Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å driftbudgeten under tredje huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1964/ 65 till Internationell biståndsverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

1964-04-17 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å driftbudgeten under tredje huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1964/ 65 till Internationell biståndsverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

å driftbudgeten under tredje huvudtiteln gjorda

framställningar rörande anslag för budgetåret 1964/

65 till Internationell biståndsverksamhet jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Inledning. I propositionen nr 1 har föredragande statsrådet (bilaga

5, s. 20 och 21 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för den 3 januari 1964) behandlat frågan om översyn av

biståndsverksamheten och i anslutning härtill anfört följande.

Under det sista halvåret har en livlig debatt pågått om biståndsverksamhetens

inriktning och organisation. I samband därmed har dessa frågor

gjorts till föremål för en översyn. Den hittills bedrivna översynen har lett

fram till vissa förslag till organisatoriska förändringar som redovisas i

det följande. När översynen nu fortsätter kan ytterligare förändringar komma

att aktualiseras. Statsrådet förutsätter att det får ankomma på Kungl.

Maj :t att i huvudsak inom den föreslagna kostnadsramen genomföra åtgärder,

som kan komma att föranledas härav och som inte är av den omfattning

att de bör underställas riksdagen.

Utskottet. Under punkten 7 i det följande behandlar utskottet förslag om

vissa organisatoriska förändringar i nämnden för internationellt bistånd,

som grundats på resultatet av en av statskontoret påbörjad översyn av biståndsverksamhetens

inriktning och organisation. Såsom föredragande

statsrådet erinrat fortsätter denna översyn. Utskottet har icke något att

erinra mot att det får ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsak inom den

föreslagna kostnadsramen genomföra de ytterligare åtgärder, som kunna

komma att föranledas av denna översyn och som icke äro av den omfattning,

att de böra underställas riksdagen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 53 år i96b

Bistånd genom internationella organ

2:o) Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA).

Ivungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 19, s. 21 och 22) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 10 400 000

kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lager och Adolfsson (I: 359) och den andra inom andra

kammaren av herr Hagberg m. fl. (II: 425), hemställts bl. a. att riksdagen

höjer de under punkterna 2—4, 6, 9, 10, 11, 13 och 14 i det följande upptagna

anslag till 225 milj. kr., vilket innebär en fördubbling av dessa anslag

i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 425.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 400 000 kr.

Till Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA),

som för närvarande svarar för ca 5 500 experter och ca 7 000 stipendiater,

betalar Sverige innevarande budgetår 10 400 000 kr. Fjolårets riksdag höjde

bidraget med en tredjedel till jämnt 2 miljoner dollar. Sverige placerade

sig därmed på bidragsskalan näst efter USA, Storbritannien, Västtyskland

och Canada. Bidraget, som genom konstruktionen av det svenska

budgetåret kom att anmälas sedan övriga bidragsutfästelser var gjorda,

avpassades med hänsyn till det belopp som då ännu fattades för att uppnå

det av EPTA sedan många år efterträvade målet 50 miljoner dollar.

Detta uppnåddes därmed. I och med 1963 års bidragskonferens har det

t. o. m. överskridits något. Samtidigt har en sammanslagning av EPTA

och Särskilda fonden aktualiserats liksom även en påbyggnad av fonden

till en kapitalfond (SUNFED). Frågan har behandlats mera inträngande

än tidigare i FN:s ekonomiska utskott under höstsessionen 1963. Vissa

utredningar har verkställts, en tiomannakommitté bearbetar problemet

för närvarande och det ekonomiska utskottet har riktat nya beställningar

till generalsekreteraren i syfte att effektivisera och koordinera FN:s u-landshjälp.

På svensk sida har man ställt sig positiv till en rationalisering av

FN:s biståndsadministration genom sammanslagning av närbesläktade

hjälporgan.

Under dessa förhållanden finns enligt föredragande statsrådet knappast

anledning att splittra en ökning av det svenska biståndet genom FN nästa

budgetår genom att förlägga en del därav till EPTA och en annan del till

Särskilda fonden. Statsrådet förordar i stället en koncentration av ökningen

till Särskilda fonden av skäl, som redovisas närmare under nästa anslag,

medan medelsanvisningen under förevarande anslag föreslås förbliva vid

oförändrat belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år I96k

3

Utskottet. Såsom av propositionen framgår har frågan om en sammanslagning

av EPTA och Förenta Nationernas Särskilda fond samt påbyggnad

av denna fond till en kapitalfond (SUNFED) aktualiserats. Från svensk

sida har man ställt sig positiv till en dylik rationalisering av Förenta Nationernas

biståndsadministration. Utskottet delar därför föredragande statsrådets

uppfattning, att anledning knappast finnes att splittra en ökning

av det svenska biståndet genom Förenta Nationerna nästa budgetår genom

att förlägga en del därav till EPTA och en annan del till Särskilda fonden.

Av skäl, som närmare utvecklas under nästa punkt, bör därför en

koncentration av ökningen ske till Särskilda fonden. Utskottet tillstyrker i

anslutning härtill, att nu ifrågavarande anslag uppföres med oförändrat

belopp, 10,4 milj. kr.

I de föreliggande motionerna I: 359 och II: 425 föreslås att nio av de under

Internationell biståndsverksamhet för nästa budgetår äskade anslagen,

däribland det under nu ifrågavarande punkt upptagna, höjas till sammanlagt

225 milj. kr. Detta innebär i stort sett en fördubbling av anslagen i

förhållande till Kungl. Maj :ts förslag. Som motivering anföres att biståndsgivningen

snarast bör uppnå den nivå, som tager i anspråk en procent av

nuvarande nationalinkomst. Utskottet vill i anledning därav framhålla, att

takten i utbyggnaden av det bilaterala men på längre sikt även det multilaterala

tekniska biståndets omfattning begränsas av de personella resurser,

som finnas tillgängliga för ändamålet. Härtill kommer kravet på omsorgsfull

planering av de ingående och ofta tidskrävande förhandlingar, som

måste bedrivas med mottagarländerna. Mot bakgrunden härav skulle enligt

utskottets mening en höjning av de berörda anslagen med så avsevärda belopp,

som motionärerna påyrkat, icke leda till avsedd effekt. Motionerna avstyrkas

alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu

är i fråga, till Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram

(EPTA) för budgetåret 1964/65 anvisa ett

anslag av 10 400 000 kr.

3:o) Förenta Nationernas Särskilda fond. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 20, s. 22—24) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 42 400 000 kr.

Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar

Lager och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl. hemställts bl. a.

att riksdagen fördubblar ifrågavarande anslag i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 425.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 27 200 000 kr.

Föredragande statsrådet framhåller att den nödvändiga industrialisering

av u-länderna, som FN :s industrikommitté, där Sverige är medlem, vill uppmuntra,

förutsätter primärt att kartläggningar sker av råvarutillgångar

och arbetskraft och att utbyggnad påbörjas av vattenkraft, kommunikationer,

teknisk utbildning m. m. i ifrågavarande länder. Särskilda fonden

intager därvid en nyckelposition som motiverar att en ökning sker av det

svenska bidraget till fonden för budgetåret 1964/65. En höjning av bidraget

från nuvarande 5,2 miljoner dollar till 8 miljoner dollar skulle göra Sverige

till fondens största bidragsgivare näst USA. Den preferens för bistånd

genom multilaterala organ, som utmärkt svensk politik alltsedan hjälpen

till u-länder introducerades, gör det dock naturligt att främst vidga denna

sektor av u-hjälpen.

Det betyder inte, att man utesluter en nära samverkan mellan multilateral

och bilateral hjälp eller möjligheten i vissa fall av en integration mellan

de båda hjälpformerna. Utvecklingen går tydligt i den riktningen. I de aktuella

diskussionerna om en sammansmältning av olika element i FN:s

biståndsverksamhet har sålunda frågan om en vidgning av Särskilda fondens

möjligheter att ge kapitalhjälp inkluderat även frågan om bilateral

hjälp som komplettering av fondens egna projekt. Det multilaterala bistånd

med kvinnoutbildning i Afrika, som FN :s specialorgan UNESCO, ILO och

FAO har åtagit sig att utföra efter svensk planering och med svensk finansiering,

är ett konkret och näraliggande exempel på sådana nya samarbetsformer

mellan multilateralt och bilateralt bistånd. Någon principiell tveksamhet

behöver därför inte uppstå, om Sverige fogar ett bilateralt hjälpmoinent

även till Särskilda fondens verksamhet. Det är tvärtom önskvärt, att

så sker för att stimulera ett utbyte av svenska fondbidrag och svenska tjänster.

Särskilda fondens utnyttjande av svenska resurser i fråga om konsulter,

entreprenörer och kapitalutrustning ligger för närvarande proportionellt

mycket under Sveriges andel av de pekuniära bidragen till fonden. Medan

Sverige intill utgången av 1963 svarat för 7 procent av bidragsbeloppen till

Särskilda fonden, hade t. o. m. 1962 bara 3 procent av experterna kommit

från Sverige, blott 1,5 procent av utrustningen beställts i Sverige och bara

2 procent av värdesumman för kontrakten med entreprenörs- och leverantörsfirmor

varit kontrakterade med svenska företag. För svenskt näringsliv

och svensk arbetsmarknad bör det vara av intresse att få till stånd en

bättre proportion härvidlag. För u-länder i sin tur kan det vara av värde

att få göra bekantskap med svenska produktionsfaktorer och arbetsmetoder.

Från denna utgångspunkt har förhandlingar förts med Särskilda fon
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b

5

dens ledning för att öka det svenska deltagandet i fondens praktiska verksamhet

och ge svenska anbudsgivare chans att deltaga i den internationella

anbudskonkurrensen. För detta kräves i första hand ett system för snabba

underrättelser om projekt, som är under övervägande inom fonden. Vägen

för en sådan information är nu upplagd och går via utrikesdepartementet

till Sveriges allmänna exportförening.

I överläggningar med Särskilda fondens ledning har erinrats om det bemyndigande,

som dess direktör fått att på »ad-hoc»-basis erbjuda u-länder

rådgivning rörande uppföljande med investeringar (»investment follow

up») av projekt, som finansierats av fonden. Denna service underlättas uppenbarligen

om fondledningen äger kännedom om möjligheterna att få

bilateralt bistånd som ansluter till fondens projekt. Fondens direktör har

också manifesterat ett starkt intresse för samarbete mellan fonden och

svensk bilateral biståndsverksamhet och därmed för anlitande av svenska

företag och experter. Ett sådant samarbete skulle kunna stimuleras genom

att fonden eller de FN :s specialorgan, som uppträder såsom instrument för

fonden, får möjlighet att vända sig till Sverige med anhållan om ett marginalbidrag

för något till ett fondprojekt anknytande socialt ändamål. Som exempel

har fonden pekat på möjligheten av att Sverige bilateralt bekostar

uppförandet av bostäder för experter inom ett av Särskilda fonden finansierat

projekt, varvid lokal arbetskraft och även visst lokalt byggnadsmaterial

skulle kunna användas och ett element av utbildning ingå i bostadsbyggandet.

Detta bleve då ett bilateralt tekniskt biståndsprojekt parallellt och samordnat

med fondprojektet. Den nya möjligheten till samverkan med Särskilda

fonden bör kunna prövas under nästa budgetår och för ändamålet

avsättas motvärdet till en halv miljon dollar eller 2 640 000 kr. Om riksdagen

anvisar ett dylikt anslag bör Särskilda fonden notificeras om dess tillkomst.

Ansökningar bör prövas och anslaget administreras av nämnden för

internationellt bistånd. Det nya anslaget bör rubriceras »Bilateralt bistånd i

anslutning till FN:s Särskilda fond».

Utskottet. Särskilda fonden har en angelägen och central uppgift. Dess

verksamhet koncentreras på s. k. förinvesteringar, vilka exempelvis bestå

av att man systematiskt kartlägger de potentiella kapitalskapande tillgångar,

som finnas i u-länderna. Fonden har en mera koordinerande roll än andra

biståndsorgan genom att den mobiliserar olika fackorgans expertis i större

samlade hjälpprogram.

Olika omständigheter ha gjort, att fonden endast i relativt långsam takt

kunnat förbruka de anslag, som avsatts för vissa godkända projekt. Härvid

kan bl. a. erinras om att tiden mellan det etl projekt godkänts av fondstyrelsen

och till dess slutligt avtal träffats med mottagarlandet och det verkställande

organet brukat uppgå till nio månader eller mer. Eu förändring

till det bättre pågår emellertid. Samtidigt har antalet ansökningar ökat kraf
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

tigt. För närvarande äro ca 130 nya projekt aktuella till en beräknad kostnad

av 120 milj. dollar.

