Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å driftbudgeten under tredje huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1964/ 65 till Internationell biståndsverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.
1964-04-17 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å driftbudgeten under tredje huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1964/ 65 till Internationell biståndsverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
1
Nr 53
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
å driftbudgeten under tredje huvudtiteln gjorda
framställningar rörande anslag för budgetåret 1964/
65 till Internationell biståndsverksamhet jämte i ämnet
väckta motioner.
(l:a avd.)
l:o) Inledning. I propositionen nr 1 har föredragande statsrådet (bilaga
5, s. 20 och 21 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 3 januari 1964) behandlat frågan om översyn av
biståndsverksamheten och i anslutning härtill anfört följande.
Under det sista halvåret har en livlig debatt pågått om biståndsverksamhetens
inriktning och organisation. I samband därmed har dessa frågor
gjorts till föremål för en översyn. Den hittills bedrivna översynen har lett
fram till vissa förslag till organisatoriska förändringar som redovisas i
det följande. När översynen nu fortsätter kan ytterligare förändringar komma
att aktualiseras. Statsrådet förutsätter att det får ankomma på Kungl.
Maj :t att i huvudsak inom den föreslagna kostnadsramen genomföra åtgärder,
som kan komma att föranledas härav och som inte är av den omfattning
att de bör underställas riksdagen.
Utskottet. Under punkten 7 i det följande behandlar utskottet förslag om
vissa organisatoriska förändringar i nämnden för internationellt bistånd,
som grundats på resultatet av en av statskontoret påbörjad översyn av biståndsverksamhetens
inriktning och organisation. Såsom föredragande
statsrådet erinrat fortsätter denna översyn. Utskottet har icke något att
erinra mot att det får ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsak inom den
föreslagna kostnadsramen genomföra de ytterligare åtgärder, som kunna
komma att föranledas av denna översyn och som icke äro av den omfattning,
att de böra underställas riksdagen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 53
2
Statsutskottets utlåtande nr 53 år i96b
Bistånd genom internationella organ
2:o) Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA).
Ivungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 19, s. 21 och 22) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 10 400 000
kr.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lager och Adolfsson (I: 359) och den andra inom andra
kammaren av herr Hagberg m. fl. (II: 425), hemställts bl. a. att riksdagen
höjer de under punkterna 2—4, 6, 9, 10, 11, 13 och 14 i det följande upptagna
anslag till 225 milj. kr., vilket innebär en fördubbling av dessa anslag
i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 425.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 400 000 kr.
Till Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram (EPTA),
som för närvarande svarar för ca 5 500 experter och ca 7 000 stipendiater,
betalar Sverige innevarande budgetår 10 400 000 kr. Fjolårets riksdag höjde
bidraget med en tredjedel till jämnt 2 miljoner dollar. Sverige placerade
sig därmed på bidragsskalan näst efter USA, Storbritannien, Västtyskland
och Canada. Bidraget, som genom konstruktionen av det svenska
budgetåret kom att anmälas sedan övriga bidragsutfästelser var gjorda,
avpassades med hänsyn till det belopp som då ännu fattades för att uppnå
det av EPTA sedan många år efterträvade målet 50 miljoner dollar.
Detta uppnåddes därmed. I och med 1963 års bidragskonferens har det
t. o. m. överskridits något. Samtidigt har en sammanslagning av EPTA
och Särskilda fonden aktualiserats liksom även en påbyggnad av fonden
till en kapitalfond (SUNFED). Frågan har behandlats mera inträngande
än tidigare i FN:s ekonomiska utskott under höstsessionen 1963. Vissa
utredningar har verkställts, en tiomannakommitté bearbetar problemet
för närvarande och det ekonomiska utskottet har riktat nya beställningar
till generalsekreteraren i syfte att effektivisera och koordinera FN:s u-landshjälp.
På svensk sida har man ställt sig positiv till en rationalisering av
FN:s biståndsadministration genom sammanslagning av närbesläktade
hjälporgan.
Under dessa förhållanden finns enligt föredragande statsrådet knappast
anledning att splittra en ökning av det svenska biståndet genom FN nästa
budgetår genom att förlägga en del därav till EPTA och en annan del till
Särskilda fonden. Statsrådet förordar i stället en koncentration av ökningen
till Särskilda fonden av skäl, som redovisas närmare under nästa anslag,
medan medelsanvisningen under förevarande anslag föreslås förbliva vid
oförändrat belopp.
Statsutskottets utlåtande nr 53 år I96k
3
Utskottet. Såsom av propositionen framgår har frågan om en sammanslagning
av EPTA och Förenta Nationernas Särskilda fond samt påbyggnad
av denna fond till en kapitalfond (SUNFED) aktualiserats. Från svensk
sida har man ställt sig positiv till en dylik rationalisering av Förenta Nationernas
biståndsadministration. Utskottet delar därför föredragande statsrådets
uppfattning, att anledning knappast finnes att splittra en ökning
av det svenska biståndet genom Förenta Nationerna nästa budgetår genom
att förlägga en del därav till EPTA och en annan del till Särskilda fonden.
Av skäl, som närmare utvecklas under nästa punkt, bör därför en
koncentration av ökningen ske till Särskilda fonden. Utskottet tillstyrker i
anslutning härtill, att nu ifrågavarande anslag uppföres med oförändrat
belopp, 10,4 milj. kr.
I de föreliggande motionerna I: 359 och II: 425 föreslås att nio av de under
Internationell biståndsverksamhet för nästa budgetår äskade anslagen,
däribland det under nu ifrågavarande punkt upptagna, höjas till sammanlagt
225 milj. kr. Detta innebär i stort sett en fördubbling av anslagen i
förhållande till Kungl. Maj :ts förslag. Som motivering anföres att biståndsgivningen
snarast bör uppnå den nivå, som tager i anspråk en procent av
nuvarande nationalinkomst. Utskottet vill i anledning därav framhålla, att
takten i utbyggnaden av det bilaterala men på längre sikt även det multilaterala
tekniska biståndets omfattning begränsas av de personella resurser,
som finnas tillgängliga för ändamålet. Härtill kommer kravet på omsorgsfull
planering av de ingående och ofta tidskrävande förhandlingar, som
måste bedrivas med mottagarländerna. Mot bakgrunden härav skulle enligt
utskottets mening en höjning av de berörda anslagen med så avsevärda belopp,
som motionärerna påyrkat, icke leda till avsedd effekt. Motionerna avstyrkas
alltså.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu
är i fråga, till Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram
(EPTA) för budgetåret 1964/65 anvisa ett
anslag av 10 400 000 kr.
3:o) Förenta Nationernas Särskilda fond. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 20, s. 22—24) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 42 400 000 kr.
Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar
Lager och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl. hemställts bl. a.
att riksdagen fördubblar ifrågavarande anslag i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag.
4
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 425.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 27 200 000 kr.
Föredragande statsrådet framhåller att den nödvändiga industrialisering
av u-länderna, som FN :s industrikommitté, där Sverige är medlem, vill uppmuntra,
förutsätter primärt att kartläggningar sker av råvarutillgångar
och arbetskraft och att utbyggnad påbörjas av vattenkraft, kommunikationer,
teknisk utbildning m. m. i ifrågavarande länder. Särskilda fonden
intager därvid en nyckelposition som motiverar att en ökning sker av det
svenska bidraget till fonden för budgetåret 1964/65. En höjning av bidraget
från nuvarande 5,2 miljoner dollar till 8 miljoner dollar skulle göra Sverige
till fondens största bidragsgivare näst USA. Den preferens för bistånd
genom multilaterala organ, som utmärkt svensk politik alltsedan hjälpen
till u-länder introducerades, gör det dock naturligt att främst vidga denna
sektor av u-hjälpen.
Det betyder inte, att man utesluter en nära samverkan mellan multilateral
och bilateral hjälp eller möjligheten i vissa fall av en integration mellan
de båda hjälpformerna. Utvecklingen går tydligt i den riktningen. I de aktuella
diskussionerna om en sammansmältning av olika element i FN:s
biståndsverksamhet har sålunda frågan om en vidgning av Särskilda fondens
möjligheter att ge kapitalhjälp inkluderat även frågan om bilateral
hjälp som komplettering av fondens egna projekt. Det multilaterala bistånd
med kvinnoutbildning i Afrika, som FN :s specialorgan UNESCO, ILO och
FAO har åtagit sig att utföra efter svensk planering och med svensk finansiering,
är ett konkret och näraliggande exempel på sådana nya samarbetsformer
mellan multilateralt och bilateralt bistånd. Någon principiell tveksamhet
behöver därför inte uppstå, om Sverige fogar ett bilateralt hjälpmoinent
även till Särskilda fondens verksamhet. Det är tvärtom önskvärt, att
så sker för att stimulera ett utbyte av svenska fondbidrag och svenska tjänster.
Särskilda fondens utnyttjande av svenska resurser i fråga om konsulter,
entreprenörer och kapitalutrustning ligger för närvarande proportionellt
mycket under Sveriges andel av de pekuniära bidragen till fonden. Medan
Sverige intill utgången av 1963 svarat för 7 procent av bidragsbeloppen till
Särskilda fonden, hade t. o. m. 1962 bara 3 procent av experterna kommit
från Sverige, blott 1,5 procent av utrustningen beställts i Sverige och bara
2 procent av värdesumman för kontrakten med entreprenörs- och leverantörsfirmor
varit kontrakterade med svenska företag. För svenskt näringsliv
och svensk arbetsmarknad bör det vara av intresse att få till stånd en
bättre proportion härvidlag. För u-länder i sin tur kan det vara av värde
att få göra bekantskap med svenska produktionsfaktorer och arbetsmetoder.
Från denna utgångspunkt har förhandlingar förts med Särskilda fon
-
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b
5
dens ledning för att öka det svenska deltagandet i fondens praktiska verksamhet
och ge svenska anbudsgivare chans att deltaga i den internationella
anbudskonkurrensen. För detta kräves i första hand ett system för snabba
underrättelser om projekt, som är under övervägande inom fonden. Vägen
för en sådan information är nu upplagd och går via utrikesdepartementet
till Sveriges allmänna exportförening.
I överläggningar med Särskilda fondens ledning har erinrats om det bemyndigande,
som dess direktör fått att på »ad-hoc»-basis erbjuda u-länder
rådgivning rörande uppföljande med investeringar (»investment follow
up») av projekt, som finansierats av fonden. Denna service underlättas uppenbarligen
om fondledningen äger kännedom om möjligheterna att få
bilateralt bistånd som ansluter till fondens projekt. Fondens direktör har
också manifesterat ett starkt intresse för samarbete mellan fonden och
svensk bilateral biståndsverksamhet och därmed för anlitande av svenska
företag och experter. Ett sådant samarbete skulle kunna stimuleras genom
att fonden eller de FN :s specialorgan, som uppträder såsom instrument för
fonden, får möjlighet att vända sig till Sverige med anhållan om ett marginalbidrag
för något till ett fondprojekt anknytande socialt ändamål. Som exempel
har fonden pekat på möjligheten av att Sverige bilateralt bekostar
uppförandet av bostäder för experter inom ett av Särskilda fonden finansierat
projekt, varvid lokal arbetskraft och även visst lokalt byggnadsmaterial
skulle kunna användas och ett element av utbildning ingå i bostadsbyggandet.
Detta bleve då ett bilateralt tekniskt biståndsprojekt parallellt och samordnat
med fondprojektet. Den nya möjligheten till samverkan med Särskilda
fonden bör kunna prövas under nästa budgetår och för ändamålet
avsättas motvärdet till en halv miljon dollar eller 2 640 000 kr. Om riksdagen
anvisar ett dylikt anslag bör Särskilda fonden notificeras om dess tillkomst.
Ansökningar bör prövas och anslaget administreras av nämnden för
internationellt bistånd. Det nya anslaget bör rubriceras »Bilateralt bistånd i
anslutning till FN:s Särskilda fond».
Utskottet. Särskilda fonden har en angelägen och central uppgift. Dess
verksamhet koncentreras på s. k. förinvesteringar, vilka exempelvis bestå
av att man systematiskt kartlägger de potentiella kapitalskapande tillgångar,
som finnas i u-länderna. Fonden har en mera koordinerande roll än andra
biståndsorgan genom att den mobiliserar olika fackorgans expertis i större
samlade hjälpprogram.
Olika omständigheter ha gjort, att fonden endast i relativt långsam takt
kunnat förbruka de anslag, som avsatts för vissa godkända projekt. Härvid
kan bl. a. erinras om att tiden mellan det etl projekt godkänts av fondstyrelsen
och till dess slutligt avtal träffats med mottagarlandet och det verkställande
organet brukat uppgå till nio månader eller mer. Eu förändring
till det bättre pågår emellertid. Samtidigt har antalet ansökningar ökat kraf
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
tigt. För närvarande äro ca 130 nya projekt aktuella till en beräknad kostnad
av 120 milj. dollar.
