Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1964/65 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-04-07 · 53 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:42, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1964/65 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

1

Nr 42

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för

budgetåret 1964/65 till främjande av bostadsförsörjningen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna 37—40, 44, 91—92 samt 94)

har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1964, föreslagit riksdagen att

A. beträffande anslag å driftbudgeten; 1 1

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för bostadsstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen

föreslagit;

II. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsbostadsnämnderna, som föranledes av vad departementschefen

föreslagit;

IV. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

V. godkänna av departementschefen förordade ändringar i bestämmelserna

om räntebidrag;

VI. för budgetåret 1964/65 under elfte huvudtiteln anvisa

1) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 599 000 kr.;

2) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 920 000 kr.;

3) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 7 533 000

kr.;

4) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 063 000 kr.;

5) till Räntebidrag ett förslagsanslag av 185 000 000 kr.; samt

B. beträffande anslag å kapitalbudgeten

I. godkänna av departementschefen förordad ändring av bestämmelserna

om lantarbetarbostadslån;

II. medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må beviljas intill 1 075 000 000 kr. under år 1964 samt 1 080 000 000 kr.

under år 1965;

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

\ • \ -xi. * '' t . , , • ^ , 4 , »t •./

III. godkänna av departementschefen framlagt förslag angående avskrivning

av vissa ränte- och amorteringsfria lån;

IV. medgiva att beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria

lån till bostadsbyggande må meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr.

under år 1965;

V. för budgetåret 1964/65 anvisa

a) under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av

690 000 000 kr.;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ett

investeringsanslag av 1 000 kr.;

b) under fonden för låneunderstöd

till Räntefria lån till bostadsbyggande ett investeringsanslag av 1 000 kr.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till

behandling förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

1:50 av herrar Adolfsson och Lager,

1:51 av herrar Adolfsson och Lager,

1:75

I: 118 av herrar Åkesson och Gunnar Pettersson,

I: 168 av herrar Lennart Geijer och Bertil Petersson,

I: 185 av herrar Bertil Petersson och Herbert Larsson,

I: 191 av herr Virgin m. fl.,

I: 281 av herr Hermansson m. fl.,

I: 284 av fru Olsson in. fl.,

I: 364 av herrar Adolfsson och Lager,

I: 419 av herr Virgin m. fl.,

I: 509 av herr Bengtson m. fl.,

I: 510 av herr Bengtson in. fl.,

I: 511 av herr Bengtson m. fl.,

I: 517 av herrar Axel Kristiansson och Thorsten Larsson,

I: 520 av herr Lundström m. fl., samt

från andra kammaren

II: 64 av herr Nilsson i Gävle m. fl.,

11:65 av herr Nilsson i Gävle m. fl.,

II: 92 av herr Nilsson i Göingegården m. fl.,

II: 147 av herrar Nilsson i Lönsboda och Nelander,

II: 223 av herr Lindkvist m. fl.,

II: 228 av herr Svenning in. fl.,

II: 297 av herr Heckscher m. fl.,

II: 345 av herr Eliasson i Sundborn m. fl.,

II: 350 av herr Johansson i öckerö m. fl.,

II: 353 av herr Lindkvist m. fl.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

'' i ’ ili'' .t! i''. '',lr ! ’ ''■

II: 437 av herr Nilsson i Gävle m. fl.,

II: 494 av herr Heckscher m. fl.,

II: 503 av herr Ståhl, ;

II: 621 av herrar Gustavsson i Alvesta och Gomér,

II: 623 av herr Hedlund m. fl.,

II: 624 av herr Hedlund m. fl.,

II: 625 av herr Hedlund m. fl.,

II: 632 av herr Ohlin m. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

I de likalydande motionerna 1:50 (av herrar Adolfsson och Lager) och

II: 64 (av herr Nilsson i Gävle m. fl.) har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte föreslå att den av riksdagen år 1963 tillsatta bostadspolitiska

kommittén får i uppdrag att vidare utreda i motionerna förordad

finansieringsmetod, innebärande att räntefria lån ställes till bostadsbyggandets

förfogande för de bostäder, som i framtiden tillkommer med statligt

stöd.

I de likalydande motionerna I: 51 (av herrar Adolfsson och Lager) och

II: 65 (av herr Nilsson i Gävle m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

a) med bifall till vad i motionerna anförts rörande räntebidragen avslå

Kungl. Maj :ts förslag,

b) till räntebidrag för budgetåret 1964/65 anvisa erforderliga medel.

I de likalydande motionerna I: 75 (av herr Wallmark m. fl.) och II: 92

(av herr Nilsson i Göingegården m. fl.) har yrkats att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj :t måtte ge bostadslånekungörel''- sen och dess tillämpningsföreskrifter sådan utformning, att av expropriationsdomstolar

fastställda markpriser respekteras som underlag för statlig

belåning. ‘ * ; . :

I de likalydande motionerna I: 118 (av herrar Åkesson och Gunnar Pettersson)

och II: 147 (av herrar Nilsson i Lönsboda och Nelander) har hemställts

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag till

riksdagen om införande av lånemöjligheter för sådana förvärv av mindre

jordbruk, som har till huvudsakligt syfte att bereda förvärvaren och hans

familj bostad.

I de likalydande motionerna I: 168 (av herrar Lennart Geijer och Bertil

Petersson) och II: 228 (av herr Svenning m. fl.) har hemställts att riksdagen

måtte

a) besluta att under hänvisning till pågående utredningar icke företa

någon ändring av basräntan för fastigheter färdigställda åren 1952 t. o. m.

1960,

b) bifalla Kungl. Maj :ts proposition om sänkning av basräntan för fastigheter

färdigställda fr. o. in. 1962,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196A

c) uppdraga åt Kungl. Maj :t att på så sätt ändra låneförfattningarna, att

en sänkning av basräntan för fastigheter färdigställda fr. o. m. 1962 kommer

de boende till godo.

I de likalydande motionerna I: 185 (av herrar Bertil Petersson och Herbert

Larsson) och II: 223 (av herr Lindkvist m. fl.) har hemställts att riksdagen

måtte uttala att frågan om särskilda lån för ombyggnad, upprustning och

förbättring av friområdena i anslutning till äldre bostadsområden blir föremål

för överväganden inom bostadsförbättringsutredningen eller annat därtill

lämpligt organ samt att lån för konstnärlig utsmyckning även bör utgå

för äldre bostadsområden.

I de likalydande motionerna I: 191 (av herr Virgin m. fl.) och II: 297 (av

herr Heckscher m. fl.) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla, att belåningsvärdet för flerfamiljshus ökas med ett

belopp om 400 kr. för varje lägenhet som är avsedd för pensionärsbostad.

I de likalydande motionerna I: 281 (av herr Hermansson m. fl.) och

II: 350 (av herr Johansson i öckerö m. fl.) har föreslagits att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag till sådan ändring i författningarna

angående lån och bidrag till bostadsegnahem att även äldre fastigheter,

som vid överlåtelsen inte är i behov av större reparation, måtte kunna

belånas i samband med ägarebyte.

I de likalydande motionerna I: 284 (av fru Olsson m. fl.) och II: 345 (av

herr Eliasson i Sundborn m. fl.) har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla

a) att frågorna rörande sådana ändringar i nu gällande låneregler för

bostadsbyggandet att behovet av en bättre yttre miljöutformning i bostadsbebyggelsen

tillgodoses och inomhusutrymmen för de boendes behov, t. ex.

hobby- och fritidslokaler, kan inräknas i belåningsvärdet skyndsamt måtte

prövas och att av prövningen föranlett förslag till provisoriska ändringar av

lånereglerna snarast måtte föreläggas riksdagen, samt

b) att frågan rörande ökad bomiljöforskning, lämpligen knuten till statens

råd för byggnadsforskning i enlighet med vad i motionerna anförts,

måtte prövas och härav föranlett förslag föreläggas riksdagen så snart ske

kan.

I de likalydande motionerna I: 364 (av herrar Adolfsson och Lager) och

II: 437 (av herr Nilsson i Gävle m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

Besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslå utarbetande av en riksplan

för hela landets bostadsproduktion vilken riksplan skall såväl till sin omfattning

som inriktning baseras på kommunernas enligt lag uppgjorda

bostadsförsörjningsplaner, samt att denna riksplan synkroniseras med de

beslut och åtgärder som är samhälleligt nödvändiga för näringslivets framtida

lokalisering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

5

I de likalydande motionerna 1:419 (av herr Virgin m. fl.) och 11:494

(av herr Heckscher m. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts

A. att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts

rörande miljö- och planeringsfrågorna med vad därtill hör;

2) besluta, att de såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall

åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas storlek och successiva

uppbyggnad samt för de principer efter vilka dels fonderna uppbygges,

dels hyressättningen sker;

3) uttala, att en grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara

att de boende själva skall betala vad deras bostäder kostar;

B. att riksdagen måtte besluta

1) att den statliga bostadslånegivningen fr. o. m. den 1 juli 1964 skall

ersättas av ett kreditgarantisystem;

2) att i anledning därav varken preliminära beslut skall meddelas angående

lån från lånefonden för bostadsbyggande eller anslag anvisas till samma

fond från nämnda datum;

3) att för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall

erläggas;

4) att fr. o. m. den 1 juli 1964 ränteeftergift ej längre skall medgivas beträffande

hus som påbörjats före ingången av 1958;

5) att räntegaranti, avseende räntor å underliggande lån som hänför

sig till tiden fr. o. m. den 1 januari 1964, skall grundas på en räntesats av

4,5 % vad avser hus påbörjade fr. o. m. den 1 januari 1958;

6) att tertiärlån mellan 70 och 85 % av belåningsvärdet för hus påbörjade

fr. o. in. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. 1 januari 1964 förräntas efter

en räntesats av 5,5 % ;v

7) att tertiärlån till den del de överstiger 85 % av belåningsvärdet för hus

påbörjade fr. o. m. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1 januari

1964 förräntas efter en räntesats av 6 %;

8) att egnahemslån och förbättringslån avseende hus som påbörjats

fr. o. m. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1964 förräntas

efter en räntesats av 5 %;

9) att de tilläggslån, som enligt beslut av 1953, 1957 och 1959 års riksdagar

gjorts amorteringspliktiga, skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1963

förräntas efter en räntesats av 5,5 %;

C. att riksdagen om förslagen under B. 1)—3) ovan icke vinner riksdagens

bifall måtte besluta

1) att tertiärlån, till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1964, skall

beviljas upp till 85 % av den totala produktionskostnaden mot enbart inteckningssäkerhet,

oavsett förvaltningsformerna, upp till 95 % för s. k. allmännyttiga

företag mot kommunal borgen och upp till 90 % för kooperativa

och enskilda företag mot borgen av kommun, industriföretag eller annat

företag av motsvarande ekonomisk styrka, samt till den del de överstiger

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

85 % av belåningsvärdet amorteras på 25 år; ,

2) att tertiärlån till egnahem skall beviljas upp till 90 % av lånevärdet

oavsett företagsform;

3) att vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltningsavgift om 0,5 %

skall uttagas i samband med lånets utbetalande;

D. att riksdagen under förutsättning att yrkandet under C. 1) vinner riksdagens

bifall måtte medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må beviljas intill 975 000 000 kr. under år 1964 samt

980 000 000 kr. under år 1965;

E. att riksdagen måtte i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 509 (av herr Bengtson m. fl.) och II: 625

(av herr Hedlund m. fl.) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning rörande en sådan utformning

av bostadslångivningen och bebyggelsepolitiken i övrigt, att ökad frihet

medges individen i fråga om lokalisering av egnahem i enlighet med vad i

motionerna har anförts.

I de likalydande motionerna I: 510 (av herr Bengtson m. fl.) och II: 624

(av herr Hedlund m. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts

I. att riksdagen måtte

> a) besluta att av departementschefen förordad avveckling resp. höjning

av vissa basräntor, avseende underliggande bostadslån, i fråga om ikraftträdande

må räknas från den 1 januari 1964,

b) avslå departementschefens förslag rörande sänkning av vissa basräntor

avseende underliggande bostadslån, ■ . ; . : i.•

c) till Räntebidrag under elfte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 155 000 000 kr.; i

II. att riksdagen måtte besluta att statliga bostadslån till enskild, såvitt

gäller lån till flerfamiljshus som preliminärt beviljas fr. o. m. den 1 juli

1964, må utgå intill 90 procent av belåningsvärdet i stället för nu gällande

85 procent och i övrigt på oförändrade grunder;

III. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om prövning

samt förslag till innevarande års höstriksdag rörande schablonmetod för

beräkning av räntebidrag till underliggande bostadslån, avsett att träda i

kraft den 1 januari 1965; samt

IV. att riksdagen måtte beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna I: 511 (av herr Bengtson m. fl.) och II: 623

(av herr Hedlund m. fl.) har — såvitt nu är i fråga -— hemställts

I. att riksdagen måtte besluta att högsta belåningsvärde för småhus må

höjas genom förhöjning av basvärdet från 53 000 kr.,till 63 000 kr., såvitt

gäller hus till vilka beslut om preliminärt lån meddelas fr. o. m. den 1 juli

1964;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1961

7

II. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

a) att de ändringar måtte vidtagas i vederbörande kungörelse med anvisningar

som föranledes av under I. nämnda yrkande;

b) att en undersökning måtte genomföras rörande småhusproduktionens

andel av upprättade kommunala femårsprogram för bostadsproduktionen

samt att de åtgärder som föranledes av undersökningsresultatet och i motionerna

åsyftas måtte vidtagas;

c) att förslag rörande införande av ett särskilt stöd till barnfamiljers

småhusförvärv i syfte att bereda barnfamiljer med relativt begränsade inkomster

bättre möjligheter till småhusboende måtte föreläggas 1964 års

höstriksdag.

I de likalydande motionerna 1:517 (av herrar Axel Kristiansson och

Thorsten Larsson) och II: 621 (av herrar Gustavsson i Alvesta och Gomér)

har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

sådana tillägsdirektiv till bostadspolitiska kommittén, att frågan om finansieringen

av bostäder, som friställts i samband med jordbrukets yttre rationalisering,

blir föremål för en skyndsam särbehandling och att förslag till

nya grunder härför snarast förelägges riksdagen i enlighet med vad i motionerna

anförts.

I de likalydande motionerna I: 520 (av herr Lundström m. fl.) och II: 632

(av herr Ohlin in. fl.) har — såvitt nu är i fråga — hemställts

A. att riksdagen måtte besluta

1. att antaga det i motionerna föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet;

2. att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts

beträffande utbildning av byggnadsarbetare;

3. att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts

beträffande miljöfrågorna; , . i.

4. a) att tertiärlån för privatägda småhus skall förräntas och amorteras

med fast annuitet, att tillämpas från den 1 juli 1964,

4. b) att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad som i motionerna

anförts beträffande de höga kapitalkostnaderna för småhus under den första

tiden;

5. omläggning av lånevillkoren för att stimulera amorteringssparande och

uppnå mera likvärdiga konkurrensvillkor mellan olika företagsformer, innebärande

att räntesubventionen ersättes med ett enhetligt schablonbidrag enligt

i motionerna angivna riktlinjer;

6. att tertiärlånets övre gräns för fastigheter som påbörjas efter den 1 juli

1964 skall vara 97 procent för företagsformer som nu får låna 100 procent

samt 92 procent för företagsformer som nu får låna 95 procent;

7. att besluta att räntebidragen fr. o. in. den 1 januari 1964 skall utgå enligt

i motionerna föreslagna villkor;

8. att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

beträffande införande av kreditgarantisystemet samt värdebeständiga lån för

bostadsfinansieringen;

9. att anslaget till Räntebidrag under elfte huvudtiteln skall uppföras

med 135 000 000 kr. för budgetåret 1964/65, vilket innebär ett i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag med 50 000 000 kr. sänkt anslag;

B. att riksdagen måtte beakta vad som i övrigt anförts i motionerna.

I motionen II: 3o3 (av herr Lindkvist m. fl.) har hemställts att riksdagen

måtte uppdraga åt Kungl. Maj :t att vidtaga sådana åtgärder beträffande

bostadsbyggandet, att belåningsmöjligheter och produktionskostnader effektivt

samordnas och att härvid med hänsyn till nuvarande orimliga förhållanden

särskild uppmärksamhet ägnas småhusen.