Utskottet delar statsrådets uppfattning, att den preferens för bistånd genom

multilaterala organ, som utmärkt svensk politik alltsedan hjälpen till

u-länder introducerades, gör det naturligt att främst vidga denna sektor av

u-hjälpen.

Med hänsyn till det anförda är utskottet berett tillstyrka, att anslaget för

nästa budgetår avsevärt höjes och har icke något att erinra mot att detsamma

bestämmes till 42,4 milj. kr. Detta innebär en anslagsökning av 15,2 milj.

kr. Härigenom skulle, såsom statsrådet framhållit, Sverige bli fondens största

bidragsgivare näst USA.

Utskottet delar statsrådets uppfattning, att en vidgning av nu ifrågavarande

sektor av u-hjälpen icke utesluter en nära samverkan mellan multilateral

och bilateral hjälp eller möjligheten i vissa fall av en integration

mellan de båda hjälpformerna. För att stimulera ett utbyte av svenska

fondbidrag och svenska tjänster kan det snarare vara önskvärt, att Sverige

fogar ett bilateralt hjälpmoment även till Särskilda fondens verksamhet.

Det må härvid erinras om att fondens utnyttjande av svenska resurser i

fråga om konsulter, entreprenörer och kapitalutrustning proportionellt för

närvarande ligger mycket under Sveriges andel av de pekuniära bidragen

till fonden. En bättre proportion härvidlag skulle uppenbarligen vara av

intresse för svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad.

Av propositionen framgår att Särskilda fondens direktör bemyndigats att

på »ad-hoc»-basis erbjuda u-länderna rådgivning rörande uppföljande med

investeringar, som finansierats av fonden. Denna service skulle betydligt

underlättas om fondledningen ägde kännedom om möjligheterna att få bilateralt

bistånd, som ansluter till fondens objekt. Utskottet anser i likhet med

statsrådet, att ett samarbete mellan fonden och svensk bilateral biståndsverksamhet

skulle kunna stimuleras genom att fonden eller de FN:s specialorgan,

som uppträda som instrument för fonden, få möjlighet att vända

sig till Sverige med anhållan om ett marginalbidrag för något till ett fondprojekt

anknytande socialt ändamål. För att kunna utnyttja denna möjlighet

vill utskottet tillstyrka, att ett nytt anslag, benämnt Bilateralt bistånd

i anslutning till FN :s Särskilda fond, anvisas. Utskottet har icke något att

erinra mot att detta anslag uppföres med 2 640 000 kr. Under punkten 10 i

det följande gör utskottet hemställan härom.

Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 359 och 11:425, såvitt nu

är i fråga, till Förenta Nationernas Särskilda fond för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 42 400 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

7

4:o) Förenta Nationernas barnfond (UNICEF). Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 21, s. 24) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förberörda båda likalydande motionerna 1: 3o9 av herrar Lager

och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl., i vilka yrkats bl. a. att

riksdagen fördubblar ifrågavarande anslag i förhållande till Kungl. Maj :ts

förslag,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Thorsten Larsson (1:464) och den andra inom andra kammaren

av herrar Grebäck och Gustafsson i Kårby (II: 554), i vilka hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning

av frågan om ett svenskt initiativ i FN beträffande en utvidgning av

skolmåltidsverksamheten som en komplettering till andra åtgärder i det

internationella biståndsarbetet i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 425 och II: 554.

Föregående års riksdag höjde det svenska bidraget med 50 procent till

3 900 000 kr. Sverige är medlem i barnfondens styrelse och har där verkat

för större utrymme åt förebyggande åtgärder, d. v. s. för mer tekniskt

bistånd i UNICEF:s humanitära verksamhet. För fjolårets riksdag anmäldes,

att ett delbelopp skulle avsättas för stöd åt undervisningsverksamhet

i anknytning till UNICEF. Resultatet härav bör avvaktas, innan

en ny anslagshöjning företages. Någon ökning av anslaget föreslås därför

inte för 1964/65.

Utskottet. Den verksamhet, som bedrives av den internationella barnfonden

(UNICEF) har alltid bedömts med intresse och uppskattning från

svensk sida. Det må härvid erinras om att förra årets riksdag höjde det

svenska bidraget till fonden med 50 procent. Det förutsattes därvid, att från

anslaget även skulle bestridas kostnaderna för viss av Sverige planerad

kursverksamhet inom UNICEF:s ram, avseende hälso- och sjukvård m. m.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning om lämpligheten av

att resultatet därav avvaktas innan ny anslagsökning företages. Utskottet

tillstyrker alltså, att anslaget uppföres med oförändrat belopp.

Utskottet vill framhålla, att under de senaste åren har kunnat konstateras

en nyorientering av UNICEF:s arbete, vilken i linje med svenska rekommendationer

innebär, att verksamheten inriktas mera på utbildning

och på integrerade projekt på mödra- och barnavårdsområdena. I dessa projekt

intar skolmåltidsverksamheten i och för sig en framträdande plats.

Ett initiativ från svensk sida att i enlighet med yrkandet i motionerna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

I: 464 och II: 554 stödja en särskild del i en sålunda samlad större utvecklingsplan

skulle enligt utskottets mening innebära en avvikelse från fondens

förutsatta nya inriktning. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

UNICEF ger betydande hjälp till bl. a. barnbespisningar. Fonden anskaffar

och tillhandahåller därvid själv en rad förnödenheter för sin verksamhet.

Distributionen av dessa förnödenheter omhänderhaves av lokala myndigheter

och organisationer. Nära samarbete äger rum med bl. a. WHO och

FAO. Det må jämväl erinras om att Röda korset, Rädda barnen in. fl. organisationer

bedriva en omfattande hjälpverksamhet på detta område. Under

hänvisning till det anförda torde ifrågavarande båda motioner icke böra föranleda

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu

är i fråga, till Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) för

budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.;

II. att motionerna I: 464 och II: 554 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

5:°) Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 22, s. 25) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m. fl. (I: 465) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin m. fl. (II: 559), hemställts bl. a., att riksdagen måtte

besluta höja anslaget till Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet

med 650 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag och därför till

Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet för budgetåret

1964/65 under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 650 000

kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 559.

Avtal om tillhandahållande och finansiering från svensk sida av s. k. biträdande

experter har under första halvåret 1963 ingåtts med FN, FAO och

FN.s Technical Assistance Board. En motsvarande överenskommelse har

vidare träffats med UNESCO. Förhandlingar i samma syfte har förts med

ILO och kontakter har även inletts med IAEA. Efterfrågan på svenska biträdande

experter för FN:s och dess fackorgans biståndsverksamhet kan

väntas växa.

Under innevarande budgetår står ett belopp av 2 000 000 kr. såsom anslagspost

under Fältprojekt till förfogande för förevarande ändamål. Un
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 19(>å

9

der budgetåret 1964/65 torde det biträdande expertprogrammet vara så

utbyggt, att rekryteringen kan ske i full omfattning för FN och de större

fackorganen (utom WHO) samt eventuellt även för de mindre.

Med hänsyn till de väsentligt ökade placeringsmöjligheterna och det stigande

intresset för denna biståndsform föreslår NIB att anslagsposten

uppräknas med 1 000 000 kr. till 3 000 000 kr. för budgetåret 1964/65,

vilket beräknas möjliggöra en nyrekrytering av 35 å 40 biträdande experter

förutom det 20-tal som kan förväntas förlänga sina tjänstgöringskontrakt

utöver innevarande budgetår.

Föredragande statsrådet framhåller, att utsändandet av biträdande experter

för den multilaterala biståndsverksamheten betraktas både av de

internationella organisationerna och av alltfler medlemsländer som en

effektiv biståndsform och även som en värdefull utbildningsväg för yngre,

blivande experter. För att i högre grad kunna tillmötesgå de internationella

organisationernas växande efterfrågan på svenska biträdande experter förordar

statsrådet att ett särskilt anslag uppföres för detta ändamål.

Utskottet. Under innevarande budgetår står ett belopp av 2 milj. kr. såsom

anslagspost under Fältprojekt till förfogande för förevarande ändamål.

Utskottet tillstyrker, att för nästa budgetår ett särskilt reservationsanslag

anvisas för ändamålet.

För att i högre grad kunna tillmötesgå de internationella organisationernas

växande efterfrågan på svenska biträdande experter synes utskottet

angeläget, att medelsanvisningen höjes. Utskottet har icke något att erinra

mot att anslaget uppföres med 3 milj. kr. Detta belopp beräknas möjliggöra

en nyrekrytering av 35 å 40 biträdande experter förutom det 20- tal, som kan förväntas förlänga sina tjänstgöringskontrakt utöver innevarande

budgetår. Därest det emellertid skulle visa sig möjligt att härutöver

placera ytterligare ett antal experter, förutsätter utskottet att Kungl. Maj :t

för täckande av härigenom uppkommande merkostnader äskar medel å

tilläggsstat eller gör framställning därom i nästa års statsverksproposition.

Syftet i det motionsvis gjorda yrkandet torde härigenom bliva tillgodosett.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 465 och II: 559, såvitt nu

är i fråga, till Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr.

6:o) övrigt multilateralt tekniskt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 23, s. 25—27) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b

Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna 1: 359 av herrar

Lager och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl. yrkats bl. a. att

ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 425.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kr.

Inom anslaget avses skola rymmas den andra och största etappen av de

hittills ingångna överenskommelserna med UNESCO, ILO och FAO om

viss utbildning av kvinnlig ungdom i Afrika.

Inom anslaget under denna rubrik bör vidare beräknas medel till FN:s

civila Kongofond, ävensom till vissa av FN och FN:s specialorgan planerade

eller nyinrättade utbildningsinstitut. Det kan erinras om generalförsamlingens

beslut att under 1964 inrätta ett FN-institut för utbildning och

forskning — utbildning närmast av internationella tjänstemän och förvaltningspersonal

i FN:s tjänst och i medlemsstaternas administration; vidare

om ett föreslaget FN-institut —- en utbyggnad av nuvarande FN-centre —

för brottsbekämpande med huvudsaklig inriktning på nya länder, dår sociala

omvälvningar och urbaniseringsprocesser skapat brottslighetsfaktorer;

samt erinras om det redan fungerande International Institute of Labour

Studies i Geneve, som sedan 1961 undervisar u-länder om arbetsmarknadsproblem

och sysselsättningsmetodik.

Utskottet anser det vara naturligt för Sverige att fortsättningsvis medverka

i de internationella ansträngningarna att påskynda viss utbildning av

kvinnlig ungdom i Afrika.

Med hänsyn härtill och då även övriga av föredragande statsrådet angivna

aktioner i regi av FN eller dess organ kunna komma att ställa anspråk

på multilateralt svenskt tekniskt bistånd under nästa budgetår tillstyrker

utskottet den äskade medelsanvisningen. Detta innebär en anslagshöjning

av 7 milj. kr.

Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 359 och II: 425, såvitt nu

är i fråga, till övrigt multilateralt tekniskt bistånd för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 12 060 000

kr.

Bilateralt tekniskt bistånd

7:o) Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 27—46) att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga av föredragande statsrådet förordade ändringar i personalförteckningen

för nämnden för internationellt bistånd, dels godkänna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

11

av statsrådet förordad avlöningsstat för nämnden för internationellt bistånd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till

Nämden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 2 614 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Segerstedt Wiberg (I: 252) och den andra inom andra kammaren av

fröken Elmén (II: 308), i vilka hemställts bl. a. att riksdagen måtte besluta

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära omprövning av den föreslagna PRverksamheten

inom NIB:s informationsbyrå innan ytterligare personal

anställes,

dels de förberörda båda likalydande motionerna 1:465 av herr Lundström

m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att riksdagen

måtte

a) dels besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalstat för

nämnden för internationellt bistånd inom en kostnadsram som är 200 000

kronor större än enligt Kungl. Maj :ts förslag, dels besluta höja anslaget till

Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft med 150 000 kronor utöver

Kungl. Maj :ts förslag till 400 000 kronor, dels ock i anledning härav

till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar för budgetåret

1964/65 under tredje huvudtiteln anvisa ett i jämförelse med Kungl. Maj:ts

förslag med 350 000 kronor förhöjt förslagsanslag om inalles 2 964 000 kronor;
b)

i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att det svenska bilaterala u-landsbiståndet

bör så långt som möjligt koncentreras till länder och regioner,

med vilka Sverige, t. ex. genom industrien eller missionen, redan har etablerat

kontakter;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande lämpliga

vägar att förbättra granskningsmöjligheterna och möjligheterna till värdering

från effektivitetssynpunkt (s. k. evaluering) av u-landsbiståndet,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sundin och Jonasson (1:467) och den andra inom andra kammaren

av herr Fälldin in. fl. (II: 553), i vilka hemställts bl. a. att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om prövning av lämpliga vägar

att förstärka riksdagens granskningsmöjligheter samt möjligheterna till

värdering ur effektivitetssynpunkt av u-landsbiståndet,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Virgin m. fl. (I: 470) och den andra inom andra kammaren av herr

Hcckscher in. fl. (II: 556), i vilka hemställts bl. a. att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

a) om skyndsam utredning angående biståndsverksamhetens administration,

planläggning och inriktning;

b) om att statskontoret fortlöpande skall få i uppdrag att granska den av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

nämnden för internationellt bistånd (NIB) bedrivna biståndsverksamheten

i vad avser dess fältprojekt.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna I: 252, II: 559, II: 553 och II: 556.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 723 000 kr.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»I statsverkspropositionen till 1963 års riksdag (III ht s. 24—25) anförde

jag bl. a., att de erfarenheter som vunnits under nämndens för internationellt

bistånd första verksamhetsår, 1962, visat, att en förstärkning av

den fasta personalen behövde företagas. Riksdagen godkände sedermera

Kungl. Maj:ts förslag att inrätta hos nämnden ytterligare 23 nya extra ordinarie

tjänster med samtidig indragning av två biträdestjänster. Antalet

befattningshavare enligt personalförteckning uppgår därmed innevarande

budgetår till sammanlagt 53.

