Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 196k/65 till övningsoch yrkeslärarutbildning samt till fortbildning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-04-07 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 196k/65 till övningsoch yrkeslärarutbildning samt till fortbildning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr Jt5—J/6

Statsutskottets utlåtande nr Jf5 år 196/

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för budgetåret 196k/65

till övnings- och yrkeslärarutbildning samt till fortbildning

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Övnings- och yrkeslärarutbildning

l:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 (bilaga 10, punkt 281, s. 575—580 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1964) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock

till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 1 192 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 190 000 kr. i

jämförelse med medelsanvisningen under anslaget för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Lars Larsson m. fl. (1:155)

och den andra inom andra kammaren av herr Allard m. fl. (II: 189), i vilka

hemställts att riksdagen ville besluta om inrättande av en laboratur i kroppsövningarnas

fysiologi vid gymnastiska centralinstitutet.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 189.

Under hänvisning till det uppenbart ökade behovet av gymnastiklärare förordar

departementschefen, att den nuvarande intagningskapaciteten vid gymnastiska

centralinstitutet, 100 studerande per år, utvidgas till 150 studerande årligen.

Den totala merkostnaden härför under nästa budgetår på driftbudgeten

beräknas till 229 000 kr., varav 178 000 kr. under förevarande anslag.

1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr y6—16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1961

Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår innebär bl. a. inrättande av fyra

tjänster som lärare i gymnastik samt i lek och idrott.

Sedan till institutet donerats en plasthall för inomhusidrott har fråga uppkommit

om vaktmästarhjälp redan under innevarande budgetår vid den nyligen

uppförda hallen. Enligt de av Kungl. Maj:t godtagna donationsvillkoren skall

staten svara för driftkostnaderna. Enligt departementschefens förslag bör den

merkostnad som sammanhänger med ifrågavarande vaktmästarhjälp bestridas

genom erforderligt överskridande av den i anslaget för innevarande budgetår

ingående posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Departementschefen har icke biträtt bl. a. ett förslag av direktionen om inrättande

fr. o. m. nästa budgetår av en laboratur i kroppsövningarnas fysiologi.

För att tillgodose undervisningens behov föreslås emellertid en särskild medelsanvisning

för timarvoderad undervisning i erforderlig omfattning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och har icke något att erinra mot att merkostnaden för innevarande budgetår

för vaktmästarhjälp vid institutets plasthall bestrides genom överskridande av

vederbörlig anslagspost i avlöningsanslaget för budgetåret 1963/64.

Mot bakgrunden av den vidgade verksamhetsramen för gymnastiska centralinstitutet

— både i vad avser den förordade, angelägna ökningen av intagningskapaciteten

och beträffande forskningsvolymen vid den fysiologiska institutionen

— synes starka skäl tala för att en laboratur i kroppsövningarnas fysiologi

bör inrättas vid institutet. Icke minst förtjänar att framhållas den stora betydelsen

för den svenska idrotten av att forskningsaktiviteten inom ämnesområdet

kan ytterligare vidgas. Utskottet som likväl icke är berett att nu föreslå inrättandet

av ifrågavarande laboratur och därför avstyrker bifall till förslag i detta

syfte i motionerna 1:155 och II: 189, förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer, att förslag snarast möjligt förelägges riksdagen om en förstärkning

av ämnesrepresentationen i fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi,

vid institutet, varvid den för nästa budgetår föreslagna särskilda medelsanvisningen

för undervisning i fysiologi — enligt vad utskottet inhämtat 12 000 kr._

samtidigt synes kunna indragas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i anledning av motionerna 1:155 och II: 189 i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att förslag snarast möjligt förelägges

riksdagen om en förstärkning av ämnesrepresentationen i

fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi, vid gymnastiska

centralinstitutet;

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:155 och II: 189, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964 3

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 8 820

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 588 000

4. Arvoden m. m. vid särskild undervisning i idrott

och gymnastik, förslagsvis ................... 39 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 324 180

Summa kr. 1 192 000

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 192 000 kr.

2:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 282, s. 580 och 581), vilket innebär en anslagshöjning med

55 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

271 000 kr.

3:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 582), vilket innebär en anslagshöjning med

15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 73 000 kr.

