsjuridik, kontorsteknik, budgetering och

kalkylation m. m. Fortbildningen kommer mestadels att rikta sig till yrkesmannen

och företagsledaren, som redan är ute i produktionen. Med

hänsyn till att företagsledaren under icke alltför lång tid kan vara borta

från sitt företag, torde det bli nödvändigt med relativt korta kurser, 1—2

veckor, som var för sig behandlar olika ämnen inom företagsekonomien

och företagsledningens metodik. Kursavsnitten bör emellertid vara så

konstruerade, att de tillsammans bildar ett sammanhängande logiskt helt.

De bör sinsemellan vara åtskilda av så långt — dock icke för långt —

tidsmellanrum att störningar icke behöver uppkomma i företagarens rörelse

genom en alltför tät bortovaro. Tid bör emellertid givas för självstudier

och praktisk tillämpning. Institutet har inom vissa tekniska arbetsområden

haft goda erfarenheter av på så sätt upplagda kurser. Ett

problem kan vara den ojämna allmänna kunskapsnivån. En viss allmän

kunskapsgrund torde böra fastställas — exempelvis i nivå med vad som

kräves för erhållande av mästarbrev (jfr k. k. 11/10 1940). Dessa allmänna

kunskaper bör kunna inhämtas av företagaren själv t. ex. genom kurser

vid ortens yrkesskola, handelsskola o. d. eller genom korrespondensstudier.

I viss utsträckning har emellertid också genom institutet sedan

många år tillbaka anordnats kurser i bokföring och kalkylering syftande

att meddela de kunskaper, som krävas för erhållande av mästarbrev.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171 år li)6i

3

Institutet anser det sålunda vara värdefullt och ändamålsenligt, att den

egentliga förelagsledarfortbildningen utifrån en mera allmän kunskapsgrund

koncentreras på de ämnen, som ovan nämnts, i avsikt att göra företagsledaren

skickad att kunna lösa de dagliga praktiska problem, som

möter honom i produktionen. Visar sig ett behov uppstå, kan givetvis

vissa kortare preparandkurser i allmänna grundläggande ämnen anordnas

av institutet.

Institutet har en långvarig erfarenhet av anordnande av kurser för företagsledare

i skilda ekonomiska och administrativa ämnen. Det må erinras

om, att institutet enligt sin instruktion har att »verka för höjande av

yrkesskicklighet och lönsamhet inom hantverk och industri» och därvid

''särskilt bl. a. »till behandling upptaga yrkesmännens olika praktiska

problem av teknisk eller teknisk ekonomisk natur». I begynnelsen av institutets

verksamhet anordnades i mycket stor utsträckning s. k. mästarkurser

inom skilda yrken. Dessa kurser omfattade såväl tekniska moment

rörande materiel, arbetsmetoder, arbetsredskap m. m. som ekonomiska

och administrativa frågor. 1 takt med den tekniska utvecklingen har institutets

verksamhet alltmera specialiserats. Numera anordnas mestadels

separata specialkurser av både teknisk, ekonomisk och administrativ karaktär,

även om företagsekonomiska moment i större eller mindre omfattning

mången gång ingår i de tekniska specialkurserna. För företagsledare

särskilt avsedda företagsekonomiska och administrativa kurser anordnas

såväl bransch- och yrkesvis som allmänt näringslivsinriktade. Allmänt

inriktade kurser förekommer särskilt inom institutets rationaliseringstjänst

och då ofta i förening med rent rationaliseringstekniska inslag, ett

förhållande som institutet vid en ev. utbyggd företagsledareutbildning av

naturliga skäl anser böra vara bestående. Under senare år har rationaliserings

tjänst ens kurser i stor utsträckning varit inriktade på arbetsledning,

ibland i kombination med undervisning i teknisk arbetsförenkling

enligt MTM-metoden, vilken undervisning även anordnats såsom separata

kurser. Kurser i lönsamhetskontroll och lönsamhetsberäkning, organisation

m. in. ha även förekommit. Dylika kurser ha även anordnats för särskilda

yrken och branscher, men inslag härav har även förekommit i tekniska

fackkurser. Separat har även förekommit bokförings- och kalkyleringskurser

samt skattetekniska och affärsjuridiska sådana.