Arbetsuppgifternas mångfald och komplicerade natur har emellertid föranlett

nämnden att för nästkommande budgetår begära en fortsatt kraftig

personalutbyggnad. Nämndens styrelse föreslår i petita inrättandet av 39

nya tjänster med samtidig indragning av 5 sekreterar- eller biträdestjänster,

d. v. s. ett nettotillskott av 34 tjänster. Nämnden understryker därvid,

att en sådan personalökning skulle ge nämnden möjligheter att i större utsträckning

än hittills ägna tid och arbete åt långsiktig planering, evalvering

av verksamheten och upporganisering av administrationen såväl hemma

som utomlands.

Behovet av en sådan upporganisering av administrationen framträdde

klart under hösten 1963. Statskontoret fick då i uppdrag att företaga en

skyndsam undersökning av nämndens organisation och personalbehov. Den

resulterade i den 14 november 1963 framlagda förslag till förändringar i

nämndens organisation och till personalförstärkningar vid nämnden. För

dessa förslag har redogörelse lämnats i det föregående. I fråga om statskontorets

förslag till personalförstärkningar överensstämmer dessa i stort sett

med vad nämndens styrelse angivit i petita. Statskontoret föreslår sålunda

ett tillskott av 31 nya befattningar.

Nämndens och statskontorets sammanfallande bedömningar bekräftar

nödvändigheten av en kraftig förstärkning av de personella resurserna.

De förändringar i nämndens organisation som föreslås av statskontoret

kan sammanfattas i fyra huvudpunkter. Den nuvarande planerings- och

budgeteringsbyrån skulle delas i två byråer, en planeringsbyrå och en projektadministrativ

byrå. Vidare skulle den av nämnden anordnade utbildningen

koncentreras till en byrå, nämligen expertrekryteringsbyrån. En

från övriga enheter fristående personalsektion skulle upprättas. Slutligen

skulle under en uppbyggnadsperiod av ett och ett halvt till två år en högt

kvalificerad, administrativt skolad expert tillföras nämnden för att leda den

administrativa delen av verksamheten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

13

Den av statskontoret sålunda utförda första organisationsundersökningen,

som bedrivits med all önskvärd snabbhet, har enligt min mening på ett

tillfredsställande sätt klarlagt viktiga organisatoriska problem, och de föreslagna

förändringarna finner jag i allt väsentligt ägnade att stärka nämndens

kapacitet.

Jag övergår härefter till att översiktligt kommentera innebörden av de

enskilda förslagen. I likhet med statskontoret finner jag sålunda att starka

skäl talar för att planeringsarbetet ägnas särskild uppmärksamhet. Denna

aspekt har även särskilt betonats av nämndens styrelse i dess anslagsäskanden.

Jag vill därför tillstyrka, att en särskild byrå tillskapas för planeringen

av det bilaterala tekniska biståndet. Till byrån bör även hänföras samordningen

av övriga planeringsuppgifter. Den nuvarande planerings- och

budgeteringsbyrån förvandlas till en projektadministrativ byrå. Gränsen

mellan planeringsbyråns och projektadministrativa byråns verksamhetsområden

bör dragas på sätt statskontoret föreslagit, nämligen att planeringsbyrån

svarar för handläggning av biståndsprojekten från deras initiering

fram till länderavtalens ingående medan ansvaret för projektens förverkligande

och vidare administration samt avveckling skall åvila projektadministrativa

byrån. Det synes vidare ändamålsenligt att låta den faktiska

hemmaadministrationen av projekten åligga särskilda projektsekreterare.

Beträffande utbildnings- och kursverksamheten framför statskontoret

det förslaget, att expertrekryteringsbyrån förstärks med en utbildningssektion

med uppgift att uppgöra långsiktiga utbildningsprogram för experter

och stipendiater. Detta skulle ha till följd, att stipendiatbyråns nuvarande

kursenhet skulle överföras till nämnda sektion. Statskontoret är av den

uppfattningen att man i största möjliga utsträckning bör söka förverkliga

en integration i utbildningsansträngningarna. Den kompletterande fackutbildningen

av experter och stipendiater, vilken är en av de angelägnaste

uppgifterna för nämndens utbildningsverksamhet, bör sålunda enligt statskontoret

t. ex. vara en kombination av stipendiat- och expertutbildning för

fältprojekten. En sådan inriktning av utbildningsverksamheten bör väsentligt

underlättas om all målinriktad utbildning förlägges till en enhet.

Frågan om utbildningsverksamhetens inriktning torde enligt min mening

böra närmare utredas av nämnden och i sinom tid underställas Kungl.

Maj:t för principiellt ställningstagande. I avvaktan härpå har jag emellertid

intet att erinra emot att statskontorets förslag om sammanförande till en

enhet inom expertrekryteringsbyrån av all utbildningsverksamhet avseende

såväl svenska experter som utländska stipendiater tillämpas försöksvis.

De personaladministrativa uppgifterna, som hittills varit splittrade på

olika enheter inom sekretariatet, föreslås av statskontoret sammanförda till

en pcrsonalsektion, som skulle vara uppdelad i en personaldelalj för personal-

och löneadministrativ verksamhet och en kanslidetalj för allmänna

kanslifunktioner. Detta förslag synes mig vara cn påtaglig förbättring mot

nuvarande ordning. Det förefaller även riktigt att sektionen på sätt stats
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1965

kontoret föreslagit jämväl har hand om personalärendena rörande fältpersonal.

Slutligen har statskontoret framfört det förslaget att nämndens sekretariat

under en övergångstid skulle tillföras en högt kvalificerad administrativ

expert med huvudsaklig uppgift att direkt under generalsekreteraren

leda det administrativa arbetet. Han skulle därvid äga rätt närvara vid styrelsens

sammanträden med därav följande rätt och skyldighet att, om han

så finner befogat, anmäla mot styrelsens beslut avvikande mening. Personal-

och kameralsektionerna skulle tills vidare stå under denne experts

ledning.

Förevarande förslag synes mig vara synnerligen värdefullt och angeläget.

Min avsikt är att senare idag för Kungl. Maj :t föreslå, att en dylik befattningshavare

snarast knytes till nämndens sekretariat.

Statskontoret har härutöver framlagt vissa ytterligare förslag av organisatorisk

art avseende bl. a. stipendiatbyrån och informationsbyrån. De

föreslagna åtgärderna synes mig vara väl motiverade och ägnade att främja

dessa enheters effektivitet, varför jag kan tillstyrka att de genomföres.

Jag önskar särskilt framhålla, att informationsbyrån bör få förutsättningar

att lämna en aktiv och aktuell information om u-hjälpen i dess

olika former och att riktlinjerna för kontakterna med press, TV och radio

såsom statskontoret förordat bör utformas av styrelsen.

I sin promemoria har statskontoret gjort vissa uttalanden rörande lämpliga

beslutsnivåer inom nämnden. Det torde ankomma på styrelsen att pröva

dessa rekommendationer och besluta i anledning därav. Jag delar statskontorets

mening, att en utsträckt delegering av beslutanderätten i fråga

om verkställighetsåtgärder till byråchef och även enligt min mening till

byrådirektörs- eller sekreterarnivå kan komma att främja en snabbare

handläggning av ärendena.

Frågan om rådets ställning och insatser torde böra övervägas av nämndens

styrelse och förslag härom i sinom tid underställas Kungl. Maj:t.

Vad statskontoret i övrigt rekommenderat innefattande bl. a. rationaliseringsåtgärder

lämnar jag här utan kommentarer, men jag förutsätter att

nämnden i sin fortsatta verksamhet beaktar de enskilda förslagen.

Beträffande den personal som erfordras inom sekretariatet nästkommande

budgetår ansluter jag mig så gott som helt till statskontorets förslag. Av

mig förordad personaluppsättning framgår av följande tablå,1 som upptar

samtliga befattningshavare jämte lönegrader. Beträffande de föreslagna

lönegradsplaceringarna har överläggningar ägt rum med vederbörande

personalorganisationer.

Förslaget innebär sålunda, att nämndens personal kommer att kunna öka

till (53 + 31 nya) 84 befattningshavare. Den enda skillnad som föreligger

mellan detta och statskontorets förslag är att två extra ordinarie sekreterar1

Ej här medtagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

15

tjänster i högst A 23 föreslås inrättade i stället för två av statskontoret förutsatta

extra tjänster i högst samma lönegrad.

Såsom statskontoret framhållit är den här framlagda personalplanen av

provisorisk karaktär. Den bör dock kunna tillgodose de aktuella behoven.

Medel bör anvisas därutöver för anställning av tillfällig arbetskraft.

I viss utsträckning torde den nya organisationen böra genomföras redan

innevarande budgetår genom inrättande av extra tjänster på anslagsposten

till tillfällig arbetskraft. Det torde få ankomma på nämnden att anmäla

de överskridanden som erfordras innevarande budgetår för ett successivt

genomförande av det av mig förordade organisationsförslaget.

I likhet med vad som nu är fallet bör särskilda medel ställas till förfogande

för arvodering av kvalificerade experter såväl för planering som för

projektering. Jag beräknar härför ett belopp av 150 000 kr. För anställning

av tidigare nämnd tillfällig arbetskraft vid nämnden beräknar jag dessutom

ett belopp av 100 000 kr. Avlöningsstatens anslagspost till ersättningar till

expertis och tillfällig arbetskraft torde således uppföras med 250 000 kr.

De av mig framlagda förslagen medför att förevarande anslag torde höjas

med 891 000 kr. och uppföras med 2 614 000 kr.»

Utskottet. Med hänsyn bl. a. till den kritik, som riktats mot nämnden för

internationellt bistånd i dess handhavande av biståndsverksamheten, uppdrogs

åt statskontoret den 18 september 1963 att företaga utredning av

personalorganisationen och administrationen inom nämnden. Den 1 november

1963 utvidgades statskontorets nämnda uppdrag att jämväl omfatta

relationerna mellan nämnden och dess fältprojekt. Den 3 januari 1964 uppdrogs

vidare åt ämbetsverket att förutsättningslöst pröva möjligheterna till

en närmare samordning av de olika biståndsformernas centrala administration

i syfte att åstadkomma en rationell förvaltning av u-hjälpsanslagen

och effektiva förbindelselinjer till de svenska biståndsprojekten i u-länderna.

Av prövningen föranledda förslag borde framläggas i tid, som möjliggjorde

förslag till vårriksdagen 1965.

Den 14 november 1963 överlämnade statskontoret såsom en första etapp

av undersökningen en rapport med förslag till organisation av nämnden.

Till grund härför har legat nuvarande omfattning och inriktning på verksamheten

vid nämnden. Beträffande denna del av undersökningen fortsätter

statskontoret med detaljerad genomgång och penetrering av de administrativa

rutinerna inom nämnden.

De förändringar i nämndens organisation, vilka med tillstyrkan av föredragande

statsrådet nu föreslås av statskontoret, innebära i huvudsak följande.

Den nuvarande planerings- och budgeteringsbyrån delas i två byråer, en

planeringsbyrå och en projektadministrativ byrå. Vidare koncentreras den

av nämnden anordnade utbildningen till en byrå, nämligen expertrekryte
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

ringsbyrån. En från övriga enheter fristående personalsektion upprättas.

Slutligen skall enligt förslaget under en uppbyggnadsperiod av ett och ett

halvt till två år en högt kvalificerad, administrativt skolad expert tillföras

nämnden för att leda den administrativa delen av verksamheten.

