Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försvarsgrensstabernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-03-17 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försvarsgrensstabernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försvarsgrensstabernas

organisation m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(1 :a avd.)

I proposition nr 31 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 30 december 1963, föreslagit

riksdagen att

a) godkänna de av departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll

förordade riktlinjerna för försvarsgrensstabernas organisation;

b) godkänna att arméstaben, marinstaben och flygstaben förses med beställningar

och tjänster till det antal och i de lönegrader som departementschefen

förordat;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder som betingas

av omorganisationen av försvarsgrensstaberna;

d) godkänna vad som i övrigt föreslagits rörande beställningar för flygsäkerhetsorganisationen

vid flygvapnet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Adolfsson och Lager (I: 394) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hagberg och Nilsson i Gävle (II: 424), i vilka hemställts att riksdagen

i skrivelse till regeringen begär utredning och förslag i syfte att nedbringa

de svällande förvaltnings- och stabskostnaderna i försvaret samt att

i avvaktan härpå fastställa att tjänster i armé-, marin- och flygstaberna endast

ersättes enligt tjänstens kvalifikationsgrad så att löjtnantstjänster ej

betalas med kaptenslöner, kaptenstjänster ej med regementsofficerslöner

etc.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åkesson (I: 650) och den andra inom andra kammaren av herrar Nyberg

och Antonsson (II: 791), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj ris proposition nr 31 måtte besluta,

att de beställningar som inbesparas genom ny organisation av försvarsgrensstaberna

(arméstaben fyra, marinstaben nio och flygstaben sex) uppföres

enligt Kungl. Maj ris närmare bestämmande på vederbörliga personalförteckningar,

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

att marinstabens sektion III får den organisation som angives i departementspromemorian

av den 4 april 1963, bilaga 2, tablå 4, utom vad beträffar

vapenavdelningarna,

samt att i marinstabens sektion III skall ingå två vapentjänstavdelningar,

benämnda »undervattensavdelning» och »övervattensavdelning»,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedin m. fl. väckt motion

(II: 790), vari hemställts att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen

nr 31 måtte besluta att en sammanslagning av ingenjör sinspektionen och

signalinspektionen ej måtte komma till stånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 424, II: 791 och II: 790.

Efter att ha redogjort för försvarsgrensstabernas nuvarande organisation

och försvarsgrenschefernas förslag till ny sådan samt resultatet av en inom

försvarsdepartementet utarbetad promemoria in. m. i ämnet har departementschefen

för egen del anfört följande.

»Som jag inledningsvis erinrat om avsåg 1961 års riksdagsbeslut angående

krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109, SU 90, rskr. 258), förutom

den närmare utformningen av en ny fredsorganisation för försvarsstaben,

även ställningstaganden i fråga om fördelningen av uppgifter mellan å ena

sidan överbefälhavaren och försvarsstaben och å andra sidan försvarsgrensledningarna.

I viss utsträckning förutsattes gemensamt eller samordnat

stabsarbete av staber på de två nivåerna och av personal som ingår i de olika

staberna. I fråga om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter

och stabsorgan inom krigsmaktens högsta ledning i fred innebär beslutet,

att försvarsstaben skall svara för den operativa verksamheten inom krigsmakten.

De operativa uppgifter och därmed sammanhängande stödverksamheter

—- främst underrättelse-, kommunikations-, underhålls- och sambandstjänst

— som förut tillkom marin- och flygstaberna har med hänsyn

härtill överförts till försvarsstaben. De tre försvarsgrenarna är härigenom numera

principiellt likställda beträffande arbetsuppgifter och ansvarsområde.

I den nya organisationen utövar för svar sgrenschef således under Kung!.

Maj :t och överbefälhavaren den militära ledningen av och uppsikten över

vederbörande försvarsgren och är, i vad på honom ankommer, Kungl. Maj :t

och överbefälhavaren ansvarig för försvarsgrenens krigsduglighet och tjänstbarhet

i övrigt. Detta innebär i huvudsak, att försvarsgrcnschef skall ställa

krigsdugliga förband till överbefälhavarens förfogande för den operativa

verksamheten och han är följaktligen i första hand ansvarig för organisation,

utbildning, utrustning, taktik, personaltjänst, värnpliktsväsende och

mobiliseringsarbete inom försvarsgrenens verksamhetsområde — s. k. förbandsproducerande

verksamhet.

I fråga om långsiktsplanering bibehålies uppdelningen av ansvaret mellan

försvarsstaben, försvarsgrensledningarna samt förvaltningarna och försvå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

3

rets forskningsanstalt. Försvarsstaben skall härvid ej åläggas detaljarbete

utan endast verka som ledande och samordnande organ. Även i övrigt skall

försvarsstaben koncentrera sitt arbete till de viktigaste verksamhetsområdena

och icke betungas med detaljarbete. I syfte att avlasta försvarsstaben

detaljarbete i dess huvuduppgifter samt att befria den från handläggning av

vissa ärendesgrupper som är gemensamma för krigsmakten fördelas ärenden

till handläggning enligt en huvudstabsprincip. Denna princip innebär,

att överbefälhavaren ålägger underlydande myndigheter att för hans räkning

bereda ärenden samt, i vissa fall, att besluta på hans uppdrag.

Vid anmälan av frågan om krigsmaktens högsta ledning i propositionen

1961: 109 anförde jag, att tillräckligt underlag då inte fanns för att också

besluta om fredsorganisationen av försvarsgrensstaberna. Ytterligare undersökningar

måste göras i denna fråga. I anslutning härtill framhöll jag (sid.

114) det angelägna i att det snarast möjligt klarlades vilka arbetsuppgifter,

vilken organisation och vilka personalresurser som borde avses för försvarsgrensstaberna.

Som allmänna riktlinjer för översynen angav jag, att en anpassning

borde ske till försvarslcdningsreformens principer samt att en

rationalisering och ökad fasthet i organisationen borde åstadkommas. Uppmärksamhet

borde ägnas frågan om att ge de tre försvarsgrensledningarna

en i fråga om grunddragen mera likformig organisation än den gällande.

Alla möjligheter att — utan förfång för tjänstens ofrånkomliga krav —

vinna personalbesparingar borde givetvis tillvaratagas.

Statsutskottet (SU 1961:90) anförde i fråga om de personalökningar i

försvarsstaben som följde av beslutet beträffande krigsmaktens högsta ledning

att viss mycket väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation

icke alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas

försvarsstaben, och att det därvid alltså vore fråga om nya arbetsuppgifter

som i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga. Det vore enligt

utskottet givetvis angeläget att tillräckliga personalresurser ställdes till förfogande

för att den nya ledningsorganisationen skulle kunna fungera tillfredsställande.

I fråga om försvarsgrensstaberna utgick utskottet emellertid

från att samtidigt en minskning av försvarsgrensstabernas arbetsbelastning

måste inträda. Ehuru denna icke lät sig kvantitativt precisera, uttalade utskottet,

att den borde föranleda personalminskningar i dessa staber. —

Mot bakgrunden av de uttalanden som vid riksdagsbehandlingen gjordes

i detta hänseende torde det i första hand gälla att minska den kvalificerade

militära personalen i staberna till förmån för trupparbete.

Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr. 1961:258).

Som framgår av vad jag anfört i det föregående uppdrog Kungl. Maj :t

den 5 maj 1961 med anledning av riksdagens förenämnda beslut åt överbefälhavaren

att utarbeta förslag rörande organisation m. m. av försvarsgrensstaberna

in. in. Av överbefälhavaren i oktober 1961 ingivna förslag har

överarbetats inom försvarsdepartementet. Resultaten härav bar redovisats i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

en promemoria angående försvarsgrensstabernas organisation den 4 april

1963.1 det föregående bär eu redogörelse lämnats för de förslag som framlagts

i promemorian. Arbetet har utmynnat i ett förslag till principorganisation av

försvarsgrensstaberna (jfr bilagorna 4—6)1. Kungl. Maj :t har sedermera genom

särskilda beslut den 3 maj 1963 uppdragit åt försvarsgrenscheferna att

med beaktande av vad i förenämnda promemoria anförts i samband med

medelsäskandena för budgetåret 1964/65 inkomma med fullständiga personalberäkningar

för arméstaben, marinstaben och flygstaben, överbefälhavaren

har slutligen med anledning härav med eget yttrande den 14 oktober

1963 överlämnat av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till personaluppsättning

för försvarsgrensstaberna. Dessa förslag har redovisats i

det föregående.

Jag övergår så till att framlägga mina egna synpunkter och förslag i fråga

om försvarsgrensstabernas organisation m. m. Jag vill härvid inledningsvis

anföra, att jag i huvudsak ansluter mig till de uttalanden som gjorts i förenämnda

promemoria i fråga om försvarsgrensstabernas uppgifter och verksamhet

i övrigt. Jag har inte heller något att erinra mot vad i promemorian

anförts i fråga om olika chefers uppgifter och ansvarsförhållanden. Jag anser

sålunda, att stabschefernas uppgift i första hand skall vara att leda och

samordna respektive stabers arbete. Sektionsindelningen bör göras så, att de

avdelningar mellan vilka samordningsbehoven är störst hänföres till samma

sektion.

