Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa paragrafer i riksdagens år 1963 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket jämte en i ämnet väckt motion.

1964-12-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:181, Utlåtande i anledning av vissa paragrafer i riksdagens år 1963 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196i

1

Nr 181

Utlåtande i anledning av vissa paragrafer i riksdagens år 1963

församlade revisorers berättelse angående verkställd

granskning av statsverket jämte en i ämnet väckt

motion.

(l:a — 3:e avd.)

1 :o) Viss hotellrörelse vid Göta signalregemente. Under försvarsdepartementet,

§ 4, har revisorerna förordat en utredning rörande konsekvenserna

av viss föreslagen ändring av bestämmelserna i 9 § allmänna resereglementet

(Del I, s. 36—39).

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, försvarets intendenturverk,

chefen för armén och riksrevisionsverket (Del II, s. 38—43).

Utskottet. I Karlsborg bedrives i Göta signalregementes regi viss hotellrörelse

i två s. k. garnisonshotell. På grund av låg beläggning har uthyrningsrörelsen

hittills drivits med förlust för statsverket. Orsaken till den

låga beläggningen är enligt revisorerna främst den omständigheten att i

övrigt traktamentsberättigad befattningshavare, som bebor hotellen på

grund av bestämmelse i 9 § allmänna resereglementet, icke äger utfå natttraktamente

med högre belopp än som motsvarar det fastställda rumspriset.

Försvarets civilförvaltning har konstaterat, att tillämpningen av ifrågavarande

bestämmelse i förevarande fall leder till otillfredsställande resultat

och att bestämmelsen, som till sin karaktär är en besparingsföreskrift, rentav

kan sägas motverka sitt syfte. Ämbetsverket har föreslagit en ändring

av resereglementet av innebörd, att förrättningsman skall medges uppbära

nattraktamcnte även om han erbjudes inkvarteringsrum i av kronan disponerad

lokal, varvid han — om han utnyttjar sådan inkvartering — skall

ha att erlägga den ersättning för rummet, som vederbörande myndighet betingar

sig.

Utskottet anser den aktualiserade principfrågan vara av betydelse för

statsverket i dess helhet och finner liksom revisorerna påkallat med en utredning

i ämnet. Därvid synes böra utrönas om ifrågavarande bestämmelse

mera allmänt tillämpas som i det nu aktuella fallet samt utredas förutsättningarna

för att konsekvent erbjuda förrättningsman logi i av kronan disponerade

lokaler, när sådana finnes. Konsekvenserna och lämpligheten av

eu lösning sådan som civilförvaltningen föreslagit bör enligt utskottets me
-

Bihang till riksdagens protokoll 19Gb. 6 samt. Nr 181

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196i

ning noga övervägas. Då utskottet anser att denna uppfattning hör bringas

till Kungl. Maj:ts kännedom får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers

ifrågavarande uttalande anfört.

2 ro) Försäljning av viss del av Husie boställe. Under försvarsdepartementet,

§ 6, har revisorerna riktat kritik mot det sätt på vilket fortifikationsförvaltningen

tillvaratagit kronans intressen vid försäljningen av viss del

av Husie boställe (Del I, s. 46—50).

Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen och chefen för armén

(Del II, s. 46—51). Vidare har revisorerna inkommit med cn promemoria

i anledning av fortifikationsförvaltningens ifrågavarande remissutlåtande.

Utskottet. Med anledning av att Skånska luftvärnsregementets (Lv 4)

övningsfält behövde utvidgas beslöt Kungl. Maj :t den 6 juni 1062 dels att

kronans egendom Husie boställe inom Malmö stad skulle förvaltningsmässigt

överföras från domänverket till krigsmakten, dels godkänna ett under

förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande träffat avtal mellan fortifikationsförvaltningen

och boställets arrendator. Då egendomen var utarrenderad

till den 14 mars 1967 men behövde tas i anspråk för militärt ändamål redan

hösten 1962 hade avtalats, att arrendatorn skulle frånträda sitt arrende den

14 september 1962 och utgiva en köpesumma av 45 000 kr. mot att kronan

till honom överlät boställets tomtområde om ca 19 500 in2 jämte samtliga

på området befintliga, kronan tillhöriga byggnader.

