Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 196k/65 till övningsoch yrkeslärarutbildning samt till fortbildning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1964-04-07 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 196k/65 till övningsoch yrkeslärarutbildning samt till fortbildning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr Jt5—J/6
Statsutskottets utlåtande nr Jf5 år 196/
1
Nr 45
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för budgetåret 196k/65
till övnings- och yrkeslärarutbildning samt till fortbildning
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
Övnings- och yrkeslärarutbildning
l:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 (bilaga 10, punkt 281, s. 575—580 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1964) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock
till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 1 192 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 190 000 kr. i
jämförelse med medelsanvisningen under anslaget för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Lars Larsson m. fl. (1:155)
och den andra inom andra kammaren av herr Allard m. fl. (II: 189), i vilka
hemställts att riksdagen ville besluta om inrättande av en laboratur i kroppsövningarnas
fysiologi vid gymnastiska centralinstitutet.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 189.
Under hänvisning till det uppenbart ökade behovet av gymnastiklärare förordar
departementschefen, att den nuvarande intagningskapaciteten vid gymnastiska
centralinstitutet, 100 studerande per år, utvidgas till 150 studerande årligen.
Den totala merkostnaden härför under nästa budgetår på driftbudgeten
beräknas till 229 000 kr., varav 178 000 kr. under förevarande anslag.
1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr y6—16
2
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1961
Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår innebär bl. a. inrättande av fyra
tjänster som lärare i gymnastik samt i lek och idrott.
Sedan till institutet donerats en plasthall för inomhusidrott har fråga uppkommit
om vaktmästarhjälp redan under innevarande budgetår vid den nyligen
uppförda hallen. Enligt de av Kungl. Maj:t godtagna donationsvillkoren skall
staten svara för driftkostnaderna. Enligt departementschefens förslag bör den
merkostnad som sammanhänger med ifrågavarande vaktmästarhjälp bestridas
genom erforderligt överskridande av den i anslaget för innevarande budgetår
ingående posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Departementschefen har icke biträtt bl. a. ett förslag av direktionen om inrättande
fr. o. m. nästa budgetår av en laboratur i kroppsövningarnas fysiologi.
För att tillgodose undervisningens behov föreslås emellertid en särskild medelsanvisning
för timarvoderad undervisning i erforderlig omfattning.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har icke något att erinra mot att merkostnaden för innevarande budgetår
för vaktmästarhjälp vid institutets plasthall bestrides genom överskridande av
vederbörlig anslagspost i avlöningsanslaget för budgetåret 1963/64.
Mot bakgrunden av den vidgade verksamhetsramen för gymnastiska centralinstitutet
— både i vad avser den förordade, angelägna ökningen av intagningskapaciteten
och beträffande forskningsvolymen vid den fysiologiska institutionen
— synes starka skäl tala för att en laboratur i kroppsövningarnas fysiologi
bör inrättas vid institutet. Icke minst förtjänar att framhållas den stora betydelsen
för den svenska idrotten av att forskningsaktiviteten inom ämnesområdet
kan ytterligare vidgas. Utskottet som likväl icke är berett att nu föreslå inrättandet
av ifrågavarande laboratur och därför avstyrker bifall till förslag i detta
syfte i motionerna 1:155 och II: 189, förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer, att förslag snarast möjligt förelägges riksdagen om en förstärkning
av ämnesrepresentationen i fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi,
vid institutet, varvid den för nästa budgetår föreslagna särskilda medelsanvisningen
för undervisning i fysiologi — enligt vad utskottet inhämtat 12 000 kr._
samtidigt synes kunna indragas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. i anledning av motionerna 1:155 och II: 189 i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att förslag snarast möjligt förelägges
riksdagen om en förstärkning av ämnesrepresentationen i
fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi, vid gymnastiska
centralinstitutet;
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:155 och II: 189, såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964 3
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 8 820
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 588 000
4. Arvoden m. m. vid särskild undervisning i idrott
och gymnastik, förslagsvis ................... 39 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 324 180
Summa kr. 1 192 000
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 192 000 kr.
2:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 282, s. 580 och 581), vilket innebär en anslagshöjning med
55 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
271 000 kr.
3:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 582), vilket innebär en anslagshöjning med
15 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 73 000 kr.
