Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av det tekniska avräkningsförfarandet mellan stat och kommun.
1964-11-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:179, Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av det tekniska avräkningsförfarandet mellan stat och kommun.
Dokumentets text
2
Statsutskottets utlåtande nr 179 år 196i
Nr 179
Utlåtande i anledning av väckt motion om förenkling av det tekniska
avräkningsförfarandet mellan stat och kommun.
(5:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr Ekström i Iggesund m. fl. väckt motion
(II: 16) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
hemställa om en utredning angående det tekniska avräkningsförfarandet
mellan stat och kommun.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen.
Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtande avgivits av statskontoret, varjämte Svenska stadsförbundet,
Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet begagnat
sig av erhållet tillfälle att yttra sig över motionen.
Statskontoret har anfört följande.
Som skäl för sin hemställan framhåller motionärerna, att en ingående utredning
av de mera regelbundet förekommande ekonomiska transaktionerna
mellan stat och kommun förmodligen skulle utvisa att åtskilliga poster kunde
uppföras i en eller flera årliga redovisningsräkningar, vilket skulle innebära
en förenkling av administrationen.
För att erhålla en klarare bild av arten och frekvensen av nämnda transaktioner
har statskontoret från Hälsingborgs stads drätselkontor införskaffat
bifogade uppställning över inbetalningar från och utbetalningar till statliga
myndigheter under år 1963.1 Av uppställningen kan utläsas bl. a. att inbetalningarna
till staden till beloppet vida överstiger utbetalningarna. Det av
motionärerna åsyftade avräkningsförfarandet synes således komma att omfatta
endast en mindre del av inbetalningarna vilka i huvudsak avse statsbidrag.
Statsbidragen utbetalas, såsom framgår av uppställningen, från ett flertal
myndigheter och gäller en mängd olika ändamål. Bidragen fastställs och utbetalas
vid skilda tidpunkter under året allt efter det de avser kalenderår
eller läsår eller rekvireras sedan bidragsberätligad anläggning färdigställts.
Därest statsbidragen komme att inbegripas i ett avräkningsförfarande
skulle kommunerna erhålla bidragen vid ett färre antal tillfällen under året
än för närvarande. Enär själva mottagandet av statsbidragen inte torde vara
förenat med något större arbete synes en dylik koncentration inte komma
att medföra några mer avsevärda fördelar för kommunerna. Systemet kan
1 Här ej medtagen.
Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1964
3
å andra sidan tänkas innebära direkta nackdelar i de fall kommunerna bleve
nödsakade att vänta längre än för närvarande på utbekommandet av bidrag.
Särskilt skulle detta gälla anläggningsbidrag. Någon lättnad i det administrativa
arbetet i samband med rekvisition av statsbidrag torde ett avräkningsförfarande
i och för sig inte åstadkomma. För de bidragsbeviljande statliga
myndigheterna torde koncentrationen av utbetalningen av bidragen ej innebära
någon nämnvärd minskning av arbetet med granskningen av rekvisitionerna.
Däremot torde på grund av att bidragen beviljas av ett flertal myndigheter
ett ökat administrativt arbete uppkomma för staten i samband med
ett avräkningsförfarande. Vid nu angivna förhållanden synes det inte vara
lämpligt att medtaga statsbidragen i ett eventuellt avräkningsförfarande
mellan stat och kommun.
Ett avräkningsförfarande avseende kommunernas utbetalningar till statliga
myndigheter torde betydligt enklare kunna åstadkommas i samband
med den årliga redovisningsräkningen över kommunalskatt. Med hänsyn till
de betydande belopp som kommunerna erhåller i kommunalskatt torde andra
statliga betalningar till kommunerna ej behöva ifrågakomma vid en avräkning.