Statskontoret har i sin utredning särskilt understrukit planläggningens

betydelse. Utskottet kan helt ansluta sig till vad statskontoret härutinnan

anfört. Starka skäl tala sålunda för att nämndens organisation får en sådan

utformning, att planeringsfunktionen särskilt beaktas. För att planeringen

skall kunna utföras på ett fullständigt och systematiskt sätt finner utskottet

i likhet med statskontoret det nödvändigt, att denna verksamhet i organisatoriskt

hänseende skiljes från det mera löpande arbete, som sammanhänger

med pågående projekt. Såsom statskontoret framhållit betingas detta

bl. a. av uppgifternas skilda karaktärer, vilket vid ett sammanförande

kan verka menligt på endera arbetet.

Utskottet tillstyrker alltså i likhet med föredragande statsrådet, att planeringsarbetet

— avseende huvudsakligen det bilaterala biståndsarbetet —

utbrytes ur nuvarande planerings- och budgeteringsbyrån och förlägges till

en särskild planeringsbyrå, till vilken även samordningen av övriga planeringsuppgifter

hänföres.

Mot den föreslagna gränsdragningen av arbetsuppgifterna mellan planeringsbyrån

och den projektadministrativa byrån synes utskottet icke något

vara att erinra.

Mellan rekrytering och utbildning för u-landstjänstemän finnes ett naturligt

organisatoriskt samband. Detta gäller ej minst ur planeringssynpunkt.

Utskottet finner därför goda skäl tala för statskontorets av statsrådet

biträdda förslag om sammanförande av all utbildningsverksamhet avseende

såväl svenska experter som utländska stipendiater. Då emellertid,

enligt vad statsrådet framhållit, frågan om utbildningsverksamhetens inriktning

kommer att bli föremål för utredning, torde den nu föreslagna organisationen

böra tillämpas försöksvis.

De personaladministrativa funktionerna äro för närvarande splittrade på

flera arbetsenheter. Det synes angeläget, att härvidlag en större samordning

och en fastare organisation åstadkommes. Med hänsyn härtill och till

uppgifternas vikt och omfattning vill utskottet tillstyrka, att en särskild arbetsenhet

— en personalsektion — tillskapas för dessa uppgifter.

Utskottet finner skäl tala för att organisationen temporärt förstärkes med

en högt kvalificerad administrativ kraft. Denne bör placeras direkt under

generalsekreteraren med uppgift att överse och leda det administrativa arbetet

inom sekretariatet.

Ett viktigt led i biståndsarbetet utgör informations- och upplysningstjänsten.

Statskontoret har föreslagit att dessa arbetsuppgifter tills vidare

och som hittills inordnas i en särskild enhet — informationsbyrån_med

en byråchef i ledningen. Byrån föreslås bli indelad i en PR-sektion och en

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196i

17

allmän sektion för bl. a. dokumentations-, arkiv- och bibliotekstjänst. Till

byrån skola knytas två sekreterare. PR-sektionen bör fast förankras i verkets

ledning och ges förutsättningar att lämna aktiv, allsidig information

om u-hjälp i alla dess former.

1 motionerna I: 252 och II: 308 liar yrkats bl. a. att frågan om den föreslagna

PR-verksamheten inom informationsbyrån bör omprövas. Det framhålles

i anslutning härtill, att de frivilliga organisationer, som syssla med

upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor, äro väl lämpade att sprida kunskap även om det arbete, som bedrives

inom nämnden. Beträffande frågan om informationstjänstens lämpliga

organisatoriska anknytning har statskontoret ansett den del av byråns arbetsområde,

som avser PR-verksamheten, vara en uppgift, som intimt är

sammankopplad med verksledningens allmänna funktioner och därför böra

direkt underställas denna för att kunna verka som ett ledningens rådgivande

stabsorgan.

Utskottet anser en effektivisering av informationsbyrån nödvändig. Det

nu framlagda förslaget är närmast att betrakta som en försöksorganisation.

Erfarenheterna av densamma få utvisa i vad mån ändringar däri av olika

skäl kunna befinnas påkallade. Utskottet kan därför tillstyrka förslaget i

denna del. I likhet med statsrådet vill utskottet särskilt framhålla, att informationsbyrån

bör få förutsättningar att lämna en aktiv och aktuell information

om u-hjälpen i dess olika former till alla intresserade organ,

press, radio och TV samt icke minst bildningsorganisationerna. Därvid

böra för svensk statsförvaltning gällande offentlighetsprinciper tillämpas.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionerna I: 252 och II:

308, såvitt nu är i fråga.

Vad beträffar nämndens personalplan överensstämmer statskontorets förslag

till personalförstärkningar i stort med vad nämndens styrelse angivit

i petita för nästa budgetår. Statskontoret föreslår sålunda ett tillskott av

31 nya befattningar. Nämndens och statskontorets sammanfallande bedömningar

torde utvisa angelägenheten av en kraftig förstärkning av de personella

resurserna.

Vid sin granskning av förslaget i denna del, som övergångsvis torde kunna

tillgodose de aktuella behoven, har utskottet ansett detsamma böra godtagas.

Med hänsyn härtill och då såsom nämnts den föreslagna organisationen

är att betrakta som ett provisorium i avvaktan på resultatet av statskontorets

fortsatta utredningsarbete, är utskottet icke berett tillstyrka den

ytterligare uppräkning av anslaget med 350 000 kr., som yrkas i motionerna

I: 465 och II: 559. Dessa motioner avstyrkas alltså, såvitt nu är i fråga.

Riksdagen har tidigare uttalat, att målsättningen på längre sikt för den

svenska biståndsverksamheten är att en procent av nationalinkomsten skall

disponeras för ändamålet. Med hänsyn till den sålunda förutsatta kraftiga

ökningen av biståndsgivningen kommer, såsom i motionerna 1:470 och II:

2 Dihang till riksdagens protokoll 19Gb. G samt. Nr

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b

556 framhållits, alldeles speciella krav att ställas på verksamhetens administration

och planläggning. Det är därför enligt utskottets mening av stor

betydelse, att en närmare samordning sker av de olika biståndsformernas

administration liksom att planläggningsfunktionen väl tillgodoses med

hänsyn till alla särskilda förhållanden i mottagarlandet. Vidare är det

angeläget, att de erfarenheter, som samlats på andra håll i motsvarande

verksamhet, till fullo utnyttjas. I de båda motionerna framhålles vidare

vikten av att åstadkomma en administrativ samordning av den av statsmedel

finansierade biståndsverksamheten och den på kommersiell basis

grundade. Med ökade bilaterala insatser kommer en dylik samordning att

framstå som allt viktigare. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att

riksdagen tidigare uttalat, att frågan om de privata kommersiella insatsernas

betydelse för u-länderna vore värd all uppmärksamhet. Denna fråga

är i viss mån avhängig av möjligheten att skapa någon form av skydd för

investeringar mot politiska risker inom u-länderna. Utskottet återkommer

härtill under punkten 16 i det följande.

Den i det föregående behandlade frågan om biståndsverksamhetens planering

sammanhänger med spörsmålet om inriktningen på länder och verksamhetsområden

av nya aktiviteter. Även detta spörsmål har berörts i

motionerna 1:470 och 11:556 samt i motionerna 1:465 och 11:559. Utskottet

vill i anledning härav erinra om att allenast två år förflutit sedan

riksdagen år 1962 godtog av Kungl. Maj :t framlagt förslag till riktlinjer

för det svenska utvecklingsbiståndet. Det är emellertid angeläget, att biståndsverksamheten

successivt anpassas efter vunna erfarenheter och den

snabba utveckling i olika hänseenden, som äger rum i berörda länder. Att

— som motionärerna framhållit — våra biståndsinsatser icke böra splittras

på alltför många länder och ämnesområden är uppenbart. Det synes utskottet

alltså betydelsefullt, att den av statsmakterna i olika sammanhang

fastslagna riktpunkten om en viss koncentration av dessa insatser fasthålles.

Det må erinras om att sedan budgetåret 1962/63 antalet mottagarländer

ökat från 8 till nu föreslagna 14 samt antalet fältprojekt från 13

till 23. Över hälften av projekten äro dock koncentrerade till 4 av länderna.

Inriktningen på de två ursprungliga ämnesområdena yrkesutbildning (inkl.

lägre teknisk utbildning) och hälsovård (inkl. familjeplanering) är fortfarande

mycket markerad, ehuru en viss differentiering inom dessa har

skett. I de berörda motionerna torde emellertid åsyftas en ytterligare koncentration

av insatserna, varjämte också frågan om den geografiska inriktningen

av biståndsverksamheten aktualiserats.

Såsom inledningsvis under nu ifrågavarande punkt anförts kommer statskontoret

i en andra etapp av sitt utredningsarbete att behandla de i de sistnämnda

båda motionerna berörda spörsmålen. Enligt vad utskottet inhämtat

avses undersökningarna omfatta en kartläggning av den internationella

biståndsverksamhetens omfattning och administration samt erfarenheten

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b

19

av denna inom statliga och halvstatliga organ. Såvitt möjligt komma även

de i detta sammanhang aktuella insatser i de underutvecklade länderna,

som gjorts av svenska företag och frivilliga organisationer, att inkluderas i

kartläggningen. För att erhålla tillräckligt uttömmande underlag för bedömning

av de svenska histåndsinsatsernas framtida administration har det

även ansetts nödvändigt att söka få del av erfarenheterna »på fältet» och

andra länders samt internationella organisationers erfarenhet beträffande

biståndsverksamhetens uppbyggnad och administration. Kartläggningen

kommer även att syfta till att fastlägga erforderliga kontaktlinjer och det

beslutsunderlag, som erfordras för bedömning av och val mellan olika biståndsalternativ.

Av nämndens petitaskrivelse framgår därjämte, att inom densamma för

närvarande pågår en långsiktig planering rörande Sveriges bilaterala tekniska

bistånd, varvid skisseras ett program för en period, omspännande ett

flertal budgetår. Detta skall ange fältverksamhetens länderomfattning och

ämnesinriktning samt målsättningen för utvidgningen av övriga aktiviteter.

Inom kort torde alltså föreligga ett samlat underlag för en allsidig bedömning

av det svenska utvecklingsbiståndets planläggning, omfattning

och fortsatta inriktning. Åtskilliga av de i berörda motioner aktualiserade

frågorna torde därvid bli besvarade. Av särskild vikt är enligt utskottets

mening att få klarlagt, om fördelar stå att vinna vid en ytterligare koncentration

av biståndsverksamheten samt huruvida en omprövning av den

geografiska inriktningen är önskvärd. De medel, vårt land kan ställa till

de underutvecklade ländernas förfogande, äro, icke minst mot bakgrunden

av de föreliggande behoven, starkt begränsade. Det är självfallet därför angeläget,

att till förfogande ställda resurser givas största möjliga effekt. Det

bör prövas huruvida i länder, där svensk mission och svensk exportindustri

sedan länge byggt upp kontaktpunkter och förvärvat erfarenheter

och kunskaper, samordnade insatser böra vidtagas syftande dels till långsiktigt

verkande basinvesteringar, dels till vidareutveckling av de kommersiella

åtgärderna. I vad mån sådan koordinerad verksamhet förutsätter

ett utbyggt samarbete även här hemma mellan staten och exportindustrien

förtjänar klarläggas. Frågan huruvida kapitalexport till u-länderna

skall kunna förknippas med villkor om utnyttjande av svensk företagsamhet

hör också till de problem, som böra belysas i sammanhanget och vilka

få allt större betydelse i samma mån som andra kapitalgivande länder tilllämpa

s. k. bunden långivning. Som utskottet erinrat under punkten 3 i

fråga om Särskilda fondens verksamhet, ligger fondens utnyttjande av

svenska resurser i fråga om konsulter, entreprenörer och kapitalutrustning

proportionellt mycket under Sveriges andel av de pekuniära bidragen till

fonden.

Utskottet förutsätter alltså, att en allsidig bedömning av det svenska ut
2f

Itihang till riksdagens protokoll 196b. G samt. Nr .5.1

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

vecklingsbiståndets problematik kommer att ske sedan nu pågående utredningar

slutförts. Det får också förutsättas, att samråd därvid kommer att

ske med företrädare för näringslivet och de organisationer i övrigt, som

aktivt bidragit i det internationella biståndsarbetet. Med liänsyn till det

anförda torde syftet i motionerna I: 465 och II: 559 samt I: 470 och II: 556,

såvitt nu är i fråga, bli tillgodosett. Utskottet anser sig därför böra i anledning

av desamma begränsa sig till att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge

till känna vad utskottet sålunda anfört.

