Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den framtida användningen av Bogesunds slott.

1964-11-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:177, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den framtida användningen av Bogesunds slott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 196b

1

Nr 177

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den framtida

användningen av Bogesunds slott.

(4:e avd.)

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Alexanderson och Per-Olof Hanson (1:473) och den andra inom andra

kammaren av herr Keijer (II: 321), har hemställts att riksdagen måtte

ge Kungl. Maj :t i uppdrag att snarast utreda frågan om den framtida användningen

av Bogesunds slott samt framlägga kostnadsförslag för dess

restaurering.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen II: 321.

över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet och

länsstyrelsen i Stockholms län.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att den i skrivelse den 14 december 1948

angående restaurering av Bogesunds slott anslöt sig till en av riksantikvarieämbetet

redovisad uppfattning att slottet borde tillmätas ett mycket

stort värde som kulturhistoriskt minnesmärke. Styrelsen säger sig i detta

sammanhang vilja ånyo framhålla, att byggnaden har ett sådant kulturhistoriskt

värde, att den bör bevaras för framtiden samt framhåller vidare

följande.

Av den ursprungliga anläggningen från 1600-talets mitt återstår i slottets

inre såväl rumsdisposition som trapphus förvånansvärt oberörda av

de förändringar slottet genomgått. I särskilt hög grad är slottets tredje

våning bevarad i ursprungligt skick med murade spisar, golv av kalksten

och timmer och målade panel- och bjälktak. I övriga våningar är bjälktak

eller ursprungliga valv till största delen bevarade. I vad mån muralmålningar

m. in. döljes under nuvarande väggytor har hittills ej närmare undersökts.

Sammanfattningsvis kan sägas, att byggnadens interiör alltjämt

till stora delar ger en god och värdefull bild av stormaktstidens herremansbostad.

Slottets exteriör präglas helt av 1860-talets ombyggnad. Det normandiska

lantslott som arkitekterna Medelplan och Scholander då skapade åt

familjen von Höpken måste tillmätas ett mycket högt kulturhistoriskt

värde. Till detta värde bör läggas den särpräglade och vackra verkan i

1—6590 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 177

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1967

landskapsbilden, som slottet med sina fyra krenelerade torn — synliga

redan från farleden utanför Vaxholm — äger.

Då staten 1946 inlöste Bogesunds egendom, var den obebodda slottsbyggnaden

stadd i hastigt fortlöpande förfall, framför allt förorsakat av

vattenskador till följd av de otäta och allmänt bristfälliga taken. Sedan

dess har utförts vissa reparationsarbeten, som befunnits nödvändiga för

att hindra fortsatt förfall. Bl. a. har omtäckning utförts av samtliga tak

och vissa förstärkningsarbeten företagits i samband därmed.

För att hindra att fasadernas mur- och putsskador ytterligare förvärras

bör i första band en omputsning av hela byggnaden äga rum. Byggnadsstyrelsen

beräknar att kostnaderna för en sådan åtgärd, varvid även de

svårt rötskadade fönsterna bör ersättas, i runt tal uppgå till 500 000 kronor.

Till de omedelbart angelägna åtgärderna bör även räknas en partiell

konservering och restaurering av de värdefulla delarna av den ursprungliga

inredningen. Hur stora kostnader en total renovering av slottet kan

uppgå till kan ej utan omfattande utredning angivas. Det i omförmälda

skrivelse den 14 december 1948 upptagna beloppet — 1 450 000 kronor —

är i dagens läge helt orealistiskt och synes endast kunna täcka en ringa

del av kostnaderna.

