Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
1964-02-25 · 31 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
1
Nr 3
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1964/65 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Tredje huvudtiteln
Utrikesdepartementet m. m.
l:o) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t (bilaga 5, punkt 1, s. 4—9 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari 1964) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för utrikesförvaltningen, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för utrikesförvaltningen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65, dels ock
till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 39 350 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Hagberg m. fl. väckt motion (11:427), vari hemställts
att riksdagen, vid bifall till regeringens förslag om en viss utbyggnad av
den diplomatiska representationen, i skrivelse till regeringen understryker
nödvändigheten av att Sveriges diplomatiska och konsulära förbindelser
med de nya staterna utbygges i ett snabbare tempo och att riksdagen avvaktar
förslag från regeringen i detta syfte.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 40 960 000 kr.
Beträffande diplomatisk och konsulär personal framhålles
i huvudsak följande.
1 Bihang till riksdagens protokoll lOGfr. 6 samt. Nr 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196i
Etter verkställd utredning under hösten 1963 föreslår departementscheten
att juridiska byrån indelas i tre sektioner, vardera under ledning av en
byrådirektör i lönegraden A 27. Till byrån hänföres varken traktatsektionen
eller törtattningsexpeditionen, vilka lyder direkt under avdelningschefen.
Uppdelningen av ärenden och ärendegrupper mellan sektionerna har
skett i huvudsak etter den principen, att frågor av allmän juridisk natur
hänförts till den törsta sektionen, vars chef jämväl skall vara föredragande
i regeringsrätten, medan frågor som gäller tillämpad rätt hänförts till den
andra sektionen och nationaliserings- och ersättningsfrågor tillagts den
tredje sektionen. Departementschefen förordar att nämnda sektionsindelning
genomföres samt att tre tjänster som byrådirektör i lönegraden A 27
inrättas för sektionscheferna genom uppflyttning av tre tjänster som förste
sekreterare i lönegraden A 23.
I 1962 års statsverksproposition (bil. 5 s. 7) anmäldes, att en särskild arbetsgrupp
för koordinering av handläggningen av de internationella biståndsärendena
inom departementet tillskapats under hösten 1961. Arbetsgruppen
består för närvarande av ett sändebud i disponibilitet, vilken tjänstgör
på deltid inom gruppen, två byråchefer i lönegraderna B 2 och B 1, en
byrådirektör, två förste sekreterare samt en attaché. UD-utredningen uttalade
(prop. 1963: 75 s. 23) i samband med att byråchefstjänsten i lönegraden
B 2 inrättades att en omprövning av den nu tillämpade organisationen enligt
utredningens uppfattning borde verkställas inom något eller några år.
De ökade krav som de internationella biståndsfrågornas handläggning i
departementet ställer på arbetsgruppens ledning synes departementschefen
redan nu motivera, att den byråchefstjänst i lönegraden B 2 som tillskapats
genom prop. 1963: 75 utbytes mot en tjänst i lönegraden B 4.
Enligt den från den 1 juli 1963 gällande organisationen har Sverige såväl
i Budapest som i Bukarest ett legationsråd i lönegraden B 1. Den sistnämnde
är jämväl törordnad som legationsråd i Sofia, där Sverige inte har någon
fast diplomatisk representation. Ambassadören i Moskva är ackrediterad
som envoyé jämväl i Bukarest och Sofia. Legationen i Budapest är underställd
ambassadören i Prag, som i den ungerska huvudstaden är ackrediterad
som envoyé. I Sofia tillvaratages de löpande svenska intressena av det
olönade svenska generalkonsulatet, vid vilket svensk personal inte finnes
placerad.
Med hänsyn bl. a. till det stigande varuutbytet och den ökande strömmen
av svenska resenärer till ifrågavarande tre sydösteuropeiska länder finner
departementschefen det angeläget att nu genomföra en förstärkning av den
svenska diplomatiska representationen i dessa länder. Departementschefen
föreslår därför att en ny beskickning inrättas i Sofia samt att beskickningarna
i Budapest och Bukarest erhåller ställning som självständiga utlandsmyndigheter,
ledda av tjänstemän i sändebudsgraden. Nuvarande arrange
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196i
3
niang med sidoackrediteringar bör sålunda upphävas. Förslaget kräver att
tre nya tjänster i sändebudsgraden inrättas, medan två tjänster i rådsgraden,
som nu innehas av legationsråden i Budapest och Bukarest, kan indragas.
Därjämte erfordras en ny kanslibiträdestjänst för den föreslagna
beskickningen i Sofia.
Beträffande administrativ personal föreslås att en amanuenstjänst
i reglerad befordringsgång inrättas vid pressbyråns allmänna sektion.
Fn tjänst i lönegraden A 11 och en i lönegraden A 7 vid departementets
materielförråd anses böra avföras ur personalförteckningen, då materielförrådets
arbetsuppgifter i och med utgången av innevarande budgetår överflyttas
på postverkets centralförråd.
Beträffande pressattachéer föreslås att tre pressattachétjänster i
lönegraden A 25 uppflyttas till pressrådstjänster i lönegraden B 1. För att
täcka behovet av press- och informationstjänst i Schweiz och Österrike —
särskilt angeläget med hänsyn till det fortgående samarbetet inom EFTA
— föreslås att en ny tjänst som pressattaché i lönegraden A 25 inrättas.
Behov har uppkommit att förfoga över ytterligare en biträdande pressattaché,
vilken tills vidare skulle placeras i London. Departementschefen avser
därför att med anlitande av vakansmedel inrätta en extra tjänst som
biträdande pressattaché i lönegraden högst Ag 21.
Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöversynen har upptagit frågan
om den tekniska regleringen av utlandstjänstemännens löneförmåner
till slutlig prövning. Denna reglering torde komma att medtöra att vissa
f. n. utgående tillägg, såsom ortstillägg, utomeuropeiskt tillägg, chargé
d’affaires-tillägg och prisutjämningstillägg kan borttagas och ersättas med
ett tillägg, benämnt utlandstillägg. I enlighet härmed har under avlöningsanslaget,
anslagsposten Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, uppförts en ny delpost benämnd Utlandstillägg. I stället
försvinner dels under nämnda anslagspost delposten Prisutjämningstillägg,
dels under delposten Särskilda förmåner i övrigt posterna Ortstillägg, Utomeuropeiskt
tillägg och Chargé d’affaires-tillägg.
Under sistnämnda delpost har för innevarande budgetår upptagits en post
till Barnbidrag. Denna post bör numera under benämningen Barnförmåner
avse samtliga sådana förmåner till utlandstjänstemän, nämligen barntillägg,
utbildningsbidrag och barnresebidrag. Posterna Ersättning för hållande av
bil, Förflyttningsbidrag och Hemmatillägg under nyss nämnda delpost —- för innevarande budgetår upptagna till sammanlagt 630 000 kr. — beräknas
minska till sammanlagt 600 000 kr. Posten Språktillägg — för innevarande
budgetår 15 000 kr. — bortfaller i samband med utbildningsverksamhetens
omläggning.
Tekniskt svarar sålunda under posten Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän borttagandet av delposten Prisutjäm
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande nr 3 år t96i
ningstillägg och — under delposten Särskilda förmåner i övrigt_av pos
terna
Ortstillägg, Barnbidrag, Utomeuropeiskt tillägg och Chargé d’affairestillägg
eller tillhopa 10 655 000 kr. mot tillkomsten av ett särskilt anslag,
benämnt Representationsbidrag för utlandstjänstemän (3 300 000) och delposten
Utlandstillägg (5 650 000) samt — under delposten Särskilda förmåner
i övrigt — av posten Barnförmåner (2 250 000). Den företagna nettoökningen
å de nya anslagen å 545 000 kr. är betingad av ökat medelsbehov
på grund av utrikesrepresentationens personella utbyggnad, beräknad
ökning av antalet bidragsberättigade barn samt prishöjningar utomlands.
Den genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1962 fastställda staten för
ortstillägg, som gäller tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, bör upphöra
att gälla med utgången av innevarande budgetår.
De ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) och andra
författningar, som kan föranledas av det nya avlöningssystemet för utlandstjänstemännen,
torde under våren 1964 komma att anmälas för riksdagen.
Posten Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd personal torde uppräknas
med 500 000 kr. avsedda att bl. a. täcka de allmänna lönestegringarna
till lokalanställd personal. Anslagsposten Ersättningar till expertis och
tillfällig arbetskraft torde höjas med 15 000 kr. till 125 000 kr.
