Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1964/65 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1964-04-02 · 92 sidor, varav 90 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 90 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1964/65 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten

för budgetåret 1964/65 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

Kommunikationsdepartementet m. m.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

liar Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 1, s. 17 och 18 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1964)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare

fr.o.m. budgetåret 1964/65, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 726 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 109 000 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att tjänsten som lagbyråchef överföres till statssekreteraravdelningen

och att den i samband därmed omvandlas till tjänst som byråchef i Br 2

samt att en tjänst som lagbyråchef i Br 2 inrättas,

att tjänsten som avdelningschef benämnes chef för rättsavdelning i Br 4,

att en tjänst som byrådirektör i Ao 27 inrättas för transportpolitiska

frågor,

att expeditionen och skrivcentralen på departementets statssekreteraravdelning

förstärkes med en tjänst som kontorist i Ae 9,

att expeditionschefens avdelning förstärkes med en tjänst som kanslibiträde

i Ae 7,

1—0043 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

att en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 inrättas,

samt att, med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande resurser

för långsiktigt planeringsarbete, posten till ersättningar till expertis

och tillfällig arbetskraft höjes med 100 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av de under förevarande punkt framlagda

förslagen hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1964 förordade

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/

65:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 020 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ....................................... 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 634 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 768 000

Summa kr. 2 726 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 726 000 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementets Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 18) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

181 000 kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 19), vilket innebär en med 300 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 700 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

3

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 19),

vilket innebär en med 55 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 215 000 kr.

Väg- och vattenhyggnadsväsendet

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 5, s. 20—26) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i

statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstvrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65, dels ock till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 15 277 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 14 111 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

2 117 000 kr. (s. 20—24).

Beträffande remissyttrande av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 24).

Departementschefen har anfört följande.

»I föregående års statsverksproposition anmälde jag min avsikt att föreslå

en översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens huvudorganisation. Med

stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 tillkallade jag sedermera

särskilda sakkunniga för att verkställa denna översyn. De sakkunniga,

vilka antagit benämningen väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen, har

påbörjat utredningsuppdraget.

På grund av den pågående organisationsöversynen har jag ansett mig böra

biträda endast sadana förslag, som icke föregriper resultaten av denna översyn.

Från denna utgångspunkt har jag funnit mig böra tillstyrka inrättande

av två tjänster som byråingenjör i Ae 21 på vatten- och avloppsbyrån. För att

göra det möjligt för styrelsen att vidtaga de förstärkningar av organisationen

i övrigt, som erfordras under nästa budgetår, förordar jag att medel anvisas

för anställning av tillfällig personal. Härför beräknar jag ett ökat medelsbehov

av sammanlagt 250 000 kr. Av detta belopp bör huvudparten användas

för att inom ramen för nuvarande organisation förstärka byggnadsoch

underhållsbyrån samt konstruktionsbyrån.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

Under posten löneomrälcningar bär styrelsen föreslagit en överföring av

medel för avlöning av 60 obesatta tjänster från ordinarieposten till icke-ordinarieposten.

Jag har intet att erinra mot förslaget och förutsätter därvid,

att tjänsterna efter överföringen tills vidare ej får besättas.

Styrelsen redovisar i sina anslagsäskanden ett flertal pågående interna

utredningar och organisationsundersökningar. Jag förutsätter, att eventuella

förslag på grund av dessa utredningar icke leder till organisationsförändringar

under den tid väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningens arbete

pågår.

I sammanhanget vill jag anmäla ett spörsmål rörande sättet för bestridande

av kostnaderna för utbildningsverksamheten inom väg- och vattenbyggnadsverket.

Kungl. Maj :t uppdrog den 5 juni 1963 åt riksrevisionsverket att efter

samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till Kungl. Maj :t inkomna

med förslag till föreskrifter angående bokföring och redovisning av utgifter

för utbildningsändamål inom väg- och vattenbyggnadsverket. Riksrevisionsverket

har den 24 oktober 1963 framlagt förslag till sådana föreskrifter.

Ämbetsverket föreslår bl. a., att särskilda medel för utbildningsverksamheten,

med undantag för den del som faller på kursverksamheten vid statens

bilinspektion, bör anvisas under reservationsanslaget till vägunderhållet

och härvid upptagas under en särskild anslagspost, vilken bör vara högstbetecknad.

Till de utbildningskostnader för vilka på angivet sätt särskilda medel

torde beräknas, bör enligt ämbetsverket hänföras direkta utbildningskostnader

såsom arvoden till lärare, resekostnadsersättning och traktamente

till utomstående lärare, kostnader för undervisningsmateriel, läroböcker o.

dyl., utgifter för undervisningslokaler och undervisningsfiim samt avgifter

för externa kurser.

Jag biträder i princip riksrevisionsverkets förslag. Det torde böra ankomma

på Kungl. Maj :t att utfärda närmare föreskrifter rörande bokföring och

redovisning av hithörande utgifter samt årligen bestämma storleken av det

belopp, som styrelsen inom ramen för anslaget till vägunderhållet skall få

disponera för utbildningsändamål.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herrar Wachtmeister och Rimås väckt motion

(11:509), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att vid anslaget till

avlöningar till icke ordinarie personal för väg- och vattenbyggnadsverket

fästa det villkoret, att allmänna verksstadgans bestämmelser om tjänstetillsättning

skola tillämpas samt att tillsättning i största möjliga utsträckning

skall ske av lediga eller obesatta ordinarie tjänster.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196k

5

Utskottet. På grund av den under fjolåret genom särskilda sakkunniga

påbörjade översynen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens huvudorganisation

har departementschefen ansett sig böra biträda endast sådana förslag

från styrelsens sida som ej föregriper resultatet av denna översyn. I enlighet

härmed förordas inrättande av två tjänster som byråingenjör i Ae 21 på

styrelsens vatten- och avloppsbyrå. För förstärkningen av organisationen i

övrigt beräknas en med 250 000 kr. ökad medelsanvisning för anställning

av tillfällig personal. Huvudparten av beloppet anses böra användas för att

inom ramen för nuvarande organisation förstärka byggnads- och underhållsbyrån

samt konstruktionsbyrån. Ett av styrelsen framlagt förslag om

överföring av medel för avlöning av 60 obesatta tjänster från ordinarieposten

till icke-ordinarieposten tillstyrkes också av departementschefen,

som därvid förutsätter att tjänsterna tills vidare ej besättes.

