Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1964/65 till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister m. m. och till Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., jämte vissa motioner.

1964-04-14 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1964/65 till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister m. m. och till Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., jämte vissa motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 18—52

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1964

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret

1964/65 till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister

m. m. och till Bidrag till skattetyngda

kommuner, m. m., jämte vissa motioner.

(5 :e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

1 :o) Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 1 (bilaga 9, punkt 17, s. 41 o.

42 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3

januari 1964) — vilket innebär en anslagsminskning med 600 000 kr. —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Centralt

företagsregister m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 800 000 kr.

2:o) Väckta motioner om anslag till statistiska centralbyrån för en sågverksinventering.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Mattsson m. fl. (I: 289) och den andra inom andra kammaren

av herr Stiernstedt m. fl. (II: 370), har hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att en ny sågverksinventering, avseende

år 1964, må genomföras i enlighet med statistiska centralbyråns framställning

samt till Statistiska centralbyrån: Kostnader för sågverksinventering

under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kr.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen I: 289.

Ovcr förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av statskontoret, skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen,

varjämte Svenska sågverksföreningars riksförbund

begagnat sig av erhållet tillfälle att yttra sig över motionerna.

Statskontoret har anfört följande.

1 Llihany till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 48—62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1964

Sågverksnäringen utgör, såsom en viktig länk i skogsindustrin, en betydelsefull

faktor i vårt lands näringsliv. Det är av vikt att planering och

praktiskt handlande inom denna bransch kan bygga på en god statistisk

och annan information. Som motionärerna framhåller måste aktuella kunskaper

och de faktorer, som påverkar sågverksindustrins effektivitet och

prestanda, vara av stort intresse även för skogsbruket och jämväl för annan

skogsindustri än sågverksnäringen. En belysning av den omdaningsProcess.

som pågår inom sågverksindustrin med omlokalisering och strukturförändringar

till följd, torde också vara av betydelse för den arbetsmarknads-

och lokaliseringspolitiska verksamheten.

Den statistiska information man för närvarande har att hämta ges dels

av den årliga industristatistiken, dels senaste sågverksinventering avseende

år 19.08.

I den årliga industristatistiken ingår endast sågverk över viss storlek.

Åtskilliga uppgifter som där inhämtas är av den "art att de anses kunna

svårligen lämnas av mindre företag. Under sådana omständigheter kan den

pågående omdaningsprocessen inom sågverksnäringen, som företrädesvis

berör de mindre sågverken, inte bli på rätt sätt belyst i den årliga industristatistiken.

Den uppgift som intermittenta inventeringar har, nämligen atl

ge kontroll och komplettering av den löpande statistiken, får därigenom ökad

betydelse i detta fall. Sågverksinventeringar har också skett både 1953 och

1958. Förhållandena inom sågverksnäringen har emellertid sedan 1958 varit

underkastade så stora förändringar att resultaten av senaste inventering

snabbt föråldrats. Det kan därför hävdas att tiden nu är inne för en nv

inven tering.

Statistiken över industriell och annan företagsverksamhet är för närvarande

under omläggning. I enlighet med riksdagens beslut har ett centralt

företagsregister tillkommit. Uppläggning och förnyelse av detta register pågår

liksom även förberedelser till en omläggning av industristatistiken.

Förutsättningar har därför skapats för att framdeles undgå de synnerligen

omfattande och tidskrävande företagsräkningarna. I stället bör enligt delegationen

för statistikfrågor erforderlig statistisk information kunna ges genom

sammanställningar av uppgifterna i det centrala företagsregistret, genom

den lortlöpande industristatistiken efter viss omläggning och utbyggnad

samt genom intermittenta branschanpassade specialundersökningar.

EU sådant system leder till en i tiden jämnare arbetsbelastning inom den

statistiska verksamheten. Det ges ökade möjligheter att anpassa statistikproduktionen

till föreliggande behov, och snabbare resultat bör kunna uppnås.

Det är enligt statskontorets förmenande av väsentlig betydelse att planeringen

av denna verksamhet ägnas all omsorg och att därvid beaktas de

möjligheter till höjning av statistikens kvalitet och begränsning av dess

kostnader, som ett väl avvägt samspel mellan de tre leden i systemet__re
gister,

fortlöpande och intermittent inhämtande av uppgifter och en prövning

av om uppgifterna skall hämtas från samtliga eller från ett urval av

företag. Register, årlig industristatistik och specialinventeringar blir ömsesidigt

beroende, de kan stödja varandra. En branschinventering ger exempelvis

material för registrets klassificering av företagen.