4:o) Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

284, s. 582—589) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för seminarierna för huslig

utbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till

Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 5 625 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell och

herr Gösta Jacobsson (I: 271) och den andra inom andra kammaren av fröken

Karlsson m.fl. (11:319), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t i samband med utbyggnaden av seminarieväsendet

för huslig utbildning överväger möjligheterna att inrätta ett femte

seminarium i södra Sverige.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964

Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 271.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande intagningen av lärarkandidater på olika

utbildningslinjer och beträffande antalet yrkeskurser inom seminarieorganisationen

läsåret 1964/65, som återfinnes på s. 583 och 584 i huvudtiteln, har tillstyrkts

av departementschefen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, med inräknande av automatiska kostnadsförändringar,

en anslagshöjning med sammanlagt 9 000 kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i slutet av år 1963 publicerat en av dess prognosinstitut

utarbetad -prognos rörande det frarntida behovet av de lärarkategorier,

som utbildas vid seminarierna för huslig utbildning. Mot bakgrund av det

framlagda prognosmaterialet har departementschefen liksom skolöverstyrelsen

funnit, att det inte kan vara försvarligt, vare sig ur pedagogiska aspekter eller

från kostnadssynpunkt, att fördela den utbildningskapacitet som det för de

närmaste åren funnes anledning att räkna med på ett större antal seminarier än

de fyra, som nu finns. Departementschefen framhåller vidare bl. a. följande.

Även om jag sålunda finner att frågan om ett femte seminarium nu bör anses

sakna aktualitet, är det naturligtvis, med ett fortsatt växande intresse för all

slags utbildning på dessa nivåer, inte uteslutet att frågan senare kan komma i en

ny belysning.

Trots att det ännu inte föreligger något slutligt förslag från skolöverstyrelsen

om hur intagningen för de närmaste åren bör fördelas på förefintliga fyra seminarier,

torde, så snart ett sådant förslag framlagts, möjligheter föreligga att fastställa

byggnadsprogram för i första hand den planerade nya seminariebyggnaden

i Uppsala. Att för riksdagen redovisa en plan på längre sikt för den årliga intagningen

vid seminarierna torde bli aktuellt först till nästa år.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av motionerna I: 271 och II: 319 får utskottet erinra om vad

utskottet tidigare anfört rörande frågan om inrättande av ett femte seminarium.

Sålunda uttalade utskottet vid 1960 års riksdag (uti. 1960:132, s. 25) bl. a., att

utskottet förutsatte, att frågan om ett femte seminarium, förlagt till Sydsverige

— under uppmärksamt iakttagande av utvecklingen på behovssidan — skulle

hållas aktuell och ett förslag härom skyndsamt föreläggas riksdagen, därest omständigheterna

gåve anledning därtill. Vid förra årets riksdag (uti. 1963: 8, s. 47)

förklarade utskottet bl. a. att, därest då pågående prognosarbete rörande lärarbehovet

för den husliga utbildningen skulle visa, att inrättande av ett femte seminarium

vore nödvändigt för att tillgodose behovet av utbildade lärare på det

husliga området, utskottet inte hade något att erinra mot att detta femte seminarium

förlädes till Sydsverige.

Sedan nu resultatet av nämnda prognosarbete publicerats av arbetsmarknads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr \ö år 1964

5

styrelsen har frågan om det femte seminariet kommit delvis i ett annat läge.

Det har nämligen, som framgått av vad i det föregående redovisats, kunnat

konstateras, att skäl för närvarande icke föreligger att på grundval av det nu

beräknade lärarbehovet av hushållslärare, textillärare och bamavårdslärare överväga

någon ökning av antalet seminarier för huslig utbildning. Med hänsyn dels

till departementschefens klara uttalande av att frågan om en utvidgning av

seminarieorganisationen med ytterligare ett seminarium likväl senare kunde

komma i en ny belysning, därest ett fortsatt växande utbildningsintresse talade

härför, dels utskottets flera gånger tidigare av riksdagen godkända uttalanden i

spörsmålet om lokaliseringen av ett femte seminarium, synes det utskottet icke

erforderligt att riksdagen nu genom en särskild skrivelse till Kungl. Maj:t skulle

ytterligare aktualisera seminariefrågan på sätt påpekats i förutnämnda motioner.