I motionen 11:503 (av herr Ståhl) har hemställts att riksdagen vid behandling

av statsverkspropositionen, bil. 13, punkt 91 måtte besluta, att

erforderliga lånemedel för bostadsbyggande reserveras för försök med snabbproduktion

i stor skala av olika slags monteringshus genom enhetlig entreprenad

från projekteringens början till färdigställandet enligt i motionen

skisserade riktlinjer.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 118

samt II: 64, 65, 92, 147, 223, 228, 297, 345, 350, 353, 437, 494, 503, 621, 623

624, 625 och 632.

Utskottet

Bostadsproduktionen. Beträffande bostadsbyggandets omfattning anföres

i statsverkspropositionen, att en hög produktionsnivå är angelägen även

framdeles. Föredraganden framhåller vidare att uppkommande möjligheter

att ytterligare öka bostadsbyggandet bör tillvaratas. Särskilt viktigt är

det, anför departementschefen, att söka åstadkomma större bostadstillskott

i de regioner, där efterfrågan på bostäder är störst, i första hand de tre storstadsområdena.

Vissa möjligheter härtill torde föreligga, om tillgången på

byggarbetskraft i dessa områden kan ökas. Ansträngningar bör därför göras

att tillföra bostadsproduktionen i storstadsregionerna ökad arbetskraft

genom att de byggnadsarbetare, som redan är verksamma inom dessa regioner

i högre grad än nu sysselsättes inom bostadsbyggandet, genom ökning

av utbildningskapaciteten och genom att arbetskraft överföres från

sådana områden i landet där sysselsättningssvårigheter för byggnadsarbetarna

föreligger och jämvikt inträtt på bostadsmarknaden.

Under erinran om att föregående års riksdag preliminärt fastställt bostadsbyggnadsprogrammet

för år 1964 till 85 000 lägenheter föreslår departementschefen,

att det preliminärt bestämda programmet för år 1964 fortfarande

skall gälla som utgångspunkt för igångsättningen under året. Skulle

det med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden visa sig uppkomma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

9’

möjligheter att öka igångsättningen till fler än 85 000 lägenheter, bör sådana

möjligheter tillvaratas.

Departementschefen anför vidare, att bostadsbyggandet under år 1965

bör planläggas från den allmänna utgångspunkten att någon produktionsminskning

inte skall äga rum. Preliminärt bör alltså för år 1965 uppställas

ett bostadsbyggnadsprogram på 85 000 lägenheter. Det är emellertid av

vikt, att kommunerna i sin produktionsplanering räknar med en marginal

för större igångsättning. Om utvecklingen på arbetsmarknaden möjliggör en

ökning av bostadsproduktionen, bör alltså kommunernas planberedskap

vara sådan, att produktionsökningen också kan förverkligas.

I motionerna 1:520 och 11:632 föreslås att riksdagen antager ett i motionerna

för åren 1964—1969 uppställt bostadsbyggnadsprogram. Motionärerna

föreslår vidare, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall ge till

känna vad som i motionerna anförts beträffande utbildning av byggnadsarbetare.

I motionerna I: 364 och II: 437 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall föreslå utarbetande av en riksplan för bostadsproduktionen,

vilken riksplan skall till såväl sin omfattning som inriktning baseras på

kommunernas enligt lag uppgjorda bostadsförsörjningsplaner, samt att

denna riksplan synkroniseras med de beslut och åtgärder som är samhälleligt

nödvändiga för näringslivets framtida lokalisering.

Läget på bostadsmarknaden påkallar enligt utskottets mening kraftfulla

åtgärder för att få till stånd en ytterligare ökning av bostadsproduktionen.

I första hand gäller detta de tre storstadsområdena, där knappheten på bostäder

i förhållande till efterfrågan fortfarande är mycket besvärande. Utskottet

hälsar därför med tillfredsställelse departementschefens uttalande

angående åtgärder för att öka tillgången på arbetskraft till storstadsregionernas

bostadsbyggande för att därigenom skapa förutsättningar för en

ökning av bostadstillgången.

Bostadsbyggnadsprogrammet för åren 1964 och 1965 bör såsom departementschefen

föreslagit bestämmas till 85 000 lägenheter. Utskottet vill

emellertid understryka föredragandens uttalande att igångsättningen bör

bli större, om läget på arbetsmarknaden så medger. Utskottet förutsätter

att, om en ökning av igångsättningen utöver 85 000 lägenheter är möjlig,

Kungl. Maj :t förelägger riksdagen förslag härom.

I anledning av motionsyrkandena vill utskottet framhålla, att en planering

av bostadsbyggandet på längre sikt är angelägen. En sådan långtidsplan

bör också enligt utskottets mening ta sikte på att så länge behovet av

bostäder är större än tillgången öka bostadsbyggandet i den takt som produktionsresursernas

tillväxt och en förbättrad produktivitet medger. Den

nyligen påbörjade verksamheten med femåriga kommunala bostadsbyggnadsprogram

har till syfte att tillgodose behovet av en fortgående långtidsplanering

av bostadsproduktionen. Bostadsbyggnadsprogrammcn skall

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196b

baseras på aktuella bedömningar av bostadsefterfrågan samt revideras varje

år. Bostadsstyrelsen torde komma att redovisa de första programmen i anslutning

till sina anslagsäskanden hösten 1964. Utskottet vill vidare erinra

om att bostadsbyggnadsutredningen har till uppgift att bedöma bostadsförsörjningen

under ett decennium framåt. Utredningens huvudbetänkande

beräknas bli framlagt i år. Betänkandet uppges komma att innehålla en

ingående studie av dels de faktorer som bestämmer bostadsefterfrågans omfattning

och inriktning, dels förutsättningarna från produktionssynpunkt

att tillgodose den förväntade efterfrågan. Då en långtidsplanering sålunda

pågår och statsmakterna därför inom relativt kort tid torde bli i tillfälle

att ta ställning till ett mera långsiktigt bostadspolitiskt produktionsprogram,

synes det inte lämpligt att riksdagen redan nu fastställer ett sådant långtidsprogram.

Utskottet avstyrker följaktligen yrkandet härom i motionerna

1:520 och 11:632. Då det av propositionen framgår, att departementschefen

har uppmärksammat behovet att öka utbildningen av byggnadsarbetare,

synes det inte heller påkallat med någon skrivelse till Kungl, Majit

i. detta ämne. Motionsyrkandet avstyrkes. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet likaledes yrkandet i motionerna I: 364 och II: 437.

. ..... .. . , r. . f . \ • . , ... .i , f • » .

I fråga om bostadsbyggandets inriktning har föredragande departementschefen

anfört, att lån till småhus liksom hittills bör beviljas i en omfattning,

som svarar mot de faktiska bygginitiativen.

I motionerna 1:520 och 11:632 hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t ger till känna vad motionärerna anfört beträffande miljöfrågor.

Motionärerna anför bl. a., att de faktiska bygginitiativen inte är

något mått på allmänhetens efterfrågan på småhus. Småhusbyggandets

omfattning bestäms nämligen enligt motionärernas mening i hög grad av

kommunernas stadsplanepolitik. Syftet med motionsyrkandet är bl. a. att

åstadkomma sådana regler för den statliga bostadslångivningen att byggandet

av småhus främjas samt att utvecklingen mot en god bostadsmiljö

befordras. Motionärerna föreslår också, att byggnadsstyrelsen i syfte att

främja en god bostadsmiljö skall sammanfatta normer för stadsplaneringen.

I motionerna I: 419 och II: 494 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t ger till känna vad som i dessa motioner anförts rörande miljö- och

planeringsfrågor m. m. Motionärerna anför bl. a., att en snabbare handläggning

av stadsplaneärenden. är nödvändig. Vidare framföres i motionerna

önskemål om ändrade belåningsregler i syfte att få en likartad behandling

av småhus och flerfamiljshus såvitt avser beräkningen av låneunderlag.

Även i dessa motioner föreslås att byggnadsstyrelsen skall utarbeta

anvisningar för stadsplaneringen.

I motionerna 1:511 och II: 623 hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om en undersökning rörande småhusens andel av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

11

-den i de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen upptagna bostadsproduktionen

ävensom att vissa åtgärder vidtages i anslutning härtill.

I motionerna I: 509 och II: 625 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning rörande en sådan utfornir

ning av bostadslångivningen och bebyggelsepolitiken i övrigt, att ökad frihet

medges individen i fråga om lokalisering av egnahem.

I motionerna 1:284 och 11:345 föreslås skrivelse till Ivungl. Maj :t med

anhållan att frågorna rörande sådana ändringar i gällande låneregler för

bostadsbyggandet att behovet av en bättre yttre miljöutformning i bostadsbebyggelsen

tillgodoses och inomhusutrymmen för de boendes behov, t. ex.

hobby- och fritidslokaler, kan inräknas i belåningsvärdet skyndsamt måtte

prövas och att av prövningen föranlett förslag till provisoriska ändringar

av lånereglerna snarast måtte föreläggas riksdagen. Motionärerna föreslår

vidare en skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan att frågan rörande ökad

bomiljöforskning, lämpligen knuten till statens råd för byggnadsforskning

i enlighet med vad i motionerna anförts, måtte prövas och förslag i ämnet

föreläggas riksdagen så snart ske kan.

I motionen II: 353 hemställes att riksdagen måtte uppdraga åt Kungl.

Maj :t att vidtaga sådana åtgärder beträffande bostadsbyggandet, att belåningsmöjligheter

och produktionskostnader effektivt samordnas och att

härvid med hänsyn till nuvarande orimliga förhållanden särskild uppmärksamhet

ägnas småhusen.

Utskottet har tidigare uttalat (uti. 1963; 42, s. 11) att bostadsproduktionens

inriktning bör vara sådan, att de boendes behov och värderingar

så långt möjligt blir tillgodosedda vid bebyggelsens utformning. Detta mål

bör vara vägledande såväl i planeringen av bostadsförsörjningen som vid

bestämmande av villkoren för det statliga bostadsstödet.

. Av vad utskottet i det föregående anfört framgår att förutsättningarna

för den framtida bostadsproduktionen prövas såväl inom bostadsbyggnadsutredningen

som i samband med de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen.

Denna planeringsverksamhet tar sikte på inte endast bostadsbyggandets

framtida volym utan också dess inriktning på olika hustyper m. m.

Den pågående planeringsverksamheten kan väntas ge säkrare utgångspunkter

för att bedöma den lämpliga inriktningen av framtidens bostadsbyggande.

Spörsmålet om småhusens andel i bostadsproduktionen är en av de

frågor som därvid får övervägas i sitt sammanhang. Utskottet anser inte

tillräckliga skäl föreligga att genom skrivelse till Kungl. Maj :t påkalla särskilda

åtgärder i fråga om småhusbyggandet. Yrkandet i motionerna I: 511

och II: 623 avstyrkes.

Flera av motionsyrkandena avser ändrade regler för beräkning av låneunderlag.

Sammanfattningsvis ger yrkandena uttryck för önskemål om belåningsregler,

som främjar en god bostadsmiljö, som bättre anpassar låneunderlaget

till de verkliga produktionskostnaderna och som ger småhus

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

och flerfamiljshus en mera likartad behandling. Efter motionstidens utgång

har Kungl. Maj :t utfärdat nya bestämmelser om låneunderlag. De nya bestämmelserna

innebär bl. a., att samma principer för låneunderlagsberäkningen

i allt väsentligt blir gällande för såväl flerfamiljshus som småhus.

Vidare synes de nya bestämmelserna i högre grad än de förut gällande medföra

en anpassning av låneunderlaget till sådana kostnadsolikheter, som är

betingade av skiljaktigheter i fråga om bostädernas standard. De nya reglerna

har ännu inte prövats i praktiken, varför det inte är möjligt att slutgiltigt

bedöma effekten av de gjorda ändringarna. På grund av upplysningar

som utskottet inhämtat rörande förutsättningarna för Kungl. Maj :ts

beslut anser sig emellertid utskottet kunna utgå från att motionärernas

önskemål, vilka i huvudsak överensstämmer med synpunkter som utskottet

anfört vid frågans behandling föregående år (uti. 1963: 42, s. 19 f.), till

väsentlig del blivit tillgodosedda genom Kungl. Maj :ts nya föreskrifter.

Någon framställning i ämnet till Kungl. Maj :t finner utskottet därför ej

motiverad. Nu ifrågavarande yrkanden i motionerna 1:520 och 11:632,

1: 419 och II: 494,1: 284 och II: 345 samt II: 353 avstyrkes.

Enligt vad utskottet inhämtat ägnas frågor om bostadsmiljön en betydande

uppmärksamhet inom den statligt understödda byggnadsforskningen.

Utskottet anser därför ej att det föreligger tillräckliga skäl för en framställning

om ökad forskning i detta ämne. Yrkandet härom i motionerna

1: 284 och II: 345 avstyrkes.

I anledning av vad som i motionerna I: 520 och II: 632 samt I: 419 och

11:494 anförts angående stadsplaneringen vill utskottet framhålla, att goda

stadsplaner utgör en grundläggande förutsättning för att en tillfredsställande

bostadsmiljö skall erhållas. Då tillgång på färdiga stadsplaner är nödvändig

för att bostadsproduktionen skall kunna fortgå störningsfritt, bör

handläggningen av planärenden inte i onödan fördröjas hos myndigheterna.

I likhet med motionärerna anser utskottet, att vägledande anvisningar

för stadsplaneringen skulle kunna bli av betydande värde för att

i planarbetet tillvarata allmänna erfarenheter rörande betingelserna för en

god boendemiljö. Sådana anvisningar skulle även kunna underlätta plangranskningen

och främja en snabbare handläggning av ärenden angående

fastställelse av plan. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom byggnadsstyrelsen

vissa förberedelser för utarbetande av dylika anvisningar. Då motionärernas

syfte därmed torde vara tillgodosett, synes någon framställning

till Kungl. Maj :t inte erforderlig.

över motionerna 1:509 och 11:625 har utskottet inhämtat yttranden av

lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,

Svenska kommunförbundet och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Yttrandena bifogas detta utlåtande.

Av motiveringen för motionsyrkandet framgår att motionärerna önskar

avveckla den arbetsmarknadspolitiska prövningen i samband med bedömning

av ansökningar om bostadslån för småhusbyggande på landsbygden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

13

Motionärerna önskar vidare att den jordbrukspolitiska prövningen av dylika

ansökningar, avseende byggnadsföretag på jordbruksfastighet, skall

slopas. Avfattningen av motionen ger vid handen att motionärerna har uppfattat

tillkomsten av 1962 års bostadslånekungörelse samt de till denna

knutna tillämpningsföreskrifterna såsom en skärpning av reglerna för kreditvärdesprövningen

i samband med bostadslångivningen.

Såsom framgår av bostadsstyrelsens yttrande har bestämmelserna om

kreditvärdesprövningen i samband med utfärdandet av 1962 års bostadslånekungörelse

ej ändrats i fråga om sitt sakliga innehåll utan endast undergått

redaktionella jämkningar. Av styrelsens yttrande framgår också att

tillämpningen av ifrågavarande regler inte har skärpts.

Såväl bostadsstyrelsen som arbetsmarknadsstyrelsen understryker i sina

yttranden, att en bedömning av det allmänna sysselsättningsläget på orten

ej kan undvaras i samband med att ansökningar om bostadslån prövas.

Bostadslånemyndigheternas bedömning har inte till ändamål att allmänt

styra lokaliseringen av bostäder. Frågor om fastighetsbildning och byggnadsrätt

regleras i allmän lag. Den omständigheten att gällande lag ger den

enskilde en betydande frihet i fråga om lokaliseringen av bostäder kan inte

rimligen anses medföra någon förpliktelse för staten att för den enskildes

räkning ikläda sig de finansiella risker som en ur kreditvärdessynpunkt

tvivelaktig lokalisering innefattar. Syftet med bostadslåneorganens prövning

är allmänt sett att klarlägga kreditriskerna i samband med bostadslångivningen.

Sysselsättningsläget på en ort kan givetvis inte undgå att utöva

inflytande på ortens fastighetsmarknad. På orter med sysselsättningssvårigheter

blir efterfrågan på bostadshus försvagad, vilket i sin tur försämrar

möjligheterna att säkerställa statens fordran, därest bostadslån beviljas.

Såsom utskottet anfört vid frågans behandling föregående år (uti. 1963: 42,

s. 12) är en bedömning av ortens sysselsättningsbetingelser ofrånkomlig, när

myndigheterna skall ta ställning till en ansökan om bostadslån. Vid bedömningen

får kreditriskerna vägas mot lånsökandens skäliga intressen. Ifrågavarande

prövning får alltså inte bli så snäv, att bostadsbyggandet på landsbygden

systematiskt missgynnas. Utskottet kan inte finna att vad motionärerna

anfört samt vad som framhållits i remissyttrandena ger stöd för

antagandet att bostadslångivningen i sin praktiska tillämpning skulle innebära

ett dylikt missgynnande av landsbygdens bostadsbyggande.

