Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av det tekniska avräkningsförfarandet mellan stat och kommun.

1964-11-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:179, Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av det tekniska avräkningsförfarandet mellan stat och kommun.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 196i

Nr 179

Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av det tekniska

avräkningsförfarandet mellan stat och kommun.

(5:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Ekström i Iggesund m. fl. väckt motion

(II: 16) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

hemställa om en utredning angående det tekniska avräkningsförfarandet

mellan stat och kommun.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av statskontoret, varjämte Svenska stadsförbundet,

Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet begagnat

sig av erhållet tillfälle att yttra sig över motionen.

Statskontoret har anfört följande.

Som skäl för sin hemställan framhåller motionärerna, att en ingående utredning

av de mera regelbundet förekommande ekonomiska transaktionerna

mellan stat och kommun förmodligen skulle utvisa att åtskilliga poster kunde

uppföras i en eller flera årliga redovisningsräkningar, vilket skulle innebära

en förenkling av administrationen.

För att erhålla en klarare bild av arten och frekvensen av nämnda transaktioner

har statskontoret från Hälsingborgs stads drätselkontor införskaffat

bifogade uppställning över inbetalningar från och utbetalningar till statliga

myndigheter under år 1963.1 Av uppställningen kan utläsas bl. a. att inbetalningarna

till staden till beloppet vida överstiger utbetalningarna. Det av

motionärerna åsyftade avräkningsförfarandet synes således komma att omfatta

endast en mindre del av inbetalningarna vilka i huvudsak avse statsbidrag.

Statsbidragen utbetalas, såsom framgår av uppställningen, från ett flertal

myndigheter och gäller en mängd olika ändamål. Bidragen fastställs och utbetalas

vid skilda tidpunkter under året allt efter det de avser kalenderår

eller läsår eller rekvireras sedan bidragsberätligad anläggning färdigställts.

Därest statsbidragen komme att inbegripas i ett avräkningsförfarande

skulle kommunerna erhålla bidragen vid ett färre antal tillfällen under året

än för närvarande. Enär själva mottagandet av statsbidragen inte torde vara

förenat med något större arbete synes en dylik koncentration inte komma

att medföra några mer avsevärda fördelar för kommunerna. Systemet kan

1 Här ej medtagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1964

3

å andra sidan tänkas innebära direkta nackdelar i de fall kommunerna bleve

nödsakade att vänta längre än för närvarande på utbekommandet av bidrag.

Särskilt skulle detta gälla anläggningsbidrag. Någon lättnad i det administrativa

arbetet i samband med rekvisition av statsbidrag torde ett avräkningsförfarande

i och för sig inte åstadkomma. För de bidragsbeviljande statliga

myndigheterna torde koncentrationen av utbetalningen av bidragen ej innebära

någon nämnvärd minskning av arbetet med granskningen av rekvisitionerna.

Däremot torde på grund av att bidragen beviljas av ett flertal myndigheter

ett ökat administrativt arbete uppkomma för staten i samband med

ett avräkningsförfarande. Vid nu angivna förhållanden synes det inte vara

lämpligt att medtaga statsbidragen i ett eventuellt avräkningsförfarande

mellan stat och kommun.

Ett avräkningsförfarande avseende kommunernas utbetalningar till statliga

myndigheter torde betydligt enklare kunna åstadkommas i samband

med den årliga redovisningsräkningen över kommunalskatt. Med hänsyn till

de betydande belopp som kommunerna erhåller i kommunalskatt torde andra

statliga betalningar till kommunerna ej behöva ifrågakomma vid en avräkning.

Av ovan berörda uppställning framgår alt beloppet av de från staten

utbetalade kommunalskattemcdlen nära nog är dubbelt så stort som summan

av utbetalningarna från staden. En avräkning av kommunens utbetalningar

mot kommunalskattemedlen har, som även framhållits i motionen,

tidigare aktualiserats dels i motioner vid 1963 års riksdag dels i polisberedningens

betänkande den 31 augusti 1963, nr 10. I anledning av nämnda motioner

pågår för närvarande inom riksförsäkringsverket utredning rörande

bl. a. en eventuell avräkning mot kommunalskatten av kommunernas bidrag

till folkpensioneringskostnaderna. Även andra av kommunernas utbetalningar

till statliga myndigheter torde vara av beskaffenhet att lämpa sig för en

avräkning mot kommunalskatten. Någon större förenkling av det administrativa

arbetet i samband med de ekonomiska transaktionerna mellan stat och

kommun torde dock inte stå att vinna härmed. Att märka är att syftet med

nyssnämnda utredning angående kommunbidragen till folkpensioneringskostnaderna

inte är att åstadkomma en administrativ förenkling utan alt erhålla

en sådan ordning för betalningen av berörda bidrag att påfrestningarna

på kommunernas likviditet minskas.

I betraktande av det anförda synes motionärernas hemställan om utredning

av ifrågavarande spörsmål inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Svenska stadsförbundet har anfört följande.

I motionen har åberopats tvenne i andra sammanhang tidigare framförda

förslag att den årliga redovisningsräkningen över kommunalskatt skulle utvidgas

att omfatta även andra avräkningsposter mellan staten och kommunerna.