Utskottet förutsätter emellertid att den nu färdigställda prognosen kontinuerligt

uppföljes och i mån av behov revideras samt att resultatet härav

vederbörligen beaktas vid planeringen av den framtida seminarieorganisationen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för seminarierna för huslig

utbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 640 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 41 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 593 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 351 000

Summa kr. 5 625 000

b) till Seminarier för hxislig utbildning: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 5 625 000 kr.;

II. att motionerna 1:271 och 11:319 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

5:o) Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 285, s. 589 och 590), vilket innebär en anslagsminskning

med 129 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

609 000 kr.

I* —. Iiihang till riksdagens protokoll 196b. G samt. Nr bt>—b G

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964.

6:o) Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 590), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 165 000 kr.

7:o) Seminarier för huslig utbildning: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 590 och 591), vilket

innebär en anslagsminskning med 125 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

8:o) Slöjdlärarseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslug

(punkt 288, s. 591 och 592), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avi öningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 151 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.......... 4 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................... 194 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 84 000

Summa kr. 434 000

b) till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 434 000 kr.

9:o) Slöjdlärarseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 289, s. 592), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av SO 000 kr.

10:o) Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 290, s. 593), vilket innebär en anslagshöjning av 22 000 kr.,

hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964

7

att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

52 000 kr.

11 ro) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t har

(punkt 291, s. 593—601) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 3 240 000 kr., yilket innebär en

anslagshöjning med 640 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Adolfsson (1:471) och

den andra inom andra kammaren av herr Holmberg m.fl. (II: 606), i vilka hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till utbildning och fortbildning

av lärare vid yrkesundervisningen i överensstämmelse med överstyrelsens för

yrkesutbildning förslag anvisa 6 721 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 606.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden föreslagit, att

detta reservationsanslag för nästa budgetår höjes med 4 121 000 kr. till 6 721000

kr. Den beräknade höjningen betingas främst av förslag om utvidgning av kursverksamheten,

överföring till detta anslag av medel för den regionala teknologie

magisterutbildningen, utrustning av lokaler och anställande av skrivhjälp vid de

yrkespedagogiska instituten, höjning av arvoden till medverkande i lärarutbildningen

samt av tidigare beslutad höjning av traktamenten till vissa kursdeltagare.

Departementschefen erinrar bl. a. om att 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens

centrala ledning och viss lärarutbildning i sitt slutbetänkande Utbildning

av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen

framlagt bl. a. förslag rörande fortsatt utbildning av lärare inom yrkesundervisningen.

Departementschefen anför i anslutning härtill i huvudsak följande.

»Lärarfortbildningens centrala betydelse inom det allmänna skolväsendet har

jag i åtskilliga sammanhang haft anledning att understryka, inte minst i 1962

års proposition angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. I det

följande kommer jag också att under anslagspunkten Lärares fortbildning m. m.

förorda kraftigt utökade resurser för fortbildningen inom det allmänna skolväsendet

i anslutning till en av skolöverstyrelsen framlagd flerårsplan för utbyggnad

av en organisation av fortbildningskonsulenter. Enligt min uppfattning

är fortbildningen av yrkesskolans liksom av fackgymnasiernas lärare av central

betydelse för att dessa skolformer snabbt skall kunna anpassa sig till de krav som

ställs på dem. De remissinstanser som uttalat sig i frågan är också alldeles eniga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964

i detta avseende. I direktiven av den 28 juni 1963 till utredningen rörande yrkesutbildningens

uppgifter, innehåll och organisation har jag i anslutning till ett

konstaterande, att en komplettering av nuvarande lärarutbildning med sådana

ämnen som administration, arbetsplanering, metodutveckling och personalledning

borde övervägas, påpekat att bristande insikter i dessa och närliggande

ämnen hos redan verksamma yrkeslärare borde repareras genom en planmässig

fortbildning. Fortbildningsfrågor har aktualiserats och kommer att aktualiseras

även inom andra utredningar. Gymnasieutredningen har i sitt huvudbetänkande

framlagt förslag om fortbildning av gymnasiets lärare. I direktiven till 1960 års