Anslaget Utrikesförvaltningen; Avlöningar föreslås för nästa budgetår
upptört med 39 350 000 kr., vilket jämfört med det för innevarande budgetår
beviljade anslaget innebär en minskning med 1 610 000 kr.
Utskottet. På förslag av Kungl. Maj :t fattade 1963 års riksdag beslut om
en betydande förstärkning av utrikesförvaltningens organisation, personalresurser
och administration m. m. Dessa beslut ha från och med den 1 juli
1963 börjat genomföras. I årets statsverksproposition framföras förslag,
vilka huvudsakligen avse viss komplettering av ifrågavarande utbyggnad.
Vad beträffar förslaget om indelning av utrikesdepartementets juridiska
byrå i tre sektioner, vardera under ledning av en byrådirektör i lönegraden
A 27, finner utskottet den föreslagna organisationen motiverad och tillstvrker
alltså förslaget.
Hösten 1961 tillskapades inom utrikesdepartementet en särskild arbetsgrupp
för koordinering av handläggningen av de internationella biståndsärendena.
Med hänsyn till det svenska utvecklingsbiståndets ökade omfattning
och därav följande ansvällning av arbetsuppgifterna ansåg förra årets
riksdag, att en omprövning framdeles borde ske av ifrågavarande organisation.
Riksdagen beslöt, att under tiden en fast chefstjänst i B 2 inrättades.
De ökade krav, som de internationella biståndsfrågornas handläggning
i departementet ställa på arbetsgruppens ledning, motivera enligt departementschefen,
att nämnda byråchefstjänst utbytes mot en tjänst i lönegraden
B 4. Utskottet vill icke framställa någon erinran mot detta förslag, som
alltså tillstyrkes.
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
5
Såsom ovan antytts beslöt förra årets riksdag, på grundval av en av UDutredningen
gjord ingående översyn av vår utrikesrepresentation, inrättandet
av nya lönade utlandsmyndigheter samt förstärkning i övrigt av utrikestjänsten.
Under hänvisning härtill och då utskottet anser självfallet,
att Kungl. Maj :t fortgående följer frågan om fortsatt utbyggnad av våra
diplomatiska och konsulära förbindelser utomlands avstyrkes motionen
II: 427.
Utskottet vill erinra om att UD-utredningen i förenämnda översyn av vår
utrikesrepresentation framhållit, att formerna för Sveriges representation
i Sydösteuropa möjligen förtjänade att i sinom tid omprövas. Vid 1963 års
riksdagsbehandling av utredningens betänkande framhöll utskottet, att utskottet
förutsatte att Kungl. Maj:t följde utvecklingen på här ifrågavarande
område och vidtoge de åtgärder, som utvecklingen kunde aktualisera. Utskottet
finner med tillfredsställelse, att Kungl. Maj :t nu upptagit denna
fråga till prövning och föreslagit att representationen i Sydösteuropa förstärkes
genom att en ny beskickning upprättas i Sofia och beskickningarna
i Budapest och Bukarest få självständig ställning. Utskottet, som anser
goda skäl tala för ifrågavarande förslag, tillstyrker detsamma.
Såsom departementschefen framhållit uttalade UD-utredningen beträffande
pressattachéernas ställning att kontakten med pressen ofta krävde
tillgång till informationsvägar på ett relativt högt plan och att det därför
vore av vikt att vederbörande tjänsteman hade en ställning, som gav honom
full möjlighet att utnyttja dessa vägar. I anslutning härtill föreslår departementschefen
att tre pressattachétjänster i lönegraden A 25 uppflyttas till
pressrådstjänster i lönegraden B 1. Utskottet har icke någon erinran mot
förslaget i denna del. Ej heller har utskottet något att invända mot att —
i syfte att täcka behovet av press- och informationstjänst i Schweiz och
Österrike — en ny tjänst som pressattaché i lönegrad A 25 inrättas. Utskottet
anser lämpligt, att denne pressattaché, när så anses påkallat, särskilt
bevakar nyhetstjänsten i Geneve, som fått en allt större vikt för verksamheten
inom Förenta Nationerna och andra internationella organ.
Departementschefens förslag till personalförändringar i övrigt lämnar utskottet
utan erinran. Detsamma gäller anslagsberäkningen och i samband
därmed föreslagna budgettekniska ändringar.
Utskottet hemställer,
1. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för utrikesförvaltningen som föranledes
av vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari
1964;
b) godkänna följande avlöningsstat för utrikesförvalt
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
ningen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, ministern
för utrikes ärendena ....................
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................
3. Arvoden bestämda av Kungl. Maj :t........
4. Exspektansarvoden bestämda av Kungl. Maj :t
5. Avlöningar till icke-ordinarie personal......
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
-
ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..........
a) Representationsbidrag till ministern
för utrikes ärendena .... 30 000
b) Representations- och hyresbidrag
till vissa befattningshavare
i utrikesdepartementet ...... 77 000
c) Utlandstillägg................ 5 650 000
d) Särskilda förmåner i övrigt, förslagsvis
.................... 2 850 000
7. Rörligt tillägg, förslagsvis ................
8. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd
personal ................................
9. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................
60 000
10 296 000
20 000
300 000
7 497 000
8 607 000
7 945 000
4 500 000
125 000
Summa kr. 39 350 000
c) till Utrikesförvaltning en: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 39 350 000 kr.;
II. att motionen 11:427 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 9 och 10) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 11 011 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9 870 000 kr.
Anslagsposterna sjukvård m. m„ Reseersättningar och Flyttningsersättningar
föreslås med hänsyn till väntade kostnadsstegringar och beslutad
utbyggnad av utrikesrepresentationen ökade med 50 000 kr., 100 000 kr. respektive
200 000 kr. Posten Publikationstryck föreslås ökad med 60 000 kr.,
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
7
bl. a. för tryckning på spanska språket av en instruktionsbok för Sveriges
representation i utlandet. Posten Fraktkostnader föreslås till följd av ökad
belastning höjd med 200 000 kr. Posten Utbildningsverksamhet föreslås
ökad med 65 000 kr. i syfte att ge ökade resurser åt den utbildningsverksamhet,
som bedrives inom utrikesdepartementet i enlighet med de av
1063 års riksdag uppdragna riktlinjerna. Posten Expenser har ansetts böra
ökas med sammanlagt 466 000 kr.
Utskottet har vid sin granskning av den verkställda anslagsberäkningen
icke funnit något vara att erinra, varför utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Utrikesförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
11 011 000 kr.
3:o) Representationsbidrag till utlandstjänstemän. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 3, s. 11) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 3 300 000 kr.
Enligt beslut av 1963 års riksdag har medel avsedda för representation
utomlands utbrutits ur lönerna och räknas numera såsom särskilda representationsbidrag.
Dessa bidrag bör från och med budgetåret 1964/65 utgå
från ett särskilt obetecknat anslag för representation utomlands, uppfört
under tredje huvudtiteln. Bidragens storlek bör fastställas av ministern för
utrikes ärendena efter hörande av utrikesförvaltningens lönenämnd i enlighet
med de grunder som föreslagits i proposition 1963: 75.
Utskottet, Kungl. Maj :ts förslag står i överensstämmelse med de av 1963
års riksdag fastställda riktlinjerna för ett nytt lönesystem för tjänstemän
inom utrikesrepresentationen m. fl. Utskottet tillstyrker alltså, att ett särskilt
anslag anvisas för ändamålet och har icke något alt erinra mot storleken
av det äskade beloppet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Representationsbidrag till utlandstjänstemän
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av
3300 000 kr.
4:o) Vissa bostadskostnadsersättningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 4, s. 11), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa bostadskostnadsersättningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000
kr.
8
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
5:o) Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 11 och 12) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
2 500 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kr.
Utrikesdepartementets bostadsmöbleringsutredning framlade föregående
höst förslag till principer för statsmöblering av bostäder för utsända diplomatiska
och konsulära tjänstemän m. fl. Efter sedvanligt remissförfarande
är promemorian för närvarande föremål för överväganden inom Kungl.
Maj :ts kansli. För att möjliggöra en delvis engångsartad ökning av underhållet
av de statsägda inventarierna samt för att möta ett med hänsyn till
förutsedda sändebudsskiften ovanligt stort behov av ersättnings- och nyanskaffningar
föreslår departementschefen att förevarande anslag höjes
med 500 000 kr. till 2 500 000 kr.
Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,
att förevarande anslag höjes med 500 000 kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Inventarier för beskickningar, delegationer
och konsulat för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kr.