Samarbetet mellan de långivande organen samt de jordbrukspolitiska

myndigheterna synes fungera tillfredsställande när det gäller frågor om

bostadsbyggande på jordbruksfastigheter. Då det inte ankommer på statsutskottet

att göra några uttalanden i fråga om jordbrukspolitiken vill utskottet

inskränka sig till konstaterandet att bestämmelserna om bostadslångivningen

självfallet inte bör tillämpas på ett sådant sätt, att målet för

jordbrukspolitiken äventyras. En jordbrukspolitisk bedömning av låneärenden

är av betydelse även och kanske framför allt för att lånemyndig
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

heten skall erhålla underlag för att pröva om de tilltänkta bostäderna kommer

att få stadigvarande användning. Utskottet anser sig därför ej böra

medverka till att den jordbrukspolitiska bedömningen av bostadslåneärendena

upphör.

Förutsättningarna för fastighetsbildning slutligen torde komma att bedömas

vid prövning av föreliggande förslag till ny lag om fastighetsbildning.

Det torde därför ej finnas anledning att pröva denna fråga i särskild

ordning.

På grundval av det anförda avstyrker utskottet förevarande motionsyrkande.

I motionen II: 503 hemställes att erforderliga lånemedel för bostadsbyggande

reserveras för försök med snabbproduktion i stor skala av olika slags

monteringshus genom enhetlig entreprenad från projekteringens början till

färdigställandet enligt i motionen skisserade riktlinjer.

Yrkandet synes i första hand utgå från tanken att föreliggande möjligheter

till rationalisering av byggnadsindustrien bör tillvaratas bättre. Utskottet

kan för sin del biträda denna tanke. Inte minst i nuvarande läge med

utpräglad knapphet på arbetskraft och ett växande byggnadsbehov är det

betydelsefullt, att arbetskraftsbesparande metoder kommer till användning

i all den utsträckning, som är möjlig och ekonomiskt motiverad. Utskottet

har dock inte blivit övertygat om att det av motionären framförda uppslaget

är ägnat att i väsentlig mån befordra metodutvecklingen inom byggnadsbranschen

i önskvärd riktning. Det kan sålunda enligt utskottets mening

inte anses klarlagt, att den nuvarande ordningen för att fördela tillgängliga

lånemedel i avgörande grad hämmar utvecklingen av ett högrationaliserat

byggande. Utskottet anser det dessutom inte uteslutet, att motionärens förslag

att vid tilldelning av bostadslån ge större byggnadsföretagare en förmånsställning

kan innefatta risker för ett icke önskvärt gynnande av monopolsträvanden

inom byggnadsbranschen.

Ehuru utskottet sålunda inte kan biträda motionärens yrkande, anser

utskottet skäl föreligga att närmare belysa möjligheterna till en ökning av

byggkapaciteten genom att byggnadsindustriens rationalisering påskyndas.

I olika sammanhang har framhållits, att en bättre hushållning med arbetskraften

skulle stå att vinna, om industriellt förtillverkade byggnadselement

komme till ökad användning inom byggnadsproduktionen. Även om de erfarenheter

som hittills har vunnits av det s. k. elementbyggandet inte är odelat

positiva, torde det råda huvudsaklig enighet om att produktionsmetoden är

arbetskraftsbesparande. En ekonomiskt lönsam framställning av byggnadselement

anses emellertid förutsätta att produktionen kan äga rum i långa

serier. Såsom hinder för framställning och marknadsföring av byggnadselement

i större skala har framhållits att möjligheterna till garanterad avsättning

är alltför begränsade samt att det föreligger svårigheter att erhålla

erforderligt kapital för investering i produktionsanläggningar. Det är tänk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

15

bart, att dessa hinder åtminstone delvis skulle undanröjas om bostadslåneorganen

lämnar kommunerna sina utfästelser om viss lånemedelstilldelning

några år i förväg för att därmed skapa underlag för flerårsbeställningar av

byggnadselement och om staten lämnar lån till produktionsanlägguingar.

Dylika lån torde kunna beviljas från lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien. Det är emellertid möjligt, att ytterligare medel behöver

tillföras fonden, för att en tillräcklig effekt i detta avseende skall uppnås.

Även en utvidgning av lånens tillämpningsområde kan förtjäna övervägas.

Utskottet har med det sagda velat peka på några möjligheter att främja

en snabbare rationaliseringsprocess inom byggnadsindustrien. Även andra

möjligheter än de här nämnda står emellertid till buds. Utskottet anser frågan

ha sådan betydelse för de framtida produktionsmöjligheterna att en

allsidig utredning av problemet bör företagas. Utredningen bör ta sikte på

att klarlägga de tekniska och organisatoriska förutsättningarna för att påskynda

en sådan metodutveckling inom byggnadsindustrien att behovet av

arbetskraft minskar samt att belysa därmed sammanhängande frågor ur

ekonomisk synpunkt. Utredningen bör även undersöka möjligheterna att

åstadkomma ökad standardisering inom byggnadsverksamheten samt att

vinna kostnadsbesparingar genom en rationellare upphandlingsverksamhet,

exempelvis i form av interkommunalt samarbete.

Utskottet vill föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att en sådan utredning kommer till stånd.

Bostadslån m. m. I motionerna I: 520 och II: 632 föreslås att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad som i motionerna anförts beträffande

införande av ett kreditgarantisystem samt värdebeständiga lån för

bostadsfinansieringen.

I motionerna I: 419 och II: 494 yrkas att den statliga bostadslångivningen

fr. o. m. den 1 juli 1964 skall ersättas av ett kreditgarantisystem samt att för

erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall erläggas.

Utskottet vill erinra om att både frågan om övergång till statliga kreditgarantier

och spörsmålet rörande värdebeständiga lån för bostadsändamål

skall prövas av bostadspolitiska kommittén. Kommitténs förslag bör avvaktas,

innan statsmakterna tar ståndpunkt i dessa frågor. En framställning

till Kungl. Maj:t angående skyndsam behandling av frågan synes inte motiverad,

varför motionsyrkandena avstyrkes.

Beträffande bostadslånets storlek föreslås i motionerna I: 520 och II: 632

att bostadslånets övre gräns för byggnadsföretag, som påbörjas efter den

1 juli 1964, skall vara 97 % för företagsformer, som nu får låna 100 %, samt

92 % för företagsformer, som nu får låna 95 %.

I motionerna I: 419 och II: 494 föreslås — därest i motionerna framlagt

förslag om övergång till ett kreditgarantisystem ej vinner riksdagens bifall

—• att bostadslån, till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1964, skall

beviljas upp till 85 % av den totala produktionskostnaden mot ebbart in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

teckningssäkerhet, oavsett förvaltningsform, upp till 95 % för s. k. allmännyttiga

företag mot kommunal borgen och upp till 90 % för kooperativa

och enskilda företag mot borgen av kommun, industriföretag eller annat

företag av motsvarande ekonomisk styrka samt till den del de överstiger

85 % amorteras på 25 år.

Motionärerna föreslår även, att bostadslån till egnahem skall beviljas upp

till 90 % av lånevärdet oavsett företagsform.

I motionerna I: 510 och II: 624 föreslås att bostadslån till enskild, såvitt

gäller lån till flerfamiljshus som preliminärt beviljas fr. o. m. den 1 juli

1964, må utgå intill 90 % av pantvärdet i stället för nu gällande 85 %.

I motionerna I: 511 och II: 623 föreslås att det högsta låneunderlaget för

småhus må, såvitt gäller hus för vilka preliminärt lånebeslut meddelas

fr. o. m. den 1 juli 1964, höjas genom förhöjning av basvärdet till 63 000 kr.

Motionärerna föreslår också skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om

förslag till 1964 års höstriksdag rörande ett särskilt stöd till barnfamiljers

småhusförvärv i syfte att bereda barnfamiljer med relativt begränsade inkomster

bättre möjligheter till småhusboende.

I motionerna I: 191 och II: 297 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla, att belåningsvärdet för flerfamiljshus ökas med ett

belopp om 400 kr. för varje lägenhet som är avsedd för pensionärsbostad.

I motionerna I: 75 och II: 92 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer att Kungl. Maj :t måtte ge bostadslånekungörelsen och dess

tillämpningsföreskrifter sådan utformning, att av expropriationsdomstolar

fastställda markpriser respekteras som underlag för statlig belåning.

Frågan om den övre lånegränsen för statliga bostadslån skall prövas av

bostadspolitiska kommittén. Motionsyrkandena om ändring i nu gällande

bestämmelser härom avstyrkes.

Det i motionerna I: 511 och II: 623 framförda förslaget om en höjning av

låneunderlaget torde sakna aktualitet sedan bestämmelserna om låneunderlag

ändrats genom beslut av Kungl. Maj :t. Motionsyrkandet bör ej föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Ändringen av bestämmelserna om låncundcrlag innebär bl. a., att ett

tidigare i vissa fall utgående tillägg av 400 kr. per lägenhet, avsedd att användas

som pensionärsbostad, numera ej längre beviljas. Enligt vad utskottet

inhämtat har denna ändring föranletts av att de nya bestämmelserna

anses medföra en förbättrad anpassning av låneunderlaget till produktionskostnaderna

i det individuella fallet, varför det särskilda tillägget för pensionärsbostad

ej längre har framstått som motiverat. Under hänvisning härtill

avstyrker utskottet ifrågavarande yrkande i motionerna I: 191 och 11: 297.

I anledning av det i motionerna I: 511 och II: 623 framförda förslaget om

särskilt stöd till barnfamiljer med begränsade inkomster för att förvärva

småhus får utskottet som sin mening framhålla, att det konsumtionsstöd

vissa hushållsgrupper kan behöva för att kunna inrikta sin bostadsefter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 ur 1964

IT

irågan på rymliga lägenheter av god kvalitet inte bör vara knutet till någon

särskild hustyp. Utskottet kan därför ej biträda motionsyrkandet om en

framställning till Kungl. Maj :t i ämnet.

Yrkandet i motionerna I: 75 och II: 92 synes förestavat av önskemålet att

innebörden i föreskrifterna om markprisprövning vid handläggning av bostadslåneärenden

bättre än nu skall avspeglas i bestämmelsernas praktiska

tillämpning. Då emellertid gällande bestämmelser redan har den utformning

som motionärerna åsyftar bör motionerna inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I motionerna 1:419 och 11:494 föreslås slopande av den i bostadslånekungörelsen

intagna bestämmelsen om maximiyta för småhus, som skall

bebos av låntagaren.

Denna fråga har tidigare prövats av riksdagen vid ett flertal tillfällen.

Utskottet har de två senaste åren anfört vissa skäl, som talar mot bibehållande

av den nämnda maximiregeln, samt under åberopande härav tillstyrkt

motionsyrkanden om dess avskaffande. Utskottets förslag i detta avseende

har emellertid ej godtagits av riksdagen. Då bostadspolitiska kommittén

skall pröva en rad frågor, som sammanhänger med former och villkor för

det statliga stödet till bostadsförsörjningens främjande, synes det utskottet

ändamålsenligt att kommittén även prövar frågan om maximiregeln. Utskottet

förordar därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer,

att en sådan prövning kommer till stånd

I motionerna 1:520 och 11:632 föreslås att ränta och amortering på

bostadslån för privatägda småhus skall, med tillämpning fr. o. m. den 1 juli

1964, erläggas i form av fast annuitet. I motionerna föreslås även att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad som i motionerna anförts

rörande kapitalkostnaderna för småhus.

I motionerna I: 50 och II: 64 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte föreslå att bostadspolitiska kommittén får i uppdrag att vidare

utreda en i motionerna förordad finansieringsmetod, innebärande att räntefria

lån ställes till bostadsbyggandets förfogande för de bostäder, som i

framtiden tillkommer med statligt stöd.

Då även frågan om ränta och amortering på bostadslån hör till de problem

som bostadspolitiska kommittén skall överväga, kan utskottet ej biträda

ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionerna I: 419 och II: 494 föreslås — därest i motionerna framlagt

förslag om övergång till ett kreditgarantissystem ej vinner riksdagens bilall

—. att vid utgivande av bostadslån skall uttagas en förvaltningsavgifl

av 0,5 % i samband med lånets utbetalande.

Med hänsyn till innebörden av bostadspolitiska kommitténs utredningsuppdrag

avstyrkes motionsyrkandet.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 42

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

Beträffande bostadslånens tillämpningsområde yrkas i motionerna I: 185

och II: 223 att frågan om särskilda lån för ombyggnad, upprustning och

förbättring av friområdena i anslutning till äldre bostadsområden blir föremål

för överväganden inom bostadsförbättringsutredningen eller annat

lämpligt organ samt att lån för konstnärlig utsmyckning även måtte utgå

för äldre bostadsområden.

I motionerna I: 281 och II: 350 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t begär förslag till sådan ändring i författningarna angående lån och

bidrag till bostadsegnahein att även äldre fastigheter, som vid överlåtelsen

inte är i behov av större reparation, måtte kunna belånas i samband med

ägarbyte.

I motionerna I: 118 och II: 147 hemställes att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära förslag om införande av lånemöjligheter för sådana

förvärv av mindre jordbruk, som har till huvudsakligt syfte att bereda

förvärvaren och hans familj bostad.

I motionerna I: 517 och II: 621 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om sådana tilläggsdirektiv till bostadspolitiska kommittén,

att frågan om finansieringen av bostäder, som friställts i samband

med jordbrukets yttre rationalisering, skyndsamt särbehandlas och att förslag

till nya grunder härför snarast förelägges riksdagen.

Det kreditstöd för upprustning och förbättring av friytor in. m. i anslutning

till äldre bostadsområden som avses i motionerna I: 185 och 11:223

torde i allt väsentligt kunna utgå med stöd av nu gällande bestämmelser

om bostadslån för ombyggnad. Det synes emellertid vara av betydelse, att

frågan om åtgärder i det av motionärerna avsedda syftet blir närmare belysta.

Utskottet tillstyrker därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställer, att bostadsförbättringsutredningen erhåller uppdrag att beakta

motionerna vid utredningsarbetet.

Frågan om statliga lån för förvärv av befintliga bostadshus skall prövas

av bostadspolitiska kommittén. Det synes därför ej behövligt att hos

Kungl. Maj :t hemställa om förslag i ämnet. Ej heller synes det utskottet

föreligga tillräckliga skäl för riksdagen att hos Kungl. Maj :t hemställa om

förtursbehandling inom bostadspolitiska kommittén av frågan om finansiering

av sådana bostäder som friställes i samband med jordbrukets yttre

rationalisering.

Yrkandena i motionerna I: 281 och II: 350, I: 118 och II: 147 samt 1: 517

och II: 621 avstyrkes.

I motionerna 1:419 och 11:494 yrkas att såsom allmännyttiga betecknade

bostadsföretag skall åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder,

dessas storlek och successiva uppbyggnad samt för de principer efter vilka

dels fonderna uppbygges, dels hyressättningen sker.

Motionsyrkanden av samma innebörd har framförts under en följd av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

19

år. Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i uti. 1963: 42, s. 16) avstyrkt

förslagen under hänvisning till att vederbörande myndigheter utan särskilt

stadgande kan erhålla tillgång till ifrågavarande uppgifter och att en fortlöpande

uppgiftsinsamling är opåkallad. Utskottet finner inte skäl att nu

inta en ändrad ståndpunkt, varför yrkandena avstyrkes.

Räntebidrag m. m. I statsverkspropositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

om räntebidrag. Departementschefen anför, att hyresutvecklingen

efter det andra världskriget och i synnerhet under 1950-talet bär prägeln

av en icke oväsentlig splittring i hyresnivån. I den mån hyresskillnaderna

inte motsvaras av standardvariationer eller andra olikheter i lägenheternas

värde för de boende utgör de en prisdifferentiering, som måste te sig

svårförståelig för den enskilde bostadskonsumenten. Ehuru vissa åtgärder

vidtagits i syfte att uppnå en förbättrad hyresstruktur företer hyresbilden

fortfarande vissa mindre tilltalande drag. Departementschefen åberopar

uppgifter av bostadsstyrelsen enligt vilka hyran i hus som tillkommit år

1961 beräknas ligga ca 3 kr. högre per m2 lägenhetsyta än i hus byggda år

1959. Mellan 1961 och 1962 synes hyrorna ha stigit ungefär lika mycket.

Föredraganden anför dock, att uppgifterna torde vara relativt osäkra.

