Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1964-02-25 · 31 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1964/65 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

Utrikesdepartementet m. m.

l:o) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj :t (bilaga 5, punkt 1, s. 4—9 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari 1964) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för utrikesförvaltningen, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för utrikesförvaltningen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65, dels ock

till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 39 350 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Hagberg m. fl. väckt motion (11:427), vari hemställts

att riksdagen, vid bifall till regeringens förslag om en viss utbyggnad av

den diplomatiska representationen, i skrivelse till regeringen understryker

nödvändigheten av att Sveriges diplomatiska och konsulära förbindelser

med de nya staterna utbygges i ett snabbare tempo och att riksdagen avvaktar

förslag från regeringen i detta syfte.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får

utskottet hänvisa till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 40 960 000 kr.

Beträffande diplomatisk och konsulär personal framhålles

i huvudsak följande.

1 Bihang till riksdagens protokoll lOGfr. 6 samt. Nr 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

Etter verkställd utredning under hösten 1963 föreslår departementscheten

att juridiska byrån indelas i tre sektioner, vardera under ledning av en

byrådirektör i lönegraden A 27. Till byrån hänföres varken traktatsektionen

eller törtattningsexpeditionen, vilka lyder direkt under avdelningschefen.

Uppdelningen av ärenden och ärendegrupper mellan sektionerna har

skett i huvudsak etter den principen, att frågor av allmän juridisk natur

hänförts till den törsta sektionen, vars chef jämväl skall vara föredragande

i regeringsrätten, medan frågor som gäller tillämpad rätt hänförts till den

andra sektionen och nationaliserings- och ersättningsfrågor tillagts den

tredje sektionen. Departementschefen förordar att nämnda sektionsindelning

genomföres samt att tre tjänster som byrådirektör i lönegraden A 27

inrättas för sektionscheferna genom uppflyttning av tre tjänster som förste

sekreterare i lönegraden A 23.

I 1962 års statsverksproposition (bil. 5 s. 7) anmäldes, att en särskild arbetsgrupp

för koordinering av handläggningen av de internationella biståndsärendena

inom departementet tillskapats under hösten 1961. Arbetsgruppen

består för närvarande av ett sändebud i disponibilitet, vilken tjänstgör

på deltid inom gruppen, två byråchefer i lönegraderna B 2 och B 1, en

byrådirektör, två förste sekreterare samt en attaché. UD-utredningen uttalade

(prop. 1963: 75 s. 23) i samband med att byråchefstjänsten i lönegraden

B 2 inrättades att en omprövning av den nu tillämpade organisationen enligt

utredningens uppfattning borde verkställas inom något eller några år.

De ökade krav som de internationella biståndsfrågornas handläggning i

departementet ställer på arbetsgruppens ledning synes departementschefen

redan nu motivera, att den byråchefstjänst i lönegraden B 2 som tillskapats

genom prop. 1963: 75 utbytes mot en tjänst i lönegraden B 4.

Enligt den från den 1 juli 1963 gällande organisationen har Sverige såväl

i Budapest som i Bukarest ett legationsråd i lönegraden B 1. Den sistnämnde

är jämväl törordnad som legationsråd i Sofia, där Sverige inte har någon

fast diplomatisk representation. Ambassadören i Moskva är ackrediterad

som envoyé jämväl i Bukarest och Sofia. Legationen i Budapest är underställd

ambassadören i Prag, som i den ungerska huvudstaden är ackrediterad

som envoyé. I Sofia tillvaratages de löpande svenska intressena av det

olönade svenska generalkonsulatet, vid vilket svensk personal inte finnes

placerad.

Med hänsyn bl. a. till det stigande varuutbytet och den ökande strömmen

av svenska resenärer till ifrågavarande tre sydösteuropeiska länder finner

departementschefen det angeläget att nu genomföra en förstärkning av den

svenska diplomatiska representationen i dessa länder. Departementschefen

föreslår därför att en ny beskickning inrättas i Sofia samt att beskickningarna

i Budapest och Bukarest erhåller ställning som självständiga utlandsmyndigheter,

ledda av tjänstemän i sändebudsgraden. Nuvarande arrange
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

3

niang med sidoackrediteringar bör sålunda upphävas. Förslaget kräver att

tre nya tjänster i sändebudsgraden inrättas, medan två tjänster i rådsgraden,

som nu innehas av legationsråden i Budapest och Bukarest, kan indragas.

Därjämte erfordras en ny kanslibiträdestjänst för den föreslagna

beskickningen i Sofia.

Beträffande administrativ personal föreslås att en amanuenstjänst

i reglerad befordringsgång inrättas vid pressbyråns allmänna sektion.

Fn tjänst i lönegraden A 11 och en i lönegraden A 7 vid departementets

materielförråd anses böra avföras ur personalförteckningen, då materielförrådets

arbetsuppgifter i och med utgången av innevarande budgetår överflyttas

på postverkets centralförråd.

Beträffande pressattachéer föreslås att tre pressattachétjänster i

lönegraden A 25 uppflyttas till pressrådstjänster i lönegraden B 1. För att

täcka behovet av press- och informationstjänst i Schweiz och Österrike —

särskilt angeläget med hänsyn till det fortgående samarbetet inom EFTA

— föreslås att en ny tjänst som pressattaché i lönegraden A 25 inrättas.

Behov har uppkommit att förfoga över ytterligare en biträdande pressattaché,

vilken tills vidare skulle placeras i London. Departementschefen avser

därför att med anlitande av vakansmedel inrätta en extra tjänst som

biträdande pressattaché i lönegraden högst Ag 21.

Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöversynen har upptagit frågan

om den tekniska regleringen av utlandstjänstemännens löneförmåner

till slutlig prövning. Denna reglering torde komma att medtöra att vissa

f. n. utgående tillägg, såsom ortstillägg, utomeuropeiskt tillägg, chargé

d’affaires-tillägg och prisutjämningstillägg kan borttagas och ersättas med

ett tillägg, benämnt utlandstillägg. I enlighet härmed har under avlöningsanslaget,

anslagsposten Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, uppförts en ny delpost benämnd Utlandstillägg. I stället

försvinner dels under nämnda anslagspost delposten Prisutjämningstillägg,

dels under delposten Särskilda förmåner i övrigt posterna Ortstillägg, Utomeuropeiskt

tillägg och Chargé d’affaires-tillägg.

Under sistnämnda delpost har för innevarande budgetår upptagits en post

till Barnbidrag. Denna post bör numera under benämningen Barnförmåner

avse samtliga sådana förmåner till utlandstjänstemän, nämligen barntillägg,

utbildningsbidrag och barnresebidrag. Posterna Ersättning för hållande av

bil, Förflyttningsbidrag och Hemmatillägg under nyss nämnda delpost —- för innevarande budgetår upptagna till sammanlagt 630 000 kr. — beräknas

minska till sammanlagt 600 000 kr. Posten Språktillägg — för innevarande

budgetår 15 000 kr. — bortfaller i samband med utbildningsverksamhetens

omläggning.

Tekniskt svarar sålunda under posten Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän borttagandet av delposten Prisutjäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 3 år t96i

ningstillägg och — under delposten Särskilda förmåner i övrigt_av pos
terna

Ortstillägg, Barnbidrag, Utomeuropeiskt tillägg och Chargé d’affairestillägg

eller tillhopa 10 655 000 kr. mot tillkomsten av ett särskilt anslag,

benämnt Representationsbidrag för utlandstjänstemän (3 300 000) och delposten

Utlandstillägg (5 650 000) samt — under delposten Särskilda förmåner

i övrigt — av posten Barnförmåner (2 250 000). Den företagna nettoökningen

å de nya anslagen å 545 000 kr. är betingad av ökat medelsbehov

på grund av utrikesrepresentationens personella utbyggnad, beräknad

ökning av antalet bidragsberättigade barn samt prishöjningar utomlands.

Den genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1962 fastställda staten för

ortstillägg, som gäller tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63, bör upphöra

att gälla med utgången av innevarande budgetår.

De ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) och andra

författningar, som kan föranledas av det nya avlöningssystemet för utlandstjänstemännen,

torde under våren 1964 komma att anmälas för riksdagen.

Posten Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd personal torde uppräknas

med 500 000 kr. avsedda att bl. a. täcka de allmänna lönestegringarna

till lokalanställd personal. Anslagsposten Ersättningar till expertis och

tillfällig arbetskraft torde höjas med 15 000 kr. till 125 000 kr.