lärarutbildningssakkunniga ingår att dessa skall uppta ifrågavarande problem

till behandling. Givetvis bör inte i avvaktan på beslut av statsmakterna i anledning

av nämnda utredningsförslag cn fortsatt utbyggnad av fortbildningen

på nu berörda område hejdas. Vad beträffar fortbildningen av handelsgymnasiets

lärare, som också beröres av förslaget från 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens

centrala ledning och viss lärarutbildning, bör dock denna övervägas närmare

i samband med ställningstagandet till gymnasieutredningens förslag så att

frågan löses enhetligt för alla gymnasielärarkategorier.

De sakkunniga har anfört väsentliga synpunkter rörande arbetsformer och

arbetssätt inom fortbildningen av lärare inom yrkesundervisningen och framlagt

förslag om hur utbildningsverksamheten på olika vägar skall kunna effektiviseras.

Dessa synpunkter och förslag bör få stor betydelse för de centrala och regionala

skolmyndigheternas planeringsarbete. De mera generella bedömningar som

de sakkunniga gör om ansvarsfördelningen mellan skolmyndigheter på olika nivåer

kan jag i stort sett ansluta mig till.

De aspekter ur vilka fortbildningen av lärare inom yrkesundervisningen i det

här aktuella sammanhanget framför allt bör betraktas är de organisatoriska och

ekonomiska. I samband med äskandet av medel för fortbildning av här berörda

lärarkategorier för budgetåret 1965/66 finner jag det önskvärt, att överstyrelsen

ytterligare penetrerar problemet hur det organisatoriska ansvaret för fortbildningen

i framtiden bör fördelas. Särskilt väsentligt måste det vara att undersöka

hur den fortbildning som nu bedrives inom överstyrelsens för yrkesutbildning

område skall kunna samordnas med annan lärarfortbildning inte minst den som

bedrivs inom fortbildningsinstituten och genom den växande fortbildningskonsulentorganisationen.

Skolöverstyrelsen anför i sitt remissutlåtande, att fortbildningen

av de lärare förslaget gäller kan och bör ske inom ramen för den fortbildningsorganisation

som redan är planlagd och under utbyggnad för det allmänbildande

skolväsendet. I sammanhanget kan erinras om att gymnasieutredningen

i sitt huvudbetänkande föreslagit, att fortbildningsinstitutens verksamhet

även bör omfatta tekniska och ekonomiska ämnen. De yrkespedagogiska institutens

ställning i sammanhanget bör också övervägas.

Fortbildning är kostnadskrävande. Det är därför nödvändigt att som utgångspunkt

för en bedömning av storleken av de erforderliga ekonomiska resurserna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr år 196J+

9

få en kartläggning av fördelningen på olika typer av verksamhet och av vilka

lärarkategorier som deltager. Antalet ansökningar till kurser m. m. är också en

väsentlig faktor i sammanhanget liksom berörda lärarkategoriers storlek, varför

uppgifter härom bör redovisas. Vidare bör göras en översiktlig analys av de

aktuella kostnaderna och den utifrån närmare redovisade premisser planerade

kostnadsutvecklingen. Jag har inte funnit det möjligt att nu ta ställning till de

av de sakkunniga föreslagna beloppen för fortbildningsändamål, eftersom det i

utredningen saknas en konkretisering vad gäller beräkningsgrunder och den

tänkta fördelningen av medlen.

Det av de sakkunniga framförda förslaget om viss vidareutbildning av yrkeslärare

är jag för närvarande inte beredd att ta ställning till. Frågan bör för närmare

övervägande överlämnas till utredningen rörande yrkesutbildningens uppgifter,

innehåll och organisation.

Av i det föregående anförda skäl anser jag mig inte nu böra förorda att särskilda

medel beräknas för utvidgad fortbildningsverksamhet.»

Utskottet delar departementschefens åsikt om den centrala roll som måste

tillmätas fortbildningen av yrkesskolans och fackgymnasiemas lärare för eu

framgångsrik utveckling av dessa skolformer. Verksamma åtgärder för en utvidgning

av ifrågavarande fortbildningsverksamhet är otvivelaktigt påkallade.