Departementschefen anser, att föreliggande hyresskillnader motiverar

vissa justeringar av gällande basräntor. För att möjliggöra en sänkning av

hyrorna i de nyaste husen föreslår han att basräntorna i nyproduktionen

sänkes. I tidigare byggda hus föreslås att räntesubventionen minskas eller

slopas.

Föredraganden anför, att minskningen av subventionerna i tidigare

byggda hus är motiverade inte enbart av önskemålet att uppnå en jämnare

hyresnivå. Det är dessutom önskvärt att söka undvika att hyresbegränsande

subventioner under alltför lång tidrymd bindes i bostadsbeståndet.

Det synes rimligt, uttalar departementschefen, att subventionerna successivt

avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till den allmänna inkomstutvecklingen

och den därmed följande ökningen i de boendes hyresbetalningsförmåga.

Förslaget i statsverkspropositionen innebär att räntebidragen slopas i

hus, byggda åren 1952—1956, att basräntan höjs från 4 till 4,5 % för hus,

som har byggts efter år 1956 och finansierats med statslån enligt före den

1 januari 1958 gällande lånevillkor, samt från 3,5 till 4 % i fråga om hus,

som byggts åren 1958—1960 och för vilka lån beviljats enligt de regler som

gäller efter 1958 års ingång. Beträffande räntebidrag för 1961 års produktion

föreslås ingen förändring. 1 fråga om hus, som färdigställts år 1962

och senare, föreslås en sänkning av basräntan från 3,5 till 3 %.

De hyreshöjningar, som följer av förslagen, beräknas till 110—150 kr.

om året för eu tvårumslägcnhet och 140—180 kr. om året för en trerumslägenhet.

1 hus färdigställda efter 1961 uppkommer hyressänkningar med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 12 dr 1964

ca 140 kr. om året för en tvårumslägenhet och ca 175 kr. om året för en

trerumslägenhet.

Ändringarna i basräntan föreslås träda i kraft den 1 juli 1964.

I motionerna 1:520 och 11:632 föreslås att räntebidragen fr. o. in. den

1 januari 1964 skall beräknas efter i motionerna närmare angivna grunder.

Innebörden av förslaget är att räntebidragen slopas för alla hus vilka

finansierats med statslån enligt före den 1 januari 1958 gällande villkor,

att basräntan för 1961 års hus höjes med 0,5 procentenhet samt att förslaget

om sänkning av basräntan i nytillkomna hus avslås.

I samma motioner föreslås en omläggning av lånevillkoren, innebärande

att räntesubventionen ersättes med ett enhetligt schablonbidrag enligt i

motionerna angivna riktlinjer.

I motionerna I: 419 och II: 494 föreslås att riksdagen skall uttala att en

grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende

själva skall betala vad deras bostäder kostar. I motionerna föreslås vidare

att räntebidrag fr. o. m. den 1 juli 1964 ej längre skall utgå för hus som påbörjats

före ingången av 1958 samt att basräntan för fr. o. m. 1958 påbörjade

hus skall vara 4,5 %, såvitt gäller lån, vilka hänför sig till tiden

fr. o. m. den 1 januari 1964.

I motionerna I: 510 och II: 624 föreslås att i propositionen förordad avveckling

av räntebidrag samt höjning av basräntor skall avse tiden fr. o. m.

den 1 januari 1964. Motionärerna yrkar vidare avslag på Kungl. Maj :ts

förslag till sänkning av basräntan för vissa årgångar av hus. Motionärerna

föreslår dessutom en skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om prövning

och förslag till 1964 års höstriksdag rörande en schablonmetod för beräkning

av räntebidrag.

I motionerna I: 168 och 11:228 hemställes att riksdagen måtte besluta

att under hänvisning till pågående utredningar icke företa någon ändring

av basräntan för fastigheter färdigställda åren 1952 t. o. m. 1960. Motionärerna

yrkar vidare, att riksdagen skall uppdraga åt Kungl. Maj :t att på

så sätt ändra låneförfattningarna, att en sänkning av basräntan för fastigheter

färdigställda fr. o. m. 1962 kommer de boende till godo.

I motionerna I: 51 och II: 65 yrkas avslag på Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet vill erinra om att principerna för räntebidragen behandlades

vid föregående års riksdag. Utskottet anförde därvid bl. a. (uti. 42, s. 24 ff.),

att räntesubventioneringens primära syfte inte är att sänka de boendes utgifter

för bostaden utan att genom stabilisering av kapitalkostnadsfaktorerna

skapa gynnsamma betingelser för bostadsproduktionen. Utskottet anförde

vidare med hänvisning till det nyss sagda att det är rimligt att räntesubventionerna

i äldre hus från tid till annan jämkas under beaktande av

hyresutvecklingen i nyare hus.

Kungl. Maj :ts förslag innebär dels höjda räntebidrag till nyproducerade

hus, dels en minskning av subventioneringen till de hus som tillkommit

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

21

före år 1961. Förslaget låter sig enligt utskottets mening i huvudsak väl förena

med de principer vilka utskottet vid fjolårets riksdag uttalat sig för

och vilka jämväl godtagits av riksdagen. Utskottet vill dock framhålla, att

de förändringar i utgående hyror som följer av de föreslagna åtgärderna

vid nu rådande marknadsräntor för fastighetslån i vissa fall torde bli inte

obetydligt större än som framgår av propositionen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att hyresutvecklingen

i nyproducerade bostäder påkallar ett förstärkt stöd från samhällets sida

för att bostadsproduktionens inriktning inte skall röna ogynnsamma inflytelser

av kostnadsuppgången. Utskottet delar också departementschefens

mening att en minskning av de utgående räntebidragen i tidigare byggda

hus är motiverad. Såsom departementschefen anfört är föreliggande uppgifter

om hyresnivån för olika årgångar av hus tämligen osäkra. Detta har

även framhållits i motionerna 1: 168 och II: 228. Utskottet anser dock, att

den allmänna hyresbilden är tillräckligt klarlagd för att ställning till propositionen

skall kunna tagas.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka departementschefens uttalande

att en successiv minskning av utgående generella subventioner är

motiverad även av den allmänna inkomstutvecklingen och den därav följande

ökningen i de boendes hyresbetalningsförmåga. Hänsynen till den enskilde

bostadskonsumenten gör det därvid enligt utskottets mening önskvärt

att för framtiden söka undvika alltför plötsliga och oväntade ökningar av

bostadsutgifterna. Det bör därför övervägas, om de generella subenventionernas

storlek samt den tid, varunder de skall utgå, i huvudsak kan bestämmas

enligt en i förväg uppgjord plan. Det blir då möjligt för de boende att bättre

överblicka hur deras bostadskostnader i framtiden kommer att förändras.

Med hänsyn till räntebidragens funktion som ett produktionsstöd är det

även för byggherrarna av stor vikt att så långt möjligt kunna överblicka

finansieringsbetingelserna för bostadsförvaltningen i förväg. Då det framtida

stödet för bostadsförsörjningen utreds av bostadspolitiska kommittén bör

kommittén närmare pröva denna fråga. Vad utskottet sålunda anfört bör

bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Motionerna I: 510 och II: 624 samt I: 520 och II: 632, såvitt de avser en

schablonmetod för beräkning av räntebidrag, kan utskottet ej tillstyrka.

Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag till ändringar i fråga om räntebidragen

kan utskottet biträda. Detta innebär, att utskottet avstyrker förena

mnda yrkanden i motionerna I: 520 och II: 632, I: 419 och II: 494, I: 510

och II: 624 samt I: 51 och II: 65. Utskottet avstyrker även det i motionerna

1:419 och 11:494 framställda yrkandet angående en grundprincip för bostadspolitiken.

Vad som i motionerna I: 168 och 11:228 föreslagits beträffande

tidpunkten för beslut angående räntebidragen har utskottet ej ansett

sig böra biträda i vidare man än som framgår av det förut anförda.

I anledning av vad som i sistnämnda två motioner anförts angående en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

ändring av låneförfattningarna i syfte att tillförsäkra de boende värdet av

de ökade subventionerna i nyproduktionen har utskottet inhämtat, att inom

Kungl. Maj :ts kansli planerade åtgärder är ägnade att tillgodose detta syfte.

Utskottet finner därför en framställning i ämnet opåkallad.

I motionerna I: 419 och II: 494 föreslås att tertiärlån mellan 70 och 85 %

av belåningsvärdet skall, i fråga om hus som påbörjas efter 1957, fr. o. m.

den 1 januari 1984 löpa med 5,5 % ränta. I motionerna föreslås att samma

räntesats för tid fr. o. m. den 1 januari 1963 skall gälla de tilläggslån som

enligt beslut av 1953, 1957 och 1959 års riksdagar gjorts amorteringspliktiga.

Motionärerna föreslår vidare att tertiärlån till den del de överstiger 85 %

av belåningsvärdet skall, i fråga om hus som påbörjats efter 1957, fr. o. m.

den 1 januari 1964 löpa med 6 % ränta samt att räntan för egnahemslån

och förbättringslån, avseende hus som påbörjats efter 1957, skall för tid

fr. o. in. den 1 januari 1964 utgöra 5 %.

De av utskottet i det föregående förordade förändringarna beträffande

räntebidrag till hus byggda före år 1961 medför inte oväsentliga ökningar

av bostadskostnaderna. Utskottet anser sig inte nu böra medverka till ytterligare

ökning av dessa kostnader. Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten m. m. Enligt Kungl.

Maj :ts beräkning bör anslaget till Räntebidrag uppföras med 185 000 000 kr.

I motionerna 1: 520 och IT: 632 föreslås att anslaget uppföres med ett

belopp av 135 000 000 kr.

I motionerna 1:510 och II: 624 föreslås anslaget uppfört med 155 000 000 kr.

I motionerna 1:51 och 11:65 hemställes att riksdagen anvisar anslaget

med belopp som följer av det i motionen framförda yrkandet angående basräntan.

Motionsyrkandena är betingade av förslag, som innefattar avslag på de

i propositionen föreslagna ändringarna i räntebidragsreglerna. Enär utskottet

i det föregående har tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag avstyrkes motionsyrkandena.

Till följd av att lånemarknadens räntor för bostadslån har ändrats efter

del att statsverkspropositionen framlades, kan utgifterna för räntebidrag

under budgetåret 1964/65, under antagande att de nya räntorna blir bestående

hela innevarande budgetår, numera beräknas till ett högre belopp. Enligt

uppgifter, som utskottet har inhämtat från bostadsstyrelsen, kommer

medelsbehovet på grund av ränteförändringarna att öka med 20 000 000 kr.

Utskottet föreslår därför, att anslaget uppföres med 205 000 000 kr.

Med utgångspunkt i förutnämnda antaganden beträffande bostadsbyggandets

storlek föreslår Kungl. Maj :t att ramen för långivning från lånefonden

för bostadsbyggande fastställes till 1 075 000 000 kr. för år 1964

samt 1 080 000 000 kr. för år 1965.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196b

23

I motionerna I: 419 och II: 494 föreslås — därest det i motionerna framlagda

förslaget rörande bostadslånens storlek bifalles — att låneramen fastställes

till 975 000 000 kr. för år 1964 samt 980 000 000 kr. för år 1965.

Motionsyrkandena är föranledda av förslag till ändringar i reglerna för

bostadslån. Utskottet, som i det föregående avstyrkt dessa förslag, avstyrker

även nu ifrågavarande yrkanden.

Föredragande departementschefen har anfört att genomsnittsbeloppen av

de lån som skall avräknas på låneramen kunde komma att påverkas av förslag

till ändrade bestämmelser om låneunderlag, vilka vid tidpunkten för

statsverkspropositionens framläggande prövades i inrikesdepartementet.

Kungl. Maj :t har sedermera meddelat beslut angående sådana nya bestämmelser.

Utskottet har inhämtat uppgifter från bostadsstyrelsen angående det

ökade medelsbehov som uppkommer till följd av de nya bestämmelserna.

Styrelsen har därvid upplyst, att genomsnittsbeloppen för bostadslån numera

kan beräknas stiga även av andra skäl. De huvudsakliga anledningarna är

att utvecklingen tyder på en ökning av de kommunala och kooperativa

bostadföretagens andel av nyproduktionen, en ökning av den genomsnittliga

lägenhetsytan samt en större andel av lokaler i husen. På grundval av sålunda

lämnade uppgifter har utskottet beräknat den erforderliga låneramen

— vid de bostadsbyggnadsprogram som utskottet i det föregående har förordat

—- enligt följande uppställning:

År 1964 Milj. kr.

Lån till nya flerfamiljshus (54 000 x 13 800).................... 745

Lån till nya småhus (25 000 x 16 700) ....................... 418

Lån till ombyggnader samt förbättrings- och tvätterilån 90

Retroaktiv höjning av lån till bostäder igångsatta under år 1963 85

avrundat 1 340

År 1965

Lån till nya flerfamiljshus (53 000 x 13 800).................... 731

Lån till nya småhus (26 000 x 16 700).......................... 434

Lån till ombyggnader samt förbättrings- och tvätterilån 90

1 255

Ramen för långivning bör alltså fastställas till 1 340 milj. kr. för år 1964

och 1 255 milj. kr. för år 1965.

Kungl. Maj :t har föreslagit att under Lånefonden för bostadsbyggande

för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 690 000 000 kr.

I motionerna I: 419 och II: 494 föreslås, som följd av det i samma motioner

framlagda förslaget om övergång till ett kreditgarantisystem, att något

anslag till lånefonden inte skall anvisas.

Då utskottet avstyrkt den i motionerna föreslagna övex-gången till ett

kreditgarantisystem, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker

berörda motionsyrkande.

Den förut nämnda ökningen av genomsnittsbeloppen för bostadslån kan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

väntas medföra en ökad anslagsbelastning. Emellertid är det inte möjligt

att f. n. beräkna storleken av det ytterligare medelsbehovet. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj :t, om behov därav uppkommer, sedermera förelägger

riksdagen förslag till ökad medelsanvisning.

Utskottet biträder i propositionen framlagda förslag rörande den bostadspolitiska

organisationen och anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Vad föredragande statsrådet i förevarande sammanhang i övrigt anfört

och föreslagit har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt yttrande.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande bostadsbyggandets omfattning med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna

1:520 och 11:632 samt 1:364 och 11:437, de båda förstnämnda

motionerna såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

2. beträffande bostadsbyggandets inriktning med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1:520 och 11:632, 1:419 och 11:494, 1:511 och 11:623,

1:509 och 11:625, 1:284 och 11:345 ävensom motionen

II: 353, de sex förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;

3. beträffande försök med snabbproduktion av monteringshus

i anledning av motionen II: 503 i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;

4. avslå i motionerna I: 520 och II: 632 samt I: 419 och

II: 494 framställda yrkanden om införande av ett kreditgarantisystem

på bostadsområdet;

5. avslå i motionerna I: 520 och II: 632 framställt yrkande

angående värdebeständiga lån för bostadsändamål;

6. avslå i motionerna I: 520 och II: 632, I: 419 och II: 494,

I: 510 och II: 624, I: 511 och II: 623, I: 191 och II: 297 samt

I: 75 och II: 92 framställda yrkanden beträffande bostadslånets

storlek;

7. avslå i motionerna I: 520 och II: 632 framställt yrkande

angående formen för förräntning och amortering av vissa

bostadslån;

8. avslå i motionerna I: 50 och II: 64 framställt yrkande

angående räntefria lån för bostadsbyggande;

9. avslå i motionerna I: 419 och II: 494 framfört yrkande

angående en förvaltningsavgift för bostadslån;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

25

10. beträffande bestämmelsen om maximiyta för småhus,

som skall bebos av låntagaren, i anledning av motionerna

I: 419 och II: 494, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

11. beträffande bostadslånens tillämpningsområde i anledning

av motionerna I: 185 och II: 223 samt med avslag å

motionerna I: 281 och II: 350, I: 118 och II: 147 samt I: 517

och II: 621 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet anfört;

12. avslå i motionerna 1:419 och 11:494 framställt yrkande

angående viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga

bostadsföretag;

13. beträffande bestämmelserna om räntebidrag m. m.

a) avslå motionerna 1:510 och 11:624 samt 1:520 och

II: 632, såvitt de avser en schablonmetod för beräkning av

räntebidrag;

b) beträffande bestämmelserna i övrigt om räntebidrag

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och i anledning av motionerna

1: 168 och II: 228 ävensom med avslag å motionerna

I: 520 och II: 632, I: 419 och II: 494, I: 510 och II: 624

samt I: 51 och II: 65, de åtta sistnämnda motionerna såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört;