I likalydande motionerna I: 138 och II: 155 år 1963 gällde det kommunbidragen

till folkpensioneringskostnaderna och i polisberedningens betänkande

nr 10 samma år kommunbidragen till kostnaderna för polisväsendet

in. m.

I sitt yttrande över nämnda motioner föreslog styrelsen en metod för alt

ernå eu uppdelning av inbetalningen av kommunbidragen till folkpensioneringskostnaderna,

vilken enligt styrelsens mening var administrativt enklare

än den i motionerna föreslagna sammankopplingen av bidragen med skatteavräkningen.

Riksdagen har i anledning av motionerna hemställt om utredning

av frågan om ordningen för inbetalning av dessa kommunbidrag. Vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 17!) år 1967

beträffar kommunbidragen till kostnaderna för polisväsendet in. m. accepterade

styrelsen i sitt yttrande över polisberedningens betänkande att bidragen

påfördes redovisningsräkningen. Men styrelsen betonade samtidigt vikten

av att avräkningen av bidragen klart framgick av såväl redovisningsräkningen

som av postgiroremissorna å de med bidragen reducerade skattebeloppen,

så att risken för en sammanblandning i den kommunala bokföringen

av skattebelopp och avdragsbelopp eliminerades.

I nu förevarande motion hemställes om en utredning angående det tekniska

avräkningsförfarandet mellan stat och kommun. En sådan utredning skulle

enligt motionärernas uppfattning förmodligen visa, att ytterligare ekonomiska

transaktioner — tramför allt sådana som avser de olika statsbidragen

— skulle kunna uppföras i en eller flera redovisningsräkningar under året,

varigenom antalet betalningstransaktioner kunde nedbringas och en administrativ

förenkling vinnas.

Givetvis skulle betalningstransaktionernas antal reduceras om huvudparten

av de ekonomiska transaktionerna mellan staten och kommunerna kunde

koncentreras till den nuvarande redovisningsräkningen över kommunalskatt

eller till ytterligare någon eller några avräkningar. Däremot skulle ett

sådant förfarande enligt styrelsens mening icke innebära någon administrativ

förenkling, i varje fall icke för kommunernas del. Styrelsen ställer sig —

såsom framgått av dess ovan redovisade remissyttranden — i princip avvisande

mot tanken att belasta skatteavräkningen med icke-skatteposter. Denna

avräkning kan redan nu vara relativt komplicerad, speciellt för kommuner

som består av flera församlingar. Att ytterligare komplicera den med risk

för sammanblandning i de kommunala räkenskaperna av skatteposter och

andra poster, av vilka en del är intäktsposter och andra är av kostnadskaraktär,

vore olämpligt.

Ett koncentrerat avräkningsförfarande omfattande även statsbidragen förutsätter

bl. a. att dessa är till beloppet kända vid den tidpunkt, då redovisningsräkningen

skall upprättas. Denna skall enligt bestämmelse i kommunallagen

av länsstyrelsen överlämnas till kommunerna senast den 8 mars årligen.

Eftersom statsbidragsbeloppen för närvarande fastställas och utbetalas

vid skilda tidpunkter under året beroende bl. a. på att en del bidrag avser kalenderår,

en del läsår och andra rekvireras när en bidragsberättigad anläggning

är avsynad och godkänd, torde det enligt styrelsen vara praktiskt ogenomförbart

att få alla bidragen beloppsbestämda till en och samma tidpunkt.

Eftersom kommunbidragen till kostnaderna för polisväsendet in. in. berörts

i motionen bör det i sammanhanget observeras, att dessa bidrag är så konstruerade,

att bidragsbeloppens storlek regelmässigt kan fastställas omedelbart

för hela bidragsperioden. Polisberedningen framhöll också, att det

av beredningen föreslagna uppbördssystemet — avräkning av bidragen från

förskotten å kommunalskatt — förutsatte, att bidragens belopp fastställdes

före ingången av varje bidragsår.

I fråga om anläggningsbidragen skulle det i motionen föreslagna avräkningssystemet

kunna medföra, att bidragen icke såsom nu utbetalas så snart

anläggningen, exempelvis en skolbyggnad, färdigställts utan blir påförda

redovisningsräkningen och därmed utbetalda i delposter först under påföljande

år. En betydande eftersläpning i utbetalningen av statsbidragen med

åtföljande ränteförluster och likviditetspåfrestningar för kommunerna skulle

bli följden. Tvingades man för att mildra dessa verkningar laborera med

preliminärt beräknade bidragsbelopp skulle förvisso ingen administrativ förenkling

vinnas. Vad gäller alla bidrag, som nu utbetalas i en enda post årli
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 196''r

5

gen men som vid det nya förfarandet skulle påföras redovisningsräkningen

och därmed erhållas i form av sex delbelopp, skulle utbetalningen för varje

bidrag föranleda sex bokföringstransaktioner hos kommunerna i stället för

som nu en enda notering.

