Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar.

1964-12-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:196, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1964

1

Nr 196

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar.

(4:e avd.)

I propositionen nr 199 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 29 oktober

1964, föreslagit riksdagen att dels godkänna i förenämnda statsrådsprotokoll

föreslagna riktlinjer för långivning i samband med tidigarelagd

anskaffning av högertrafikbussar, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig

överensstämmelse härmed utfärda närmare föreskrifter för långivningen.

Statens högertrafikkommission har i skrivelse den 13 augusti 1964 framlagt

förslag till statlig lånefinansiering i viss omfattning för att underlätta

trafikföretagens kapitalanskaffning i samband med övergången till högertrafik.

I anslutning härtill har kommissionen redovisat yttranden av statskontoret,

riksrevisionsverket, Svenska lokaltrafikföreningen och Svenska

omnibusägareförbundet över en inom kommissionen upprättad promemoria

av i huvudsak samma innehåll som framställningen.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen och de avgivna

yttrandena torde få hänvisas till propositionen (s. 3—6).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i propositionen

angående övergång till högertrafik förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka

inrättandet av en statlig lånefond, avsedd att underlätta för bussföretagen

att finansiera sina kostnader i samband med omläggningen. Samtidigt

framhölls emellertid, att det kunde uppkomma fall, där det för omläggningens

genomförande framstod såsom absolut nödvändigt, att finansieringsfrågan

underlättades. Tredje lagutskottet anförde i sitt utlåtande

över propositionen (L3U 1963: 23) bl. a., att all möjlig hänsyn borde tagas

för att underlätta de likviditetsproblem, som kunde uppstå för bussföretagen

på grund av trafikreformen. Med hänsyn till departementschefens uttalande

i frågan tog utskottet för givet, att olika vägar att lösa problemen

skulle undersökas och erforderliga åtgärder bli vidtagna.

Departementschefen anför vidare följande.

Sedan frågan aktualiserats om medverkan från statens sida vid trafikBihang

till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 196

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 196''r

företagens finansiering av omställningen av fordonsparken liar statens

högertrafikkommission framlagt förslag till statligt finansieringsstöd. Under

ärendets handläggning har vissa kompletterande uppgifter inhämtats

från kommissionen. Kommissionens förslag innebär, att möjligheter öppnas

att lämna lån åt trafikförelag i sådana fall då fordonsanskaffning kommer

att ske tidigare än normalt till följd av beslut av kommissionen. Därvid har

kommissionen utgått från att tidigareläggning kan komma i fråga endast

då ersättningen för tidigarcläggningen är lägre än ombyggnadskostnaden

för fordonet. Vidare har kommissionen ansett, att fordonsanskaffningen

skall tidigareläggas så snart kostnaden för tidigareläggningen är lägre än

ombyggnadskostnaden. Slutligen har kommissionen uppgivit, att ersättning

för tidigarelagd fordonsanskaffning bör beräknas som om det nya fordonet

levereras vid tidpunkten för trafikomläggningen samt att tidigarelagd nyanskaffning

bör ske i så nära anslutning som möjligt till nämnda tidpunkt.

1 propositionen angående övergång till högertrafik har som allmän princip

fastslagits, att alla för trafikomläggningens genomförande nödvändiga

kostnader skall ersättas. Den som haft sådana kostnader bör sålunda, å ena

sidan, hållas skadeslös men, å andra sidan, ej göra någon vinst genom ersättningen.

Frågan om ombyggnad alternativt tidigarelagd nyanskaffning bör

i princip bedömas efter vad som från företagsekonomiska och samhällsekonomiska

synpunkter är lämpligt, dock att ersättning icke utgår med högre

belopp än ombyggnadskostnaden. Givetvis innebär en tidigarelagd anskaffning

eu ekonomisk belastning för trafikföretaget. För vissa trafikföretag

kan det också innebära ett visst risktagande att nyanskaffa bussar. Enligt

min mening måste det stå i överensstämmelse med de allmänna principerna

rörande ersättning för kostnad till följd av trafikreformen att ombyggnad i

särskilda undantagsfall kan komma till stånd. Även om kostnaden för tidigareläggning

av anskaffningen skulle vara lägre än kostnaderna för ombyggnad

av fordonet bör den därför få läggas till grund för beräkningen

av ersättningen bara i sådana fall då detta godtages av bussföretaget. Skulle

det i sådant fall röra sig om en väsentlig skillnad mellan den av högertrafikkommissionen

enligt de allmänna principerna beräknade ersättningen och

den av bussföretaget uppskattade kostnaden, bör kommissionen underställa

frågan Kungl. Maj :t för avgörande, vilket ersättningsaltemativ som skall

användas. De fall då ombyggnad kommer att ske trots att tidigarelagd nyanskaffning

ställer sig billigare kan exempelvis avse trafikföretag, som icke

bär möjlighet fortsätta driften om de belastas med en nyanskaffning.

Vid bedömningen av behovet av finansieringsstöd vid tidigarelagd anskaffning

av fordon för högertrafik utgår jag från att erforderligt kapital i

flertalet fall kan erhållas genom att företagen utnyttjar sina normala finansieringsmöjligheter.

Jag delar emellertid kommissionens uppfattning, att

svårigheter i vissa fall kan uppstå. Det torde därför vara nödvändigt för att

underlätta högertrafikreformens genomförande, att som komplement till

utgående ersättning för kostnader för övergången till högertrafik möjligheter

till statligt finansieringsstöd öppnas i sådana fall. En sådan anordning

innebär även för kommissionen större möjligheter att rationellt planlägga

arbetet med omställningen av bussparken inför reformen. Enligt min mening

är det därför angeläget, att ett principbeslut rörande det statliga stödet

nu fattas.