Revisorerna har kritiserat det mellan kronan och arrendatorn träffade

avtalet och ansett sig böra konstatera, att fortifikationsförvaltningen vid

dess handläggning av ärendet icke i tillbörlig grad beaktat kronans intressen.

Enligt revisorerna hade de till arrendatorn försålda byggnaderna med

fördel kunnat behållas och disponeras av kronan. Vidare ifrågasättes riktigheten

av den ekonomiska kalkyl, som ligger till grund för uppgörelsen.

Fortifikationsförvaltningen har i sitt utlåtande och inför statsutskottet

redogjort för de överväganden, som legat till grund för ifrågavarande överenskommelse.

Ämbetsverket har därvid hävdat, att kronan svårligen kunnat

nyttiggöra sig byggnaderna å Husie boställe samt att uppgörelsen med

arrendatorn inneburit en för statsverket fördelaktig lösning.

Utskottet finner revisorernas uttalande icke påkalla någon annan åtgärd

från dess sida än att det bör vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1964- 3

3:o) Vissa drivmedelsanläggningar. Byggande av distributionsanläggning

vid Brå valla flygflottilj. Under försvarsdepartementet, §§ 7 och 8, har revisorerna

riktat kritik mot det sätt på vilket fortifikationsförvaltningen handlagt

projekterings- och byggnadsfrågor beträffande vissa drivmedelsförråd

m. in. (Del I, s. 51—66).

Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen, försvarets intendenturverk,

överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och riksrevisionsverket

(Del II, s. 51—72). Vidare har revisorerna inkommit med en promemoria

i anledning av vissa remissutlåtanden i ärendet.

Utskottet. Revisorerna har funnit det vara av intresse att beträffande

sådana drivmedelsanläggningar, som behandlats av 1961 års riksdagsrevisorer,

efterhöra hur långt aviserade revideringsarbeten fortskridit, vilka ombyggnadsarbeten

som företagits samt kostnaderna härför, etc. Fortifikationsförvaltningens

redogörelse och vad i övrigt inhämtats har givit revisorerna

anledning att rikta stark kritik mot ämbetsverket ävensom att föreslå

en särskild undersökning av orsakerna till påtalade förhållanden. Kritiken

avser främst det sätt, på vilket fortifikationsförvaltningen i tekniskt

och ekonomiskt avseende projekterat och utfört ifrågavarande ombyggnadsarbeten.

Ämbetsverket har i sitt utlåtande redogjort för vissa grundläggande

svårigheter, som enligt dess mening bör beaktas, samt i fråga om varje

drivmedelsanläggning bemött av revisorerna framförda anmärkningar.

Riksrevisionsverket har såsom bidragande orsak till de kritiserade förhållandena

framhållit bristande kommunikation mellan den beställande och

den byggande myndigheten samt konstaterat att någon ytterligare teknisk

undersökning icke torde vara påkallad.

Utskottet finner att bristande samarbete och åsiktsbrytningar i tekniska

frågor mellan berörda ämbetsverk i icke ringa mån bidragit till de av revisorerna

påtalade förhållandena. Utskottet har beträffande de aktuella drivmedelsanläggningarna

låtit sig informeras om projekterings- och byggnadsläget

i mitten av november 1964. Då läget förändrats sedan revisorernas berättelse

avgavs och då det icke synes erforderligt med någon ytterligare utredning

och utskottet ej heller i övrigt funnit skäl att föreslå någon särskild

riksdagens åtgärd med anledning av revisorernas uttalanden, vill utskottet

begränsa sig till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

4:o) Fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret. Under försvarsdepartementet,

§ 9, har revisorerna förordat en utredning i syfte att

skapa ett för den statliga byggnadsförvaltningen gemensamt ämbetsverk

(Del I, s. 67—82).

1* llihang till riksdagens protokoll 196i. 6 samt. Nr 181

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196A

Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen, överbefälhavaren,

byggnadsstyrelsen och statskontoret (Del II, s. 73—91).