Av det ovan anförda torde framgå, att institutet har icke obetydliga resurser

att erbjuda, därest frågan om en utbyggd företagsledareutbildning

skulle bli aktuell. Alla de ämnesmoment, som skulle erfordras för en dylik

mera praktiskt lagd fortbildning med sikte huvudsakligen på de administrativa

och företagsekonomiska problem, som företagaren möter i sin

dagliga verksamhet, kan återfinnas vid institutet. För institutet ligger det

därför nära till hands att åtaga sig en utökad verksamhet för företagsledare.

Olika specialkurser bör, om en organiserad företagsledareutbildning

blir aktuell, såsom ovan antytts, sammanfogas till ett enhetligt system med

de olika delkurserna organiskt infogade i varandra. Slutintyg (ev. betyg

efter prov) bör givas efter genomgång av hel kursserie. För erhållande av

en mera smidig och efter det individuella fortbildningsbehovet avpassad

fortbildningsform bör såsom tidigare nämnts även möjligheten stå öppen

att genomgå enstaka kurs, för vilken i sa fall endast intyg bör lämnas.

En särskild fråga utgör finansieringen av ifrågavarande kurser. Avgifterna

måste bli relativt höga jämfört med avgifterna inom det allmänna

undervisningsväsendet, ca 200 kr/kursvecka. De lärarkrafter, som står tdl

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 171 år ItHih

förfogande för dylika specialkurser, är fåtaliga och betingar sig relativt

höga arvoden. Bl. a. från denna synpunkt hör så mycket som möjligt av

de allmänna företagsekonomiska kunskaperna inhämtas genom det allmänna

utbildningsväsendet. Härvid kan även lämpliga folkhögskolekurser komma

i fråga.

För de specialkurser, som enligt institutets mening är nödvändiga och

som bör komma till stånd, skulle ett särskilt statligt ekonomiskt stöd vara

erforderligt. Då ifrågavarande kurser i hög grad skulle kunna verka

för förebyggande av arbetslöshet genom att främja ev. verksamhet för

företagsamhetens lokalisering, ifrågasätter institutet därest icke särskilt

anslag kan beviljas, huruvida icke medel för dylika kurser skulle lämnas

från de anslag, som arbetsmarknadsstyrelsen har till förfogande.

Institutet har redan i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen i informativt

syfte i Norrbottens län anordnat ett s. k. företagsspel, belysande företagsamhetens

problem i denna landsdel. Program bifogas.1 Deltagande i

dylika spel liksom i konferenser och informationsdagar, anordnade av

institutet i samarbete med Sveriges Hantverks- och Industriorganisation,

olika företagarföreningar, bransch- och yrkesförbund m. fl., utgör även

ett mycket gott komplement till företagsledarens egen fortbildning. En utökning

av denna verksamhet och intensifierad upplysning om densamma

är också synnerligen påkallad. I sina riksdagspetita har institutet framhållit

önskvärdheten av att medel skulle stälias till institutets förfogande

för en vidgad upplysningsverksamhet i rationaliseringsfrågor. Tagen i

vidare bemärkelse bör nämnda verksamhet givetvis avse företagsledarens

samtliga funktioner. Härvid kan också bringas i erinran partimotioner

i samma ämne, omnämnda bl. a. i statsutskottets utlåtande nr 201/1956.

Beträffande motionens hemställan om en förutsättningslös och skyndsam

utredning i frågan får institutet uttala, att en dylik utredning i dagens

läge synes obehövlig. Enligt institutets uppfattning vore det värdefullt

och lämpligt, om statsutskottet ville föreslå riksdagen att i skrivelse till

Kungl. Maj :t ge uttryck för en önskan, att en företagsledarutbiiöning försöksvis

finge igångsättas av institutet och arbetsmarknadsstyrelsen i samråd

med utnyttjande av medel, som arbetsmarknadsstyrelsen kan ha till

förfogande för ändamålet. Resultatet av försöksverksamheten finge därefter

bli avgörande för ev. vidare åtgärder.