14. avslå i motionerna I: 419 och II: 494 framställda yrkanden

angående räntan på vissa tidigare beviljade tertiärlån,

tilläggslån, egnahemslån och förbättringslån;

15. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till främjande av bostadsförsörjningen,

såvitt de ej behandlats under 1.—14. eller av utskottet behandlas

i särskilt utlåtande, med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag och under erinran om vad utskottet anfört godkänna

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 januari

1964 förordade ändringar;

16. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 520 och II: 632, I: 510 och II: 624 samt I: 51

och II: 65, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Räntebidrag

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 205 000 000 kr.;

17. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 419 och II: 494, såvitt nu är i fråga, medgiva

att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må beviljas intill 1 340 000 000 kr. under år 1964 samt

1 255 000 000 kr. under år 1965;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 42 ur 1964

18. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:419 och 11:494, såvitt nu är i fråga, till

Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1964/65 å

kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisa ett

investeringsanslag av 690 000 000 kr.;

19. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten

under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.;

20. medgiva att beslut om lån, som skall utgå från anslaget

till räntefria lån till bostadsbyggande, må meddelas intill

ett belopp av 20 000 000 kr. under år 1965;

21. till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret

1964/65 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.;

22. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för bostadsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 3 januari 1964 föreslagit;

23. godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 1 123 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 25 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 925 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis .............................. 155 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 371 000

Summa kr. 4 599 000;

24. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 4 599 000 kr.;

25. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för länsbostadsnämnderna, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1964 föreslagit;

26. godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964- 27

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 1 048 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis........... 150 000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 240 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 473 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis .............................. 450 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 172 000

Summa kr. 7 533 000;

27. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 7 533 000 kr.;

28. till Bostadsstgrclsen: Omkostnader för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 920 000 kr.;

29. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 063 000 kr.;

30. besluta att i förevarande sammanhang behandlade motioner,

till den del de inte blivit under punkterna 1.—29.

särskilt berörda eller av utskottet behandlas i annat utlåtande,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Bergman, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Per Jacobsson, Bertil Petersson, Holmberg, Per-Olof Hanson,

Nils-Eric Gustafsson och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fru Lewén-Eliasson,

herrar Svensson i Ljungskile, Wedén, Gustafsson i Skellefteå, Andersson

i Knäred, Kellgren, Fagerlund, fru Holmberg och herr Turesson.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

Reservationer

1) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-OIof Hanson, Svensson i Ljungskile,

Wedén och Gustafsson i Skellefteå, vilka beträffande bostadsbyggandets

omfattning ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 9 börjar med »Läget på»

och på s. 10 slutar med »och II: 437», bort ha följande lydelse:

»Läget på bostadsmarknaden särskilt i vissa bristområden påkallar enligt

utskottets mening kraftfulla åtgärder för att få till stånd en ytterligare

ökning av bostadsproduktionen. För år 1964 bör det ordinarie bostadsbyggnadsprogrammet

som departementschefen föreslagit bestämmas till

85 000 lägenheter.

Att behålla denna målsättning även för år 1965 skulle emellertid innebära,

att igångsättningen under tre år i följd skulle ligga på samma nivå. En

så långvarig stagnation i fråga om igångsättningen vore enligt utskottets mening

olycklig. Igångsättningen för 1965 bör därför i enlighet med vad som

föreslås i motionerna 1: 520 och II: 632 bestämmas till 90 000 lägenheter.

Utskottet vill emellertid understryka att igångsättningen bör bli större, om

läget på arbetsmarknaden så medger.

I anledning av vad som yrkas i ovannämnda motioner vill utskottet framhålla

att en förutsättning för att kommuner och företag skall kunna fullgöra

sina planerings- och projekteringsuppgifter utifrån en tillräckligt fast grundval,

är att statsmakterna tar ansvar för att utforma ett ordinarie långsiktsprogram

och i stort sett angiver den reserv i form av förberedda projekt,

som snabbt bör kunna igångsättas under en försvagad konj unktur. Utskottet

vill därför tillstyrka motionärernas förslag om att följande bostadsbyggnadsprogram

antages för de närmaste åren:

År

Ordinarie

Konjunkturreserv

Summa inkl. reserv

1964

85 000

10 000

95 000

1965

90 000

10 000

100 000

1966

94 000

10 000

104 000

1967

98 000

10 000

108 000

1968

102 000

10 000

112 000

1969

106 000

10 000

116 000

Förutsättningen för att detta program för bostadsbyggandet skall kunna

fullföljas är att det sker en successiv ökning av byggnadsindustriens produktionskapacitet.

Den ökning som hittills ägt rum är till största delen ett

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196i

29

resultat av det fortgående rationaliseringsarbetet. Vill man öka byggnadsindustrins

produktionsförmåga i snabbare takt måste denna rationaliseringsverksainhet

kombineras med ökad rekrytering av arbetskraft.

Detta förutsätter en väsentligt ökad utbildning av byggnadsarbetare,

vilken går ut på dels att utbilda ungdom och dels att bereda arbetskraft,

som friställes genom rationaliseringen inom andra områden av näringslivet,

möjlighet till omskolning till byggnadsarbetare.

Utbildningen av ungdomar till yrkesarbetare inom byggnadsindustrin är

under utbyggnad. Läget är sämre beträffande omskolning till byggnadsarbetare

av friställda arbetare från andra branscher. Vuxenutbildningen

inom byggnadsindustrin bör enligt utskottets mening utbyggas högst väsentligt.

Denna utbildning bör utformas så, att den kan utnyttjas både av

dem som redan arbetar inom byggnadsindustrin och av dem som kommer

från andra yrken.

Utskottet tillstyrker yrkandena i motionerna I: 520 och II: 632 angående

flerårsplan för bostadsbyggandet samt föreslår att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet anfört beträffande utbildning av

byggnadsarbetare.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»1. beträffande bostadsbyggandets omfattning i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna 1:364 och

II: 437 samt med bifall till motionerna I: 520 och II: 632, de

båda sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

2) av herrar Boman, Virgin, Per Jacobsson, Holmberg, Per-Olof Hanson,

Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

Svensson i Ljungskile, Wedén, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred

och Turesson, vilka beträffande bostadsbyggandets inriktning ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Av vad»

och slutar med »II: 623 avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Av vad utskottet i det föregående anfört framgår, att bostadsstyrelsen

torde komma att redovisa de första kommunala bostadsbyggnadsprogrammen

i anslutning till sina anslagsäskanden hösten 1964. Härigenom torde

erhållas en relativt säker grund för bedömning av den närmaste framtidens

fördelning av bostadsbyggandet på olika hustyper in. m. Såsom framhållits

i motionerna I: 511 och II: 623 är det angeläget alt man snarast gör eu

genomgång av programmen i syfte att utröna om småhusbyggandet har tillgodosetts

i tillräcklig omfattning. Enligt utskottets mening bör målsättningen

på sikt vara att småhusbyggandet skall tillgodoses i den utsträckning

de bostadssökande önskar. Skulle det visa sig att småhusandelen i femårsprogrammen

är för liten i förhållande till denna målsättning bör olika åt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196b

gärder övervägas för att successivt öka småhusandelen. Såsom framhållits i

förevarande motioner bör planeringsresurserna därvid ägnas särskild uppmärksamhet.

Vad utskottet sålunda anfört torde böra bringas till Kungl.

Maj :ts kännedom.»

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 12 börjar med »Av motiveringen»

och på s. 14 slutar med »förevarande motionsyrkande», bort ha

följande lydelse:

»Utskottet vill i anledning av motionerna erinra om statsmakternas

tidigare behandling av förevarande spörsmål. I proposition nr 138 till 1953

års riksdag framhöll föredragande departementschefen, att utvecklingen

under senare år av kommunikationerna på landsbygden har medfört att

bestämda krav icke längre behövde ställas på att husen skulle ligga i anslutning

till tätort med dess möjligheter till sysselsättning, och att om vid

belåning av egnahem på landsbygden vissa risker skulle tagas, betydde icke

detta att landsbygden favoriserades. Under de senaste tio åren hade med

statligt stöd uppförts ett stort antal egnahem på mindre industriorter.

Departementschefen underströk att de framtida försörjningsmöjligheterna

på dessa orter kunde visa sig vara helt beroende av att verksamheten vid

ett eller ett par företag på orten icke komme att inskränkas mera väsentligt

och att ifrågavarande långivning därför innebar ett risktagande från statens

sida. Allmänt hållna bedömningar av kreditriskerna borde enligt departementschefens

mening inte få fälla utslaget vid prövning av ansökningar om

egnahemslån till hus på landsbygden. I de fall då en uppenbart olämplig

plats för egnahemslånet hade valts borde dock lån icke beviljas.

Riksdagen anslöt sig till detta uttalande, vars giltighet bekräftats 1956 och

1960.

Den numera tillämpade allmänna bedömningen av sysselsättningsläget på

orten vid prövning av enskilda småhusärenden, som inte gäller enbart

landsbygden utan även tätorter, bl. a. av det slag som åsyftats i ovannämnda

uttalande, kan inte anses stå i överensstämmelse med riksdagens nämnda

ställningstagande. Ej heller kan det anses stå i överensstämmelse med

utskottets uttalande vid förra årets riksdag (uti. nr 42), vari utskottet framhöll

att ansökningar om bostadslån icke bör avgöras utan skälig hänsyn till

sökandens sannolika återbetalningsförmåga.

Förutsättningarna för den framtida sysselsättningen bör sålunda enligt

utskottets mening i första hand avse den enskilde sökanden. Härvid får

givetvis uppmärksammas vad som redan 1953 anfördes rörande de förbättrade

kommunikationerna. Bilismens fortsatta expansion liksom de allmänna

inkomstförbättringarna torde i ett avsevärt antal fall böra ge anledning

till en mindre restriktiv bedömning av kreditriskerna än vad som tidigare

gällt. Möjligheterna att pendla till och från arbetsplatsen, genom bilismens

utbredning, måste tillmätas en avgörande inverkan om inte bedömningarna

skall bli för restriktiva och bostadsbyggandet på landsbygden missgynnas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i2 år 196k

31

I motionerna har även anförts att en restriktiv hållning intagits till byggande

på landsbygden under motivering att sådant byggande skulle försvåra

möjligheterna att finansiera vatten- och avloppsanläggningar i tätort. I anledning

härav vill utskottet — under förståelse för att omfattande s. k. randbebyggelse

kan böra undvikas — framhålla att det rimligen inte bör komma

i fråga att den enskilde småhusbyggaren skall anvisas bygga på sådant ställe

att han mot sitt önskemål om boplats därigenom bringas medverka till

finansieringen av en viss orts vatten- och avloppsföretag. Endast om de

sanitära frågorna i det enskilda fallet inte kan bringas till en godtagbar

lösning på annat sätt, bör en dylik anvisning kunna komma i fråga.

Beträffande den i motionerna berörda jordbrukspolitiska prövningen av

vissa låneärenden finner utskottet, att denna fråga bör ses i relation till

utvecklingen inom jordbrukets rationalisering, som medför en ökning av

både rationaliseringsobjektens storlek och antal. Verkningarna av en restriktiv

hållning, som innebär att bostadslån endast undantagsvis beviljas, om

brukningsdelen ej beräknas bli bestående på sikt, blir till följd av denna

utveckling alltmer omfattande. Den omständigheten att bostadshuset jämte

tomt avstyckas som bostadsfastighet i samband med sammanläggning av

brukningsdelar ger vid handen, att brukningsdelcns bestående på sikt ingalunda

är en god mätare på om behov av bostaden i fråga kommer att finnas

även framgent. Skäl kan från allmänna planeringssynpunkter finnas för

samråd mellan länsbostadsnämnd och lantbruksnämnd i de åsyftade fallen.

Som regel bör dock gälla att en jordbrukspolitik prövning av nuvarande

art inte skall vara utslagsgivande utan ärendena i stället bedömas med

utgångspunkt från gängse bostadsbehovssynpunkter.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att de i motionerna och av

utskottet berörda omständigheterna och faktorerna bör föranleda en annan

inriktning av bostadspolitiken i förevarande avseende. Som riktmärke bör

härvid gälla att den enskildes önskemål i fråga om boplats och bomiljö i

största möjliga utsträckning skall tillgodoses inom ramen för den allmänna

bostads- och bebyggelsepolitiken. Utskottet förutsätter att detta kommer

att prägla nu pågående utredningsarbete, särskilt inom bostadspolitiska

kommittén. Vissa åtgärder i enlighet med motionernas syfte, avveckling av

den nuvarande arbetsmarknadspolitiska prövningen och avveckling av den

jordbrukspolitiska prövningen, bör dock genomföras snarast möjligt och

utan avvaktande av slutförandet av det berörda utredningsarbetet. Vad utskottet

sålunda anfört torde böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»2. beträffande bostadsbyggandets inriktning i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag jämte motionerna I: 520 och

II: 632, I: 419 och II: 494, I: 511 och II: 623 samt I: 509 och

II: 625, de sex förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 19(ib

samt med avslag å motionerna 1: 284 och II: 345 ävensom

motionen II: 353, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört;»

3) av herrar Virgin, Holmberg, Staxäng och Turesson, vilka beträffande

införande av ett kreditgarantisystein på bostadsområdet ansett att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 15, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »motionsyrkandena avstyrkes», bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna

I: 419 och II: 494 att man utan ytterligare dröjsmål bör kunna gå över till

ett kreditgarantisystem. Möjligheterna att ersätta den nuvarande direkta

statliga långivningen till byggande av flerfamiljshus och egnahem med av

staten garanterade krediter över vanliga kreditinrättningar har föregående

år närmare undersökts av Näringslivets bostadsutredning. I ett av denna

utredning framlagt betänkande »Bostadshusens finansiering» har tekniska

anvisningar lämnats för hur en dylik övergång till ett kreditgarantisystem

kan genomföras. Någon ytterligare, mer ingående undersökning utöver vad

som bör kunna ske av Kungl. Maj :t torde enligt utskottet inte vara nödvändig.

Statsmakterna bör därför kunna ta ståndpunkt till frågan om övergång

till statliga kreditgarantier utan att avvakta bostadspolitiska kommitténs

förslag i detta hänseende. Utskottet har därmed även tagit ställning till utredningsyrkandet

i motionerna I: 520 och II: 632.

Utskottet vill också erinra om att en omläggning till kreditgarantisystem

inte i och för sig förhindrar en ränte- eller kapitalsubventionering därest en

sådan anses motiverad. Själva övergången till ett kreditgarantisystem behöver

ej heller medföra några svårigheter för de personer som redan sökt

lån för byggande av flerfamiljshus eller småhus. Staten har alltid möjlighet

att se till att lånemedel i erforderlig utsträckning står till förfogande.

Utskottet, som sålunda tillstyrker yrkandena i motionerna 1:419 och

11:494 om övergång från statlig bostadslångivning till ett kreditgarantisystem

fr. o. m. den 1 juli 1964, är medvetet om att förslaget aktualiserar

vissa författningsändringar. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t utan

dröjsmål förelägger riksdagen förslag till sådana ändringar.

Såsom en följd härav förordar utskottet även bifall till yrkandena i motionerna

I: 419 och II: 494 om att fr. o. m. den 1 juli 1964 varken preliminära

beslut skall meddelas angående lån från lånefonden för bostadsbyggande

eller anslag anvisas till samma fond.

Utskottet biträder motionärernas förslag att för erhållande av kreditgaranti

skall erläggas en engångsavgift av 0,5 %.

Vad angår spörsmålet rörande värdebeständiga lån för bostadsändamål

vill utskottet erinra om att detta skall prövas av bostadspolitiska kommittén.