Utskottet. Revisorerna har aktualiserat frågan om en samordning av den

statliga byggnadsförvaltningen. Enligt revisorerna förefaller det erforderligt

med en radikal omläggning av själva grunderna för fortifikationsförvaltningens

organisation. Syftet skulle vara att få till stånd ett fruktbärande

samspel mellan militär och civil byggnadsförvaltning, varigenom den

tekniska och ekonomiska sakkunskapen finge det avgörande inflytandet vid

ärendenas handläggning. Tidpunkten för en sammanslagning av fortifikationsförvaltningen

och byggnadsstyrelsen anser revisorerna just nu vara

mycket lämplig.

I utlåtandena framhålles att såväl fortifikationsförvaltningen som byggnadsstyrelsen

nyligen erhållit nya organisationer och att dessa ännu inte

hunnit ge fullt utslag i ämbetsverkens arbete. Överbefälhavaren anser, att

den omorganisation av fortifikationsförvaltningen, som genomfördes den

1 juli 1963, jämte resultatet av 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas

arbete innebär en radikal omläggning av det slag revisorerna förordat. Från

flera håll — även av fortifikationsförvaltningen — betonas värdet av ett

mera utbyggt samarbete mellan de båda byggnadsförvaltande ämbetsverken.

Både fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen är omorganiserade

och står inför stora arbetsuppgifter. De behöver därför arbetsro och möjlighet

att anpassa sig till sina nya organisationer. Fn särskild utredning torde

således icke vara påkallad. Däremot måste det anses angeläget att få till

stånd ett systematiskt samarbete mellan de båda ämbetsverken. Man bör

också söka finna lämpliga former för ett mera aktivt och förtroendefullt

samarbete mellan fortifikationsförvaltningen och dess beställande myndigheter.

Vad utskottet sålunda anfört bör kunna bli beaktat utan någon särskild

åtgärd från riksdagens sida. Utskottet anser därför tillfyllest att vad

i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

5:o) Försvarets fabriksverk. Under försvarsdepartementet, § 11, har revisorerna

förordat en utredning rörande försvarets fabriksverks produktionsinriktning,

investeringsbehov, m. m. (Del I, s. 88—103).

Utlåtanden har avgivits av försvarets fabriks styrelse, försvarets förvaltningsdirektionen,

överbefälhavaren, statskontoret, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,

Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet

(Del II, s. 97—115). Vidare har revisorerna inkommit med en promemoria

angående försvarets fabriksstyrelses ifrågavarande remissutlåtande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1964

5

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herrar Wallmark och Torsten Andersson väckt

motion (1:266), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om utredning rörande försvarets fabriksverks civila tillverkning

i enlighet med vad revisorerna förordat.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Revisorerna har i sitt uttalande redogjort för de problem, som

enligt revisorernas mening är förenade med fabriksverkets nuvarande produktionsinriktning.

Revisorerna framhåller, att den pågående omställningen

av vissa delar av fabriksverkets produktion mot ökad civil tillverkning

liksom i fråga om produktion för ökad export av krigsmateriel måste följas

med största uppmärksamhet från statsmakternas sida. Man bör enligt revisorerna

söka klarlägga, om det föreligger behov av att genom offentliga investeringar

öka landets produktionsresurser på de områden, inom vilka

fabriksverkets tillverkningar för närvarande rör sig eller om det tvärtom

kan föreligga skäl att överlåta en del av fabriksverkets nuvarande produktion

av krigsmateriel på den privata industrien. Beträffande fabriksverkets

tvätterirörelse menar revisorerna att flera skäl talar för att landstingen, som

är tvätteriernas största kunder, själva omhänderhar driften av denna rörelse.

Såsom en annan tänkbar utväg betecknar revisorerna möjligheten att för

ändamålet av landstingen, de landstingsfria städerna och staten bildas ett

särskilt bolag.