Anslaget Utrikesförvaltningen; Avlöningar föreslås för nästa budgetår

upptört med 39 350 000 kr., vilket jämfört med det för innevarande budgetår

beviljade anslaget innebär en minskning med 1 610 000 kr.

Utskottet. På förslag av Kungl. Maj :t fattade 1963 års riksdag beslut om

en betydande förstärkning av utrikesförvaltningens organisation, personalresurser

och administration m. m. Dessa beslut ha från och med den 1 juli

1963 börjat genomföras. I årets statsverksproposition framföras förslag,

vilka huvudsakligen avse viss komplettering av ifrågavarande utbyggnad.

Vad beträffar förslaget om indelning av utrikesdepartementets juridiska

byrå i tre sektioner, vardera under ledning av en byrådirektör i lönegraden

A 27, finner utskottet den föreslagna organisationen motiverad och tillstvrker

alltså förslaget.

Hösten 1961 tillskapades inom utrikesdepartementet en särskild arbetsgrupp

för koordinering av handläggningen av de internationella biståndsärendena.

Med hänsyn till det svenska utvecklingsbiståndets ökade omfattning

och därav följande ansvällning av arbetsuppgifterna ansåg förra årets

riksdag, att en omprövning framdeles borde ske av ifrågavarande organisation.

Riksdagen beslöt, att under tiden en fast chefstjänst i B 2 inrättades.

De ökade krav, som de internationella biståndsfrågornas handläggning

i departementet ställa på arbetsgruppens ledning, motivera enligt departementschefen,

att nämnda byråchefstjänst utbytes mot en tjänst i lönegraden

B 4. Utskottet vill icke framställa någon erinran mot detta förslag, som

alltså tillstyrkes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

5

Såsom ovan antytts beslöt förra årets riksdag, på grundval av en av UDutredningen

gjord ingående översyn av vår utrikesrepresentation, inrättandet

av nya lönade utlandsmyndigheter samt förstärkning i övrigt av utrikestjänsten.

Under hänvisning härtill och då utskottet anser självfallet,

att Kungl. Maj :t fortgående följer frågan om fortsatt utbyggnad av våra

diplomatiska och konsulära förbindelser utomlands avstyrkes motionen

II: 427.

Utskottet vill erinra om att UD-utredningen i förenämnda översyn av vår

utrikesrepresentation framhållit, att formerna för Sveriges representation

i Sydösteuropa möjligen förtjänade att i sinom tid omprövas. Vid 1963 års

riksdagsbehandling av utredningens betänkande framhöll utskottet, att utskottet

förutsatte att Kungl. Maj:t följde utvecklingen på här ifrågavarande

område och vidtoge de åtgärder, som utvecklingen kunde aktualisera. Utskottet

finner med tillfredsställelse, att Kungl. Maj :t nu upptagit denna

fråga till prövning och föreslagit att representationen i Sydösteuropa förstärkes

genom att en ny beskickning upprättas i Sofia och beskickningarna

i Budapest och Bukarest få självständig ställning. Utskottet, som anser

goda skäl tala för ifrågavarande förslag, tillstyrker detsamma.

Såsom departementschefen framhållit uttalade UD-utredningen beträffande

pressattachéernas ställning att kontakten med pressen ofta krävde

tillgång till informationsvägar på ett relativt högt plan och att det därför

vore av vikt att vederbörande tjänsteman hade en ställning, som gav honom

full möjlighet att utnyttja dessa vägar. I anslutning härtill föreslår departementschefen

att tre pressattachétjänster i lönegraden A 25 uppflyttas till

pressrådstjänster i lönegraden B 1. Utskottet har icke någon erinran mot

förslaget i denna del. Ej heller har utskottet något att invända mot att —

i syfte att täcka behovet av press- och informationstjänst i Schweiz och

Österrike — en ny tjänst som pressattaché i lönegrad A 25 inrättas. Utskottet

anser lämpligt, att denne pressattaché, när så anses påkallat, särskilt

bevakar nyhetstjänsten i Geneve, som fått en allt större vikt för verksamheten

inom Förenta Nationerna och andra internationella organ.

Departementschefens förslag till personalförändringar i övrigt lämnar utskottet

utan erinran. Detsamma gäller anslagsberäkningen och i samband

därmed föreslagna budgettekniska ändringar.

Utskottet hemställer,

1. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för utrikesförvaltningen som föranledes

av vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari

1964;

b) godkänna följande avlöningsstat för utrikesförvalt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

ningen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, ministern

för utrikes ärendena ....................

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

3. Arvoden bestämda av Kungl. Maj :t........

4. Exspektansarvoden bestämda av Kungl. Maj :t

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal......

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
-

ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..........

a) Representationsbidrag till ministern

för utrikes ärendena .... 30 000

b) Representations- och hyresbidrag

till vissa befattningshavare

i utrikesdepartementet ...... 77 000

c) Utlandstillägg................ 5 650 000

d) Särskilda förmåner i övrigt, förslagsvis

.................... 2 850 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ................

8. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd

personal ................................

9. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................

60 000

10 296 000

20 000

300 000

7 497 000

8 607 000

7 945 000

4 500 000

125 000

Summa kr. 39 350 000

c) till Utrikesförvaltning en: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 39 350 000 kr.;

II. att motionen 11:427 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 9 och 10) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 11 011 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9 870 000 kr.

Anslagsposterna sjukvård m. m„ Reseersättningar och Flyttningsersättningar

föreslås med hänsyn till väntade kostnadsstegringar och beslutad

utbyggnad av utrikesrepresentationen ökade med 50 000 kr., 100 000 kr. respektive

200 000 kr. Posten Publikationstryck föreslås ökad med 60 000 kr.,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

7

bl. a. för tryckning på spanska språket av en instruktionsbok för Sveriges

representation i utlandet. Posten Fraktkostnader föreslås till följd av ökad

belastning höjd med 200 000 kr. Posten Utbildningsverksamhet föreslås

ökad med 65 000 kr. i syfte att ge ökade resurser åt den utbildningsverksamhet,

som bedrives inom utrikesdepartementet i enlighet med de av

1063 års riksdag uppdragna riktlinjerna. Posten Expenser har ansetts böra

ökas med sammanlagt 466 000 kr.

Utskottet har vid sin granskning av den verkställda anslagsberäkningen

icke funnit något vara att erinra, varför utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

11 011 000 kr.

3:o) Representationsbidrag till utlandstjänstemän. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 3, s. 11) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 3 300 000 kr.

Enligt beslut av 1963 års riksdag har medel avsedda för representation

utomlands utbrutits ur lönerna och räknas numera såsom särskilda representationsbidrag.

Dessa bidrag bör från och med budgetåret 1964/65 utgå

från ett särskilt obetecknat anslag för representation utomlands, uppfört

under tredje huvudtiteln. Bidragens storlek bör fastställas av ministern för

utrikes ärendena efter hörande av utrikesförvaltningens lönenämnd i enlighet

med de grunder som föreslagits i proposition 1963: 75.

Utskottet, Kungl. Maj :ts förslag står i överensstämmelse med de av 1963

års riksdag fastställda riktlinjerna för ett nytt lönesystem för tjänstemän

inom utrikesrepresentationen m. fl. Utskottet tillstyrker alltså, att ett särskilt

anslag anvisas för ändamålet och har icke något alt erinra mot storleken

av det äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Representationsbidrag till utlandstjänstemän

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av

3300 000 kr.

4:o) Vissa bostadskostnadsersättningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 4, s. 11), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa bostadskostnadsersättningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000

kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

5:o) Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 11 och 12) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kr.

Utrikesdepartementets bostadsmöbleringsutredning framlade föregående

höst förslag till principer för statsmöblering av bostäder för utsända diplomatiska

och konsulära tjänstemän m. fl. Efter sedvanligt remissförfarande

är promemorian för närvarande föremål för överväganden inom Kungl.

Maj :ts kansli. För att möjliggöra en delvis engångsartad ökning av underhållet

av de statsägda inventarierna samt för att möta ett med hänsyn till

förutsedda sändebudsskiften ovanligt stort behov av ersättnings- och nyanskaffningar

föreslår departementschefen att förevarande anslag höjes

med 500 000 kr. till 2 500 000 kr.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,

att förevarande anslag höjes med 500 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inventarier för beskickningar, delegationer

och konsulat för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kr.

6:o) Kursdifferenser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s.

12), innebärande att anslaget liksom för innevarande budgetår uppföres

med ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kursdifferenser för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

7:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 12 och 13), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000

kr.

8:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 13) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 200 000 kr.

Anslaget har under sistförflutna två budgetår kraftigt överskridits. Det

torde böra uppräknas till jämnhöjd med de senaste årens belastningssiffror.

Vissa representationskostnader, som hittills plägat belasta anslaget,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

9

kommer emellertid, såsom närmare utvecklas under anslaget Tillfälliga

representationskostnader, att överföras från förevarande anslag till sistnämnda

representationsanslag.

Utskottet tillstyrker, att vissa utgifter av representationskaraktär, som

hittills plägat belasta förevarande anslag, i fortsättningen överföras till anslaget

Tillfälliga representationskostnader. Med hänsyn härtill och då den

verkställda anslagsberäkningen i övrigt icke givit utskottet anledning till

erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande

makter för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 000 kr.

9:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 13 och 14), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kr.

10 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Extra utgifter. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 10 och 11, s. 14), innebärande

oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

ett reservationsanslag av 300 000 kr.;

b) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 125 000 kr.

11 :o) Tillfälliga representationskostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 12, s. 14 och 15) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kr.

För närvarande ingår vissa utgifter av representationskaraktär i de kostnader,

som belastar anslaget Särskilda förhandlingar med främmande makter.

Även anslaget till Extra utgifter har fått bära vissa utgifter i samband

med främmande statsbesök i Sverige i den mån dessa inte bestritts i annan

ordning. I samråd med chefen för finansdepartementet förordar departementschefen,

att nämnda anslag under tredje huvudtiteln fortsättningsvis

rensas från utgifter av detta slag, vilka i stället jämte vissa andra särskilda

kostnader i samband med statsbesöken bör belasta anslaget Tillfälliga representationskostnader.

Med hänsyn till ett stigande antal besök av stats
lf

Bihang till riksdagens protokoll t96b. G samt. Nr 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

män och politiker, studiedelegationer och enskilda personer, vilka ansetts

böra bli töremål lör uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt

håll, och de svårigheter som under senare år framträtt att med säkerhet beräkna

medelsbehoven för detta anslag förordar departementschefen att anslaget

ombildas till förslagsanslag.

För budgetåret 1964/65 förutses ett medelsbehov, vilket med inbegripande

av ett oförändrat anslagsbehov om 50 000 kr. för representationskostnader

för utländska studiedelegationers besök i Sverige kan uppskattas

till omkring 600 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 8

och då den verkställda anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning

till erinran tillstyrker utskottet, att anslaget uppräknas med 250 000 kr. till

600 000 kr. På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig

likaledes böra tillstyrka, att anslaget ombildas till förslagsanslag.

Utskottet, som erinrar om att utskottet i sitt utlåtande nr 17 tillstyrker att

årets riksdag för här ifrågavarande ändamål anvisar ett tilläggsstatsanslag

av 300 000 kr., hemställer,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 600 000

kr.

Bidrag till vissa internationella organisationer

12 :o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 13, s. 16), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella

byrå i Haag för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 4 000 kr.

13:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

14, s. 16) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 9 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 14 450 000 kr.

Sveriges ordinarie medlemsbidrag till FN under budgetåret 1964/65,

d. v. s. för FN:s räkenskapsår (= kalenderår) 1965, torde kunna beräknas

till 5 000 000 kr. Höjningen gentemot innevarande år motiveras med att

medlemsländernas obligationsköp kan förväntas medföra ökad utdebitering

för räntor och amortering å FN :s obligationslån.

Kostnaderna för vaktstyrkan i Främre Orienten för år 1965 kan beräk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

11

nas bli i stort sett oförändrade med någon mindre höjning motiverad av

allmän kostnadsstegring. Ett belopp om 1 500 000 kr. bör beräknas.

Kostnaderna för vaktstyrkan i Kongo kan beräknas minska avsevärt. Det

förefaller dock ej troligt att kostnaderna helt upphör, då en fortsatt FNnärvaro

kan visa sig nödvändig, om än i andra former än för närvarande.

Viss civil eller civilmilitär tekniker- och specialistpersonal kan komma att

erfordras. Ett belopp om 2 500 000 kr. synes böra beräknas.

Det totala anslaget beräknas alltså till 9 000 000 kr. lör budgetåret 1964/

65.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad, av chefen för departementets administrativa avdelning den 1

februari 1964 på uppdrag undertecknad promemoria angående Sveriges bidrag

till Förenta Nationerna för åren 1964 och 1965. Promemorian är av följande

lydelse:

1. Enligt en den 17 december 1963 av FN:s generalförsamling antagen

resolution (A/Res/1984 (XVIII)) är fördelningen av utgifterna i FN:s ordinarie

budget för år 1964 följande:

A. Förenta Nationerna Dollar

I. Generalförsamlingens, rådens m. fl. organs möten .... 5 220 050

II. Personalkostnader, resor m. m....................... 57 692 380

III. Byggnader, utrustning m. m........................ 17 073 170

IV. Särskilda utgifter.................................. 7 767 800

V. Tekniskt bistånd .................................. 6 400 000

VI. Särskilda uppdrag m. m............................. 3 925 700

VII. Flyktingkommissarien.............................. 2 293 500

B. Internationella domstolen

VIII. Internationella domstolen .......................... 955 000

Summa 101 327 600

Avgår beräknade inkomster, sedan hänsyn även tagits till justeringar

med hänsyn till budgetutfallet 1963 och medlemsavgifter

för nytillkomna medlemmar........................ —9 473 668

91 853 932

Sistnämnda belopp, 91 853 932 dollar, som utgör ordinarie budgetens nettobelopp,

skall täckas genom utdebitering på medlemsländerna i enlighet

med bidragsskalan.

Höjningen av nettobeloppet, som år 1963 uppgick till 89 406 446 dollar,

beror bl. a. på ytterligare ökning av anslaget (under post IV ovan) för amortering

och räntebetalning i vad avser FN:s obligationslån (jfr prop. 1962:

81) samt vissa större ombyggnadsarbeten vid högkvarteret i New York.

2. Sveriges bidragskvot är för år 1964 oförändrad 1,30 %.

3. Enligt skrivelse den 15 januari 1964 från FN:s generalsekreterare uppgår

Sveriges nettobidrag till FN:s ordinarie budget för år 1964, sedan Sve
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

nge krediterats med ett belopp om 119 844 dollar från FN:s skatteutjämningsfond

m. m., till 1 046 997 dollar eller cirka 5 425 000 kronor.

4. Under generalförsamlingens extra session i maj—juni 1963 fattades

beslut om utdebitering på medlemsländerna av kostnaderna under andra

halvåret 1963 för vaktstyrkorna i Främre Orienten och i Kongo. Fördelningen

av kostnaderna enligt ifrågavarande resolutioner bygger i princip på den

ordinarie bidragsskalan men förutser samtidigt kraftiga reduktioner av uländernas

bidrag. För täckande av den brist som härigenom uppkommer

vädjas i resolutionerna om frivilliga bidrag (utöver de obligatoriska) från

de utvecklade ländernas sida.

Under generalförsamlingen förliden höst antogs två resolutioner, som i

enlighet med ovan angivna principer fastställer fördelningen av kostnaderna

för dels vaktstyrkan i Kongo under första halvåret 1964, dels vaktstyrkan

i Främre Orienten under hela år 1964.

5. På grundval av ovan angivna uppgifter kan följande tablå uppställas

rörande den troliga anslagsbelastningen under budgetåret 1963/64:

Ordinarie bidrag till FN:s budget för år 1964 ...... 5 425 000

Vaktstyrkan i Främre Orienten Kr.

a) 1.7.63—31.12.63 ....................................... 640 000

b) 1.1.64—31.12.64 ...................................... 1 200 000

Vaktstyrkan i Kongo

a) 1.7.63—31.12.63 ............................ 2 925 000

„ ^).„1.,1*6t730,6-?4 ...................................... 1 000 000

Frivilliga bidrag för de båda vaktstyrkorna

a) 1.7.63—31.12.63 ............................ 520 000

b) 1964 ...................................... _

Summa belastning ................................

Beräknat^ överskott (utan hänsyn till eventuellt frivilligt bidrag

till de båda vaktstyrkekontona) ..........................

Anslag för budgetåret 1963/64 ......................

Även om frågan om ett eventuellt frivilligt svenskt bidrag under 1964 till

kostnaderna för vaktstyrkorna i Främre Orienten och i Kongo ännu icke

blivit avgjord, torde något överskridande av anslaget under innevarande

budgetår icke bliva aktuellt.