I fråga om de branschvisa specialinventeringarna "bör framhållas att de

inte självfallet bör upprepas med bestämda tidsintervall. Avgörande bör vara

hur snabbt senaste inventering föråldras. Det sker i en takt som kan växla

med tiden och vara olika i olika branscher.

Till detta, för framtiden tänkta mönster för statistikproduktionen på här

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr b8 år 196b 3

ifrågavarande område synes den föreslagna sågverksinventeringen ansluta

sig väl.

Möjligen kan skäl föreligga för specialundersökningar även inom andra

branscher. Varje sådan undersökning kräver emellertid mycket omsorgsfulla

förberedelser. Sågverksnäringen är, såvitt statskontoret har sig bekant,

den enda bransch som hittills varit föremål för undersökningar avhär

åsyftad art. Det finns således erfarenheter, som bör kunna avsevärt

underlätta förberedelserna för den föreslagna sågverksinventeringen. Vidare

förutsätter statistiska centralbyrån att inventeringen skall kunna i registerhänseende

huvudsakligen bygga på företagsregistret. Skäl talar således

för att sågverksnäringen blir den första bransch som göres till föremål

för en specialundersökning enligt den nya given.

Under hänvisning till vad ovan anförts vill statskontoret förorda att en

allmän sågverksinventering avseende 1964 kommer till stånd och att härför

erforderliga medel anvisas statistiska centralbyrån.

Statskontoret förutsätter att inventeringen planeras i samråd med berörda

parter, såsom arbetsmarknadsstyrelsen, skogsstyrelsen, vederbörande

branschorganisationer och andra intressenter. Det förutsättes också att de

fördelar i olika avseenden blir beaktade som kan vinnas genom samordning

med den årliga industristatistiken, inte att förglömma företagsregistrets

roll i sammanhanget.

Skogsstyrelsen har anfört följande.

Den årliga industristatistiken i centralbyråns regi omsluter ca 1 200 sågverk

av viss minimistorlek. Härutöver fanns enligt 1958 års totalinvenlering

ca 2 600 mindre, kommersiellt inriktade anläggningar samt 2 700 s. k. liusbehovssågar

av liten produktionsstorlek. Även om den övervägande delen

av landets sågverksindustri kartlägges med den ordinarie statistiken, är det

en i flera hänseenden besvärande brist att ej ha aktuella informationer om

återstoden, så mycket mer som just denna präglas av de största variationerna

årsvis. De totalinventeringar som skett har för åren omkring 1953

och 1958 gett mycket värdefulla upplysningar om såväl driftens omfattning

vid de mindre verken som takten i sågverksnäringens pågående koncentration

till större produktionsenheter, biprodukternas nyttiggörande in. m.

Skogsstyrelsen vill i likhet med motionärerna också framhålla vikten av

en god kännedom om sågverkens kapacitet som konsument av skoglig råvara

vid upprättande av regionala och totala virkesbalanser. Sådana är

oundgängliga som underlag för beslut av stor ekonomisk räckvidd om den

expanderande massaindustriens utbyggnad och dess berättigande med hänsyn

till skogsavkastningen.

Kungl. Maj :t (finansdepartementet) infordrar från skogsstyrelsen årligen

inför nationalbudgetarbetet uppgifter om avverkningens storlek samt

kommentarer ang. den aktuella utvecklingen. Till konjunkturinstitutet lämnas

på begäran beräkning av skogsuttagens penningvärde årsvis. För båda

dessa ändamål erfordras god vetskap om uttagens storlek sortimentsvis.

Massaindustriens virkeskonsumtion är därvid ej något större problem, alldenstund

denna skogsindustrigren i sin helhet — i motsats till sågverkssidan

— omfattas av den årliga industristatistiken. Den beräkning av skogsuttagen,

som sker genom stubbinventering i samband med riksskogstaxeringen,

är i sammanhanget ej användbar, då den av förklarliga orsaker ej

kan ge något besked om awerkningsutfallet sortimentsvis.