6:o) Kursdifferenser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s.
12), innebärande att anslaget liksom för innevarande budgetår uppföres
med ett formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kursdifferenser för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
7:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 12 och 13), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000
kr.
8:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 13) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 200 000 kr.
Anslaget har under sistförflutna två budgetår kraftigt överskridits. Det
torde böra uppräknas till jämnhöjd med de senaste årens belastningssiffror.
Vissa representationskostnader, som hittills plägat belasta anslaget,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b
9
kommer emellertid, såsom närmare utvecklas under anslaget Tillfälliga
representationskostnader, att överföras från förevarande anslag till sistnämnda
representationsanslag.
Utskottet tillstyrker, att vissa utgifter av representationskaraktär, som
hittills plägat belasta förevarande anslag, i fortsättningen överföras till anslaget
Tillfälliga representationskostnader. Med hänsyn härtill och då den
verkställda anslagsberäkningen i övrigt icke givit utskottet anledning till
erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande
makter för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 000 kr.
9:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 13 och 14), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kr.
10 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Extra utgifter. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 10 och 11, s. 14), innebärande
oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa
a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
ett reservationsanslag av 300 000 kr.;
b) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 125 000 kr.
11 :o) Tillfälliga representationskostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 12, s. 14 och 15) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kr.
För närvarande ingår vissa utgifter av representationskaraktär i de kostnader,
som belastar anslaget Särskilda förhandlingar med främmande makter.
Även anslaget till Extra utgifter har fått bära vissa utgifter i samband
med främmande statsbesök i Sverige i den mån dessa inte bestritts i annan
ordning. I samråd med chefen för finansdepartementet förordar departementschefen,
att nämnda anslag under tredje huvudtiteln fortsättningsvis
rensas från utgifter av detta slag, vilka i stället jämte vissa andra särskilda
kostnader i samband med statsbesöken bör belasta anslaget Tillfälliga representationskostnader.
Med hänsyn till ett stigande antal besök av stats
lf
Bihang till riksdagens protokoll t96b. G samt. Nr 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b
män och politiker, studiedelegationer och enskilda personer, vilka ansetts
böra bli töremål lör uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt
håll, och de svårigheter som under senare år framträtt att med säkerhet beräkna
medelsbehoven för detta anslag förordar departementschefen att anslaget
ombildas till förslagsanslag.
För budgetåret 1964/65 förutses ett medelsbehov, vilket med inbegripande
av ett oförändrat anslagsbehov om 50 000 kr. för representationskostnader
för utländska studiedelegationers besök i Sverige kan uppskattas
till omkring 600 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 8
och då den verkställda anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning
till erinran tillstyrker utskottet, att anslaget uppräknas med 250 000 kr. till
600 000 kr. På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig
likaledes böra tillstyrka, att anslaget ombildas till förslagsanslag.
Utskottet, som erinrar om att utskottet i sitt utlåtande nr 17 tillstyrker att
årets riksdag för här ifrågavarande ändamål anvisar ett tilläggsstatsanslag
av 300 000 kr., hemställer,
att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kr.
Bidrag till vissa internationella organisationer
12 :o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 13, s. 16), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella
byrå i Haag för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 4 000 kr.
13:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
14, s. 16) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 9 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 14 450 000 kr.
Sveriges ordinarie medlemsbidrag till FN under budgetåret 1964/65,
d. v. s. för FN:s räkenskapsår (= kalenderår) 1965, torde kunna beräknas
till 5 000 000 kr. Höjningen gentemot innevarande år motiveras med att
medlemsländernas obligationsköp kan förväntas medföra ökad utdebitering
för räntor och amortering å FN :s obligationslån.
Kostnaderna för vaktstyrkan i Främre Orienten för år 1965 kan beräk
-
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
11
nas bli i stort sett oförändrade med någon mindre höjning motiverad av
allmän kostnadsstegring. Ett belopp om 1 500 000 kr. bör beräknas.
Kostnaderna för vaktstyrkan i Kongo kan beräknas minska avsevärt. Det
förefaller dock ej troligt att kostnaderna helt upphör, då en fortsatt FNnärvaro
kan visa sig nödvändig, om än i andra former än för närvarande.
Viss civil eller civilmilitär tekniker- och specialistpersonal kan komma att
erfordras. Ett belopp om 2 500 000 kr. synes böra beräknas.
Det totala anslaget beräknas alltså till 9 000 000 kr. lör budgetåret 1964/
65.
Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad, av chefen för departementets administrativa avdelning den 1
februari 1964 på uppdrag undertecknad promemoria angående Sveriges bidrag
till Förenta Nationerna för åren 1964 och 1965. Promemorian är av följande
lydelse:
1. Enligt en den 17 december 1963 av FN:s generalförsamling antagen
resolution (A/Res/1984 (XVIII)) är fördelningen av utgifterna i FN:s ordinarie
budget för år 1964 följande:
A. Förenta Nationerna Dollar
I. Generalförsamlingens, rådens m. fl. organs möten .... 5 220 050
II. Personalkostnader, resor m. m....................... 57 692 380
III. Byggnader, utrustning m. m........................ 17 073 170
IV. Särskilda utgifter.................................. 7 767 800
V. Tekniskt bistånd .................................. 6 400 000
VI. Särskilda uppdrag m. m............................. 3 925 700
VII. Flyktingkommissarien.............................. 2 293 500
B. Internationella domstolen
VIII. Internationella domstolen .......................... 955 000
Summa 101 327 600
Avgår beräknade inkomster, sedan hänsyn även tagits till justeringar
med hänsyn till budgetutfallet 1963 och medlemsavgifter
för nytillkomna medlemmar........................ —9 473 668
91 853 932
Sistnämnda belopp, 91 853 932 dollar, som utgör ordinarie budgetens nettobelopp,
skall täckas genom utdebitering på medlemsländerna i enlighet
med bidragsskalan.
Höjningen av nettobeloppet, som år 1963 uppgick till 89 406 446 dollar,
beror bl. a. på ytterligare ökning av anslaget (under post IV ovan) för amortering
och räntebetalning i vad avser FN:s obligationslån (jfr prop. 1962:
81) samt vissa större ombyggnadsarbeten vid högkvarteret i New York.
2. Sveriges bidragskvot är för år 1964 oförändrad 1,30 %.
3. Enligt skrivelse den 15 januari 1964 från FN:s generalsekreterare uppgår
Sveriges nettobidrag till FN:s ordinarie budget för år 1964, sedan Sve
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
nge krediterats med ett belopp om 119 844 dollar från FN:s skatteutjämningsfond
m. m., till 1 046 997 dollar eller cirka 5 425 000 kronor.
4. Under generalförsamlingens extra session i maj—juni 1963 fattades
beslut om utdebitering på medlemsländerna av kostnaderna under andra
halvåret 1963 för vaktstyrkorna i Främre Orienten och i Kongo. Fördelningen
av kostnaderna enligt ifrågavarande resolutioner bygger i princip på den
ordinarie bidragsskalan men förutser samtidigt kraftiga reduktioner av uländernas
bidrag. För täckande av den brist som härigenom uppkommer
vädjas i resolutionerna om frivilliga bidrag (utöver de obligatoriska) från
de utvecklade ländernas sida.
Under generalförsamlingen förliden höst antogs två resolutioner, som i
enlighet med ovan angivna principer fastställer fördelningen av kostnaderna
för dels vaktstyrkan i Kongo under första halvåret 1964, dels vaktstyrkan
i Främre Orienten under hela år 1964.
5. På grundval av ovan angivna uppgifter kan följande tablå uppställas
rörande den troliga anslagsbelastningen under budgetåret 1963/64:
Ordinarie bidrag till FN:s budget för år 1964 ...... 5 425 000
Vaktstyrkan i Främre Orienten Kr.
a) 1.7.63—31.12.63 ....................................... 640 000
b) 1.1.64—31.12.64 ...................................... 1 200 000
Vaktstyrkan i Kongo
a) 1.7.63—31.12.63 ............................ 2 925 000
„ ^).„1.,1*6t730,6-?4 ...................................... 1 000 000
Frivilliga bidrag för de båda vaktstyrkorna
a) 1.7.63—31.12.63 ............................ 520 000
b) 1964 ...................................... _
Summa belastning ................................
Beräknat^ överskott (utan hänsyn till eventuellt frivilligt bidrag
till de båda vaktstyrkekontona) ..........................
Anslag för budgetåret 1963/64 ......................