Yrkandet i denna fråga i motionerna I: 520 och II: 632 avstyrkes

därför.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr b2 år 196b 33

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet med bifall till motionerna I: 419 och II: 494

samt i anledning av motionerna I: 520 och II: 632, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»
4)

beträffande bostadslånets storlek

a) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Svensson i Ljungskile,

Wedén och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Frågan

om» och slutar med »härom avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Frågan om den övre lånegränsen för bostadslån skall prövas av bostadspolitiska

utredningen. Enligt utskottets mening bör emellertid en viss justering

av de nu tillämpade lånegränserna vidtagas utan att utredningens

förslag inväntas. I motionerna I: 520 och II: 632 föreslås att bostadslånens

övre gräns för byggnadsföretag, som påbörjas efter 1 juli 1964, skall vara 97

procent för företagsformer, som nu får låna 100 procent, samt 92 procent

för företagsformer, som nu får låna 95 procent. Utskottet finner motionsyrkandena

välmotiverade och tillstyrker desamma. Övriga motionsyrkanden

angående ändring av lånegränserna kan utskottet inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»6. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna

1: 520 och II: 632 samt med avslag å motionerna

1:419 och 11:494, 1:510 och 11:624, 1:511 och 11:623,

I: 191 och II: 297 samt I: 75 och II: 92, de åtta förstnämnda

motionerna såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Virgin, Holmberg Staxäng och Turesson, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Frågan om»

och slutar med »härom avstyrkes», hort ersättas med text av följande lydelse:
»En

sänkning av lånegränserna för flerfamiljshus föreslogs redan av

bostadspolitiska utredningen. Några bärande skäl för att ånyo avvakta en

tidsfördröjande prövning av den övre gränsen för statliga bostadslån genom

den föregående år tillsatta bostadspolitiska kommittén anser utskottet inte

föreligga. En redan nu genomförd sänkning av gränserna skulle dessutom

innebära att låneramar och anslag räckte till ett större antal lägenheter.

Samtidigt skulle ett ökat sparande tillskapas, vilket utskottet anser synnerligen

önskvärt. Vidare skulle därigenom en konkurrens mellan olika före3

— Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr b2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

tagsformer på mer likartade villkor åstadkommas. Utskottet finner för sin

del yrkandena i motionerna I: 419 och II: 494 väl motiverade och föreslår,

att däri nämnda lånegränser tillämpas beträffande bostadslån som beviljas

genom preliminärt beslut tidigast den 1 juli 1963. Utskottet tillstyrker jämväl

förslaget i samma motioner om förkortad amorteringstid för den del av

bostadslånet som överstiger 85 % av pantvärdet.

Utskottet tillstyrker även förslaget i motionerna I: 419 och II: 494 om att

bostadslån till småhus skall beviljas upp till 90 % av lånevärdet oavsett

företagsform.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Ändringen

av» och slutar med »och II: 297», bort ha följande lydelse:

»Behovet av att ge bostadsbyggarna ökade möjligheter att inrymma

pensionärslägenheter i den normala bebyggelsen är enligt utskottet angeläget.

En höjning av låneunderlaget för flerfamiljshus med 400 kr. för varje

lägenhet, som är avsedd till pensionärsbostad, bör därför genomföras.

Utskottet tillstyrker sålunda yrkandet i motionerna I: 191 och II: 297.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»6. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna

I: 419 och II: 494 samt I: 191 och II: 297, de två förstnämnda

motionerna såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag

å motionerna 1:520 och 11:632, 1:510 och 11:624, 1:511

och II: 623 samt I: 75 och II: 92, de sex förstnämnda motionerna

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;»

c) av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Svensson i Stenkyrka

och Andersson i Knäred, som ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Frågan om»

och slutar med »härom avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Frågan om den övre lånegränsen för statliga bostadslån skall prövas av

bostadspolitiska kommittén. Av denna anledning anser utskottet att några

mer omfattande ändringar inte nu bör beslutas. Dock synes det beträffande

flerfamiljshus vara särskilt angeläget att villkoren för enskilda något föres

upp mot den nivå som gäller för övriga kategorier. Utskottet tillstyrker

därför yrkandet i motionerna I: 510 och II: 624 om att övre lånegränsen i

berörda fall skall utgöra 90 procent av pantvärdet. I anledning av i sammanhanget

i övrigt berörda motioner vill utskottet framhålla, att de i motionerna

framförda förslagen och synpunkterna bör prövas inom bostadspolitiska

kommittén i syfte att så långt möjligt tillskapa enhetliga låneregler. Vad

utskottet sålunda anfört torde böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.»

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »I anledning»

och på s. 17 slutar med »i ämnet», bort ha följande lydelse:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 åi 1964

35

»I anledning av det i motionerna 1:511 och 11:623 framförda förslaget

om särskilt stöd till barnfamiljer med begränsade inkomster för att förvärva

småhus får utskottet som sin mening framhålla, att det konsumtionsstöd

vissa hushållsgrupper kan behöva för tillgodoseendet av sitt bostadsbehov

bör ha till syfte att underlätta anskaffandet av för hushållen i fråga lämpliga

bostäder av god kvalitet. För barnfamiljerna torde småhus härvid i många

fall vara särskilt lämpliga. Då det även från andra utgångspunkter är angeläget

att småhusförvärven främjas finner sig utskottet böra tillstyrka förevarande

yrkande.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»6. med bifall till motionerna 1:510 och 11:624 samt

I: 511 och II: 623 ävensom med avslag å motionerna I: 520

och II: 632, I: 419 och II: 494, I: 191 och II: 297 samt I: 75

och II: 92, de åtta förstnämnda motionerna såvitt nu är i

fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

5) av herrar Boman, Virgin, Per Jacobsson, Holmberg, Per-Olof Hanson,

Nils-Eric Cxiistafsson, Harald Pettersson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

Svensson i Ljungskile, Wedén, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred

och Turesson, vilka beträffande formen för förräntning och amortering av

vissa bostadslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Då även»

och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Frågan om ränta och amortering av bostadslån hör till de problem, som

bostadspolitiska kommittén skall överväga. Utskottet anser emellertid, att

en minskning av kapitalkostnaderna för småhus under de första åren är så

angelägen att vissa provisoriska åtgärder bör vidtagas omedelbart.

I motionerna 1:520 och 11:632 föreslås att ränta och amortering på

bostadslån i privatägda småhus, som belånas fr. o. m. den 1 juli 1964, skall

erläggas i form av fast annuitet. Härigenom skulle kostnaden för bostadslånet

under det första året nedbringas från nuvarande 7,3 procent per år

till 5,75 procent.

Utskottet finner motionärernas förslag väl motiverat och tillstyrker detsamma.

Förslagen i motionerna 1:50 och 11:64 kan utskottet icke tillstyrka.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»7. beträffande formen för förräntning och amortering av

vissa bostadslån med bifall till motionerna I: 520 och II: 632,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;»

6) av herrar Virgin, Holmberg, Staxäng och Turesson, vilka beträffande

en förvaltningsavgift för bostadslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, soin börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »avstyrkes motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner förslaget väl motiverat och tillstyrker detsamma.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»9. beträffande en förvaltningsavgift för bostadslån med

bifall till motionerna I: 419 och II: 494, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

7) av herrar Boman, Virgin, Per Jacobsson, Holmberg, Per-Olof Hanson,

Staxäng, Svensson i Ljungskile, Wedén, Gustafsson i Skellefteå och Turesson,

vilka beträffande viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga bostadsföretag

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Motionsyrkanden

av» och på s. 19 slutar med »yrkandena avstyrkes», bort ha följande

lydelse:

»Som framhålles i motionerna har den bostadsproduktion, som staten

främjat, i ökande omfattning lagts under s. k. allmännyttig och kooperativ

förvaltning. Denna produktion har kommit i åtnjutande av högre

subventioner från det allmänna än det enskilda bostadsbyggandet. Mot

denna bakgrund är det angeläget för statsmakterna att kunna konstatera

på vilket sätt de ekonomiska bidrag som lämnats till de allmännyttiga

och kooperativa företagen utnyttjats. I anledning härav har i motionerna

yrkats att de såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall åläggas

redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas storlek och successiva

uppbyggnad samt de för fondutvidgningen tillämpade principerna. Enligt

utskottet talar goda skäl för att statsmakterna skall beredas en praktisk

insyn i dessa bostadsföretags ekonomiska förhållanden. En allmän, alla

dessa företag omfattande redovisningsskyldighet är dock knappast praktiskt

genomförbar. Enligt utskottet bör man därför begränsa redovisningsskyldigheten

till ett urval företag lokaliserade till ett mindre antal orter

i olika delar av landet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra

hur dessa orter och företag skall utväljas.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»12. beträffande viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga

bostadsföretag i anledning av motionerna 1:419

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr b2 år 196b

37

och II: 494, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

8) beträffande bestämmelserna om räntebidrag m. m.

a) av herrar Boman, Virgin, Per Jacobsson, Holmberg, Per-Olof Hanson,

Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

Svensson i Ljugskile, Wedén, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred

och Turesson, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Motionerna

I: 510» och slutar med »ej tillstyrka», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 510 och II: 624 samt I: 520 och II: 632 har även framförts

yrkanden rörande en schablonmetod för beräkning av räntebidragen.

De skäl som anförts för en sådan metod finner utskottet bärande. Både ur

administrativ synpunkt och med hänsyn till vad utskottet anför rörande

räntebidragen synes det angeläget att den sålunda förordade metoden införes

snarast möjligt. Utskottet förväntar, att förslag i ärendet om möjligt

förelägges 1964 års höstriksdag.»

dels ock moment 13. a) i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må med bifall till motionerna I: 510

och II: 624 samt I: 520 och II: 632, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört rörande en schablonmetod för beräkning

av räntebidrag;»

b) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, Wedén,

Gustafsson i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 20 börjar med »Kungl.

Maj:ts» och på s. 21 slutar med »kunna tagas», bort ha följande lydelse:

»Vad först angår frågan om sänkning av basräntorna för vissa husårgångar

finner utskottet att en dylik åtgärd icke är motiverad av de principer

utskottet ovan åberopat rörande räntesubventioneringens syfte i förhållande

till de boendes kostnader. Ej heller har det försports att de nu

gällande basräntorna för under senare år uppförda hus skulle ha medfört

återhållande verkningar på bostadsefterfrågan och därmed även på bostadsproduktionen.

De berörda basräntorna beträffande år 1962 och senare

färdigställda hus får således anses uppfylla räntesubventioneringens primära

syfte att genom stabilisering av kapitalkostnadsfaktorerna skapa

gynnsamma betingelser för bostadsproduktionen. Utskottet ansluter sig därför

till yrkandena i motionerna I: 520 och II: 632 samt I: 510 och II: 624

om att någon ändring av sistnämnda basräntor nu icke skall beslutas.

Av övriga yrkanden rörande basräntorna är flertalet förenliga med de

principer utskottet ovan åberopat. En lämplig avvägning är enligt utskottets

mening att avvecklingen av basräntorna bringas att gälla alla hus, till vilka

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

statligt lån beviljats enligt före den 1 januari 1958 gällande bestämmelser

samt att den av Kungl. Maj :t förordade höjningen av basräntorna beträflande

hus till vilka statligt lån erhållits enligt senare gällande bestämmelser

bringas att gälla jämväl hus som färdigställts år 1961. Yrkandena av sagda

innebörd i motionerna I: 419 och II: 494 samt I: 520 och II: 632 — förstnämnda

två motioner såvitt gäller avveckling av basräntor _ tillstyrkes

sålunda. Utskottet ansluter sig även till yrkandena i motionerna I: 520 och

11:632 samt 1:510 och 11:624 i fråga om tidpunkten för ändringarnas

ikraftträdande. Yrkandena i motionerna 1:51 och 11:65 samt 1:168 och

11:228 kan utskottet ej biträda. Ej heller kan utskottet biträda i förevarande

sammanhang berörda övriga yrkanden i motionerna 1:419 och

II: 494, annat än till den del dessa tillgodosetts genom vad utskottet ovan

anfört.»

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Kungl.

Maj :ts» och på s. 22 slutar med »ämnat opåkallad», bort utgå,

dels ock moment 13. b) i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»b) beträffande bestämmelserna i övrigt om räntebidrag

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag jämte motionerna

I: 419 och II: 494, I: 510 och II: 624 samt I: 520 och II: 632

samt med avslag å motionerna I: 51 och II: 65 samt I: 168

och II: 228, de åtta förstnämnda motionerna såvitt nu är

i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

c) av herrar Virgin, Holmberg, Staxäng och Turesson, vilka ansett att

dels efter det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »I

motionerna» och slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort tillfogas text av

följande lydelse:

»I motionerna I: 419 och II: 494 föreslås att riksdagen måtte uttala, att

en grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende

själva skall betala vad deras bostäder kostar. Utskottet kan helt instämma

i vad motionärerna anfört på denna punkt. Det nuvarande generella subventionssystemet

har medverkat till en ojämn och orättfärdig hyressättning

som allmänheten i allt större utsträckning vägrar acceptera. Utskottet

biträder sålunda motionsyrkandet.

I propositionen föreslagna jämkningar i villkoren för räntebidrag innebär

enligt utskottets mening ett steg i rätt riktning men icke tillräckligt långt

gående. De generella räntesubventionerna var från början avsedda att täcka

en såsom tillfällig betraktad stark stegring av räntenivån. Syftet var att

statsmakterna genom att kapa toppnivån skulle förhindra en betydande

hyressplittring.»

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Kungl.

Maj :ts» och på s. 22 slutar med »ämnet opåkallad», bort ha följande lydelse:

»Den fortgående stegringen av produktionskostnaderna har emellertid

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1961

39

inneburit att hyrorna i det tidigare bostadsbeståndet kommit att ligga

väsentligt lägre än i hus som byggts under de senaste åren resp. dem som

tillkommer framöver. En hyresskillnad kommer att bestå även om räntesubventionerna

avskaffas beträffande äldre hus i vidare omfattning än som

föreslagits av Kungl. Maj :t.

Utskottet vill också framhålla att den föreslagna fortsatta subventioneringen

på detta område innebär en hård belastning på skattebetalarna,

bl. a. sådana som bor i icke subventionerade hus eller är bostadslösa.

I motionerna I: 419 och II: 494 föreslås vidare, att räntebidrag fr. o. m.

den 1 juli 1964 ej längre skall utgå för hus som påbörjats före ingången

av 1958 samt att basräntan för fr. o. in. 1958 påbörjade hus skall vara 4,5 %,

såvitt gäller lån, vilka hänför sig till tiden fr. o. m. den 1 januari 1964.

Utskottet biträder detta förslag och vill härvid erinra om att låneräntan

för tertiärlån beträffande hus påbörjade före 1958 är bunden till 3 %. Den

privilegierade ställning som tillkommer ifrågavarande hus vad gäller tertiärlåneräntan

gör det enligt utskottets mening väl motiverat att för dessa avskaffa

varje annan form av subvention.

Även vad avser hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958 tillstyrker

utskottet viss avveckling av räntebidraget på sätt föreslagits i motionerna

I: 419 och II: 494.

I anledning av vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet övriga

här berörda motionsyrkanden.»

dels ock moment 13. b) i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»b) beträffande bestämmelserna i övrigt om räntebidrag

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till

motionerna I: 419 och 11:494 ävensom med avslag å motionerna

I: 520 och II: 632, I: 510 och II: 624, I: 51 och II: 65

samt 1:168 och 11:228, de åtta förstnämnda motionerna

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;»

9) beträffande anslag till räntebidrag

a) av herrar Boman, Per Jacobsson, Per-Olof Hanson, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, Wedén,

Gustafsson i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka under förutsättning

av bifall till den med 8 b) betecknade reservationen ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »med 205 000 000 kr.», bort ha följande

lydelse:

»Yrkandena är betingade av de förslag som framförts rörande de grunder,

efter vilka räntebidragen skall utgå. Under hänvisning till sitt ställningstagande

i detta hänseende och med utgångspunkt från ränteläget vid

tidpunkten för statsverkspropositionens framläggande beräknar utskottet

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

det erforderliga medelsbehovet till 135 000 000 kr. Till följd av att lånemarknadens

räntor för bostadslånen ändrats sedan nämnda tidpunkt får

dock medelsbehovet numera beräknas till högre belopp. Enligt uppgifter,

som utskottet inhämtat från bostadsstyrelsen, kommer medelsbehovet på

grund av ränteförändringarna att öka med 20 000 000 kr. Utskottet föreslår

därför, att anslaget uppföres med 155 000 000 kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»16. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag jämte motionerna

I: 510 och II: 624 samt I: 520 och II: 632 ävensom med

avslag å motionerna I: 51 och II: 65, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Räntebidrag för budgetåret 1964/65 å

driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 155 000 000 kr.;»

b) av herrar Virgin, Holmberg, Staxäng och Turesson, vilka under förutsättning

av bifall till den med 8 c) betecknade reservationen ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »205 000 000 kr.», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående tillstyrkt de ändringar i fråga om räntebidragen

som föreslagits i motionerna I: 419 och II: 494 och där beräknats

innebära en minskning av statens utgifter för budgetåret 1964/65 med

115 milj. kr. Å andra sidan kan det ändrade ränteläget på lånemarknaden,

om det blir bestående under budgetåret, enligt bostadsstyrelsen beräknas

öka statens utgifter med 20 milj. kr. Utskottet föreslår därför, att anslaget

uppföres med (185 + 20 — 115 =) 90 milj. kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»16. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom med

avslag å motionerna 1:520 och 11:632, 1:510 och 11:624

samt I: 51 och II: 65, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Räntebidrag för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000

kr.;»

10) av herrar Virgin, Holmberg, Staxäng och Turesson, vilka beträffande

ramen för långivning, under förutsättning av bifall till den med 4 b) betecknade

reservationen, ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »år 1965», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som tillstyrkt de i motionerna 1:419 och 11:494 föreslagna

ändringarna i reglerna för bostadslån, förordar i anslutning härtill, att

låneramarna fastställes i enlighet med vad som föreslagits i samma

motioner.»