Jag biträder vidare i huvudsak vad som i promemorian anförts rörande

inspektionsverksamheten. Härav följer, bland annat, att jag räknar med att

generalfälttygmästarens och arméöverdirektörens uppgifter såsom tjänstegrensinspektörer

skall upphöra. I avvaktan på de förslag som kan komma

att framläggas av 1962 års försvarssjukvårdsutredning bör försvarsgrensöverläkarna

och överfältveterinären ingå i respektive staber.

Jag vill i förevarande sammanhang även erinra om att riksdagen fattat

beslut om att försvarsgrenschef inte längre skall vara chef för försvarsgrensförvaltning

(prop. 1963: 1, bil. 6, s. 54 f). Med hänsyn härtill och då tjänstegrensinspektörerna

utgår ur organisationen respektive inordnas i staberna

torde inte längre behov föreligga av det samlande begreppet försvarsgrensledning.

I fråga om de föreslagna organisationerna för försvarsgrensstaberna vill

jag erinra om att arméstaben enligt promemorian skall bestå av 14 avdelningar

(med bortseende från FN-avdelningen), marinstaben av 20 avdelningar

och flygstaben av tio avdelningar (jfr bilagorna 4—6)k I marinstabens

föreslagna organisation ingår härjämte en biträdande sektionschef

vid sektion III.

För egen del har jag i huvudsak inte något att erinra mot de organisatio
-

1 Ej här medtagna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

5

ner som i promemorian föreslagits för arméstaben och flygstaben. Detta innebär

att jag i fråga om arméstaben räknar med att de nuvarande två inspektionerna

signalinspektionen och ingenjörinspektionen skall sammanslås till en

avdelning, ingenjör- och signalavdelning, under en gemensam inspektör. Jag

tillstyrker vidare, att den för närvarande på försök organiserade sektion

III göres permanent. Jag räknar vidare med att arméöverläkaren och överfältveterinären

med expeditioner inordnas i arméstaben. Som framgår av

det föregående bär i promemorian förutsatts att studieavdelningen skall

ingå i sektion I. För egen del anser jag, att det kan övervägas att ge avdelningen

en fristående ställning direkt under chefen för arméstaben. Det

torde emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles efter ytterligare

överväganden taga ställning till denna fråga. Jag har slutligen för min

del räknat med att säkerhetsärenden skall handläggas inom underrättelseavdelningen

i stället för på pressavdelningen. Vid bifall till mitt förslag kommer

arméstaben alltså — med bortseende från den provisoriskt inrättade

FN-avdelningen — att bestå av sammanlagt 14 avdelningar. Stabens organisation

framgår översiktligt av eu tablå, vilken torde såsom bilaga få fogas

till statsrådsprotokollet (Bilaga 7) k

I fråga om flygstaben har jag endast vissa detalj erinringar att göra mot

det organisationsförslag som framlagts i promemorian. För att minska antalet

enheter som lyder direkt under stabschefen föreslår jag sålunda, att

pressdetaljen såsom avdelning skall ingå i sektion II. Säkerhetsärenden bör

vidare enligt min mening handläggas inom underrättelseavdelningen. Det

förslag som jag framlägger innebär även en omorganisation och förstärkning

av flygsäkerhetstjänsten; med anledning av framställning från chefen

för flygvapnet, för vilken redogjorts i det föregående, tillkommer sålunda en

trafikavdelning inom sektion I, varvid flygsäkerhetsavdelningens uppgifter

renodlas till flygsäkerhetstjänsten. Jag kommer i det följande även att framlägga

förslag till personalförstärkningar för trafik- och flygsäkerhetsavdelningarna.

Flygstabens organisation enligt mitt förslag framgår av en tablå,

vilken torde få fogas till protokollet såsom bilaga (Bilaga 9)1.

I fråga om marinstaben vill jag erinra om att Kungl. Maj :ts uppdrag

till marinchefen den 3 maj 1963 att inkomma med fullständiga personalberäkningar

för marinstaben jämväl innefattade ett uppdrag att allsidigt undersöka

förutsättningarna att åstadkomma en förenklad indelning av sektion

III i staben, vilken sektion enligt promemorians förslag omfattar — förutom

biträdande sektionschef -— nio avdelningar och eu fristående detalj.

Som framgår av det föregående har chefen för marinen emellertid inte ansett

sig böra frångå den organisation som angivits i promemorian.

Statskontoret bar under band framfört vissa synpunkter på de organisationsförslag

som framlagts i promemorian och härvid ifrågasatt det

1 Ej bär medtagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196''r

lämpliga i att marinstaben organiseras på 20 avdelningar, medan arinéstabens

och flygstabens organisationer kunnat begränsas till 14 respektive

10 avdelningar.

För egen del anser jag att eu förenklad organisation av marinstaben,

särskilt sektion III, skulle vara till fördel för stabsarbetet och nödvändig

ur personalbesparingssynpunkt. Jag föreslår, att artilleri- och robotavdelningen,

torped- och minavdelningen samt undervattensavdelningen inom

sektionen sammanföres till en avdelning, vapentjänstavdelningen. Jag föreslår

vidare, att de tre personalavdelningarna inom sektion III — officersavdelningen,

underofficersavdelningen och underbefälsavdelningen — samt

rekryteringsdetaljen sammanföres till en avdelning, flottans personalavdelning.

Härvid bortfaller enligt min mening även behovet av en biträdande

sektionschef. Med dessa förslag ernås enhetlighet och konsekvens genom

att ansvaret för personalärenden och vapentjänst under sektionschefen var

för sig samlas på en befattningshavare. Härigenom vinnes bättre överensstämmelse

med den ordning som föreslås beträffande marinstabens sektion

IV samt armé- och flygstaberna. Jag vill i sammanhanget påpeka, att vapentjänstavdelningen

och personalavdelningen personalmässigt ingalunda torde

komma att bli de största avdelningarna i de tre försvarsgrensstabernas

organisationer. Beträffande återstående avdelningar inom sektion III föreslår

jag vidare vissa andra benämningar än de som angivits i promemorian.

Sammanfattningsvis kommer sektion III vid bifall till mina förslag att vara

indelad i fem avdelningar, nämligen flottans organisationsavdelning, flottans

utbildningsavdelning, vapentjänstavdelning, flottans personalavdelning

och flottans krigsplaceringsavdelning. I förhållande till förslagen i

promemorian innebär detta bland annat att antalet avdelningar minskas

med fyra.

I fråga om marinstaben i övrigt föreslår jag, att säkerlietsärenden, för

vilka i promemorian redovisats en fristående detalj direkt under stabschefen,

skall handläggas inom underrättelseavdelningen inom sektion I.

I anslutning härtill vill jag erinra om att marinstabens säkerhetsdetalj i

nuvarande organisation även betjänar marinförvaltningen. Jag anser emellertid

denna ordning mindre lämplig; på samma sätt som andra ämbetsverk

inom försvaret bör marinförvaltningen i fortsättningen disponera egna

personalresurser för säkerhetsfrågor. Jag avser därför att framdeles vid

anmälan till 1964 års statsverksproposition (bil. 6) av marinförvaltningens

avlöningsanslag för nästa budgetår föreslå, att en tjänst inrättas vid

ämbetsverket för uppgifterna.

Vad angår marinstaben föreslår jag vidare, att förvaltningsärenden, för

vilka i promemorian redovisats en fristående detalj, skall handläggas inom

allmänna avdelningen inom sektion II. Under sektion II bör enligt min mening

även biblioteket redovisas. I övrigt tillstyrker jag de förslag rörande

marinstabens organisation som framlagts i promemorian. Jag anser dock,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

7

att vissa av avdelningarna i förtydligande syfte bör erhålla andra benämningar

än de som föreslagits. Sammanfattningsvis framgår marinstabens

organisation enligt mina förslag av en tablå, vilken torde såsom bilaga

få fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga S)1. Som tablån utvisar kommer

marinstaben — oaktat staben personalmässigt kommer att vara mindre

än arméstaben och flygstaben — att vara den av försvarsgrensstaberna

som har det största antalet avdelningar, nämligen 17, medan arméstaben

erhåller — inklusive truppslagsavdelningarna — 14 avdelningar och flygstaben

11 avdelningar.

I förevarande sammanhang anser jag även, att det bör erinras om att till

propositionen 1963: 110 anmäldes (s. 9—10), att frågan om en sammanslagning

av försvarets hjälptryckerier utretts av försvarets civilförvaltning. Resultatet

av utredningen har redovisats i en promemoria, som ingivits till

Kungl. Maj :t. Utredningen har emellertid inte behandlat frågan om marinförvaltningens

kontorsoffsetanläggning bör ingå i marinstaben eller i marinförvaltningen.

I anslutning till att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juni

1962 på föredragning av chefen för finansdepartementet uppdragit åt statskontoret

att utreda huruvida den nuvarande fördelningen av statsförvaltningens

tryckeriresurser är lämplig har promemorian för kännedom överlämnats

till statskontoret. I avvaktan på de förslag som statskontoret kan

komma att framlägga i ämnet bör marinstabens tryckeri enligt min mening

tills vidare kvarstå i staben.

I promemorian och i försvarsgrenschefernas förslag har förutsatts, att

statskontoret skall överse stabernas organisationsenheter för expeditionstjänsten.

Även jag anser, att en sådan översyn bör komma till stånd. I avbidan

på dessa organisationsundersökningar bör expeditionstjänsten enligt

min mening organiseras så att inom varje försvarsgrensstab finnes en chefsexpedition.

Till denna bör knytas viss reserv av kvalificerad expeditionspersonal.