Även om frågan om ett eventuellt frivilligt svenskt bidrag under 1964 till
kostnaderna för vaktstyrkorna i Främre Orienten och i Kongo ännu icke
blivit avgjord, torde något överskridande av anslaget under innevarande
budgetår icke bliva aktuellt.
6 Anslagsbehovet för budgetåret 1964/65 har i statsverkspropositionen
preliminärt beräknats till 9 000 000 kr. varav för ordinarie budgeten upptagits
5 000 000 kr., för vaktstyrkan i Främre Orienten 1 500 000 kr. samt
för vaktstyrkan i Kongo 2 500 000 kr. Enligt nu tillgängliga uppgifter synes
anledning icke föreligga att ändra dessa beräkningar.
Utskottet har vid sin granskning av anslagsberäkningarna funnit sig böra
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Detsamma innebär i jämförelse med löpande
budgetår en minskning med 5 450 000 kr., vilket i huvudsak sammanhänger
med kostnaderna för vaktstyrkan i Kongo.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Förenta Nationerna för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.
11 010 000
3 440 000
14 450 000
Statsutskottets utlåtande nr 3 år W6b
13
14:o) Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 17 och 18) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
2 900 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 175 000 kr.
Organisationens bruttobudget för 1964 beräknas till omkring 92 700 000
NF. På grund av inkomster av olika slag beräknas nettobudgeten —- som
alltså skall finansieras genom bidrag av medlemsländerna — komma att
sluta på omkring 87 000 000 NF.
Sverige bidrager för närvarande till organisationens kostnader med ett
belopp som motsvarar 2,82 procent. Till följd av Japans beslutade anslutning
till OECD torde den svenska kvoten för 1964 bli lägre än under innevarande
år, sannolikt omkring 2,7 procent. Sveriges andel av organisationens
kostnader under år 1964 kan därför approximativt uppskattas till
2 350 000 NF.
1964 års nettobudget för atomenergiorganet (ENEA) beräknas till
2 551 140 NF, och för transportministerkonferensen (ECMT) till 361 620
NF. Sveriges bidragskvoter för dessa organisationer är för närvarande 4,03
och 4,0 procent, och bidragen under 1964 kan sålunda uppskattas till sammanlagt
ca 118 000 NF.
Enligt det budgetförslag, som framlagts för utvecklingsinstitutet (Development
Center), begäres för 1964 ett belopp av 6 340 000 NF, varav
2 075 000 NF utgör andra hälften av kostnaderna för institutets nya lokaler.
Någon bidragsskala har ännu inte fastställts för dessa kostnaders fördelning
mellan medlemsländerna; preliminärt kan samma kvot tillämpas som
för huvudorganisationen. Sveriges bidrag under 1964 till institutet kan sålunda
beräknas till omkring 171 000 NF.
Sveriges bidrag till OECD under 1964 uppgår sålunda enligt ovanstående
kalkyl till omkring 2 600 000 NF, d. v. s. 2 800 000 kr. Vid tidpunkten för
statsverkspropositionens framläggande har storleken av anslaget för Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling under budgetåret
1964/65 emellertid inte kunnat uppskattas mera exakt, eftersom några beräkningar
av organisationens utgifter under 1965 då icke förelåge med undantag
för den del av nybyggnadskostnaderna som då förfaller till betalning,
d. v. s. nära 21 000 000 NF. Medlemsstaterna hade heller inte då tagit
definitiv ställning till budgetförslagen för 1964. En preliminär beräkning
på grundval av nu kända förhållanden och med hänsyn tagen till de betalningsterminer
som gäller för organisationen utvisar emellertid ett medelsbehov
om i runt tal 2 900 000 kr. för budgetåret 1964/65.
Utskottet har vid sin granskning av den verkställda anslagsberäkningen
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
14
Statsutskottets utlåtande nr 3 är 196b
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 2 900 000 kr.
15:o) Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 18) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 740 000 kr.
EFTA:s stat för innevarande budgetår har bestämts till 3 615 200 schw.
trancs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige svara för 22,11 procent
därav, d. v. s. 799 321 schw. francs eller omkring 960 000 kr.
Storleken av det svenska bidraget för budgetåret 1964/65 har vid tidpunkten
för statsverkspropositionen framläggande inte bestämts. Med ledning
av väntad belastning under innevarande budgetår och en sannolik,
mindre höjning av utdebiteringen har anslaget uppräknats till jämnt 1 000 000
kr.
Utskottet har icke något att erinra mot att det äskade anslaget anvisas
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kr.
16:o) Europarådet. Kungl. Maj :t bar föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 18
och 19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 643 000 kr.
Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1964/65
har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet
bestämmas.
I samband med att Schweiz inträdde i rådet i maj 1963 kunde medlemsländernas
bidragsprocent sänkas något. Sålunda justerades den svenska
bidragskvoten från 2,74 procent till 2,66 procent. Rådets budget beräknas
för år 1964 komma att sluta på ett belopp av omkring 25 100 000 kr., varför
med tillämpning av nyssnämnda kvot för Sveriges del bidraget kan preliminärt
beräknas till omkring 685 000 kr.
Enligt tidigare beslut kommer Europarådets utställningar i fortsättningen
endast att arrangeras vartannat år. Det årliga utställningsanslaget är fortfarande
80 000 NF. Genom det ändrade schemat för utställningarna kan
sålunda från Europarådets budget för varje utställning disponeras ett sammanlagt
anslag av ca 160 000 NF. Liksom tidigare kommer värdlandet att
stå för betydande kostnader därutöver, varjämte de deltagande länderna
i regel förutsättes betala vissa kostnader för sitt eget deltagande.
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196h
15
För nästkommande budgetår erfordras ett belopp av 15 GOD kr. för täckande
av kostnaderna för förberedandet av utställningen om drottning Kristina
i Stockholm 1966.
Det sammanlagda anslagsbehovet för nästkommande budgetår beräknas
alltså till 700 000 kr.
Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad, av chefen för departementets administrativa avdelning den 3 februari
1964 på uppdrag undertecknad promemoria angående Sveriges bidrag
till Europarådet för kalenderåret 1965. Promemorian är av följande lydelse:
1. Europarådets budget för kalenderåret 1964 fastställdes den 2 december
1963. Den sålunda fastställda utgiftssumman uppgår till 23 515 650
franska francs, varav 22 721 000 francs skall täckas av medlemsregeringarna,
medan återstoden bestrides huvudsakligen av överskott från kalenderåret
1963. Med tillämpning av det för Sverige gällande, numera från 2,74 %
till 2,66 % sänkta repartitionstalet uppgår det svenska bidraget till 604 380,20
francs eller i svenskt mynt 641 000 kr. Förslag har nyligen framlagts att till
följd av kostnadsstegringen från innevarande års ingång höja viss del av
sekretariatspersonalens löner, vilket beräknas medföra en ökning av budgetens
utgiftssumma med omkring 1 miljon francs. Under antagande att förslaget
godkännes, synes det motiverat att upptaga det svenska bidraget för
1964 till 685 000 kr.
2. Europarådets budget för kalenderåret 1965 kommer att fastställas i
december månad innevarande år. Till utgångspunkt för beräkningen av Sveriges
bidrag för sagda år torde tagas det beräknade svenska bidraget för
innevarande år, d. v. s. 685 000 kr.
3. Till sistnämnda belopp bör läggas 15 000 kr. för finansiering av Sveriges
deltagande i en Europarådsutställning 1966 i Stockholm angående
drottning Kristina.
4. Som Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1964/65 bör
följaktligen upptagas ett förslagsanslag av sammanlagt 700 000 kr.
Utskottet. Av det anförda framgår att Sveriges bidrag till Europarådets
budget för budgetåret 1964/65 beräknas uppgå till 685 000 kr. Utskottet har
icke något att erinra mot den verkställda beräkningen liksom ej heller mot
att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ett belopp av 15 000 kr. anvisas för
finansiering av Sveriges deltagande i en Europarådsutställning år 1966 i
Stockholm angående drottning Kristina. Det samlade anslagsbehovet skulle
alltså utgöra 700 000 kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Europarådet för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.
17 :o) Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 19), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
16
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
att riksdagen må till Bidrag till Röda Korsets internationella
kommitté för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av
50 000 kr.
Diverse
18 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 32 och
33, s. 64) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Beskickningsfastigheternas delfond ett förslagsanslag av
12 292 000 kr.;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 746 000 kr.