Frågan om kontroll och värdering av biståndsverksamhetens handliavande

och utvecklingseffekt har behandlats i motionerna 1:465 och 11:559,

I: 467 och II: 553 samt I: 470 och II: 556. Utskottet vill i anledning härav

erinra om att en räkenskapsmässig men även saklig kontroll av den bilaterala

verksamheten fortlöpande sker i riksrevisionsverket. Vidare må nämnas,

att statskontoret i sitt förberörda betänkande föreslagit, att den ekonomiska

bevakningen av anslagen för fältprojekten och det primära budgetarbetet

skall ske inom nämndens projektadministrativa byrå. Evalueringen

av olika projekt borde även ske inom byrån. Vidare har statskontoret funnit

önskvärt att i vissa fall företages en mera grundlig sakkontroll, som bör

utföras av sakkunnig inom det berörda området i samarbete med företrädare

för styrelse eller sekretariat.

Uppenbart är att den förutsatta växande omfattningen av biståndsverksamheten

kräver ökad insyn och ökade garantier för att medlen komma

till riktig användning. Det är därför angeläget att på detta område få till

stånd en tillsyn över verksamheten av samma omfattning och innebörd

som beträffande statlig verksamhet i övrigt. De i motionerna berörda spörsmålen,

som innebära många svårlösta problem, synas utskottet värda

största uppmärksamhet. Utskottet delar därför motionärernas mening, att

en närmare undersökning i ämnet bör komma till stånd. Det synes utskottet

naturligt, att en sådan utredning verkställes av statskontoret i anslutning

till ämbetsverkets undersökning rörande nämndens administration

och organisation. Därvid torde det i motionerna 1:470 och 11:556 framställda

förslaget om en fortlöpande sakrevision genom statskontorets försorg,

i vad avser fältprojekten, böra undersökas.

Under hänvisning till det anförda vill utskottet i anledning av de förenämnda

motionerna 1:465 och 11:559, 1:467 och 11:553 samt 1:470 och

II: 556 hemställa, att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning rörande

förstärkning av granskningsmöjligheterna och möjligheterna till evaluering

av biståndsverksamheten.

Utskottet hemställer,

I. att motionerna 1: 252 och II: 308, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b 21

samt med avslag å motionerna I: 465 och II: 559, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för nämnden för internationellt bistånd

som föranledas av vad föredragande statsrådet föreslagit

i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för den 3 januari 1964;

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnden för internationellt

bistånd, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 46 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 64 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 1 540 000

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 714 000

Summa kr. 2 614 000

c) till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

2 614 000 kr.;

III. alt riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 465

och II: 559, I: 467 och II: 553 samt I: 470 och II: 556, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om utredning rörande frågan om förstärkning av

granskningsmöjligheterna och möjligheterna till evaluering

av u-1 and sbiståndet;

IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 465

och 11:559 samt 1:470 och 11:556, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört rörande biståndsverksamhetens

geografiska inriktning m. m.;

V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 470

och II: 556, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört rörande biståndsverksamhetens

administration och planläggning.

8:o) Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Omkostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 47 och 48) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 390 000 kr.

Nämnden anhåller om en höjning av omkostnadsanslaget med 270 000 kr.

Härav faller 30 000 kr. på anslagsposten reseersättningar in. m., 50 000 kr.

på posten telegram, telefon och annonsering, 15 000 kr. på posten bokinköp,

bindning av böcker och handlingar, 125 000 kr. på posten övriga expenser

samt 50 000 kr. på anslagsposten publikationstryck m. m.

Av ökningen å 125 000 kr. på posten övriga expenser faller 45 000 kr. på

en delpost för informationskurser och -konferenser, som beräknats till

60 000 kr. mot för närvarande 15 000 kr. En dylik ökning skulle möjliggöra

en intensifiering av nämndens informationsverksamhet.

Ökningen å 50 000 kr. på anslagsposten publikationstryck avser att möjliggöra

dels reguljär produktion och distribution av aktuella trycksaker,

dels framställning av stillfilmer och stillbilder och dels produktion av film

om det svenska biståndsarbetet och u-landsproblem överlag.

Föredragande statsrådet förordar, att omkostnadsanslaget för nämnden

för internationellt bistånd uppräknas med sammanlagt 200 000 kr. Detta

innebär, att för informationskurser och -konferenser förutses kostnader å

högst 40 000 kr. och för publikationstryck en oförändrad medelstilldelning

av 100 000 kr., medan övriga av nämnden begärda höjningar tillstyrkes.

Utskottet. Vid sin granskning av anslagsberäkningarna har utskottet icke

funnit något vara att erinra, varför utskottet tillstyrker det äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nämnden för internationellt bistånd

(NIB): Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 590 000 kr.

9:o) Fältprojekt. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 26, s. 48—

57) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 23 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Nyman och Wallmark (I: 95) samt den andra inom andra kammaren

av herr Broberg in. fl. (II: 121), i vilka hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala, att NIB bör beakta möjligheterna

att bistå svenska dotterföretag i u-länderna och att NIB tar upp denna fråga

till diskussion med lämpliga svenska företagarorganisationer,

dels de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar Lager

och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl., i vilka hemställts bl. a.

att ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson (1:459) och den andra inom andra kammaren av herrar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196''r

23

Wahrendorff och Dahlgren (11:562), i vilka hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning samt förslag

beträffande frågan om svenska experter på kooperation och handel i

u-länderna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Axel Kristiansson och Svanström (I: 463) och den andra inom

andra kammaren av herrar Boo och Larsson i Borrby (II: 549), i vilka hemställts

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

av frågan hur ett svenskt forskningscentrum för familjeplanering

skall utformas och var det skall lokaliseras samt om hur den svenska

biståndsinsatsen inom familjeplaneringens område väsentligt skall kunna

utvidgas,

dels de förberörda båda likalydande motionerna 1:465 av herr Lundström

m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom riksdagens mening giva

till känna vad i motionerna anförts angående användande av s. k. ulandslag

i biståndsarbetet,

dels de förberörda båda likalydande motionerna I: 467 av herrar Sundin

och Jonasson samt II: 553 av herr Fälldin m. fl., i vilka hemställts bl. a.

att riksdagen måtte vid behandlingen av anslaget Fältprojekt uppräkna

Kungl. Maj :ts förslag med 250 000 kronor till 1 000 000 kronor, att disponeras

för u-landslag enligt vad i motionerna anförts samt därvid uttala, att

medel ställda till förfogande för ospecificerade fältprojekt må kunna användas

för direkt stöd till missionen samt idella och fackliga organisationer

i enlighet med vad som i motionerna har anförts,

dels ock en inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl.

väckt motion (II: 558), vari hemställts att riksdagen måtte

dels besluta att, av de medel vilka f. n. står till NIB:s förfogande ehuru

de icke kunnat utnyttjas, tio miljoner kr. skall ställas till de kristna samfundens

disposition för dessas hjälpverksamhet i u-länder via missionen,

varvid fördelningen av medlen på de olika samfunden skall ske enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande,

dels uttala att samfundens redovisning för medlens disponerande skall

ske direkt till Kungl. Maj:t och icke till eller över NIB.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 1:95, 11:425, 1:459, 11:549, 11:559, 11:553 och

II: 558.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 23 000 000 kr.

Utskottet. Såsom av propositionen framgår har riksdagen för innevarande

budgetår ställt 23 milj. kr. till förfogande för bilaterala fältprojekt, vartill

kommer en reservation av 10,5 milj. kr. under ifrågavarande anslag vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

utgången av budgetåret 1962/63. Sålunda står ett belopp av 33,5 milj. kr.

till förfogande för fältprojekt under innevarande budgetår. Nämnden för

internationellt bistånd har i sin petitaskrivelse beräknat anslaget Fältprojekt

för nästa budgetår till 35 milj. kr. Sedermera har nämnden dels anmält,

att en reservation av ca 5 milj. kr. kan komma att föreligga den 30 juni

1964, dels vid förnyad prövning på grundval av bl. a. planeringsarbetets

aktuella läge funnit det kassamässiga behovet under budgetåret 1964/65

kunna beräknas understiga det i petitaskrivelsen upptagna beloppet med

ca 4 milj. kr. Med hänsyn härtill och då föredragande statsrådet ansett

lämpligt att ur förevarande anslag utbryta posten Biträdande experter, som

av nämnden beräknats till 3 milj. kr., har anslaget Fältprojekt föreslagits för

nästa budgetår uppfört med 23 milj. kr. Detta innebär oförändrad medelsanvisning.

Utskottet har under punkten 7 anfört vissa synpunkter beträffande länder-

och ämnesinriktning inom den del av nämndens verksamhet, som utgöres

av de egentliga fältprojekten. Av största betydelse är att valet av

biståndsprojekt sker efter allsidigt övervägande med höga krav på kumulativ

effekt av biståndsinsatserna och att valet fullföljes med en successiv

värdering och fortlöpande kontroll av skilda insatser på det tekniska biståndets

område. Med större resurser följa ökade krav att medlen disponeras

på ett riktigt sätt.

Såsom utskottet i det föregående framhållit innefatta de nu framlagda

förslagen 23 fältprojekt i 14 länder, av vilka 4 äro mottagarländer för

mer än halva antalet projekt. Av projekten falla två tredjedelar inom områdena

yrkesundervisning samt hälsovård inklusive familjeplanering.

Utskottet har vid sin granskning av den föreslagna omfattningen och

inriktningen av biståndsverksamheten i fråga om fältprojekt funnit förslagen

stå i överensstämmelse med den av riksdagen tidigare angivna målsättningen

för här ifrågavarande verksamhet.

Under anslaget har räknats med en ny anslagspost, benämnd Ospecificerade

fältprojekt. Anslagsposten, som föreslås upptagen till 6,3 milj. kr., är

avsedd att reserveras för tillmötesgående av sådana framställningar från

u-länder, som icke kunnat förutses vid tidpunkten för avgivandet av nämndens

petita. Vidare avses anslaget kunna användas dels för bilaterala

svenska biståndsinsatser med viss anknytning till projekt, som administreras

av FN:s fackorgan, och dels för utvidgning av redan inledda fältprojekt,

om vilka full klarhet icke förelåg vid avgivandet av nämnda petita.

Av anslagsposten förutsättes ett belopp av 100 000 kr. få disponeras för

utgifter i samband med planläggning av fältprojekt.

Utskottet har icke något att erinra mot att en särskild anslagspost upptages

för nu angivna ändamål.

I motionen 11:558 har under hänvisning till att under anslaget Fältprojekt

en reservation av 21 650 000 kr. står till förfogande föreslagits, att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

25

av förefintlig behållning ett belopp av 10 milj. kr. genom förmedling av

Kungl. Maj :t ställes till de kristna samfundens inissionsorgans disposition

för dessas humanitära hjälp- och utvecklingsverksamhet i u-länderna.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att missionsorganisationerna

främst genom i Sverige insamlade medel sedan gammalt bedriva en omfattande

och uppskattad hjälpverksamhet inom ett flertal u-länder. Enligt

utskottets mening är det synnerligen önskvärt, att den sålunda bedrivna

verksamheten i görlig mån upprätthålles. Utskottet vill härvid erinra om

att medel från »Sverige Hjälper»-insamlingen i rätt stor utsträckning disponerats

för bidrag till missionens tekniska biståndsverksamhet. Nämnden

för internationellt bistånd har i sina petita för nästa budgetår utgått från

att vid medlens disponerande framdeles missionens verksamhet bör beaktas

i minst samma omfattning som tidigare.

Såsom utskottet i det föregående framhållit beräknas reservationen under

anslaget vid utgången av innevarande budgetår rätteligen uppgå till

ca 5 milj. kr. Denna behållning, som uppkommit till följd av förseningar i

planering eller genomförande av projekt, har alltså redan intecknats i

Kungl. Maj :ts anslagsäskande för nästa budgetår. Några reservationsmedel

därutöver torde alltså icke stå till förfogande. Med hänsyn till det anförda

och då utskottet icke anser sig för i motionen II: 558 avsett ändamål böra

föreslå en uppräkning av anslaget, avstyrkes motionen. Utskottet vill erinra

om att anslag under senare år lämnats till vissa punktinsatser genom svenska

missionen. Det synes utskottet naturligt att så också sker i fortsättningen.

Utskottet förutsätter i anslutning härtill, att om det skulle framkomma

bidragsändamål på ifrågavarande område, för vilka missionen anser statligt

stöd särskilt påkallat och som uppfylla kriterierna på tekniskt bistånd

i vanlig ordning, behovet därav tillgodoses, i den mån detta är möjligt, av

medel under nu ifrågavarande anslag. Utskottet åsyftar härvid närmast anslagsposten

Ospecificerade fällprojekt.

Av samma skäl som nu anförts synes det utskottet i princip icke vara något

att erinra mot det i motionerna 1:467 och 11:553 framförda förslaget

att medel ställda till förfogande för ospecificerade fältprojekt må kunna

användas för direkt stöd till av missionen samt av ideella och fackliga organisationer

igångsatta tekniska biståndsprojekt.