If Ilihang till riksdagens protokoll lUCi4. 6 samt. Nr 48—52

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1964

Av skäl som här anförts finner skogsstyrelsen synnerligen önskvärt att

en allmän sågverksinventering avseende 1964 kommer till stånd och att erforderliga

medel till en sådan inventering anvisas statistiska centralbyrån.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört följande.

De i motionerna anförda skälen för en ny sågverksinventering kan vitsordas

av arbetsmarknadsstyrelsen. Strukturundersökningar av det slag som

här är fråga om är av stor betydelse som underlag för den arbetsmarknadsoch

lokaliseringspolitiska verksamheten. En ny sågverksinventering skulle

även ligga helt i linje med de inom arbetsmarknadsstyrelsen pågående undersökningarna

av snickeri- och trähusindustrin och utvecklingen på skogsbrukets

arbetsmarknad under 1960-talet. Arbetsmarknadsstyrelsen ställer

sig därför positiv till att statistiska centralbyrån beviljas anslag för en sågverksinventering,

varvid förutsätts att denna sker i samråd med styrelsen

och andra konsumenter.

Svenska sågverks föreningars riksförbund bar anfört följande.

De motiveringar, vilka motionärerna åberopar för sin hemställan, delas

av oss liksom därpå grundade yrkanden. Särskilt vill vi understryka, vad

motionärerna anför rörande behovet att skapa större säkerhet dels om sysselsättningsförhållandena,

dels om de lokala balanserna över tillgången på

sågråvara i förhållande till tillgänglig kapacitet och faktisk produktion.

Denna synpunkt har vunnit särskild betydelse, sedan statsmakterna och

olika myndigheter under senare tid lagt allt större vikt vid lokaliseringspolitiken

och främjandet av ett även i geografiskt hänseende decentraliserat

näringsliv. I följd därav har bl. a. sådana föranstaltanden vidtagits, som

genom särskilda finansiella åtgärder åsyftat att befordra uppkomsten av

och utbyggnaden av den lokala sågverks- och träindustrin. Det är av allra

största vikt, att sådana särskilda åtgärder sättes in endast med yttersta försiktighet

i områden, där industrins produktionskapacitet redan motsvarar

eller rent av överstiger inom ekonomiska transportavstånd befintliga råvaruresurser.

Vid förbundets konsulterande verksamhet, vilken utövas genom en ganska

omfattande servicebyrå, har under senare år lagts mycket stor vikt vid

sambandet mellan branschföretagens investeringar och råvarusituationen.

Detta arbete har dock hämmats av att tillgängliga kunskaper i detta stycke

är föråldrade. Orsaken härtill är framför allt, att skogsindustrins sammanlagda

kapacitet byggts ut mycket kraftigt just under tiden efter 1958.

Förbundet får därför sammanfattningsvis avge det utlåtandet, att de av

oss företrädda företagen, huvudsakligen s. k. inlands- och köpsågverk, finner

i motionen framförd hemställan mycket viktig för branschen.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om genomförande av en ny sågverksinventering

avseende år 1964 ävensom för ändamålet anvisa ett reservationsanslag

av 130 000 kr., allt i enlighet med av statistiska centralbyrån i

dess anslagsäskanden för nästa budgetår gjord framställning. Denna redovisas

i årets statsverksproposition under sjunde huvudtiteln, punkt 17, avseende

anslag till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister in. m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 196b

5

Chefen för finansdepartementet har emellertid förklarat sig inte beredd att

tillstyrka särskild medelsanvisning för en sågverksinventering år 1964.

De skäl som anförts till stöd för motionsförslaget är enligt vad som framgår

av remissyttrandena över motionerna i och för sig välgrundade. Såsom

från olika håll understrukits framstår det som en brist att industristatistiken

f. n. inte redovisar det betydande antalet husbehovssågar och andra

sågar- med liten produktionskapacitet. En ny sågverksinventering skulle

vara ägnad att belysa relationen till den aktuella virkestillgången och skapa

ökad klarhet beträffande de inom branschen i fråga rådande sysselsättningsoch

lokaliseringsförhållandena. Om sålunda utskottet ställer sig förstående

till önskemålet om anordnande av en ny sågverksinventering är utskottet å

andra sidan inte berett att tillstyrka ett omedelbart beslut om medelsanvisning

på sätt i motionerna yrkas. Mot bakgrunden av vad utskottet i det

föregående anfört förutsätter utskottet emellertid att förslag i ämnet, efter

vederbörlig prövning, av Kungl. Maj :t underställs riksdagen. Utskottet föreslår

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna denna utskottets

uppfattning.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 289 och

II: 370, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

3:o) Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

62, s. 93—95) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skattetyngda kommuner,

m. in. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000

kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 56 000 000 kr.