4:o) Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
284, s. 582—589) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för seminarierna för huslig
utbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till
Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 5 625 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell och
herr Gösta Jacobsson (I: 271) och den andra inom andra kammaren av fröken
Karlsson m.fl. (11:319), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t i samband med utbyggnaden av seminarieväsendet
för huslig utbildning överväger möjligheterna att inrätta ett femte
seminarium i södra Sverige.
4
Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964
Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 271.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.
Skolöverstyrelsens förslag beträffande intagningen av lärarkandidater på olika
utbildningslinjer och beträffande antalet yrkeskurser inom seminarieorganisationen
läsåret 1964/65, som återfinnes på s. 583 och 584 i huvudtiteln, har tillstyrkts
av departementschefen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, med inräknande av automatiska kostnadsförändringar,
en anslagshöjning med sammanlagt 9 000 kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i slutet av år 1963 publicerat en av dess prognosinstitut
utarbetad -prognos rörande det frarntida behovet av de lärarkategorier,
som utbildas vid seminarierna för huslig utbildning. Mot bakgrund av det
framlagda prognosmaterialet har departementschefen liksom skolöverstyrelsen
funnit, att det inte kan vara försvarligt, vare sig ur pedagogiska aspekter eller
från kostnadssynpunkt, att fördela den utbildningskapacitet som det för de
närmaste åren funnes anledning att räkna med på ett större antal seminarier än
de fyra, som nu finns. Departementschefen framhåller vidare bl. a. följande.
Även om jag sålunda finner att frågan om ett femte seminarium nu bör anses
sakna aktualitet, är det naturligtvis, med ett fortsatt växande intresse för all
slags utbildning på dessa nivåer, inte uteslutet att frågan senare kan komma i en
ny belysning.
Trots att det ännu inte föreligger något slutligt förslag från skolöverstyrelsen
om hur intagningen för de närmaste åren bör fördelas på förefintliga fyra seminarier,
torde, så snart ett sådant förslag framlagts, möjligheter föreligga att fastställa
byggnadsprogram för i första hand den planerade nya seminariebyggnaden
i Uppsala. Att för riksdagen redovisa en plan på längre sikt för den årliga intagningen
vid seminarierna torde bli aktuellt först till nästa år.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Med anledning av motionerna I: 271 och II: 319 får utskottet erinra om vad
utskottet tidigare anfört rörande frågan om inrättande av ett femte seminarium.
Sålunda uttalade utskottet vid 1960 års riksdag (uti. 1960:132, s. 25) bl. a., att
utskottet förutsatte, att frågan om ett femte seminarium, förlagt till Sydsverige
— under uppmärksamt iakttagande av utvecklingen på behovssidan — skulle
hållas aktuell och ett förslag härom skyndsamt föreläggas riksdagen, därest omständigheterna
gåve anledning därtill. Vid förra årets riksdag (uti. 1963: 8, s. 47)
förklarade utskottet bl. a. att, därest då pågående prognosarbete rörande lärarbehovet
för den husliga utbildningen skulle visa, att inrättande av ett femte seminarium
vore nödvändigt för att tillgodose behovet av utbildade lärare på det
husliga området, utskottet inte hade något att erinra mot att detta femte seminarium
förlädes till Sydsverige.
Sedan nu resultatet av nämnda prognosarbete publicerats av arbetsmarknads
-
Statsutskottets utlåtande nr \ö år 1964
5
styrelsen har frågan om det femte seminariet kommit delvis i ett annat läge.
Det har nämligen, som framgått av vad i det föregående redovisats, kunnat
konstateras, att skäl för närvarande icke föreligger att på grundval av det nu
beräknade lärarbehovet av hushållslärare, textillärare och bamavårdslärare överväga
någon ökning av antalet seminarier för huslig utbildning. Med hänsyn dels
till departementschefens klara uttalande av att frågan om en utvidgning av
seminarieorganisationen med ytterligare ett seminarium likväl senare kunde
komma i en ny belysning, därest ett fortsatt växande utbildningsintresse talade
härför, dels utskottets flera gånger tidigare av riksdagen godkända uttalanden i
spörsmålet om lokaliseringen av ett femte seminarium, synes det utskottet icke
erforderligt att riksdagen nu genom en särskild skrivelse till Kungl. Maj:t skulle
ytterligare aktualisera seminariefrågan på sätt påpekats i förutnämnda motioner.