Slutligen anmäles i propositionen ett av riksrevisionsverket på Kungl.

Maj :ts uppdrag framlagt förslag till föreskrifter angående bokföring och redovisning

av utgifter för utbildningsändamål inom väg- och vattenbyggnadsverket.

Förslaget innebär bl. a. alt särskilda medel för utbildningsverksamheten,

med undantag för den del som faller på kursverksamheten vid statens

bilinspektion, bör anvisas under reservationsanslaget till vägunderhållet

och härvid upptagas under en särskild anslagspost, vilken bör vara

högstbetecknad. Departementschefen biträder i princip riksrevisionsverkets

förslag och anser det höra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare

föreskrifter rörande bokföring och redovisning av hithörande utgifter samt

ärligen bestämma storleken av det belopp, som styrelsen inom ramen för

anslaget till vägunderhållet skall få disponera för utbildningsändamål.

Utskottet, som för sin del icke funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen sålunda föreslagit beträffande sättet för utbildningskostnadernas

bestridande man., biträder jämväl i övrigt Kungl. Maj :ts

förslag under förevarande punkt. I anslutning härtill vill utskottet kraftigt

understryka departementschefens uttalande att eventuella förslag på

grund av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens egna utredningar och organisationsundersökningar

förutsättes icke leda till interna beslut om organisationsförändringar

under den tid väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen

arbetar.

T motionen 11:509 har hemställts att riksdagen måtte besluta att vid anslaget

till avlöningar till icke-ordinarie personal för väg- och vattenbyggnadsverket

fästa det villkoret åt! allmänna verkstadgans bestämmelser om

tjänstetillsättning skall tillämpas samt att tillsättning i största möjliga utsträckning

skall ske av lediga eller obesatta ordinarie tjänster, i anledning

härav må erinras om den i det föregående omnämnda översyn av styrelsens

huvudorganisation som f.n. pågår. Då utskottet vidare anser sig kunna utgå

från att Kungl. Maj :t upj>märksamt följer utvecklingen på området samt

utfärdar eventuellt erforderliga föreskrifter i ämnet avstyrkes motionen i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196U

fråga. Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om sitt uttalande vid

1963 års riksdag, i anledning av då väckt motion rörande hithörande frågor,

att det torde åligga vederbörande revisionsmyndigheter att tillse att de till

verkets förfogande ställda medlen användes på rätt sätt.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyirelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1964

förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budget
-

året 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

......................................................... 1 908 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t............... 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

......................................................... 8 701 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 4 661 000

Summa kr. 15 277 000

c) till Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 15 277 000 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionen 11:509 icke må av riksdagen bifallas.

6:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 6, s. 26—28) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslagav

2 458 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

388 000 kr.

Beträffande remissyttrande av riksrevisionsverket får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 28).

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagsuppräkning

med 134 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

7

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 2 458 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobil

skattemedlen.

7 :o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 28

—32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65,

dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 38 148 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 36 610 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, atL anslaget ökas med

2 818 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag föreslår, att vatten- och avloppsorganisationen på länsplanet förstärkes

med två tjänster som ingenjör i Ae 25.

För anställning av tillfällig personal inom såväl projekterings- som byggnads-

och underhållsverksamheten beräknar jag ett ökat medelsbehov av

sammanlagt 150 000 kr.

Styrelsens förslag i övrigt till personal- och tjänsteförändringar kan jag

icke biträda.

Under posten löneomräkningar föreslår styrelsen överföring av medel från

ordinarieposten till icke-ordinarieposten avseende avlöning av sammanlagt

146 ordinarie tjänster. Jag tillstyrker till viss del detta förslag och föreslår,

att medel för avlöning av följande obesatta tjänster, nämligen 70 tjänster

som kontorsbiträde i Ao 5, 23 tjänster som kanslibiträde i Ao 7 samt 11

tjänster som expeditionsvakt i Ao 7 överföres. Det häremot svarande beloppet

uppgår till 975 000 kr. Jag förutsätter, att tjänsterna efter överföringen

tills vidare ej får besättas.»

Utskottet bar ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över

kominunikationsärenden för den 3 januari 1964 föreslagna

ändringar;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 10 235 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 16 121 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 11 792 000

Summa kr. 38 148 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 38 148 000 kr., därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Vägförvaltningarnas Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 8, s. 32 och 33), som innebär en anslagsuppräkning med

420 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 361 000 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

9 ro) De lokala vägnämnderna m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 9, s. 33), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m.m. för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

10 :o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 33 och 34) föreslagit riksdagen,

att till Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

875 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 875 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyreisen har föreslagit att anslaget ökas med

25 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Anslaget torde böra uppföras med oförändrat belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

9

I detta sammanhang torde för riksdagen böra anmälas ett beslut om

ersättning för skada på en lastbil vid reparationsarbete på väg 235 i samband

med översvämning i Klarälvsdalen. På grund av underminering rasade

vägen, varvid en av vägförvaltningen i Värmlands län inlejd lastbil skadades.

Lastbilsägaren har hos Kungl. Maj :t jrrkat skadestånd med 16 490

kr. Väg- och vattebyggnadsstyrelsen, som funnit sig icke kunna utanordna

skadestånd, vitsordade som i och för sig skälig ersättning ett belopp av

12 600 kr. Med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna

bemyndigade Kungl. Maj:t den 8 november 1963 väg- och vattenbyggnadsslyrelsen

att av förevarande anslag utbetala 6 300 kr. till lastbilsägaren.

Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde i fortsättningen

även ersättning för skador av förevarande slag få utgå av anslaget.»

Utskottet. Vad departementschefen sålunda förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägocli

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

II :o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen

till vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda

anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har Kungl. Maj:t (punkt 11,

s. 34—51) lämnat en allmän översikt över beräkningen av väganslagen

m. m.

I skrivelse den 30 augusti 1963 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 i vad avser

vägunderhåll och vägbyggnader m. m.

För budgetåret 1964/65 föreslår styrelsen en ökning av anslaget till det

statliga vägunderhållet till 510 mkr. mot 440 mkr. för innevarande budgetår.

Vid övergång till kalenderårsvis beräknat anslag skulle detta för nästa

budgetår behöva upptagas till 800 mkr., varav 290 mkr. avser andra halvåret

1965.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten äskar

styrelsen 560 mkr.

Vad angår den kommunala väghållningen tager styrelsen upp för bidrag

till underhåll av vägar och gator 76 mkr. samt för bidrag till byggande av

vägar och gator 250 mkr. eller tillhopa 326 mkr.

1 fråga om den enskilda väghållningen äskas 32,5 mkr. för vägunderhållet

samt 20,5 mkr. till byggandet eller sammanlagt 53 mkr.

För administrativa och diverse ändamål har tagits upp ca 399 mkr. Härvid

har vissa anslag under själte huvudtiteln, som äskas av andra myndig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

heter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt anslag under nionde,

elfte och tolfte huvudtitlarna förts upp med samma belopp som för innevarande

budgetår. Anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder

under elfte huvudtiteln har upptagits med belopp, som uppgivits från arbetsmarknadsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna inom automobilskattemedelsbudgeten komma

att gå upp till ca 1 848 mkr. Inkomsterna av bilskattemedel under budgetåret

1964/65 har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till ca

1 786 mkr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 34—43).

Departementschefen har i huvudsak anfört följande.

»Under senare år har jag i statsverkspropositionen lämnat en redogörelse

för utfallet av de faktiska investeringarna inom väg- och gatubyggandet i

förhållande till vägplanens utgiftsprogram. I följande sammanställning redovisas

storleken av dessa investeringar under perioden 1958—1962 och de

beräknade utgifterna för åren 1963 och 1964, allt i jämförelse med de investeringar

som förutsattes i vägplanen utan senareläggning. Beloppen angives

i avrundade tal i miljoner kronor.

År

Landsbygden

Städerna

Väg-

pla-

nen

Ordi-

narie

väg-

arbeten

Vissa

vägbygg-

nads-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt

i förh.

till väg- planen

Väg-

planen

Ordi-

narie

gatu-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt

i förh.

till väg- planen

1958 .....

330

320

4

90

+ 84

no

87

3

— 20

1959 .....

360

355

3

248

+ 246

125

103

16

— 6

1960 .....

410

360

6

245

+201

145

86

16

— 43

1961.....

480

370

15

131

+ 36

165

113

8

— 44

1962 .....

570

386

15

130

— 39

185

157

3

— 25

1963 (ber.)

670

434

17

250

+ •31

205

185

—

— 20

1964 ( » )

770

500

14

200

—’56

225

215

—

— 10

Summa

3590

2725

74

1294

+503

1160

946

46

—168

Medelsförbrukningen för de ordinarie vägbyggnadsarbetena på landsbygden

under år 1962 har uppgått till 386,4 mkr. Härav utgör 6,4 mkr. ett

förskottsbelopp, vilket väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigats taga

i anspråk av de medel, som avsetls för verksamheten under år 1963, för utförande

av vissa förberedelsearbeten under månaderna närmast före årsskiftet

1962/63.

Upprustningen av vägnätet har beträffande vägarnas linjeföring och tekniska

standard i princip följt de i vägplanen angivna normerna. Omfattningen

av investeringarna har däremot bedömts årligen med hänsyn till det

samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska läget. För kalenderåren

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

11

1961—1964 har medelsförbrukningsramarna för den statliga vägbyggnadsvcrksamheten

på landsbygden fastställts till resp. 370, 380, 440 och 500 mkr.

Anslagen till bidrag till det kommunala vägbyggandet har för samma tid

upptagits till resp. 115, 155, 185 och 215 mkr.

Beredskapsarbetena har under senare år utgjort en betydande del av det

totala vägbyggandet. Genom dessa arbeten har i åtskilliga fall de i flerårsplanerna