Vid varje sektion skall vidare finnas en sektionsexpedition med

skrivcentral. För sektionsexpedition skall finnas en föreståndare, officer

i arvodesbefattning. Behov av underofficer i arvodesbefattning — som för

närvarande finnes bl. a. vid sektionsexpeditionerna inom arméstaben —

torde däremot i regel inte föreligga. Jag vill i detta hänseende hänvisa till

resultaten av undersökningar som statskontoret utfört inom marinstaben.

I den mån handhavandet av hemliga handlingar bedömes medföra ofrånkomligt

behov härav bör dock expeditionsunderofficerare i arvodesbefattning

få bibehållas vid sektionerna I och II i armé- och flygstaberna i avbidan

på resultaten av statskontorets översyn. På avdelningarna bör i regel finnas

endast en kanslibiträdestjänst för de på avdelningen förekommande expeditionsuppgifterna

in. in.

I förevarande sammanhang vill jag även erinra om alt Kungl. Maj :t den

20 oktober 1961 uppdragit åt försvarets lärarutredning att verkställa utred
1

Ej liär medtagen.

2* —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 37

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196U

ning rörande sammanförande till en organisatorisk enhet av de uppgifter

som åvilar studierektorerna i försvarsgrensstaberna, varvid utredningen

skulle äga alt pröva frågor rörande den allmänbildande undervisningen vid

krigsmaktens underbefälsskolor. Utredningen har den 21 februari 1963 framlagt

förslag i ämnet. Förslaget har remissbehandlats.

Lärarutredningen anför, att det alltjämt är nödvändigt att i försvarets

regi bedriva vidareutbildning i allmänna läroämnen för att vid krigsmakten

anställda skall bibringas sådana kunskaper som erfordras för att de

skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Ansvaret för denna utbildning

åvilar försvarsgrenscheferna. Undervisningen är specialinriktad mot viss yrkesutbildning

och direkt anpassad för detta ändamål. Den har således icke,

som tidigare var fallet, ett huvudsakligen allmänbildande syfte. Utredningen

anför vidare att även om en begränsad del av denna undervisning skulle kunna

ställas under en enhetlig ledning så erfordras även fortsättningsvis befattningshavare

vid försvarsgrensstaberna med uppgift att handlägga frågor av

den art som nu ankommer på studierektorerna. Lärarutredningen föreslår

därför, att någon väsentlig förändring icke nu skall vidtas i fråga om studierektorsorganisationen.

I enlighet härmed bör tills vidare befattningar bibehållas

inom de tre försvarsgrensstaberna, avsedda för utbildnings- och

undervisningsfrågor samt för allmän rådgivning i pedagogiska o. d. spörsmål.

Enligt utredningens mening bör befattningshavarna ha att enligt försvarsgrenschefs

beslut planlägga, leda och samordna all undervisning inom försvarsgrenen

i allmänna läroämnen samt utöva försvarsgrenschefs inspektionsrätt

beträffande denna undervisning och i pedagogiskt avseende jämväl

beträffande undervisningen i övrigt. Tjänsterna bör organisatoriskt ingå i

respektive utbildningsavdelningar och vara underställda avdelningscheferna.

Lärarutredningen anför vidare, att en utvidgad samordning bör komma

till stånd inom försvaret med avseende på utbildningen i allmänna läroämnen

och därmed sammanhängande frågor och ifrågasätter om icke försvarets

skolnämnd bör utgöra det för försvaret gemensamma ledningsorganet

i detta hänseende.

Remissmyndigheterna — överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen

och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets skolnämnd, skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning — lämnar i allt väsentligt utredningens

förslag utan erinran.

För egen del anser jag i likhet med försvarets lärarutredning, att studierektorsorganisationen

vid försvarsgrensstaberna tills vidare bör bibehållas

med i huvudsak de arbetsuppgifter som lärarutredningen föreslagit. Jag

finner det vidare angeläget att utbildningen i allmänna läroämnen inom försvaret

samordnas och anpassas till förändringarna med avseende på personalens

uppgifter samt till pågående reformer inom det allmänna skolväsendet.

Samordningen härvidlag bör såsom föreslagits ankomma på försvarets

skolnämnd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

9

Jag övergår så till att behandla frågan om personaluppsättning för försvarsgrensstaberna.

I arméstabens organisation (inklusive arméöverläkaren och

överfältveterinären med expeditioner) ingår för närvarande sammanlagt 319

befattningshavare, av vilka 149 officerare på aktiv stat. I den angivna personalorganisationen

ingår 22 befattningshavare som är inkallade till frivillig

tjänstgöring eller som tjänstgör med anlitande av anställningsmånader.

Arméstabens FN-avdelning är ej inräknad. I marinstabens nuvarande

organisation (inklusive kustartilleriinspektionen och CUM samt marinöverläkaren

med expedition) ingår 289 befattningshavare, av vilka 107 officerare

på aktiv stat och nio befattningshavare som tjänstgör med utnyttjande

av tjänstgöringsmånader eller anställningsmånader. I flygstabens organisation

(inklusive basinspektören med stab och flygöverläkaren med expedition)

ingår slutligen för närvarande 319 befattningshavare, av vilka 96

är officerare på aktiv stat och åtta tjänstgör med utnyttjande av tjänstgörings-

eller anställningsmånader.

Cheferna för armén, marinen och flygvapnet har i sina förslag till personalorganisation

för försvarsgrensstaberna beräknat sammanlagt 336 tjänster

och beställningar erforderliga för arméstaben (150 officerare på aktiv

stat), 304 för marinstaben (102 officerare) respektive 349 för flygstaben

(100 officerare, av vilka sju hänför sig till föreslagen förstärkning av flygsäkerhetsorganisationen).

För egen del bedömer jag personalbehovet för försvarsgrensstaberna till

sammanlagt 315 befattningshavare vid arméstaben (med undantag av FNavdelningen),

291 vid marinstaben och 327 vid flygstaben. Av de angivna befattningarna

avser jag för officerare på aktiv stat vid arméstaben 145 beställningar,

vid marinstaben 98 beställningar och vid flygstaben 90 beställningar.

Fördelningen på olika avdelningar m. m. av tjänsterna m. m. i försvarsgrensstaberna

— med undantag av beställningarna för officerare på

aktiv stat — framgår av sammanställningar, vilka som bilagor torde få fogas

till protokollet (Bilaga 10—12)1.

1 fråga om antalet beställningar för officerare på aktiv stat vid försvarsgrensstaberna

har jag utgått från de s. k. högre alternativen i försvarsgrenschefernas

förslag till personaluppsättning. Som jag närmare kommer att angiva

i det följande anser jag emellertid, att vissa befattningar som försvarsgrenscheferna

avsett för officerare bör kunna uppehållas med andra befattningshavare.

I fråga om beställningarna för officerare på aktiv stat vid staberna vill jag

vidare anföra följande. Stabscheferna bör på samma sätt som för närvarande

placeras i lönegrad Bo 5. Sektionscheferna (motsvarande) föreslås vara placerade

i följande lönegrader, nämligen vid arméstaben de sex truppslagsinspektörerna

i Bo 4, chefen för sektion II i Bo 4/3 samt cheferna för sektion

I och III i Bo 3, vid marinstaben cheferna för sektion III och IV i Bo 4 och

Ej bär medtagna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

cheferna för sektion I och II i Bo 3 samt vid flygstaben systeminspektören och

flygsäkerhetsinspektören i Bo 4 och cheferna för sektionerna I och II i Bo 4/3.

Jag vill i förevarande sammanhang anföra, att jag räknar med att cheferna

för marinstabens sektioner III och IV även skall vara chefer för flottans personalkår

respektive kustartilleriets officers- och underofficerskårer. Ingendera

bör benämnas inspektör, ehuru deras uppgifter i vissa hänseenden motsvarar

truppslagsinspektörernas vid arméstaben.

Jag föreslår vidare, att cheferna för arméstabens organisations-, utrustnings-

och utbildningsavdelningar samt avdelningschefen vid signal- och

ingenjöravdelningen, cheferna för marinstabens planeringsavdelning samt

vapentjänst- och personalavdelningarna inom sektion III samt cheferna

för flygstabens planerings-, organisations-, utbildnings- och flygsäkerhetsavdelningar

placeras i lönegrad Br 1. För övriga avdelningschefer avses beställningar

för regementsofficer, som regel i A 27/25. Chefen för arméstabens

chefsexpedition förutsättes även vara regementsofficer. Det bör i sammanhanget

understrykas, att de i det föregående angivna beställningarna för

regementsofficer i Br 1 och År 27/25 enligt min mening ofta bör kunna uppehållas

av yngre regementsofficerare, majorer och motsvarande.

I fråga om antalet officerare på aktiv stat föreslås som nyss angivits för

arméstaben — med bortseende från FN-avdelningen, som har personalorganisation

enligt särskilda medgivanden av Kungl. Maj :t samt inspektören för

militärmusiken vars avlöningskostnader bestrides från anslag till militärmusiken

— sammanlagt 145 beställningar, vilket i förhållande till nuläget innebär

en minskning med fyra beställningar, för marinstaben 98 beställningar,

en minskning med nio, och för flygstaben 90 beställningar, en minskning

med sex. Beställningarna föreslås fördelade på följande sätt.