Av ovan berörda uppställning framgår alt beloppet av de från staten
utbetalade kommunalskattemcdlen nära nog är dubbelt så stort som summan
av utbetalningarna från staden. En avräkning av kommunens utbetalningar
mot kommunalskattemedlen har, som även framhållits i motionen,
tidigare aktualiserats dels i motioner vid 1963 års riksdag dels i polisberedningens
betänkande den 31 augusti 1963, nr 10. I anledning av nämnda motioner
pågår för närvarande inom riksförsäkringsverket utredning rörande
bl. a. en eventuell avräkning mot kommunalskatten av kommunernas bidrag
till folkpensioneringskostnaderna. Även andra av kommunernas utbetalningar
till statliga myndigheter torde vara av beskaffenhet att lämpa sig för en
avräkning mot kommunalskatten. Någon större förenkling av det administrativa
arbetet i samband med de ekonomiska transaktionerna mellan stat och
kommun torde dock inte stå att vinna härmed. Att märka är att syftet med
nyssnämnda utredning angående kommunbidragen till folkpensioneringskostnaderna
inte är att åstadkomma en administrativ förenkling utan alt erhålla
en sådan ordning för betalningen av berörda bidrag att påfrestningarna
på kommunernas likviditet minskas.
I betraktande av det anförda synes motionärernas hemställan om utredning
av ifrågavarande spörsmål inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Svenska stadsförbundet har anfört följande.
I motionen har åberopats tvenne i andra sammanhang tidigare framförda
förslag att den årliga redovisningsräkningen över kommunalskatt skulle utvidgas
att omfatta även andra avräkningsposter mellan staten och kommunerna.
I likalydande motionerna I: 138 och II: 155 år 1963 gällde det kommunbidragen
till folkpensioneringskostnaderna och i polisberedningens betänkande
nr 10 samma år kommunbidragen till kostnaderna för polisväsendet
in. m.
I sitt yttrande över nämnda motioner föreslog styrelsen en metod för alt
ernå eu uppdelning av inbetalningen av kommunbidragen till folkpensioneringskostnaderna,
vilken enligt styrelsens mening var administrativt enklare
än den i motionerna föreslagna sammankopplingen av bidragen med skatteavräkningen.
Riksdagen har i anledning av motionerna hemställt om utredning
av frågan om ordningen för inbetalning av dessa kommunbidrag. Vad
4
Statsutskottets utlåtande nr 17!) år 1967
beträffar kommunbidragen till kostnaderna för polisväsendet in. m. accepterade
styrelsen i sitt yttrande över polisberedningens betänkande att bidragen
påfördes redovisningsräkningen. Men styrelsen betonade samtidigt vikten
av att avräkningen av bidragen klart framgick av såväl redovisningsräkningen
som av postgiroremissorna å de med bidragen reducerade skattebeloppen,
så att risken för en sammanblandning i den kommunala bokföringen
av skattebelopp och avdragsbelopp eliminerades.
I nu förevarande motion hemställes om en utredning angående det tekniska
avräkningsförfarandet mellan stat och kommun. En sådan utredning skulle
enligt motionärernas uppfattning förmodligen visa, att ytterligare ekonomiska
transaktioner — tramför allt sådana som avser de olika statsbidragen
— skulle kunna uppföras i en eller flera redovisningsräkningar under året,
varigenom antalet betalningstransaktioner kunde nedbringas och en administrativ
förenkling vinnas.
Givetvis skulle betalningstransaktionernas antal reduceras om huvudparten
av de ekonomiska transaktionerna mellan staten och kommunerna kunde
koncentreras till den nuvarande redovisningsräkningen över kommunalskatt
eller till ytterligare någon eller några avräkningar. Däremot skulle ett
sådant förfarande enligt styrelsens mening icke innebära någon administrativ
förenkling, i varje fall icke för kommunernas del. Styrelsen ställer sig —
såsom framgått av dess ovan redovisade remissyttranden — i princip avvisande
mot tanken att belasta skatteavräkningen med icke-skatteposter. Denna
avräkning kan redan nu vara relativt komplicerad, speciellt för kommuner
som består av flera församlingar. Att ytterligare komplicera den med risk
för sammanblandning i de kommunala räkenskaperna av skatteposter och
andra poster, av vilka en del är intäktsposter och andra är av kostnadskaraktär,
vore olämpligt.