19:o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 34, s. 64 och 65) att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lager och
Adolfsson (I: 61) och den andra inom andra kammaren av fru Ryding och
herr Hermansson (II: 81), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till
regeringen hemställer om att förslag förelägges riksdagen om beviljandet
av lämpligt avvägt förslagsanslag, avsett för ändamål som i motionerna
berörts.
Motionerna innebära i huvudsak, att anslag anvisas för att kunna förskottera
utlägg för balsamering och hemtransport av utomlands avlidna
svenska medborgare.
Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen 1:61.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kr.
Enligt beslut av 1963 års riksdag om ändring av 26 § sjömanslagen erhöll
den svenska handelsflottans ombordanställda ökad rätt till fri hemresa.
Härigenom uppkommande kostnader har ansetts böra redovisas under sjätte
huvudtiteln.
Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär, att anslaget nedräknas med
50 000 kr., som ungefärligen svarar mot de hittills årligen uppkommande
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196k 17
kostnaderna för sjöfolks hemresa enligt ifrågavarande lagrums tidigare lydelse.
Utskottet vill erinra om att nödställd svensk sjöman samt svensk medborgare,
som under tillfälligt besök utomlands råkat i nödställd belägenhet,
kan påräkna att erhålla ekonomiskt bistånd av utlandsmyndigheterna för
resa till närmaste svenska gränsort. Bidraget utgör försträckning, och återbetalningsskyldighet
föreligger sålunda. Däremot finnes för närvarande icke
något statsanslag, ur vilket medel kan användas för att förskottera kostnaderna
för hemförskaffande från utlandet av stoftet efter svensk medborgare.
Då fråga uppkommer att transportera stoftet efter sådan person till
Sverige för begravning därstädes, har utrikesdepartementet således att anmoda
de anhöriga att ställa till förfogande härför erforderliga medel. Kan
så ej ske, begravs stoftet på den utrikes orten.
Utskottet vill emellertid framhålla, att fall förekommit, där efter konseljbeslut
respektive beslut av utrikesministern efter samråd med regeringens
övriga ledamöter medgivits, att kostnaderna i samband med balsamering
och flygtransport av avlidna svenska medborgare från utlandet till Sverige
fått förskottsvis bestridas av statsmedel. Dessa beslut ha ansetts icke böra
tillräknas prejudicerande verkan.
Utrikesdepartementets understödsnämnd har, enligt vad utskottet inhämtat,
till behandling upptagit frågan, huruvida icke åtgärder borde vidtagas
i syfte att bringa utrikesförvaltningens (och under stödsnämndens) biståndsbestämmelser
i närmare samklang med de föreskrifter, som gälla för
socialhjälp jämlikt 1956 års lag om socialhjälp samt andra hithörande föreskrifter.
Den i motionerna berörda frågan är alltså föremål för prövning. Någon
åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionerna torde därför icke
vara påkallad. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att möjligheter
finnas att teckna reseförsäkring, vilket vid dödsfall ersätter samtliga kostnader,
som kunna uppstå i samband med stoftets transport från utlandet
till hemorten.
Mot Kungl. Maj :ts under nu ifrågavarande punkt framlagda förslag till
medelsanvisning har utskottet icke något att erinra liksom ej heller mot vad
departementschefen anfört rörande överflyttning av vissa kostnader till
sjätte huvudtiteln.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska medborgare för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.;
b) att motionerna I: 61 och II: 81 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
18 Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196i
20 :o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 65), innebärande
fortsatt successiv avveckling av anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av
under stödsfonden för rysslandssvenskar för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 20 000 kr.
21 :o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 65—72) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 4 379 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Näsström m. fl. (I: 62) och den andra inom andra kammaren av herr
Lindahl m. fl. (II: 77), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om åtgärder för att i motionernas anda och parallellt med
USA-kampanjen »Meet Modern Sweden» inbjuda ett hundratal svenskamerikaner
och amerikaner av svensk härstamning att förslagsvis sommaren
1965 göra en månadslång resa i Sverige, och att svenska staten intill ett belopp
av 8 000 svenska kronor per person förbinder sig att svara för de
kostnader som är förenade med denna resa, samt att riksdagen för detta
ändamål måtte bevilja ett tilläggsanslag för sverigeinformation i USA på
förslagsvis 800 000 kr.,
dels ock en inom andra kammaren av herr Wachtmeister m. fl. väckt
motion (II: 188), vari hemställts att riksdagen måtte besluta, att av anslaget
till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige må utgå ett
bidrag av 10 000 kr. till Bernadottemuseets verksamhet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionerna II: 77 och II: 188.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 382 000 kr.
Departementschefen har inledningsvis framfört följande allmänna
synpunkter.
Genom de avsevärt ökade medel, som av 1963 års riksdag anvisats för
upplysningsverksamhet om Sverige i utlandet, huvudsakligen under tredje,
åttonde och tionde huvudtitlarna, har denna verksamhet blivit betydligt intensifierad
i ett antal länder och även utsträckts till några sådana där intormation
om Sverige tidigare i stort sett inte förekommit. Därjämte har
samordningen av verksamheten hemma och ute förbättrats.
Genom den särskilda rådgivaren i upplysningsfrågor och upplysningsberedningen
har under 1963 skapats former för en överblick och en avvägning
av behovet av hithörande verksamhet i olika delar av världen.
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196å
19
Därigenom har en grund lagts för en mera långsiktig planering. Departementschefen
finner det angeläget, att man parallellt med en sådan planering
vidtar erforderliga åtgärder för en anpassning av upplysningsorganens inbördes
arbetsfördelning. Denna bör vara uppnådd i så god tid att den hunnit
prövas före organens inflyttning i gemensamma lokaler i det planerade
Sverigehuset.
Upprustningen av upplysningsverksamhetens organisation och materiella
resurser och behovet att vidga arbetsfältet till nya länder ställer nya och
ökade krav på personalens kvalifikationer.
Planeringen för informationsarbetets fortsatta utveckling bör därför även
avse möjligheterna att verka för utbildning av lämplig personal.
Beträffande Svenska institutet för k ul turelit utbyte
med utlandet framhåller departementschefen, att den intensifiering
av upplysningsverksamheten, som skett under 1963 genom de samordnade
aktionerna i Förenta staterna, Tyskland och Frankrike men även punktvis
i ett antal andra länder, har lett till en ökad efterfrågan på informationsmaterial.
Av upplysningsorganen är det främst Svenska institutet som har till huvuduppgift
att producera och distribuera sådant material i torm av film,
publikationer etc. Departementschefen anser det angeläget, att institutet
ges möjlighet att möta den efterfrågan som blivit resultatet av de statsfinansierade
kampanjerna. Av denna anledning finner departementschefen
sig böra förorda en avsevärd höjning av statens bidrag till institutet. Under
tredje och åttonde huvudtitlarna föreslås nu en bidragsökning med
sammanlagt 1 000 000 kr.
Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet tillstyrker departementschefen
en av institutet föreslagen överflyttning av kostnaderna tör
lektoratsverksamheten och gästföreläsarutbytet — tillsammans 107 150 kr.
— från tredje till åttonde huvudtiteln.
Vidare tillstyrker departementschefen en höjning av bidraget under
tredje huvudtiteln med 848 000 kr. Denna ökning hör enligt departementschefen
i största möjliga utsträckning användas för ökad anskaffning i
första hand av filmer och filmkopior samt publikationer.
I fråga om Svensk-amerikanska nyhetsbyrån 1 ramhaller
departementschefen i huvudsak följande.
Under 1963 har den s. k. USA-kampanjen inletts. Mellan kampanjens
bestyrelse och styrelsen för Svensk-amerikanska nyhetsbyrån har överenskommelse
träffats, enligt vilken kampanjens sekretariat i New York förlagts
i anslutning till byråns kontor där. De hittills gjorda erfarenheterna
har bekräftat behovet av en nära samordning mellan de båda organisationerna
i såväl Stockholm som New York. Enligt samstämmiga uppfattningar
hör samordningen leda till eu integrering av byråns och kampanjens funktioner.
Detta motiveras inte minst av nödvändigheten att upprätta en
20
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
ettektiv organisation, vilken står beredd att fylla de omfattande uppgifter
som taller på densamma vid kampanjens slut till följd av de under och
genom kampanjen uppnådda resultaten.
Överläggningar pågår för närvarande mellan nyhetsbyrån och Svenska
handelskammaren i New York i syfte att byrån påtar sig uppgiften att på
kammarens uppdrag redigera och utge dess tidskrift American-Swedish
Monthly med början vid ingången av nästa budgetår. Tidskriften är av stort
värde inte endast för handelskammaren utan även för den svenska upplysningsverksamheten
i Förenta Staterna över huvud. Det är därför av allmänt
intresse, att den får ökat stöd.