Utskottet delar statsrådets uppfattning, att den preferens för bistånd genom
multilaterala organ, som utmärkt svensk politik alltsedan hjälpen till
u-länder introducerades, gör det naturligt att främst vidga denna sektor av
u-hjälpen.
Med hänsyn till det anförda är utskottet berett tillstyrka, att anslaget för
nästa budgetår avsevärt höjes och har icke något att erinra mot att detsamma
bestämmes till 42,4 milj. kr. Detta innebär en anslagsökning av 15,2 milj.
kr. Härigenom skulle, såsom statsrådet framhållit, Sverige bli fondens största
bidragsgivare näst USA.
Utskottet delar statsrådets uppfattning, att en vidgning av nu ifrågavarande
sektor av u-hjälpen icke utesluter en nära samverkan mellan multilateral
och bilateral hjälp eller möjligheten i vissa fall av en integration
mellan de båda hjälpformerna. För att stimulera ett utbyte av svenska
fondbidrag och svenska tjänster kan det snarare vara önskvärt, att Sverige
fogar ett bilateralt hjälpmoment även till Särskilda fondens verksamhet.
Det må härvid erinras om att fondens utnyttjande av svenska resurser i
fråga om konsulter, entreprenörer och kapitalutrustning proportionellt för
närvarande ligger mycket under Sveriges andel av de pekuniära bidragen
till fonden. En bättre proportion härvidlag skulle uppenbarligen vara av
intresse för svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad.
Av propositionen framgår att Särskilda fondens direktör bemyndigats att
på »ad-hoc»-basis erbjuda u-länderna rådgivning rörande uppföljande med
investeringar, som finansierats av fonden. Denna service skulle betydligt
underlättas om fondledningen ägde kännedom om möjligheterna att få bilateralt
bistånd, som ansluter till fondens objekt. Utskottet anser i likhet med
statsrådet, att ett samarbete mellan fonden och svensk bilateral biståndsverksamhet
skulle kunna stimuleras genom att fonden eller de FN:s specialorgan,
som uppträda som instrument för fonden, få möjlighet att vända
sig till Sverige med anhållan om ett marginalbidrag för något till ett fondprojekt
anknytande socialt ändamål. För att kunna utnyttja denna möjlighet
vill utskottet tillstyrka, att ett nytt anslag, benämnt Bilateralt bistånd
i anslutning till FN :s Särskilda fond, anvisas. Utskottet har icke något att
erinra mot att detta anslag uppföres med 2 640 000 kr. Under punkten 10 i
det följande gör utskottet hemställan härom.
Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 359 och 11:425, såvitt nu
är i fråga, till Förenta Nationernas Särskilda fond för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 42 400 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
7
4:o) Förenta Nationernas barnfond (UNICEF). Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 21, s. 24) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de förberörda båda likalydande motionerna 1: 3o9 av herrar Lager
och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl., i vilka yrkats bl. a. att
riksdagen fördubblar ifrågavarande anslag i förhållande till Kungl. Maj :ts
förslag,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Thorsten Larsson (1:464) och den andra inom andra kammaren
av herrar Grebäck och Gustafsson i Kårby (II: 554), i vilka hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning
av frågan om ett svenskt initiativ i FN beträffande en utvidgning av
skolmåltidsverksamheten som en komplettering till andra åtgärder i det
internationella biståndsarbetet i enlighet med vad i motionerna anförts.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 425 och II: 554.
Föregående års riksdag höjde det svenska bidraget med 50 procent till
3 900 000 kr. Sverige är medlem i barnfondens styrelse och har där verkat
för större utrymme åt förebyggande åtgärder, d. v. s. för mer tekniskt
bistånd i UNICEF:s humanitära verksamhet. För fjolårets riksdag anmäldes,
att ett delbelopp skulle avsättas för stöd åt undervisningsverksamhet
i anknytning till UNICEF. Resultatet härav bör avvaktas, innan
en ny anslagshöjning företages. Någon ökning av anslaget föreslås därför
inte för 1964/65.
Utskottet. Den verksamhet, som bedrives av den internationella barnfonden
(UNICEF) har alltid bedömts med intresse och uppskattning från
svensk sida. Det må härvid erinras om att förra årets riksdag höjde det
svenska bidraget till fonden med 50 procent. Det förutsattes därvid, att från
anslaget även skulle bestridas kostnaderna för viss av Sverige planerad
kursverksamhet inom UNICEF:s ram, avseende hälso- och sjukvård m. m.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning om lämpligheten av
att resultatet därav avvaktas innan ny anslagsökning företages. Utskottet
tillstyrker alltså, att anslaget uppföres med oförändrat belopp.
Utskottet vill framhålla, att under de senaste åren har kunnat konstateras
en nyorientering av UNICEF:s arbete, vilken i linje med svenska rekommendationer
innebär, att verksamheten inriktas mera på utbildning
och på integrerade projekt på mödra- och barnavårdsområdena. I dessa projekt
intar skolmåltidsverksamheten i och för sig en framträdande plats.
Ett initiativ från svensk sida att i enlighet med yrkandet i motionerna
8
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
I: 464 och II: 554 stödja en särskild del i en sålunda samlad större utvecklingsplan
skulle enligt utskottets mening innebära en avvikelse från fondens
förutsatta nya inriktning. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
UNICEF ger betydande hjälp till bl. a. barnbespisningar. Fonden anskaffar
och tillhandahåller därvid själv en rad förnödenheter för sin verksamhet.
Distributionen av dessa förnödenheter omhänderhaves av lokala myndigheter
och organisationer. Nära samarbete äger rum med bl. a. WHO och
FAO. Det må jämväl erinras om att Röda korset, Rädda barnen in. fl. organisationer
bedriva en omfattande hjälpverksamhet på detta område. Under
hänvisning till det anförda torde ifrågavarande båda motioner icke böra föranleda
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu
är i fråga, till Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) för
budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.;
II. att motionerna I: 464 och II: 554 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
5:°) Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 22, s. 25) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m. fl. (I: 465) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m. fl. (II: 559), hemställts bl. a., att riksdagen måtte
besluta höja anslaget till Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet
med 650 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag och därför till
Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet för budgetåret
1964/65 under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 650 000
kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 559.
Avtal om tillhandahållande och finansiering från svensk sida av s. k. biträdande
experter har under första halvåret 1963 ingåtts med FN, FAO och
FN.s Technical Assistance Board. En motsvarande överenskommelse har
vidare träffats med UNESCO. Förhandlingar i samma syfte har förts med
ILO och kontakter har även inletts med IAEA. Efterfrågan på svenska biträdande
experter för FN:s och dess fackorgans biståndsverksamhet kan
väntas växa.
Under innevarande budgetår står ett belopp av 2 000 000 kr. såsom anslagspost
under Fältprojekt till förfogande för förevarande ändamål. Un
-
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 19(>å
9
der budgetåret 1964/65 torde det biträdande expertprogrammet vara så
utbyggt, att rekryteringen kan ske i full omfattning för FN och de större
fackorganen (utom WHO) samt eventuellt även för de mindre.
Med hänsyn till de väsentligt ökade placeringsmöjligheterna och det stigande
intresset för denna biståndsform föreslår NIB att anslagsposten
uppräknas med 1 000 000 kr. till 3 000 000 kr. för budgetåret 1964/65,
vilket beräknas möjliggöra en nyrekrytering av 35 å 40 biträdande experter
förutom det 20-tal som kan förväntas förlänga sina tjänstgöringskontrakt
utöver innevarande budgetår.
Föredragande statsrådet framhåller, att utsändandet av biträdande experter
för den multilaterala biståndsverksamheten betraktas både av de
internationella organisationerna och av alltfler medlemsländer som en
effektiv biståndsform och även som en värdefull utbildningsväg för yngre,
blivande experter. För att i högre grad kunna tillmötesgå de internationella
organisationernas växande efterfrågan på svenska biträdande experter förordar
statsrådet att ett särskilt anslag uppföres för detta ändamål.
Utskottet. Under innevarande budgetår står ett belopp av 2 milj. kr. såsom
anslagspost under Fältprojekt till förfogande för förevarande ändamål.
Utskottet tillstyrker, att för nästa budgetår ett särskilt reservationsanslag
anvisas för ändamålet.
För att i högre grad kunna tillmötesgå de internationella organisationernas
växande efterfrågan på svenska biträdande experter synes utskottet
angeläget, att medelsanvisningen höjes. Utskottet har icke något att erinra
mot att anslaget uppföres med 3 milj. kr. Detta belopp beräknas möjliggöra
en nyrekrytering av 35 å 40 biträdande experter förutom det 20- tal, som kan förväntas förlänga sina tjänstgöringskontrakt utöver innevarande
budgetår. Därest det emellertid skulle visa sig möjligt att härutöver
placera ytterligare ett antal experter, förutsätter utskottet att Kungl. Maj :t
för täckande av härigenom uppkommande merkostnader äskar medel å
tilläggsstat eller gör framställning därom i nästa års statsverksproposition.
Syftet i det motionsvis gjorda yrkandet torde härigenom bliva tillgodosett.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 465 och II: 559, såvitt nu
är i fråga, till Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
6:o) övrigt multilateralt tekniskt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 23, s. 25—27) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.
10
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b
Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna 1: 359 av herrar
Lager och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl. yrkats bl. a. att
ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 425.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kr.
Inom anslaget avses skola rymmas den andra och största etappen av de
hittills ingångna överenskommelserna med UNESCO, ILO och FAO om
viss utbildning av kvinnlig ungdom i Afrika.
Inom anslaget under denna rubrik bör vidare beräknas medel till FN:s
civila Kongofond, ävensom till vissa av FN och FN:s specialorgan planerade
eller nyinrättade utbildningsinstitut. Det kan erinras om generalförsamlingens
beslut att under 1964 inrätta ett FN-institut för utbildning och
forskning — utbildning närmast av internationella tjänstemän och förvaltningspersonal
i FN:s tjänst och i medlemsstaternas administration; vidare
om ett föreslaget FN-institut —- en utbyggnad av nuvarande FN-centre —
för brottsbekämpande med huvudsaklig inriktning på nya länder, dår sociala
omvälvningar och urbaniseringsprocesser skapat brottslighetsfaktorer;
samt erinras om det redan fungerande International Institute of Labour
Studies i Geneve, som sedan 1961 undervisar u-länder om arbetsmarknadsproblem
och sysselsättningsmetodik.
Utskottet anser det vara naturligt för Sverige att fortsättningsvis medverka
i de internationella ansträngningarna att påskynda viss utbildning av
kvinnlig ungdom i Afrika.
Med hänsyn härtill och då även övriga av föredragande statsrådet angivna
aktioner i regi av FN eller dess organ kunna komma att ställa anspråk
på multilateralt svenskt tekniskt bistånd under nästa budgetår tillstyrker
utskottet den äskade medelsanvisningen. Detta innebär en anslagshöjning
av 7 milj. kr.
Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 359 och II: 425, såvitt nu
är i fråga, till övrigt multilateralt tekniskt bistånd för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 12 060 000
kr.
Bilateralt tekniskt bistånd
7:o) Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 27—46) att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga av föredragande statsrådet förordade ändringar i personalförteckningen
för nämnden för internationellt bistånd, dels godkänna
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
11
av statsrådet förordad avlöningsstat för nämnden för internationellt bistånd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till
Nämden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 2 614 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Segerstedt Wiberg (I: 252) och den andra inom andra kammaren av
fröken Elmén (II: 308), i vilka hemställts bl. a. att riksdagen måtte besluta
i skrivelse till Kungl. Maj :t begära omprövning av den föreslagna PRverksamheten
inom NIB:s informationsbyrå innan ytterligare personal
anställes,
dels de förberörda båda likalydande motionerna 1:465 av herr Lundström
m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att riksdagen
måtte
a) dels besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalstat för
nämnden för internationellt bistånd inom en kostnadsram som är 200 000
kronor större än enligt Kungl. Maj :ts förslag, dels besluta höja anslaget till
Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft med 150 000 kronor utöver
Kungl. Maj :ts förslag till 400 000 kronor, dels ock i anledning härav
till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar för budgetåret
1964/65 under tredje huvudtiteln anvisa ett i jämförelse med Kungl. Maj:ts
förslag med 350 000 kronor förhöjt förslagsanslag om inalles 2 964 000 kronor;
b)
i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att det svenska bilaterala u-landsbiståndet
bör så långt som möjligt koncentreras till länder och regioner,
med vilka Sverige, t. ex. genom industrien eller missionen, redan har etablerat
kontakter;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande lämpliga
vägar att förbättra granskningsmöjligheterna och möjligheterna till värdering
från effektivitetssynpunkt (s. k. evaluering) av u-landsbiståndet,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sundin och Jonasson (1:467) och den andra inom andra kammaren
av herr Fälldin in. fl. (II: 553), i vilka hemställts bl. a. att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om prövning av lämpliga vägar
att förstärka riksdagens granskningsmöjligheter samt möjligheterna till
värdering ur effektivitetssynpunkt av u-landsbiståndet,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Virgin m. fl. (I: 470) och den andra inom andra kammaren av herr
Hcckscher in. fl. (II: 556), i vilka hemställts bl. a. att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
a) om skyndsam utredning angående biståndsverksamhetens administration,
planläggning och inriktning;
b) om att statskontoret fortlöpande skall få i uppdrag att granska den av
12
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
nämnden för internationellt bistånd (NIB) bedrivna biståndsverksamheten
i vad avser dess fältprojekt.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna I: 252, II: 559, II: 553 och II: 556.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 723 000 kr.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
»I statsverkspropositionen till 1963 års riksdag (III ht s. 24—25) anförde
jag bl. a., att de erfarenheter som vunnits under nämndens för internationellt
bistånd första verksamhetsår, 1962, visat, att en förstärkning av
den fasta personalen behövde företagas. Riksdagen godkände sedermera
Kungl. Maj:ts förslag att inrätta hos nämnden ytterligare 23 nya extra ordinarie
tjänster med samtidig indragning av två biträdestjänster. Antalet
befattningshavare enligt personalförteckning uppgår därmed innevarande
budgetår till sammanlagt 53.