För lindring av det kommunala skattetrycket utgår statsbidrag enligt

förordningen 1951: 278. Genom beslut av 1962 års riksdag har en avsevärd

förstärkning av skattelindringsbidragen skett. De ändrade reglerna för bidragen

(SFS 1962: 168) är avsedda att gälla för åren 1963—1965 i avvaktan

på den mera allsidiga prövning av frågan om den kommunala skatteutjämningen

som förutsätts komma att ske när 1958 års skatteutjämningskommitté

slutfört sitt utredningsuppdrag. Kommitténs betänkande väntas

föreligga inom den närmaste tiden.

För kalenderåret 1963 uppgick utgifterna för skattelindringsbidragen till

51,8 milj. kr. För kalenderåret 1964 belöper sig utgifterna för samma ändamål

till 83,5 milj. kr. Sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår

har beräknats till lägst 87 milj. kr. Med hänsyn till viss osäkerhet rörande

förutsättningarna för uppskattningen av medelsbehovet föreslås emellertid

anslaget skola uppföras med 90 milj. kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr b8 år 196b

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Erik

Svedberg in. fl. (I: 124) och den andra inom andra kammaren av herr

Ekström i Iggesund in. fl. (II: 152), i vilka motioner hemställts att riksdagen

måtte antaga ett i motionerna framlagt förslag till förordning om

ändrad lydelse av 2 § förordningen den 18 maj 1962 (nr 168).

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag, vilket åsyftar att

kommunerna i landskapet Hälsingland skall hänföras till det mellersta av

de tre gränsunderlagsområdena, får utskottet hänvisa till motionen II: 152.

över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av 1958 års skattentjämningskommitté

som anfört följande.

Gällande indelning i tre gränsunderlagsområden grundas på ett av kommittén

den 19 september 1961 framlagt förslag om ändrade grunder för

bidrag till skattetyngda kommuner. På grundval av vissa undersökningar

av förhållandena i skattelindringskommunerna fann kommittén att tidigare

gällande indelning i två gränsunderlagsområden inte tillräckligt beaktade

förefintliga utgiftsskillnader. Beträffande utgifterna för de dominerande

verksamhetsgrenarna, det obligatoriska skolväsendet och folkpensioneringen,

gav sålunda verkställda undersökningar vid handen att de genomsnittliga

årliga utgifterna i kronor per invånare för åren 1957—1959 låg väsentligt

högre i de fyra nordligaste länen än i övriga delar av riket. Norrbottens

län och den del av landskapet Lappland som ligger inom Västerbottens län

intog eu särställning, medan återstoden av Västerbottens län samt Västernorrlands

och Jämtlands län framträdde som en grupp för sig, ej obetydligt

skild från riket i övrigt. Vad Gävleborgs län angår visade undersökningarna

att de genomsnittliga utgifterna för ifrågavarande verksamhetsgrenar låg

inte oväsentligt under genomsnittet för Västernorrlands och Jämtlands län.

Kommitténs undersökningar gav alltså inte anledning att hänföra Gävleborgs

län till annat gränsunderlagsområde än det sydligaste. Någon anmärkning

mot detta ställningstagande synes inte ha framförts under remissbehandlingen

av kommitténs förslag.

Under sitt fortsatta arbete har kommittén gjort vissa ytterligare undersökningar

rörande kostnaderna för den kommunala verksamheten. Undersökningarna

som avser förhållandena 1960 har bekräftat att påtagliga olikheter

i detta avseende föreligger mellan länen. Norrbottens län intar sålunda

en särställning med särskilt höga kostnader medan Gävleborgs län har

lägre kostnader än de övriga Norrlandslänen. Primärkommunerna fördelar

sig procentuellt på kostnadsklasser på sätt framgår av följande sammanställning.