Om överläggningarna mellan nyhetsbyrån och handelskammaren leder
till av båda parter önskat resultat, kommer upplysningsverksamheten i
börenta Staterna att ha ytterligare samordnats. Samtidigt följer av det nyss
sagda, att nyhetsbyrån blir i behov av förstärkta anslag för den händelse de
här anförda åtgärderna förverkligas. Innan klarhet vunnits i vilken utsträckning
detta kan ske, kan medelsbehovet emellertid icke överblickas.
Av den av byrån äskade anslagshöjningen om 200 000 kr. vill departementschefen
därför nu förorda endast en höjning med 25 000 kr. till 684 000
kr. Det förutsättes få ankomma på särskilde rådgivaren i samråd med
uPPlysningsberedningen att senare ställa till förfogande de ytterligare medel,
som kan komma att visa sig erforderliga för att genomföra samordningen
mellan nyhetsbyrån och USA-kampanjen och för att möjliggöra,
att nyhetsbyrån kan påta sig uppdraget att redigera American-Swedish
Monhtly och öka dess spridning.
Den av Svensk-internationella pressbyrån bedrivna verksamheten
har under året tortgått och utvidgats, bl. a. med en nyhetstjänst
på finska språket som i Finland mötts med stor uppskattning. Planer föreligger
på en utvidgning av denna service. En ökning av byråns insatser på
huvudspråken sker gradvis som en naturlig konsekvens av tidigare fattade
beslut. Under året har byrån med bevarande av sin självständiga ställning
deltagit i den samordnade planeringen av upplysningsverksamheten. För
att vidmakthålla denna ökade verksamhet, som ger viktiga resultat i form
av publicitet om Sverige, föreslår departementschefen en höjning av bidraget
med 34 000 kr. till 318 000 kr.
Med avseende å Utländska pressbesök framhålles att under
budgetåret 1962/63 antalet besökande journalister varit större än förut
med betydande publicitet i viktiga länder som resultat. En rad gruppbesök
kan redovisas av polska, sovjetryska, västtyska och franska pressmän jämte
ett antal individuella resor. En fortsatt och något utökad besöksverksamhet
förutses för nästa budgetår, bl. a. i samband med kampanjerna på Förenta
Staterna, Västtyskland och Frankrike. För att möjliggöra denna verksamhet
föreslår departementschefen en höjning av anslagsposten från 200 000
kr. till 250 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1961
21
Från anslagsposten Övrig upplysningsverksamhet bestrides
kostnaderna för inköp av publikationer m. m. avsedda för den löpande informationsverksamhet
om Sverige, som bedrives vid beskickningar, delegationer
och konsulat, vidare för inbjudningar av andra utländska opinionsbildare
än pressmän ävensom för svenska talesmäns resor och public relationsåtgärder
till förstärkning därav. För budgetåret 1963/64 har för dessa
ändamål — inbegripet särskild kontaktverksamhet i Bryssel — anslagits
356 006 kr., vilket belopp beräknas behöva i sin helhet tagas i anspråk. Den
allmänt ökade intensiteten i upplysningsverksamheten ställer större krav
även på den informationsverksamhet, varom här är fråga. Anslagsposten
synes departementschefen böra uppföras med 400 000 kr., innebärande en
höjning med 50 000 kr.
Framställning har ingått om anslag under budgetåret 1964/65 av ett belopp
på 10 000 kr. som bidrag för driften av Bernadottemuseet i Pau. Departementschefen
är inte beredd att tillstyrka denna framställning. Det av
riksdagen för innevarande budgetår anvisade beloppet på 10 000 kr. för
museet torde nämligen, framhåller departementschefen, få anses utgöra ett
bidrag av engängsnatur för anskaffande av viss utrustning.
Utskottet vill liksom under tidigare år understryka, att den handelspolitiska
utvecklingen genom bl. a. den fortgående uppbyggnaden av produktionskapaciteten
i de stora industriländerna samt de senaste årens
omfattande marknadsbildningar i hög grad skärpt den internationella konkurrensen
och medfört ökat behov av insatser för att utomlands sprida
vidgad kännedom om och förståelse för Sverige och svenska förhållanden.
Det vore därför ett angeläget intresse, att alla ansträngningar vidtoges för
att i utlandet även skapa en mera rättvisande bild av det moderna svenska
samhället än som på många håll syntes vara rådande. Det gällde bl. a. att
klarlägga svensk utrikes- och handelspolitik. Vidare behövdes en intensifierad
upplysningsverksamhet om landets industri och näringsliv, dess
kommersiella, sociala och kulturella förhållanden, dess tekniskt-vetenskapliga
standard m. m.
Genom de avsevärt ökade medel, som av 1963 års riksdag anvisats för
upplysningsverksamhet om Sverige i utlandet har, såsom departementschefen
framhållit, denna verksamhet blivit betydligt intensifierad i ett antal
länder och även utsträckts till några sådana, där information om Sverige
tidigare i stort sett icke förekommit. Därjämte har samordningen av
verksamheten hemma och ute förbättrats.
Utskottet finner med tillfredsställelse, att genom den år 1962 förordnade
särskilde rådgivaren i upplysningsfrågor och upplysningsberedningen
numera skapats former för en överblick och en avvägning av behovet
av hithörande verksamhet i olika delar av världen. Härigenom har
en grund lagts för en mera långsiktig planering. Utskottet delar departe
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b
mentschefens uppfattning om angelägenheten av att parallellt med en
sådan planering erforderliga åtgärder vidtagas för en anpassning av upplysningsorganens
inbördes arbetsfördelning.
Det är uppenbart, att en intensifiering av upplysningsverksamheten i
olika avseenden och utvidgning av arbetsfältet till nya länder ställa nya
och ökade krav på personalens kvalifikationer. Utskottet anser därför i likhet
med departementschefen, att planeringen av informationsarbetets fortsatta
utveckling även bör avse möjligheterna att verka för utbildning av
lämplig personal.
Jämfört med de medel, som stå till förfogande för innevarande budgetår,
innebär Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag en anslagsökning av
inemot 1 000 000 kr. Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört
anser utskottet den föreslagna höjningen väl motiverad och tillstyrker
alltså densamma.
I motionerna I: 62 och II: 77 föreslås att förevarande anslag ökas med
ytterligare förslagsvis 800 000 kr. för att bereda ett hundratal svenskamerikaner
och amerikaner av svensk härstamning möjlighet att företaga
en månadslång resa i Sverige. Utskottet anser initiativet intressant och
att tanken i en eller annan form kan vara värd beaktande. Fr. o. m. innevarande
år och tre år framåt pågår en speciell USA-kampanj »Meet
modern Sweden» för att förstärka Sverigeinformationen i Amerikas förenta
stater. Det är möjligt, att det i motionerna framförda förslaget kan
utgöra ett led i ifrågavarande kampanj. Givetvis bör förslaget vägas mot
andra åtgärder beträffande upplysningsverksamheten om Sverige. Utskottet
har anledning förutsätta, att förslaget prövas av den tillsatte särskilde
rådgivaren i upplysningsfrågor och upplysningsberedningen. Några medel
för ändamålet torde därför icke nu böra anvisas. Utskottet anser dock,
att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
sålunda anfört.
Föregående års riksdag anvisade ett engångsbelopp av 10 000 kr. till utrustning
av Bernadotte-museet i Pau. I anslutning härtill framhöll riksdagen,
att museet på grund av sitt läge nära den livligt besökta vallfartsorten
Lourdes kunde få stor betydelse för Sverigereklamen i samband med
den speciella upplysningskampanj, som skulle äga rum år 1968. Utskottet
har inhämtat, att efter restaureringen av museet numera i bottenvåningen
disponeras utrymmen, som äro direkt avsedda för upplysningsverksamhet
om Sverige, ävensom att denna verksamhet tilldragit sig ett betydande
intresse bland besökarna. I motionen II: 188 hemställes att ett belopp av
10 000 kr. anvisas som bidrag till driften av museet. Under hänvisning till
vad riksdagen tidigare i ämnet uttalat och till vad i detsamma i övrigt
förekommit synas i och för sig skäl kunna tala till förmån för motionen.
