Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av idrottsledare m. m. och om instruktörsverksamheten inom idrottsrörelsen.

1964-11-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:173, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av idrottsledare m. m. och om instruktörsverksamheten inom idrottsrörelsen.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 19G''i

11

Nr 173

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av

idrottsledare m. m. och om instruktörsverksamheten

inom idrottsrörelsen.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Jonasson in. fl. (I: 6) och den andra inom andra kammaren av herr Gustavsson

i Alvesta m. fl. (II: 8), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Ivungl.

Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande formerna

för utbildning, anställning och huvudmannaskap m. m. för ledare och instruktörer

på främst idrotts- och friluftslivets områden i enlighet med i motionerna

anförda allmänna riktlinjer och syften.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Hilding och Dahlén (I: 541) samt den andra inom andra

kammaren av herrar Tobé och Jönsson i Ingemarsgården (11:666), hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

rörande formerna för förbättrade samhällsinsatser till stöd för väsentligt

utvidgad instruktörsverksamhet inom idrottsrörelsen både på det centrala

och det lokala planet och innefattande ledning av såväl tävlings- som motionsidrott.

Beträffande motiveringarna för de ifrågavarande förslagen får utskottet

hänvisa till motionerna II: 8 och II: 666.

Över motionerna 1: 6 och II: 8 har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och 1962 års ungdomsutredning.

Vidare har Sveriges riksidrottsförbund, Svenska stadsförbundet och Svenska

kommunförbundet begagnat sig av erhållet tillfälle att yttra sig över

samtliga de nu ifrågavarande motionerna.

Skolöverstyrelsen — som helt ansluter sig till vad i motionerna I: 6 och

11:8 anförts rörande angelägenheten av att samhället ställer lämpliga och

väl utbildade instruktörer och ledare till förfogande för den i vårt land hedrivna

ungdoms- och fritidsverksamheten — har i övrigt anfört följande.

Den ungdoms- och fritidsverksamhet, som motionärerna särskilt fäster

uppmärksamhet på, intar ingen särställning när det gäller behovet av lämpliga

ledare. Samma svårigheter som påtalas beträffande idrottsrörelsen, kan

påvisas även i fråga om all annan ungdomsverksamhet, som bedrivs både av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 196i

enskilda organisationer och kommuner. Överstyrelsen har i sina anslagsa

sk an den beträffanden ungdomsverksamheten understrukit detta ledarbeh°v.

På sista tiden har överstyrelsen funnit anledning att aktualisera frågan

om ledare vid de s. k. fritidshemmen och vid den parkleksverksainhet, som

bedrivs på olika håll i landet och framförallt i Stockholm, och den utbildning

som sådana ledare är i behov av. Här åsyftad verksamhet omspänner åldrarna

7—15 år och gäller således barn och ungdom i skolpliktsåldern. Överstyrelsen

avser att i sina anslagsäskanden för 1965/66 föreslå vissa åtgärder för

utbildning av ledare för denna verksamhet.

Överstyrelsen utgår ifrån, att 1962 ars ungdomsutredning i överensstämmelse

med sina direktiv till behandling upptar frågan om utbildning av ungdomsledare

i hela dess vidd och framlägger förslag om vad en sådan utbildning

skall innehålla och hur den lämpligen skall ordnas. Att som motionäi

erna föreslår tillsätta eu särskild utredning för att ordna utbildningsmöjligheten

för en från idrottsfolket rekryterad grupp av instruktörer och ledare

finner överstyrelsen icke lämpligt, även om man genom eu sådan åtgärd

skulle kunna åstadkomma en förstärkning av en sektor inom fritidsverksamheten.

Med hänsyn till att man måste se denna speciella utbildningsfråga i ett

vidare sammanhang, finner överstyrelsen det mera lämpligt att ungdomsutredningen

får i uppgift att i sitt utredningsarbete beakta även de förslag, som

motionärerna framfört.

I motionerna framhålles att de aktiva eller f. d. aktiva idrottsmän som på

sätt motionärerna förordar skulle erhålla viss utbildning, i främsta rummet

skulle avse att tillgodose behovet inom idrotts- och ungdomsorganisationerna,

men att de även — mot bakgrunden av den rådande bristen på gymnastik-

och idrottslärare — skulle kunna medverka inom undervisningens

ram. Man framhåller vidare att dessa instruktörer och ungdomsledare med

fördel skulle kunna utnyttjas som gymnastiklärare vid mindre högstadieskolor,

där svårigheter kan föreligga att ordna heltidstjänster för i vanlig ordning

utbildade gymnastiklärare. Även om överstyrelsen i åtskilliga fall kan redovisa

goda erfarenheter av idrottsmän som genom kortare utbildningskurscr

skaffat sig viss kunskap i ämnet som gymnastikledare och sedan utnyttjats

som gymnastiklärare i vissa skolor, är överstyrelsen icke beredd att förorda

att dessa lärare skall bli behöriga för sådana tjänster, vilket ju heller

icke ifrågasättes av motionärerna. Såvitt kan bedömas föreligger inga svårigheter

att erhålla kompetenta sökande till den ordinarie gymnastiklärarutbildningen

vid G. C. I. För att på lång sikt tillgodose skolväsendets behov av

utbildade gymnastiklärare, är den naturliga vägen att utöka kapaciteten vid

den läroanstalt som handhar denna utbildning. Det stora och starkt växande

behovet av idrotts- och gymnastikledare inom ungdomsorganisationerna synes

däremot verksamt kunna tillgodoses genom åtgärder av det slag motionärerna

antytt.