intagna vägbyggnadsföretagen kunnat tidigareläggas. Förutom egentliga

vägbyggnadsarbeten har även smärre förbättringsarbeten utförts med

beredskapsmedel. Kostnaderna för sistnämnda arbeten har under åren 1958

—1962 uppgått till resp. 1,1, 48,4, 44,6, 1,9 och 16,3 mkr. Även om hänsyn

lages till att dessa belopp avsett arbeten av underhållskaraktär kan de totala

väginvesteringarna under perioden 1958—1964 beräknas avsevärt komma

att överstiga de i vägplanen förutsatta. I vad avser den faktiska fördelningen

mellan landsbygd och stad kan emellertid gatuinvesteringarna i städerna

beräknas understiga de i vägplanen angivna beloppen med 168 mkr.,

medan för landsbygdens del investeringarna överstiger vägplanens med

ca en halv miljard kronor. I detta sammanhang bör emellertid erinras om

att Kungl. Maj:t — i anslutning till 1960 års revision av bestämmelserna

om statsbidrag till väg- och gatuhållningen i städerna — genom beslut den

28 juli 1960 föreskrev, att kronan fr. o. m. 1 januari 1961 skulle till viss

del övertaga väg- och gatuhållningen i ett antal uppräknade städer och andra

samhällen, som dittills varit egna väghållare. Enligt nämnda beslut skulle

kronan således i dessa städer och samhällen fortsättningsvis ansvara för

väg- och gatuhållningen inom vissa områden, avseende såväl del av stad

eller samhälle som enbart särskilt angivna trafikleder. Sammanfattningsvis

innebar beslutet, att kronan övertog väg- och gatuhållningen för ca

1 100 km vägar och gator, främst vissa sträckor genom- och förbifartsleder,

delvis av motorvägsstandard. Kronans övertagande av denna väg- och gatuhållning

medförde, att kostnaderna för ny- och ombyggnader skall bestridas

från riks- och länsvägsanslagen. De kostnader, som hittills nedlagts på

här avsedda byggnadsföretag, uppgår till betydande belopp och åtskilliga

kostnadskrävande projekt av detta slag ingår också i den närmast framförliggande

femårsplanen. Vid utarbetandet av vägplanen var kronans övertagande

av nämnda väg- och gatuhållning inte förutsatt. Den ekonomiska

innebörden av detta övertagande bör därför uppmärksammas, när man jämför

vägplanens investeringsserier för landsbygden och städerna med byggnadsverksamhetens

faktiska omfattning. De korrigeringar, som bör göras

för att få en rättvisande jämförelse, är emellertid svåra att siffermässigt

fastställa. Men det torde på goda grunder kunna hävdas, att den eftersläpning

på 168 mkr. i förhållande till vägplanen, som enligt den förut åberopade

sammanställningen föreligger i fråga om väg- och gatuinvesteringarna i städerna,

i verkligheten är avsevärt lägre än nämnda belopp. I överensstämmelse

härmed bör givetvis den halva miljard kronor, varmed väginvesteringar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

na på landsbygden enligt nämnda sammanställning överstiger vägplanens

investeringsserie, i motsvarande mån reduceras.

De totala utgifterna för vägväsendet, trafikövervakningen m. fl. ändamål,

för vilka kostnaderna avräknas mot automobilskattemedel, uppgick under

budgetåret 1962/63 till 1 429,3 mkr. Inkomsterna samma budgetår utgjorde

1 593,6 mkr., varför ett kassamässigt överskott om 164,3 mkr. uppstod

å specialbudgeten. Anslagsreservationerna steg med ca 109 mkr. till

509,3 mkr. Förändringarna medförde att behållningen på fonden ökade med

55,2 mkr. till 742,0 mkr. Den kraftiga ökningen av inkomsterna under budgetåret

1962/63 betingas delvis av uppbördstekniska faktorer.»

Departementschefen lämnar därefter uppgifter om det faktiska utfallet

av automobilskattemedlens specialbudget för budgetåren 1957/58—1962/63

samt en redogörelse för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden

rörande den statliga, kommunala och enskilda väghållningen för budgetåret

1964/65. I fortsättningen redovisar departementschefen sina ställningstaganden

till styrelsens förslag samt anför därvid följande.

»Mot bakgrunden av den fortgående snabba utvecklingen av landsvägstransporterna,

lör vilken jag redogjort i den inledande översikten, anser

jag, att de statliga insatserna för utbyggnad av vägnätet bör ytterligare ökas.

Jag anser mig för nästa budgetår böra förorda en uppräkning av anslagen

til! den statliga, kommunala och enskilda väghållningen med sammanlagt

343 mkr. Härvid förutsättes att anslaget till vägunderhållet i fortsättningen

skall beräknas för kalenderår. Anslaget för nästa budgetår skall alltså

täcka medelsförbrukningen under 11/2 år.

I fråga om anslagsmedlens användning vill jag beträffande investeringssidan

framhålla följande.

Vägupprustningen på landsbygden bör även fortsättningsvis i första hand

inriktas på de delar av vägnätet, som är av särskild betydelse för näringslivets

transporter. Genom den ökning av landsvägstransporterna, som skett

under senare år, har behovet av goda transportleder självfallet blivit alltmer

framträdande. För lastbilstrafiken är bärighetsstandarden av utomordentligt

stor betydelse. Det är därför angeläget, att upprustningen av vägnätet

bl. a. tar sikte på att förstärka de delar av detta, som f. n. har en undermålig

bärighetsstandard och där näringslivets transportbehov efter en förstärkning

kan tillgodoses till en lägre kostnad. Vid planeringen bör också,

såsom styrelsen anfört, eftersträvas att erhålla så långa sammanhängande

vägsträckor som möjligt med god bärighet. Vad beträffar brobyggnadsverksamheten

bör hög angelägenhetsgrad åsättas — ofta inte särskilt kostnadskrävande

— ombyggnader av sådana broar, som f. n. på grund av begränsning

av maximibelastning utgör »flaskhalsar» för de tunga lastbilstransporterna.

Fortsatt upprustning av europavägarna till internationell standard

framstår likaledes som en angelägen uppgift.

Trafiksvårigheterna i städer och tätorter har ökat i takt med trafikut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

13

vecklingen och den fortgående urbaniseringsprocessen. Behovet av infartsoch

genomfartsleder med sådan kapacitet, alt biltrafiken — utom vid de

mest utpräglade trafiktopparna — kan avvecklas utan köbildningar, har

därvid blivit särskilt framträdande. Vidare måste investeringarna i trafikledssysteinen

vid exploatering av nya bostadsområden i de stora tätortsregionerna

ägnas ökad uppmärksamhet. Investeringsverksamheten i städer och

tätorter bör därför i betydande utsträckning inriktas på sådana trafikleder.

Planeringen av dessa investeringar bör samordnas med planeringen för vägbyggandel

på landsbygden och i övrigt ske i nära samråd med andra samhällsplanerande

organ.