Fabriksstyrelsen har i och för sig icke något att erinra mot att verkets

problem blir föremål för ytterligare utredning men anser, att det kan vara

välbetänkt att före beslut härom avvakta resultaten av två särskilda utredningar

inom fabriksstyrelsen, vilka sysslar med frågorna om de nytillverkande

fabrikernas produktionsinriktning och om huvudmannaskapet för

tvätteridriften.

Utskottet har erfarit, att fabriksstyrelsens interna utredning rörande de

nytillverkande företagens produktionsinriktning numera är slutförd och

överlämnad till Kungl. Maj:t samt befinner sig under remissbehandling.

Däremot är utredningen om tvätteriernas organisation ännu icke avslutad.

Enligt utskottets mening är det angeläget, att även de av revisorerna aktualiserade

frågorna blir allsidigt belysta. Då emellertid därför erforderlig utredning

om fabriksverkets framtida inriktning ej synes böra igångsättas

förrän resultaten av fabriksstyrelsens interna utredningar föreligger,

förutsätter utskottet att Kungl. Maj :t tar de ytterligare utredningsinitiativ,

som kan befinnas påkallade. Något initiativ från riksdagens sida, såsom i

motionen yrkats, är alltså för närvarande icke erforderligt. Utskottet begränsar

sig därför till att vad i ärendet förekommit för riksdagenoinförmäla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1964

Utskottet hemställer,

att motionen 1:266 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

6:o) Utbetalning av vissa pensioner m. m. enligt lagen om allmän försäkring.

Vissa iakttagelser i fråga om de allmänna försäkringskassornas verksamhet.

Under socialdepartementet, §§12 och 13, har revisorerna behandlat

vissa frågor inom riksförsäkringsverkets verksamhetsområde (Del I, s.

104—123).

Utlåtanden har avgivits av riksförsäkringsverket och statskontoret (Del

II, s. 116—153).

Utskottet utgår ifrån att riksförsäkringsverket beaktar revisorernas utredning

och de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen. Om än

frågan om försäkringsnämndemas verksamhet kan synas tidigt väckt, bör

särskild uppmärksamhet ägnas denna för att finna vägar att göra nämnderna

effektiva och för att förenkla proceduren där. Utskottet vill vad i ärendet

förevarit för riksdagen

omförmäla.

7 ro) Vissa iakttagelser vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare

i östfora. Under socialdepartementet, § 14, har revisorerna föreslagit att vissa

ekonomiska förhållanden vid östforaanstalten ses över (Del I, s. 124-—

126).

Utlåtanden har inhämtats från socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,

styrelsen för östforaanstalten och Svenska diakonsällskapet

(Del II, s. 154—158).

Utskottet anser att om socialstyrelsen liksom revisorerna finner en översyn

erforderlig det får ankomma på styrelsen att antingen själv göra en sådan

eller på annat sätt få den till stånd. Utskottet vill vad i ärendet förevarit

för riksdagen

omförmäla.

8:o) Utbildning av tandhygienister. Under socialdepartementet, § 17, har

revisorerna med hänvisning till tandläkarbristen ansett, att medicinalstyrelsen

bör framlägga förslag till en försöksutbildning av tandvårdshygienister

(Del I, s. 142—154).

Utlåtanden har avgivits av medicinalstyrelsen, Svenska landstingsförbundet

och Svenska stadsförbundet (Del II, s. 176 och 177).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196b

7

Utskottet instämmer i revisorernas förslag. Då medicinalstyrelsen i sitt

yttrande förklarat sig beredd att medverka till att en försöksutbjldning snarast

kommer till stånd och då utskottet inhämtat att medel sedan lång tid

tillbaka beräknas för ändamålet under åttonde huvudtitelns anslag till anordnande

av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor, inskränker sig utskottet

till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

9:o) Vissa bidrag till kostnaderna för konstfackskolan. Under ecklesiastikdepartementet,

§ 25, har riksdagens revisorer påtalat angelägenheten av

dels att det uppdrag att utreda frågan om den framtida fördelningen mellan

staten och Stockholms stad av kostnaderna för konstfackskolan och därmed

sammanhängande frågor som chefen för ecklesiastikdepartementet genom

beslut år 1957 lämnat åt en särskild sakkunnig utan ytterligare dröjsmål

slutfördes, dels att ett nytt samarbetsavtal i stället för det som upphört

att gälla fr. o. m. den 1 juli 1960 snarast träffades (Del I, s. 221—224).