6 Anslagsbehovet för budgetåret 1964/65 har i statsverkspropositionen

preliminärt beräknats till 9 000 000 kr. varav för ordinarie budgeten upptagits

5 000 000 kr., för vaktstyrkan i Främre Orienten 1 500 000 kr. samt

för vaktstyrkan i Kongo 2 500 000 kr. Enligt nu tillgängliga uppgifter synes

anledning icke föreligga att ändra dessa beräkningar.

Utskottet har vid sin granskning av anslagsberäkningarna funnit sig böra

tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Detsamma innebär i jämförelse med löpande

budgetår en minskning med 5 450 000 kr., vilket i huvudsak sammanhänger

med kostnaderna för vaktstyrkan i Kongo.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Förenta Nationerna för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

11 010 000

3 440 000

14 450 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år W6b

13

14:o) Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 17 och 18) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

2 900 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 175 000 kr.

Organisationens bruttobudget för 1964 beräknas till omkring 92 700 000

NF. På grund av inkomster av olika slag beräknas nettobudgeten —- som

alltså skall finansieras genom bidrag av medlemsländerna — komma att

sluta på omkring 87 000 000 NF.

Sverige bidrager för närvarande till organisationens kostnader med ett

belopp som motsvarar 2,82 procent. Till följd av Japans beslutade anslutning

till OECD torde den svenska kvoten för 1964 bli lägre än under innevarande

år, sannolikt omkring 2,7 procent. Sveriges andel av organisationens

kostnader under år 1964 kan därför approximativt uppskattas till

2 350 000 NF.

1964 års nettobudget för atomenergiorganet (ENEA) beräknas till

2 551 140 NF, och för transportministerkonferensen (ECMT) till 361 620

NF. Sveriges bidragskvoter för dessa organisationer är för närvarande 4,03

och 4,0 procent, och bidragen under 1964 kan sålunda uppskattas till sammanlagt

ca 118 000 NF.

Enligt det budgetförslag, som framlagts för utvecklingsinstitutet (Development

Center), begäres för 1964 ett belopp av 6 340 000 NF, varav

2 075 000 NF utgör andra hälften av kostnaderna för institutets nya lokaler.

Någon bidragsskala har ännu inte fastställts för dessa kostnaders fördelning

mellan medlemsländerna; preliminärt kan samma kvot tillämpas som

för huvudorganisationen. Sveriges bidrag under 1964 till institutet kan sålunda

beräknas till omkring 171 000 NF.

Sveriges bidrag till OECD under 1964 uppgår sålunda enligt ovanstående

kalkyl till omkring 2 600 000 NF, d. v. s. 2 800 000 kr. Vid tidpunkten för

statsverkspropositionens framläggande har storleken av anslaget för Organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling under budgetåret

1964/65 emellertid inte kunnat uppskattas mera exakt, eftersom några beräkningar

av organisationens utgifter under 1965 då icke förelåge med undantag

för den del av nybyggnadskostnaderna som då förfaller till betalning,

d. v. s. nära 21 000 000 NF. Medlemsstaterna hade heller inte då tagit

definitiv ställning till budgetförslagen för 1964. En preliminär beräkning

på grundval av nu kända förhållanden och med hänsyn tagen till de betalningsterminer

som gäller för organisationen utvisar emellertid ett medelsbehov

om i runt tal 2 900 000 kr. för budgetåret 1964/65.

Utskottet har vid sin granskning av den verkställda anslagsberäkningen

funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 3 är 196b

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Organisationen för ekonomiskt samarbete

och utveckling (OECD) för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 2 900 000 kr.

15:o) Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 18) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 740 000 kr.

EFTA:s stat för innevarande budgetår har bestämts till 3 615 200 schw.

trancs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige svara för 22,11 procent

därav, d. v. s. 799 321 schw. francs eller omkring 960 000 kr.

Storleken av det svenska bidraget för budgetåret 1964/65 har vid tidpunkten

för statsverkspropositionen framläggande inte bestämts. Med ledning

av väntad belastning under innevarande budgetår och en sannolik,

mindre höjning av utdebiteringen har anslaget uppräknats till jämnt 1 000 000

kr.

Utskottet har icke något att erinra mot att det äskade anslaget anvisas

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kr.

16:o) Europarådet. Kungl. Maj :t bar föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 18

och 19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 700 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 643 000 kr.

Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1964/65

har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet

bestämmas.

I samband med att Schweiz inträdde i rådet i maj 1963 kunde medlemsländernas

bidragsprocent sänkas något. Sålunda justerades den svenska

bidragskvoten från 2,74 procent till 2,66 procent. Rådets budget beräknas

för år 1964 komma att sluta på ett belopp av omkring 25 100 000 kr., varför

med tillämpning av nyssnämnda kvot för Sveriges del bidraget kan preliminärt

beräknas till omkring 685 000 kr.

Enligt tidigare beslut kommer Europarådets utställningar i fortsättningen

endast att arrangeras vartannat år. Det årliga utställningsanslaget är fortfarande

80 000 NF. Genom det ändrade schemat för utställningarna kan

sålunda från Europarådets budget för varje utställning disponeras ett sammanlagt

anslag av ca 160 000 NF. Liksom tidigare kommer värdlandet att

stå för betydande kostnader därutöver, varjämte de deltagande länderna

i regel förutsättes betala vissa kostnader för sitt eget deltagande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196h

15

För nästkommande budgetår erfordras ett belopp av 15 GOD kr. för täckande

av kostnaderna för förberedandet av utställningen om drottning Kristina

i Stockholm 1966.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nästkommande budgetår beräknas

alltså till 700 000 kr.

Sedermera har till utskottet överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad, av chefen för departementets administrativa avdelning den 3 februari

1964 på uppdrag undertecknad promemoria angående Sveriges bidrag

till Europarådet för kalenderåret 1965. Promemorian är av följande lydelse:

1. Europarådets budget för kalenderåret 1964 fastställdes den 2 december

1963. Den sålunda fastställda utgiftssumman uppgår till 23 515 650

franska francs, varav 22 721 000 francs skall täckas av medlemsregeringarna,

medan återstoden bestrides huvudsakligen av överskott från kalenderåret

1963. Med tillämpning av det för Sverige gällande, numera från 2,74 %

till 2,66 % sänkta repartitionstalet uppgår det svenska bidraget till 604 380,20

francs eller i svenskt mynt 641 000 kr. Förslag har nyligen framlagts att till

följd av kostnadsstegringen från innevarande års ingång höja viss del av

sekretariatspersonalens löner, vilket beräknas medföra en ökning av budgetens

utgiftssumma med omkring 1 miljon francs. Under antagande att förslaget

godkännes, synes det motiverat att upptaga det svenska bidraget för

1964 till 685 000 kr.

2. Europarådets budget för kalenderåret 1965 kommer att fastställas i

december månad innevarande år. Till utgångspunkt för beräkningen av Sveriges

bidrag för sagda år torde tagas det beräknade svenska bidraget för

innevarande år, d. v. s. 685 000 kr.

3. Till sistnämnda belopp bör läggas 15 000 kr. för finansiering av Sveriges

deltagande i en Europarådsutställning 1966 i Stockholm angående

drottning Kristina.

4. Som Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1964/65 bör

följaktligen upptagas ett förslagsanslag av sammanlagt 700 000 kr.

Utskottet. Av det anförda framgår att Sveriges bidrag till Europarådets

budget för budgetåret 1964/65 beräknas uppgå till 685 000 kr. Utskottet har

icke något att erinra mot den verkställda beräkningen liksom ej heller mot

att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ett belopp av 15 000 kr. anvisas för

finansiering av Sveriges deltagande i en Europarådsutställning år 1966 i

Stockholm angående drottning Kristina. Det samlade anslagsbehovet skulle

alltså utgöra 700 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Europarådet för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.

17 :o) Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 19), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

att riksdagen må till Bidrag till Röda Korsets internationella

kommitté för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av

50 000 kr.

Diverse

18 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 32 och

33, s. 64) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Beskickningsfastigheternas delfond ett förslagsanslag av

12 292 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 746 000 kr.

19:o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 34, s. 64 och 65) att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lager och

Adolfsson (I: 61) och den andra inom andra kammaren av fru Ryding och

herr Hermansson (II: 81), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till

regeringen hemställer om att förslag förelägges riksdagen om beviljandet

av lämpligt avvägt förslagsanslag, avsett för ändamål som i motionerna

berörts.