Vid vägbyggandet bör särskild vikt läggas vid åtgärder som lrämjar

trafiksäkerheten. Kungl. Maj:t har den 25 januari 1963 angivit vissa riktlinjer

för flerårsplaneringen för vägbyggnadsverksamheten under åren 1964

—1968. Härvid bar bi. a. framhållits att de vägförbättrande åtgärder, som

bedömes såsom angelägna ur trafiksäkerhetssynpunkt, bör särskilt beaktas

vid uppgörandet av flerårsplanerna. Genom relativt enkla omläggnings- och

förbättringsarbeten torde i många fall svåra trafikfällor snabbt kunna undanröjas.

De nämnda riktlinjerna för flerårsplaneringen innefattar även föreskrifter

om att vid upprättande av de nya flerårsplanerna sådana vägbyggnadsf

öre lag skai! intagas i dessa, som bör komma till stånd i den mån av 1953

års trafikutredning eller järnvägsstyrelsen ilrågasatta järnvägsnedläggningar

genomföres.

För det enskilda vägbyggandet bör en uppräkning av anslagsmedlen ske

på grund av den under föregående år genomförda höjningen av bidragsprocenten

och med hänsyn till de anmälda bidragsbehoven.

I sin anslagsframställning hösten 1962 redovisade väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen

de första resultaten från en av styrelsen företagen inventering

av vägunderhållsbehoven. Sedan det insamlade materialet numera fullständigt

bearbetats har styrelsen lämnat en ingående redogörelse för de slutliga

resultaten av inventeringen. Denna visar all slora insatser erfordras i

fråga om såväl egentligt som förstärkt vägunderhåll för alt del befintliga

vägnätet skall kunna bibehållas i ett tillfredsställande skick. Enligt min mening

bör de egentliga underhållsarbetena, liksom förstärkningsarbetena, i

så stor utsträckning som möjligt koncentreras till de för näringslivet mest

betydelsefulla trafiklederna. Delta gäller särskilt i fråga om förstärkningsarbeten

samt oljegrusning och s.k. enkla beläggningar. Även de trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärderna bör ägnas stor uppmärksamhet inom vägunderhållsverksamheten.

Anslaget till det statliga vägunderhållet har ökat starkt under de senaste

åren. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i en följd av år framfört önskemål

om övergång till beräkning kalenderårsvis av vägunderhållsanslaget.

Som skäl för en övergång har anförts bl.a. att det härefter skulle bli lättare

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

för styrelsen och vägförvaltningarna att i god tid planera vägunderhållsarbetena.

Den tid, som står till huds för vägförvaltningarna för att utföra detaljplanering,

är nämligen under nuvarande förhållanden relativt kort. Även för

styrelsens del är tiden knapp för alt med tillräcklig noggrannhet fördela

medlen mellan länen. Det är vidare f. n. en betydande nackdel, att den

egentliga säsongen för barmarksunderhållet splittras av ett budgetårsskifte

med åtföljande fördelning av kostnaderna för säsongen på skilda budgetår.

Det är sålunda svårt bl. a. med hänsyn till väderleksförhållanden och

jämn sysselsätttning av arbetskraften alt anpassa arbetenas omfattning

under säsongen, så alt icke anslagsramarna överskrides. En omläggning

till beräkning per kalenderår skulle även medföra att den vad gäller

kalkyleringen av medelsförbrukningen mest svårbedömbara tiden, d. v. s.

vintern och våren, skuIIc komma att ligga i början av anslagsperioden.

Efter en vinter eller vår, som i kostnadshänseende avviker från det normala,

skulle vägförvaltningarna få möjlighet att revidera sin detaljplanering för

resten av året till överensstämmelse med anslagstillgången. De här nämnda

skalen anser jag tala för att en övergång till kalenderårsberäkning av anslaget

nu bör ske. Jag föreslår därför, att anslaget i fortsättningen beräknas för

kalenderåi. 1 anslutning härtill förordar jag en icke oväsentlig uppräkning

av anslaget för åt! möjliggöra en fortsatt effektiv underhållsverksamhet.

I öi galuunderhallet i städerna förordar jag en uppräkning av anslagsmedlen

till 1 Öljcl av bl. a. trafikökningen och den successiva utbyggnaden av

det slatsbidragsberättigade väg- och gatunätet.

Anslaget till det enskilda vägunderhållet anser jag böra ökas med hänsyn

bl. a. till den år efter år växande omfattningen av bidragsberättigade enskilda

vägar samt den utvidgning av bidragsmöjligheterna, som genomförts

från och med innevarande budgetår.

Mot bakgrund av det anförda förordar jag alt den totala höjningen om

343 mkr. för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen fördelas

med 255 mkr. på det statliga vägunderhållet, <30 mkr. på det ordinarie statliga

vägbyggandet, 8 mkr. på det kommunala gatuunderhållet och 15 mkr.

på det kommunala gatubyggandet samt med 3 mkr. på det enskilda vägundeihallet

och 2 mkr. på det enskilda vägbyggandet. Den av mig förordade

ökningen av anslaget till vägunderhållet innebär, att för perioden 1/7 1964

—31/12 1965 anvisas sammanlagt 695 mkr. Jag har därvid uppskattat medelsförbrukningen

under anslaget för andra halvåret 1964 till ca 225 mkr.

och för kalenderåret 1965 till ca 470 mkr. — Om hänsyn tages till kalenderårsberäkningen

av vägunderhållsanslaget innebär mina förslag, att väganslagen

för budgetåret 1964/65 kommer att öka med 103 mkr. i förhållande till

budgetåret 1963/64. I anslutning härtill vill jag erinra om att statsutskottet

vid behandlingen av anslagen till den statliga, kommunala och

enskilda väghållningen för budgetåret 1962/63 anförde, att en ökning av

storleken 100 mkr. kunde utgöra utgångspunkt för ställningstagandena för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

15

de närmaste budgetåren i fråga om byggande och underhåll tör så vitt det

samhällsekonomiska läget gav förutsättningar härtör. Den av mig förordade

totala anslagshöjningen innebär, att det av riksdagen uttalade önskemålet

även i år kunnat tillgodoses trots det besvärliga statsfinansiella läget.

