Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar.
1964-12-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:196, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1964
1
Nr 196
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar.
(4:e avd.)
I propositionen nr 199 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 29 oktober
1964, föreslagit riksdagen att dels godkänna i förenämnda statsrådsprotokoll
föreslagna riktlinjer för långivning i samband med tidigarelagd
anskaffning av högertrafikbussar, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse härmed utfärda närmare föreskrifter för långivningen.
Statens högertrafikkommission har i skrivelse den 13 augusti 1964 framlagt
förslag till statlig lånefinansiering i viss omfattning för att underlätta
trafikföretagens kapitalanskaffning i samband med övergången till högertrafik.
I anslutning härtill har kommissionen redovisat yttranden av statskontoret,
riksrevisionsverket, Svenska lokaltrafikföreningen och Svenska
omnibusägareförbundet över en inom kommissionen upprättad promemoria
av i huvudsak samma innehåll som framställningen.
Beträffande den närmare innebörden av framställningen och de avgivna
yttrandena torde få hänvisas till propositionen (s. 3—6).
Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i propositionen
angående övergång till högertrafik förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka
inrättandet av en statlig lånefond, avsedd att underlätta för bussföretagen
att finansiera sina kostnader i samband med omläggningen. Samtidigt
framhölls emellertid, att det kunde uppkomma fall, där det för omläggningens
genomförande framstod såsom absolut nödvändigt, att finansieringsfrågan
underlättades. Tredje lagutskottet anförde i sitt utlåtande
över propositionen (L3U 1963: 23) bl. a., att all möjlig hänsyn borde tagas
för att underlätta de likviditetsproblem, som kunde uppstå för bussföretagen
på grund av trafikreformen. Med hänsyn till departementschefens uttalande
i frågan tog utskottet för givet, att olika vägar att lösa problemen
skulle undersökas och erforderliga åtgärder bli vidtagna.
Departementschefen anför vidare följande.
Sedan frågan aktualiserats om medverkan från statens sida vid trafikBihang
till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 196
2
Statsutskottets utlåtande nr 196 år 196''r
företagens finansiering av omställningen av fordonsparken liar statens
högertrafikkommission framlagt förslag till statligt finansieringsstöd. Under
ärendets handläggning har vissa kompletterande uppgifter inhämtats
från kommissionen. Kommissionens förslag innebär, att möjligheter öppnas
att lämna lån åt trafikförelag i sådana fall då fordonsanskaffning kommer
att ske tidigare än normalt till följd av beslut av kommissionen. Därvid har
kommissionen utgått från att tidigareläggning kan komma i fråga endast
då ersättningen för tidigarcläggningen är lägre än ombyggnadskostnaden
för fordonet. Vidare har kommissionen ansett, att fordonsanskaffningen
skall tidigareläggas så snart kostnaden för tidigareläggningen är lägre än
ombyggnadskostnaden. Slutligen har kommissionen uppgivit, att ersättning
för tidigarelagd fordonsanskaffning bör beräknas som om det nya fordonet
levereras vid tidpunkten för trafikomläggningen samt att tidigarelagd nyanskaffning
bör ske i så nära anslutning som möjligt till nämnda tidpunkt.
1 propositionen angående övergång till högertrafik har som allmän princip
fastslagits, att alla för trafikomläggningens genomförande nödvändiga
kostnader skall ersättas. Den som haft sådana kostnader bör sålunda, å ena
sidan, hållas skadeslös men, å andra sidan, ej göra någon vinst genom ersättningen.
Frågan om ombyggnad alternativt tidigarelagd nyanskaffning bör
i princip bedömas efter vad som från företagsekonomiska och samhällsekonomiska
synpunkter är lämpligt, dock att ersättning icke utgår med högre
belopp än ombyggnadskostnaden. Givetvis innebär en tidigarelagd anskaffning
eu ekonomisk belastning för trafikföretaget. För vissa trafikföretag
kan det också innebära ett visst risktagande att nyanskaffa bussar. Enligt
min mening måste det stå i överensstämmelse med de allmänna principerna
rörande ersättning för kostnad till följd av trafikreformen att ombyggnad i
särskilda undantagsfall kan komma till stånd. Även om kostnaden för tidigareläggning
av anskaffningen skulle vara lägre än kostnaderna för ombyggnad
av fordonet bör den därför få läggas till grund för beräkningen
av ersättningen bara i sådana fall då detta godtages av bussföretaget. Skulle
det i sådant fall röra sig om en väsentlig skillnad mellan den av högertrafikkommissionen
enligt de allmänna principerna beräknade ersättningen och
den av bussföretaget uppskattade kostnaden, bör kommissionen underställa
frågan Kungl. Maj :t för avgörande, vilket ersättningsaltemativ som skall
användas. De fall då ombyggnad kommer att ske trots att tidigarelagd nyanskaffning
ställer sig billigare kan exempelvis avse trafikföretag, som icke
bär möjlighet fortsätta driften om de belastas med en nyanskaffning.
Vid bedömningen av behovet av finansieringsstöd vid tidigarelagd anskaffning
av fordon för högertrafik utgår jag från att erforderligt kapital i
flertalet fall kan erhållas genom att företagen utnyttjar sina normala finansieringsmöjligheter.
Jag delar emellertid kommissionens uppfattning, att
svårigheter i vissa fall kan uppstå. Det torde därför vara nödvändigt för att
underlätta högertrafikreformens genomförande, att som komplement till
utgående ersättning för kostnader för övergången till högertrafik möjligheter
till statligt finansieringsstöd öppnas i sådana fall. En sådan anordning
innebär även för kommissionen större möjligheter att rationellt planlägga
arbetet med omställningen av bussparken inför reformen. Enligt min mening
är det därför angeläget, att ett principbeslut rörande det statliga stödet
nu fattas.