1 nämnda skrivelse redovisas ett förslag att iordningställa slottet för

kongress- och hotellverksamhet. Erforderliga sammanträdes- och kommittérum

för kongresser med upp till omkring 200 deltagare skulle kunna

anordnas jämte sällskaps- och personalrum samt rum för omkring 30

liggande gäster. Byggnadsstyrelsen har sedermera funnit att förslaget

svårligen skulle kunna genomföras bl. a. på grund av brandlagstiftningens

skärpta krav på effektiva evakueringsmöjligheter i samlingslokaler och

hotellbyggnader. Byggnadsstyrelsen har nyligen undersökt möjligheterna

att använda det restaurerade slottet som kursgård för en statlig förvaltningsskola

men har av skilda orsaker funnit projektet helt olämpligt.

Delar av slottet användes i dag som museimagasin för Nordiska museet.

Ehuru slottsbyggnaden f. n. endast uppfyller begränsade krav på sådana

magasinslokaler, synes likväl samma användningsområde — såvitt nu kan

bedömas — vara det enda, inom vilket byggnaden utan synnerligen höga

ombyggnadskostnader kan praktiskt utnyttjas.

Från museihåll har vid upprepade tillfällen framhållits svårigheterna

att på ett tillfredsställande sätt hålla museernas magasinerade s. k. studiesamlingar

tillgängliga för forskare och andra särskilt intresserade. Beaktansvärda

möjligheter föreligger att göra Bogesunds slott till ett »studiemuseum»,

som med fördel kunde inriktas på ett visst specialområde. Ett

sådant museum torde få ett ansenligt attraktionsvärde även för en bredare

publik, framför allt om samtidigt en del av slottet — dess tredje våning

— kunde återställas i ursprungligt skick. En närmare utredning av denna

fråga torde dock erfordras innan mera konkreta planer kan utformas.

Redan på frågans nuvarande stadium kan emellertid konstateras att den

renovering av slottets inre delar, som skulle krävas för detta ändamål,

skulle bli betydligt mindre omfattande än en totalrenovering.

De anslag, som ställes till byggnadsstyrelsens förfogande för renovering

av slottsbyggnader, täcker enligt styrelsen endast till en mindre del behovet.

Det synes vara angeläget att bl. a. för restaurering av Bogesunds

slott ytterligare medel anvisas. I detta sammanhang hänvisar byggnads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1964

3

styrelsen till vad styrelsen anfört i sina samtidiga utlåtanden över motioner

rörande Läckö slott och citadellet i Landskrona.

Riksantikvarieämbetet framhåller följande.

Den 30 mars 1946 förordnade Kungl. Maj:t med stöd av lagen den 29

mars 1946 om tvångsinlösen av vanhävdad jordbruksegendom, att fideikommissegendomen

Bogesund skulle mot lösen avstås till kronan samt att

domänstyrelsen finge för kronans räkning taga egendomen i besittning.

Genom kungl. brev den 22 april 1949 ställdes slottet jämte parkområde

såsom byggnadsminnesmärke under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.

Frågan om slottets bevarande för framtiden såsom minnesmärke gjordes

enligt beslut år 1950 till föremål för en statlig utredning. Det befanns

därvid att den på 1640-talct ursprungligen uppförda byggnaden ägde sådant

kulturhistoriskt värde att den borde bibehållas i full omfattning, dvs.

även med de på 1860-talet utförda tillbyggnaderna.

Genom att slottsbyggnaden förvaltningsmässigt skildes från egendomen

i övrigt bröts sambandet mellan jorden och skogen å ena sidan och slottet

å den andra och den tidigare ekonomiska grundvalen för byggnadens

existens gick förlorad. Bogesunds slott befann sig då kronan övertog det

i ett stadium av långt framskridet förfall och krafttag skulle ha behövts

för att sätta det på fötter. Statens övertagande av egendomen hälsades av

riksantikvarieämbetet med stor tillfredsställelse, emedan möjlighet tycktes

yppa sig för en framtida bättre vård av byggnaden. De medel soin stått

till byggnadsstyrelsens förfogande för ändamålet har emellertid endast

räckt till för att verkställa de mest trängande reparationerna samt att därefter

ombesörja det löpande underhållet. Behovet av en mera genomgripande

reparation torde nu vara akut. En plan för en dylik genomgripande

iståndsättning och en utredning rörande kostnaderna ter sig angelägen.