Med nettokostnad förstås här de kostnader som skall täckas

med allmän kommunalskatt och allmänna statsbidrag, dvs. skatteersättningar

och skattelindringsbidrag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1964

7

Kommunernas procentuella fördelning med hänsyn till storleken av de kostnader som skall täckas

med allmän kommunalskatt och allmänna statsbidrag

Landsdel

Län

—6

6—9

Götaland ........

15,9

62,0

Svealand ........

7,6

64,4

Gävleborgs län ....

—

45,0

Gästrikland ....

—

76,9

Hälsingland ....

—

28,5

Västernorrlands län

4,5

27,3

Jämtlands län ....

—

25,7

Västerbottens län..

6,1

15,2

Norrbottens län . .

—

10,7

Nettokostnad per skattekrona

9—12

12—15

15-18

18—

Summa

20,5

1,2

0,4

—

100

27,3

0,7

—

—

100

50,0

5,0

—

—

100

23,1

—

—

—

100

64,3

7,2

—

—

100

31,8

31,8

—

—

100

25,7

17,1

28,6

2,9

100

24,2

42,4

3,0

9,1

100

3,6

25,0

25,0

35,7

100

Sammanställningen ger inte vid handen att tillräckliga skäl skulle föreligga

att överföra Hälsingland till samma gränsunderlagsområde som Västernorrlands

och Jämtlands län. Inte heller synes anledning finnas att hänföra

Hälsingland till detta område om man beaktar endast de nettokostnader

som skall täckas med enbart allmän kommunalskatt. Även i detta

hänseende ligger nämligen Hälsingland på en kostnadsnivå som understiger

de fyra nordligaste Norrlandslänens. De två närmast följande sammanställningarna

ger belägg härför.

Kommunernas fördelning (efter antalet) med hänsyn till storleken av de kostnader som skall täckas

med allmän kommunalskatt

Landsdel

Län

—6

Nettokostnad i kronor per skattekrona

6—9 9—10 10—11 11—12 12—

Summa

Götaland.............

... 333

219

4

3

—

1

560

Svealand.............

. .. 113

157

6

1

1

—

278

Gävleborgs län .......

8

27

5

—

—

—

40

Gästrikland.........

5

8

—

—

—

—

13

Hälsingland.........

3

19

5

—

—

—

27

Västernorrlands län .. .

10

17

10

4

2

1

44

Jämtlands län.........

9

15

3

2

3

3

35

Västerbottens län .....

4

15

6

5

2

1

33

Norrbottens län.......

2

5

3

7

6

5

28

Kommunernas procentuella fördelning med hänsyn till storleken av de kostnader som skall täckas

med allmän kommunalskatt

Landsdel Nettokostnader i kronor per skattekrona

Län

—6

6—9

9—10

10—11

11—12

12—

Summa

Götaland ........

59,5

39,1

0,7

0,5

—

0,2

100

Svealand ........

40,6

56,5

2,1

0,4

0,4

—

100

Gävleborgs län ....

20,0

67,5

12,5

—

—

—

100

Gästrikland ....

38,5

61,5

—

—

—

—

100

Hälsingland ....

11,1

70,4

18,5

—

—

—

100

Västernorrlands län

22,7

38,6

22,7

9,1

4,6

2,3

100

Jämtlands län ....

25.7

42,8

8,6

5,7

8,6

8,6

100

Västerbottens län..

12,1

45,4

18,2

15,2

6,1

3,0

100

Norrbottens län ..

7,1

17,9

10,7

25,0

21,4

17,9

100

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr i8 år 196i

Samma bild av kostnadsläget ger kommunernas fördelning efter utdebiteringar.

I nedanstående sammanställning redovisas hur de kommuner

vilkas skattekraft understiger 70 % av medelskattekraften fördelade sig

efter 1963 års totala utdebitering.

Fördelning efter den totala utdebiteringen år 1963 av kommuner med skattekraft understigande

70 % av medelskattekraften

Landsdel

Antal kommuner. Total utdebitering kr/skr

Län

—13,99 14—

15—

16—

17—

18—

19—

20— 21—

14,99

15,99

16,99

17,99

18,99

19,99

20,99 21,99

Kalmar län........

. . 1 2

10

16

8

1

Gotlands län ......