Utlåtanden har avgivits av byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, överstyrelsen

för yrkesutbildning, styrelsen för konstfackskolan, 1957 års utredning

angående konstfackskolan och Stockholms stad (Del II, s. 216—225).

Utskottet. Riksdagens revisorer har erinrat om att Stockholms stad med

hänsyn till den från såväl statens som stadens sida skedda uppsägningen av

det år 1945 parterna emellan träffade samarbetsavtalet innehållande sammanfattning

och precisering av grunderna för fördelningen av kostnaderna

för konstfackskolans drift för tiden efter den 1 juli 1960 icke utbetalat något

bidrag till konstfackskolans drift. Förhållandet framstode enligt revisorerna

så mycket mer anmärkningsvärt som väsentligt utvidgade och avsevärt

dyrbarare lokaler ställts till de konstindustriella dag- och aftonskolornas

förfogande, då konstfackskolan år 1958 inflyttade i nya lokaler. Det

inkomstbortfall statsverket fått vidkännas under den tid stadens bidrag icke

utbetalats syntes, enligt vad revisorerna inhämtat, icke understiga ett sammanlagt

belopp av två miljoner kr.

Enligt vad utskottet erfarit har det av revisorerna efterlysta förslaget om

ny fördelning mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för konstfackskolan

efter fullgjort uppdrag numera framlagts av den i det föregående

omnämnda utredningsmannen. Full enighet om sakinnehållet i ett nytt

avtal har enligt utredningsmannen uppnåtts med Stockholms stads representanter.

Det avtal som föreslagits ansluter i tiden omedelbart till det tidigare

avtalets upphörande, d.v. s. ges retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 juli

1960.

Med hänsyn till att förutsättningar sålunda synes ha skapats för en snar,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196i

ny reglering av kostnadsfördelningen mellan berörda parter, innebärande

bl. a. en reglering i efterhand av ersättningen för det inkomstbortfall som

statsverket fått vidkännas under den avtalslösa tiden, begränsar sig utskottet

till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

10:o) Viss bostadsteknisk granskning. Under inrikesdepartementet, § 37,

har revisorerna förklarat angeläget, att den tekniska granskning som måste

göras, innan beslut om bostadslån meddelas, i största möjliga utsträckning

decentraliseras till kommunerna (Del I, s. 334—341).

Utlåtanden har avgivits av byggnadsstyrelsen och bostadsstyrelsen (Del

II, s. 319 och 320).

Utskottet delar revisorernas mening. Enär byggnadsstyrelsen och bostadsstyrelsen

synas angelägna om den redan pågående decentraliseringen,

inskränker sig utskottet till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla,

11 :o) Övriga anmärkningar. Beträffande följande till statsutskottet hänvisade,

av utskottet tidigare icke behandlade paragrafer i statsrevisorernas

berättelse, nämligen

§ 1 Anslagssystemet inom försvaret,

§ 2 Inventering av förråd vid krigsmakten,

§ 3 De nya tjänstetecknen till arméns uniform m/60,

§ 10 Engångsemballage vid transport av tvätt,

§ 16 Familjevården inom mentalsjukvården,

§ 35 Konjunktur- och säsongutjämning inom byggnads- och anläggningsverksamheten

samt

§ 36 Beredskapsarbeten, rörelsestimulans och lokaliseringspolitik

har utskottet funnit vad statsrevisorernas berättelse i förevarande hänseenden

innehåller icke föranleda något utskottets uttalande, vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 1 december 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196A

9

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,

Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, fru

Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson,

Per Petersson, Harry Carlsson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herr

Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti,

Johansson i Norrköping, Andersson i Knäred, Blomkvist och Palm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:363 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa paragraf fer i riksdagens år 1963 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket. a1 i texten