För innevarande budgetår har av de ordinarie anslagsmedlen avsatts 40

mkr. till vägbyggande och 20 mkr. till vägunderhåll i Värmlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län under beaktande av bl. a. vissa arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

Genom att ifrågavarande län tilldelats medel på angivet sätt har skapats

förutsättningar för att medelst en samordnad väg- och arbetsmarknadspolitisk

planering rationellt inordna ytterst angelägna arbeten i den

ordinarie väghållningsverksamheten. Från arbetsmarknadspolitisk synpunkt

uppnås den viktiga fördelen, att vägarbetena kan bedrivas huvudsakligen

under vintersäsongen och att arbetskraft endast i ringa utsträckning behöver

tas i anspråk under sommarhalvåret, då normalt sysselsättningsläget i

dessa län är väsentligt bättre. Även för nästa budgetår bör viss del av de

ordinarie anslagsmedlen användas på detta sätt. Jag föreslår därför att 40

mkr. av vägbyggnadsanslagen och, med beaktande av övergången till kalenderårsberäkning,

JO mkr. av vägunderhållsanslaget tilldelas dessa län för

angivna ändamål. Sistnämnda belopp, som bör fördelas med ca 10 mkr. på

andra halvåret 1964 och med ca 20 mkr. på kalenderåret 1965, bör användas

till sådana förstärkningsarbeten som erfordras för att möjliggöra oljegrusning

eller s. k. enkel beläggning. Vid dispositionen av ifrågavarande anslagsbelopp

bör, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas

i fråga om företagens utväljande ur flerårsplanerna, deras lokalisering,

arbetenas igångsättande, anställande av arbetskraft m. in.

Vad beträffar väg- och galubyggandet i städerna pågår eller planeras en

råd stora trafikleder och trafikanläggningar i Stockholm och Göteborg. 1

Stockholm pågår utbyggnaden av Essingeleden, ombyggnaden av Tegelbacken

och ombyggnaden till motorväg av vissa delar av Södertäljevägen. Bland

nya större projekt kan nämnas lluvudstaledens förlängning till Brommaplan

och ny bro jämte anslutningar till Lidingö. Kostnaderna härtör kan

beräknas till totalt ca 425 mkr. 1 Göteborg har utbyggnaden av Tingsladsleden,

vilken nu preliminärt beräknats kosta 290 mkr., påbörjats. Aibetena

på Älvsborgsleden bar också igångsatts. Vidare planeras ytterligare ett betydande

anläggningsarbete komma i gång under år 1964, avseende eu första

byggnadsetapp av Dag Hammarskjölds väg. Kostnaderna lör dessa tie piojelit

kan preliminärt beräknas till likaledes ca 425 mkr. Här nämnda anläggningsarbeten

i Stockholm och Göteborg kommer under några år framöver

att taga i anspråk omkring hälften av de för väg- och ga tubyggandet i städerna

avsedda beloppen. Därest planeringen av dessa storprojekt släpar

efter bör icke utnyttjade medel för dem omfördelas till andra projekt inom

fördelningsplanen. Kraven på planeringen i övrigt för väg- och gatubyg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196b

gandet i städerna skärpes härigenom. Planeringsläget för storprojekten i

stockholmsområdet synes i huvudsak medgiva att tidsplanen kan följas. I

Göteborg har däremot planeringen för Tingstadsleden försenats. Orsakerna

härtill torde åtminstone till en del vara de utomordentligt svåra grundförhållandena

som ställt ovanligt stora krav på förberedande undersökningar

av geoieknisk eller annan art. Omfördelning av betydande belopp till

andra projekt inom fördelningsplanen har därför måst vidtagas redan

under år 1963. Vissa förskjutningar i tidsschemat för Tingstadsleden får

bedömas som sannolika även för de närmaste åren. Med hänsyn till vad

jag anföri i det föregående, anser jag, att medelsbehovet för väg- och gatubyggande

i städerna under kalenderåret 1965 kan tillgodoses med en något

lägre medelstilldelning än den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade.

Beredskapsarbeten har, som tidigare nämnts, under senare år utgjort en

väsentlig del av det totala vägbyggandet på landsbygden. Under åren 1958

—1962 har en växande andei av dessa medel tillförts norrlandslänen. Angivna

förhållande har medfört att en väsentligt större del av vägbyggnadsverksamheten

än som förutsattes i flerårsplanerna, kommit att förläggas

till nämnda län. Även under år 1963 kan beredskapsarbetena i dessa län

beräknas bli av avsevärd omfattning. Kungl. Maj:t har i de tidigare nämnda

riktlinjerna angående flerårsplaneringen för vägbyggnadsverksamheten under

åren 1964—1968 framhållit, att planeringen bör inriktas på en relativt

sett mera omfattande ordinarie vägbyggnadsverksamhet i mellersta och

södra Sverige än under den närmast föregående perioden. Med hänsyn bl. a.

till kravet på ett effektivt utnyttjande av den i Norrland befintliga fasta

organisationen för vägbyggande kommer givetvis även i fortsättningen förhållandevis

betydande belopp av de ordinarie vägbyggnadsanslagen att erfordras

för verksamheten i norrlandslänen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågan om lokaliseringen av

beredskapsarbetena inom vägbyggandet behandlades i föregående års statsverksproposition

av chefen för inrikesdepartementet vid anmälan av anslaget

till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder (bil. 13, s. 90 och 91). Deparlementschefen

anförde härvid bl. a. att det ur vägpolitisk synpunkt vore

önskvärt, att friställd arbetskraft, som tillfälligt behövde beredas sysselsättning

genom arbetsmarknadsmyndigheternas försorg, i vidare omfattning

än hittills erhöll sådan sysselsättning i andra delar av landet än norrlandslänen.