Med hänsyn till att viktiga organisatoriska och ekonomiska spörsmål på fortbildningsområdet,

på sätt påvisats av departementschefen, uppenbarligen kräver

ytterligare belysning är utskottet emellertid, trots sin principiella inställning,

icke berett att biträda yrkandet i motionerna I: 471 och II: 606 om att för nästa

budgetår väsentligt ökade resurser skulle ställas till förfogande för fortbildningsåtgärder

inom yrkesundervisningens område. Utskottet utgår likväl ifrån att den

förutsatta översynen av frågekomplexet bedrives så skyndsamt av överstyrelsen

för yrkesutbildning — i intimt samråd med skolöverstyrelsen — att förslag om

en förstärkt fortbildningsorganisation inom yrkesundervisningssektorn kan föreläggas

nästa års riksdag.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och

följaktligen avstyrker bifall till motionerna 1:471 och 11:606, i vad de berör

detta anslag, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 471 och II: 606, såvitt nu är i fråga,

till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 3 240 000 kr.

12:o) Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292, s. 601—603), vilket

innebär en anslagshöjning med 136 000 kr., hemställer utskottet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr Jf5 år 1964

att riksdagen må till Ersättning till deltagare i utbildning av

lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 4 980 000 kr.

13:o) Lärares fortbildning in. in. Kungl. Maj:t har (punkt 293, s. 604—613)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 9 880 000 kr., vilket innebär cn anslagshöjning med

4 915 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande inotioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Adolfsson (I: 471) och den andra inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl.

(II: 606), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under detta

anslag i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag anvisa ytterligare

6 800 000 kr., varvid tillika förutses en utökning av organisationen på sätt överstyrelseii

föreslagit från 67 till 230 fortbildningskonsulenter;

dels och en inom andra kammaren av herrar Wcnnerfors och Nordgren väckt

motion (II: 6l2), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att anordna kurser

för fortbildning av skolledare samt att ställa härför erforderliga medel till förfogande.

Beträffande motiveringyn för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna it: 606 och 11:612.

Till lärarfortbildning utgår innevarande budgetår medel även från andra anslag

än förevarande, nämligen från länsskolnämndemas avlönings- och omkostnadsanslag

samt anslaget Resestipendier till lärare i vissa främmande språk.

Av följande sammanställning, som återgivits i förevarande bilaga till statsverkspropositionen,

framgår dels hur det samlade statliga stödet till fortbildning inom

skolöverstyrelsens verksamhetsområde utvecklats under budgetåren 1960/61—

1963/64, dels skolöverstyrelsens och departementschefens förslag för nästa budgetår.

Förslaget om utvidgad fortbildningsverksamhet bedöms av skolöverstyrelsen

som ett av verkets viktigaste äskanden för nästa budgetår, enär en utökning av

verksamheten anses vara en av förutsättningarna för ett framgångsrikt genomförande

av skolreformen. Redan under nästa budgetår måste därjämte fortbildningen

till väsentlig del inriktas på det nya gymnasiet och fackskolan.

För fortbildningsändamål har överstyrelsen begärt en total medelsökning som,

med bortseende från uppräkningar av automatisk natur och överföringar, uppgår

till ca 6,8 miljoner kr. Härav faller 3,8 miljoner kr. på utbyggnad av fortbildningskonsulentorganisationen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964

11

Av skolöverstyrelsen administrerad och understödd lärarfortbildning

budgetåren 1960/61—1964/65

Ändamål

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964

Skolöversty- relsens förslag

/65

Départements- :hefens förslag

Fortbildningskurser under fe- rier, kr...................

1 005 000

1 280 000

2 595 000

3 064 000

+2 560 000

11

Total- ökning

exkl.

fortbild- ningsle- dare m. fl.:

+990 000

'' j --

antal kurser............

152

173

176

148

+ 89

antal kursdeltagardagar .

20 500

24 500

26 000

29 500

-f 23 000

Kursverksamhet, studiedagar

m. m. under läsåret, i hu- vudsak i länsskolnämnder- nas regi, kr..............

443 000

905 000

958 000

1557 000

+ 270 000

Fortbildniiigsledare och fort- bildningskonsulenter, kr. ..