I likhet med kommissionen förordar jag'', att direkta statliga lån skall
kunna lämnas. Härvid bör i huvudsak samma regler gälla som för långivning
i öppna marknaden.
Statsutskottets utlåtande nr 196 år 196b
3
Lån bör endast kunna ges åt trafikföretag. Som låntagare torde nästan
undantagslöst komma att uppträda trafikföretag, som bedriver linjetrafik.
Lånebeloppet bör, som kommissionen föreslagit, i varje särskilt fall beräknas
till högst skillnaden mellan anskaffningskostnaden för nytt fordon
av ungefär samma storlek och standard som det gamla och beräknad ersättning
för tidigareläggningen.
I fråga om lånetiden har kommissionen föreslagit, att denna i första hand
begränsas till att omfatta tidigareläggningsperioden. I andra hand bör hänsyn
tagas till den praxis som tillämpas inom bilhandeln vid försäljning av
här avsedda fordon.
Enligt min mening synes det lämpligt att, på sätt kommissionen föreslagit,
begränsa lånetiden till tidigareläggningsperioden. I vissa fall torde
emellertid lånetiden härigenom bli för kort för att trafikföretagen skall
kunna återbetala lånen. För att få eu så nära anknytning som möjligt till
den allmänna marknadens villkor bör därför lånetiden kunna bestämmas
till högst fyra år med möjlighet för kommissionen att, därest synnerliga
skäl anses föreligga för en längre lånetid, förlänga denna till högst fem år.
Under lånetiden bör amortering ske enligt uppgjord amorteringsplan.
Kommissionen föreslår, att ränta skall utgå på lämnade lån men att denna
bör avräknas mot den räntegottgörelse av samma storlek som låntagaren
blir berättigad till enligt ersättningskungörelsen. 1 likhet med kommissionen
anser jag, att ränta bör utgå på lämnade lån. Enligt vad jag inhämtat
från kommissionen har denna nu fastställt regler för beräkning av ersättning
för tidigarelagd anskaffning. Dessa regler är så utformade, att räntegottgörelse
ingår i'' den sammanlagda ersättningen för tidigareläggningen.
Under sådana förhållanden bör någon avräkning icke ske under tidigareläggningsperioden.
Räntan bör anknyta till allmänna marknadens räntevillkor. Jag förordar
därför, att en rörlig ränta utgår efter en räntefot som är två procentenhetei
högre än riksbankens vid varje tidpunkt gällande diskonto. Dröjsmålsräntan
bör vara ännu två procent högre.
1 likhet med kommissionen anser jag, alt säkerhet bör krävas för lämnade
lån. Säkerheten bör bedömas enligt bankmässiga grunder. Svårigheter kan
emellertid uppstå för trafikföretag att prestera godtagbar säkerhet. \ id sådant
förhållande bör kraven på säkerhet kunna eftersättas något och som
lånevillkor även föreskrivas, att låntagarna skall hålla det med långivningen
avsedda fordonet helförsäkrat samt cj överlåta detsamma utan långivarens
medgivande. Som ytterligare villkor för lån bör kunna föreskrivas att
för den händelse genom ny lagstiftning inteckning i trafikföretags rörelsetillgångar
skulle tillskapas låntagaren skall medge sådan inteckning.
Frågor rörande långivningen bör lämpligen prövas i samband med att
statens högertrafikkommission granskar trafikföretagens planer för omställning
av fordonsparken, .lag biträder därför förslaget, att kommissionen
bör vara lånebeviljande myndighet. Ansökningar om lån bör därför inges
till kommissionen. Likaledes finner jag det lämpligt, att de kamerala
och juridiska uppgifterna i samband med långivningen omhänderhas av
statskontoret.
Det totala lånebehovet har av kommissionen på grundval av från trafikföretagen
inhämtade uppgifter om önskade lånebelopp beräknats till mellan
75 och 125 milj. kr. Med hänsyn till att en viss allmän överskattning av lånebeloppet
torde vidlåda eu beräkning av denna art, bedömer jag, att det sammanlagda
lånebehovet icke kommer att överstiga 75 milj. kr.
4
Statsutskottets utlåtande nr 196 år 196b
Kommissionen har föreslagit, att finansieringen av långivningen skall ske
genom att medel anvisas under anslaget Kostnader för övergång till högertrafik.
Då särskilda medel för långivningen icke torde erfordras under innevarande
budgetår är jag icke nu beredd att ta ställning till frågan om den
anslagstekniska redovisningen av långivningen. Jag avser att senare framlägga
förslag härom.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, jag i det föregående förordat, utfärda de närmare
föreskrifter som erfordras för långivningen.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär att principbeslut nu
bör fattas om statlig långivning — på vissa i propositionen närmare angivna
villkor — för att underlätta anskaffningen av högertrafikbussar i sådana
fall, då anskaffningen sker tidigare än normalt. Utskottet, som tillstyrker
förslaget och icke heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i sammanhanget i övrigt anfört och förordat, hemställer följaktligen,
att riksdagen må
a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 29 oktober 1964 föreslagna riktlinjer för
långivning i samband med tidigarelagd anskaffning av
högertrafikbussar;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll
föreslagit utfärda närmare föreskrifter för långivningen.
Stockholm den 8 december 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken
Andersson, herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Virgin, Fritz Persson,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson,
Källqvist och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén,
herr Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,
Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Andersson i Knäred,
Fagerlund, Löfroth och Heidenberg.
ESSELTE AB. STHLM «4
444012
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:381 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående viss upprustning av Djurgården TO. TO. s. 1 i texten