Däremot kan utskottet icke ansluta sig till det i motionen II: 558 framförda

förslaget att missionssamfundens redovisning för dispositionen av

eventuellt tilldelade medel skall ske direkt till Kungl. Maj:t och icke till

eller över nämnden. Förslaget i denna del innebär en avvikelse från strävandena

att med hänsyn till behovet av samlad överblick och koordination

av olika utvecklingsfrämjande åtgärder koncentrera biståndsfrågornas

handläggning — vare sig de äro av bilateral eller multilateral karaktär —

till nämnden.

Av det äskade anslaget till fältprojekt avses ett belopp av 750 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196k

för experimentell verksamhet med s. k. u-landslag. Till stöd för förslaget

har framhållits, att ett stigande intresse för svenska biståndsinsatser av

s. k. frivilligtyp kunnat konstateras. Den experimentella verksamheten har

ansetts böra inledas med att team av jordbruks- eller hantverkskaraktär

knytas till vissa svenska fältprojekt eller till svenska experters verksamhet

i övrigt. För den närmare utformningen av denna verksamhet har, såsom

av propositionen framgår, en särskild utredning igångsatts.

Utskottet vill erinra om att frågan om främjande av frivilliga insatser

inom biståndsverksamheten till u-länderna var föremål för prövning av

förra årets riksdag. Utskottet underströk, då vikten av att, även om frivilligarbetaren

icke behövde vara expert, frivilliginsatsen dock måste vara

ett kvalificerat arbete. Under denna och av utskottet då angivna övriga förutsättningar,

som också understrukits i motionerna I: 465 och II: 559, och

med hänsyn till att erfarenheterna från gjorda experiment på här ifrågavarande

område visat sig tillfredsställande anser utskottet sig nu kunna biträda

förslaget i fråga. Utskottet instämmer också i motionärernas uttalande,

att dessa frivilliga i förekommande fall böra kunna ingå i multilaterala

eller i andra länders bilaterala projekt. Det bör ej heller uteslutas, att åt

lämplig personal av denna typ men av annan nationalitet beredes möjlighet

att deltaga i svenska projekt.

Nämnden för internationellt bistånd har räknat med att ett 25-tal deltagare

i u-landslag kan rekryteras och sysselsättas under nästa budgetår.

I enlighet härmed har anslagsposten beräknats till 750 000 kr. Utskottet

tillstyrker, att posten upptages med nämnda belopp. Härav följer,

att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna 1:467 och 11:553 om uppräkning

av posten med 250 000 kr. Därest det emellertid skulle visa sig

möjligt att under nästa budgetår placera flera sådana frivilliga än det antal,

som sålunda ligger till grund för beräkningen av anslagsposten U-landslag,

har utskottet icke något att erinra mot att, såsom i motionerna I: 465

och 11:559 yrkats, de uppkommande kostnaderna bestridas av eventuellt

outnyttjade medel under posten Ospecificerade fältprojekt.

I motionerna I: 467 och II: 553 har framhållits angelägenheten av att de

projekt, som skola igångsättas genom u-landslag, ske i anslutning till igångsatta

större projekt. Därvid böra enligt motionärerna icke enbart NIBprojekt

komma i fråga utan även sådana projekt, som missionen och andra

organisationer ha etablerat. Såsom i det föregående framhållits har det

befunnits lämpligt, att den experimentella verksamheten med u-landslag

inledes med att team av jordbruks- eller hantverkskaraktär knytas till

vissa svenska fältprojekt eller till svenska experters verksamhet i övrigt.

Därest de av motionärerna ifrågasatta projekten ha anknytning till verksamhet

av sålunda förutsatt slag och kostnaderna kunna rymmas inom

ramen för anslagsposten U-landslag, synes utskottet i princip icke något

vara att invända mot det av motionärerna framförda förslaget.

Enligt de av 1962 års riksdag fastställda allmänna riktlinjerna för det

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1965

27

svenska utvecklingsbiståndet bör man icke blott följa den på u-landsproblemen

inriktade internationella forskningen utan även få till stånd eller

stödja inhemsk forskning i hithörande frågor av intresse för den svenska

biståndspolitiken och dess utformning. Vidare må erinras om att ifrågavarande

problem internationellt sett inträngande belysts av 1963 års FN-konferens

för vetenskap och teknik till förmån för u-länder, som underströk

nödvändigheten av fortsatta ansträngningar inom forskning till fromma för

u-ländernas utveckling.

Såsom föredragande statsrådet framhållit måste Sverige anses ha vissa

förutsättningar att på forskningens område göra en insats inom utvecklingsarbetet.

En ökning av näringsresurserna och en begränsning av folkökningen

i u-länderna torde utgöra de båda viktigaste syften, som en

forskning på u-hjälpens område skulle tjäna. U-landsforskning torde få

betraktas som ett led i den totala svenska hjälpen till u-länderna och falla

under begreppet bilateralt tekniskt bistånd.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda goda skäl tala för att låta

den av nämnden för internationellt bistånd bedrivna verksamheten inkludera

ett stöd även åt forskning av angiven typ. Stödet bör, såsom statsrådet

framhållit, kunna omfatta forskning förlagd såväl till u-länderna som till

Sverige. Detta förutsätter inledande av ett nära samarbete med de organ,

som generellt handlägga forskningsfrågor. Utskottet tillstyrker, att för

ändamålet anvisas ett belopp av 1 milj. kr.

Enligt vad utskottet inhämtat äro på initiativ av nämnden svenska experter

sysselsatta med att verkställa en analys på grundval av det vid nämnda

FN-konferens framlagda materialet. Enligt utskottets mening bör resultatet

härav avvaktas, innan ställning tages till det i motionerna I: 463 och

11:549 gjorda yrkandet om utredning av frågan om utformning och lokalisering

av ett svenskt forskningscentrum för familjeplanering. Detsamma

gäller det i samma motioner framförda förslaget rörande utvidgning

av den svenska biståndsinsatsen inom familjeplaneringens område, där, vilket

må erinras, det svenska u-landsbiståndet är av särskilt stor omfattning.

Ifrågavarande motioner torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I motionerna I: 459 och II: 562 har behandlats frågan om möjligheten att

ställa expertis till förfogande på kooperation och handel i u-länderna.

Utskottet vill erinra om att under hösten 1960 upprättades ett studiecentrum

för kombinerad bilateral svensk och internationell kooperativ skolningsverksamhet.

Formerna härför ha reglerats genom en särskild överenskommelse

mellan Kooperativa förbundet och Internationella kooperativa

alliansen (ICA). Vid denna skola organiseras kurser i olika kooperativa

ämnen såväl inom skolan som annorstädes. Medel till denna svenska kooperativa

insats på utbildningsområdet ha anskaffats genom flera insamlingskampanjer.

Utskottet vill vidare erinra om att kurser i kooperation anord
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196å

nats av nämnden för internationellt bistånd. I augusti 1963 avslutades en

första ettårig kurs i kooperation, som anordnats i samarbete med Kooperativa

förbundet och Sveriges lantbruksförbund. En andra internationell

kurs i kooperation har nyligen påbörjats i Stockholm. Kurser i svensk

konsumentkooperation och i jordbrukskooperation komma att hållas under

våren. Frågan om tillskapandet av kooperativa organisationer i u-länderna

och utvecklingen av den verksamhet, som avses med community

development, har närmare behandlats av en arbetsgrupp inom beredningen

för internationella biståndsfrågor, som i en förra året avlämnad rapport

angivit riktlinjer för svenskt tekniskt bistånd på utbildningens område.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och till vad utskottet anfört under

punkten 12 i det följande torde syftet i motionerna I: 459 och II: 562

få anses tillgodosett, varför motionerna, såvitt nu är i fråga, icke torde böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:95 och II: 121 har föreslagits att åtgärder vidtagas för

att kring svenska företag i u-länder kunna utveckla sociala, kulturella,

hälso- och utbildningscentra för i första hand företagets egna anställda

och deras familjemedlemmar och i andra hand för andra ortsbor. Utskottet

vill i anledning härav framhålla, att erfarenheten visat, att den tekniska

biståndsverksamheten ofta når en hög effektivitetsgrad, om den samordnas

med industriell eller kommersiell verksamhet i ett u-land. Såsom exempel

härpå kan nämnas att Sverige medverkar vid uppförandet och driften av

en yrkesskola i Liberia i anslutning till gruvbolaget LAMCO:s projekt i

Nimba. I samband därmed har byggts sjukhus, skolor, butiker m. m. Uppenbart

är att sådana supplementära insatser äro av betydelse för att åstadkomma

en standardförbättring främst för den befolkning, som bor intill

företaget i fråga, samtidigt som de kunna vara av värde från näringslivets

synpunkt. Enligt vad utskottet inhämtat sker ett samarbete på här ifrågavarande

område mellan nämnden för internationellt bistånd och Sveriges

industriförbund. Då nämnden alltså redan har sin uppmärksamhet riktad

på det spörsmål, som beröres i motionerna, torde desamma icke påkalla

någon åtgärd från riksdagens sida.

Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 359 och II: 425 samt I: 467

och II: 553, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Fältprojekt

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 23 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:95 och 11:121 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionerna 1:459 och II: 562 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

29

IV. att motionerna I: 463 och II: 549 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 465

och 11:559 i vad de avse s. k. u-landslag, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;

VI. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 467

och II: 553 i vad de avse anlitande av anslagsposten Ospecificerade

fältprojekt, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;

VII. att motionen II: 558, i vad den icke tillgodoses genom

yrkandet under VI., icke må av riksdagen bifallas.

10:o) Bilateralt bistånd i anslutning till FM:s Särskilda fond. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 27, s. 57) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 640 000 kr.

Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar

Lager och Adolfsson samt 11:425 av herr Hagberg m. fl. hemställts, att

ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under punkten 3 tillstyrkes

det äskade anslaget.

Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och 11:425.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu

är i fråga, till Bilateralt bistånd i anslutning till FN:s Särskilda

fond för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 2 640 000 kr.

11 :o) Stipendidat- och kursverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 28, s. 57—60) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar

Lager och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl. hemställts bl. a.,

att ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 425.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 500 000 kr.

I petitaskrivelse den 30 augusti 1963 äskar NIB för nästkommande budgetår

ett anslag av 4 500 000 kr., d. v. s. en ökning med 1 000 000 kr. i förhållande

till innevarande budgetår. Under det nya verksamhetsåret förordas

— mot bakgrunden av vunna erfarenheter av hittillsvarande bilaterala sti
3

Biharuj till riksdagens protokoll 1966. e samt. Nr 63

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196i

pendiat- respektive kursverksamhet —- en förskjutning av den inbördes anslagsfördelningen

till förmån för ett successivt ökat antal sammanhållna

kurser i relation till stipendieringen av utländska studenter för individuella

studier i Sverige.

Föredragande statsrådet har framhållit, att kurs- och stipendiatverksamheten

intar en betydelsefull plats i det tekniska biståndsarbetet. En vidgning

av verksamheten med sammanhållna kurser inom olika specialområden

i förhållande till den individuella stipendieringen har stöd i de hittills

vunna praktiska erfarenheterna och synes även väl rimma med de förslag

till riktlinjer för svenskt tekniskt bistånd på utbildningens område, som

framlagts i SOU 1963:64 »U-länder och utbildning». Statsrådet finner de

av nämnden äskade höjningarna av medelstilldelning för stipendiat- och

kursverksamheten väl mctiverade.

Utskottet anser i likhet med statskontoret, att stipendiat- och kursverksamheten

utgör en betydelsefull del av det svenska tekniska biståndet. Vid

sin granskning av Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning för denna

verksamhet har utskottet icke funnit något vara att erinra. Utskottet tillstyrker

alltså, att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 milj. kr.

Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och 11:425.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu

är i fråga, till Stipendiat- och kursverksamhet för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

12 :o) Rekrytering och utbildning av experter. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 29, s. 60 och 61) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förberörda båda likalydande motionerna 1: 465 av herr Lundström

m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att riksdagen

måtte besluta höja anslaget till Rekrytering och utbildning av experter med

1 000 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag och därför till Rekrytering

och utbildning av experter för budgetåret 1964/65 under tredje huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor,

dels ock de förberörda båda likatydande motionerna I: 467 av herrar

Sundin och Jonasson samt II: 553 av herr Fälldin m. fl., i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte vid behandling av anslaget Rekrytering och utbildning

av experter uppräkna Kungl. Maj :ts förslag med 1 000 000 kronor

till 2 000 000 kronor, att disponeras i enlighet med motionerna.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 559 och II: 553.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b

31

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kr.

