Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner inom kriminalvårdens område m. m.

1964-12-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:184, Utlåtande i anledning av väckta motioner inom kriminalvårdens område m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 18 b år l!)6b

1

Nr 184

Utlåtande i anledning av väckta motioner inom kriminalvårdens

område m. m.

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 182) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 231), har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om en genomgripande genomgång och beredning

i parlamentarisk ordning för att häva krisläget inom kriminalpolitiken,

särskilt i de hänseenden, som belysts i motionerna, och innefattande

särskilt: 1) sådan planläggning av vårdarbetet att alla vårdbehövande kriminella

— både ungdomsbrottslingar och äldre — erhåller adekvat behandling

under ledning av psykiatriker och psykologer, 2) fullgod utbildning av

all vårdpersonal, 3) avskaffande av anstaltsslummen, 4) förbättrad rymningssäkerhet

vid statens anstalter, 5) lösning av eftervårdens bostadsproblem,

6) tillräckligt med ungdomsvårdsskolor och utredningshem så att

den kommunala ungdomsvården ej belastas samt 7) utvecklingsprogram

för en breddad forskning på kriminalpolitiskt betydelsefulla vårdområden.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Holmberg och Kaijser (I: 400) och den andra inom andra

kammaren av herr Anners m. fl. (II: 464), hemställts att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag om inrättande av en

professur i kriminologi vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund,

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av följande frågor,

nämligen a) utbyggnaden på längre sikt av den kriminologiska forskningen

och undervisningen jämte därmed sammanhängande problem beträffande

forskarrekryteringen, b) behovet av och rekryteringen på längre sikt av psykiatrer

och psykologer för fångvårdens behov och c) frågan om omedelbara

åtgärder för att förstärka de personella och tekniska resurserna hos poliskårerna

i storstäderna samt behovet på längre sikt av personella förstärkningar

inom rikets polisväsende jämte därmed sammanhängande rekryteringsproblem.

Under punkterna 1) och 2 a) i sistnämnda båda motioner framförda yrkanden

har statsutskottet tidigare behandlat i sitt utlåtande nr 55 (punkt

1).

Därjämte har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 184

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1964

kammaren av herr Sundin (I: 528) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustafsson i Ivårby (11:622), hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en parlamentarisk beredning skyndsamt

tillsättes med uppgift att utarbeta ett handlings- och upprustningsprogram

för effektivare insatser på kriminalvårdens och brottsförebyggandets områden.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 231

II: 464 och II: 622.

Utskottet. I föreliggande motioner har belysts ett flertal problem inom

kriminalvården. Sålunda har i motionerna I: 182 och 11:231 uttalats oro

övei den stigande brottsligheten och minskningen av andelen uppklarade

brott, ökade insatser inom den brottsförebyggande verksamheten och snara

åtgärder för att rusta upp kriminalvårdens resurser är enligt motionärernas

mening angelägna. I motionerna framhålles särskilt betydelsen av upprustning

och utbyggnad av anstaltsbeståndet, god personalutbildning, ökad

utbyggnad av den psykiatriska och psykologiska verksamheten samt utökning

av eftervårdens resurser. Behovet av en breddad forskning på kriminalpolitiskt

viktiga områden understrykes, liksom även angelägenheten av

att i möjligaste mån förbättra rymningssäkerheten vid anstalterna. Motionärerna

anför vidare i fråga om ungdomskriminaliteten bl. a., att dualismen

i fråga om ansvar och insatser mellan domstols- och fångvårdsväsendc

å ena sidan samt samhällets barna- och ungdomsvård å den andra sidan

inte bringats till någon lösning genom den nya barnavårdslagen och brottsbalken.

En genomgripande genomgång och beredning i parlamentarisk ordning

för att häva krisläget inom kriminalpolitiken är enligt motionärernas

mening motiverad. I huvudsak samma synpunkter har framförts i motionerna

1: 528 och II: 622, i vilka likaledes framförts krav på en parlamentarisk

beredning med uppgift att utarbeta ett handlings- och upprustningsprogram

inom ifrågavarande område. I motionerna I: 400 och II: 464 har,

såvitt nu är i fråga, berörts behovet av psykologer och psykiatrer inom

fångvården samt framhållits angelägenheten av att förstärka polisens personella

och tekniska resurser ävensom framförts krav om utredning i dessa

hänseenden.

Antalet intagna i fångvårdsanstalterna har visat en fortgående stegring.

Medelbeläggningen på anstalterna har enbart under de senaste åren stigit

från 4 826 år 1960 till drygt 5 100 år 1963. Maximibeläggningen under nämnda

år uppgick till 5 268 respektive 5 624. En ytterligare stegring synes ha

inträtt under år 1964. Enligt en av fångvårdsstyrelsen utarbetad prognos

skulle medelbeläggningen år 1970 öka till 6 973 och maximibeläggningen

till 7 624 och för år 1980 skulle enligt samma prognos motsvarande siffror

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr t8i år 7.964

3

kunna väntas bli 9 648 respektive 10 555. Den 1 mars 1964 disponerade kriminalvården

nominellt 5 463 platser. Det reella platsantalet var dock lägre

och uppgick till sammanlagt 5 301 platser. En viss överbeläggning föreligger

sålunda tidvis.