Sveriges hantverks- och industriorganisation har anfört hl. a. följande.

Organisationen har haft tillfälle att taga del av hantverksinstitutets samtidigt

avgivna remissutlåtande till statsutskottet och vill till alla delar ansluta

sig till de synpunkter och önskemål, som institutet framför i sitt

yttrande. Den av motionärerna önskade snabba och kraftiga förstärkningen

av företagarutbildningen torde lämpligast ske genom ett betydligt ökat

stöd till institutets allmänna utbildningsverksamhet, kursverksamhet och

metodutvecklande och rationaliseringstekniska arbete.

Organisationen vill instämma i den hemställan, som hantverksinstitutet

gjort i sitt remdssutlåtande om att statsutskottet måtte föreslå riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge uttryck för en önskan att en företagsledarutbildning

försöksvis finge igångsättas av institutet och arbetsmarknadsstyrelsen

i samråd med utnyttjande av medel, som arbetsmarknadsstyrelsen

kan ha till förfogande för ändamålet.

1 Här uteslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171 år li)6-i

o

Företagarföreningarnas förbund liar anfört bl. a. följande.

Otvivelaktigt har ett betydande antal i och för sig sunda företagsprojekt

misslyckats på grund av bristande kunskaper — inånga gånger i rent elementära

ting — hos företagsledaren, i vissa fall med betydande sociala

problem som följd.

Det må också framhållas, att det mindre företaget oftast icke har tillräckliga

ekonomiska resurser för att till sig knyta specialister inom teknik,

ekonomi m. m., varför företagsledaren själv oftast har att taga ställning

till frågor på såväl ekonomiska, tekniska och kommersiella områden.

Det finns god utbildning på nästan alla områden och denna utbildning

är i regel mycket grundlig och tar flera år i anspråk endast för ett enda

yrke, men för företagsledarens avancerade yrke finns det i dag ingen sammanhängande

utbildning. Man kan icke antaga som självklart att en god

tekniker eller ekonom skall kunna klara uppgiften som företagsledare.

I motionen framhålles att vissa utbildningskurser för företagare för närvarande

arrangeras bland annat genom enskilda organisationer inom näringslivet

samt statens institut för hantverk och industri. Dessa kurser,

som anordnas såväl centralt som regionalt, omfattar oftast ett fåtal dagar

och syftar huvudsakligen till vidareutbildning inom olika specialområden.

Förbundet vill i detta sammanhang framhålla att dessa typer av kurser

är av största betydelse för hantverkets och den mindre industrins utveckling

och en breddning och intensifiering av desamma bör stödjas, varvid

detta liksom oftast hitintills bör ske i intimt samarbete med företagareföreningarna

så att deras erfarenheter av respektive läns näringsliv blir

utnyttjat.

Dessa kurser kan dock för närvarande icke täcka utbildning och fortbildning

av företagare i den utsträckning som motionären föreslår. En

sådan utbildning förutsätter betydligt längre kurser, där kursavgifterna kan

komma att bli så stora, att enbart dessa avskräcker från deltagande, därest

desamma helt skall betalas av deltagarna själva. Härtill kommer att redan

etablerade företagare inom hantverk och mindre industri i de flesta fall

har svårt att vara borta från sina företag under en längre sammanhängande

period.

Förbundet anser därför, att bland de utbildningsvägar, som bör prövas,

är korrespondensstudier i kombination med kortare regionala och centrala

preparandkurser. De organisatoriska problemen för en kursverksamhet

synas också böra prövas i syfte att få till stånd en lämplig samordning.

Med hänvisning till vad anförts får Företagarföreningarnas Förbund tillstyrka

en förutsättningslös utredning av frågan under vilka former en

särskild utbildning och fortbildning av företagare skall kunna ordnas.

I anledning av vad statens institut för hantverk och industri anfört därom

att institutet i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen igångsatt viss försöksverksamhet

på förevarande område har utskottet under hand inhämtat

kompletterande upplysningar från arbetsmarknadsstyrelsen. Dessa har

sammanfattats i eu den 29 oktober 1964 dagtecknad promemoria, vilken har

följande innehåll.