Arbetsuppgifternas mångfald och komplicerade natur har emellertid föranlett
nämnden att för nästkommande budgetår begära en fortsatt kraftig
personalutbyggnad. Nämndens styrelse föreslår i petita inrättandet av 39
nya tjänster med samtidig indragning av 5 sekreterar- eller biträdestjänster,
d. v. s. ett nettotillskott av 34 tjänster. Nämnden understryker därvid,
att en sådan personalökning skulle ge nämnden möjligheter att i större utsträckning
än hittills ägna tid och arbete åt långsiktig planering, evalvering
av verksamheten och upporganisering av administrationen såväl hemma
som utomlands.
Behovet av en sådan upporganisering av administrationen framträdde
klart under hösten 1963. Statskontoret fick då i uppdrag att företaga en
skyndsam undersökning av nämndens organisation och personalbehov. Den
resulterade i den 14 november 1963 framlagda förslag till förändringar i
nämndens organisation och till personalförstärkningar vid nämnden. För
dessa förslag har redogörelse lämnats i det föregående. I fråga om statskontorets
förslag till personalförstärkningar överensstämmer dessa i stort sett
med vad nämndens styrelse angivit i petita. Statskontoret föreslår sålunda
ett tillskott av 31 nya befattningar.
Nämndens och statskontorets sammanfallande bedömningar bekräftar
nödvändigheten av en kraftig förstärkning av de personella resurserna.
De förändringar i nämndens organisation som föreslås av statskontoret
kan sammanfattas i fyra huvudpunkter. Den nuvarande planerings- och
budgeteringsbyrån skulle delas i två byråer, en planeringsbyrå och en projektadministrativ
byrå. Vidare skulle den av nämnden anordnade utbildningen
koncentreras till en byrå, nämligen expertrekryteringsbyrån. En
från övriga enheter fristående personalsektion skulle upprättas. Slutligen
skulle under en uppbyggnadsperiod av ett och ett halvt till två år en högt
kvalificerad, administrativt skolad expert tillföras nämnden för att leda den
administrativa delen av verksamheten.
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
13
Den av statskontoret sålunda utförda första organisationsundersökningen,
som bedrivits med all önskvärd snabbhet, har enligt min mening på ett
tillfredsställande sätt klarlagt viktiga organisatoriska problem, och de föreslagna
förändringarna finner jag i allt väsentligt ägnade att stärka nämndens
kapacitet.
Jag övergår härefter till att översiktligt kommentera innebörden av de
enskilda förslagen. I likhet med statskontoret finner jag sålunda att starka
skäl talar för att planeringsarbetet ägnas särskild uppmärksamhet. Denna
aspekt har även särskilt betonats av nämndens styrelse i dess anslagsäskanden.
Jag vill därför tillstyrka, att en särskild byrå tillskapas för planeringen
av det bilaterala tekniska biståndet. Till byrån bör även hänföras samordningen
av övriga planeringsuppgifter. Den nuvarande planerings- och
budgeteringsbyrån förvandlas till en projektadministrativ byrå. Gränsen
mellan planeringsbyråns och projektadministrativa byråns verksamhetsområden
bör dragas på sätt statskontoret föreslagit, nämligen att planeringsbyrån
svarar för handläggning av biståndsprojekten från deras initiering
fram till länderavtalens ingående medan ansvaret för projektens förverkligande
och vidare administration samt avveckling skall åvila projektadministrativa
byrån. Det synes vidare ändamålsenligt att låta den faktiska
hemmaadministrationen av projekten åligga särskilda projektsekreterare.
Beträffande utbildnings- och kursverksamheten framför statskontoret
det förslaget, att expertrekryteringsbyrån förstärks med en utbildningssektion
med uppgift att uppgöra långsiktiga utbildningsprogram för experter
och stipendiater. Detta skulle ha till följd, att stipendiatbyråns nuvarande
kursenhet skulle överföras till nämnda sektion. Statskontoret är av den
uppfattningen att man i största möjliga utsträckning bör söka förverkliga
en integration i utbildningsansträngningarna. Den kompletterande fackutbildningen
av experter och stipendiater, vilken är en av de angelägnaste
uppgifterna för nämndens utbildningsverksamhet, bör sålunda enligt statskontoret
t. ex. vara en kombination av stipendiat- och expertutbildning för
fältprojekten. En sådan inriktning av utbildningsverksamheten bör väsentligt
underlättas om all målinriktad utbildning förlägges till en enhet.
Frågan om utbildningsverksamhetens inriktning torde enligt min mening
böra närmare utredas av nämnden och i sinom tid underställas Kungl.
Maj:t för principiellt ställningstagande. I avvaktan härpå har jag emellertid
intet att erinra emot att statskontorets förslag om sammanförande till en
enhet inom expertrekryteringsbyrån av all utbildningsverksamhet avseende
såväl svenska experter som utländska stipendiater tillämpas försöksvis.
De personaladministrativa uppgifterna, som hittills varit splittrade på
olika enheter inom sekretariatet, föreslås av statskontoret sammanförda till
en pcrsonalsektion, som skulle vara uppdelad i en personaldelalj för personal-
och löneadministrativ verksamhet och en kanslidetalj för allmänna
kanslifunktioner. Detta förslag synes mig vara cn påtaglig förbättring mot
nuvarande ordning. Det förefaller även riktigt att sektionen på sätt stats
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1965
kontoret föreslagit jämväl har hand om personalärendena rörande fältpersonal.
Slutligen har statskontoret framfört det förslaget att nämndens sekretariat
under en övergångstid skulle tillföras en högt kvalificerad administrativ
expert med huvudsaklig uppgift att direkt under generalsekreteraren
leda det administrativa arbetet. Han skulle därvid äga rätt närvara vid styrelsens
sammanträden med därav följande rätt och skyldighet att, om han
så finner befogat, anmäla mot styrelsens beslut avvikande mening. Personal-
och kameralsektionerna skulle tills vidare stå under denne experts
ledning.
Förevarande förslag synes mig vara synnerligen värdefullt och angeläget.
Min avsikt är att senare idag för Kungl. Maj :t föreslå, att en dylik befattningshavare
snarast knytes till nämndens sekretariat.
Statskontoret har härutöver framlagt vissa ytterligare förslag av organisatorisk
art avseende bl. a. stipendiatbyrån och informationsbyrån. De
föreslagna åtgärderna synes mig vara väl motiverade och ägnade att främja
dessa enheters effektivitet, varför jag kan tillstyrka att de genomföres.
Jag önskar särskilt framhålla, att informationsbyrån bör få förutsättningar
att lämna en aktiv och aktuell information om u-hjälpen i dess
olika former och att riktlinjerna för kontakterna med press, TV och radio
såsom statskontoret förordat bör utformas av styrelsen.
I sin promemoria har statskontoret gjort vissa uttalanden rörande lämpliga
beslutsnivåer inom nämnden. Det torde ankomma på styrelsen att pröva
dessa rekommendationer och besluta i anledning därav. Jag delar statskontorets
mening, att en utsträckt delegering av beslutanderätten i fråga
om verkställighetsåtgärder till byråchef och även enligt min mening till
byrådirektörs- eller sekreterarnivå kan komma att främja en snabbare
handläggning av ärendena.
Frågan om rådets ställning och insatser torde böra övervägas av nämndens
styrelse och förslag härom i sinom tid underställas Kungl. Maj:t.
Vad statskontoret i övrigt rekommenderat innefattande bl. a. rationaliseringsåtgärder
lämnar jag här utan kommentarer, men jag förutsätter att
nämnden i sin fortsatta verksamhet beaktar de enskilda förslagen.
Beträffande den personal som erfordras inom sekretariatet nästkommande
budgetår ansluter jag mig så gott som helt till statskontorets förslag. Av
mig förordad personaluppsättning framgår av följande tablå,1 som upptar
samtliga befattningshavare jämte lönegrader. Beträffande de föreslagna
lönegradsplaceringarna har överläggningar ägt rum med vederbörande
personalorganisationer.
Förslaget innebär sålunda, att nämndens personal kommer att kunna öka
till (53 + 31 nya) 84 befattningshavare. Den enda skillnad som föreligger
mellan detta och statskontorets förslag är att två extra ordinarie sekreterar1
Ej här medtagen.
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
15
tjänster i högst A 23 föreslås inrättade i stället för två av statskontoret förutsatta
extra tjänster i högst samma lönegrad.
Såsom statskontoret framhållit är den här framlagda personalplanen av
provisorisk karaktär. Den bör dock kunna tillgodose de aktuella behoven.
Medel bör anvisas därutöver för anställning av tillfällig arbetskraft.
I viss utsträckning torde den nya organisationen böra genomföras redan
innevarande budgetår genom inrättande av extra tjänster på anslagsposten
till tillfällig arbetskraft. Det torde få ankomma på nämnden att anmäla
de överskridanden som erfordras innevarande budgetår för ett successivt
genomförande av det av mig förordade organisationsförslaget.
I likhet med vad som nu är fallet bör särskilda medel ställas till förfogande
för arvodering av kvalificerade experter såväl för planering som för
projektering. Jag beräknar härför ett belopp av 150 000 kr. För anställning
av tidigare nämnd tillfällig arbetskraft vid nämnden beräknar jag dessutom
ett belopp av 100 000 kr. Avlöningsstatens anslagspost till ersättningar till
expertis och tillfällig arbetskraft torde således uppföras med 250 000 kr.
De av mig framlagda förslagen medför att förevarande anslag torde höjas
med 891 000 kr. och uppföras med 2 614 000 kr.»
Utskottet. Med hänsyn bl. a. till den kritik, som riktats mot nämnden för
internationellt bistånd i dess handhavande av biståndsverksamheten, uppdrogs
åt statskontoret den 18 september 1963 att företaga utredning av
personalorganisationen och administrationen inom nämnden. Den 1 november
1963 utvidgades statskontorets nämnda uppdrag att jämväl omfatta
relationerna mellan nämnden och dess fältprojekt. Den 3 januari 1964 uppdrogs
vidare åt ämbetsverket att förutsättningslöst pröva möjligheterna till
en närmare samordning av de olika biståndsformernas centrala administration
i syfte att åstadkomma en rationell förvaltning av u-hjälpsanslagen
och effektiva förbindelselinjer till de svenska biståndsprojekten i u-länderna.
Av prövningen föranledda förslag borde framläggas i tid, som möjliggjorde
förslag till vårriksdagen 1965.
Den 14 november 1963 överlämnade statskontoret såsom en första etapp
av undersökningen en rapport med förslag till organisation av nämnden.
Till grund härför har legat nuvarande omfattning och inriktning på verksamheten
vid nämnden. Beträffande denna del av undersökningen fortsätter
statskontoret med detaljerad genomgång och penetrering av de administrativa
rutinerna inom nämnden.
De förändringar i nämndens organisation, vilka med tillstyrkan av föredragande
statsrådet nu föreslås av statskontoret, innebära i huvudsak följande.
Den nuvarande planerings- och budgeteringsbyrån delas i två byråer, en
planeringsbyrå och en projektadministrativ byrå. Vidare koncentreras den
av nämnden anordnade utbildningen till en byrå, nämligen expertrekryte
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
ringsbyrån. En från övriga enheter fristående personalsektion upprättas.
Slutligen skall enligt förslaget under en uppbyggnadsperiod av ett och ett
halvt till två år en högt kvalificerad, administrativt skolad expert tillföras
nämnden för att leda den administrativa delen av verksamheten.