Arméstaben

1 arméstabschef .................................... Bo 5

6 truppslagsinspektörer ................................ Bo 4

1 sektionschef ........................................ Bo 4/3

2 sektionschefer ...................................... Bo 3

4 regementsofficerare ................................. Br 1

13 regementsofficerare .................................. År 27/25

13 regementsofficerare .................................. År 25

19 regementsofficerare eller kaptener...................... År 25/21

69 kaptener.......................................... År 21

17 kaptener eller löjtnanter (kommenderade)............. Ao 21/17

Marinstaben

1 marinatabschef ,. .. .................................. Bo 5

2 sektionschefer ..................................... Bo 4

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

11

8 regementsofficerare eller kaptener

58 kaptener ......................

3 regementsofficerare

16 regementsofficerare

8 regementsofficerare

2 sektionschefer

Bo 3

Br 1

Ao/År 27/25

Ao/Ar 25

Ao/År 25/21

Ao, År 21

Flygstaben

1 flygstabschef .............

2 inspektörer .............

2 sektionschefer ..........

4 regementsofficerare .......

1 regementsofficer (intendent)

8 regementsofficerare .......

9 majorer .................

9 majorer eller kaptener.....

54 kaptener .................

Bo 5

Bo 4

Bo 4/3

Br 1

Ao 27

Ao 27/25

Ao 25

Ao 25/21

Ao 21

Beställningen för arméstabschef bör liksom för närvarande redovisas vid

generalitetet. De för arméstaben avsedda beställningarna i övrigt föreslås

samtliga — med undantag av 17 beställningar i Ao 21/17 för generalstabsaspiranter

m. fl. — skola redovisas på personalförteckningen för arméstaben.

Beställningen för marinstabschef bör som hittills redovisas vid amiralitetet.

Beställningarna för marinstabens sektioner I och II samt planeringsavdelningen

(två sektionschefer i Bo 3, en regementsofficer i Br 1, fem regementsofficerare

i År 27/25, sex regementsofficerare i År 25, tre regementsofficerare

eller kaptener i År 25/21 och 28 kaptener i År 21) föreslås redovisade på marinstabens

personalförteckning, beställningarna för sektion III (för en sektionschef

i Bo 4, två regementsofficerare i Br 1, åtta regementsofficerare i

Ao 27/25, en regementsofficer i Ao 25, fyra regementsofficerare eller kaptener

i Ao 25/21 och 23 kaptener i Ao 21) på flottans personalförteckning och

beställningarna för sektion IV (för en sektionschef i Bo 4, tre regementsofficerare

i Ao 27/25, en major i Ao 25, en major eller kapten i Ao 25/21 och sju

kaptener i Ao 21) på kustartilleriets personalförteckning. Beställningarna

för flygstaben föreslås slutligen redovisade på flygvapnets personalforteckning.

Därest antalet generalstabsaspiranter i armestaben understiger 17 bör

även andra officerare kunna kommenderas till staben, så att antalet stadigvarande

kommenderade officerare uppgår till högst 17. Kommendcring av

militär personal förutsättes i övrigt ej få ske till staberna för längre tid än

två månader utan Kungl. Maj :ts medgivande i varje särskilt fall.

Mina förslag rörande officersbeställningarnas fördelning på olika lönegrader

är grundade på önskemålet att nå rimliga befordringsmöjligheter för be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

fattningshavarna. Förslagen innebär en viss förbättring i förhållande till nuläget,

särskilt för arméstabens del. Kaptensbeställningarna och beställningarna

i lönegrad A 25/21 och högre kommer enligt mina förslag att bli

relativt jämnt fördelade på de tre försvarsgrensstaberna. Anledningen till att

jag räknar med ett något förbättrat befordringsläge är även att jag anser, att

nuvarande anordning med stabsarvoden till vissa kaptener vid staberna

successivt bör upphöra; efter utgången av budgetåret 1964/65 räknar

jag inte med att några nya stabsarvoden skall få utgå. Det bör i övrigt få ankomma

på Kungl. Maj :t att reglera villkoren för återbesättande av ledigblivande

stabsarvoden under budgetåret 1964/65.

Vid bifall till mina förslag rörande officersbeställningar för försvarsgrensstaberna

och till beställningarnas redovisning på personalförteckningar bör

följande förändringar ske i förhållande till gällande personalstater. På personalförteckning

för arméstaben och tjänstegrensinspektörerna finnes för

närvarande sammanlagt 35 beställningar (beställningen för arméstabschef i

Bo 5 är redovisad vid generalitetet), nämligen för sju truppslagsinspektörer,

en överste i Bo 4, tre överstelöjtnanter i Ao 27/25, en major i Ao 25, fyra majorer

eller kaptener i Ao 25/Ar 21, en kapten i År 21 och 18 kaptener eller

löjtnanter i År 21/17/15. Av de 35 beställningarna bör en för major i Ao 25,

som är avsedd för chef för artilleriets kadett- och aspirantskola, överföras till

artilleriet (A 6). Övriga 34 beställningar indrages. Vid generalstabskåren indrages

vidare 25 beställningar, nämligen för en överste i Bo 3, två överstelöjtnanter

i Ao 27, en överstelöjtnant eller major i Ao 27/25, sex majorer i Ao 25,

tre majorer eller kaptener i Ao 25/21 och 12 kaptener i Ao 21. Vid armén

indrages ytterligare 72 beställningar, nämligen vid infanteriet 15 kaptener

i Ao 21, vid kavalleriet en kapten i Ao 21 och en löjtnant i Ao 17/15, vid

pansartrupperna sex kaptener i Ao 21 och fyra löjtnanter i Ao 17/15, vid artilleriet

fyra kaptener i Ao 21 och sex löjtnanter i Ao 17/15, vid luftvärnet eu

major i Ao 25, fyra kaptener i Ao 21 och tre löjtnanter i Ao 17/15, vid fälttygkåren

en kapten i Ao 21, vid ingenjörtrupperna en major i Ao 25, tre kaptener

i Ao 21 och två löjtnanter i Ao 17/15, vid signaltrupperna en major i

Ao 25, fyra kaptener i Ao 21 och två löjtnanter i Ao 17/15, vid trängtrupperna

en överstelöjtnant eller major i Ao 27/25, tre kaptener i Ao 21 och tre löjtnanter

i Ao 17/15 samt vid intendenturkåren en major i Ao 25 och fem kaptener

i Ao 21.

På marinstabens personalförteckning tillkommer beställningar för en regementsofficer

i Br 1, fem regementsofficerare i År 27/25, sex regementsofficerare

i År 25, tre regementsofficerare eller kaptener i År 25/21 och 28 kaptener

i År 21. Två beställningar för sektionschef i Bo 3 är redan uppförda på

marinstabens personalförteckning. Marinstabschefen — Bo 5 —- bör såsom

för närvarande redovisas vid amiralitetet. Vid amiralitetet utgår emellertid

en beställning i Bo 5, avsedd för inspektören för kustartilleriet. Jag förutsätter

att som regel chefen för marinstaben skall vara kustartilleriofficer,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1961

13

därest chefen för marinen är officer ur flottan, och sjöofficer om kustartilleriofficer

är chef för marinen.

På flottans personalförteckning tillkommer beställningar för en sektionschef

i Bo 4, två regementsofficerare i Br 1, åtta kommendörkaptener av 1.

eller 2. graden i Ao 27/25 samt fyra kommendörkaptener av 2. graden eller

kaptener i Ao 25/21 samt indrages beställningar för två inspektörer i Bo 3, en

kommendör i Bo 3 (CUM), nio kommendörkaptener av 1. graden i Ao 27,

åtta kommendörkaptener av 2. graden i Ao 25, 24 kaptener i Ao 21 samt 11

löjtnanter i Ao 17/15.

På kustartilleriets personalförteckning tillkommer beställningar för eu

sektionschef i Bo 4, tre överstelöjtnanter eller majorer i Ao 27/25 och en major

eller kapten i Ao 25/21 samt indrages beställningar för en överstelöjtnant

i Ao 27, tre majorer i Ao 25 och nio kaptener i Ao 21.

Vid marinintendenturkåren utgår tre kaptensbeställningar i Ao 21.

I fråga om flygvapnet innebär mina förslag följande. Beställningar tillkommer

för en systeminspektör i Bo 4, två sektionschefer i Bo 4/3, fyra regementsofficerare

i Br 1 och sju majorer eller kaptener i Ao 25/21. Samtidigt

indrages beställningar för en inspektör för luftbevakningen i Bo 4, en inspektör

för bastjänsten i Bo 4, en souschef vid flygstaben i Bo 3, en överstelöjtnant

eller major i Ao 27/25, tio kaptener i Ao 21 och sex löjtnanter i Ao 17/15.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag till statförändringar m. m. att

totalt 19 officersbeställningar indrages, av vilka fyra vid armén, nio vid marinen

och sex vid flygvapnet.

I fråga om underofficerare på aktiv stat föreslår jag, att beställningar för

11 förvaltare i År 17 och tre underofficerare i År 15 uppföres på arméstabens

personalförteckning. En förvaltare vid utbildningsavdelningen avses för

handläggning av ärenden rörande utbildning av frivillig personal. Samtidigt

indrages emellertid beställningar vid arméns truppslag för fyra förvaltare i

Ao 17 (två vid luftvärnet, en vid pansartrupperna och en vid f. d. A 2), en

styckjunkare i Ao 15 (A 6), tre fanjunkare i Ao 15 (en vid signaltrupperna

och två vid trängtrupperna) samt en sergeant i Ao 13 (A 9).