I sin petitaskrivelse den 30 augusti 1963 framhåller NIB att möjligheterna

att få ett tillfredsställande både kvalitativt och kvantitativt rekryteringsunderlag

för den expanderande bilaterala verksamheten och en ökad svensk

medverkan i de multilaterala programmen är beroende av en intensifierad

expertutbildning. Effekten av biståndsinsatser av alla slag är till avgörande

del avhängig av fältpersonalens allmänna kunnande, personliga lämplighet

och förståelse för arbetsmiljön. En av nämndens generalsekreterare tillsatt

kommitté för expertutbildning har i sina rekommendationer räknat med

tre olika huvudformer för utbildning: allmänna och regionala orienteringskurser,

språkträning samt fackutbildning inom vissa områden.

Redan under budgetåret 1962/63 har anordnats såväl en allmän orienteringskurs

som två regionala kurser, båda om Afrika. Under innevarande

budgetår anordnas ett ökat antal både regionala och orienteringskurser.

I vad gäller språkutbildning har NIB anordnat kurser i såväl engelska

som franska språken och man förutser en expansion av denna verksamhet

under budgetåret 1964/65. Särskilt betonas vikten av att man genom språkundervisning

försöker minska de språkliga hinder, som för närvarande

starkt begränsar Sveriges medverkan i den multilaterala biståndsverksamheten

inom fransktalande och spansktalande områden.

Beträffande fackutbildning framhåller nämnden att en kompletterande

utbildning skulle kunna väsentligt öka antalet experter med de kvalifikationer

som erfordras för arbete i u-länderna. De viktigaste områdena för sådan

utbildning torde vara familjeplanering, tropisk medicin, allmän hälsovård,

»community development», kooperation, tropiskt jordbruk samt skolplanering

och lärarutbildning i u-länder. Kurser i familjeplanering och kooperation

har tidigare anordnats av nämnden.

Under hänvisning till sålunda förutsedd expansion av utbildningsverksamheten

för experter beräknar NIB anslagsbehovet för rekrytering och utbildning

ev experter till 1 000 000 kr. I samband härmed hemställer nämnden

att den post inom detta anslag, som avser intervjuer och medicinsk

prövning av experter och deras fruar och som under innevarande budgetår

maximerats till 50 000 kr., måtte upptagas till oförändrat belopp underbudgetåret

1964/65.

En intensifierad expertutbildning anser föredragande statsrådet vara en

förutsättning för att NIB skall kunna rekrytera och förmedla kvalificerade

och för sina uppgifter väl rustade experter till den bilaterala och multilaterala

biståndsverksamheten. Den av NIB äskade fördubblingen av anslaget

för utbildning och rekrytering av experter under 1964/65 synes statsrådet

därför väl motiverad.

Utskottet. Med hänsyn till den expanderande bilaterala verksamheten

och ökade svenska bidrag till bistånd i multilaterala former är det naturligt,

att större anspråk komma att ställas på Sveriges insatser i form av ex
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 53 år i96k

perthjälp. Riksdagen har också tidigare understrukit nödvändigheten av en

intensifiering av expertrekryteringen och av åtgärderna för en rationell

utbildning av dessa experter.

En genom nämnden för internationellt bistånd verkställd utredning har

ansett lämpligt, att ifrågavarande utbildning koncentreras på tre olika huvudformer,

nämligen allmänna och regionala orienteringskurser, språkträning

samt fackutbildning inom vissa områden. De viktigaste områdena

för sistnämnda utbildning har ansetts vara familjeplanering, tropisk medicin,

allmän hälsovård, community development, kooperation, tropiskt jordbruk

samt skolplanering och lärarutbildning i u-länder. En del av denna

kursverksamhet har redan startat.

Mot bakgrunden av det anförda finner utskottet angeläget, att de personella

resurserna i möjligaste mån förstärkas för att därmed öka takten

för utbyggnad av experthjälpen. En höjning av anslaget är därför erforderlig.

Utskottet anser sig dock icke böra förorda högre medelsanvisning

än som Kungl. Maj :t i överensstämmelse med förslag av nämnden äskat,

vilket innebär en fördubbling av anslaget. Därest det emellertid skulle visa

sig möjligt att placera ett större antal experter än det äskade anslaget

medger förutsätter utskottet i likhet med vad som förordats då det gällde

biträdande experter, att Kungl. Maj :t för täckande av härigenom uppkommande

merkostnader äskar medel å tilläggsstat eller gör framställning därom

i nästa års statsverksproposition. Syftet i motionerna I: 465 och II: 559

samt I: 467 och II: 553, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, torde härigenom

bliva tillgodosett.

I de förenämnda båda motionerna I: 465 och II: 559 har framhållits angelägenheten

av att de utredningar, som pågå rörande u-landstjänstemännens

ekonomiska och allmänt sociala villkor bedrivas med skvndsamhet, så att

ur olika synpunkter mera betryggande villkor kunna erbjudas. Utskottet

vill i anledning härav erinra om att en av nämnden år 1963 tillkallad utredning

om biståndsexperters villkor den 29 februari 1964 avgivit en promemoria

med förslag rörande dessa experters anställningsvillkor. I huvudsaklig

överensstämmelse med utredningens förslag har Kungl. Maj :t i dagarna

förelagt riksdagen proposition i ämnet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 465 och II: 559 samt I: 467 och

II: 553, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Rekrytering

och utbildning av experter för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

övrigt bistånd

13:o) Nordiskt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 30,

s. 61 och 62) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

33

Vidare liar i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar

Lager och Adolfsson samt 11:425 av herr Hagberg m. fl. hemställts bl. a.,

att ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 425.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 750 000 kr.

Anläggningen Nordic Tanganyikan Centre utbygges för närvarande i

etapper fram till 1966, då samtliga tre institutioner —- jordbruksskolan,

hälsocentralen och läroverket — med tillhörande personalbostäder, ekonomilokaler

m. m. beräknas vara färdiga och i bruk. Till dessa institutioner

torde även komma att knytas ett »community development»-program med

kursverksamhet av olika slag. Jordbruksskolan beräknas bli först färdig

och undervisningen komma i gång redan under våren 1964. Kostnaderna

för projektet under nästa budgetår är svåra att närmare ange. Den norska

konsultfirma, som i samarbete med svensk platsarkitekt och med stöd

av statlig dansk byggnadsexpertis fått anläggningsarbetet på entreprenad,

har beräknat byggnadskostnadernas storlek under kalenderåret 1964 till

ca 2 950 000 kr. Härtill kommer kostnaderna för central administration,

för inventarier till projekten och för de punktåtgärder på undervisningsområdet

som redan omfattar något dussin experter. Enligt avtal mellan de

nordiska länderna betalar Sverige hälften av alla beslutade utgifter. Härav

följer att det svenska anslaget knappast kommer att förbrukas helt för

Nordic Tanganyikan Centre nästa år. Tillsammans med en väntad reservation

på innevarande budgetårs anslag kommer ett oförändrat anslag under

nästa budgetår att ge en viss ekonomisk marginal.

Emellertid har i samband med president Nyereres besök i Skandinavien i

september 1963 framförts önskemål om andra nordiska biståndsinsatser i

Tanganyika. Även smärre engångsåtgärder i andra u-länder aktualiseras

gång efter annan i den nordiska ministerkommittén. Det gör det önskvärt

med en viss sådan marginal. Det motiverar även en ändring av anslagsrubriken,

som innevarande budgetår är Bistånd till Tanganyika. Under den

nya rubriken Nordiskt bistånd kommer dock Nordic Tanganyikan Centre

att förbli den centrala och dominerande uppgiften för nordiskt samarbete

på u-landshjälpens område. Arbetet härmed blir omfattande, när verksamheten

kommit igång.

Utskottet. Anläggningen Nordic Tanganyikan Centre är, såsom föredragande

statsrådet framhållit, den centrala och dominerande uppgiften

för nordiskt samarbete på u-landshjälpens område. Vid sidan härav ha

framförts önskemål om andra nordiska biståndsinsatser i Tanganyika.

Även smärre engångsåtgärder i andra u-länder ha gång efter annan aktualiserats

i den nordiska ministerkommittén. Utskottet har icke något att

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

erinra mot att medelsanvisningen för angivna ändamål för nästa budgetår

bestämmes till 2 750 000 kr. liksom ej heller mot att anslagsrubriken, som

för innevarande budgetår är Bistånd till Tanganyika, ändras till Nordiskt

bistånd.

Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu

är i fråga, till Nordiskt bistånd för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.

14 :o) Humanitärt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

31, s. 62 och 63) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar

Lager och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl. hemställts bl. a.,

att ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 11:425.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kr.

De flyktingändamål, som tillgodoses med bidrag från detta anslag, är i

första hand de regelbundna kontributionerna till FN:s flyktingkommissariat,

respektive UNRWA (arabflyktingorganet). Det ordinarie svenska anslaget

till flyktingkommissariatet, som hittills varit 700 000 kr., kommer

nästa budgetår att öka med 50 procent enligt en utfästelse som svarar mot

riksdagens beslut 1962 att avveckla det svenska engagemanget i ICEM och

använda motsvarande medel för direkt flyktinghjälp. FN:s flyktingkommissarie

erhåller nästa år 1 040 000 kr. i svenskt bidrag eller motvärdet till

200 000 dollar.

Sverige har länge givit större delen av sin flyktinghjälp in natura genom

att ta emot flyktingar, vilka kommit från europeiska flyktingläger

eller lämnat sina hemländer av politiska skäl. De europeiska gammalflyktingarnas

problem är emellertid snart löst. Den 30 juni 1963 hade antalet

lägerflyktingar nedgått till 3 450. Verksamheten orienterar sig alltmer mot

nya slags flyktingproblem utanför Europa. Framförallt i Afrika tycks nya

flyktingproblem uppstå. Där har efter det andra världskriget bildats ett

30-tal nya stater; styrelseformerna har inte stabiliserats överallt och politiska

konflikter skapar flyktingsituationer. Enär flyktingar i en annan världsdel

är geografiskt mer eller mindre utom räckhåll för svensk naturahjälp,

blir alternativet ökade kontantbidrag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b 35

Politiskt flyktingskap i Afrika skapas också av apartheidpolitiken. Rasdiskrimineringen

i Sydafrika liksom i Sydvästafrika och vissa andra alltjämt

icke självstyrande områden framtvingar uppbrott och flykt för ett

ökande antal unga afrikaner. Behovet av stipendier för dessa flyktingars

uppehälle och utbildning i asylländer, närmast inom det fria Afrika, växer

med varje år. Flertalet asylländer är u-länder med små egna resurser. Något

av denna problematik torde ligga bakom förslaget från nordiska ungdomsorganisationer

om en nordisk studiefond för flyktingar från Sydafrika.

Även från andra håll inkommer framställningar om studiehjälp för afrikanska

flyktingar. En viss utredning av möjligheterna att praktiskt ordna

förläggningen av studier för flyktingar från här aktuella områden i

Afrika måste nu i första hand ske. Den kommer att företagas inom utrikesdepartementet.

Medel till flyktingstipendier av detta slag bör kunna inrymmas

under här förevarande anslag. Ett belopp av 1 000 000 kr. beräknas tills

vidare för ändamålet.

Utskottet. De flyktingändamål, som tillgodoses med bidrag från nu ifrågavarande

anslag, äro i första hand de regelbundna bidragen till FN:s flyktingskommissariat,

respektive UNRWA (arabflyktingorganet). Såsom föredragande

statsrådet framhållit kommer det svenska anslaget till flyktingkommissariatet,

som hittills uppgått till 700 000 kr., att nästa budgetår

öka med 50 procent enligt en utfästelse, som svarar mot riksdagens beslut

år 1962 att avveckla det svenska engagemanget i ICEM och använda motsvarande

medel för direkt flyktinghjälp.

De övriga ändamål, som beskrivits under denna punkt, hänföra sig i huvudsak

till flyktingproblem utanför Europa, framför allt i Afrika. Vad statsrådet

härvid anfört har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Den av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningen, innebärande en höjning

med 2,5 milj. kr., tillstyrkes.

Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 359 och II: 425, såvitt nu

är i fråga, till Humanitärt bistånd för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

Motioner i övrigt rörande internationell biståndsverksamhet

15 :o) Motioner om Sveriges anslutning till Development Assistance Committee

(DAC). I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Per-Olof Hanson m. fl. (I: 151) och den andra inom andra kammaren

av herr Kellgren in. fl. (II: 187), i vilka hemställts att riksdagen beslutar

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

hemställa att Kungl. Maj :t vidtar åtgärder för att uppnå svenskt medlemskap

i Development Assistance Committee,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 467 av herrar Sundin

och Jonasson samt II: 553 av herr Fälldin m. fl., i vilka hemställts bl. a.

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att Sverige bör inträda

som medlemsland i Development Assistance Committee (DAC),

dels ock de förenämnda båda likalydande motionerna I: 470 av herr Virgin

in. fl. och II: 556 av herr Heckscher m. fl., i vilka hemställts bl. a. att

riksdagen måtte besluta om svensk anslutning till OECD:s kommitté för

utvecklingshjälp — Development Assistance Committee (DAC).