Motionerna innebära i huvudsak, att anslag anvisas för att kunna förskottera

utlägg för balsamering och hemtransport av utomlands avlidna

svenska medborgare.

Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen 1:61.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kr.

Enligt beslut av 1963 års riksdag om ändring av 26 § sjömanslagen erhöll

den svenska handelsflottans ombordanställda ökad rätt till fri hemresa.

Härigenom uppkommande kostnader har ansetts böra redovisas under sjätte

huvudtiteln.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär, att anslaget nedräknas med

50 000 kr., som ungefärligen svarar mot de hittills årligen uppkommande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196k 17

kostnaderna för sjöfolks hemresa enligt ifrågavarande lagrums tidigare lydelse.

Utskottet vill erinra om att nödställd svensk sjöman samt svensk medborgare,

som under tillfälligt besök utomlands råkat i nödställd belägenhet,

kan påräkna att erhålla ekonomiskt bistånd av utlandsmyndigheterna för

resa till närmaste svenska gränsort. Bidraget utgör försträckning, och återbetalningsskyldighet

föreligger sålunda. Däremot finnes för närvarande icke

något statsanslag, ur vilket medel kan användas för att förskottera kostnaderna

för hemförskaffande från utlandet av stoftet efter svensk medborgare.

Då fråga uppkommer att transportera stoftet efter sådan person till

Sverige för begravning därstädes, har utrikesdepartementet således att anmoda

de anhöriga att ställa till förfogande härför erforderliga medel. Kan

så ej ske, begravs stoftet på den utrikes orten.

Utskottet vill emellertid framhålla, att fall förekommit, där efter konseljbeslut

respektive beslut av utrikesministern efter samråd med regeringens

övriga ledamöter medgivits, att kostnaderna i samband med balsamering

och flygtransport av avlidna svenska medborgare från utlandet till Sverige

fått förskottsvis bestridas av statsmedel. Dessa beslut ha ansetts icke böra

tillräknas prejudicerande verkan.

Utrikesdepartementets understödsnämnd har, enligt vad utskottet inhämtat,

till behandling upptagit frågan, huruvida icke åtgärder borde vidtagas

i syfte att bringa utrikesförvaltningens (och under stödsnämndens) biståndsbestämmelser

i närmare samklang med de föreskrifter, som gälla för

socialhjälp jämlikt 1956 års lag om socialhjälp samt andra hithörande föreskrifter.

Den i motionerna berörda frågan är alltså föremål för prövning. Någon

åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionerna torde därför icke

vara påkallad. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att möjligheter

finnas att teckna reseförsäkring, vilket vid dödsfall ersätter samtliga kostnader,

som kunna uppstå i samband med stoftets transport från utlandet

till hemorten.

Mot Kungl. Maj :ts under nu ifrågavarande punkt framlagda förslag till

medelsanvisning har utskottet icke något att erinra liksom ej heller mot vad

departementschefen anfört rörande överflyttning av vissa kostnader till

sjätte huvudtiteln.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk

och nödställda svenska medborgare för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.;

b) att motionerna I: 61 och II: 81 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196i

20 :o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 65), innebärande

fortsatt successiv avveckling av anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av

under stödsfonden för rysslandssvenskar för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 20 000 kr.

21 :o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 65—72) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 4 379 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Näsström m. fl. (I: 62) och den andra inom andra kammaren av herr

Lindahl m. fl. (II: 77), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om åtgärder för att i motionernas anda och parallellt med

USA-kampanjen »Meet Modern Sweden» inbjuda ett hundratal svenskamerikaner

och amerikaner av svensk härstamning att förslagsvis sommaren

1965 göra en månadslång resa i Sverige, och att svenska staten intill ett belopp

av 8 000 svenska kronor per person förbinder sig att svara för de

kostnader som är förenade med denna resa, samt att riksdagen för detta

ändamål måtte bevilja ett tilläggsanslag för sverigeinformation i USA på

förslagsvis 800 000 kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Wachtmeister m. fl. väckt

motion (II: 188), vari hemställts att riksdagen måtte besluta, att av anslaget

till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige må utgå ett

bidrag av 10 000 kr. till Bernadottemuseets verksamhet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionerna II: 77 och II: 188.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 382 000 kr.

Departementschefen har inledningsvis framfört följande allmänna

synpunkter.

Genom de avsevärt ökade medel, som av 1963 års riksdag anvisats för

upplysningsverksamhet om Sverige i utlandet, huvudsakligen under tredje,

åttonde och tionde huvudtitlarna, har denna verksamhet blivit betydligt intensifierad

i ett antal länder och även utsträckts till några sådana där intormation

om Sverige tidigare i stort sett inte förekommit. Därjämte har

samordningen av verksamheten hemma och ute förbättrats.

Genom den särskilda rådgivaren i upplysningsfrågor och upplysningsberedningen

har under 1963 skapats former för en överblick och en avvägning

av behovet av hithörande verksamhet i olika delar av världen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196å

19

Därigenom har en grund lagts för en mera långsiktig planering. Departementschefen

finner det angeläget, att man parallellt med en sådan planering

vidtar erforderliga åtgärder för en anpassning av upplysningsorganens inbördes

arbetsfördelning. Denna bör vara uppnådd i så god tid att den hunnit

prövas före organens inflyttning i gemensamma lokaler i det planerade

Sverigehuset.

Upprustningen av upplysningsverksamhetens organisation och materiella

resurser och behovet att vidga arbetsfältet till nya länder ställer nya och

ökade krav på personalens kvalifikationer.

Planeringen för informationsarbetets fortsatta utveckling bör därför även

avse möjligheterna att verka för utbildning av lämplig personal.

Beträffande Svenska institutet för k ul turelit utbyte

med utlandet framhåller departementschefen, att den intensifiering

av upplysningsverksamheten, som skett under 1963 genom de samordnade

aktionerna i Förenta staterna, Tyskland och Frankrike men även punktvis

i ett antal andra länder, har lett till en ökad efterfrågan på informationsmaterial.

Av upplysningsorganen är det främst Svenska institutet som har till huvuduppgift

att producera och distribuera sådant material i torm av film,

publikationer etc. Departementschefen anser det angeläget, att institutet

ges möjlighet att möta den efterfrågan som blivit resultatet av de statsfinansierade

kampanjerna. Av denna anledning finner departementschefen

sig böra förorda en avsevärd höjning av statens bidrag till institutet. Under

tredje och åttonde huvudtitlarna föreslås nu en bidragsökning med

sammanlagt 1 000 000 kr.

Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet tillstyrker departementschefen

en av institutet föreslagen överflyttning av kostnaderna tör

lektoratsverksamheten och gästföreläsarutbytet — tillsammans 107 150 kr.

— från tredje till åttonde huvudtiteln.

Vidare tillstyrker departementschefen en höjning av bidraget under

tredje huvudtiteln med 848 000 kr. Denna ökning hör enligt departementschefen

i största möjliga utsträckning användas för ökad anskaffning i

första hand av filmer och filmkopior samt publikationer.

I fråga om Svensk-amerikanska nyhetsbyrån 1 ramhaller

departementschefen i huvudsak följande.

Under 1963 har den s. k. USA-kampanjen inletts. Mellan kampanjens

bestyrelse och styrelsen för Svensk-amerikanska nyhetsbyrån har överenskommelse

träffats, enligt vilken kampanjens sekretariat i New York förlagts

i anslutning till byråns kontor där. De hittills gjorda erfarenheterna

har bekräftat behovet av en nära samordning mellan de båda organisationerna

i såväl Stockholm som New York. Enligt samstämmiga uppfattningar

hör samordningen leda till eu integrering av byråns och kampanjens funktioner.

Detta motiveras inte minst av nödvändigheten att upprätta en

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

ettektiv organisation, vilken står beredd att fylla de omfattande uppgifter

som taller på densamma vid kampanjens slut till följd av de under och

genom kampanjen uppnådda resultaten.

Överläggningar pågår för närvarande mellan nyhetsbyrån och Svenska

handelskammaren i New York i syfte att byrån påtar sig uppgiften att på

kammarens uppdrag redigera och utge dess tidskrift American-Swedish

Monthly med början vid ingången av nästa budgetår. Tidskriften är av stort

värde inte endast för handelskammaren utan även för den svenska upplysningsverksamheten

i Förenta Staterna över huvud. Det är därför av allmänt

intresse, att den får ökat stöd.