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964 41

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»17. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 419 och II: 494, såvitt nu är i fråga, medgiva

att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må beviljas intill 975 060 000 kr. under år 1964

samt 980 000 000 kr. under år 1965;»

11) av herrar Virgin, Holmberg, Staxäng och Turesson, vilka beträffande

anslag till lånefonden för bostadsbyggande, under förutsättning av bifall

till den med 3) betecknade reservationen, ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 23 börjar med »Då utskottet»

och på s. 24 slutar med »ökad medelsanvisning», bort ha följande

lydelse:

»Då utskottet tillstyrkt den i motionerna föreslagna övergången till ett

kreditgarantisystem, tillstyrker utskottet berörda motionsyrkande.»

dels oek nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»18. med bifall till motionerna 1:419 och 11:494 avslå

Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringsanslag för budgetåret

1964/65 till Lånefonden för bostadsbyggande;»

12) beträffande bostadslånens tillämpningsområde av herrar Staxäng och

Svensson i Ljungskile.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Xr 42

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

Bilaga A

Till Riksdagens statsutskott

Genom remiss den 20 februari 1964 har bostadsstyrelsen anbefallts avgiva

utlåtande över motion nr I: 509 och II: 625 angående lokaliseringen av egnahem.

Styrelsen får på grund därav anföra följande.

I motionen göres gällande att den statliga långivningen till egnahemsbyggandet

på landsbygden är restriktiv och att detta huvudsakligen har sin

orsak i tillämpning och tillämpningsföreskrifter. Denna restriktivitet är,

framhåller motionärerna, inte i god överensstämmelse med bl. a. de uttalanden

som riksdagen gjort.

De här aktuella reglerna för bostadslångivningen till bebyggelse på landsbygden

återfinnes i 5 § bostadslånekungörelsen jämte därtill hörande tilllämpningsföreskrifter

och anvisningar. Författningstexten är återgiven i

motionen. Den har, såsom motionärerna anmärkt, erhållit en något annan

formulering än i 1948 års egnahemslånekungörelse men detta har av bostadsstyrelsen

icke uppfattats som en saklig förändring utan endast som en

redaktionell åtgärd. Författningen innehåller således enligt styrelsens uppfattning

samma regel i sak som varit gällande under lång tid. Kungl. Maj :ts

tillämpningsföreskrifter innehåller endast en hänvisning till statsutskottets

utlåtande nr 1953: 153. I bostadsstyrelsens anvisningar återges detta utskottsutlåtande.

Av det sagda torde framgå att nuvarande regler icke avviker från de riktlinjer

som riksdagen antagit.

I den praktiska tillämpningen är det, nu liksom tidigare, förhållandevis

ovanligt att lån vägras på grund av att tomtplatsen är olämpligt belägen.

Styrelsen saknar dock fortlöpande statistik häröver och det har av tidsskäl

inte varit möjligt att för besvarandet av denna remiss inhämta fullständiga

uPPgifter. Genom en rundfråga per telefon har styrelsen emellertid erfarit

att under år 1963 meddelades totalt ett 40-tal avslagsbeslut av länsbostadsnämnderna

med motivering att lokaliseringen var olämplig ur kreditvärdesynpunkt.

Ca 40 % av dessa hänförde sig till Norrbottens län. Under de

senaste två åren, 1962 och 1963, har bostadsstyrelsen handlagt 24 respektive

20 besvär över avslagsbeslut där lokaliseringen utgjort avslagsskäl. Antalet

nybyggda lägenheter på mark som icke planlagts med detaljplan år

1962 utgjorde 3 064.

Enligt styrelsens uppfattning ger de anförda siffrorna icke stöd för en

uppfattning att prövningen är speciellt restriktiv.

Beträffande motionärernas uttalande om tendenser till fördröjning av

låneärenden rörande bostadsbyggande utanför tätorter bör framhållas att

det ligger i sakens natur att sådana låneärenden där kreditvärdesfrågan

kräver särskild prövning kan fordra längre behandlingstid, t. ex. för besiktningsresor,

än ärenden som avser bebyggelse inom planlagt område.

Bostadsstyrelsen vill härefter beröra ett par speciella synpunkter som

upptagits i motionen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

43

Motionärerna synes hävda att bostadslån, på grund av anvisningar från

bostadsstyrelsen år 1960, kan vägras på grund av det allmänna sysselsättningsläget

i orten. Motionärerna menar att prövningen i detta avseende bör

begränsas till sökandens egna försörjningsmöjligheter på platsen.

Den prövning som avses i 5 § hostadslånekungörclsen har enligt bostadsstyrelsens

uppfattning till främsta uppgift att förhindra alltför stora kreditrisker

för det allmänna. Det är uppenbart att kreditriskerna är särskilt

stora om låntagaren nödgas flytta till annan ort och den belånade fastigheten

är belägen i en trakt där det är svårt att avyttra den. Om fastigheten

däremot ligger i en ort där efterfrågan på bostäder av hög standard är stor

så behöver man självfallet inte räkna med kreditrisker även om låntagaren

själv kan befaras bli nödsakad att flytta därifrån. Det är alltså klart att

kreditriskproblemet har relevans i första hand där efterfrågan på bostäder

är eller kan antas bli liten, dvs. bl. a. i orter där det allmänna sysselsättningsläget

är ogynnsamt. I sådana orter måste därför särskild uppmärksamhet

ägnas åt kreditvärdesprövningen. Att vid denna prövning speciell

hänsyn måste tagas till lånsökandens egen situation i avseende på sysselsättning

och annat är givet. I den praktiska tillämpningen sker detta också.

Bostadsstyrelsens skrivelse till länsbostadsnämnderna år 1960, som omnämnts

av motionärerna, utgör endast en erinran om att sysselsättningsfrågan

måste uppmärksammas i förevarande sammanhang. Det understrykes

i skrivelsen att detta inte innebär någon ändring av tidigare praxis.

Den jordpolitiska prövningen i samband med ansökan om bostadslån bör

enligt motionärerna avvecklas. Bostadsstyrelsen kan självfallet inte ingå på

frågan om denna prövning behövs av jordpolitiska skäl. Det finns emellertid

även i detta sammanhang kreditrisksynpunkter att beakta. Liksom motionärerna

anser styrelsen att varje låneärende måste prövas med hänsyn

till sökandens försörjnings- och därmed återbetalningsmöjligheter. Om lånsökandens

försörjning är knuten till en jordbruksfastighet måste prövningen

rimligen innehålla en bedömning av sökandens möjligheter på något

längre sikt att erhålla sin bärgning av fastigheten. Denna prövning integreras

för närvarande i lantbruksnämndens jordpolitiska prövning av ärendet.

Det är enligt bostadsstyrelsens mening också mest ändamålsenligt att lantbruksnämnderna

svarar för riskbedömningen i dessa fall. Om lantbruksnämndens

prövning ger till resultat att jordbruksfastigheten visserligen icke

kan förväntas bli bestående men att hinder mot beviljande av lånet ändå

inte föreligger av jordpolitiska skäl måste självfallet kreditvärdesprövningen

utföras av de bostadspolitiska organen som om fråga varit om en ren bostadsfastighet.

—- ■— -—

I handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirektören Sännås,

överingenjören Grape, byråcheferna Gustavsson och Lundström, t. f. byråcheferna

Sigurdson och von Grothusen samt lantmätaren Burman, föredragande.

Stockholm den 27 februari 1964

Bertil Sännås

Bengt Burman

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 196b

Bilaga B

Till Riksdagens statsutskott

Med anledning av ovannämnda remiss får arbetsmarknadsstyrelsen anföra

följande.

Avyttringen av egna hem inom områden med undersysselsättning innebär

ofta förluster för såväl den enskilde som för samhället. Inom dessa områden

innebär innehav av eget hem också ofta ett avgörande hinder för

flyttning till ort där arbete skulle kunna erhållas. Bundenheten vid ett eget

hem beläget inom ett område med undersysselsättning är således i många

fall ett allvarligt hinder när det gäller att bereda lämplig sysselsättning och

åsamkar staten och kommunerna höga arbetslöshetskostnader. Den statliga

bostadslånegivningen måste av dessa orsaker enligt styrelsens uppfattning

ta hänsyn till den enskildes bostadsbehov inte enbart på kort sikt utan också

på längre sikt. Vid avgörandet av låneansökningar kan emellertid den enskildes

framtida försörjningsmöjligheter inte bedömas isolerat utan måste

vare sig låneansökan avser glesbygd eller en tätort ses i samband med de

framtida sysselsättningsmöjligheterna inom det aktuella arbetsområdet.

För att möjliggöra en sådan bedömning lämnar länsarbetsnämnderna till

länsbostadsnämnderna fortlöpande information om det aktuella och förväntade

arbetsmarknadsläget på orter och inom områden där arbetstillfällena

kan befaras bli mindre än vad som erfordras för ett fullt utnyttjande av

bostadsbeståndet. Enligt styrelsens mening har detta system fungerat tillfredsställande.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad Olsson, generaldirektör

och chef; och har i ärendets behandling deltagit byråchefen Canarp, byrådirektören

Buregren samt förste byråsekreteraren von Heland, föredragande.

Stockholm den 28 februari 1964

ARBETSMARKNADSSTYRELSEN

Bertil Olsson

C. Canarp

Björn von Heland

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i2 åt 196b

45

Bilaga C

Till Riksdagens statsutskott

Motionerna syftar till att bostadslånegivningen och bebyggelsepolitikcn i

övrigt skall ges en sådan utformning att ökad frihet medges individen ifråga

om lokaliseringen av egnahem. Förslaget innebär bl. a. att den nuvarande

jordbrukspolitiska prövningen i samband med ansökningar om bostadslån

på jordbruksfastigheter skulle avvecklas.

Lantbruksstyrelsen får i anledning härav erinra om att såsom allmän

förutsättning för statlig ekonomisk medverkan till investeringar för förbättring

av jordbruk gäller enligt beslut av 1959 års riksdag att ifrågasatt åtgärd

dels skall kunna bedömas bli av bestående nytta för jordbruket och dels

skall vara räntabel.

Kravet på bestående nytta har närmare utformats så att för investering

avseende byggnad den dubbla förutsättningen skall vara fylld att det dels

bedömes som uppenbart sannolikt att brukningsenheten ifråga kommer att

bestå på lång sikt som självständig enhet, dels att det befinnes ur allmän

synpunkt önskvärt att så sker. Från samma utgångspunkter har bedömningen

hittills även skett, när det gäller stödet till bostadsbyggandet på

jordbruk.

Vid den jordbrukspolitiska prövningen av bostadslåneansökningar ankommer

det på vederbörande lantbruksnämnd att bedöma, huruvida en enhet

är att anse som ett på lång sikt bestående jordbruk eller ej. Beträffande

sådana enheter som bedömes utgöra bestående jordbruk kan bostadsläneansökan

regelmässigt tillstyrkas ur jordbrukspolitik synpunkt och någon

ytterligare bedömning av ansökan ur lokaliseringssynpunkt är då icke erforderlig.

I de fall åter, där lantbruksnämnd bedömer att den aktuella enheten icke

har sannolika förutsättningar att bestå på längre sikt som självständigt

jordbruk, har nämnden att bl. a. belysa de jordbrukspolitiska konsekvenser,

som skulle följa av investeringar för bostadsändamål. I många fall kan uppförande

av ny mangårdsbyggnad eller investering till förbättring av befintlig

sådan byggnad hindra eller avsevärt försena en behövlig yttre rationalisering.

I sådana fall avstyrker nämnden statligt lån, och det torde ytterst sällan

förekomma att länsbostadsnämnd mot en på sådan motivering gjord

avstyrkan beviljar lån.

I andra fall åter kan brukningsenhet, som bedömts icke komma att bestå,

på grund av belägenhet eller av andra skäl vara utan speciellt intresse för

den yttre rationaliseringen. Lantbruksnämndens yttrande, som klarlägger

att fastigheten icke såsom jordbruksföretag ger ekonomiskt underlag för

bostadsinvesteringen, blir i sådana fall vägledande men ingalunda avgörande

vid länsbostadsnämndens prövning av frågan om statligt stöd i en

eller annan form. Om fastigheten kan accepteras ur lokaliserings- och kreditvärdesynpunkt

och vid på länsbostadsnämnden i övrigt ankommande bedömning,

så bör det förhållandet att den f. n. innehåller jordbruk inte vara

något skäl att avvisa bostadslånesökande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196i

Beträffande enheter av så ringa omfattning att de — ehuru taxerade som

jordbruksfastigheter — ej längre är hänförliga till jordbruk i sedvanlig

mening, behöver någon jordbrukspolitik bedömning givetvis inte föregå

länsbostadsnämndens prövning av ansökning om lån till upprustning eller

nybyggnad av bostad.

Lantbruksstyrelsen har icke tillgång till material, som visar i vilken utsträckning

bostadslån beviljats eller vägrats på utanför tätorterna belägna

bostadsfastigheter eller på icke bestående jordbruk och det har inte heller

varit möjligt att under den korta remisstid, som stått till förfogande, inhämta

närmare uppgifter därom. Styrelsen kan därför inte nu uttala sig i

frågan i vad mån behov må föreligga av sådana ändringar i bestämmelserna

och tillämpningsföreskrifterna angående bostadslånegivningen som motionärerna

föreslagit.

I handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirektören, överdirektören

Wetterhall och t. f. byråchefen Åkerman, föredragande.

Stockholm den 29 februari 1964

Börje Lundgren

H. Åkerman

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

47

Bilaga D

Till Riksdagens statsutskott

Kungl. Maj:t har den 20 februari 1964 anbefallt lantmäteristyrelsen att

till riksdagens statsutskott avge utlåtande över vissa inom riksdagen väckta

och till utskottet hänvisade likalvdande motioner nr I: 509 och II: 625 angående

lokaliseringen av egnahem. Med anledning därav får lantmäteristyrelsen,

som i sitt yttrande begränsar sig till fastighetsbildningssynpunkter

på berörda spörsmål, anföra följande.

Motionärernas syfte anges vara att få till stånd en utredning rörande en

sådan utformning av bostadslångivningen och bebyggelsepolitiken i övrigt

att ökad frihet medges individen i fråga om lokalisering av egnahem på

landsbygden. Motionärerna anser att en alltför restriktiv inställning råder

hos berörda myndigheter vid behandling av ärenden rörande främst statligt

lån till egnahem på landsbygden och att denna restriktivitet har sin orsak

i tillämpning och tillämpningsföreskrifter. De anser också att såväl den

jordpolitiska som den arbetsmarknadspolitiska prövningen vid bostadslångivningen

bör avvecklas.

Som framhållits av motionärerna är bostadsbyggandet förknippat med en

serie olika samhälleliga åtgärder som berör skilda statliga myndigheter och

organ. Fastighetsbildning för bostadsändamål utgör oftast ett led i en sådan

serie av åtgärder. Vid fastighetsbildning för bostadsändamål gäller väsentligt

olika regler rörande å ena sidan glesbebyggelse och å andra sidan tätbebyggelse.

Motionärerna anser det självklart att samhället måste se till att

en okontrollerad tätbebyggelse icke uppstår. Lantmäteristyrelsen kommer

därför i sitt yttrande att främst behandla fastighetsbildningsreglernas inverkan

på bostadslokaliseringen i glesbygden.

De bestämmelser i jorddelningslagen, som reglerar avstyckning och som

återfinnes i 19 kap. jorddelningslagcn, innehåller utom annat ett aktualitetskrav.

Detta — som citerats av motionärerna — stadgar att avstyckning ej

må ske med mindre det kan antagas att stvckningsdelarna erhåller varaktig

användning inom nära förestående tid. Aktualitetskravets betydelse i lokaliseringshänseende

har redan tidigare uppmärksammats. Sålunda har Kungl.