1962 års ungdomsutredning anför i anledning av motionerna I: 6 och II: 8

i huvudsak följande.

Utredningen, som helt delar motionärernas uppfattning att behovet av

rekrytering och utbildning av ungdomsledare i fortsättningen måste ägnas

ökad uppmärksamhet, vill i princip ansluta sig till motionärernas förslag om

en utredning av formerna för utbildning och rekrytering av ledare och instruktörer

och har inga invändningar mot att utredningen därvid prövar

möjligheterna att engagera idrottsmän som är eller har varit aktiva på tävlingsidrottens

område. Eftersom 1962 års ungdomsutredning f. n. undersöker

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 ur 19(>''i

13

och sannolikt under 1965 kominer att framlägga förslag om formerna för och

inriktningen på den allmänna ungdomsledaruthildningen talar emellertid

starka skäl för att den av motionärerna föreslagna utredningen påbörjas

först sedan ungdomsutredningen framlagt förslag i detta ärende.

Motionärerna framhåller också att skolans roll och behov bör uppmärksammas

i detta sammanhang. Regeln bör visserligen vara att ledningen för

den i undervisningen ingående idrotts- och friluftsverksamheten skall utövas

av skolans ordinarie befattningshavare, framhåller motionärerna, men då det

råder stor hrist på gymnastik- och idrottslärare kan det dock ifrågasättas

om icke här åsyftade instruktörer i viss utsträckning skulle kunna medverka

även inom undervisningens ram.

Självfallet bör också denna fråga prövas av en kommande utredning.

Den bör emellertid enligt ungdomsutredningens mening då inte lösas separat

utan ställas i relation till frågan huruvida samhällets nuvarande

resurser för utbildning av gymnastiklärare kan anses vara tillfredsställande.

Samtidigt som det råder en påtaglig brist på gymnastiklärare vid

våra skolor, saknar gymnastiska centralinstitutet möjligheter att ta emot

mer än en ringa del av alla de ungdomar som vill utbilda sig till gymnastiklärare.

Om de av motionärerna åsyftade instruktörerna skulle beredas möjlighet

att överta viss del av gymnastikundervisningen i skolan utan att

gymnastiklärarutbildningen samtidigt eller dessförinnan ges resurser som

svarar mot skolans behov och tillströmningen av elever, finns det allvarliga

risker för att gymnastikundervisningen kommer att drabbas av en inte

önskvärd och inte heller åsyftad kvalitetsförsämring.

Sammanfattningsvis vill ungdomsutredningen såsom sin mening anföra

att den av motionärerna föreslagna utredningen bör påbörjas först sedan

ungdomsutredningen framlagt förslag om riktlinjerna för den mera

allmängiltiga ungdomsledaruthildningen, samt att — när utredningen

kommer till stånd — frågan om instruktörernas medverkan i skolans gymnastikundervisning

prövas i samband med överväganden om huruvida resurserna

för gymnastiklärarutbildningen kan anses svara mot skolans behov.

Sveriges riksidrottsförbund anför i yttrande över samtliga de ii rågavarande

motionerna i huvudsak följande.

Motionärernas syn på idrotten och idrottsrörelsen som väsentliga faktorer

i det moderna samhället överensstämmer helt med förbundets målsättning

och verksamhet. Förbundet har under de senaste åren kunnat glädja

sig åt en stark medlemsökning i föreningarna, ett ständigt ökande föreningstal,

en väsentligt stegrad fritidsgruppsverksainhet o. s. v. Möjligen kan detta

tas som ett tecken på att förbundets målsättning och arbetsformer väl

svarar mot den moderna människans behov av fysisk aktivitet och meningsfull

fritidssysselsättning.

I motionerna framförda synpunkter på frågan om bristen på ledare och

instruktörer stämmer väl med förbundets erfarenheter. Inom förbundets

ram arbetas det intensivt på att rekrytera nya grupper av ledare och ge

dom en lämplig utbildning. Förbundet anser liksom motionärerna, att det

ur såväl samhällets som idrottsrörelsens synpunkt vore värdefullt om

idrott sstjärnor nas odiskutabelt stora kunskaper i respektive specialgrenar

kunde tas till vara på lämpligt sätt.

Förbundet vill beträffande frågan om instruktörernas anknytning till

grundskolan framföra, att denna intimt hänger samman med vilken form

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1964

av utbildning instruktörerna kan tänkas få. Förbundet hyser principiellt

den uppfattningen, att undervisningen i skolan skall handhas av lärarutbildad

personal.