Om överläggningarna mellan nyhetsbyrån och handelskammaren leder

till av båda parter önskat resultat, kommer upplysningsverksamheten i

börenta Staterna att ha ytterligare samordnats. Samtidigt följer av det nyss

sagda, att nyhetsbyrån blir i behov av förstärkta anslag för den händelse de

här anförda åtgärderna förverkligas. Innan klarhet vunnits i vilken utsträckning

detta kan ske, kan medelsbehovet emellertid icke överblickas.

Av den av byrån äskade anslagshöjningen om 200 000 kr. vill departementschefen

därför nu förorda endast en höjning med 25 000 kr. till 684 000

kr. Det förutsättes få ankomma på särskilde rådgivaren i samråd med

uPPlysningsberedningen att senare ställa till förfogande de ytterligare medel,

som kan komma att visa sig erforderliga för att genomföra samordningen

mellan nyhetsbyrån och USA-kampanjen och för att möjliggöra,

att nyhetsbyrån kan påta sig uppdraget att redigera American-Swedish

Monhtly och öka dess spridning.

Den av Svensk-internationella pressbyrån bedrivna verksamheten

har under året tortgått och utvidgats, bl. a. med en nyhetstjänst

på finska språket som i Finland mötts med stor uppskattning. Planer föreligger

på en utvidgning av denna service. En ökning av byråns insatser på

huvudspråken sker gradvis som en naturlig konsekvens av tidigare fattade

beslut. Under året har byrån med bevarande av sin självständiga ställning

deltagit i den samordnade planeringen av upplysningsverksamheten. För

att vidmakthålla denna ökade verksamhet, som ger viktiga resultat i form

av publicitet om Sverige, föreslår departementschefen en höjning av bidraget

med 34 000 kr. till 318 000 kr.

Med avseende å Utländska pressbesök framhålles att under

budgetåret 1962/63 antalet besökande journalister varit större än förut

med betydande publicitet i viktiga länder som resultat. En rad gruppbesök

kan redovisas av polska, sovjetryska, västtyska och franska pressmän jämte

ett antal individuella resor. En fortsatt och något utökad besöksverksamhet

förutses för nästa budgetår, bl. a. i samband med kampanjerna på Förenta

Staterna, Västtyskland och Frankrike. För att möjliggöra denna verksamhet

föreslår departementschefen en höjning av anslagsposten från 200 000

kr. till 250 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1961

21

Från anslagsposten Övrig upplysningsverksamhet bestrides

kostnaderna för inköp av publikationer m. m. avsedda för den löpande informationsverksamhet

om Sverige, som bedrives vid beskickningar, delegationer

och konsulat, vidare för inbjudningar av andra utländska opinionsbildare

än pressmän ävensom för svenska talesmäns resor och public relationsåtgärder

till förstärkning därav. För budgetåret 1963/64 har för dessa

ändamål — inbegripet särskild kontaktverksamhet i Bryssel — anslagits

356 006 kr., vilket belopp beräknas behöva i sin helhet tagas i anspråk. Den

allmänt ökade intensiteten i upplysningsverksamheten ställer större krav

även på den informationsverksamhet, varom här är fråga. Anslagsposten

synes departementschefen böra uppföras med 400 000 kr., innebärande en

höjning med 50 000 kr.

Framställning har ingått om anslag under budgetåret 1964/65 av ett belopp

på 10 000 kr. som bidrag för driften av Bernadottemuseet i Pau. Departementschefen

är inte beredd att tillstyrka denna framställning. Det av

riksdagen för innevarande budgetår anvisade beloppet på 10 000 kr. för

museet torde nämligen, framhåller departementschefen, få anses utgöra ett

bidrag av engängsnatur för anskaffande av viss utrustning.

Utskottet vill liksom under tidigare år understryka, att den handelspolitiska

utvecklingen genom bl. a. den fortgående uppbyggnaden av produktionskapaciteten

i de stora industriländerna samt de senaste årens

omfattande marknadsbildningar i hög grad skärpt den internationella konkurrensen

och medfört ökat behov av insatser för att utomlands sprida

vidgad kännedom om och förståelse för Sverige och svenska förhållanden.

Det vore därför ett angeläget intresse, att alla ansträngningar vidtoges för

att i utlandet även skapa en mera rättvisande bild av det moderna svenska

samhället än som på många håll syntes vara rådande. Det gällde bl. a. att

klarlägga svensk utrikes- och handelspolitik. Vidare behövdes en intensifierad

upplysningsverksamhet om landets industri och näringsliv, dess

kommersiella, sociala och kulturella förhållanden, dess tekniskt-vetenskapliga

standard m. m.

Genom de avsevärt ökade medel, som av 1963 års riksdag anvisats för

upplysningsverksamhet om Sverige i utlandet har, såsom departementschefen

framhållit, denna verksamhet blivit betydligt intensifierad i ett antal

länder och även utsträckts till några sådana, där information om Sverige

tidigare i stort sett icke förekommit. Därjämte har samordningen av

verksamheten hemma och ute förbättrats.

Utskottet finner med tillfredsställelse, att genom den år 1962 förordnade

särskilde rådgivaren i upplysningsfrågor och upplysningsberedningen

numera skapats former för en överblick och en avvägning av behovet

av hithörande verksamhet i olika delar av världen. Härigenom har

en grund lagts för en mera långsiktig planering. Utskottet delar departe
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

mentschefens uppfattning om angelägenheten av att parallellt med en

sådan planering erforderliga åtgärder vidtagas för en anpassning av upplysningsorganens

inbördes arbetsfördelning.

Det är uppenbart, att en intensifiering av upplysningsverksamheten i

olika avseenden och utvidgning av arbetsfältet till nya länder ställa nya

och ökade krav på personalens kvalifikationer. Utskottet anser därför i likhet

med departementschefen, att planeringen av informationsarbetets fortsatta

utveckling även bör avse möjligheterna att verka för utbildning av

lämplig personal.

Jämfört med de medel, som stå till förfogande för innevarande budgetår,

innebär Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag en anslagsökning av

inemot 1 000 000 kr. Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört

anser utskottet den föreslagna höjningen väl motiverad och tillstyrker

alltså densamma.

I motionerna I: 62 och II: 77 föreslås att förevarande anslag ökas med

ytterligare förslagsvis 800 000 kr. för att bereda ett hundratal svenskamerikaner

och amerikaner av svensk härstamning möjlighet att företaga

en månadslång resa i Sverige. Utskottet anser initiativet intressant och

att tanken i en eller annan form kan vara värd beaktande. Fr. o. m. innevarande

år och tre år framåt pågår en speciell USA-kampanj »Meet

modern Sweden» för att förstärka Sverigeinformationen i Amerikas förenta

stater. Det är möjligt, att det i motionerna framförda förslaget kan

utgöra ett led i ifrågavarande kampanj. Givetvis bör förslaget vägas mot

andra åtgärder beträffande upplysningsverksamheten om Sverige. Utskottet

har anledning förutsätta, att förslaget prövas av den tillsatte särskilde

rådgivaren i upplysningsfrågor och upplysningsberedningen. Några medel

för ändamålet torde därför icke nu böra anvisas. Utskottet anser dock,

att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

sålunda anfört.

Föregående års riksdag anvisade ett engångsbelopp av 10 000 kr. till utrustning

av Bernadotte-museet i Pau. I anslutning härtill framhöll riksdagen,

att museet på grund av sitt läge nära den livligt besökta vallfartsorten

Lourdes kunde få stor betydelse för Sverigereklamen i samband med

den speciella upplysningskampanj, som skulle äga rum år 1968. Utskottet

har inhämtat, att efter restaureringen av museet numera i bottenvåningen

disponeras utrymmen, som äro direkt avsedda för upplysningsverksamhet

om Sverige, ävensom att denna verksamhet tilldragit sig ett betydande

intresse bland besökarna. I motionen II: 188 hemställes att ett belopp av

10 000 kr. anvisas som bidrag till driften av museet. Under hänvisning till

vad riksdagen tidigare i ämnet uttalat och till vad i detsamma i övrigt

förekommit synas i och för sig skäl kunna tala till förmån för motionen.