1

3

7

1

Gävleborgs län ....

1

5

15

1

Gästrikland......

3

1

Hälsingland......

1

2

14

1

Västernorrlands län

. .

2

4

2

8

2

Jämtlands län......

1

2

7

9

3 1

Västerbottens län ..

. . 1

3

3

7

6

1

Norrbottens län ....

1

6

6

4

De verkställda undersökningarna ger enligt kommitténs mening inte vid

handen att kommunerna i landskapet Hälsingland i kostnads- och utdebiteringshänseende

intar en så ogynnsam ställning att det kan anses befogat

att hänföra dem till den mellersta av de tre områdesgrupperna. Som departementschefen

framhållit i den proposition (1962: 111) som låg till

grund för den nu gällande områdesindelningen måste varje indelning i

gränsunderlagsområden med nödvändighet medföra en viss schablonisering.

Gällande skattelindringsförordning ger emellertid, såsom motionärerna

framhållit, Kungi. Maj :t möjlighet att hänföra kommun till gränsunderlagsområde

som ger högre tillskott av skatteunderlag om förhållandena

är sådana att kommunen skäligen bör jämställas med kommuner redan

hänförliga till sådant område.

Kommittén vill slutligen framhålla att vid 1965 års vårriksdag torde

komma att framläggas förslag till ett helt nytt bidragssystem. Därest detta

skulle komma att bygga på det förslag kommittén avser att framlägga torde

de ekonomiska problem som möter särskilt kommuner med svag skattekraft

komma att finna en godtagbar lösning.

Med hänsyn till det anförda finner kommittén icke anledning tillstyrka

bifall till de föreliggande motionerna.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t under förevarande punkt verkställda anslagsberäkningen

har inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

De av 1962 års riksdag beslutade grunderna för bidrag till skattelindring

åt synnerligt skattetyngda kommuner bygger på en indelning i tre gränsunderlagsområden

mot tidigare två. Därigenom har ökad hänsyn kunnat

tas till förefintliga utgiftsskillnader kommunerna emellan. Gränsunderlaget

utgör för kommuner i Norrbottens län och den del av landskapet

Lappland som ingår i Västerbottens län 80 procent, för kommuner i åter
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1964

9

stående del av Västerbottens län samt i Jämtlands och Västernorrlands län

70 procent ävensom för övriga kommuner 55 procent.

I de föreliggande motionerna 1: 124 och II: 152 hemställs att riksdagen måtte

besluta sådan ändring av gällande grunder för skattelindringsbidrag, att

för landskapet Hälsingland skulle tillämpas samma gränsunderlag som för

Jämtlands och Västernorrlands län, d. v. s. 70 i stället för 55 procent. Till

stöd för detta förslag anförs bl. a., att den norra delen av Gävleborgs län

— eller således landskapet Hälsingland —■ i fråga om medelskattekraft befinner

sig i en avsevärt mera ogynnsam situation än Gästrikland.

Att döma av de i 1958 års skatteutjämningskommittés utlåtande över

motionerna intagna utgiftssammanställningarna intar kommunerna i Hälsingland

i kostnads- och utdebiteringshänseende inte en så ogynnsam ställning,

att tillräckliga skäl kan sägas föreligga att nu hänföra dem till den

mellersta av de tre områdesgrupperna. Såsom kommittén framhållit måste

varje indelning i gränsunderlagsområden med nödvändighet medföra en viss

schablonisering. Det bör emellertid anmärkas att enligt det av 1962 års

riksdag antagna bidragssystemet Kungl. Maj :t tillagts befogenhet att hänföra

kommun till gränsunderlagsområde som ger högre tillskott av skatteunderlag,

därest förhållandena är sådana att kommunen skäligen anses

böra jämställas med kommuner som redan hänförts till sådant område. Det

anförda i förening med att förslag till ett helt nytt bidragssystem kan väntas

bli förelagt 1965 års vårriksdag gör, att utskottet inte kan biträda tanken

på att nu jämka grunderna för gällande bidragssystem på sätt i motionerna

åsyftas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må till Bidrag till skattetyngda kommuner,

m. m. för hudgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 90 000 000 kr.;

2. att motionerna I: 124 och II: 152 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 14 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 52.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstatligande av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik m.m. a1 i texten