Utskottet förutsätter emellertid att den nu färdigställda prognosen kontinuerligt
uppföljes och i mån av behov revideras samt att resultatet härav
vederbörligen beaktas vid planeringen av den framtida seminarieorganisationen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för seminarierna för huslig
utbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 640 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 41 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 593 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 351 000
Summa kr. 5 625 000
b) till Seminarier för hxislig utbildning: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 5 625 000 kr.;
II. att motionerna 1:271 och 11:319 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
5:o) Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 285, s. 589 och 590), vilket innebär en anslagsminskning
med 129 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
609 000 kr.
I* —. Iiihang till riksdagens protokoll 196b. G samt. Nr bt>—b G
6
Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964.
6:o) Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 590), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 165 000 kr.
7:o) Seminarier för huslig utbildning: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 590 och 591), vilket
innebär en anslagsminskning med 125 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
8:o) Slöjdlärarseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslug
(punkt 288, s. 591 och 592), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avi öningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 151 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis.......... 4 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................... 194 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 84 000
Summa kr. 434 000
b) till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 434 000 kr.
9:o) Slöjdlärarseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 289, s. 592), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av SO 000 kr.
10:o) Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 290, s. 593), vilket innebär en anslagshöjning av 22 000 kr.,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964
7
att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker
m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
52 000 kr.
11 ro) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t har
(punkt 291, s. 593—601) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 3 240 000 kr., yilket innebär en
anslagshöjning med 640 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Adolfsson (1:471) och
den andra inom andra kammaren av herr Holmberg m.fl. (II: 606), i vilka hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till utbildning och fortbildning
av lärare vid yrkesundervisningen i överensstämmelse med överstyrelsens för
yrkesutbildning förslag anvisa 6 721 000 kr.
Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 606.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden föreslagit, att
detta reservationsanslag för nästa budgetår höjes med 4 121 000 kr. till 6 721000
kr. Den beräknade höjningen betingas främst av förslag om utvidgning av kursverksamheten,
överföring till detta anslag av medel för den regionala teknologie
magisterutbildningen, utrustning av lokaler och anställande av skrivhjälp vid de
yrkespedagogiska instituten, höjning av arvoden till medverkande i lärarutbildningen
samt av tidigare beslutad höjning av traktamenten till vissa kursdeltagare.
Departementschefen erinrar bl. a. om att 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens
centrala ledning och viss lärarutbildning i sitt slutbetänkande Utbildning
av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen
framlagt bl. a. förslag rörande fortsatt utbildning av lärare inom yrkesundervisningen.
Departementschefen anför i anslutning härtill i huvudsak följande.
»Lärarfortbildningens centrala betydelse inom det allmänna skolväsendet har
jag i åtskilliga sammanhang haft anledning att understryka, inte minst i 1962
års proposition angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. I det
följande kommer jag också att under anslagspunkten Lärares fortbildning m. m.
förorda kraftigt utökade resurser för fortbildningen inom det allmänna skolväsendet
i anslutning till en av skolöverstyrelsen framlagd flerårsplan för utbyggnad
av en organisation av fortbildningskonsulenter. Enligt min uppfattning
är fortbildningen av yrkesskolans liksom av fackgymnasiernas lärare av central
betydelse för att dessa skolformer snabbt skall kunna anpassa sig till de krav som
ställs på dem. De remissinstanser som uttalat sig i frågan är också alldeles eniga
8
Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964
i detta avseende. I direktiven av den 28 juni 1963 till utredningen rörande yrkesutbildningens
uppgifter, innehåll och organisation har jag i anslutning till ett
konstaterande, att en komplettering av nuvarande lärarutbildning med sådana
ämnen som administration, arbetsplanering, metodutveckling och personalledning
borde övervägas, påpekat att bristande insikter i dessa och närliggande
ämnen hos redan verksamma yrkeslärare borde repareras genom en planmässig
fortbildning. Fortbildningsfrågor har aktualiserats och kommer att aktualiseras
även inom andra utredningar. Gymnasieutredningen har i sitt huvudbetänkande
framlagt förslag om fortbildning av gymnasiets lärare. I direktiven till 1960 års
lärarutbildningssakkunniga ingår att dessa skall uppta ifrågavarande problem
till behandling. Givetvis bör inte i avvaktan på beslut av statsmakterna i anledning
av nämnda utredningsförslag cn fortsatt utbyggnad av fortbildningen
på nu berörda område hejdas. Vad beträffar fortbildningen av handelsgymnasiets
lärare, som också beröres av förslaget från 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens
centrala ledning och viss lärarutbildning, bör dock denna övervägas närmare
i samband med ställningstagandet till gymnasieutredningens förslag så att
frågan löses enhetligt för alla gymnasielärarkategorier.