Arbetsmarknadsläget i Norrland har som bekant under åtskilliga år varit

ogynnsamt. På grund av de pågående strukturförändringarna i näringslivet,

främst inom skogs- och lantbruk, har arbetslöshet och undersysselsättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

C)

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1967

uppkommit speciellt i glesbygderna samtidigt som den expansion av kusttrakternas

näringsliv som dock ägt ruin icke varit av tillräcklig omfattning

för att kunna bereda de arbetslösa ny sysselsättning. — Arbetsmarknadsstyrelsen

har speciellt under de senaste åren vidtagit en rad arbetsmarknadspolitiska

åtgärder i syfte att lösa de arbetsmarknadsproblein som är

särskilt utmärkande för denna del av landet. Så har t. ex. arbetsförmedlingsverksamheten

gjorts effektivare. Eu speciellt i Norrland väl utbyggd omskolningsorganisation

har byggts upp varigenom de arbetslösa kunnat erbjudas

rika möjligheter till kostnadsfri yrkesutbildning i former som är speciellt

avpassade för vuxna personer, som härigenom på nytt blivit attraktiva på

arbetsmarknaden. Stor vikt har även lagts vid att främja arbetskraftens

geografiska rörlighet genom särskilda ekonomiska bidrag i samband med

flyttning från eu ort till en annan.

Samtidigt med att dessa och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder har

utformats har arbetsmarknadsstyrelsen ägnat allt större uppmärksamhet

åt åtgärder av lokaliseringspolitisk art i syfte att tillföra det norrländska

näringslivet nya arbetstillfällen. Under de senaste åren har härigenom ett

relativt stort antal nya företagsetableringar ägt rum.

Vid genomförandet av detta lokaliseringspolitiska program har styrelsen

blivit allt mera övertygad om att det inte räcker att söka stimulera i gång

varande företag i syd- och mellansverige, där arbetskraftsbristen på sina

håll är synnerligen besvärande, att förlägga sin verksamhet till sysselsättningssvaga

områden. Av stor betydelse är också att företagsamheten i glesbygderna

speciellt i småföretagens form, i första hand kan behålla den arbetskraft

de har och även i de fall så är möjligt, stimuleras att utöka sin

verksamhet med nya arbetstillfällen som resultat. För att detta skall kunna

ske är det ofta icke tillräckligt att företagaren själv är en kunnig yrkesman

inom sin bransch utan även att han besitter speciella kunskaper om företagsledningens

praktiska problem i ett modernt näringsliv. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens

uppfattning torde många småföretagare sakna egentlig

utbildning i dessa avseenden och kan på grund därav icke utveckla sitt

töretag i den utsträckning som betingelserna i övrigt skulle kunna ge underlag

för. För att sålunda främja en ur arbetsmarknadssynpunkt angelägen

stabilisering och utbyggnad av småföretag i sysselsättningssvaga områden

— och även för att främja nyetableringar — borde särskilda åtgärder i form

av speciellt upplagd företagsledarutbildning sättas in i sysselsättningsbefrämjande

syfte.

Med denna bakgrund som här har skisserats vände sig arbetsmarknadsstyrelsen

den 18 september 1963 till Statens institut för hantverk och industri

(SHI), Sveriges Hantverks- och Industriorganisation och Svenska

Arbetsgivareföreningen. En arbetsgrupp behandlade frågan och presenterade

ett förslag till en försöksutbildning av företagare inom småindustrin

i form av ett töretagsspel, som ursprungligen hade utarbetats av representanter

för SHI och lokala organisationer i Norrbotten. Arbetsgruppen rekommenderade

att eu försökskurs skulle komma till stånd och att SHI borde

åtaga sig huvudmannaskapet.

SHI förklarade sig i alla avseenden beredd att åtaga sig ansvaret för utbildningen

men förklarade sig ej ha medel tillgängliga för denna verksamhet.