För marinstaben beräknar jag sammanlagt 32 befattningar för underofficer

på aktiv stat, en ökning med en. På marinstabens personalförteckning

tillkommer beställningar för fyra förvaltare i År 17 och en flaggunderofficer

i År 15 samt utgår en förvaltarbeställning i Ao 17. På flottans stat

tillkommer två förvaltare i Ao 17 och utgår beställningar för en förvaltare

i Ao 19 och fyra flaggunderofficerare i Ao 15. På kustartilleriets stat tillkommer

två förvaltarbeställningar i Ao 17 samt indrages beställningar fölen

flaggunderofficer i Ao 15 och en underofficer av 2. graden i Ao 13. För

flygstaben räknar jag slutligen med 20 befattningar för underofficer på aktii

stat. En förvaltarbeställning i Ao 19 och en fanjunkarbeställning i Ao 15

bör härvid tillkomma på flygvapnets personalförteckning.

För underbefäl bör på arméstabens personalförteckning tillkomma fyra

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

beställningar i År 13/11. På marinstabens personalförteckning bör tillkomma

nio sådana beställningar. Tio underbefälsbefattningar vid marinstabens

sektion III bör bestridas inom ramen för tillgängliga underbefälsbeställmngar

vid flottan. Vid flygvapnet bör tillkomma tio beställningar för överfurir

i Ao 11, avsedda för underbefälsbefattningar i flygstaben. Vissa av dessa

befattningar bör emellertid även kunna uppehållas av flygtekniker.

Som jag tidigare anfört har mina förslag rörande officersbeställningarnas

antal grundats på de s. k. högre alternativen i försvarsgrenschefernas förslag

till personalorganisation i försvarsgrensstaberna. Jag har dock ansett,

att vissa av de befattningar som i försvarsgrenschefernas förslag avsetts för

officerare på aktiv stat bör bestridas av andra befattningshavare. Sålunda

bor enligt min mening Aid arméstaben tillkomma tre arvodesbefattningar

för pensionerad officer i A: 24 (en på chefsexpeditionen och två på utbildningsavdelningen)

och en stabsredaktör i Ae 21 (pressavdelningen), vid

marinstaben två arvodesbefattningar för pensionerad officer, en i A: 28

(torv altningsofficer) och en i A: 24 (personal- och utbildningsavdelningen)

samt en byråinspektör i Ae 21 (underrättelseavdelningen) och en stabsredaktör

i Ae 21 (pressavdelningen ) samt vid flygstaben två byråintendenter

i Ae 21 (signaltjänstavdelningen och utbildningsavdelningen), en stabsredaktör

i Ae 21 (pressavdelningen) och en byråassistent i Ae 19 (personalavdelningen)

.

I fråga om flygstaben vill jag i förevarande sammanhang erinra om att den

nuvarande organisationen för flygsäkerhetstjänsten omfattar sammanlagt

19 befattningshavare, av vilka fem är officerare på aktiv stat. Jag har funnit

det nödvändigt att flygsäkerhetsorganisationen förstärkes såväl centralt

som regionalt och lokalt. Mitt förslag till förstärkning av den centrala organisationen

innebär förutom en uppdelning av verksamheten på två avdelningar,

flygsäkerhetsavdelning och trafikavdelning, en ökning med nio befattningshavare.

Av dessa avses en vara officer, en förste stabstrafikledare

i Ao 27, en förste trafikledare i Ao 21, en trafikledare i Ae 19, två byrådirektörer

i Ae 25, en stabsredaktör i Ae 21, en byråassistent i Ae 19 och en

assistent i Ae 15. Härvid ersätter tjänsterna för byrådirektör och stabsledaktöi

tre beställningar för officer, som flygvapenchefen föreslagit tillkomma.

Den nya beställningen för förste stabstrafikledare tillkommer i stället

för en av flygvapenchefen föreslagen ökning med en regementsofficer

vid trafikavdelningen. Jag räknar härvid med att som chef för trafikavdelningen

placeras antingen militär eller civilmilitär beställningshavare. Mina

förslag till personalförändringar innebär, förutom vissa ändringar i flygstabens

personalförteckning, att beställningar vid flygvapnet tillkommer

för en förste stabstrafikledare i Ao 27, en förste trafikledare i Ao 21 och en

trafikledare i Ae 19. Förändringarna i fråga om officerare är beaktade inom

den ram jag i det föregående angivit för antalet officerare vid flygstaben.

I detta sammanhang anser jag mig även böra — med tillstyrkan av flyg
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

15

vapenchefens förslag till förstärkning av flygsäkerhetstjänsten i regional

instans —- föreslå, att två beställningar för regementsofficer i Ao 27/25 tillkommer

vid flygvapnet, avsedda för flygsäkerhetsregementsofficerare vid

eskaderstab. I fråga om den lokala flygsäkerhetsorganisationen biträder jag

likaledes flygvapenchefens förslag.

Mina förslag till personalorganisation för flygstaben innebär vidare beträffande

den civilmilitära personalen, att beställningar vid flygvapnet tillkommer

för en meteorolog i Ae 19 och en meteorolog i reglerad befordringsgång.

I fråga om civilmilitära beställningshavare i övrigt inom försvarsgrensstaberna

räknar jag med en utökning i marinstaben med en mariningenjör

i Ao 21. Behovet bör emellertid tillgodoses inom ramen för befintliga beställningar

vid mariningenjörkåren.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för de avvikelser

som mina förslag innebär i förhållande till de förslag som försvarsgrenscheferna

avgivit till personalorganisation för respektive staber. Mina

personalberäkningar grundar sig i första hand på de av försvarsgrenscheterna

angivna arbetsuppgifterna för respektive befattningar in. m. samt på

upplysningar som jag under hand inhämtat från staberna. Överläggningar

har ägt rum med berörda personalorganisationer angående beställningars

och tjänsters lönegradsplacering m. m. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen

av tjänsterna m. m. i försvarsgrensstaberna har vederbörande personalorganisationer

förklarat sig inte ha något att erinra.

Av sammanställningar som torde såsom bilagor få fogas till statsrådsprotokollet

(Bilaga 13—fö)1 framgår översiktligt försvarsgrensstabemas

personalorganisationer samt de olika tjänsternas och beställningarnas redovisning

på personalförteckningar enligt mina förslag. Av sammanställningarna

framgår även tjänsternas anställningsform m. m.

I fråga om personalorganisationen vid försvarsgrensstaberna föreslår jag

vidare, att befäl skall få tagas i anspråk för frivillig tjänstgöring och utbildning

i enlighet med därför gällande föreskrifter under högst det antal

tjänstgöringsmånader per år, som Kung]. Maj :t må angiva i samband med

att dispositionsföreskrifter för försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag

utfärdas. Jag förutsätter, att reservpersonal och värnpliktig personal —

utom handräckningsvärnpliktiga — i övrigt inte kommer att tjänstgöra vid

staberna annat än för egen utbildning.

Jag utgår även ifrån att för kostnader för beredskapsersättningar och

övertidsersättningar samt för anställande av kontorspersonal för tillfälliga

behov skall få disponeras ett bestämt belopp under förenämnda anslag. Det

torde få ankomma på Kung]. Maj:t att fastställa kostnadsramar för angivna

ändamål.

Jag vill vidare framhålla, att jag bedömer det vara mycket angeläget att

Ej här medtagen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

försvarsgrensstabernas organisation är flexibel och lätt anpassbar efter föreliggande

arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill anser jag, att omflyttning av i

organisationen ingående beställningar och tjänster skall kunna ske alltefter

arbetsläget under beaktande av att arbetsuppgifterna för befattningshavare

som flyttas i huvudsak skall vara likvärdiga med de tidigare uppgifterna;

dock förutsätter jag, att beställningarna för avdelningschefer och

högre skall vara bundna till befattningarna. I enlighet med det anförda

förutsättes vidare, att Kungl. Maj :t inte skall fastställa avdelningarnas

underindelning. Det bör kraftigt understrykas, att underenheterna inte får

betraktas som fasta organisationsenheter utan de bör inom de angivna personalramarna

enligt vederbörande chefs bestämmande kunna upplösas, omfördelas

och nyinrättas allt efter arbetsläget och omständigheterna i övrigt.

Jag vill i detta sammanhang även föreslå, att särskilda organisationsföredragande

skall utses i försvarsgrensstaberna på samma sätt som gäller

inom statsförvaltningen i övrigt. Jag beräknar arvodena härför till 1 200 kr.

vid varje stab.

Avlöningskostnaderna för den personal som ingår i nuvarande organisation

för försvarsgrensstaberna uppgår till omkring 22 800 000 kr., av vilket

belopp knappt 8 000 000 kr. hänför sig till arméstaben (inklusive arméöverläkaren

och överfältveterinären med expeditioner), drygt 6 800 000 kr.

till marinstaben (inklusive kustartilleriinspektionen och CUM samt marinöverläkaren

med expedition) samt drygt 8 000 000 kr. till flygstaben (inklusive

basinspektören med stab och flygöverläkaren med expedition). Avlöningskostnaderna

för den av mig föreslagna organisationen uppgår till sammanlagt

i runt tal 23 400 000 kr., varav knappt 8 200 000 (+ 200 000) kr. för

arméstaben, drygt 6 900 000 (+ 100 000) kr. för marinstaben och drygt

8 300 000 (+ 300 000) kr. för flygstaben. Kostnadsökningen uppgår sålunda

till sammanlagt omkring 600 000 kr. ökningen för flygstabens del (300 000

kr.) hänför sig i huvudsak till förstärkningen av flygsäkerhetsorganisationen.