F. n. har Bogesunds slott ingen annan praktisk användning än att fungera

som magasin för Nordiska museet. Även om det ur kulturhistorisk synpunkt

ter sig som ett oavvisligt krav att bevara slottet, också om det skulle

komma att stå enbart som ett minnesmärke utan praktisk funktion, vore

det självfallet i och för sig av värde om det kunde erhålla en passande

användning. Frågan härom torde ävenledes kräva en närmare utredning.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker riksantikvarieämbetet

bifall till det av motionärerna framförda förslaget. Vid en sådan utredning

anses samråd böra äga rum jämväl med riksantikvarieämbetet.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som i ärendet hört länsarkitekten, framhåller

att det skick, vari slottet nu befinner sig, är mycket beklagligt. Dess

läge på det av allmänheten livligt frekventerade Bogesundslandet — och

som än mer användes för fritidsvistelse då Stockholms stad arrenderat

delar därav — och vid en starkt trafikerad turistväg gör det mycket angeläget,

att slottet hålles i gott skick. Och än mer angeläget blir detta, då

slottet tillhör staten. Det måste enligt länsstyrelsen särskilt på utländska

turister göra ett egendomligt intryck att det för sitt välstånd så omtalade

Sverige inte bättre vårdar sig om sina kulturvärden. Länsstyrelsen säger sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1964

därför livligt tillstyrka, att en utredning av Bogesunds slotts restaurering

och framtida användning snarast kommer till stånd.

Utskottet. I sitt yttrande över förevarande motioner har riksantikvarieämbetet

understrukit behovet av en genomgripande iståndsättning av Bogesunds

slott. Byggnadsstyrelsen, som även ansett slottet ha ett sådant kulturhistoriskt

värde att det bör bevaras för framtiden, har dock framhållit

att det redan tidigare framförda förslaget att iordningställa slottet för

kongress- och hotellverksamhet — på grund av bl.a. brandlagstiftningens

skärpta krav på effektivare evakueringsmöjligheter i samlingslokaler och

hotellbyggnader — numera rimligen icke kan genomföras. Projektet att

efter en eventuell restaurering använda byggnaden som kursgård för en

statlig förvaltningsskola har också av skilda orsaker befunnits helt olämpligt.

Det enda användningsområde för vilket slottet utan synnerligen höga

ombyggnadskostnader kan praktiskt utnyttjas torde enligt styrelsen vara

det nuvarande, d.v.s. som museimagasin.

Utskottet finner det för sin del angeläget att frågan om byggnadens eventuella

bevarande och användning får en mera definitiv lösning. Någon ytterligare

utredning om dess utnyttjande som sammanträdes- eller kongresslokaler

synes därvid icke längre erforderlig. Enligt vad utskottet erfarit

pågår emellertid inom byggnadsstyrelsen viss utredning och planering rörande

bibehållandet av samt lämpliga åtgärder jämte kostnader härför

m.m. såväl i fråga om Bogesunds slott som beträffande övriga under styrelsens

förvaltning stående historiska byggnader och byggnadsminnesmärken

— i anledning varav förslag framdeles torde vara att förvänta antingen

i styrelsens petita eller i särskild ordning. Då i avvaktan på statsmakternas

prövning av sålunda förväntade förslag någon särskild åtgärd från riksdagens

sida enligt utskottets mening i vart fall f.n. icke synes påkallad avstyrkes

de nu föreliggande motionerna.

Utskottet hemställer således,

att motionerna I: 473 och II: 321 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Ivar Johansson, Bergman, Axel Johannes Andersson,

Virgin, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson,

Mårtensson, Bengt Gustavsson och Hjorth; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Cassel, Johansson

i Norrköping, Carbell, Blomkvist och Löfroth.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 19(4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.