— Genom särskilda beslut åtog sig arbetsmarknadsstyrelsen att täcka

kostnaderna för denna kurs.

Kursen förlädes till folkhögskolan i Övertorneå och pågick under tiden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 196b

den 20_den 26 mars 1964. Totala kostnaden inklusive kostnaderna for del
tagarnas

kost och logi uppgick till ca 27 000 kr.

19 kursdeltagare uttogs av länsarbetsnämnden efter nära sarnrad med

företagarföreningen och SHI.

Av de 19 kursdeltagarna hade 13 eget företag i storleksordningen 1—13

anställda (1 sysselsatte dock ca 300 hemarbetande kvinnor med stickning

av vantar). De övriga 6 hade inga anställda. — Enligt uppgifter från kursdeltagarna

räknade dessa med att framgent kunna utöka sina olika verksamheter

så att arbetsuppgifterna skulle kunna sysselsätta ytterligare ett

50-tal heltidsanställda.

Såvitt arbetsmarknadsstyrelsen kunnat finna är erfarenheterna av denna

kurs goda. Arbetsgruppen har mera systematiskt bearbetat dessa erfarenheter

från den första kursen i Övertorneå och med ledning härav planeras nu

under hösten ytterligare 3 försökskurser med modifierad uppläggning, varav

en i Norrbotten, en i Västerbotten och en i Västernorrlands län. SHI har

på samma sätt som skedde i fråga om den första kursen åtagit sig att arrangera

dessa kurser och arbetsmarknadsstyrelsen har förklarat sig beredd att

svara för de därmed förenade kostnaderna. Vad avser kursernas pedagogiska

uppläggning och drift in. in. får styrelsen hänvisa till SHI for narma
re

uppgifter. ...

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att erfarenheterna av en vidgad försöksverksamhet

i första hand bör avvaktas. Styrelsen finner således f. n. ej anledning

påyrka särskild utredning rörande behovet och utformningen av

den typ av företagsledarutbildning som här behandlats och som är av speciell

arbetsmarknadspolitisk betydelse.

Utskottet. Den i motionerna väckta frågan tilldrar sig ur flera synpunkter

uppmärksamhet från det allmännas sida. Inte minst från arbetsmarknadspolitiska

utgångspunkter ter det sig naturligt med samhälleliga insatser

som ett komplement till företagsledarnas egna ansträngningar i syfte att

fördjupa insikterna i den mångfald problem som möter dem i produktionen.

Behovet av åtgärder från det allmännas sida belyses också klart i remissyttrandena

över motionerna. Skolöverstyrelsens utlåtande ger belägg föi folkhögskolornas

betydelsefulla roll i samband med vuxenutbildningen på förevarande

område. Överstyrelsen erinrar vidare om det utrymme denna utbildning

erhållit på gymnasieutredningens och yrkesutbildningsberedningens

utredningsprogram. Särskilt intresse knyter sig till den försöksverksamhet

som statens institut för hantverk och industri etablerat i samråd

med arbetsmarknadsstyrelsen i form av s. k. företagsspel i Norrbottens lan.

Såsom framgår av arbetsmarknadsstyrelsens ovan återgivna promemoria

har denna verksamhet fördjupats och utbyggts genom planerandet av ytterligare

ett antal försökskurser i landets nordliga delar. Den i motionerna

väckta frågan kan därför sägas ha blivit vederbörligen uppmärksammad

genom redan vidtagna åtgärder. Under sådana förhållanden kan utskottet

instämma i hantverksinstitutets och arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning

alt den i motionerna begärda särskilda utredningen i dagens läge tår anses

obehövlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 171 år li)6b

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

alt motionerna 1:474 och 11:601 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

f i ån för sta kammaren: herrar Gillslröm, Boman, fröken Andersson,

heiiar Einar Persson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Virgin,

Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson,

Mårtensson, Bengt Gustavsson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Almgren, fröken Elmén, herr Eliasson i Sundborn, fru Lexvén-Eliasson,

herrar Svensson i Ljungskile, Carbell, Gustafsson i Uddevalla, Heidenberg

och Palm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.