Statskontoret har i sin utredning särskilt understrukit planläggningens
betydelse. Utskottet kan helt ansluta sig till vad statskontoret härutinnan
anfört. Starka skäl tala sålunda för att nämndens organisation får en sådan
utformning, att planeringsfunktionen särskilt beaktas. För att planeringen
skall kunna utföras på ett fullständigt och systematiskt sätt finner utskottet
i likhet med statskontoret det nödvändigt, att denna verksamhet i organisatoriskt
hänseende skiljes från det mera löpande arbete, som sammanhänger
med pågående projekt. Såsom statskontoret framhållit betingas detta
bl. a. av uppgifternas skilda karaktärer, vilket vid ett sammanförande
kan verka menligt på endera arbetet.
Utskottet tillstyrker alltså i likhet med föredragande statsrådet, att planeringsarbetet
— avseende huvudsakligen det bilaterala biståndsarbetet —
utbrytes ur nuvarande planerings- och budgeteringsbyrån och förlägges till
en särskild planeringsbyrå, till vilken även samordningen av övriga planeringsuppgifter
hänföres.
Mot den föreslagna gränsdragningen av arbetsuppgifterna mellan planeringsbyrån
och den projektadministrativa byrån synes utskottet icke något
vara att erinra.
Mellan rekrytering och utbildning för u-landstjänstemän finnes ett naturligt
organisatoriskt samband. Detta gäller ej minst ur planeringssynpunkt.
Utskottet finner därför goda skäl tala för statskontorets av statsrådet
biträdda förslag om sammanförande av all utbildningsverksamhet avseende
såväl svenska experter som utländska stipendiater. Då emellertid,
enligt vad statsrådet framhållit, frågan om utbildningsverksamhetens inriktning
kommer att bli föremål för utredning, torde den nu föreslagna organisationen
böra tillämpas försöksvis.
De personaladministrativa funktionerna äro för närvarande splittrade på
flera arbetsenheter. Det synes angeläget, att härvidlag en större samordning
och en fastare organisation åstadkommes. Med hänsyn härtill och till
uppgifternas vikt och omfattning vill utskottet tillstyrka, att en särskild arbetsenhet
— en personalsektion — tillskapas för dessa uppgifter.
Utskottet finner skäl tala för att organisationen temporärt förstärkes med
en högt kvalificerad administrativ kraft. Denne bör placeras direkt under
generalsekreteraren med uppgift att överse och leda det administrativa arbetet
inom sekretariatet.
Ett viktigt led i biståndsarbetet utgör informations- och upplysningstjänsten.
Statskontoret har föreslagit att dessa arbetsuppgifter tills vidare
och som hittills inordnas i en särskild enhet — informationsbyrån_med
en byråchef i ledningen. Byrån föreslås bli indelad i en PR-sektion och en
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196i
17
allmän sektion för bl. a. dokumentations-, arkiv- och bibliotekstjänst. Till
byrån skola knytas två sekreterare. PR-sektionen bör fast förankras i verkets
ledning och ges förutsättningar att lämna aktiv, allsidig information
om u-hjälp i alla dess former.
1 motionerna I: 252 och II: 308 liar yrkats bl. a. att frågan om den föreslagna
PR-verksamheten inom informationsbyrån bör omprövas. Det framhålles
i anslutning härtill, att de frivilliga organisationer, som syssla med
upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor, äro väl lämpade att sprida kunskap även om det arbete, som bedrives
inom nämnden. Beträffande frågan om informationstjänstens lämpliga
organisatoriska anknytning har statskontoret ansett den del av byråns arbetsområde,
som avser PR-verksamheten, vara en uppgift, som intimt är
sammankopplad med verksledningens allmänna funktioner och därför böra
direkt underställas denna för att kunna verka som ett ledningens rådgivande
stabsorgan.
Utskottet anser en effektivisering av informationsbyrån nödvändig. Det
nu framlagda förslaget är närmast att betrakta som en försöksorganisation.
Erfarenheterna av densamma få utvisa i vad mån ändringar däri av olika
skäl kunna befinnas påkallade. Utskottet kan därför tillstyrka förslaget i
denna del. I likhet med statsrådet vill utskottet särskilt framhålla, att informationsbyrån
bör få förutsättningar att lämna en aktiv och aktuell information
om u-hjälpen i dess olika former till alla intresserade organ,
press, radio och TV samt icke minst bildningsorganisationerna. Därvid
böra för svensk statsförvaltning gällande offentlighetsprinciper tillämpas.
Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionerna I: 252 och II:
308, såvitt nu är i fråga.
Vad beträffar nämndens personalplan överensstämmer statskontorets förslag
till personalförstärkningar i stort med vad nämndens styrelse angivit
i petita för nästa budgetår. Statskontoret föreslår sålunda ett tillskott av
31 nya befattningar. Nämndens och statskontorets sammanfallande bedömningar
torde utvisa angelägenheten av en kraftig förstärkning av de personella
resurserna.
Vid sin granskning av förslaget i denna del, som övergångsvis torde kunna
tillgodose de aktuella behoven, har utskottet ansett detsamma böra godtagas.
Med hänsyn härtill och då såsom nämnts den föreslagna organisationen
är att betrakta som ett provisorium i avvaktan på resultatet av statskontorets
fortsatta utredningsarbete, är utskottet icke berett tillstyrka den
ytterligare uppräkning av anslaget med 350 000 kr., som yrkas i motionerna
I: 465 och II: 559. Dessa motioner avstyrkas alltså, såvitt nu är i fråga.
Riksdagen har tidigare uttalat, att målsättningen på längre sikt för den
svenska biståndsverksamheten är att en procent av nationalinkomsten skall
disponeras för ändamålet. Med hänsyn till den sålunda förutsatta kraftiga
ökningen av biståndsgivningen kommer, såsom i motionerna 1:470 och II:
2 Dihang till riksdagens protokoll 19Gb. G samt. Nr
18
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b
556 framhållits, alldeles speciella krav att ställas på verksamhetens administration
och planläggning. Det är därför enligt utskottets mening av stor
betydelse, att en närmare samordning sker av de olika biståndsformernas
administration liksom att planläggningsfunktionen väl tillgodoses med
hänsyn till alla särskilda förhållanden i mottagarlandet. Vidare är det
angeläget, att de erfarenheter, som samlats på andra håll i motsvarande
verksamhet, till fullo utnyttjas. I de båda motionerna framhålles vidare
vikten av att åstadkomma en administrativ samordning av den av statsmedel
finansierade biståndsverksamheten och den på kommersiell basis
grundade. Med ökade bilaterala insatser kommer en dylik samordning att
framstå som allt viktigare. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att
riksdagen tidigare uttalat, att frågan om de privata kommersiella insatsernas
betydelse för u-länderna vore värd all uppmärksamhet. Denna fråga
är i viss mån avhängig av möjligheten att skapa någon form av skydd för
investeringar mot politiska risker inom u-länderna. Utskottet återkommer
härtill under punkten 16 i det följande.
Den i det föregående behandlade frågan om biståndsverksamhetens planering
sammanhänger med spörsmålet om inriktningen på länder och verksamhetsområden
av nya aktiviteter. Även detta spörsmål har berörts i
motionerna 1:470 och 11:556 samt i motionerna 1:465 och 11:559. Utskottet
vill i anledning härav erinra om att allenast två år förflutit sedan
riksdagen år 1962 godtog av Kungl. Maj :t framlagt förslag till riktlinjer
för det svenska utvecklingsbiståndet. Det är emellertid angeläget, att biståndsverksamheten
successivt anpassas efter vunna erfarenheter och den
snabba utveckling i olika hänseenden, som äger rum i berörda länder. Att
— som motionärerna framhållit — våra biståndsinsatser icke böra splittras
på alltför många länder och ämnesområden är uppenbart. Det synes utskottet
alltså betydelsefullt, att den av statsmakterna i olika sammanhang
fastslagna riktpunkten om en viss koncentration av dessa insatser fasthålles.
Det må erinras om att sedan budgetåret 1962/63 antalet mottagarländer
ökat från 8 till nu föreslagna 14 samt antalet fältprojekt från 13
till 23. Över hälften av projekten äro dock koncentrerade till 4 av länderna.
Inriktningen på de två ursprungliga ämnesområdena yrkesutbildning (inkl.
lägre teknisk utbildning) och hälsovård (inkl. familjeplanering) är fortfarande
mycket markerad, ehuru en viss differentiering inom dessa har
skett. I de berörda motionerna torde emellertid åsyftas en ytterligare koncentration
av insatserna, varjämte också frågan om den geografiska inriktningen
av biståndsverksamheten aktualiserats.
Såsom inledningsvis under nu ifrågavarande punkt anförts kommer statskontoret
i en andra etapp av sitt utredningsarbete att behandla de i de sistnämnda
båda motionerna berörda spörsmålen. Enligt vad utskottet inhämtat
avses undersökningarna omfatta en kartläggning av den internationella
biståndsverksamhetens omfattning och administration samt erfarenheten
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b
19
av denna inom statliga och halvstatliga organ. Såvitt möjligt komma även
de i detta sammanhang aktuella insatser i de underutvecklade länderna,
som gjorts av svenska företag och frivilliga organisationer, att inkluderas i
kartläggningen. För att erhålla tillräckligt uttömmande underlag för bedömning
av de svenska histåndsinsatsernas framtida administration har det
även ansetts nödvändigt att söka få del av erfarenheterna »på fältet» och
andra länders samt internationella organisationers erfarenhet beträffande
biståndsverksamhetens uppbyggnad och administration. Kartläggningen
kommer även att syfta till att fastlägga erforderliga kontaktlinjer och det
beslutsunderlag, som erfordras för bedömning av och val mellan olika biståndsalternativ.
Av nämndens petitaskrivelse framgår därjämte, att inom densamma för
närvarande pågår en långsiktig planering rörande Sveriges bilaterala tekniska
bistånd, varvid skisseras ett program för en period, omspännande ett
flertal budgetår. Detta skall ange fältverksamhetens länderomfattning och
ämnesinriktning samt målsättningen för utvidgningen av övriga aktiviteter.
Inom kort torde alltså föreligga ett samlat underlag för en allsidig bedömning
av det svenska utvecklingsbiståndets planläggning, omfattning
och fortsatta inriktning. Åtskilliga av de i berörda motioner aktualiserade
frågorna torde därvid bli besvarade. Av särskild vikt är enligt utskottets
mening att få klarlagt, om fördelar stå att vinna vid en ytterligare koncentration
av biståndsverksamheten samt huruvida en omprövning av den
geografiska inriktningen är önskvärd. De medel, vårt land kan ställa till
de underutvecklade ländernas förfogande, äro, icke minst mot bakgrunden
av de föreliggande behoven, starkt begränsade. Det är självfallet därför angeläget,
att till förfogande ställda resurser givas största möjliga effekt. Det
bör prövas huruvida i länder, där svensk mission och svensk exportindustri
sedan länge byggt upp kontaktpunkter och förvärvat erfarenheter
och kunskaper, samordnade insatser böra vidtagas syftande dels till långsiktigt
verkande basinvesteringar, dels till vidareutveckling av de kommersiella
åtgärderna. I vad mån sådan koordinerad verksamhet förutsätter
ett utbyggt samarbete även här hemma mellan staten och exportindustrien
förtjänar klarläggas. Frågan huruvida kapitalexport till u-länderna
skall kunna förknippas med villkor om utnyttjande av svensk företagsamhet
hör också till de problem, som böra belysas i sammanhanget och vilka
få allt större betydelse i samma mån som andra kapitalgivande länder tilllämpa
s. k. bunden långivning. Som utskottet erinrat under punkten 3 i
fråga om Särskilda fondens verksamhet, ligger fondens utnyttjande av
svenska resurser i fråga om konsulter, entreprenörer och kapitalutrustning
proportionellt mycket under Sveriges andel av de pekuniära bidragen till
fonden.
Utskottet förutsätter alltså, att en allsidig bedömning av det svenska ut
2f
Itihang till riksdagens protokoll 196b. G samt. Nr .5.1
20
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
vecklingsbiståndets problematik kommer att ske sedan nu pågående utredningar
slutförts. Det får också förutsättas, att samråd därvid kommer att
ske med företrädare för näringslivet och de organisationer i övrigt, som
aktivt bidragit i det internationella biståndsarbetet. Med liänsyn till det
anförda torde syftet i motionerna I: 465 och II: 559 samt I: 470 och II: 556,
såvitt nu är i fråga, bli tillgodosett. Utskottet anser sig därför böra i anledning
av desamma begränsa sig till att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge
till känna vad utskottet sålunda anfört.
Frågan om kontroll och värdering av biståndsverksamhetens handliavande
och utvecklingseffekt har behandlats i motionerna 1:465 och 11:559,
I: 467 och II: 553 samt I: 470 och II: 556. Utskottet vill i anledning härav
erinra om att en räkenskapsmässig men även saklig kontroll av den bilaterala
verksamheten fortlöpande sker i riksrevisionsverket. Vidare må nämnas,
att statskontoret i sitt förberörda betänkande föreslagit, att den ekonomiska
bevakningen av anslagen för fältprojekten och det primära budgetarbetet
skall ske inom nämndens projektadministrativa byrå. Evalueringen
av olika projekt borde även ske inom byrån. Vidare har statskontoret funnit
önskvärt att i vissa fall företages en mera grundlig sakkontroll, som bör
utföras av sakkunnig inom det berörda området i samarbete med företrädare
för styrelse eller sekretariat.