De sakkunniga har anfört väsentliga synpunkter rörande arbetsformer och
arbetssätt inom fortbildningen av lärare inom yrkesundervisningen och framlagt
förslag om hur utbildningsverksamheten på olika vägar skall kunna effektiviseras.
Dessa synpunkter och förslag bör få stor betydelse för de centrala och regionala
skolmyndigheternas planeringsarbete. De mera generella bedömningar som
de sakkunniga gör om ansvarsfördelningen mellan skolmyndigheter på olika nivåer
kan jag i stort sett ansluta mig till.
De aspekter ur vilka fortbildningen av lärare inom yrkesundervisningen i det
här aktuella sammanhanget framför allt bör betraktas är de organisatoriska och
ekonomiska. I samband med äskandet av medel för fortbildning av här berörda
lärarkategorier för budgetåret 1965/66 finner jag det önskvärt, att överstyrelsen
ytterligare penetrerar problemet hur det organisatoriska ansvaret för fortbildningen
i framtiden bör fördelas. Särskilt väsentligt måste det vara att undersöka
hur den fortbildning som nu bedrives inom överstyrelsens för yrkesutbildning
område skall kunna samordnas med annan lärarfortbildning inte minst den som
bedrivs inom fortbildningsinstituten och genom den växande fortbildningskonsulentorganisationen.
Skolöverstyrelsen anför i sitt remissutlåtande, att fortbildningen
av de lärare förslaget gäller kan och bör ske inom ramen för den fortbildningsorganisation
som redan är planlagd och under utbyggnad för det allmänbildande
skolväsendet. I sammanhanget kan erinras om att gymnasieutredningen
i sitt huvudbetänkande föreslagit, att fortbildningsinstitutens verksamhet
även bör omfatta tekniska och ekonomiska ämnen. De yrkespedagogiska institutens
ställning i sammanhanget bör också övervägas.
Fortbildning är kostnadskrävande. Det är därför nödvändigt att som utgångspunkt
för en bedömning av storleken av de erforderliga ekonomiska resurserna
Statsutskottets utlåtande nr år 196J+
9
få en kartläggning av fördelningen på olika typer av verksamhet och av vilka
lärarkategorier som deltager. Antalet ansökningar till kurser m. m. är också en
väsentlig faktor i sammanhanget liksom berörda lärarkategoriers storlek, varför
uppgifter härom bör redovisas. Vidare bör göras en översiktlig analys av de
aktuella kostnaderna och den utifrån närmare redovisade premisser planerade
kostnadsutvecklingen. Jag har inte funnit det möjligt att nu ta ställning till de
av de sakkunniga föreslagna beloppen för fortbildningsändamål, eftersom det i
utredningen saknas en konkretisering vad gäller beräkningsgrunder och den
tänkta fördelningen av medlen.
Det av de sakkunniga framförda förslaget om viss vidareutbildning av yrkeslärare
är jag för närvarande inte beredd att ta ställning till. Frågan bör för närmare
övervägande överlämnas till utredningen rörande yrkesutbildningens uppgifter,
innehåll och organisation.
Av i det föregående anförda skäl anser jag mig inte nu böra förorda att särskilda
medel beräknas för utvidgad fortbildningsverksamhet.»
Utskottet delar departementschefens åsikt om den centrala roll som måste
tillmätas fortbildningen av yrkesskolans och fackgymnasiemas lärare för eu
framgångsrik utveckling av dessa skolformer. Verksamma åtgärder för en utvidgning
av ifrågavarande fortbildningsverksamhet är otvivelaktigt påkallade.