Ett koncentrerat avräkningsförfarande omfattande även statsbidragen förutsätter
bl. a. att dessa är till beloppet kända vid den tidpunkt, då redovisningsräkningen
skall upprättas. Denna skall enligt bestämmelse i kommunallagen
av länsstyrelsen överlämnas till kommunerna senast den 8 mars årligen.
Eftersom statsbidragsbeloppen för närvarande fastställas och utbetalas
vid skilda tidpunkter under året beroende bl. a. på att en del bidrag avser kalenderår,
en del läsår och andra rekvireras när en bidragsberättigad anläggning
är avsynad och godkänd, torde det enligt styrelsen vara praktiskt ogenomförbart
att få alla bidragen beloppsbestämda till en och samma tidpunkt.
Eftersom kommunbidragen till kostnaderna för polisväsendet in. in. berörts
i motionen bör det i sammanhanget observeras, att dessa bidrag är så konstruerade,
att bidragsbeloppens storlek regelmässigt kan fastställas omedelbart
för hela bidragsperioden. Polisberedningen framhöll också, att det
av beredningen föreslagna uppbördssystemet — avräkning av bidragen från
förskotten å kommunalskatt — förutsatte, att bidragens belopp fastställdes
före ingången av varje bidragsår.
I fråga om anläggningsbidragen skulle det i motionen föreslagna avräkningssystemet
kunna medföra, att bidragen icke såsom nu utbetalas så snart
anläggningen, exempelvis en skolbyggnad, färdigställts utan blir påförda
redovisningsräkningen och därmed utbetalda i delposter först under påföljande
år. En betydande eftersläpning i utbetalningen av statsbidragen med
åtföljande ränteförluster och likviditetspåfrestningar för kommunerna skulle
bli följden. Tvingades man för att mildra dessa verkningar laborera med
preliminärt beräknade bidragsbelopp skulle förvisso ingen administrativ förenkling
vinnas. Vad gäller alla bidrag, som nu utbetalas i en enda post årli
-
Statsutskottets utlåtande nr 179 år 196''r
5
gen men som vid det nya förfarandet skulle påföras redovisningsräkningen
och därmed erhållas i form av sex delbelopp, skulle utbetalningen för varje
bidrag föranleda sex bokföringstransaktioner hos kommunerna i stället för
som nu en enda notering.
Sammanfattningsvis anser styrelsen, att en koncentration av redovisningen
av de ekonomiska transaktionerna mellan staten och kommunerna till den
nuvarande redovisningsräkningen över kommunalskatt eller till några ytterligare
avräkningar skulle för kommunerna innebära betydande nackdelar
av såväl ekonomisk som administrativ art. Trots detta vill dock styrelsen
icke motsätta sig en utredning om avräkningsförfarandet. En sådan utredning
synes lämpligen böra bedrivas parallellt med den av riksdagen begärda
utredningen om ordningen för inbetalning av kommunbidragen till folkpensioneringskostnaderna.
Svenska landstingsförbundet har anfört följande.
Inledningsvis vill styrelsen vitsorda uppgifterna i motionen om förbundets
åtgärder i syfte att åstadkomma en modern kostnadsredovisning för landstingen.
För närvarande är en arbetsgrupp i verksamhet för att utreda landstingens
övergång till automatisk databehandling, främst vad angår den ekonomiska
redovisningen, men även med beaktande av denna tekniks användning
inom medicinen.
Till landstingen utgår för närvarande ett stort antal statsbidrag, avseende
såväl sjukvård och undervisning som viss annan verksamhet. Inom kroppssjukvårdens
statsbidragsutredning pågår för närvarande undersökningar att
sammanföra de olika statsbidragen till såväl sluten som öppen kroppssjukvård
till ett enhetligt bidrag. Med hänsyn till föregående år erhållna tilläggsdirektiv
övervägs att i detta enhetliga bidrag inarbeta även de statsbidrag,
som för närvarande utgå till den av landstingen bedrivna mentalsjukvården.