Uppenbart är att den förutsatta växande omfattningen av biståndsverksamheten
kräver ökad insyn och ökade garantier för att medlen komma
till riktig användning. Det är därför angeläget att på detta område få till
stånd en tillsyn över verksamheten av samma omfattning och innebörd
som beträffande statlig verksamhet i övrigt. De i motionerna berörda spörsmålen,
som innebära många svårlösta problem, synas utskottet värda
största uppmärksamhet. Utskottet delar därför motionärernas mening, att
en närmare undersökning i ämnet bör komma till stånd. Det synes utskottet
naturligt, att en sådan utredning verkställes av statskontoret i anslutning
till ämbetsverkets undersökning rörande nämndens administration
och organisation. Därvid torde det i motionerna 1:470 och 11:556 framställda
förslaget om en fortlöpande sakrevision genom statskontorets försorg,
i vad avser fältprojekten, böra undersökas.
Under hänvisning till det anförda vill utskottet i anledning av de förenämnda
motionerna 1:465 och 11:559, 1:467 och 11:553 samt 1:470 och
II: 556 hemställa, att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning rörande
förstärkning av granskningsmöjligheterna och möjligheterna till evaluering
av biståndsverksamheten.
Utskottet hemställer,
I. att motionerna 1: 252 och II: 308, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b 21
samt med avslag å motionerna I: 465 och II: 559, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för nämnden för internationellt bistånd
som föranledas av vad föredragande statsrådet föreslagit
i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 3 januari 1964;
b) godkänna följande avlöningsstat för nämnden för internationellt
bistånd, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 46 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 64 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 1 540 000
4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 250 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 714 000
Summa kr. 2 614 000
c) till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
2 614 000 kr.;
III. alt riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 465
och II: 559, I: 467 och II: 553 samt I: 470 och II: 556, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa om utredning rörande frågan om förstärkning av
granskningsmöjligheterna och möjligheterna till evaluering
av u-1 and sbiståndet;
IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 465
och 11:559 samt 1:470 och 11:556, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört rörande biståndsverksamhetens
geografiska inriktning m. m.;
V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 470
och II: 556, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet anfört rörande biståndsverksamhetens
administration och planläggning.
8:o) Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Omkostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 47 och 48) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.
22
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 390 000 kr.
Nämnden anhåller om en höjning av omkostnadsanslaget med 270 000 kr.
Härav faller 30 000 kr. på anslagsposten reseersättningar in. m., 50 000 kr.
på posten telegram, telefon och annonsering, 15 000 kr. på posten bokinköp,
bindning av böcker och handlingar, 125 000 kr. på posten övriga expenser
samt 50 000 kr. på anslagsposten publikationstryck m. m.
Av ökningen å 125 000 kr. på posten övriga expenser faller 45 000 kr. på
en delpost för informationskurser och -konferenser, som beräknats till
60 000 kr. mot för närvarande 15 000 kr. En dylik ökning skulle möjliggöra
en intensifiering av nämndens informationsverksamhet.
Ökningen å 50 000 kr. på anslagsposten publikationstryck avser att möjliggöra
dels reguljär produktion och distribution av aktuella trycksaker,
dels framställning av stillfilmer och stillbilder och dels produktion av film
om det svenska biståndsarbetet och u-landsproblem överlag.
Föredragande statsrådet förordar, att omkostnadsanslaget för nämnden
för internationellt bistånd uppräknas med sammanlagt 200 000 kr. Detta
innebär, att för informationskurser och -konferenser förutses kostnader å
högst 40 000 kr. och för publikationstryck en oförändrad medelstilldelning
av 100 000 kr., medan övriga av nämnden begärda höjningar tillstyrkes.
Utskottet. Vid sin granskning av anslagsberäkningarna har utskottet icke
funnit något vara att erinra, varför utskottet tillstyrker det äskade anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nämnden för internationellt bistånd
(NIB): Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 590 000 kr.
9:o) Fältprojekt. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 26, s. 48—
57) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Nyman och Wallmark (I: 95) samt den andra inom andra kammaren
av herr Broberg in. fl. (II: 121), i vilka hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala, att NIB bör beakta möjligheterna
att bistå svenska dotterföretag i u-länderna och att NIB tar upp denna fråga
till diskussion med lämpliga svenska företagarorganisationer,
dels de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar Lager
och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl., i vilka hemställts bl. a.
att ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson (1:459) och den andra inom andra kammaren av herrar
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196''r
23
Wahrendorff och Dahlgren (11:562), i vilka hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning samt förslag
beträffande frågan om svenska experter på kooperation och handel i
u-länderna,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Axel Kristiansson och Svanström (I: 463) och den andra inom
andra kammaren av herrar Boo och Larsson i Borrby (II: 549), i vilka hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
av frågan hur ett svenskt forskningscentrum för familjeplanering
skall utformas och var det skall lokaliseras samt om hur den svenska
biståndsinsatsen inom familjeplaneringens område väsentligt skall kunna
utvidgas,
dels de förberörda båda likalydande motionerna 1:465 av herr Lundström
m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom riksdagens mening giva
till känna vad i motionerna anförts angående användande av s. k. ulandslag
i biståndsarbetet,
dels de förberörda båda likalydande motionerna I: 467 av herrar Sundin
och Jonasson samt II: 553 av herr Fälldin m. fl., i vilka hemställts bl. a.
att riksdagen måtte vid behandlingen av anslaget Fältprojekt uppräkna
Kungl. Maj :ts förslag med 250 000 kronor till 1 000 000 kronor, att disponeras
för u-landslag enligt vad i motionerna anförts samt därvid uttala, att
medel ställda till förfogande för ospecificerade fältprojekt må kunna användas
för direkt stöd till missionen samt idella och fackliga organisationer
i enlighet med vad som i motionerna har anförts,
dels ock en inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl.
väckt motion (II: 558), vari hemställts att riksdagen måtte
dels besluta att, av de medel vilka f. n. står till NIB:s förfogande ehuru
de icke kunnat utnyttjas, tio miljoner kr. skall ställas till de kristna samfundens
disposition för dessas hjälpverksamhet i u-länder via missionen,
varvid fördelningen av medlen på de olika samfunden skall ske enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande,
dels uttala att samfundens redovisning för medlens disponerande skall
ske direkt till Kungl. Maj:t och icke till eller över NIB.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna 1:95, 11:425, 1:459, 11:549, 11:559, 11:553 och
II: 558.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 23 000 000 kr.
Utskottet. Såsom av propositionen framgår har riksdagen för innevarande
budgetår ställt 23 milj. kr. till förfogande för bilaterala fältprojekt, vartill
kommer en reservation av 10,5 milj. kr. under ifrågavarande anslag vid
24
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
utgången av budgetåret 1962/63. Sålunda står ett belopp av 33,5 milj. kr.
till förfogande för fältprojekt under innevarande budgetår. Nämnden för
internationellt bistånd har i sin petitaskrivelse beräknat anslaget Fältprojekt
för nästa budgetår till 35 milj. kr. Sedermera har nämnden dels anmält,
att en reservation av ca 5 milj. kr. kan komma att föreligga den 30 juni
1964, dels vid förnyad prövning på grundval av bl. a. planeringsarbetets
aktuella läge funnit det kassamässiga behovet under budgetåret 1964/65
kunna beräknas understiga det i petitaskrivelsen upptagna beloppet med
ca 4 milj. kr. Med hänsyn härtill och då föredragande statsrådet ansett
lämpligt att ur förevarande anslag utbryta posten Biträdande experter, som
av nämnden beräknats till 3 milj. kr., har anslaget Fältprojekt föreslagits för
nästa budgetår uppfört med 23 milj. kr. Detta innebär oförändrad medelsanvisning.
Utskottet har under punkten 7 anfört vissa synpunkter beträffande länder-
och ämnesinriktning inom den del av nämndens verksamhet, som utgöres
av de egentliga fältprojekten. Av största betydelse är att valet av
biståndsprojekt sker efter allsidigt övervägande med höga krav på kumulativ
effekt av biståndsinsatserna och att valet fullföljes med en successiv
värdering och fortlöpande kontroll av skilda insatser på det tekniska biståndets
område. Med större resurser följa ökade krav att medlen disponeras
på ett riktigt sätt.
Såsom utskottet i det föregående framhållit innefatta de nu framlagda
förslagen 23 fältprojekt i 14 länder, av vilka 4 äro mottagarländer för
mer än halva antalet projekt. Av projekten falla två tredjedelar inom områdena
yrkesundervisning samt hälsovård inklusive familjeplanering.
Utskottet har vid sin granskning av den föreslagna omfattningen och
inriktningen av biståndsverksamheten i fråga om fältprojekt funnit förslagen
stå i överensstämmelse med den av riksdagen tidigare angivna målsättningen
för här ifrågavarande verksamhet.
Under anslaget har räknats med en ny anslagspost, benämnd Ospecificerade
fältprojekt. Anslagsposten, som föreslås upptagen till 6,3 milj. kr., är
avsedd att reserveras för tillmötesgående av sådana framställningar från
u-länder, som icke kunnat förutses vid tidpunkten för avgivandet av nämndens
petita. Vidare avses anslaget kunna användas dels för bilaterala
svenska biståndsinsatser med viss anknytning till projekt, som administreras
av FN:s fackorgan, och dels för utvidgning av redan inledda fältprojekt,
om vilka full klarhet icke förelåg vid avgivandet av nämnda petita.
Av anslagsposten förutsättes ett belopp av 100 000 kr. få disponeras för
utgifter i samband med planläggning av fältprojekt.
Utskottet har icke något att erinra mot att en särskild anslagspost upptages
för nu angivna ändamål.
I motionen 11:558 har under hänvisning till att under anslaget Fältprojekt
en reservation av 21 650 000 kr. står till förfogande föreslagits, att
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
25
av förefintlig behållning ett belopp av 10 milj. kr. genom förmedling av
Kungl. Maj :t ställes till de kristna samfundens inissionsorgans disposition
för dessas humanitära hjälp- och utvecklingsverksamhet i u-länderna.
Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att missionsorganisationerna
främst genom i Sverige insamlade medel sedan gammalt bedriva en omfattande
och uppskattad hjälpverksamhet inom ett flertal u-länder. Enligt
utskottets mening är det synnerligen önskvärt, att den sålunda bedrivna
verksamheten i görlig mån upprätthålles. Utskottet vill härvid erinra om
att medel från »Sverige Hjälper»-insamlingen i rätt stor utsträckning disponerats
för bidrag till missionens tekniska biståndsverksamhet. Nämnden
för internationellt bistånd har i sina petita för nästa budgetår utgått från
att vid medlens disponerande framdeles missionens verksamhet bör beaktas
i minst samma omfattning som tidigare.
Såsom utskottet i det föregående framhållit beräknas reservationen under
anslaget vid utgången av innevarande budgetår rätteligen uppgå till
ca 5 milj. kr. Denna behållning, som uppkommit till följd av förseningar i
planering eller genomförande av projekt, har alltså redan intecknats i
Kungl. Maj :ts anslagsäskande för nästa budgetår. Några reservationsmedel
därutöver torde alltså icke stå till förfogande. Med hänsyn till det anförda
och då utskottet icke anser sig för i motionen II: 558 avsett ändamål böra
föreslå en uppräkning av anslaget, avstyrkes motionen. Utskottet vill erinra
om att anslag under senare år lämnats till vissa punktinsatser genom svenska
missionen. Det synes utskottet naturligt att så också sker i fortsättningen.
Utskottet förutsätter i anslutning härtill, att om det skulle framkomma
bidragsändamål på ifrågavarande område, för vilka missionen anser statligt
stöd särskilt påkallat och som uppfylla kriterierna på tekniskt bistånd
i vanlig ordning, behovet därav tillgodoses, i den mån detta är möjligt, av
medel under nu ifrågavarande anslag. Utskottet åsyftar härvid närmast anslagsposten
Ospecificerade fällprojekt.
Av samma skäl som nu anförts synes det utskottet i princip icke vara något
att erinra mot det i motionerna 1:467 och 11:553 framförda förslaget
att medel ställda till förfogande för ospecificerade fältprojekt må kunna
användas för direkt stöd till av missionen samt av ideella och fackliga organisationer
igångsatta tekniska biståndsprojekt.