Med hänsyn till att viktiga organisatoriska och ekonomiska spörsmål på fortbildningsområdet,
på sätt påvisats av departementschefen, uppenbarligen kräver
ytterligare belysning är utskottet emellertid, trots sin principiella inställning,
icke berett att biträda yrkandet i motionerna I: 471 och II: 606 om att för nästa
budgetår väsentligt ökade resurser skulle ställas till förfogande för fortbildningsåtgärder
inom yrkesundervisningens område. Utskottet utgår likväl ifrån att den
förutsatta översynen av frågekomplexet bedrives så skyndsamt av överstyrelsen
för yrkesutbildning — i intimt samråd med skolöverstyrelsen — att förslag om
en förstärkt fortbildningsorganisation inom yrkesundervisningssektorn kan föreläggas
nästa års riksdag.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och
följaktligen avstyrker bifall till motionerna 1:471 och 11:606, i vad de berör
detta anslag, hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 471 och II: 606, såvitt nu är i fråga,
till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 3 240 000 kr.
12:o) Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292, s. 601—603), vilket
innebär en anslagshöjning med 136 000 kr., hemställer utskottet,
10
Statsutskottets utlåtande nr Jf5 år 1964
att riksdagen må till Ersättning till deltagare i utbildning av
lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 4 980 000 kr.
13:o) Lärares fortbildning in. in. Kungl. Maj:t har (punkt 293, s. 604—613)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 9 880 000 kr., vilket innebär cn anslagshöjning med
4 915 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande inotioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Adolfsson (I: 471) och den andra inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl.
(II: 606), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under detta
anslag i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag anvisa ytterligare
6 800 000 kr., varvid tillika förutses en utökning av organisationen på sätt överstyrelseii
föreslagit från 67 till 230 fortbildningskonsulenter;
dels och en inom andra kammaren av herrar Wcnnerfors och Nordgren väckt
motion (II: 6l2), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att anordna kurser
för fortbildning av skolledare samt att ställa härför erforderliga medel till förfogande.
Beträffande motiveringyn för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna it: 606 och 11:612.
Till lärarfortbildning utgår innevarande budgetår medel även från andra anslag
än förevarande, nämligen från länsskolnämndemas avlönings- och omkostnadsanslag
samt anslaget Resestipendier till lärare i vissa främmande språk.
Av följande sammanställning, som återgivits i förevarande bilaga till statsverkspropositionen,
framgår dels hur det samlade statliga stödet till fortbildning inom
skolöverstyrelsens verksamhetsområde utvecklats under budgetåren 1960/61—
1963/64, dels skolöverstyrelsens och departementschefens förslag för nästa budgetår.
Förslaget om utvidgad fortbildningsverksamhet bedöms av skolöverstyrelsen
som ett av verkets viktigaste äskanden för nästa budgetår, enär en utökning av
verksamheten anses vara en av förutsättningarna för ett framgångsrikt genomförande
av skolreformen. Redan under nästa budgetår måste därjämte fortbildningen
till väsentlig del inriktas på det nya gymnasiet och fackskolan.
För fortbildningsändamål har överstyrelsen begärt en total medelsökning som,
med bortseende från uppräkningar av automatisk natur och överföringar, uppgår
till ca 6,8 miljoner kr. Härav faller 3,8 miljoner kr. på utbyggnad av fortbildningskonsulentorganisationen.
Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964
11
Av skolöverstyrelsen administrerad och understödd lärarfortbildning
budgetåren 1960/61—1964/65
Ändamål
1960/61
1961/62
1962/63
1963/64
1964
Skolöversty- relsens förslag
/65
Départements- :hefens förslag
Fortbildningskurser under fe- rier, kr...................
1 005 000
1 280 000
2 595 000
3 064 000
+2 560 000
11
Total- ökning
exkl.
fortbild- ningsle- dare m. fl.:
+990 000
'' j --
antal kurser............
152
173
176
148
+ 89
antal kursdeltagardagar .
20 500
24 500
26 000
29 500
-f 23 000
Kursverksamhet, studiedagar
m. m. under läsåret, i hu- vudsak i länsskolnämnder- nas regi, kr..............
443 000
905 000
958 000
1557 000
+ 270 000
Fortbildniiigsledare och fort- bildningskonsulenter, kr. ..