Därest kommitténs intentioner kommer att realiseras, blir antalet utbetalningar
av statsbidrag till landstingen avsevärt reducerat.
Beaktas bör också i detta sammanhang, att antalet inbetalningar från
landstingen till staten är mycket begränsat.
Av det anförda framgår, att behov av den föreslagna utredningen knappast
kan anses föreligga för landstingens vidkommande.
Svenska kommunförbundet har anfört följande.
För såväl staten som kommunerna är det angeläget att systemet för reglering
av statens och kommunernas ekonomiska mellanhavanden är så enkelt
och praktiskt som möjligt. Med hänsyn härtill bör givetvis eventuella
möjligheter att förenkla nuvarande system tillvaratas.
Enligt styrelsens mening motiverar redan det förhållandet att denna fråga
hittills inte ägnats speciell uppmärksamhet att den föreslagna utredningen
kommer till stånd. De av motionärerna anförda exemplen på möjligheter
till rationalisering framstår för styrelsen som ytterligare skäl för att nuvarande
ordning omprövas.
Utskottet. I den föreliggande motionen bar upptagits ett med den offentliga
kostnadsredovisningen sammanhängande spörsmål avseende avräkningssystemet
staten och kommunerna emellan. Motionärerna håller före
att eu närmare undersökning av de mera regelbundet förekommande ekonomiska
transaktionerna mellan stat och kommun skulle ge belägg för att åt
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 179 år 196b
skilliga poster kunde uppföras i en eller flera årliga redovisningsräkningar;
på så sätt skulle administrationen på förevarande område kunna förenklas.
I sammanhanget åberopar motionärerna två tidigare framförda förslag — av
begränsad räckvidd — om att den årliga redovisningsräkningen över kommunalskatt
skulle utvidgas att omfatta även andra avräkningsposter mellan
staten och kommunerna.
Såväl statskontoret som Svenska stadsförbundet ställer sig starkt kritiska
till en reform i den åsyftade riktningen. Visserligen skulle betalningstrangaktionernas
antal nedbringas om huvudparten av de ekonomiska mellanhavandena
kunde koncentreras till den nuvarande redovisningsräkningen
över kommunalskatt eller till ytterligare någon eller några avräkningar. Någon
administrativ förenkling skulle emellertid inte stå att vinna därmed,
snarare tvärtom. Stadsförbundet betecknar det som direkt olämpligt att belasta
skatteavräkningen med icke-skatteposter, eftersom denna avräkning
redan nu ofta är rätt komplicerad inte minst inom kommuner med flera församlingar.
Som en särskild brist hos förslaget framhålls vidare att, därest
statsbidragen skulle inbegripas i ett avräkningsförfarande, kommunerna i
många fall skulle löpa risken av betydande eftersläpningar i utbetalningen
av bidragen. Exempelvis i fråga om anläggningsbidragen skulle detta vara
till stor nackdel för kommunerna och ägnat att i onödan skapa likviditetssvårigheter.
De anmärkningar som sålunda riktats mot den ifrågasatta reformen finner
utskottet för sin del så tungt vägande, att utskottet inte kan biträda motionsyrkandet
om en särskild utredning rörande det tekniska avräkningsförfarandet
mellan staten och kommunerna. Vid detta ställningstagande bar
utskottet jämväl beaktat att den väckta frågan såsom syftande till ökad rationalisering
i sista hand kan sägas falla inom statskontorets verksamhetsområde.
Uppföljningen inom nämnda ämbetsverk av de med den offentliga
redovisningen förknippade problemen torde enligt sakens natur föranleda
att uppmärksamhet ägnas även åt det nu föreliggande spörsmålet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionen II: 16 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 24 november 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 178.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.