Utan att närmare ta ställning till behovet av de utredningar, som föreslagits

i motionerna, vill förbundet framhålla, att riksidrottsstyrelsen nyligen

tillsatt en utredning med uppgift att pröva frågor som idrottsrörelsens

rekrytering och utbildning av ledare och instruktörer, anställningsformer,

huvudmannaskap och ekonomisering vid anställning av instruktörer, befintliga

utbildningsanstalters (Bosön, Lillsved och Ölandergården) framtida

verksamhet, d. v. s. i stort sett de frågor motionärerna begärt att riksdagen

tillsätter utredningar för.

Svenska stadsförbundet har anfört följande.

F. n. föreligger mycket stort behov både av ledare inom idrotts- och

friluftsverksamheten och av instruktörer inom olika specialidrotter. Orsakerna

till denna bristsituation är att söka i sådana företeelser som den

längre fritiden och det ökade intresset för idrott och friluftsliv. Under senare

år har även en rad nya idrottsanläggningar tillkommit, vilka skapat

nya möjligheter för utövandet av idrott och friluftsliv. Kostnaderna för

delta idrottsbyggande har i första hand drabbat kommunerna, då de statsbidrag

av tipsmedel, som ställts till förfogande för ändamålet, varit mycket

obetydliga i förhållande till verksamhetens omfattning.

Utbildningen av idrottsledare och av instruktörer inom olika specialidrotter

har hittills främst bekostats av de tipsmedel, som varje år utgår

till olika idrotts- och friluftsorganisationer. Som exempel må nämnas, att

av de anslag, som varje år beviljas Sveriges riksidrottsförbund, användes

en icke oväsentlig del till instruktions- och utbildningsverksamhet inom

de olika specialförbunden. Den ökning av denna utbildningsverksamhet,

som motionärerna föreslagit oeh vilken onekligen är i hög grad angelägen,

synes därför böra förverkligas genom att ökade bidrag av tipsmedel ställs

till förfogande för ändamålet.

Svenska kommunförbundet — som framhåller att efterfrågan på utbildade

instruktörer för idrotts- och friluftsliv snart blir större än tillgången

samt understryker det kommunala intresset av att behovet av utbildade

instruktörer tillgodoses — ställer sig positivt till de begärda utredningarna.

Utskottet. I och för sig torde enighet råda om angelägenheten av att samhället

ställer lämpliga och väl utbildade instruktörer och ledare till förfogande

för den i vårt land bedrivna ungdoms- och fritidsverksamheten. Detta

understryks i bl. a. skolöverstyrelsens över motionerna I: 6 och II: 8 avgivna

utlåtande, i vilket också erinras om att 1962 års ungdomsutredning enligt

sina direktiv har att pröva frågan om utbildning av ungdomsledare i

hela dess vidd. Ungdomsutredningen, som är införstådd med att behovet av

rekrytering och utbildning av ungdomsledare i fortsättningen ägnas ökad

uppmärksamhet, ansluter sig i princip till tanken på en undersökning av

formerna för utbildning av ledare och instruktörer och säger sig inte ha

några invändningar mot att därvid prövas möjligheterna att engagera

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 196i

15

idrottsmän som är eller varit aktiva på tävlingsidrottens område. Eftersom

ungdomsutredningen f. n. undersöker formerna för och inriktningen på den

allmänna ungdomsledarutbildningen — en undersökning som väntas resultera

i konkreta förslag under år 1965 -— anses emellertid starka skäl tala

för att den i motionerna I: 6 och II: 8 påyrkade utredningen påbörjas först

sedan förslag framlagts i nämnda hänseende.

Utskottet sympatiserar för sin del med tanken på en utredning i de frågor

som framförts i motionerna men anser i likhet med ungdomsutredningen

lämpligast, att därmed får anstå tills resultatet av dennas allmänna undersökningar

framlagts. Huruvida en blivande undersökning i ämnet bör

anförtros åt ungdomsutredningen eller åt annat utredningsorgan lämnar

utskottet här öppet; i vidaste bemärkelse kan väl den väckta frågan sägas

falla inom ramen för ungdomsutredningens uppdrag. En blivande utredning

synes såsom motionärerna tänkt sig även böra ta sikte på skolans roll

i förevarande sammanhang. Likaså kan anledning finnas att närmare undersöka

formerna för ökade samhällsinsatser i fråga om instruktörsverksamheten

inom idrottsrörelsen på sätt föreslagits i motionerna I: 541 och

II: 666. Utskottet — som därjämte vill erinra om att riksidrottsstyrelsen nyligen

för egen del tillsatt en utredning angående den framtida utbildningen

av idrottsledare och idrottsinstruktörer — föreslår att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 6 och II: 8

samt I: 541 och II: 666, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 17 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 171.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640019

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:344 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utbildning av idrottsledare m. m. och om instruktörsverksamheten inom idrottsrörelsen. a1 i texten