Däremot kan utskottet icke ansluta sig till det i motionen II: 558 framförda
förslaget att missionssamfundens redovisning för dispositionen av
eventuellt tilldelade medel skall ske direkt till Kungl. Maj:t och icke till
eller över nämnden. Förslaget i denna del innebär en avvikelse från strävandena
att med hänsyn till behovet av samlad överblick och koordination
av olika utvecklingsfrämjande åtgärder koncentrera biståndsfrågornas
handläggning — vare sig de äro av bilateral eller multilateral karaktär —
till nämnden.
Av det äskade anslaget till fältprojekt avses ett belopp av 750 000 kr.
26
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196k
för experimentell verksamhet med s. k. u-landslag. Till stöd för förslaget
har framhållits, att ett stigande intresse för svenska biståndsinsatser av
s. k. frivilligtyp kunnat konstateras. Den experimentella verksamheten har
ansetts böra inledas med att team av jordbruks- eller hantverkskaraktär
knytas till vissa svenska fältprojekt eller till svenska experters verksamhet
i övrigt. För den närmare utformningen av denna verksamhet har, såsom
av propositionen framgår, en särskild utredning igångsatts.
Utskottet vill erinra om att frågan om främjande av frivilliga insatser
inom biståndsverksamheten till u-länderna var föremål för prövning av
förra årets riksdag. Utskottet underströk, då vikten av att, även om frivilligarbetaren
icke behövde vara expert, frivilliginsatsen dock måste vara
ett kvalificerat arbete. Under denna och av utskottet då angivna övriga förutsättningar,
som också understrukits i motionerna I: 465 och II: 559, och
med hänsyn till att erfarenheterna från gjorda experiment på här ifrågavarande
område visat sig tillfredsställande anser utskottet sig nu kunna biträda
förslaget i fråga. Utskottet instämmer också i motionärernas uttalande,
att dessa frivilliga i förekommande fall böra kunna ingå i multilaterala
eller i andra länders bilaterala projekt. Det bör ej heller uteslutas, att åt
lämplig personal av denna typ men av annan nationalitet beredes möjlighet
att deltaga i svenska projekt.
Nämnden för internationellt bistånd har räknat med att ett 25-tal deltagare
i u-landslag kan rekryteras och sysselsättas under nästa budgetår.
I enlighet härmed har anslagsposten beräknats till 750 000 kr. Utskottet
tillstyrker, att posten upptages med nämnda belopp. Härav följer,
att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna 1:467 och 11:553 om uppräkning
av posten med 250 000 kr. Därest det emellertid skulle visa sig
möjligt att under nästa budgetår placera flera sådana frivilliga än det antal,
som sålunda ligger till grund för beräkningen av anslagsposten U-landslag,
har utskottet icke något att erinra mot att, såsom i motionerna I: 465
och 11:559 yrkats, de uppkommande kostnaderna bestridas av eventuellt
outnyttjade medel under posten Ospecificerade fältprojekt.
I motionerna I: 467 och II: 553 har framhållits angelägenheten av att de
projekt, som skola igångsättas genom u-landslag, ske i anslutning till igångsatta
större projekt. Därvid böra enligt motionärerna icke enbart NIBprojekt
komma i fråga utan även sådana projekt, som missionen och andra
organisationer ha etablerat. Såsom i det föregående framhållits har det
befunnits lämpligt, att den experimentella verksamheten med u-landslag
inledes med att team av jordbruks- eller hantverkskaraktär knytas till
vissa svenska fältprojekt eller till svenska experters verksamhet i övrigt.
Därest de av motionärerna ifrågasatta projekten ha anknytning till verksamhet
av sålunda förutsatt slag och kostnaderna kunna rymmas inom
ramen för anslagsposten U-landslag, synes utskottet i princip icke något
vara att invända mot det av motionärerna framförda förslaget.
Enligt de av 1962 års riksdag fastställda allmänna riktlinjerna för det
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1965
27
svenska utvecklingsbiståndet bör man icke blott följa den på u-landsproblemen
inriktade internationella forskningen utan även få till stånd eller
stödja inhemsk forskning i hithörande frågor av intresse för den svenska
biståndspolitiken och dess utformning. Vidare må erinras om att ifrågavarande
problem internationellt sett inträngande belysts av 1963 års FN-konferens
för vetenskap och teknik till förmån för u-länder, som underströk
nödvändigheten av fortsatta ansträngningar inom forskning till fromma för
u-ländernas utveckling.
Såsom föredragande statsrådet framhållit måste Sverige anses ha vissa
förutsättningar att på forskningens område göra en insats inom utvecklingsarbetet.
En ökning av näringsresurserna och en begränsning av folkökningen
i u-länderna torde utgöra de båda viktigaste syften, som en
forskning på u-hjälpens område skulle tjäna. U-landsforskning torde få
betraktas som ett led i den totala svenska hjälpen till u-länderna och falla
under begreppet bilateralt tekniskt bistånd.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda goda skäl tala för att låta
den av nämnden för internationellt bistånd bedrivna verksamheten inkludera
ett stöd även åt forskning av angiven typ. Stödet bör, såsom statsrådet
framhållit, kunna omfatta forskning förlagd såväl till u-länderna som till
Sverige. Detta förutsätter inledande av ett nära samarbete med de organ,
som generellt handlägga forskningsfrågor. Utskottet tillstyrker, att för
ändamålet anvisas ett belopp av 1 milj. kr.
Enligt vad utskottet inhämtat äro på initiativ av nämnden svenska experter
sysselsatta med att verkställa en analys på grundval av det vid nämnda
FN-konferens framlagda materialet. Enligt utskottets mening bör resultatet
härav avvaktas, innan ställning tages till det i motionerna I: 463 och
11:549 gjorda yrkandet om utredning av frågan om utformning och lokalisering
av ett svenskt forskningscentrum för familjeplanering. Detsamma
gäller det i samma motioner framförda förslaget rörande utvidgning
av den svenska biståndsinsatsen inom familjeplaneringens område, där, vilket
må erinras, det svenska u-landsbiståndet är av särskilt stor omfattning.
Ifrågavarande motioner torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I motionerna I: 459 och II: 562 har behandlats frågan om möjligheten att
ställa expertis till förfogande på kooperation och handel i u-länderna.
Utskottet vill erinra om att under hösten 1960 upprättades ett studiecentrum
för kombinerad bilateral svensk och internationell kooperativ skolningsverksamhet.
Formerna härför ha reglerats genom en särskild överenskommelse
mellan Kooperativa förbundet och Internationella kooperativa
alliansen (ICA). Vid denna skola organiseras kurser i olika kooperativa
ämnen såväl inom skolan som annorstädes. Medel till denna svenska kooperativa
insats på utbildningsområdet ha anskaffats genom flera insamlingskampanjer.
Utskottet vill vidare erinra om att kurser i kooperation anord
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196å
nats av nämnden för internationellt bistånd. I augusti 1963 avslutades en
första ettårig kurs i kooperation, som anordnats i samarbete med Kooperativa
förbundet och Sveriges lantbruksförbund. En andra internationell
kurs i kooperation har nyligen påbörjats i Stockholm. Kurser i svensk
konsumentkooperation och i jordbrukskooperation komma att hållas under
våren. Frågan om tillskapandet av kooperativa organisationer i u-länderna
och utvecklingen av den verksamhet, som avses med community
development, har närmare behandlats av en arbetsgrupp inom beredningen
för internationella biståndsfrågor, som i en förra året avlämnad rapport
angivit riktlinjer för svenskt tekniskt bistånd på utbildningens område.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit och till vad utskottet anfört under
punkten 12 i det följande torde syftet i motionerna I: 459 och II: 562
få anses tillgodosett, varför motionerna, såvitt nu är i fråga, icke torde böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1:95 och II: 121 har föreslagits att åtgärder vidtagas för
att kring svenska företag i u-länder kunna utveckla sociala, kulturella,
hälso- och utbildningscentra för i första hand företagets egna anställda
och deras familjemedlemmar och i andra hand för andra ortsbor. Utskottet
vill i anledning härav framhålla, att erfarenheten visat, att den tekniska
biståndsverksamheten ofta når en hög effektivitetsgrad, om den samordnas
med industriell eller kommersiell verksamhet i ett u-land. Såsom exempel
härpå kan nämnas att Sverige medverkar vid uppförandet och driften av
en yrkesskola i Liberia i anslutning till gruvbolaget LAMCO:s projekt i
Nimba. I samband därmed har byggts sjukhus, skolor, butiker m. m. Uppenbart
är att sådana supplementära insatser äro av betydelse för att åstadkomma
en standardförbättring främst för den befolkning, som bor intill
företaget i fråga, samtidigt som de kunna vara av värde från näringslivets
synpunkt. Enligt vad utskottet inhämtat sker ett samarbete på här ifrågavarande
område mellan nämnden för internationellt bistånd och Sveriges
industriförbund. Då nämnden alltså redan har sin uppmärksamhet riktad
på det spörsmål, som beröres i motionerna, torde desamma icke påkalla
någon åtgärd från riksdagens sida.
Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 359 och II: 425 samt I: 467
och II: 553, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Fältprojekt
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 000 kr.;
II. att motionerna 1:95 och 11:121 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
III. att motionerna 1:459 och II: 562 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
29
IV. att motionerna I: 463 och II: 549 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 465
och 11:559 i vad de avse s. k. u-landslag, i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;
VI. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 467
och II: 553 i vad de avse anlitande av anslagsposten Ospecificerade
fältprojekt, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört;
VII. att motionen II: 558, i vad den icke tillgodoses genom
yrkandet under VI., icke må av riksdagen bifallas.
10:o) Bilateralt bistånd i anslutning till FM:s Särskilda fond. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 27, s. 57) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 640 000 kr.
Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar
Lager och Adolfsson samt 11:425 av herr Hagberg m. fl. hemställts, att
ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under punkten 3 tillstyrkes
det äskade anslaget.
Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och 11:425.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu
är i fråga, till Bilateralt bistånd i anslutning till FN:s Särskilda
fond för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 2 640 000 kr.
11 :o) Stipendidat- och kursverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 28, s. 57—60) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar
Lager och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl. hemställts bl. a.,
att ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 425.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 500 000 kr.
I petitaskrivelse den 30 augusti 1963 äskar NIB för nästkommande budgetår
ett anslag av 4 500 000 kr., d. v. s. en ökning med 1 000 000 kr. i förhållande
till innevarande budgetår. Under det nya verksamhetsåret förordas
— mot bakgrunden av vunna erfarenheter av hittillsvarande bilaterala sti
3
Biharuj till riksdagens protokoll 1966. e samt. Nr 63
30
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196i
pendiat- respektive kursverksamhet —- en förskjutning av den inbördes anslagsfördelningen
till förmån för ett successivt ökat antal sammanhållna
kurser i relation till stipendieringen av utländska studenter för individuella
studier i Sverige.
Föredragande statsrådet har framhållit, att kurs- och stipendiatverksamheten
intar en betydelsefull plats i det tekniska biståndsarbetet. En vidgning
av verksamheten med sammanhållna kurser inom olika specialområden
i förhållande till den individuella stipendieringen har stöd i de hittills
vunna praktiska erfarenheterna och synes även väl rimma med de förslag
till riktlinjer för svenskt tekniskt bistånd på utbildningens område, som
framlagts i SOU 1963:64 »U-länder och utbildning». Statsrådet finner de
av nämnden äskade höjningarna av medelstilldelning för stipendiat- och
kursverksamheten väl mctiverade.
Utskottet anser i likhet med statskontoret, att stipendiat- och kursverksamheten
utgör en betydelsefull del av det svenska tekniska biståndet. Vid
sin granskning av Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning för denna
verksamhet har utskottet icke funnit något vara att erinra. Utskottet tillstyrker
alltså, att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 milj. kr.
Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och 11:425.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu
är i fråga, till Stipendiat- och kursverksamhet för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
12 :o) Rekrytering och utbildning av experter. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 29, s. 60 och 61) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de förberörda båda likalydande motionerna 1: 465 av herr Lundström
m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att riksdagen
måtte besluta höja anslaget till Rekrytering och utbildning av experter med
1 000 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag och därför till Rekrytering
och utbildning av experter för budgetåret 1964/65 under tredje huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor,
dels ock de förberörda båda likatydande motionerna I: 467 av herrar
Sundin och Jonasson samt II: 553 av herr Fälldin m. fl., i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte vid behandling av anslaget Rekrytering och utbildning
av experter uppräkna Kungl. Maj :ts förslag med 1 000 000 kronor
till 2 000 000 kronor, att disponeras i enlighet med motionerna.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 559 och II: 553.
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b
31
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kr.
I sin petitaskrivelse den 30 augusti 1963 framhåller NIB att möjligheterna
att få ett tillfredsställande både kvalitativt och kvantitativt rekryteringsunderlag
för den expanderande bilaterala verksamheten och en ökad svensk
medverkan i de multilaterala programmen är beroende av en intensifierad
expertutbildning. Effekten av biståndsinsatser av alla slag är till avgörande
del avhängig av fältpersonalens allmänna kunnande, personliga lämplighet
och förståelse för arbetsmiljön. En av nämndens generalsekreterare tillsatt
kommitté för expertutbildning har i sina rekommendationer räknat med
tre olika huvudformer för utbildning: allmänna och regionala orienteringskurser,
språkträning samt fackutbildning inom vissa områden.
