Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om fördelning mellan stat och kommun av kostnaderna för grundskolan och ålderdomshemmen samt om maximering av kommunernas utgifter för det obligatoriska skolväsendet.

1964-11-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:180, Utlåtande i anledning av väckta motioner om fördelning mellan stat och kommun av kostnaderna för grundskolan och ålderdomshemmen samt om maximering av kommunernas utgifter för det obligatoriska skolväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1964

1

Nr 180

Utlåtande i anledning av väckta motioner om fördelning mellan

stat och kommun av kostnaderna för grundskolan och

ålderdomshemmen samt om maximering av kommunernas

utgifter för det obligatoriska skolväsendet.

(5: e avd.)

I en inom första kammaren av herr Ferdinand Nilsson in. fl. väckt motion

(1:494) har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om utredning och förslag avseende en rättvis och sakligt riktig

fördelning av kostnaderna för den obligatoriska skolan mellan stat och kommuner

samt att därvid beaktas principen att kostnader avhängiga av statsmakternas

målsättning om likvärdig utbildningsmöjlighet åt alla unga betalas

av staten, medan kommunerna svarar för kostnader i den mån de beror

av kommunernas självständiga beslutanderätt.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Harald Pettersson m.fl. (I: 526) och den andra inom andra

kammaren av herr Andersson i Knäred m.fl. (II: 615) hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning

och förslag rörande nya grunder till statsbidrag för ny- och ombyggnad av

ålderdomshem, så att den kostnadsfördelning mellan stat och kommun, som

avsågs när nu gällande grunder infördes, blir återställd.

Slutligen har i en inom andra kammaren av herr Hagberg in. fl. väckt

motion (11:428) hemställts, att riksdagen för sin del beslutar maximera

kommunernas utgifter för det obligatoriska skolväsendet till två kronor per

skattekrona och att överskjutande kostnader skall finansieras via statsbudgeten.

Beträffande motiveringen för de ifrågavarande yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 1: 494, II: 615 och II: 428.

Utskottet. Motioner av i sak samma innebörd som de nu föreliggande har

väckts vid såväl 1962 års som fjolårets riksdag men avslagits med hänvisning

hl. a. till det då pågående arbetet inom 1958 års skatteutjämningskominitté.

När nu frågan om fördelningen mellan staten och kommunerna av kostnaderna

främst för skolväsendet ånyo förts på tal är läget så till vida ett annat,

alt skatteutjämningskommittén den 2 april 1964 avslutat sitt utredningsarli

ihan g till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 180

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr ISO år 196''r

bete genom tramläggande av betänkande med förslag om kommunal skatteutjämning

(SOU 1964: 19). Till följd av under år 1963 meddelade tilläggsdirektiv

för utredningsarbetet, innebärande att kostnadsramen för ett nytt

skatteutjäinningssystem låsts vid 750 milj. kr., har emellertid kommitténs

uppgift kommit att i princip begränsas till att avse ett allmänt bidragssystem.

De i olika sammanhang påtalade problem som anknyter till kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna kvarstår därför även efter

ett genomförande av kommitténs förslag. Främst med hänvisning till expansionen

på skolväsendets område har kommittén emellertid understrukit

vikten av att kostnadsfördelningsfrågan upptas till prövning inom en snar

framtid. Kommittén har härvid bl. a. åberopat sig på i auktoritativa sammanhang

gjorda uttalanden av innebörd att frågan om bidragsgivningen på

nämnda område komme att prövas i ett större finanspolitiskt sammanhang.

Utskottet har tidigare haft anledning framhålla den stora betydelse frågan

om kostnadsfördelningen har för såväl staten som kommunerna och samtidigt

pekat på att frågan om skolkostnadernas bestridande endast utgör eu

del av spörsmålet i fråga. Mot bakgrunden härav kan utskottet inte finna det

vara en framkomlig väg att, på sätt i de föreliggande motionerna åsyftas,

nu gripa till åtgärder berörande endast vissa av de områden som kostnadsfördelningsfrågan

omspänner. Härtill kommer att denna fråga, oaktat den

inte direkt sammankopplats med skatteutjämningsproblemet — i vilket

ämne proposition torde komma att föreläggas 1965 års riksdag — likväl

har många beröringspunkter med detta liksom även med den framtida utformningen

av skattesystemet över huvud taget. Enligt utskottets mening

finns därför all anledning att återknyta till de tidigare gjorda uttalandena

om att frågan om kostnadsfördelningen får inom en snar framtid upptas

till prövning i ett större finanspolitiskt sammanhang. Utskottet föreställer

sig att den naturliga vägen härvid måste bli, att överläggningar upptas med

de av frågan berörda parterna, i första hand kommunförbunden. Endast

under sådana former torde det f. ö. vara möjligt att tillgodose kravet på en

lösning inom rimlig tid.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de föreliggande

motionerna.

Utskottet hemställer,

a) att motionen 1:494 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

b) att motionerna 1:526 och 11:615 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

c) att motionen 11:428 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 196b

3

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Ivar Johansson, Bergman, Axel Johannes Andersson,

Virgin, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson,

Mårtensson, Bengt Gustavsson och Hjorth; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Johansson i

Norrköping, Carbell, Blomkvist, Löfroth och Palm.

Reservation

av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Svensson i Stenkyrka och Eliasson i

Sundborn, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »föreliggande motionerna», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har tidigare haft anledning framhålla den stora betydelse frågan

om kostnadsfördelningen har för såväl staten som kommunerna och

samtidigt pekat på att frågan om skolkostnadernas bestridande endast utgör

en del av spörsmålet i fråga. Mot bakgrunden härav är utskottet icke nu

berett att förorda åtgärder berörande endast vissa av de områden som kostnadsfördelningen

omspänner. Härtill kommer att denna fråga, oaktat den

icke direkt sammankopplats med skatteutjämningsproblemet, likväl har

många beröringspunkter med detta. Utskottet, som förutsätter att proposition

på grundval av skatte ut jämningskommitténs betänkande förelägges

1965 års riksdag, vill därför förorda att i samband med propositionens framläggande

ett ställningstagande sker till hela kostnadsproblemet mellan stat

och kommun och att därvid de i motionerna framförda synpunkterna beaktas.

Utskottet har ansett att vad sålunda anförts bör bringas till Kungl. Maj :ts

kännedom.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna

1:494, 1:526 och 11:615 samt 11:428, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.