Här anförda uppgifter ger utskottet anledning dela den oro, som avspeglas

i förevarande motioner. Utskottet vill dock erinra om att en betydande

upprustning skett inom kriminalvården under senare år. Sålunda har under

det senaste decenniet tillkommit ett flertal nya anstalter, bl. a. i Ulriksfors,

Norrtälje, Tillberga, Tidaholm, Hälsingborg, Kumla, Mariefred, Hällby

och Roxtuna. Nedläggning av gamla anstalter har dock ännu icke kunnat

ske i planerad utsträckning. Däremot har några äldre anstalter omändrats

för att användas för specialändamål inom fångvården. En viss modernisering

har även i övrigt skett vid en del befintliga anstalter. Vidare har i årets

statsverksproposition presenterats en av fångvårdsstyrelsen upprättad utvecklingsplan

för den fortsatta utbyggnaden fram till år 1975 av anstaltsväsendet

(bil. 4, punkten 59). Utskottet vill med anledning av motionerna

I: 182 och II: 231 samt I: 528 och II: 622 understryka angelägenheten av

att upprustningen inom kriminalvården fortsättes med all kraft. Därvid är

det enligt utskottets mening betydelsefullt, att eftervårdens resurser särskilt

beaktas.

De i förenämnda motioner påtalade rymningarna från statliga anstalter

finner utskottet vara oroande och besvärliga att komma till rätta med. Utskottet

har sig dock bekant, att berörda myndigheter har sin uppmärksamhet

riktad på denna fråga.

Vad särskilt angår ungdomsvårdsskolorna torde enligt vad utskottet inhämtat

någon platsbrist inte föreligga. Platsantalet uppgick den 1 oktober

1964 till 1 046 och antalet intagna till 973.

Även i personellt hänseende har en upprustning skett vid såväl fångvårdsanstalterna

som ungdomsvårdsskolorna. Utskottet förutsätter, att denna

upprustning fortsättes, icke minst i vad avser tillsynspersonal vid fångvårdsanstalterna

med hänsyn bl. a. till personalens säkerhet. Vad särskilt

gäller psykiatrer och psykologer har bristen på sådan personal medfört, att

utbyggnaden av den psykiatriska och psykologiska verksamheten icke kunnat

ske i önskvärd utsträckning. Med anledning av förevarande motioner

vill utskottet framhålla, att det även enligt utskottets mening är angeläget

att denna verksamhet utbygges och att rekryteringen av erforderlig personal

stimuleras.

I motionerna I: 182 och II: 231 samt I: 528 och II: 622 har även personalutbildningen

berörts. Utskottet vill erinra om att grund- och fortsättningskurser

för olika personalkategorier inom förevarande vårdområden sedan

flera år tillbaka anordnas i fångvårdsstyrelsens och socialstyrelsens regi.

Vidare har försöksvis anordnats i personalutbildningsberedningens regi 3-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1964

månaders utbildningskurser för personal vid fångvårdsanstalter, alkoholistanstalter

och ungdomsvårdsskolor. Enligt vad utskottet inhämtat planeras

fortsatt sådan utbildning. Då frågan sålunda är föremål för statsmakternas

uppmärksamhet och eu icke obetydlig kursverksamhet redan pågår i respektive

ämbetsverks egen regi, synes någon särskild utredning rörande utbildningen

av vårdpersonal inom förevarande områden icke vara påkallad.

I sistnämnda fyra motioner har vidare berörts behovet av forskning inom

kriminalpolitiken. Frågan i vilken form denna forskning skall bedrivas finner

utskottet ganska komplicerad. Utskottet vill dock i detta sammanhang

erinra om att innevarande års riksdag fattat beslut om inrättande av en

professur i allmän kriminologi vid Stockholms universitet. Utskottet förutsätter,

att berörda myndigheter ägnar uppmärksamhet åt frågor av denna

art.

Vad angår den i motionerna I: 182 och II: 231 berörda frågan om ansvaret

för samhällets insatser mot ungdomskriminalitet vill utskottet erinra om

att första lagutskottet i sitt utlåtande nr 39 innevarande år i anledning av

väckta motioner om enhetlig handläggning av samhällsåtgärderna mot ungdomskriminalitet

icke funnit skäl att för närvarande upptaga handläggningsordningen

för ingripande mot unga lagöverträdare till omprövning. Först sedan

man vunnit en icke alltför kort tids erfarenhet av den praktiska tilllämpningen

av den nya lagstiftningen på detta område — den nya barnavårdslagen

och brottsbalken med därtill anknuten lagstiftning — torde enligt

första lagutskottets mening förutsättningar föreligga att bedöma, huruvida

andra former eller nya åtgärder bör övervägas. Statsutskottet vill för

sin del med anledning av förstnämnda motioner understryka vikten av ett

smidigt samarbete mellan berörda myndigheter så att en så effektiv kriminalvård

som möjligt kan ernås.

Med anledning av i motionerna I: 400 och II: 464 framfört krav om utredning

rörande förstärkning av de personella och tekniska resurserna inom

polisväsendet samt vad som anförts i fråga om polisens brottsförebyggande

och brottsutredande verksamhet i övriga förevarande motioner vill utskottet

erinra om att förstatligandet från och med den 1 januari 1965 av polisväsendet

avsetts skola leda till en allmänt ökad effektivitet i polisens arbete.

I avvaktan på erfarenheter av den nya organisationen finner sig utskottet

nu icke berett att tillstyrka i nämnda motioner framförda utredningskrav.

Icke heller beträffande övriga i förevarande motioner berörda frågor finner

utskottet behov för närvarande föreligga av utredning. Utskottet hemställer

därför,

aj att motionerna I: 182 och 11:231 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

b) att motionerna I: 400 och II: 464, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 18''r år 196i

5

c) att motionerna I: 528 och II: 622 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 december 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,

Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson,

fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson,

Per Petersson, Harry Carlsson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herr

Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti,

Johansson i Norrköping, Andersson i Knäred, Fagerlund och Turesson.

Reservationer

1) av herr Per Jacobsson

2) av herr Ståhl

3) av fröken Elmén

Stockholm 19G4. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.