I övrigt hänför sig kostnadsökningen bland annat till att tjänsterna i

den nya organisationen genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande

organisation.

Kostnadsberäkningarna utgår från näst högsta löneklassen i respektive

lönegrader.

Jag anser det önskvärt att försvarsgrensstabernas nya organisation börjar

tillämpas så snart som möjligt. En smidig övergång till den nya organisationen

förutsätter emellertid ett omfattande förberedelsearbete i skilda

hänseenden. Med hänsyn härtill bör den nya organisationen träda i kraft

den 1 oktober 1964. I den mån arbetsuppgifter och organisation redan före

denna tidpunkt anpassas till den nya organisationen bör emellertid hinder

ej föreligga att tjänster och beställningar i denna utnyttjas redan före

nämnda dag, dock tidigast från och med den 1 juli 1964.

Åtskilliga övergångsåtgärder torde komma att behöva vidtagas i sam
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

17

band med organisationsförändringarna och personalförändringarna. Jag förordar

därför att Kungl. Maj :t, i likhet med vad som tidigare skett vid större

organisatoriska förändringar, inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga

sådana åtgärder. Dessa torde bland annat avse förande på övergångsstat

av ordinarie beställningar och tjänster inom den nuvarande organisationen

samt bibehållande övergångsvis av vissa extra ordinarie tjänstemän.»

Utskottet

1961 års riksdagsbeslut beträffande krigsmaktens högsta ledning innebar

en ny organisation för försvarsstaben. Ställning togs då även till frågan om

fördelningen av uppgifter mellan, å ena sidan, överbefälhavaren och försvarsstaben

samt, å andra sidan, försvarsgrensledningarna. I viss utsträckning

förutsattes gemensamt eller samordnat stabsarbete av staber på dessa två

nivåer och av personal, som ingår i de olika staberna. I fråga om ansvars- och

uppgiftsfördelningen mellan myndigheter och stabsorgan inom krigsmaktens

högsta ledning i fred innebär ifrågavarande beslut, att försvarsstaben skall

svara för den operativa verksamheten inom krigsmakten. De operativa uppgifter

och därmed sammanhängande stödverksamheter, som förut tillkommo

marin- och flygstaberna, ha med hänsyn härtill överförts till försvarsstaben.

Beträffande armén ha de operativa ärendena tidigare handlagts av försvarsstaben,

som före försvarsledningsreformen helt svarade även för detaljarbetet

i sådana ärenden. De tre försvarsgrenarna äro härigenom numera principiellt

likställda beträffande arbetsuppgifter och ansvarsområden. Försvarsgrenschef

utövar i den nya organisationen under Kungl. Maj :t och

överbefälhavaren den militära ledningen av och uppsikten över vederbörande

försvarsgren och är ansvarig för den s. k. förbandsproduktionen.

I sitt av 1961 års riksdag godkända utlåtande nr 90 anförde statsutskottet

i fråga om de personalökningar i försvarsstaben, som följde av beslutet om

krigsmaktens högsta ledning, att viss mycket väsentlig verksamhet, som i

dåvarande organisation icke alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits,

skulle komma att åläggas försvarsstaben och att det därvid alltså vore fråga

om nya arbetsuppgifter, som i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga.

Det vore enligt utskottets mening givetvis angeläget, att tillräckliga

personalresurser ställdes till förfogande för att den nya ledningsorganisationen

skulle kunna fungera tillfredsställande. I fråga om försvarsgrensstaberna

utgick utskottet emellertid från att samtidigt eu minskning av försvarsgrensstabernas

arbetsbelastning måste inträda. Ehuru denna icke lät sig

kvantitativt precisera, uttalade utskottet, att den borde föranleda personalminskningar

i dessa staber.

År 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att utreda frågan rörande

arbetsuppgifter, organisation och personaluppsättning för i de tre försvarsgrenarna

ingående enheter med undantag av försvarsgrensförvalt
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

ningarna. Utredningsarbetet skulle bedrivas med utgångspunkt i att arbetsmängden

och det sammanlagda antalet befattningshavare vid ifrågavarande

enheter skulle minskas. Det förslag, som härvid framkom, har sedermera

överarbetats inom försvarsdepartementet. Resultatet härav har redovisats i

en promemoria angående försvarsgrensstabernas organisation. I den föreliggande

propositionen har departementschefen på grundval härav framlagt

förslag till principorganisation av försvarsgrensstaberna.

Kungl. Maj :ts i propositionen framlagda förslag till organisationsändringar

äro mest genomgripande såvitt avser marinledningen och mindre omfattande

beträffande arméledningen och flygledningen. För samtliga försvarsgrensledningar

har eftersträvats att åstadkomma en enhetlig ledning av stabsarbetet

genom att alla stabsfunktioner sammanhållas under en stabschef.

I propositionen uttalas vissa allmänna synpunkter på olika chefers uppgifter

och ansvarsförhållanden. Utskottet kan helt ansluta sig till vad härutinnan

anförts. Detta innebär bl. a., att stabschefens uppgift skall i första

hand vara att leda och samordna stabens arbete. Vidare skall sektionsindelningen

göras så, att de avdelningar, mellan vilka samordningsbehoven äro

störst, hänföras till samma sektion.

Inspektörs- och personalkårsinstitutionerna ha starkt varierande former

vid de olika försvarsgrenarna. Vissa inspektörer ingå i försvarsgrensstab,

andra ingå i försvarsgrensledning och lyda direkt under försvarsgrenschef.

Beträffande inspektionsverksamheten framliålles i departementspromemorian

att inspektion bör vara ett åliggande för försvarsgrenschef och att stabspersonalens

deltagande i eller utövande på uppdrag av chefen av inspektionsverksamhet

är en del av dess stabsarbete. Beteckningen inspektion bör

i sådant fall icke förekomma. Det föreslås bl. a. att tjänstegrensinspektörema

utgå ur organisationen respektive inordnas i staberna. Arméstabens truppslagsavdelningar

ha i en tillämpad försöksorganisation benämnts inspektioner.

Departementschefen föreslår härvid en återgång till benämningen

avdelningar. För cheferna för dessa avdelningar anses dock, att benämningen

inspektör, ehuru oegentlig, bibehålies. Vad särskilt beträffar kustartilleriinspektören

innebär förslaget, att denne underställes marinstabschefen och

att inspektionen omvandlas till sektion i marinstaben. Härvid förutsättes att,

när marinchefen är sjöofficer, befattningen som marinstabschef besättes

med kustartilleriofficer, medan befattningen besättes med sjöofficer, när

marinchefen är kustartilleriofficer. Luftbevaknings- och stridsledningsorganisationerna

samt basorganisationen betjäna var för sig tjänstområden, som

utgöra system i flygvapnets verksamhet av stor operativ betydelse. De utgöra

samtidigt delsystem i hela luftförsvaret. Enligt förslaget bör ett kontrollorgan

inrättas för den stabsmässiga kontrollen av, i första hand, stridslednings-

och luftbevakningstjänsten samt bastjänsten. Denna enhet föreslås

skola ledas av en väl kvalificerad befattningshavare, systeminspektören.

Vid sin granskning av förslaget i nu angivna delar har utskottet ansett

detsamma kunna lämnas utan erinran.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

19

I fråga om den principiella uppbyggnaden av arméstabens organisation

torde arméns relativt stora officerskår, uppdelad på ett flertal personalkårer

med chefer såväl inom staben som i förvaltningen, medföra, att personalärendena

äro särskilt arbetsbetungande. Utskottet finner därför skäl tala för

att den för närvarande på försök organiserade sektion III göres permanent.

Det synes också motiverat, att chefen för sektion III får löneställning som

sektionschef.

Det av 1961 års riksdag framställda kravet på personalminskning vid försvarsgrensstaberna

medför, att en ökning av arméstabens personalbesättning

med en beställning på B-löneplanen icke bör ifrågakonnna. Den föreslagna

ökningen med en sektionschef bör därför jämväl enligt utskottets

mening kompenseras med en motsvarande minskning med en befattning på

B-löneplan i staben. Härvid har räknats med att endast befattning som truppslagsinspcktör

kan ifrågakomma. Mest naturligt har därvid ansetts vara, att

de två minsta truppslagsavdelningarna, ingenjör- och signalavdelningarna,

sammanföras till en avdelning under en gemensam inspektör, ingenjör- och

signalinspektör. Ärendena äro åtminstone för närvarande enligt utskottets

mening icke av större omfattning än att de kunna sammanhållas inom en sådan

organisatorisk enhet. Det må vidare erinras om att ifrågavarande båda

inspektörsbefattningar för närvarande bestridas av f. d. infanteriofficerare.

Beträffande signaltjänsten har dessutom vid två tidigare omgångar inspektörsbefattningen

uppehållits av icke signalofficerare.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet sig sakna anledning

att i nu ifrågavarande avseende frångå Kungl. Maj :ts förslag. Motionen

II: 790 avstyrkes alltså.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt beträffande arméstabens organisation har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet övergår härefter till frågan om marinstabens organisation. Enligt

nuvarande organisation ingå i staben bl. a. en artilleritjänstavdelning, en

ubåtstjänstavdelning samt en torped- och mintjänstavdelning. I departementspromemorian

föreslås, att dessa vapentjänslavdelningar fortfarande

skola utgöra särskilda avdelningar för ärenden, som ha anknytning till

artilleri- och robottjänst, till torped-, min- och minröjningstjänst samt till

ubåts-, ubåtsjakt- och helikoptertjänst. Dessa avdelningar föreslås skola

ingå i en med övriga speciella ärenden för flottan gemensam sektion III.