I likhet med kommissionen förordar jag'', att direkta statliga lån skall

kunna lämnas. Härvid bör i huvudsak samma regler gälla som för långivning

i öppna marknaden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 196b

3

Lån bör endast kunna ges åt trafikföretag. Som låntagare torde nästan

undantagslöst komma att uppträda trafikföretag, som bedriver linjetrafik.

Lånebeloppet bör, som kommissionen föreslagit, i varje särskilt fall beräknas

till högst skillnaden mellan anskaffningskostnaden för nytt fordon

av ungefär samma storlek och standard som det gamla och beräknad ersättning

för tidigareläggningen.

I fråga om lånetiden har kommissionen föreslagit, att denna i första hand

begränsas till att omfatta tidigareläggningsperioden. I andra hand bör hänsyn

tagas till den praxis som tillämpas inom bilhandeln vid försäljning av

här avsedda fordon.

Enligt min mening synes det lämpligt att, på sätt kommissionen föreslagit,

begränsa lånetiden till tidigareläggningsperioden. I vissa fall torde

emellertid lånetiden härigenom bli för kort för att trafikföretagen skall

kunna återbetala lånen. För att få eu så nära anknytning som möjligt till

den allmänna marknadens villkor bör därför lånetiden kunna bestämmas

till högst fyra år med möjlighet för kommissionen att, därest synnerliga

skäl anses föreligga för en längre lånetid, förlänga denna till högst fem år.

Under lånetiden bör amortering ske enligt uppgjord amorteringsplan.

Kommissionen föreslår, att ränta skall utgå på lämnade lån men att denna

bör avräknas mot den räntegottgörelse av samma storlek som låntagaren

blir berättigad till enligt ersättningskungörelsen. 1 likhet med kommissionen

anser jag, att ränta bör utgå på lämnade lån. Enligt vad jag inhämtat

från kommissionen har denna nu fastställt regler för beräkning av ersättning

för tidigarelagd anskaffning. Dessa regler är så utformade, att räntegottgörelse

ingår i'' den sammanlagda ersättningen för tidigareläggningen.

Under sådana förhållanden bör någon avräkning icke ske under tidigareläggningsperioden.

Räntan bör anknyta till allmänna marknadens räntevillkor. Jag förordar

därför, att en rörlig ränta utgår efter en räntefot som är två procentenhetei

högre än riksbankens vid varje tidpunkt gällande diskonto. Dröjsmålsräntan

bör vara ännu två procent högre.

1 likhet med kommissionen anser jag, alt säkerhet bör krävas för lämnade

lån. Säkerheten bör bedömas enligt bankmässiga grunder. Svårigheter kan

emellertid uppstå för trafikföretag att prestera godtagbar säkerhet. \ id sådant

förhållande bör kraven på säkerhet kunna eftersättas något och som

lånevillkor även föreskrivas, att låntagarna skall hålla det med långivningen

avsedda fordonet helförsäkrat samt cj överlåta detsamma utan långivarens

medgivande. Som ytterligare villkor för lån bör kunna föreskrivas att

för den händelse genom ny lagstiftning inteckning i trafikföretags rörelsetillgångar

skulle tillskapas låntagaren skall medge sådan inteckning.

Frågor rörande långivningen bör lämpligen prövas i samband med att

statens högertrafikkommission granskar trafikföretagens planer för omställning

av fordonsparken, .lag biträder därför förslaget, att kommissionen

bör vara lånebeviljande myndighet. Ansökningar om lån bör därför inges

till kommissionen. Likaledes finner jag det lämpligt, att de kamerala

och juridiska uppgifterna i samband med långivningen omhänderhas av

statskontoret.

Det totala lånebehovet har av kommissionen på grundval av från trafikföretagen

inhämtade uppgifter om önskade lånebelopp beräknats till mellan

75 och 125 milj. kr. Med hänsyn till att en viss allmän överskattning av lånebeloppet

torde vidlåda eu beräkning av denna art, bedömer jag, att det sammanlagda

lånebehovet icke kommer att överstiga 75 milj. kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 196b

Kommissionen har föreslagit, att finansieringen av långivningen skall ske

genom att medel anvisas under anslaget Kostnader för övergång till högertrafik.

Då särskilda medel för långivningen icke torde erfordras under innevarande

budgetår är jag icke nu beredd att ta ställning till frågan om den

anslagstekniska redovisningen av långivningen. Jag avser att senare framlägga

förslag härom.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, jag i det föregående förordat, utfärda de närmare

föreskrifter som erfordras för långivningen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär att principbeslut nu

bör fattas om statlig långivning — på vissa i propositionen närmare angivna

villkor — för att underlätta anskaffningen av högertrafikbussar i sådana

fall, då anskaffningen sker tidigare än normalt. Utskottet, som tillstyrker

förslaget och icke heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i sammanhanget i övrigt anfört och förordat, hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 29 oktober 1964 föreslagna riktlinjer för

långivning i samband med tidigarelagd anskaffning av

högertrafikbussar;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll

föreslagit utfärda närmare föreskrifter för långivningen.

Stockholm den 8 december 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken

Andersson, herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Virgin, Fritz Persson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson,

Källqvist och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén,

herr Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,

Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred,

Fagerlund, Löfroth och Heidenberg.

ESSELTE AB. STHLM «4

444012

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:381 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående viss upprustning av Djurgården TO. TO. s. 1 i texten