—
72 000
72 000
2 170 000
+3 800 000
+1 560 000
antal fortbildningsledare .
—
(24)
(24)
24
of.
of.
antal fortbildningskonsu- lenter ...............
—
—
—
67
+ 163
+67
Språkassistentverksamhet (in- riktad på lärarfortbildning)
och resestipendier, kr......
168 500
169 000
169 000
195 000
-f 813 000
Jfr Total- ökningen
Information, administration,
kr.......................
—
82 000
199 000
422 000
+ 203 000
Jfr Total- ökningen
Härav under anslaget Lära- res fortbildning m. m.
(Kurser för lärare m. fl.)
Summa kr
1 143 000
1 840 000
3 752 000
5 043 000
-f-3 896 000
+4 915 000
Härav under övriga anslag
Summa kr
473 000
668 000
241 000
2 305 000
+3 800 000
12 Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964
Departementschefen bedömer det lämpligt att alla fortbildningsändamål kan
behandlas i ett sammanhang. I detta syfte föreslås, att de medel som nu utgår
under andra anslag till ifrågavarande ändamål överföres till förevarande anslag.
Sålunda överföres från länsskolnämndernas avlönings- och omkostnadsanslag
sammanlagt 2 170 000 kr., avseende kostnader för fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter.
Ett belopp av 190 000 kr. för språkassistentverksamhet vid
högre läroanstalter, som nu utgår från ett anslag med samma namn, vilket förutsättes
icke vidare bli uppfört i riksstaten, överföres likaledes jämte eventuell
förefintlig reservation till förevarande anslag. Detsamma gäller dels ett belopp
av 195 000 kr. som nu beräknas under anslaget Resestipendier för vissa lärare i
främmande språk jämte eventuell förefintlig reservation, dels ett belopp av
80 000 kr., nu uppfört under anslaget Bidrag till August Abrahamsons stiftelse
för slöjdlärarutbildning.
Då samtidigt ett belopp av tillhopa 80 000 kr. för vissa närmare angivna ändamål
förutsättes icke vidare utgå från förevarande anslag kan den reella anslagshöjningen
uppskattas till 2 360 000 kr. Härav är 400 000 kr. att betrakta som
automatiska kostnadsökningar med hänsyn till den år 1963 genomförda höjningen
av traktamentena enligt allmänna resereglementet.
I övrigt torde utskottet få hänvisa till vad departementschefen på s. 611_613
anfört och förordat.
Utskottet. Lärarfortbildningen är en utomordentligt viktig hörnsten i utbyggnaden
av grundskoleorganisationen. Att de resurser som kan ställas till förfogande
för denna fortbildningsverksamhet kommer till nytta synes således ställt
utom tvivel. Den reformering av gymnasieorganisationen som förestår och den
fortstitta utvecklingen av fackskolan kräver otvivelaktigt också ökade insatser
på fortbildningsområdet.
Departementschefens förslag till medelsanvisning under detta anslag för nästa
budgetår förutsätter bl. a. en ökning av antalet fortbildningskonsulenter med 70
till 137, möjliggörande ett antal av i genomsnitt fem konsulenter per län. Skolöverstyrelsen
hade för sin del förordat en ökning till 230 konsulenter, vilket vore
den näst sista etappen i utvecklingen av konsulentorganisationen till 375 eller till
15 konsulenter per län budgetåret 1965/66.
Utskottet vill för sin del understryka departementschefens uttalande, att fortbildningskonsulenterna
måste utgöra kärnan i fortbildningsorganisationen. Sett
från denna utgångspunkt kunde det i och för sig finnas skäl att gå fram i något
snabbare takt än departementschefen förordat med avseende på utökningen av
antalet konsulenter. Förslag i detta syfte har framförts i motionerna 1:471 och
II: 606. Då utskottet likväl ansett sig böra följa departementschefens förslag, har
detta skett dels därför att utskottet vid sin medelsavvägning för olika angelägna
ändamål icke funnit det möjligt att för nästa budgetår öka insatserna för fortbildningskonsulentorganisationen
utöver den medelsanvisning av ytterligare nära
1,6 miljon kr. som departementschefen förordat härför, dels i förvissningen om
Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964
13
att Kungi. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på vikten av att utbyggnaden
på detta område även fortsättningsvis kraftigt främjas.