—

72 000

72 000

2 170 000

+3 800 000

+1 560 000

antal fortbildningsledare .

—

(24)

(24)

24

of.

of.

antal fortbildningskonsu- lenter ...............

—

—

—

67

+ 163

+67

Språkassistentverksamhet (in- riktad på lärarfortbildning)

och resestipendier, kr......

168 500

169 000

169 000

195 000

-f 813 000

Jfr Total- ökningen

Information, administration,

kr.......................

—

82 000

199 000

422 000

+ 203 000

Jfr Total- ökningen

Härav under anslaget Lära- res fortbildning m. m.

(Kurser för lärare m. fl.)

Summa kr

1 143 000

1 840 000

3 752 000

5 043 000

-f-3 896 000

+4 915 000

Härav under övriga anslag

Summa kr

473 000

668 000

241 000

2 305 000

+3 800 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964

Departementschefen bedömer det lämpligt att alla fortbildningsändamål kan

behandlas i ett sammanhang. I detta syfte föreslås, att de medel som nu utgår

under andra anslag till ifrågavarande ändamål överföres till förevarande anslag.

Sålunda överföres från länsskolnämndernas avlönings- och omkostnadsanslag

sammanlagt 2 170 000 kr., avseende kostnader för fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter.

Ett belopp av 190 000 kr. för språkassistentverksamhet vid

högre läroanstalter, som nu utgår från ett anslag med samma namn, vilket förutsättes

icke vidare bli uppfört i riksstaten, överföres likaledes jämte eventuell

förefintlig reservation till förevarande anslag. Detsamma gäller dels ett belopp

av 195 000 kr. som nu beräknas under anslaget Resestipendier för vissa lärare i

främmande språk jämte eventuell förefintlig reservation, dels ett belopp av

80 000 kr., nu uppfört under anslaget Bidrag till August Abrahamsons stiftelse

för slöjdlärarutbildning.

Då samtidigt ett belopp av tillhopa 80 000 kr. för vissa närmare angivna ändamål

förutsättes icke vidare utgå från förevarande anslag kan den reella anslagshöjningen

uppskattas till 2 360 000 kr. Härav är 400 000 kr. att betrakta som

automatiska kostnadsökningar med hänsyn till den år 1963 genomförda höjningen

av traktamentena enligt allmänna resereglementet.

I övrigt torde utskottet få hänvisa till vad departementschefen på s. 611_613

anfört och förordat.

Utskottet. Lärarfortbildningen är en utomordentligt viktig hörnsten i utbyggnaden

av grundskoleorganisationen. Att de resurser som kan ställas till förfogande

för denna fortbildningsverksamhet kommer till nytta synes således ställt

utom tvivel. Den reformering av gymnasieorganisationen som förestår och den

fortstitta utvecklingen av fackskolan kräver otvivelaktigt också ökade insatser

på fortbildningsområdet.

Departementschefens förslag till medelsanvisning under detta anslag för nästa

budgetår förutsätter bl. a. en ökning av antalet fortbildningskonsulenter med 70

till 137, möjliggörande ett antal av i genomsnitt fem konsulenter per län. Skolöverstyrelsen

hade för sin del förordat en ökning till 230 konsulenter, vilket vore

den näst sista etappen i utvecklingen av konsulentorganisationen till 375 eller till

15 konsulenter per län budgetåret 1965/66.

Utskottet vill för sin del understryka departementschefens uttalande, att fortbildningskonsulenterna

måste utgöra kärnan i fortbildningsorganisationen. Sett

från denna utgångspunkt kunde det i och för sig finnas skäl att gå fram i något

snabbare takt än departementschefen förordat med avseende på utökningen av

antalet konsulenter. Förslag i detta syfte har framförts i motionerna 1:471 och

II: 606. Då utskottet likväl ansett sig böra följa departementschefens förslag, har

detta skett dels därför att utskottet vid sin medelsavvägning för olika angelägna

ändamål icke funnit det möjligt att för nästa budgetår öka insatserna för fortbildningskonsulentorganisationen

utöver den medelsanvisning av ytterligare nära

1,6 miljon kr. som departementschefen förordat härför, dels i förvissningen om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964

13

att Kungi. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på vikten av att utbyggnaden

på detta område även fortsättningsvis kraftigt främjas.