Det synes utskottet emellertid böra ankomma på den förenämnde särskilde

rådgivaren i upplysningsfrågor att tillsammans med upplysningsbered
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

23

ningen vid det fortsatta arbetet med samordning och planering av den

statliga och statsunderstödda informationsverksamheten närmare pröva

detta ärende. Därest det därvid skulle visa sig, att ett bidrag till Bernadotte-museet

skulle vara av natur att kunna effektivt bidraga till den pågående

förstärkningen av det svenska informationsarbetet i Frankrike,

torde med hänsyn till det ringa belopp, varom här är fråga, detsamma

kunna rymmas inom ramen för det av Kungl. Maj :t äskade upplysningsanslaget.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker den föreslagna medelsanvisningen

men anser, att riksdagen bör i anledning av motionen i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna 1:62 och 11:77 samt 11:188, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Upplysningsverksamhet i

utlandet angående Sverige för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 4 379 000 kr.;

b) i anledning av motionerna I: 62 och II: 77 i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

c) i anledning av motionen II: 188 i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

22:o) Särskilda medel för upplysningsverksamhet i utlandet angående

Sverige. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 37, s. 72 och 73) att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 2 175 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000 kr.

Departementschefen framhåller, att erfarenheten visar att detta anslag

bör utnyttjas i första hand för förstärkning och samordning av upplysningsverksamheten

i länder där kommersiellt betingade aktioner pågår

eller ägt rum, för viss försöks- och utbildningsverksamhet i Sverige och

i utlandet, för samordningsåtgärder och speciella punktåtgärder i anslutning

till eller på grund av ej förutsedda händelser. Vidare bör med anlitande

av detta anslag byggas upp en reserv, som kan underlätta den långsiktiga

planeringen, exempelvis genom att mera omfattande svenska gästspel och

liknande manifestationer utomlands kan i god tid förberedas.

För här nämnda syften föreslår departementschefen, att anslaget räknas

upp med 775 000 kr. till 1 875 000 kr. Därutöver förordas att för kulturutbyte

med särskilda länder anslås 300 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att anslaget utnyttjas

i enlighet med de av departementschefen angivna riktlinjerna. Ej heller

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

har utskottet något att invända mot den föreslagna anslagsuppräkningen

av 1 075 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Särskilda medel för upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag av 2 175 000 kr.

23:o) Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda

svenska stipendiater. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s.

73), innebärande att anslaget till följd av förefintlig reservation uppföres

med ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande av resekostnader för

inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 000

kr.

24:o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 39, s. 73 och

74) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag

av 200 000 kr.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Segerstedt Wiberg (I: 252) och den andra inom andra kammaren av

fröken Elmén (II: 308), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta i

skrivelse till Kungl. Maj :t begära omprövning av den föreslagna PR-verksamheten

inom NIB:s informationsbyrå innan ytterligare personal anställes

samt medge att anslaget till Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt

samarbete i utrikespolitiska frågor uppräknas från 200 000 kr. till 225 000

kr., så att de frivilliga organisationerna erhåller 75 000 kr.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Segerstedt Wiberg m. fl. (I: 264) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Kungälv m. fl. (II: 338), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta inrätta en befattning som forskarassistent vid Utrikespolitiska

institutet i lönegrad 23 fr. o. m. den 1 juli 1964 och uppräkna anslaget under

tredje huvudtiteln med 31 320 kr.,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bengtson (1:458) och den andra inom andra kammaren av herr

Antonsson (II: 548), i vilka hemställts att riksdagen måtte

1) till Upplysningsverksamhet rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor under tredje huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa

ett anslag av 250 000 kr., samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

25

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

a) att 100 000 kr. av ovan nämnda anslag må utgå som bidrag till Svenska

FN-förbundet, samt

b) att frågan om samordning av informationsverksamhet rörande FN:s

syfte, organisation och verksamhet måtte utredas i enlighet med vad i motionerna

anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna I: 252, II: 337 och 1:458.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 165 000 kr.

För ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj :t den 13 september 1963 fördelat

anslaget för innevarande budgetåret på följande sätt:

Utrikespolitiska institutet .................................. 130 000

Svenska FN-förbundet ...................................... 35 000

därav för

1. Svenska FN-förbundet ............................ 19 800

2. Svenska sektionen av internationella kvinnoförbundet

för fred och frihet ................................ 6 000

3. Svenska freds- och skiljedomsföreningen (inkl. Nordiska

fredsförbundet) ............................ 6 000

4. Sveriges studenters FN-förbund (inkl. Utrikespolitiska

föreningen i Lund) .............................. 3 200

Utrikespolitiska institutet och organisationerna under 1—4 har för nästa

budgetår begärt bidragshöjningar med 70 000 resp. 65 000 kr.

Departementschefen har ansett en uppräkning av anslaget med 35 000 kr.

böra företagas. Utrikespolitiska institutet bör erhålla en höjning av bidraget

med 20 000 kr. i syfte att bibehålla pariteten beträffande lönenivån för

institutets nuvarande personal, medan organisationerna under 1—4 erhåller

en ökning om sammanlagt 15 000 kr.

Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår ha framställningar

om ökade statsbidrag inkommit från de organisationer, till vilka sådant bidrag

utgår från förevarande anslag. Kungl. Maj:t har för nästa budgetår förordat

en höjning av anslaget med 35 000 kr. Av höjningen avses 20 000 kr.

för Utrikespolitiska institutet och återstoden att fördelas mellan Svenska

FN-förbundet och övriga upplysningsorganisationer.

I Utrikespolitiska institutets anslagsäskanden för nästa budgetår understrykes

angelägenheten av att Sverige på ett mera verksamt sätt än hittills

mobiliserar sina forskningsresurser på den internationella politikens område.

En början har, framhålles det, redan gjorts i och med inrättandet vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b

institutet av en forskningsavdelning och av denna avdelning organiserade

gruppstudier. Förutsättningarna härför skapades genom försvarets forskningsanstalts

åtagande att stödja s. k. säkerhetspolitiska studier vid institutet.

Forskningsanstaltens ekonomiska bidrag till Utrikespolitiska institutets

torskningsavdelning är, enligt vad utskottet inhämtat, närmast avsett för

studier av operationsanalytisk art. Bidraget är tidsmässigt begränsat till en

3-årsperiod och i fråga om omfattningen till ett belopp, som inom en viss

ram fastställes för varje budgetår. För budgetåret 1963/64 uppgår detta

belopp till 150 000 kr.

Det har enligt Utrikespolitiska institutet visat sig, att ett omedelbart behov

föreligger vid institutets forskningsavdelning av ytterligare vetenskapligt

utbildad personal. I sådant syfte har institutet hemställt om inrättandet

av en befattning i lönegraden 23 som forskarassistent. Såsom framgår av

förevarande punkt har Kungl. Maj :t i sina anslagsäskanden icke upptagit

detta förslag. Yrkandet i motionerna I: 264 och II: 338 överensstämmer

med institutets förslag.

Det är möjligt, att betydelsen av här ifrågavarande verksamhet kan göra

det berättigat att framdeles räkna med ett direkt statsbidrag för uppbyggnad

av Utrikespolitiska institutets forskningsavdelning. Dess verksamhet

är emellertid ännu så ny, att man enligt utskottets mening lämpligen

hör avvakta ytterligare någon tids erfarenhet. Det må i sammanhanget erinras

om att Nordiska rådet vid sin session år 1962 tillsatt en kommitté för

undersökning av möjligheterna att upprätta ett nordiskt institut för konfliktforskning.

Det finnes måhända anledning att även avvakta resultatet

därav.

Med hänsyn till det anförda och då, såsom av det föregående framgår,

försvarets forskningsanstalt åtagit sig att ekonomiskt stödja här ifrågavarande

studier för såväl nästa som därpå följande budgetår anser utskottet

att med ställningstagande till frågan om ett direkt statsanslag i enlighet

med det motionsvis gjorda yrkandet kan anstå tills vidare. Utskottet är därför

icke nu berett tillstyrka motionerna I: 264 och II: 338.

Intresset i Sverige för Förenta Nationerna och den allmänna internationella

utvecklingen befinner sig i stark stegring, vilket tar sig uttryck i ökad

efterfrågan på FN-information.

För närvarande bedrives en omfattande upplysningsverksamhet om Förenta

Nationerna med sikte på att åstadkomma ökad insikt om världsproblemens

natur och nära samband med våra egna nationella problem. Denna

upplysningsverksamhet är, såsom i motionerna 1:458 och 11:548 framhållits,

splittrad på ett stort antal myndigheter och institutioner. Denna

splittring bör emellertid ses mot bakgrunden av att Förenta Nationernas

verksamhet spänner över ett mycket stort fält. Förutom Förenta Nationer
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 196b 27

nas huvudorgan finnes ett stort antal s. k. fackorgan med särskilda uppgifter.