Det synes utskottet emellertid böra ankomma på den förenämnde särskilde
rådgivaren i upplysningsfrågor att tillsammans med upplysningsbered
-
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
23
ningen vid det fortsatta arbetet med samordning och planering av den
statliga och statsunderstödda informationsverksamheten närmare pröva
detta ärende. Därest det därvid skulle visa sig, att ett bidrag till Bernadotte-museet
skulle vara av natur att kunna effektivt bidraga till den pågående
förstärkningen av det svenska informationsarbetet i Frankrike,
torde med hänsyn till det ringa belopp, varom här är fråga, detsamma
kunna rymmas inom ramen för det av Kungl. Maj :t äskade upplysningsanslaget.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker den föreslagna medelsanvisningen
men anser, att riksdagen bör i anledning av motionen i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna 1:62 och 11:77 samt 11:188, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Upplysningsverksamhet i
utlandet angående Sverige för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 4 379 000 kr.;
b) i anledning av motionerna I: 62 och II: 77 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
c) i anledning av motionen II: 188 i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
22:o) Särskilda medel för upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 37, s. 72 och 73) att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 2 175 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000 kr.
Departementschefen framhåller, att erfarenheten visar att detta anslag
bör utnyttjas i första hand för förstärkning och samordning av upplysningsverksamheten
i länder där kommersiellt betingade aktioner pågår
eller ägt rum, för viss försöks- och utbildningsverksamhet i Sverige och
i utlandet, för samordningsåtgärder och speciella punktåtgärder i anslutning
till eller på grund av ej förutsedda händelser. Vidare bör med anlitande
av detta anslag byggas upp en reserv, som kan underlätta den långsiktiga
planeringen, exempelvis genom att mera omfattande svenska gästspel och
liknande manifestationer utomlands kan i god tid förberedas.
För här nämnda syften föreslår departementschefen, att anslaget räknas
upp med 775 000 kr. till 1 875 000 kr. Därutöver förordas att för kulturutbyte
med särskilda länder anslås 300 000 kr.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att anslaget utnyttjas
i enlighet med de av departementschefen angivna riktlinjerna. Ej heller
24 Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b
har utskottet något att invända mot den föreslagna anslagsuppräkningen
av 1 075 000 kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Särskilda medel för upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag av 2 175 000 kr.
23:o) Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda
svenska stipendiater. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s.
73), innebärande att anslaget till följd av förefintlig reservation uppföres
med ett formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande av resekostnader för
inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kr.
24:o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 39, s. 73 och
74) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag
av 200 000 kr.
1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Segerstedt Wiberg (I: 252) och den andra inom andra kammaren av
fröken Elmén (II: 308), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta i
skrivelse till Kungl. Maj :t begära omprövning av den föreslagna PR-verksamheten
inom NIB:s informationsbyrå innan ytterligare personal anställes
samt medge att anslaget till Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt
samarbete i utrikespolitiska frågor uppräknas från 200 000 kr. till 225 000
kr., så att de frivilliga organisationerna erhåller 75 000 kr.,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Segerstedt Wiberg m. fl. (I: 264) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Kungälv m. fl. (II: 338), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta inrätta en befattning som forskarassistent vid Utrikespolitiska
institutet i lönegrad 23 fr. o. m. den 1 juli 1964 och uppräkna anslaget under
tredje huvudtiteln med 31 320 kr.,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bengtson (1:458) och den andra inom andra kammaren av herr
Antonsson (II: 548), i vilka hemställts att riksdagen måtte
1) till Upplysningsverksamhet rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor under tredje huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa
ett anslag av 250 000 kr., samt
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
25
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
a) att 100 000 kr. av ovan nämnda anslag må utgå som bidrag till Svenska
FN-förbundet, samt
b) att frågan om samordning av informationsverksamhet rörande FN:s
syfte, organisation och verksamhet måtte utredas i enlighet med vad i motionerna
anförts.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 252, II: 337 och 1:458.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 165 000 kr.
För ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj :t den 13 september 1963 fördelat
anslaget för innevarande budgetåret på följande sätt:
Utrikespolitiska institutet .................................. 130 000
Svenska FN-förbundet ...................................... 35 000
därav för
1. Svenska FN-förbundet ............................ 19 800
2. Svenska sektionen av internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet ................................ 6 000
3. Svenska freds- och skiljedomsföreningen (inkl. Nordiska
fredsförbundet) ............................ 6 000
4. Sveriges studenters FN-förbund (inkl. Utrikespolitiska
föreningen i Lund) .............................. 3 200
Utrikespolitiska institutet och organisationerna under 1—4 har för nästa
budgetår begärt bidragshöjningar med 70 000 resp. 65 000 kr.
Departementschefen har ansett en uppräkning av anslaget med 35 000 kr.
böra företagas. Utrikespolitiska institutet bör erhålla en höjning av bidraget
med 20 000 kr. i syfte att bibehålla pariteten beträffande lönenivån för
institutets nuvarande personal, medan organisationerna under 1—4 erhåller
en ökning om sammanlagt 15 000 kr.
Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår ha framställningar
om ökade statsbidrag inkommit från de organisationer, till vilka sådant bidrag
utgår från förevarande anslag. Kungl. Maj:t har för nästa budgetår förordat
en höjning av anslaget med 35 000 kr. Av höjningen avses 20 000 kr.
för Utrikespolitiska institutet och återstoden att fördelas mellan Svenska
FN-förbundet och övriga upplysningsorganisationer.
I Utrikespolitiska institutets anslagsäskanden för nästa budgetår understrykes
angelägenheten av att Sverige på ett mera verksamt sätt än hittills
mobiliserar sina forskningsresurser på den internationella politikens område.
En början har, framhålles det, redan gjorts i och med inrättandet vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b
institutet av en forskningsavdelning och av denna avdelning organiserade
gruppstudier. Förutsättningarna härför skapades genom försvarets forskningsanstalts
åtagande att stödja s. k. säkerhetspolitiska studier vid institutet.
Forskningsanstaltens ekonomiska bidrag till Utrikespolitiska institutets
torskningsavdelning är, enligt vad utskottet inhämtat, närmast avsett för
studier av operationsanalytisk art. Bidraget är tidsmässigt begränsat till en
3-årsperiod och i fråga om omfattningen till ett belopp, som inom en viss
ram fastställes för varje budgetår. För budgetåret 1963/64 uppgår detta
belopp till 150 000 kr.
Det har enligt Utrikespolitiska institutet visat sig, att ett omedelbart behov
föreligger vid institutets forskningsavdelning av ytterligare vetenskapligt
utbildad personal. I sådant syfte har institutet hemställt om inrättandet
av en befattning i lönegraden 23 som forskarassistent. Såsom framgår av
förevarande punkt har Kungl. Maj :t i sina anslagsäskanden icke upptagit
detta förslag. Yrkandet i motionerna I: 264 och II: 338 överensstämmer
med institutets förslag.
Det är möjligt, att betydelsen av här ifrågavarande verksamhet kan göra
det berättigat att framdeles räkna med ett direkt statsbidrag för uppbyggnad
av Utrikespolitiska institutets forskningsavdelning. Dess verksamhet
är emellertid ännu så ny, att man enligt utskottets mening lämpligen
hör avvakta ytterligare någon tids erfarenhet. Det må i sammanhanget erinras
om att Nordiska rådet vid sin session år 1962 tillsatt en kommitté för
undersökning av möjligheterna att upprätta ett nordiskt institut för konfliktforskning.
Det finnes måhända anledning att även avvakta resultatet
därav.
Med hänsyn till det anförda och då, såsom av det föregående framgår,
försvarets forskningsanstalt åtagit sig att ekonomiskt stödja här ifrågavarande
studier för såväl nästa som därpå följande budgetår anser utskottet
att med ställningstagande till frågan om ett direkt statsanslag i enlighet
med det motionsvis gjorda yrkandet kan anstå tills vidare. Utskottet är därför
icke nu berett tillstyrka motionerna I: 264 och II: 338.
Intresset i Sverige för Förenta Nationerna och den allmänna internationella
utvecklingen befinner sig i stark stegring, vilket tar sig uttryck i ökad
efterfrågan på FN-information.
För närvarande bedrives en omfattande upplysningsverksamhet om Förenta
Nationerna med sikte på att åstadkomma ökad insikt om världsproblemens
natur och nära samband med våra egna nationella problem. Denna
upplysningsverksamhet är, såsom i motionerna 1:458 och 11:548 framhållits,
splittrad på ett stort antal myndigheter och institutioner. Denna
splittring bör emellertid ses mot bakgrunden av att Förenta Nationernas
verksamhet spänner över ett mycket stort fält. Förutom Förenta Nationer
-
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b 27
nas huvudorgan finnes ett stort antal s. k. fackorgan med särskilda uppgifter.