I årets statsverlcsproposition erinrar chefen för inrikesdepartementet

om vad sålunda anförts.

Under innevarande år beräknas, enligt inhämtade uppgifter, ett femtontal

vägbyggnadsföretag komma att bedrivas i väg- och vattenbyggnadsverkets

regi i södra och mellersta Sverige med anlitande av huvudsakligen

friställd norrländsk arbetskraft och med ianspråktagande av medel från

anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Under vintern 1963/64

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1964

17

beräknas medelsförbrukningen härför till 28 mkr. För vintern 1964/65 omfattar

den planering av dylika beredskapsarbeten, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättat i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, en vägbyggnadsverksamhet

i storleksordningen 50 mkr.

Slutligen vill jag här nämna, att den i prop. 1963:191 angående riktlinjer

för den statliga trafikpolitiken aviserade utredningen om den översiktliga

vägplaneringen inom kort torde komma att tillsättas.

Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det statliga

vägunderhållet om 255 mkr. till 695 mkr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar äskas

hos riksdagen med sammanlagt 560 mkr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter på samma sätt, som gäller

för innevarande budgetår, att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver

eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten

utöver angivna medelsomslulning om 560 mkr. genom att

under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel

på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den ordinarie

verksamheten under andra halvåret 1965. Kungl. Maj:t bör även ha befogenhet

att minska byggnadsverksamheten om detta erfordras ur arbetsmarknadssynpunkt.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker

jag väg- och valtenbyggnadsstyrelsens förslag om ett anslag av 76 mkr. till

bidrag till underhåll av vägar och gator. För det kommunala väg- och gatubyggandet

tillstyrker jag en arbetsomslutning under år 1965, som motsvarar

230 mkr. i statsbidrag. Anslaget till bidrag till byggande av vägar och

gator torde böra tagas upp med detta belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning tillstyrker

jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ett anslag av 32,5 mkr. till

bidrag till underhåll av enskilda vägar. Anslaget till bidrag till byggande av

enskilda vägar torde böra uppföras med 17,6 mkr. Totalt äskas alltså för

bidrag till enskild väghållning 50,1 mkr.

För administrativa och diverse ändamål beräknar jag under andra anslag

under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 126,1 mkr., att avräknas mot

autoinobilskattemedlen. Under åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna

föreslås därjämte att ca 278,8 mkr. skall avräknas mot dessa medel. Totalt

skulle alltså för de till administration m. in. hänförliga ändamålen ca

104,9 mkr. avräknas mot autoinobilskattemedlen, vilket i förhållande till

innevarande budgetår innebär en ökning med ca 82,5 mkr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskaltemedlen, för budgetåret 1964/65 uppgå

till sammanlagt (695+560+76+230+50,1+404,9) 2 016,0 mkr., eller exakt

angivet 2 016 069 600 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till inot
2—6943

64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1964

svarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp

med omkring 425,5 mkr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna

på automobilskattemedlens specialbudget (inkl. trafikomläggningsskatt)

för budgetåret 1964/65 till 1 920 mkr.

Sistnämnda belopp kominer alltså att helt disponeras för att täcka anslag

på driftbudgeten. Den brist, som inte kan täckas med under budgetåret inflytande

inkomster och som kan beräknas till (2 016—1 920) ca 96 mkr.

torde få ersättas av budgetutjämningsfonden.»

I fråga om Vägunderhållet (punkt 12, s. 52 och 53) beräknas ett reservationsanslag

av 695 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande Byggande av vägar och broar förordas (punkt 13, s. 53—55)

reservationsanslag om sammanlagt 560 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I följande sammanställning redovisas bl. a. till förenämnda ändamål

för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade medel.

Anslag

Nelto-

Reservation

Anslag

Styrelsens

Departe-

1962/68

utgift

1962/63

vid budget- årets utgång

1963/64

förslag

1964/65

ments-

chefens

förslag

1964/66

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

Byggande av riks-

vägar ...............

245,0

216,6

179,8

275,0

320,0

295,0

Byggande av läns-

vägar ...............

169,0

144,8

87,3

202,0

193,0

210,0

Byggande av öde-

bygdsvägar ......

11,0

10,4

12,0

5,0

12,0

11,0

Byggande av stor-

broar ...............

15,0

22,9

21,0

18,0

35,0

44,0

440,0

394,7

300,1

500,0

560,0

560,0

Departementschefen har beträffande anslagen till byggande av vägar

och broar anfört följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under år 1962 uppgick till 386,4 mkr. Härav utgöres 6,4

mkr. av medel, som styrelsen medgivits taga i anspråk av de för kalenderåret

1963 anvisade och fördelade medlen till Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för utförande av vissa förberedelsearbeten

för verksamheten under nämnda år. För år 1963 bär

fastställts en medelsförbrukningsram av 440 mkr. inklusive förenämnda

6,4 mkr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196U

19

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år

1964 har riksdagen i enlighet med förslag i 1963 års statsverksproposition

angivit en ram av 500 mkr.

Den vid ingången av år 1964 disponibla medelsbehållningen under förevarande

anslag kan beräknas till 525,6 mkr. Den marginal om 25,6 mkr.,

som således skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen för

år 1964, kan komma att visa sig så liten eller så fördelad att vissa administrativa

svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen

av 500 mkr. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t på samma sätt som gällt

för år 1963 — i mån av behov för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen

— får bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för

verksamheten under år 1964 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen

för budgetåret 1964/65.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1965 har

jag under den allmänna översikten över beräkningen av väganslagen förordat

anslag om sammanlagt 560 mkr. Härav bör ett lämpligt avvägt belopp

reserveras för vägbyggnadsarbeten i samband med järnvägsnedläggningar

och för speciella vägbyggnadsändamål av olika slag. I anslutning härtill

vill jag framhålla att enligt vad nu kan förutses behovet av vägupprustning

i anledning av järnvägsnedläggningar, som aktualiseras under innevarande

och nästa år, i åtskilliga fall kan beräknas medföra betydande kostnader.