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna I: 151, II: 553 och II: 556.

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare ställt sig avvisande till

motioner i samma syfte som de nu förevarande. Det har därvid framhållits

bl. a., att OECD:s särskilda kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) hade eu

ensidig sammansättning och att den icke var öppen på samma villkor för

OECD:s medlemsstater. Skäl talade för att Sverige ställde sig avvaktande

till frågan om ett eventuellt medlemskap, tills klarare besked vunnits om

DAC:s inriktning och andra därmed förknippade förhållanden. Riksdagen

har emellertid samtidigt understrukit angelägenheten av att de svenska

biståndsinsatserna samordnades med andra länders. Även om sådan samordning

i görligaste mån borde ske inom FN och dess fackorgan, däri såväl

givar- som mottagarländer vore representerade, borde enligt riksdagens

mening även andra möjligheter kunna prövas i den mån de kunde bedömas

höja den svenska biståndsgivningens effektivitet.

Vid ärendets behandling i kamrarna har också erinrats om att DAC utför

ett aktivt och praktiskt arbete på utvecklingshjälpens område. Inemot

90 procent av allt bistånd, som ges till u-länderna, kommer från medlemsländerna

inom DAC. Organisationen syntes därför vara väl lämpad att stimulera

och koordinera medlemsstaternas insatser och därmed åstadkomma

en väl planerad utvecklingspolitik.

Enligt vad utskottet inhämtat har Sverige under det senaste året deltagit

som observatör i vissa specialsammanträden inom DAC. Härvid vunna

erfarenheter ha varit nyttiga och visat att samarbetet inom DAC kring

u-landsproblemen icke behöver dubblera vad FN uträttar på samma område.

Utskottet, som förutsätter att ett samarbete inom DAC icke medför ekonomiska

bindningar av den svenska u-landshjälpen, finner inget hinder föreligga

varför icke Sverige skulle kunna ansluta sig som medlem, särskilt

som bland de övriga neutrala länderna i Europa Österrike och Schweiz ompröva

sin ställning till DAC, vilket lär vara förestående. Utskottet anser,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t bör giva till känna vad utskottet

sålunda anfört.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b

37

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 467 och

II: 553 samt I: 470 och II: 556, nämnda motioner såvitt nu

är i fråga, ävensom I: 151 och II: 187, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

16 :o) Motioner om skydd för utlandsinvesteringar m. m. I detta sammanhang

har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna 1:465 av herr Lundström

m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag till riksdagen

om ett på nationell bas utformat skydd mot politiska risker vid svenska

investeringar i u-länderna,

dels ock de förenämnda båda likalydande motionerna I: 470 av herr Virgin

in. fl. och II: 556 av herr Heckscher m. fl., i vilka hemställts bl. a. att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning

angående införandet av investeringsgarantier.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 559 och II: 556.

Utskottet. Ett av de allvarligaste hindren för en ökning av industriländernas

investeringar i de underutvecklade länderna är de stora politiska

risker, som ofta bedömas föreligga. Vid olika tillfällen har det svenska

näringslivet uttryckt önskemål om åtgärder från statsmakternas sida för

att skapa större trygghet mot nationaliserings- och expropriationsåtgärder

samt för förluster på grund av krig och andra liknande exceptionella händelser.

Vid sin prövning förra året av motioner i samma syfte som de nu föreliggande

erinrade riksdagen om att en inom Beredningen för internationella

biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp avlämnat en rapport rörande

kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. I densamma

framhölls bl. a., att det kunde vara önskvärt att redan nu pröva möjligheten

alt på nationell basis i särskilda fall garantera privata direkta investeringar

i de underutvecklade länderna. Då en sådan möjlighet — bl. a.

med hänsyn till sin provisoriska karaktär — torde få utnyttjas relativt

restriktivt, torde, framhölls det i rapporten, en omsorgsfull utredning företagas

av de individuella garantifall, som kunde aktualiseras. Framställningar

om sådan garanti syntes lämpligen kunna beredas inom Exportkreditnämnden,

men det torde ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning. För

den händelse det skulle visa sig, att tanken på ett internationellt garanlisystem

icke kunde realiseras inom rimlig tid, borde man enligt nämnda arbetsgrupp

från svensk sida undersöka möjligheten av att inrätta ett nationellt

garantisystem av mer utbyggd karaktär. Det bleve i så fall givetvis nödvändigt

att företaga eu mer ingående utredning av garantiproblemet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 53 år t96å

I anslutning härtill erinrade riksdagen om att i några av de viktigare

kapitalexporterande länderna statliga åtgärder redan vidtagits för att bereda

landets företagare garantiskydd eller försäkring mot förluster till följd

av expropriation, transfereringshinder, krig etc. Vidare nämndes att några

länder samtidigt som de uppbyggt nationella garantisystem ingått särskilda

bilaterala avtal om investeringsskydd med vederbörande utvecklingsländer.

Även om man i första hand borde beakta vad som på detta område

kunde göras genom internationellt samarbete, torde, framhöll riksdagen,

i enlighet med de av statsmakterna år 1962 godkända riktlinjerna för ett

svenskt utvecklingsbistånd anledning finnas att pröva möjligheten av särskilda

svenska åtgärder i syfte att minska de risker, som vore förenade

med transaktioner med de underutvecklade länderna. Riksdagen, som förutsatte

att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följde dessa frågor och i

positiv anda prövade de förslag, som lades fram i internationella organisationer,

ansåg att det i avvaktan därpå även borde kunna övervägas att

genom investeringsgarantisystem och bilaterala investeringsskyddsavtal

stödja de svenska insatserna i utvecklingsländerna.

Utskottet, som har anledning förutsätta, att Kungl. Maj :t, såsom föregående

års riksdag uttalat, med uppmärksamhet följer nu omhandlade

frågor och i positiv anda prövar de förslag, som läggas fram i internationella

organisationer, anser att man i avvaktan därpå bör kunna genom investeringsgarantier

och bilaterala investeringsskyddsavtal stödja de svenska

insatserna i u-länderna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Kungl.

Maj :t nyligen i ett förslag till handelsavtal mellan Sverige och Kamerun

infogat en särskild klausul om investeringsskydd. Utskottet anser, att riksdagen

bör i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda

anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:465 och

II: 559 samt I: 470 och II: 556, nämnda motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört.

17 :o) Motioner om stöd åt de underutvecklade länderna genom handelspolitiska

åtgärder. I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

de förenämnda båda likalydande motionerna I: 465 av herr Lundström

m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom riksdagens mening giva

till känna vad i motionerna anförts angående möjligheter att underlätta

u-ländernas export.

I motionerna framhålles att, även om Sverige i jämförelse med de flesta

andra länder håller sig med ett genomsnittligt lågt tullskydd, det dock är

uppenbart att även Sverige reser vissa hinder för u-länderna i fråga om

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b

39

export till vårt land. Sedan förra året har vissa lättnader skett t. ex. genom

borttagande av extraskatten på kaffe. Men fortfarande återstår åtskilligt

att göra. Vi har t. ex. höga extraskatter på kakao och produkter

därav. Inom jordbruksregleringen faller åtskilligt som verkar i samma

riktning. I vissa fall torde inga verksamma åtgärder kunna vidtagas utan

föregående utredningar. I andra avseenden torde för u-ländernas export

gynnsamma reformer utan större omgång kunna genomföras. Enligt motionärerna

är det viktigt och angeläget att Sverige inte endast med all kraft

verkar för här antydd utveckling inom ramen för internationella organ —

inte minst vid FN:s stundande världshandelskonferens — utan även på

rent nationell bas söker underlätta varuutbytet med u-länderna.

Utskottet. Vid sin behandling föregående år av motioner i samma syfte

som de nu föreliggande erinrade utskottet om att en inom Beredningen för

internationella biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp avlämnat en

rapport rörande kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. I

densamma framhålles att, även om u-ländernas svårigheter på handelns

område ofta bäst torde kunna angripas inom ramen för det multilaterala

ekonomiska samarbetet, varje industriland givetvis också har möjlighet

att genom unilaterala åtgärder av olika slag bidraga till att dessa svårigheter

nedbringas.

Liksom utskottet anförde föregående år finner utskottet i likhet med nämnda

arbetsgrupp det vara en integrerande del av biståndet till u-länderna, att

den av Sverige hittills förda frihandelsvänliga politiken med all kraft fullföljes

och att det därutöver är angeläget, att såväl statsmakterna som näringslivet

hjälpa u-länderna att vinna ökad avsättning för sina produkter.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att bevillningsutskottet i sitt

av innevarande års riksdag godkända betänkande nr 22 avstyrkt motionsvis

gjort yrkande om förslag från Kungl. Maj :t i syfte att avskaffa kvarstående

tullar och andra handelshinder, som försvåra u-ländernas export

av varor till Sverige.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 465 och

II: 559, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 17 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

Vid förestående ärendes slutbehandlling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar

Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Axel Johannes

Andersson, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,

Thorsten Larsson, Per-Olof Hanson, Per Petersson och Harry Carlsson;

samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,

herr Mellqvist, fru Léwen-Eliasson, herrar Larsson i Hedenäset, Andersson

i Knäred, Löfroth, Berg och Turesson.

Reservation

vid punkten 7 (Nämnden för internationellt bistånd, N1B: Avlöningar)

av herrar Axel Johannes Andersson, Per-Olof Hanson, Harry Carlsson, fröken

Elmén och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 465 och It: 559, såvitt de avse höjning av anslaget, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Vid sin»

och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Såsom i det föregående erinrats pågår inom statskontoret utredning bl. a.

rörande nämndens personalorganisation och administration. Denna utredning

har redan lett fram till vissa förslag till organisatoriska förändringar,

som redovisats i det föregående. Såsom statskontoret framhållit bör organisationens

omfattning ses mot bakgrunden av förefintliga krav på en hög

expansionstakt för den svenska biståndsverksamheten. Det är därvid enligt

utskottets mening att förvänta, att nämnden blir den centralt sammanhållande

myndigheten för denna verksamhet. Av vikt är också att nämnden

får bättre möjligheter än hittills att följa och studera den multilaterala

biståndsverksamheten. Utskottet förutsätter, att den av statskontoret bedrivna

utredningen sker i sådan takt, att en förbättrad samordning och

organisation kan verka redan under nästa budgetår.

Mot bakgrunden av det anförda anser utskottet att den av statsrådet nu

förordade personalorganisationen är alltför knappt tilltagen. Vad särskilt

beträffar expertrekryteringsbyråns utbildningssektion torde antalet föreslagna

tjänster vara otillräckligt. Såsom nämnden framhållit är en intensifiering

av rekryteringen till multilaterala program ofrånkomlig. De internationella

organisationerna förvänta sig en avsevärt ökad medverkan av

svenska experter. Vidare må erinras om det nordiska Tanganyika-proj ektet,

som innebär en betydande arbetsbelastning för nämnden. Rekryteringen av

de u-landslag, som skola sändas ut under nästa budgetår, kommer att innebära

en uppgift av nytt slag för byrån. Såsom nämnden framhållit ha

begränsningar i fråga om dess möjligheter att erbjuda marknadsmässiga

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964

41

löner haft mest påtagliga verkningar när det gäller biträdespersonalen. En

stark omsättning av denna personal har därför förekommit. Det synes vidare

önskvärt, att redan nu vissa extra tjänster utbytas mot extra ordinarie.

Detta ej minst med hänsyn till svårigheten att rekrytera välkvalificerad

personal på extra tjänster. Över huvud taget har den starka kvantitativa

ökningen av nämndens arbetsuppgifter medfört ett starkt behov av

ökade personella resurser.

I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen anser utskottet i

likhet med vad som yrkats i motionerna I: 465 och II: 559, att Kungl. Maj :t

bemyndigas att fastställa personalstat för nämnden inom en kostnadsram,

som med 200 000 kr. överstiger Kungl. Maj :ts förslag, samt att anslagsposten

Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft uppräknas från

föreslagna 250 000 kr. till 400 000 kr. Detta innebär att nämndens avlöningsanslag

uppräknas med 350 000 kr. till 2 964 000 kr.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 465 och II: 559, såvitt

nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för nämnden för internationellt bistånd,

som föranledas av vad föredragande statsrådet i

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för

den 3 januari 1964 och utskottet anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med vad statsrådet

i förenämnda statsrådsprotokoll och utskottet förordat,

inom en kostnadsram av 2 964 000 kr. fastställa avlöningsstat

för nämnden för internationellt bistånd, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

c) till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

2 964 000 kr.;»

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å driftbudgeten under tredje huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag fö a1 i texten