Flottans personalärenden handläggas för närvarande i central instans,

nämligen dels vid en personalavdelning (.officersärenden) i marinstaben och

dels vid en underofficersavdelning, en underbefälsavdelning samt ett truppregister

i ett särskilt personalorgan, benämnt >Chefen för flottans underofficerare,

underbefäl och meniga» (CUM). Enligt departementspromemorian

har det övervägts att låta flottans personalärenden handläggas inom

sektion III av eu gemensam personalavdelning. En sådan sammanföring

har dock ansetts icke böra ifrågakomma. Däremot böra dessa avdelningar

inordnas i sektion III.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

Departementschefen har erinrat om att statskontoret framfört vissa synpunkter

på de organisationsförslag, som framlagts i departementspromemorian,

och därvid ifrågasatt det lämpliga i att marinstaben organiseras på

20 avdelningar, medan arméstabens och flygstabens organisationer kunnat

begränsas till 14 respektive 10 avdelningar. I anslutning härtill räknar departementschefen

med den avvikelsen från departementspromemorian, att

artilleri- och robotavdelningen, torped- och minavdelningen samt undervattensavdelningen

sammanföras inom sektion III till en avdelning, vapentjänstavdelningen.

Vidare föreslås, med avvikelse från nämnda promemoria,

att de tre personalavdelningarna inom sektion 111 — officersavdelningen,

underofficersavdelningen och underbefälsavdelningen —• samt rekryteringsavdelningen

sammanföras till en avdelning, flottans personalavdelning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att en förenklad organisation

av sektion III i marinstaben skulle vara till fördel för stabsarbetet

och nödvändig från personalbesparingssynpunkt. Med dessa förslag, som alltså

stå i överensstämmelse med det av 1961 års riksdag framställda kravet på

personalminskning vid försvarsgrensstaberna, ernås också enhetlighet och

konsekvens genom att ansvaret för personalärenden och vapentjänst under

sektionschefen var för sig samlas på en befattningshavare. Härigenom vinnes

också bättre överensstämmelse med armé- och flygstabernas organisationer.

Vidare bortfaller behovet av den biträdande sektionschef vid sektion III, som

ingår i den i departementspromemorian och av marinstaben föreslagna organisationen.

Utskottet anser alltså övertygande skäl tala för departementschefens

förslag beträffande organisationen av vapentjänstavdelningen och

flottans personalavdelning. Detta innebär, att utskottet avstyrker de likalydande

motionerna 1: 650 och II: 791, såvitt nu är i fråga.

Vad beträffar flygstaben föreslås att densamma sektionsindelas med hänsyn

till att flygstabschefen med ökat ansvar för ledning av allt stabsarbete

skall kunna avlastas i sitt arbete. Utskottet biträder förslaget i denna del.

I likhet med vad som förutsatts beträffande arméstaben bör den utökning

av befattningshavare på B-löneplanen, som härav föranledes, kompenseras.

Utskottet tillstyrker, att i detta syfte befattningen för souschef i flygstaben

utnyttjas för sektionschef.

I propositionen föreslås vidare en omorganisation och förstärkning såväl

centralt som regionalt och lokalt av flygsäkerhetstjänsten. I fråga om den

centrala organisationen innebär förslaget en uppdelning av verksamheten

på två avdelningar, flygsäkerhetsavdelning och trafikavdelning samt ökning

med nio befattningshavare. Mot bakgrunden av såväl flyghaveriernas omfattning

som ansvällningen av rutinärenden på ifrågavarande område finner

utskottet förslagen i denna del angelägna och tillstyrker alltså desamma.

Det beräknade personalbehovet och befattningarnas placering i lönegrad

synes utskottet böra godtagas.

Vad departementschefen i övrigt anfört rörande försvarsgrensstabernas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

21

organisationsenheter har icke givit utskottet anledning till erinran. Detsamma

gäller förslaget beträffande studierektorsorganisationen vid försvarsgrensstaberna

och förstärkningen av flygsäkerhetsorganisationen i regional

och lokal instans.

Departementschefen har bedömt personalbehovet för försvarsgrensstaberna

till sammanlagt 315 befattningshavare vid arméstaben (med undantag

av FN-avdelningen), 291 vid marinstaben och 327 vid flygstaben. Av de angivna

befattningarna avses för officerare på aktiv stat vid arméstaben 145

beställningar, vid marinstaben 98 beställningar och vid flygstaben 90 beställningar.

Beträffande officerare på aktiv stat innebär förslaget att sammanlagt

19 beställningar kunna indragas, varav fyra vid armén, nio vid marinen

och sex vid flygvapnet. Samtidigt föreslås en mindre ökning av andra

personalkategorier vid försvarsgrensstaberna. Totalt innebär det framlagda

organisationsförslaget en ökning med sex befattningshavare.

Departementschefen har grundat sina personalberäkningar i första hand

på de av försvarsgrenscheferna angivna arbetsuppgifterna för respektive befattningar

m. m. samt på upplysningar, som under hand inhämtats från staberna.

Försvarsledningsutredningen hade konstaterat, att verksamheten inom

krigsmaktens högsta ledning bedrives i högt tempo. Uttalandet gäller icke

minst försvarsgrensstaberna.

Utskottet har anledning förutsätta, att alla möjligheter att —- utan förfång

för tjänstens ofrånkomliga krav — vinna personalbesparingar tillvaratagits.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda icke böra framställa

någon erinran mot det av departementschefen beräknade antalsmässiga behovet

av personal.

Utskottet förutsätter härvid att statskontoret liksom hittills i rationaliserande

syfte fortlöpande undersöker behovet av personal i stabs- och förvaltningstjänst.

Härav följer att utskottet anser motionerna 1: 394 och II: 424,

såvitt avser utredning om personalbesparingar, icke böra påkalla någon åtgärd

från riksdagens sida.

I motionerna I: 650 och II: 791 har yrkats att de till indragning föreslagna

beställningarna för kvalificerad militär personal uppföras enligt Kungl.

Maj :ts närmare bestämmande på vederbörliga personalförteckningar. Motionärernas

mening är att denna personal skall avses för trupparbete. Utskottet

vill i anledning härav erinra om att utskottet tidigare understrukit betydelsen

av att behovet av den personal, som avses för utbildning av de stridande

styrkorna, icke eftersättes.

Utskottet vill emellertid samtidigt framhålla, att för närvarande olika

utredningar pågå rörande befälsbehovet vid krigsmakten. Sålunda bär 1960

års befälsstatsdelegation i uppdrag att utreda befälsbehovet vid arméns specialtruppslag.

Arbetet härmed är i det närmaste slutfört. Vidare bar Kungl.

Maj:t nyligen tillsatt eu utredningsman för att utreda motsvarande behov

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1967

vid marinen. Det torde vara att förvänta, att en liknande undersökning även

kommer att ske beträffande flygvapnet. 1 sammanhanget må erinras om att

inom försvarsdepartementet är ett förslag rörande fältflygarorganisationen

under beredning. Resultatet härav kan komma att påverka officersbehovet

vid sistnämnda försvarsgren.

Med hänsyn härtill och med allt beaktande av vad i motionerna 1: 650 och

II: 791 anförts finner utskottet sig böra avstyrka desamma.

Utskottet vill till det anförda foga, att varje beställningshavare, som genom

omorganisationen kan frigöras, kan i nuvarande vakansläge i stället utnyttjas

för andra uppgifter inom krigsmakten.

Vad beträffar de olika tjänsternas fördelning på lönegrader torde vara att

märka att i den nya organisationen tjänsterna genomsnittligt placerats i högre

löneställning än i nuvarande organisation. Vid sin granskning av dessa

förslag, vilka synas vara grundade på arbetsuppgifternas ökade svårighetsgrad

och önskemålet att nå bättre befordringsmöjligheter, har utskottet ansett

desamma böra godtagas. Härav följer att utskottet avstyrker motionerna

1: 394 och II: 424, såvitt nu är i fråga.

Avlöningskostnaderna för den personal, som ingår i den föreslagna organisationen

för försvarsgrensstabema, överstiga med ca 600 000 kr. de för

innevarande budgetår fastställda. Denna kostnadsökning hänför sig framför

allt till förstärkningen av flygsäkerhetsorganisationen och till den höjda

lönegradsplaceringen. Under hänvisning till vad i det föregående anförts anser

utskottet sig kunna tillstyrka de gjorda beräkningarna.

Utskottet kommer vid sin behandling av statsverkspropositionen, bilaga

6, att göra hemställan beträffande av departementschefen här föreslagna

personalförändringar.