Redan under budgetåret 1962/63 har anordnats såväl en allmän orienteringskurs
som två regionala kurser, båda om Afrika. Under innevarande
budgetår anordnas ett ökat antal både regionala och orienteringskurser.
I vad gäller språkutbildning har NIB anordnat kurser i såväl engelska
som franska språken och man förutser en expansion av denna verksamhet
under budgetåret 1964/65. Särskilt betonas vikten av att man genom språkundervisning
försöker minska de språkliga hinder, som för närvarande
starkt begränsar Sveriges medverkan i den multilaterala biståndsverksamheten
inom fransktalande och spansktalande områden.
Beträffande fackutbildning framhåller nämnden att en kompletterande
utbildning skulle kunna väsentligt öka antalet experter med de kvalifikationer
som erfordras för arbete i u-länderna. De viktigaste områdena för sådan
utbildning torde vara familjeplanering, tropisk medicin, allmän hälsovård,
»community development», kooperation, tropiskt jordbruk samt skolplanering
och lärarutbildning i u-länder. Kurser i familjeplanering och kooperation
har tidigare anordnats av nämnden.
Under hänvisning till sålunda förutsedd expansion av utbildningsverksamheten
för experter beräknar NIB anslagsbehovet för rekrytering och utbildning
ev experter till 1 000 000 kr. I samband härmed hemställer nämnden
att den post inom detta anslag, som avser intervjuer och medicinsk
prövning av experter och deras fruar och som under innevarande budgetår
maximerats till 50 000 kr., måtte upptagas till oförändrat belopp underbudgetåret
1964/65.
En intensifierad expertutbildning anser föredragande statsrådet vara en
förutsättning för att NIB skall kunna rekrytera och förmedla kvalificerade
och för sina uppgifter väl rustade experter till den bilaterala och multilaterala
biståndsverksamheten. Den av NIB äskade fördubblingen av anslaget
för utbildning och rekrytering av experter under 1964/65 synes statsrådet
därför väl motiverad.
Utskottet. Med hänsyn till den expanderande bilaterala verksamheten
och ökade svenska bidrag till bistånd i multilaterala former är det naturligt,
att större anspråk komma att ställas på Sveriges insatser i form av ex
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 53 år i96k
perthjälp. Riksdagen har också tidigare understrukit nödvändigheten av en
intensifiering av expertrekryteringen och av åtgärderna för en rationell
utbildning av dessa experter.
En genom nämnden för internationellt bistånd verkställd utredning har
ansett lämpligt, att ifrågavarande utbildning koncentreras på tre olika huvudformer,
nämligen allmänna och regionala orienteringskurser, språkträning
samt fackutbildning inom vissa områden. De viktigaste områdena
för sistnämnda utbildning har ansetts vara familjeplanering, tropisk medicin,
allmän hälsovård, community development, kooperation, tropiskt jordbruk
samt skolplanering och lärarutbildning i u-länder. En del av denna
kursverksamhet har redan startat.
Mot bakgrunden av det anförda finner utskottet angeläget, att de personella
resurserna i möjligaste mån förstärkas för att därmed öka takten
för utbyggnad av experthjälpen. En höjning av anslaget är därför erforderlig.
Utskottet anser sig dock icke böra förorda högre medelsanvisning
än som Kungl. Maj :t i överensstämmelse med förslag av nämnden äskat,
vilket innebär en fördubbling av anslaget. Därest det emellertid skulle visa
sig möjligt att placera ett större antal experter än det äskade anslaget
medger förutsätter utskottet i likhet med vad som förordats då det gällde
biträdande experter, att Kungl. Maj :t för täckande av härigenom uppkommande
merkostnader äskar medel å tilläggsstat eller gör framställning därom
i nästa års statsverksproposition. Syftet i motionerna I: 465 och II: 559
samt I: 467 och II: 553, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, torde härigenom
bliva tillgodosett.
I de förenämnda båda motionerna I: 465 och II: 559 har framhållits angelägenheten
av att de utredningar, som pågå rörande u-landstjänstemännens
ekonomiska och allmänt sociala villkor bedrivas med skvndsamhet, så att
ur olika synpunkter mera betryggande villkor kunna erbjudas. Utskottet
vill i anledning härav erinra om att en av nämnden år 1963 tillkallad utredning
om biståndsexperters villkor den 29 februari 1964 avgivit en promemoria
med förslag rörande dessa experters anställningsvillkor. I huvudsaklig
överensstämmelse med utredningens förslag har Kungl. Maj :t i dagarna
förelagt riksdagen proposition i ämnet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 465 och II: 559 samt I: 467 och
II: 553, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Rekrytering
och utbildning av experter för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
övrigt bistånd
13:o) Nordiskt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 30,
s. 61 och 62) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
33
Vidare liar i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar
Lager och Adolfsson samt 11:425 av herr Hagberg m. fl. hemställts bl. a.,
att ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 425.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 750 000 kr.
Anläggningen Nordic Tanganyikan Centre utbygges för närvarande i
etapper fram till 1966, då samtliga tre institutioner —- jordbruksskolan,
hälsocentralen och läroverket — med tillhörande personalbostäder, ekonomilokaler
m. m. beräknas vara färdiga och i bruk. Till dessa institutioner
torde även komma att knytas ett »community development»-program med
kursverksamhet av olika slag. Jordbruksskolan beräknas bli först färdig
och undervisningen komma i gång redan under våren 1964. Kostnaderna
för projektet under nästa budgetår är svåra att närmare ange. Den norska
konsultfirma, som i samarbete med svensk platsarkitekt och med stöd
av statlig dansk byggnadsexpertis fått anläggningsarbetet på entreprenad,
har beräknat byggnadskostnadernas storlek under kalenderåret 1964 till
ca 2 950 000 kr. Härtill kommer kostnaderna för central administration,
för inventarier till projekten och för de punktåtgärder på undervisningsområdet
som redan omfattar något dussin experter. Enligt avtal mellan de
nordiska länderna betalar Sverige hälften av alla beslutade utgifter. Härav
följer att det svenska anslaget knappast kommer att förbrukas helt för
Nordic Tanganyikan Centre nästa år. Tillsammans med en väntad reservation
på innevarande budgetårs anslag kommer ett oförändrat anslag under
nästa budgetår att ge en viss ekonomisk marginal.
Emellertid har i samband med president Nyereres besök i Skandinavien i
september 1963 framförts önskemål om andra nordiska biståndsinsatser i
Tanganyika. Även smärre engångsåtgärder i andra u-länder aktualiseras
gång efter annan i den nordiska ministerkommittén. Det gör det önskvärt
med en viss sådan marginal. Det motiverar även en ändring av anslagsrubriken,
som innevarande budgetår är Bistånd till Tanganyika. Under den
nya rubriken Nordiskt bistånd kommer dock Nordic Tanganyikan Centre
att förbli den centrala och dominerande uppgiften för nordiskt samarbete
på u-landshjälpens område. Arbetet härmed blir omfattande, när verksamheten
kommit igång.
Utskottet. Anläggningen Nordic Tanganyikan Centre är, såsom föredragande
statsrådet framhållit, den centrala och dominerande uppgiften
för nordiskt samarbete på u-landshjälpens område. Vid sidan härav ha
framförts önskemål om andra nordiska biståndsinsatser i Tanganyika.
Även smärre engångsåtgärder i andra u-länder ha gång efter annan aktualiserats
i den nordiska ministerkommittén. Utskottet har icke något att
34
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
erinra mot att medelsanvisningen för angivna ändamål för nästa budgetår
bestämmes till 2 750 000 kr. liksom ej heller mot att anslagsrubriken, som
för innevarande budgetår är Bistånd till Tanganyika, ändras till Nordiskt
bistånd.
Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 359 och II: 425, såvitt nu
är i fråga, till Nordiskt bistånd för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.
14 :o) Humanitärt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
31, s. 62 och 63) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.
Vidare har i de förberörda båda likalydande motionerna I: 359 av herrar
Lager och Adolfsson samt II: 425 av herr Hagberg m. fl. hemställts bl. a.,
att ifrågavarande anslag fördubblas i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 11:425.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kr.
De flyktingändamål, som tillgodoses med bidrag från detta anslag, är i
första hand de regelbundna kontributionerna till FN:s flyktingkommissariat,
respektive UNRWA (arabflyktingorganet). Det ordinarie svenska anslaget
till flyktingkommissariatet, som hittills varit 700 000 kr., kommer
nästa budgetår att öka med 50 procent enligt en utfästelse som svarar mot
riksdagens beslut 1962 att avveckla det svenska engagemanget i ICEM och
använda motsvarande medel för direkt flyktinghjälp. FN:s flyktingkommissarie
erhåller nästa år 1 040 000 kr. i svenskt bidrag eller motvärdet till
200 000 dollar.
Sverige har länge givit större delen av sin flyktinghjälp in natura genom
att ta emot flyktingar, vilka kommit från europeiska flyktingläger
eller lämnat sina hemländer av politiska skäl. De europeiska gammalflyktingarnas
problem är emellertid snart löst. Den 30 juni 1963 hade antalet
lägerflyktingar nedgått till 3 450. Verksamheten orienterar sig alltmer mot
nya slags flyktingproblem utanför Europa. Framförallt i Afrika tycks nya
flyktingproblem uppstå. Där har efter det andra världskriget bildats ett
30-tal nya stater; styrelseformerna har inte stabiliserats överallt och politiska
konflikter skapar flyktingsituationer. Enär flyktingar i en annan världsdel
är geografiskt mer eller mindre utom räckhåll för svensk naturahjälp,
blir alternativet ökade kontantbidrag.
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b 35
Politiskt flyktingskap i Afrika skapas också av apartheidpolitiken. Rasdiskrimineringen
i Sydafrika liksom i Sydvästafrika och vissa andra alltjämt
icke självstyrande områden framtvingar uppbrott och flykt för ett
ökande antal unga afrikaner. Behovet av stipendier för dessa flyktingars
uppehälle och utbildning i asylländer, närmast inom det fria Afrika, växer
med varje år. Flertalet asylländer är u-länder med små egna resurser. Något
av denna problematik torde ligga bakom förslaget från nordiska ungdomsorganisationer
om en nordisk studiefond för flyktingar från Sydafrika.
Även från andra håll inkommer framställningar om studiehjälp för afrikanska
flyktingar. En viss utredning av möjligheterna att praktiskt ordna
förläggningen av studier för flyktingar från här aktuella områden i
Afrika måste nu i första hand ske. Den kommer att företagas inom utrikesdepartementet.
Medel till flyktingstipendier av detta slag bör kunna inrymmas
under här förevarande anslag. Ett belopp av 1 000 000 kr. beräknas tills
vidare för ändamålet.
Utskottet. De flyktingändamål, som tillgodoses med bidrag från nu ifrågavarande
anslag, äro i första hand de regelbundna bidragen till FN:s flyktingskommissariat,
respektive UNRWA (arabflyktingorganet). Såsom föredragande
statsrådet framhållit kommer det svenska anslaget till flyktingkommissariatet,
som hittills uppgått till 700 000 kr., att nästa budgetår
öka med 50 procent enligt en utfästelse, som svarar mot riksdagens beslut
år 1962 att avveckla det svenska engagemanget i ICEM och använda motsvarande
medel för direkt flyktinghjälp.
De övriga ändamål, som beskrivits under denna punkt, hänföra sig i huvudsak
till flyktingproblem utanför Europa, framför allt i Afrika. Vad statsrådet
härvid anfört har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Den av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningen, innebärande en höjning
med 2,5 milj. kr., tillstyrkes.
Under punkten 2 har utskottet avstyrkt motionerna I: 359 och II: 425.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 359 och II: 425, såvitt nu
är i fråga, till Humanitärt bistånd för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.
Motioner i övrigt rörande internationell biståndsverksamhet
15 :o) Motioner om Sveriges anslutning till Development Assistance Committee
(DAC). I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Per-Olof Hanson m. fl. (I: 151) och den andra inom andra kammaren
av herr Kellgren in. fl. (II: 187), i vilka hemställts att riksdagen beslutar
36
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
hemställa att Kungl. Maj :t vidtar åtgärder för att uppnå svenskt medlemskap
i Development Assistance Committee,
dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 467 av herrar Sundin
och Jonasson samt II: 553 av herr Fälldin m. fl., i vilka hemställts bl. a.
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att Sverige bör inträda
som medlemsland i Development Assistance Committee (DAC),
dels ock de förenämnda båda likalydande motionerna I: 470 av herr Virgin
in. fl. och II: 556 av herr Heckscher m. fl., i vilka hemställts bl. a. att
riksdagen måtte besluta om svensk anslutning till OECD:s kommitté för
utvecklingshjälp — Development Assistance Committee (DAC).