Maj:t, som den 18 januari 1957 uppdrog åt 1954 års fastighetsbildningskommitté

att verkställa utredning beträffande tätbebyggclsebegreppet, i det

anförande till statsrådsprotokollet, vari chefen för justitiedepartementet

hemställde om nämnda utredning, uttalat bl. a.:

Även om aktualitetskravet alltså icke avser att dirigera bosättningen, synes

dock ett strängt upprätthållande därav kunna hämma fastighetsbildningen

på landsbygden och därmed även bosättningen därstädes. I varje fall har

gjorts gällande, att detta avstyckningsvillkor i praktiken föranledde svårigheter

för egnahemsbyggandet, vilka ej var betingade av önskemålet att förhindra

mindre önskvärd splittring av fastighetsbeståndet. Med hänsyn härtill

bör den nuvarande tillämpningen av jorddelningslagens bestämmelser i

detta hänseende närmare undersökas samt i anslutning därtill övervägas

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

huruvida cn uppmjukning av villkoret är påkallad. Detta spörsmål omfattas

emellertid av det utredningsuppdrag, som redan anförtrotts åt särskilda sakkunniga

för utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning.

Fastighetsbildningskommitténs förslag till lag om fastighetsbildning har

nu framlagts (SOU 1963: 68). Kommittén, som behandlar hithörande frågor

på sidorna 152—158 i betänkandet, konstaterar till en början att huvuddelen

av de fall, då avstyckning för bostadsändamål vägrats med stöd av

aktualitetskravet, grundar sig på sådana förhållanden att bebyggelse pa den

avsedda tomtplatsen ej varit genomförbar på grund av att vederbörande ej

haft ekonomiska möjligheter att bygga utan hjälp av statligt lån och sådant

lån vägrats av den lånegivande myndigheten. Kommittén har den uppfattningen

att sådan tillämpning av aktualitetsvillkoret ej givit upphov till

några olägenheter. I andra fall åter kan enligt kommitténs uppfattning vissa

ogynnsamma verkningar av tillämpningen av detta villkor ha uppstått, nämligen

då uttrycket »inom nära förestående tid» tolkats alltför restriktivt av

de fastighetsbildande myndigheterna. Så har kunnat bli fallet när man icke

kunnat fastslå att det tilltänkta ändamålet varit ogenomförbart men ändock

vägrat avstyckning med stöd av aktualitetsvillkoret på grund av att ändamålet

bedömts kunna realiseras först efter viss tid eller ock det varit osäkert

om och när ett förverkligande kunnat äga rum. Härigenom kan, enligt kommittén,

i en del fall en markägare ha förhindrats att förbereda eu i och för

sig förnuftig användning av marken inom en icke alltför avlägsen framtid.

Sedan kommittén sålunda konstaterat att de framförda anmärkningarna

icke helt saknar fog, föreslår den att i den nya lagtexten icke upptages någon

bestämmelse om när det tilltänkta ändamålet skall bli genomfört utan endast

stadgas att det skall föreligga anledning till antagande att det blir

genomfört.

Även de verkningar när det gäller att underlätta byggnadsverksamheten

på landsbygden, som grundar sig på tätbebyggelsebegreppets avfattning i

byggnadslagstiftningen, har uppmärksammats i Kungl. Maj:ts ovannämnda

tilläggsdirektiv till fastighetsbildningskommittén. Kommittén behandlar

denna fråga på sidorna 208—214 i betänkandet och finner på där anförda

grunder att tätbebyggelse icke bör anses föreligga annat än när denna nått

en viss utbredning. Kommittén föreslår därför att 6 § i byggnadslagen —

där begreppet tätbebyggelse definieras — definitionen bör omformuleras

sålunda att med tätbebyggelse förstås samlad bebyggelse av sådan omfattning

att den nödvändiggör särskilda anordningar för tillgodoseende av gemensamma

behov, såsom trafik-, vatten- eller avloppsanläggningar av någon

betydenhet. Genom cn sådan avgränsning av tätbebyggelsebegreppet anser

kommittén att risken av att alltför obetydliga byggnadsgrupper underkastas

onödigt stränga regler med avseende på bebyggelse och fastighetsbildning

minskas. En sådan begränsning skulle enligt lantmäteristyrelsens uppfattning

bidra till att ge den enskilde ökad frihet i fråga om lokalisering av

egnahem.

Då de av motionärerna upptagna frågorna till den del de beröra fastighetsbildningslagstiftningen

sålunda behandlats av fastighetsbildningskommittén

och dess betänkande med förslag till ny fastighetsbildningslag är

under remissbehandling, anser lantmäteristyrelsen icke att det för närvarande

bör göras någon ytterligare utredning om den effekt som en tillämpning

av aktualitetsvillkoret i jorddelningslagen och tätbebyggelsebegreppet

i byggnadslagstiftningen kan ha på lokaliseringen av egnahemsbebyggelsen

på landsbygden.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 åt 1964

49

Motionärerna anser att de råd och anvisningar angående samverkan mellan

lantmäteri- och bostadsmyndigheter m. m., som utfärdades år 1950 av

bostadsstyrelsen och lantmäteristyrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen,

givit upphov till en mera restriktiv tillämpning från myndigheternas sida

gentemot egnahemsbyggandet på landsbygden än statsmakterna avsett. De

hänvisar härvid till riksdagens uttalande härom år 1953. Enligt lantmäteristyrelsens

mening är det uppenbart att berörda råd och anvisningar icke

kan tillämpas i strid mot riksdagens sålunda gjorda uttalande.

I handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirektören öjborn,

överingenjören Wallner, föredragande, t. f. överingenjören Linder-Aronson

och t. f. byrådirektören Bergsjö.

Stockholm den 27 februari 1964

Lars öjborn

Helmer Wallner

Tord Bergsjö

Hi,.-: Ht bil eH\ilr,aw Ml iolrt -Jod m

.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 196i

Bilaga E

Till Riksdagens statsutskott

Sedan Svenska kommunförbundet beretts tillfälle avge yttrande över likalydande

motionerna 1: 509 och II: 625, får förbundets styrelse, ur de synpunkter

förbundet har att företräda, anföra följande.

Som motionärerna anför uttalade riksdagen år 1953, att bostadslångivningen

inte finge präglas av någon allmän restriktiv inställning till egnahemsbyggande

på landsbygden. Väl har man från låneorganens sida framhållit

det som önskvärt, att bostadsbebyggelsen i första hand bör komma

till stånd inom planlagda områden i kommunernas tätorter. Dessa områden

har ofta iordningställts för sitt ändamål av kommunerna och såväl allmänna

samhällsekonomiska synpunkter som lokala kommunalekonomiska skäl

talar för att planområdenas vägar, vatten- och avloppsledningar m. fl. kommunala

anordningar bör effektivt utnyttjas. Detta gäller framför allt i de

mindre tätorterna, där mera omfattande nybebyggelse knappast kommer

till stånd men där planområdenas kapacitet ofta inte är fullt utnyttjad. Men

den som önskat bygga annorstädes med statligt bostadslån torde endast i

undantagsfall ha hindrats att göra detta. I de fall där kommunala och/eller

statliga myndigheter ansett, att den tilltänkta platsen för ett egnahem varit

olämplig och avstyrkt resp. avslagit lån, har den enskilde emellertid alltid

haft möjlighet att anföra besvär och få sitt ärende prövat av högre myndighet.

Styrelsen kan inte finna tillräckliga skäl för att tillstyrka den utredning,

som motionärerna föreslagit. Den önskade friheten för den enskilde att välja

byggnadsplats för ett egnahem måste redan nu anses tillgodosedd.

Mot vad styrelsen ovan anfört reserverade sig ledamöterna Gunnar Larsson

och Harald Larsson. De ansåg, att motionen skulle tillstyrkts.

Stockholm den 12 mars 1964

Styrelsen för Svenska kommunförbundet

Olof Wiklund

Lars Ågren

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

51

Bilaga F

Till Riksdagens statsutskott

Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) har beretts tillfälle avge yttrande

över de likalydande motionerna nr I: 509 och II: 625 angående lokaliseringen

av egnahem. I anledning härav får riksförbundet anföra följande.

I motionerna behandlas tillämpningen av bestämmelserna rörande statliga

bostadslån. Kritik riktas härvid mot den i motionärernas ögon mycket

restriktiva tillämpningen i fråga om egnahemsbebyggelse på landsbygden.

Man hänvisar till statsutskottets utlåtande nr 153/1953 där det bl. a. heter:

»Fn allmänt restriktiv inställning till egnahemsbyggandet på landsbygden

bör enligt utskottets mening icke få vara vägledande för långivningen. Lika

klart är att lån icke bör beviljas om en uppenbart olämplig plats för egnahemmet

har valts.» Ett uttalande med samma innebörd gjordes av utskottet

vid 1963 års riksdag. Enligt motionerna har i praktiken en betydligt mera

restriktiv inställning till bostadsbyggandet på landsbygden tillämpats från

myndigheternas sida, än vad som vore motiverat med hänvisning till bl. a.

nämnda utskottsutlåtanden, något som man i motionerna kraftigt vänder

sig mot. Flera skäl — kommunikationernas utveckling, ökad fritidsbosättning,

miljöfrågor m. m. — talar för en betydligt mildare bedömning än vad

som för närvarande tillämpas när det gäller lån till egnahemsbyggandet på

landsbygden. Motionärerna hävdar vidare att bostadshus å jordbruksfastighet

vad beträffar kreditvärde och varaktighet bör bedömas på samma sätt

som annat egnahem i motsvarande läge. Man anser således att den av lantbruksnämnderna

utförda jordpolitiska prövningen i samband med ansökan

om bostadslån bör avvecklas. Motionerna utmynnar — mot bakgrund av

de påtalade förhållandena —■ i en hemställan att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning rörande en sådan utformning

av bostadslånegivningen och bebyggelsepolitiken i övrigt, att ökad

frihet medges individen i fråga om lokalisering av egna hem.

Riksförbundet har under en längre tid funnit anledning att uppmärksamt

följa de frågor som berörs i motionerna. Bostadsbyggandet på landsbygden

behandlas sålunda utförligt i det handlingsprogram, som antogs vid RLF:s

riksförbundsstämma i Malmö 1963. Där lämnas en utförlig redogörelse för

de tillämpningsföreskrifter, som gäller på detta område och riktas en viss

kritik mot myndigheternas sätt att tolka föreskrifterna. Denna kritik sammanfaller

i stort sett med de i motionerna framförda synpunkterna.

Beträffande riksförbundets inställning till egnahemsbyggandcts lokalisering

kan anföras följande citat ur RLF:s handlingsprogram 1963. »Samtidigt

som eu allmän inriktning av politiken behöver ske med sikte på att

hejda överdriven koncentration och åstadkomma en förnuftig utbyggnad av

ett decentraliserat näringsliv, torde det vara nödvändigt ur landsbygdssynpunkt

att stimulera utbyggandet av ett nät av livskraftiga större eller mindre

tätorter på landsbygden. Detta torde i stor utsträckning bli avgörande för

inriktningen och lokaliseringen av bostadsbyggandet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

Vad som ovan sagts får emellertid inte ha till följd att allt bostadsbyggande

utanför tätorter av en viss storlek skall ställas utanför möjligheten

att erhålla statliga lån och ett faktiskt tvång därmed utövas på folk att endast

bosätta sig i tätorter. Även här erfordras en nyanserad bedömning.

Flera faktorer och tendenser i samhällsutvecklingen talar också för att en

sådan är möjlig. De moderna kommunikationerna har möjliggjort att ett

ganska vidsträckt område kring en tätort kan räknas som dess naturliga

omland och därmed som underlag för dess servicemöjligheter i olika avseenden.

Med hjälp av hilen kan även tätorten och dess arbetstillfällen dagligen

nås med lätthet på ganska stora avstånd. Därtill kommer att allt fler

människor i samband med den pågående koncentrationen och anhopningen

av folk börjar vilja återvända till en bosättning under mera fria och oberoende

förhållanden än vad de större tätorterna medger. Påtaglig i samband

med standardutvecklingen och den ökade fritiden är även tendensen mot

dubbel bosättning och en av starkt ökad standard kännetecknad fritidsbebyggelse.

Med beaktande av dessa faktorer och med den tidigare påtalade nyanserade

bedömningen torde ett bostadsbyggande inom vida landsbygdsräjonger

inte behöva betraktas som sämre ur kreditvärdesynpunkt än bostadsbyggande

i tätorter. Likaså bör de rent kommunalekonomiska synpunkterna

balanseras mot människornas personliga behov, önskemål och förutsättningar.

På så sätt bör en avvägning kunna ske av möjligheterna att på Naturlig

väg’ uppnå lånebestämmelsernas krav på en tillfredsställande bostadsmiljö,

innefattande erforderliga grön- och rekreationsområden, vilka

eljest måste åstadkommas på konstgjord väg och med betydande kostnader.

Det torde ju knappast kunna betecknas som god planering eller vara kommunalekonomiskt

försvarbart att först med förmenta kostnadsskäl driva

fram en stark koncentration av bebyggelsen för att sedan finna sig stå i den

situationen att med stora kostnader tvingas tillgodose de så koncentrerade

människornas behov av rekreations- och grönområden. Dithän har man

dock kommit i de mest befolkningskoncentrcrade områdena i landet. Det

torde inte finnas anledning att genom tillämpningen av bostadslånebestämmelserna

ytterligare driva på denna utveckling och därigenom förhindra en

ur miljösynpunkt önskvärd bosättning inom landsbygdsområdena.

I det tidigare nämnda utlåtandet uttalar statsutskottet i anledning av motioner

i ämnet, att ansökningar om bostadslån inte bör avgöras utan att

skälig hänsyn tas till sökandens sannolika återbetalningsförinåga. Förutsättningarna

för den framtida sysselsättningen borde därför ägnas uppmärksamhet

vid prövningen av lånefrågan. Utskottet ville emellertid framhålla

att denna prövning inte fick bli så snäv, alt bostadsbyggandet på

landsbygden systematiskt missgynnades. Det finns, mot bakgrunden av det

tidigare anförda och den tillämpning av bestämmelserna som förekommer

i vissa bin, anledning att understryka detta uttalande.»

Riksförbundets inställning till jordbruksnämndernas inkopplande vid bedömningen

av ombyggnad eller nybyggnad av bostäder å jordbruksfastighet

framgår klart av följande uttalande, som antogs av riksförbundsstämman i

anslutning till behandlingen av ovan citerade handlingsprogram. »I samband

med den nuvarande ekonomiska utvecklingen i jordbruket kommer ett

stort antal mindre jordbruksfastigheter att efter hand förlora sin karaktär

av jordbruk och i stället mer eller mindre helt övergå till att bli bostadstillfällen

för i andra landsbygdsnäringar sysselsatt arbetskraft. Ur allmän landsbygdssvnpunkt,

kommunala m. fl. synpunkter är det ett intresse att dessa

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1964

53

fastigheter kan bevaras som bostadsfastigheter och så långt möjligt utnyttjas

för permanent bebyggelse. Det är därför angeläget att ombyggnad eller

nybyggnad av bostäder på sådana fastigheter inte hindras genom kreditvärdebestämmelsernas

tillämpning. Värdet ur jordbrukssynpunkt på sådana

fastigheter kan efter hand väntas bli allt lägre.

Förfarandet att lantbruksnämnden skall åsätta fastigheterna ett jordbruksvärde

som underlag för pantvärdet innebär risk för att lånemöjligheterna

och därmed bostadsbyggandet strypes åt på ett helt omotiverat sätt

i många fall. Riskerna härför bör undanröjas genom att fastigheternas värdering

som jordbruksfastigheter borttages och ersättes av en värdering såsom

vanliga bostadsfastigheter. Detta bör kunna gälla inte bara enheter av

liten omfattning eller ringa betydelse ur jordbruks- och rationaliseringssynpunkt

utan även sådana som inom överskådlig tid anses behöva tas i anspråk

för rationaliseringsändamål och där avstyckning och användning som bostadsfastighet

synts kunna påräknas.»

Då således riksförbundets inställning till hithörande frågor synes överensstämma

med de i motionerna framförda synpunkterna får riksförbundet

livligt tillstyrka att den i motionerna framförda hemställan om skyndsam

utredning beträffande lokaliseringen av egna hem kommer till stånd.

Stockholm den 16 mars 1964

RIKSFÖRBUNDET LANDSBYGDENS FOLK

(RLF)

Sigge Oscarsson

Arne Jonsson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av centrala folkbokföringsoch uppbördsnämnden, m.m., jämte i ämnet väck a1 i texten