I sistnämnda motioner hemställes, förutom om viss höjning av bidraget

till Svenska FN-förbundet, att frågan om samordning och utökning

av informationsverksamheten rörande Förenta Nationernas syfte, organisation

och verksamhet utredes. Enligt motionärernas mening skulle nämnda

förbund vara ett lämpligt sainarbetsorgan.

Det är uppenbart, att den nuvarande uppdelningen av upplysningsverksamheten

på olika myndigheter och organisationer samt kontaktorgan för

internationella organisationer ävensom avsaknaden av en dokumentationscentral,

som kan ge fakta om det pågående skeendet på det internationella

området, i hög grad försvårar möjligheterna till en samlad överblick av

förefintligt informationsmaterial. Därjämte kan vid rådande förhållanden

risken för dubbelarbete icke uteslutas. Det är därför enligt utskottets mening

önskvärt, att, så långt möjligt är, en samordning av upplysningsverksamheten

kommer till stånd. Utskottet anser sig alltså i anledning

av yrkandet i motionerna I: 458 och II: 548 böra föreslå, att Kungl. Maj :t

låter vidtaga en översyn rörande förhållandena på här ifrågavarande område.

Beträffande de i motionerna 1:252 och 11:308 samt 1:458 och 11:548

gjorda yrkandena om höjning av bidraget till Svenska FN-förbundet anser

utskottet sig med allt beaktande av förbundets arbetsinsatser dock icke berett

att för detta ändamål föreslå höjning utöver Kungl. Maj :ts förslag, som

jämväl i övrigt tillstyrkes.

Till det i motionerna I: 252 Och II: 308 gjorda yrkandet om omprövning

av den föreslagna PR-verksamheten inom nämnden för internationellt bistånd

återkommer utskottet framdeles under riksdagen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 252 och II: 308 samt I: 458 och II: 548, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I:

264 och 11:338, till Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt

samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 200 000 kr.;

b) i anledning av motionerna I: 458 och II: 548, i vad de

icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

att Kungl. Maj :t måtte låta föranstalta om en undersökning

beträffande frågan om samordning av informationsverksamheten

rörande Förenta Nationernas syfte, organisation

och verksamhet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

25 :o) Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40, s. 75—

77) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 300 000 kr.

Den 1 juli 1963 stod till Kungl. Maj:ts disposition under detta anslag ett

sammanlagt belopp av 5 719 000 kr. Av dessa medel bär Kungl. Maj :t beträffande

nybyggnad av sändebudsbostaden i Dublin anvisat ett belopp av

650 000 kr. Vidare har 280 000 kr. ställts till förfogande för inköp av sändebudsbostad

i Léopoldville, 500 000 kr. för inköp av tomt i Teheran samt

100 000 kr. för utredningar i aktuella fastighetsfrågor.

Resterande medel av det för innevarande budgetår till förfogande stående

beloppet 4 189 000 kr. har i första hand avsatts för de i 1962 och 1963 års

statsverkspropositioner anmälda fastighetsfrågorna i New York, Belgrad,

Berlin, Rabat, Tunis och Bonn, eventuellt fastighetsförvärv i Wellington

samt den nyss nämnda om- och tillbyggnaden av sändebudsbostaden i Léopoldville.

Förhandlingar om tomtförvärv i Belgrad pågår men har ännu inte lett

till resultat. Av vederbörande jugoslaviska myndighet föreslagna nya tomtalternativ

prövas av byggnadsstyrelsen.

Beträffande beskickningen i Rabat prövar styrelsen alternativa förslag

till förvärv av sändebudsbostad.

I Tunis har lokalfrågan tills vidare ordnats genom förhyrningar. På

längre sikt torde det dock vara ändamålsenligt att genom nybyggnad ordna

lämpliga lokaler för kansli samt bostad för sändebudet. Frågan om förvärv

av lämplig tomt undersökes för närvarande.

I vad avser beskickningen i Bonn anmäldes i 1962 års statsverksproposition

att det nuvarande arrangemanget med sändebudsbostaden förlagd till

Köln medför betydande olägenheter för beskickningschefen. Vidare anmäldes

att fortlöpande undersökningar rörande möjligheterna att förhyra en

bostad i Bonn icke lett till resultat. Som förutskickades i propositionen har

undersökningar sedermera igångsatts rörande möjligheterna att förvärva

lämplig fastighet eller tomt för nybyggnad. Dessa undersökningar pågår

men har ännu ej resulterat i konkreta förslag.

Sändebudsbostaden vid beskickningen i Wellington har hitintills varit

törhyrd. Hyresmarknaden präglas emellertid av en markant knapphet på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

29

objekt, vilka dessutom som regel utbjudes endast mot kortfristiga kontrakt.

För att på ett tillfredsställande sätt kunna ordna bostadsfrågan för

sändebudet torde ett köp vara enda möjligheten. Byggnadsstyrelsen prövar

för närvarande ett av beskickningen framlagt konkret förslag.

I 1963 års statsverksproposition anmäldes, att för beskickningen i

Lagos preliminärt reserverats en tomt som skulle upplåtas med tomträtt.

Tomten, som omfattar en yta av 8 375 kvm, är avsedd att bebyggas med

kansli och sändebudsbostad samt eventuellt någon personalbostad. Enligt

en preliminär uppgörelse skall tomträttskontraktet undertecknas senast

den 1 juli 1964. Kontraktsenligt skall sedan nybyggnaderna vara färdigställda

den 1 september 1966.

Även andra behov än de här förmälda kan bli aktuella under innevarande

budgetår, varvid bl. a. må nämnas fastighetsfrågor i Lissabon, Prag och

Peking.

För budgetåret 1964/65 torde ett belopp om 1 000 000 kr. böra uppföras

för att möta behov som kan uppkomma därest fördelaktiga inköpsobjekt

skulle framkomma beträffande de utlandsmyndigheter, där tomt- eller

fastighetsfrågor ännu ej lösts.

Projekteringen av en ny beskickningsfastighet i Paris har något fördröjts.

De handlingar som erfordras för beräkning av medelsbehovet väntas föreligga

under vårens lopp, då frågan om medelsanvisning kan underställas

riksdagens prövning.

I enlighet med vad som nu anförts föreslår departementschefen, att förevarande

investeringsanslag för budgetåret 1964/65 uppföres med ett belopp

av 1 000 000 kr.

Utskottet har vid sin granskning av de beräkningar, som ligga till grund

för det nu äskade anslaget, funnit motiverat, att detsamma uppföres med

av Kungl. Maj :t äskat belopp. Såsom förutsatts i 1952 års riksdagsbeslut i

samband med det lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj :t att inom ramen

för anvisade medel inköpa, uppföra och iståndsätta fastigheter för utrikesrepresentationen

bör Kungl. Maj :t jämväl för nästa års riksdag anmäla,

vilka åtgärder som i här förevarande avseenden vidtagits under det

närmast förflutna budgetåret.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp, uppförande och iståndsättande

av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

Statens utlåningsfonder

26:o) Utrikesförvaltningens lånefond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, s. 77), innebärande att fonden, som för närvarande uppgår

till 725 000 kr., med hänsyn till det beräknade lånebehovet tillföres ytterligare

100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningens lånefond för

budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 100 000

kr.

27:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

om nedannämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda

förslag, nämligen

punkten 19: Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram

(EPTA),

punkten 20: Förenta Nationernas Särskilda fond,

punkten 21: Förenta Nationernas barnfond (UNICEF),

punkten 22: Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet,

punkten 23: Övrigt multilateralt tekniskt bistånd,

punkten 24: Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar,

punkten 25: Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Omkostnader,

punkten 26: Fältprojekt,

punkten 27: Bilateralt bistånd i anslutning till FN:s Särskilda fond,

punkten 28: Stipendiat- och kursverksamhet,

punkten 29: Rekrytering och utbildning av experter,

punkten 30: Nordiskt bistånd samt

punkten 31: Humanitärt bistånd;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 25 februari 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1964

31

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken

Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,

Axel Johannes Andersson, Virgin, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Bengtson, Per Jacobsson och Söderberg; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Blidfors, Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson,

herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Uddevalla, Bohman och Nelander.

Reservation

vid punkten 21 (Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige) av

herrar Näsström och Petterson i Degerfors.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:3 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom utrikesdepa a1 i texten