Departementschefens förslag —- i de delar de icke närmare berörts av utskottet

— ha icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Departementschefen har räknat med att den nya organisationen av försvarsgrensstaberna

skall i princip träda i kraft den 1 oktober 1964. Häremot

bär utskottet icke något att erinra.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder,

som erfordras i samband med de föreslagna organisations- och personalförändringarna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 394 och II: 424, 1: 650 och

II: 791, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, samt II: 790,

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 30 december 1963 förordade

riktlinjerna för försvarsgrensstabernas organisation;

b) godkänna att arméstaben, marinstaben och flygstaben

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

23

förses med beställningar och tjänster till det antal och i de

lönegrader, som departementschefen förordat;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder

som betingas av omorganisationen av försvarsgrensstaberna;
III.

godkänna vad som i övrigt föreslagits rörande beställningar

för flygsäkerhetsorganisationen vid flygvapnet;

IV. att motionerna 1: 394 och II: 424, i vad de icke behandlats

under I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
V.

att motionerna I: 650 och II: 791, i vad de icke behandlats

under I., icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 mars 1964

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Thorsten

Larsson, Holmberg, Per Petersson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Ståhl, Blidfors,

Almgren, Nilsson i Göingegården, Eliasson i Sundborn, fru LewénEliasson,

fröken Olsson, herrar Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson

i Uddevalla, Bohman, Antonsson, Nelander och Källstad.

Reservation

av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Thorsten Larsson,

Holmberg, Per Petersson, Sundin, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Eliasson

i Sundborn, Bohman, Antonsson, Nelander och Källstad, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 650 och II: 791, i vad de avse inarinstabens

organisation, samt II: 790 och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Det av»

och slutar med »avstyrkes alltså», hort ersättas med text av följande lydelse:

»Vid bedömandet av den föreslagna omorganisationen av de militära staberna

bör enligt utskottets mening uppmärksammas, att den i fråga om

arméstaben icke medfört en minskning utan i stället en viss ökning av nämnda

stabs arbetsuppgifter. Det enda motivet för departementschefens förslag

att sammanföra ingenjör- och signalavdelningarna till en avdelning under

en gemensam inspektör, ingenjör- och signalinspcktörcn, har trots detta

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

varit att kompensera tillkomsten av förenämnda sektionschefsbefattning

med indragning av eu beställning på B-löneplanen. Utskottet vill erinra om

att, såsom också framhållits i motionen II: 790, skiljaktigheterna mellan de

båda truppslagens uppgifter alltmera ökats. Den tekniska huvudinriktningen

för ingenjörtrupperna är anläggnings- och sprängteknik, medan den

för signal trupperna framför allt är teleteknisk. Båda dessa verksamhetsgrenar

ha blivit mera komplicerade och differentierade samt utökade. Det

må erinras om att ingenjörinspektörens ansvar utsträckts till att gälla hela

arméns fältarbetstjänst, skyddstjänst mot ABC-stridsmedel samt bombröjning.

Signalinspektören är sammanhållande ej blott inom armén utan också

för vissa delar av totalförsvaret rörande stabs-, sambands- och kryptotjänsten.

Enligt utskottets mening måste det anses olämpligt, att tvenne så oförenliga

och omfattande inspektionsuppgiftcr handhavas av en gemensam

inspektör.

Vad nu anförts anser utskottet utgöra tillräckliga skäl för att avstyrka

Kungl. Maj :ts förslag om en sammanslagning av de båda tjänsterna. Utskottet

vill därför i enlighet med yrkandet i motionen II: 790 föreslå, att

ingenjör- och signalavdelningarna kvarstå som fristående avdelningar under

var sin inspektör. Detta har också tillstyrkts av överbefälhavaren. Såsom

följd härav bör den av departementschefen föreslagna beställningen i Br 1

som chef för den sammanslagna ingenjör- och signalavdelningen utbytas

mot en beställning för truppslagsinspektör i lönegraden Bo 4. För att på

motsvarande sätt som vid de övriga truppslagsavdelningarna tillgodose

behovet av avdelningschef sbefattningar vid ingenjör- och signalavdelningarna

böra vidare två av de av departementschefen i personalförteckningen upptagna

69 kaptensbeställningarna uppflyttas till lönegraden År 27/25. Några

personalökningar i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag torde alltså icke

erfordras.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet

delar» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Det är givetvis angeläget att alla möjligheter till förenklingar av stabsorganisationerna

tillvaratagas. Utskottet anser emellertid, att en förenkling

av marinstabens sektion III i här berört avseende icke bör drivas så långt

som till en sammanslagning av samtliga tre vapentjänstavdelningar. Det

må härvid erinras om att i departementspromemorian föreslagits att vapentjänstavdelningarna

skulle ingå i en med övriga för speciella ärenden för

flottan gemensam sektion III. Enligt promemorian föreligger icke sådant

samband mellan artilleri- och robottjänstärenden, å ena, samt torped- och

mintjänstärenden, å andra sidan, att det skulle vara lämpligt att sammanhålla

dem i en avdelning. Vapentjänstavdelningarna borde därför enligt

promemorian fortfarande utgöra särskilda avdelningar för ärenden, som

ha anknytning till artilleri- och robottjänst, till torped-, min- och minröjningstjänst

samt till ubåts-, ubåtsjakt- och helikoptertjänst.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

25

Utskottet anser, att mycket starka skäl måste föreligga för att kunna

frångå den i departementspromemorian efter noggranna undersökningar

föreslagna organisationen, som tillstyrkts av såväl överbefälhavaren som

marinchefen. Sådana skäl ha enligt utskottets mening icke av departementschefen

förebragts.

Det må framhållas, att de olikheter, som finnas mellan flottan och kustartilleriets

fredsorganisationer måste medföra en annan struktur av marinstabens

organisation i förhållande till arméstabens och flygstabens.

Utskottet vill erinra om att marinstabens vapentjänstavdelningar intaga

i förhållande till övriga avdelningar inom sektion III i viss mån ställning

motsvarande den, som arméns truppslagsavdelningar ha i förhållande till

arméstabens centrala avdelningar. Det bör även erinras om att flottan är

en starkt materielbetonad försvarsgren. Enligt vad i departementspromemorian

framhållits och som också understrukits av överbefälhavaren böra

cheferna för vapentjänstavdelningarna med hänsyn till sina uppgifter kunna

väljas bland de mest kvalificerade företrädarna för respektive fackområde.

De böra ha varit förbandschefer. Vad särskilt beträffar undervattenstjänsten

är densamma av särskild betydelse för flottans utveckling och har vissa

speciella problem, framför allt på säkerhetsområdet. Det bör erinras om

att även säkerhetsfrågorna beträffande marinens helikoptertjänst omhänderhavas

vid en av vapentjänstavdelningarna.

Mot bakgrunden av det anförda anser utskottet sig icke kunna tillstyrka

den långtgående förenkling, som en sammanslagning av samtliga vapentjänstavdelningar

innebär. Däremot kan utskottet biträda det i -motionenia

I: 650 och II: 791 framförda förslaget. I dessa motioner föreslås en uppdelning

av ifrågavarande avdelningar på två avdelningar, en övervattens- och

en undervattensavdelning. Detta yrkande står i nära överensstämmelse med

ett av marinchefen tidigare framfört förslag. I enlighet härmed skulle till

övervattensavdelningen hänföras artilleri- och robottjänstavdelningen samt

torped- och mintjänstavdelningen under det att till undervattensavdelningen

skulle hänföras förutom ubåtstjänstärenden, ärenden rörande ubåtsjaktoch

dykeritjänsterna samt helikoptertjänsten. Utskottet tillstyrker alltså

ifrågavarande motionsyrkande. Då cheferna för ifrågavarande båda avdelningar

lämpligen böra vara placerade i lönegrad Br 1 torde ett bifall till

motionerna i personellt hänseende allenast innebära, att en av de i propositionen

för sektion III beräknade åtta regementsofficerarna i lönegrad

Ao 27/25 uppflyttas till Br 1. Personalförteckningen för marinstaben torde

böra ändras i överensstämmelse härmed.

Vad beträffar marinens personalavdelning har, såsom ovan framgår, flottan

redan nu en starkt rationaliserad personalorganisation. I departementspromemorian

har framhållits att då något väsentligt icke nu vore att vinna

på att sammanföra de nuvarande personalavdelningarna till en avdelning,

delta icke borde ske. Den av departementschefen föreslagna sammanslag
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

ningen torde bl. a. icke innebära några personalbesparingar. Ehuru enligt

utskottets mening skäl tala till förmån för promemorians förslag anser

utskottet sig dock icke på denna punkt böra frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Motionerna I: 650 och II: 791, såvitt nu är i fråga, avstyrkas alltså.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Vad beträffar»

och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Vad beträffar de olika tjänsternas fördelning på lönegrader torde vara

att märka att i den nya organisationen tjänsterna genomsnittligt placerats

i högre löneställning än i nuvarande organisation. Vid sin granskning av

dessa förslag, vilka synas vara grundade på arbetsuppgifternas ökade svårighetsgrad

och önskemålet att nå bättre befordringsmöjligheter, har utskottet

ansett desamma böra godtagas med de smärre avvikelser, som utskottet

ovan förordat. Härav följer att utskottet avstyrker motionerna I: 394 och

II: 424, såvitt nu är i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 650 och II: 791, såvitt

nu är i fråga, samt II: 790 ävensom med avslag å motionerna

1: 394 och II: 424, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 30 december 1963 och

av utskottet förordade riktlinjerna för försvarsgrensstabernas

organisation;

b) godkänna att arméstaben, marinstaben och flygstaben

förses med beställningar och tjänster till det antal och

i de lönegrader, som departementschefen och utskottet förordat;»
-

ESSELTE AB. STHLM 64

412330

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.