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 151, II: 553 och II: 556.
Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare ställt sig avvisande till
motioner i samma syfte som de nu förevarande. Det har därvid framhållits
bl. a., att OECD:s särskilda kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) hade eu
ensidig sammansättning och att den icke var öppen på samma villkor för
OECD:s medlemsstater. Skäl talade för att Sverige ställde sig avvaktande
till frågan om ett eventuellt medlemskap, tills klarare besked vunnits om
DAC:s inriktning och andra därmed förknippade förhållanden. Riksdagen
har emellertid samtidigt understrukit angelägenheten av att de svenska
biståndsinsatserna samordnades med andra länders. Även om sådan samordning
i görligaste mån borde ske inom FN och dess fackorgan, däri såväl
givar- som mottagarländer vore representerade, borde enligt riksdagens
mening även andra möjligheter kunna prövas i den mån de kunde bedömas
höja den svenska biståndsgivningens effektivitet.
Vid ärendets behandling i kamrarna har också erinrats om att DAC utför
ett aktivt och praktiskt arbete på utvecklingshjälpens område. Inemot
90 procent av allt bistånd, som ges till u-länderna, kommer från medlemsländerna
inom DAC. Organisationen syntes därför vara väl lämpad att stimulera
och koordinera medlemsstaternas insatser och därmed åstadkomma
en väl planerad utvecklingspolitik.
Enligt vad utskottet inhämtat har Sverige under det senaste året deltagit
som observatör i vissa specialsammanträden inom DAC. Härvid vunna
erfarenheter ha varit nyttiga och visat att samarbetet inom DAC kring
u-landsproblemen icke behöver dubblera vad FN uträttar på samma område.
Utskottet, som förutsätter att ett samarbete inom DAC icke medför ekonomiska
bindningar av den svenska u-landshjälpen, finner inget hinder föreligga
varför icke Sverige skulle kunna ansluta sig som medlem, särskilt
som bland de övriga neutrala länderna i Europa Österrike och Schweiz ompröva
sin ställning till DAC, vilket lär vara förestående. Utskottet anser,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t bör giva till känna vad utskottet
sålunda anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b
37
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 467 och
II: 553 samt I: 470 och II: 556, nämnda motioner såvitt nu
är i fråga, ävensom I: 151 och II: 187, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
16 :o) Motioner om skydd för utlandsinvesteringar m. m. I detta sammanhang
har utskottet till behandling förehaft
dels de förenämnda båda likalydande motionerna 1:465 av herr Lundström
m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag till riksdagen
om ett på nationell bas utformat skydd mot politiska risker vid svenska
investeringar i u-länderna,
dels ock de förenämnda båda likalydande motionerna I: 470 av herr Virgin
in. fl. och II: 556 av herr Heckscher m. fl., i vilka hemställts bl. a. att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning
angående införandet av investeringsgarantier.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 559 och II: 556.
Utskottet. Ett av de allvarligaste hindren för en ökning av industriländernas
investeringar i de underutvecklade länderna är de stora politiska
risker, som ofta bedömas föreligga. Vid olika tillfällen har det svenska
näringslivet uttryckt önskemål om åtgärder från statsmakternas sida för
att skapa större trygghet mot nationaliserings- och expropriationsåtgärder
samt för förluster på grund av krig och andra liknande exceptionella händelser.
Vid sin prövning förra året av motioner i samma syfte som de nu föreliggande
erinrade riksdagen om att en inom Beredningen för internationella
biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp avlämnat en rapport rörande
kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. I densamma
framhölls bl. a., att det kunde vara önskvärt att redan nu pröva möjligheten
alt på nationell basis i särskilda fall garantera privata direkta investeringar
i de underutvecklade länderna. Då en sådan möjlighet — bl. a.
med hänsyn till sin provisoriska karaktär — torde få utnyttjas relativt
restriktivt, torde, framhölls det i rapporten, en omsorgsfull utredning företagas
av de individuella garantifall, som kunde aktualiseras. Framställningar
om sådan garanti syntes lämpligen kunna beredas inom Exportkreditnämnden,
men det torde ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning. För
den händelse det skulle visa sig, att tanken på ett internationellt garanlisystem
icke kunde realiseras inom rimlig tid, borde man enligt nämnda arbetsgrupp
från svensk sida undersöka möjligheten av att inrätta ett nationellt
garantisystem av mer utbyggd karaktär. Det bleve i så fall givetvis nödvändigt
att företaga eu mer ingående utredning av garantiproblemet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 53 år t96å
I anslutning härtill erinrade riksdagen om att i några av de viktigare
kapitalexporterande länderna statliga åtgärder redan vidtagits för att bereda
landets företagare garantiskydd eller försäkring mot förluster till följd
av expropriation, transfereringshinder, krig etc. Vidare nämndes att några
länder samtidigt som de uppbyggt nationella garantisystem ingått särskilda
bilaterala avtal om investeringsskydd med vederbörande utvecklingsländer.
Även om man i första hand borde beakta vad som på detta område
kunde göras genom internationellt samarbete, torde, framhöll riksdagen,
i enlighet med de av statsmakterna år 1962 godkända riktlinjerna för ett
svenskt utvecklingsbistånd anledning finnas att pröva möjligheten av särskilda
svenska åtgärder i syfte att minska de risker, som vore förenade
med transaktioner med de underutvecklade länderna. Riksdagen, som förutsatte
att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följde dessa frågor och i
positiv anda prövade de förslag, som lades fram i internationella organisationer,
ansåg att det i avvaktan därpå även borde kunna övervägas att
genom investeringsgarantisystem och bilaterala investeringsskyddsavtal
stödja de svenska insatserna i utvecklingsländerna.
Utskottet, som har anledning förutsätta, att Kungl. Maj :t, såsom föregående
års riksdag uttalat, med uppmärksamhet följer nu omhandlade
frågor och i positiv anda prövar de förslag, som läggas fram i internationella
organisationer, anser att man i avvaktan därpå bör kunna genom investeringsgarantier
och bilaterala investeringsskyddsavtal stödja de svenska
insatserna i u-länderna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Kungl.
Maj :t nyligen i ett förslag till handelsavtal mellan Sverige och Kamerun
infogat en särskild klausul om investeringsskydd. Utskottet anser, att riksdagen
bör i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda
anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:465 och
II: 559 samt I: 470 och II: 556, nämnda motioner såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet anfört.
17 :o) Motioner om stöd åt de underutvecklade länderna genom handelspolitiska
åtgärder. I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
de förenämnda båda likalydande motionerna I: 465 av herr Lundström
m. fl. och II: 559 av herr Ohlin m. fl., i vilka hemställts bl. a. att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom riksdagens mening giva
till känna vad i motionerna anförts angående möjligheter att underlätta
u-ländernas export.
I motionerna framhålles att, även om Sverige i jämförelse med de flesta
andra länder håller sig med ett genomsnittligt lågt tullskydd, det dock är
uppenbart att även Sverige reser vissa hinder för u-länderna i fråga om
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 196b
39
export till vårt land. Sedan förra året har vissa lättnader skett t. ex. genom
borttagande av extraskatten på kaffe. Men fortfarande återstår åtskilligt
att göra. Vi har t. ex. höga extraskatter på kakao och produkter
därav. Inom jordbruksregleringen faller åtskilligt som verkar i samma
riktning. I vissa fall torde inga verksamma åtgärder kunna vidtagas utan
föregående utredningar. I andra avseenden torde för u-ländernas export
gynnsamma reformer utan större omgång kunna genomföras. Enligt motionärerna
är det viktigt och angeläget att Sverige inte endast med all kraft
verkar för här antydd utveckling inom ramen för internationella organ —
inte minst vid FN:s stundande världshandelskonferens — utan även på
rent nationell bas söker underlätta varuutbytet med u-länderna.
Utskottet. Vid sin behandling föregående år av motioner i samma syfte
som de nu föreliggande erinrade utskottet om att en inom Beredningen för
internationella biståndsfrågor tillsatt särskild arbetsgrupp avlämnat en
rapport rörande kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. I
densamma framhålles att, även om u-ländernas svårigheter på handelns
område ofta bäst torde kunna angripas inom ramen för det multilaterala
ekonomiska samarbetet, varje industriland givetvis också har möjlighet
att genom unilaterala åtgärder av olika slag bidraga till att dessa svårigheter
nedbringas.
Liksom utskottet anförde föregående år finner utskottet i likhet med nämnda
arbetsgrupp det vara en integrerande del av biståndet till u-länderna, att
den av Sverige hittills förda frihandelsvänliga politiken med all kraft fullföljes
och att det därutöver är angeläget, att såväl statsmakterna som näringslivet
hjälpa u-länderna att vinna ökad avsättning för sina produkter.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att bevillningsutskottet i sitt
av innevarande års riksdag godkända betänkande nr 22 avstyrkt motionsvis
gjort yrkande om förslag från Kungl. Maj :t i syfte att avskaffa kvarstående
tullar och andra handelshinder, som försvåra u-ländernas export
av varor till Sverige.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 465 och
II: 559, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 17 april 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
40 Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
Vid förestående ärendes slutbehandlling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar
Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Axel Johannes
Andersson, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,
Thorsten Larsson, Per-Olof Hanson, Per Petersson och Harry Carlsson;
samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,
herr Mellqvist, fru Léwen-Eliasson, herrar Larsson i Hedenäset, Andersson
i Knäred, Löfroth, Berg och Turesson.
Reservation
vid punkten 7 (Nämnden för internationellt bistånd, N1B: Avlöningar)
av herrar Axel Johannes Andersson, Per-Olof Hanson, Harry Carlsson, fröken
Elmén och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 465 och It: 559, såvitt de avse höjning av anslaget, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Vid sin»
och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Såsom i det föregående erinrats pågår inom statskontoret utredning bl. a.
rörande nämndens personalorganisation och administration. Denna utredning
har redan lett fram till vissa förslag till organisatoriska förändringar,
som redovisats i det föregående. Såsom statskontoret framhållit bör organisationens
omfattning ses mot bakgrunden av förefintliga krav på en hög
expansionstakt för den svenska biståndsverksamheten. Det är därvid enligt
utskottets mening att förvänta, att nämnden blir den centralt sammanhållande
myndigheten för denna verksamhet. Av vikt är också att nämnden
får bättre möjligheter än hittills att följa och studera den multilaterala
biståndsverksamheten. Utskottet förutsätter, att den av statskontoret bedrivna
utredningen sker i sådan takt, att en förbättrad samordning och
organisation kan verka redan under nästa budgetår.
Mot bakgrunden av det anförda anser utskottet att den av statsrådet nu
förordade personalorganisationen är alltför knappt tilltagen. Vad särskilt
beträffar expertrekryteringsbyråns utbildningssektion torde antalet föreslagna
tjänster vara otillräckligt. Såsom nämnden framhållit är en intensifiering
av rekryteringen till multilaterala program ofrånkomlig. De internationella
organisationerna förvänta sig en avsevärt ökad medverkan av
svenska experter. Vidare må erinras om det nordiska Tanganyika-proj ektet,
som innebär en betydande arbetsbelastning för nämnden. Rekryteringen av
de u-landslag, som skola sändas ut under nästa budgetår, kommer att innebära
en uppgift av nytt slag för byrån. Såsom nämnden framhållit ha
begränsningar i fråga om dess möjligheter att erbjuda marknadsmässiga
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1964
41
löner haft mest påtagliga verkningar när det gäller biträdespersonalen. En
stark omsättning av denna personal har därför förekommit. Det synes vidare
önskvärt, att redan nu vissa extra tjänster utbytas mot extra ordinarie.
Detta ej minst med hänsyn till svårigheten att rekrytera välkvalificerad
personal på extra tjänster. Över huvud taget har den starka kvantitativa
ökningen av nämndens arbetsuppgifter medfört ett starkt behov av
ökade personella resurser.
I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen anser utskottet i
likhet med vad som yrkats i motionerna I: 465 och II: 559, att Kungl. Maj :t
bemyndigas att fastställa personalstat för nämnden inom en kostnadsram,
som med 200 000 kr. överstiger Kungl. Maj :ts förslag, samt att anslagsposten
Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft uppräknas från
föreslagna 250 000 kr. till 400 000 kr. Detta innebär att nämndens avlöningsanslag
uppräknas med 350 000 kr. till 2 964 000 kr.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 465 och II: 559, såvitt
nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för nämnden för internationellt bistånd,
som föranledas av vad föredragande statsrådet i
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för
den 3 januari 1964 och utskottet anfört;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med vad statsrådet
i förenämnda statsrådsprotokoll och utskottet förordat,
inom en kostnadsram av 2 964 000 kr. fastställa avlöningsstat
för nämnden för internationellt bistånd, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;
c) till Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Avlöningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
2 964 000 kr.;»
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å driftbudgeten under tredje huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag fö a1 i texten