Sammanfattningsvis anser styrelsen, att en koncentration av redovisningen

av de ekonomiska transaktionerna mellan staten och kommunerna till den

nuvarande redovisningsräkningen över kommunalskatt eller till några ytterligare

avräkningar skulle för kommunerna innebära betydande nackdelar

av såväl ekonomisk som administrativ art. Trots detta vill dock styrelsen

icke motsätta sig en utredning om avräkningsförfarandet. En sådan utredning

synes lämpligen böra bedrivas parallellt med den av riksdagen begärda

utredningen om ordningen för inbetalning av kommunbidragen till folkpensioneringskostnaderna.

Svenska landstingsförbundet har anfört följande.

Inledningsvis vill styrelsen vitsorda uppgifterna i motionen om förbundets

åtgärder i syfte att åstadkomma en modern kostnadsredovisning för landstingen.

För närvarande är en arbetsgrupp i verksamhet för att utreda landstingens

övergång till automatisk databehandling, främst vad angår den ekonomiska

redovisningen, men även med beaktande av denna tekniks användning

inom medicinen.

Till landstingen utgår för närvarande ett stort antal statsbidrag, avseende

såväl sjukvård och undervisning som viss annan verksamhet. Inom kroppssjukvårdens

statsbidragsutredning pågår för närvarande undersökningar att

sammanföra de olika statsbidragen till såväl sluten som öppen kroppssjukvård

till ett enhetligt bidrag. Med hänsyn till föregående år erhållna tilläggsdirektiv

övervägs att i detta enhetliga bidrag inarbeta även de statsbidrag,

som för närvarande utgå till den av landstingen bedrivna mentalsjukvården.

Därest kommitténs intentioner kommer att realiseras, blir antalet utbetalningar

av statsbidrag till landstingen avsevärt reducerat.

Beaktas bör också i detta sammanhang, att antalet inbetalningar från

landstingen till staten är mycket begränsat.

Av det anförda framgår, att behov av den föreslagna utredningen knappast

kan anses föreligga för landstingens vidkommande.

Svenska kommunförbundet har anfört följande.

För såväl staten som kommunerna är det angeläget att systemet för reglering

av statens och kommunernas ekonomiska mellanhavanden är så enkelt

och praktiskt som möjligt. Med hänsyn härtill bör givetvis eventuella

möjligheter att förenkla nuvarande system tillvaratas.

Enligt styrelsens mening motiverar redan det förhållandet att denna fråga

hittills inte ägnats speciell uppmärksamhet att den föreslagna utredningen

kommer till stånd. De av motionärerna anförda exemplen på möjligheter

till rationalisering framstår för styrelsen som ytterligare skäl för att nuvarande

ordning omprövas.

Utskottet. I den föreliggande motionen bar upptagits ett med den offentliga

kostnadsredovisningen sammanhängande spörsmål avseende avräkningssystemet

staten och kommunerna emellan. Motionärerna håller före

att eu närmare undersökning av de mera regelbundet förekommande ekonomiska

transaktionerna mellan stat och kommun skulle ge belägg för att åt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 196b

skilliga poster kunde uppföras i en eller flera årliga redovisningsräkningar;

på så sätt skulle administrationen på förevarande område kunna förenklas.

I sammanhanget åberopar motionärerna två tidigare framförda förslag — av

begränsad räckvidd — om att den årliga redovisningsräkningen över kommunalskatt

skulle utvidgas att omfatta även andra avräkningsposter mellan

staten och kommunerna.

Såväl statskontoret som Svenska stadsförbundet ställer sig starkt kritiska

till en reform i den åsyftade riktningen. Visserligen skulle betalningstrangaktionernas

antal nedbringas om huvudparten av de ekonomiska mellanhavandena

kunde koncentreras till den nuvarande redovisningsräkningen

över kommunalskatt eller till ytterligare någon eller några avräkningar. Någon

administrativ förenkling skulle emellertid inte stå att vinna därmed,

snarare tvärtom. Stadsförbundet betecknar det som direkt olämpligt att belasta

skatteavräkningen med icke-skatteposter, eftersom denna avräkning

redan nu ofta är rätt komplicerad inte minst inom kommuner med flera församlingar.

Som en särskild brist hos förslaget framhålls vidare att, därest

statsbidragen skulle inbegripas i ett avräkningsförfarande, kommunerna i

många fall skulle löpa risken av betydande eftersläpningar i utbetalningen

av bidragen. Exempelvis i fråga om anläggningsbidragen skulle detta vara

till stor nackdel för kommunerna och ägnat att i onödan skapa likviditetssvårigheter.

De anmärkningar som sålunda riktats mot den ifrågasatta reformen finner

utskottet för sin del så tungt vägande, att utskottet inte kan biträda motionsyrkandet

om en särskild utredning rörande det tekniska avräkningsförfarandet

mellan staten och kommunerna. Vid detta ställningstagande bar

utskottet jämväl beaktat att den väckta frågan såsom syftande till ökad rationalisering

i sista hand kan sägas falla inom statskontorets verksamhetsområde.

Uppföljningen inom nämnda ämbetsverk av de med den offentliga

redovisningen förknippade problemen torde enligt sakens natur föranleda

att uppmärksamhet ägnas även åt det nu föreliggande spörsmålet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 16 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 178.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.