De höjningar i övrigt av anslaget för olika, likaledes angelägna ändamål som
departementschefen förordat för nästa budgetår har utskottet funnit sig böra
godtaga. Härav följer att utskottet avstyrker bifall till de tidigare nämnda motionerna
1:471 och II: 606 i vad dessa avser en höjning av anslaget utöver vad
utskottet nu förordat.
Vidkommande yrkandet i motionen II: 612 om att riksdagen skulle besluta
om anordnande av kurser för fortbildning av skolledare och ställa erforderliga
medel härför till förfogande får utskottet erinra om att utskottet i sitt utlåtande
nr 131 förra året vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande åberopade,
att för rektorerna redan anordnades fortbildningskurser i olika former samt att
skolöverstyrelsen förklarat avsikten vara att fortsätta och eventuellt något utöka
den redan förekommande fortbildningen av skolledare. Utskottet delade motionärernas
uppfattning om önskvärdheten och vikten av fortbildning för skolledare
i största möjliga utsträckning men ansåg sig inte böra tillstyrka bifall till en
ytterligare utvidgning av verksamheten.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat från skolöverstyrelsen kommer den
av överstyrelsen förra året aviserade utvidgningen av fortbildningsverksamheten
för skolledare att genomföras under 1964. Sålunda avses de särskilda sommarkurserna
för denna kategori, som på överstyrelsens uppdrag anordnas av fortbildningsinstituten
och av lärarhögskolan i Malmö, komma att fördubblas till
antalet. De fyra kurserna, som anordnas regionalt för att täcka så stor del av
landet som möjligt, kommer att belysa rektors uppgifter i fråga om den pedagogiska
ledningen och elevvården inom grundskolan och motsvarande skolformer.
Statens skolinspektörers förbund och skolöverstyrelsen kommer gemensamt att
svara för en kurs, benämnd Fostran för arbete och fritid, öppen för samtliga
lärarkategorier. Vidare kan förutses att Läroverkslärarnas riksförbund liksom
under föregående sommar kommer att anordna eu fortbildningskurs, vid vilken
skolledarens administrativa uppgifter behandlas. På Kommunskolan i Sigtuna
har hittills flera gånger årligen gemensamt av Sveriges skolledarförbund, Yrkesskolrektorernas
riksförening, Rektorernas riksförening och Kommunskolan anordnats
kurser i organisatoriska frågor, framför allt med hänsyn till den aktuella
skolutvecklingen. Utskottet utgår ifrån att dessa kurser kommer att anordnas
även fortsättningsvis. Korta regionala konferenser anordnas också i länsskolnämndernas
regi med syfte att förmedla samlad information till skolledare
och att bereda dessa tillfälle att utbyta erfarenhet.
Även om kurserna är av kortare varaktighet finns det, som framgått av redogörelsen,
ganska goda tillfällen för skolledare att fortbilda sig vid kurser avsedda
specielit för dem. Överstyrelsen och berörda organisationer har uppenbarligen
också uppmärksamheten riktad på värdet av ifrågavarande kursverksamhet.
Utskottet vill i sammanhanget emellertid även betona det angelägna i att skolledarna
tillsammans med lärarna deltar i övrig fortbildningsverksamhet av olika
slag.
14
Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1964
Med hänsyn till vad som sålunda upplysts om fortbildningsverksamhetens
omfattning för skolledare finner utskottet icke skäl att biträda yrkandet i motionen
II: 612.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, som biträder
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
I. att motionen II: 612 icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:471 och II: 606, såvitt nu är i
fråga, till Lärares fortbildning to. to. för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 9 880 000 kr.
14:o) Utbildning av lärare vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 294, s. 614), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av lärare vid folkhögskolor
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
128 000 kr.
15:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
295, s. 615—618), vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 266 ÖÖ0 kr.
16:o) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blindå och döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 618 och 619), vilket innebär en anslagsminskning
med 17 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för ''personal m.fl. vid skolor
för blinda och döva för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 41 000 kr.
17:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa
i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 619), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.
Stockholm den 7 april 1964
På Statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 46.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:132 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 196^/65 till övningsoch yrkeslära a1 i texten