I sistnämnda motioner hemställes, förutom om viss höjning av bidraget
till Svenska FN-förbundet, att frågan om samordning och utökning
av informationsverksamheten rörande Förenta Nationernas syfte, organisation
och verksamhet utredes. Enligt motionärernas mening skulle nämnda
förbund vara ett lämpligt sainarbetsorgan.
Det är uppenbart, att den nuvarande uppdelningen av upplysningsverksamheten
på olika myndigheter och organisationer samt kontaktorgan för
internationella organisationer ävensom avsaknaden av en dokumentationscentral,
som kan ge fakta om det pågående skeendet på det internationella
området, i hög grad försvårar möjligheterna till en samlad överblick av
förefintligt informationsmaterial. Därjämte kan vid rådande förhållanden
risken för dubbelarbete icke uteslutas. Det är därför enligt utskottets mening
önskvärt, att, så långt möjligt är, en samordning av upplysningsverksamheten
kommer till stånd. Utskottet anser sig alltså i anledning
av yrkandet i motionerna I: 458 och II: 548 böra föreslå, att Kungl. Maj :t
låter vidtaga en översyn rörande förhållandena på här ifrågavarande område.
Beträffande de i motionerna 1:252 och 11:308 samt 1:458 och 11:548
gjorda yrkandena om höjning av bidraget till Svenska FN-förbundet anser
utskottet sig med allt beaktande av förbundets arbetsinsatser dock icke berett
att för detta ändamål föreslå höjning utöver Kungl. Maj :ts förslag, som
jämväl i övrigt tillstyrkes.
Till det i motionerna I: 252 Och II: 308 gjorda yrkandet om omprövning
av den föreslagna PR-verksamheten inom nämnden för internationellt bistånd
återkommer utskottet framdeles under riksdagen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 252 och II: 308 samt I: 458 och II: 548, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I:
264 och 11:338, till Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt
samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 200 000 kr.;
b) i anledning av motionerna I: 458 och II: 548, i vad de
icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att Kungl. Maj :t måtte låta föranstalta om en undersökning
beträffande frågan om samordning av informationsverksamheten
rörande Förenta Nationernas syfte, organisation
och verksamhet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
25 :o) Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40, s. 75—
77) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 300 000 kr.
Den 1 juli 1963 stod till Kungl. Maj:ts disposition under detta anslag ett
sammanlagt belopp av 5 719 000 kr. Av dessa medel bär Kungl. Maj :t beträffande
nybyggnad av sändebudsbostaden i Dublin anvisat ett belopp av
650 000 kr. Vidare har 280 000 kr. ställts till förfogande för inköp av sändebudsbostad
i Léopoldville, 500 000 kr. för inköp av tomt i Teheran samt
100 000 kr. för utredningar i aktuella fastighetsfrågor.
Resterande medel av det för innevarande budgetår till förfogande stående
beloppet 4 189 000 kr. har i första hand avsatts för de i 1962 och 1963 års
statsverkspropositioner anmälda fastighetsfrågorna i New York, Belgrad,
Berlin, Rabat, Tunis och Bonn, eventuellt fastighetsförvärv i Wellington
samt den nyss nämnda om- och tillbyggnaden av sändebudsbostaden i Léopoldville.
Förhandlingar om tomtförvärv i Belgrad pågår men har ännu inte lett
till resultat. Av vederbörande jugoslaviska myndighet föreslagna nya tomtalternativ
prövas av byggnadsstyrelsen.
Beträffande beskickningen i Rabat prövar styrelsen alternativa förslag
till förvärv av sändebudsbostad.
I Tunis har lokalfrågan tills vidare ordnats genom förhyrningar. På
längre sikt torde det dock vara ändamålsenligt att genom nybyggnad ordna
lämpliga lokaler för kansli samt bostad för sändebudet. Frågan om förvärv
av lämplig tomt undersökes för närvarande.
I vad avser beskickningen i Bonn anmäldes i 1962 års statsverksproposition
att det nuvarande arrangemanget med sändebudsbostaden förlagd till
Köln medför betydande olägenheter för beskickningschefen. Vidare anmäldes
att fortlöpande undersökningar rörande möjligheterna att förhyra en
bostad i Bonn icke lett till resultat. Som förutskickades i propositionen har
undersökningar sedermera igångsatts rörande möjligheterna att förvärva
lämplig fastighet eller tomt för nybyggnad. Dessa undersökningar pågår
men har ännu ej resulterat i konkreta förslag.
Sändebudsbostaden vid beskickningen i Wellington har hitintills varit
törhyrd. Hyresmarknaden präglas emellertid av en markant knapphet på
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
29
objekt, vilka dessutom som regel utbjudes endast mot kortfristiga kontrakt.
För att på ett tillfredsställande sätt kunna ordna bostadsfrågan för
sändebudet torde ett köp vara enda möjligheten. Byggnadsstyrelsen prövar
för närvarande ett av beskickningen framlagt konkret förslag.
I 1963 års statsverksproposition anmäldes, att för beskickningen i
Lagos preliminärt reserverats en tomt som skulle upplåtas med tomträtt.
Tomten, som omfattar en yta av 8 375 kvm, är avsedd att bebyggas med
kansli och sändebudsbostad samt eventuellt någon personalbostad. Enligt
en preliminär uppgörelse skall tomträttskontraktet undertecknas senast
den 1 juli 1964. Kontraktsenligt skall sedan nybyggnaderna vara färdigställda
den 1 september 1966.
Även andra behov än de här förmälda kan bli aktuella under innevarande
budgetår, varvid bl. a. må nämnas fastighetsfrågor i Lissabon, Prag och
Peking.
För budgetåret 1964/65 torde ett belopp om 1 000 000 kr. böra uppföras
för att möta behov som kan uppkomma därest fördelaktiga inköpsobjekt
skulle framkomma beträffande de utlandsmyndigheter, där tomt- eller
fastighetsfrågor ännu ej lösts.
Projekteringen av en ny beskickningsfastighet i Paris har något fördröjts.
De handlingar som erfordras för beräkning av medelsbehovet väntas föreligga
under vårens lopp, då frågan om medelsanvisning kan underställas
riksdagens prövning.
I enlighet med vad som nu anförts föreslår departementschefen, att förevarande
investeringsanslag för budgetåret 1964/65 uppföres med ett belopp
av 1 000 000 kr.
Utskottet har vid sin granskning av de beräkningar, som ligga till grund
för det nu äskade anslaget, funnit motiverat, att detsamma uppföres med
av Kungl. Maj :t äskat belopp. Såsom förutsatts i 1952 års riksdagsbeslut i
samband med det lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj :t att inom ramen
för anvisade medel inköpa, uppföra och iståndsätta fastigheter för utrikesrepresentationen
bör Kungl. Maj :t jämväl för nästa års riksdag anmäla,
vilka åtgärder som i här förevarande avseenden vidtagits under det
närmast förflutna budgetåret.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Inköp, uppförande och iståndsättande
av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.
30
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
Statens utlåningsfonder
26:o) Utrikesförvaltningens lånefond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, s. 77), innebärande att fonden, som för närvarande uppgår
till 725 000 kr., med hänsyn till det beräknade lånebehovet tillföres ytterligare
100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utrikesförvaltningens lånefond för
budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 100 000
kr.
27:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
om nedannämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda
förslag, nämligen
punkten 19: Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram
(EPTA),
punkten 20: Förenta Nationernas Särskilda fond,
punkten 21: Förenta Nationernas barnfond (UNICEF),
punkten 22: Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet,
punkten 23: Övrigt multilateralt tekniskt bistånd,
punkten 24: Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar,
punkten 25: Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Omkostnader,
punkten 26: Fältprojekt,
punkten 27: Bilateralt bistånd i anslutning till FN:s Särskilda fond,
punkten 28: Stipendiat- och kursverksamhet,
punkten 29: Rekrytering och utbildning av experter,
punkten 30: Nordiskt bistånd samt
punkten 31: Humanitärt bistånd;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 25 februari 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964
31
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken
Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,
Axel Johannes Andersson, Virgin, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Bengtson, Per Jacobsson och Söderberg; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Blidfors, Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson,
herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Uddevalla, Bohman och Nelander.
Reservation
vid punkten 21 (Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige) av
herrar Näsström och Petterson i Degerfors.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:3 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom utrikesdepa a1 i texten