De höjningar i övrigt av anslaget för olika, likaledes angelägna ändamål som

departementschefen förordat för nästa budgetår har utskottet funnit sig böra

godtaga. Härav följer att utskottet avstyrker bifall till de tidigare nämnda motionerna

1:471 och II: 606 i vad dessa avser en höjning av anslaget utöver vad

utskottet nu förordat.

Vidkommande yrkandet i motionen II: 612 om att riksdagen skulle besluta

om anordnande av kurser för fortbildning av skolledare och ställa erforderliga

medel härför till förfogande får utskottet erinra om att utskottet i sitt utlåtande

nr 131 förra året vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande åberopade,

att för rektorerna redan anordnades fortbildningskurser i olika former samt att

skolöverstyrelsen förklarat avsikten vara att fortsätta och eventuellt något utöka

den redan förekommande fortbildningen av skolledare. Utskottet delade motionärernas

uppfattning om önskvärdheten och vikten av fortbildning för skolledare

i största möjliga utsträckning men ansåg sig inte böra tillstyrka bifall till en

ytterligare utvidgning av verksamheten.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat från skolöverstyrelsen kommer den

av överstyrelsen förra året aviserade utvidgningen av fortbildningsverksamheten

för skolledare att genomföras under 1964. Sålunda avses de särskilda sommarkurserna

för denna kategori, som på överstyrelsens uppdrag anordnas av fortbildningsinstituten

och av lärarhögskolan i Malmö, komma att fördubblas till

antalet. De fyra kurserna, som anordnas regionalt för att täcka så stor del av

landet som möjligt, kommer att belysa rektors uppgifter i fråga om den pedagogiska

ledningen och elevvården inom grundskolan och motsvarande skolformer.

Statens skolinspektörers förbund och skolöverstyrelsen kommer gemensamt att

svara för en kurs, benämnd Fostran för arbete och fritid, öppen för samtliga

lärarkategorier. Vidare kan förutses att Läroverkslärarnas riksförbund liksom

under föregående sommar kommer att anordna eu fortbildningskurs, vid vilken

skolledarens administrativa uppgifter behandlas. På Kommunskolan i Sigtuna

har hittills flera gånger årligen gemensamt av Sveriges skolledarförbund, Yrkesskolrektorernas

riksförening, Rektorernas riksförening och Kommunskolan anordnats

kurser i organisatoriska frågor, framför allt med hänsyn till den aktuella

skolutvecklingen. Utskottet utgår ifrån att dessa kurser kommer att anordnas

även fortsättningsvis. Korta regionala konferenser anordnas också i länsskolnämndernas

regi med syfte att förmedla samlad information till skolledare

och att bereda dessa tillfälle att utbyta erfarenhet.

Även om kurserna är av kortare varaktighet finns det, som framgått av redogörelsen,

ganska goda tillfällen för skolledare att fortbilda sig vid kurser avsedda

specielit för dem. Överstyrelsen och berörda organisationer har uppenbarligen

också uppmärksamheten riktad på värdet av ifrågavarande kursverksamhet.

Utskottet vill i sammanhanget emellertid även betona det angelägna i att skolledarna

tillsammans med lärarna deltar i övrig fortbildningsverksamhet av olika

slag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964

Med hänsyn till vad som sålunda upplysts om fortbildningsverksamhetens

omfattning för skolledare finner utskottet icke skäl att biträda yrkandet i motionen

II: 612.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, som biträder

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,

I. att motionen II: 612 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:471 och II: 606, såvitt nu är i

fråga, till Lärares fortbildning to. to. för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 9 880 000 kr.

14:o) Utbildning av lärare vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 294, s. 614), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid folkhögskolor

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

128 000 kr.

15:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

295, s. 615—618), vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 266 ÖÖ0 kr.

16:o) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blindå och döva. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 618 och 619), vilket innebär en anslagsminskning

med 17 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för ''personal m.fl. vid skolor

för blinda och döva för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 41 000 kr.

17:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa

i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 619), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Stockholm den 7 april 1964

På Statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 46.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:132 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 196^/65 till övningsoch yrkeslära a1 i texten