Jag har berett styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av

anslagsmedlen, som styrelsen vid den av mig förordade totala medelsförbrukningen

anser mest lämplig. Under beaktande av att de föreliggande

reservationerna i väsentlig utsträckning är att hänföra till anslaget byggande

av riksvägar och att medelsförbrukningen under anslaget till byggande

av storbroar nu bedömes bli betydligt större än vid tidpunkten för avgivandet

av anslagsframställningen har styrelsen därvid föreslagit följande

fördelning, nämligen 295 mkr. eller 53 % på anslaget till byggande av riksvägar,

210 mkr. eller 37 % på anslaget till byggande av länsvägar, It mkr.

eller 2 % på anslaget till byggande av ödebygdsvägar samt 44 mkr. eller

8 % på anslaget till byggande av storbroar. Jag finner den av styrelsen

föreslagna anslagsfördelningen böra godtagas.»

I fråga om Bidrag till underhåll av vägar och gator föreslås (punkt 14,

s. 55 och 56) ett förslagsanslag av 76 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande Bidrag till byggande av vägar och gator föreslås (punkt 15,

s. 56 och 57) ett reservationsanslag av 230 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

Departementschefen anför, under hänvisning till vad som anförts i den

allmänna översikten över beräkningen av väganslagen, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bör givas rätt att för år 1965 ställa i utsikt statsbidrag

intill ett belopp av 230 mkr. Detta innebär en höjning med 15 mkr. i förhållande

till den beräknade omslutningen för år 1964. För budgetåret

1964/65 erfordras ett anslagsbelopp, som motsvarar ett bidragsbehov av

230 mkr.

I fråga om Bidrag till underhåll au enskilda vägar m.m. förordas (punkt

16, s. 57 och 58) ett reservationsanslag av 32,5 mkr., att avräknas mot

automobilskattemedlen, vilket innebär en ökning med 3,0 mkr. jämfört

med innevarande budgetårs anslag. Vidare hemställes om medgivande,

att statlig lånegaranti under budgetåret 1964/65 må beviljas för lån avseende

inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett

totalbelopp av 500 000 kr.

Beträffande Bidrag till byggande av enskilda vägar föreslås (punkt 17,

s. 58 och 59) ett reservationsanslag av 17,6 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förslaget innebär en höjning av anslaget med 2,0 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sveningsson och Virgin (1:422) och den andra inom andra kammaren

av herr Bohman m.fl. (Il: 505), i vilka hemställts att riksdagen måtte

dels för budgetåret 1964/65 anvisa följande reservationsanslag att avräknas

mot automobilskattemedlen, nämligen för vägunderhåll 735 mkr. samt för

bidrag till byggande av vägar och gator 250 mkr., dels i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att den utredning om den översiktliga vägplaneringen, som

förutsättes komma till stånd snarast möjligt, skall erhålla direktiv att

överväga vad i motionerna anförts rörande planeringen av vägbyggandet

i fasta priser samt utarbetande av treåriga, rullande investeringsplaner

med beaktande av behovet av konjunkturpolitisk handlingsfrihet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Jonasson och Axel Emanuel Andersson (1:194) och den andra

inom andra kammaren av herrar Persson i Heden och Elmwall (II: 238),

i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

om en skyndsam inventering av de mindre vägförbättringsprojekt vilka

kan genomföras som beredskapsarbeten för periodiskt tillgänglig arbetskraft

inom jord- och skogsbruksnäringen samt även i övrigt ge till känna vad

i motionerna anförts beträffande upprustning av de mindre länsvägarna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hermansson m.fl. (1:531) och den andra inom andra kammaren

av herr Hansson i Skegrie (II: 647), i vilka hemställts att riksdagen i skri
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

21

velse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t vid budgetarbetet för

1965/66 må beakta vikten av att anslaget till vägunderhållet ökas från

och med sagda budgetår, så alt en sådan vägupprustning kan genomföras,

som krävs med hänsyn till högertrafikreformen och näringslivets behov;

dels en inom andra kammaren av herrar Larsson i Norderön och Jönsson

i Ingemarsgården väckt motion (11:649), vari hemställts att riksdagen

vid behandling av kommunikationshuvudtiteln, punkt 12, Vägunderhållet,

måtte besluta en uppräkning av Kungl. Maj:ts förslag med 4 mkr., vilket

möjliggör ca 15 procent anslagsökning för Jämtlands län, samt att dessa

extra medel må ställas till förfogande för ett forcerat vägunderhåll inom

Jämtlands län i enlighet med länsutredningens förslag och vad i motionen

anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Wallmark m. fl. (1:423) och den andra inom andra kammaren

av herr Bengtson i Solna m.fl. (II: 504), i vilka föreslagits att riksdagen beslutar

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att vad i motionerna anförts

beaktas vid fördelningen av vägmedel och att i övrigt åtgärder vidtages

för att tillgodose det vägbehov som utvecklingen inom Stockholms

län klart motiverar:

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bertil Pettersson m. fl. (1: 533) och den andra inom andra kammaren

av herr Börjesson i Glömminge m.fl. (II: 644), i vilka hemställts

alt riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en så

skyndsam behandling av den utredning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

avser att lägga fram angående en fast förbindelse med Öland, att

principbeslut i frågan kan fattas senast vid 1966 års riksdag;

dels en inom andra kammaren av herr Börjesson i Glömminge

väckt motion (11:643), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag angående ett visst fraktbidrag

för gods som transporteras mellan fastlandet och Öland, att utgå intill

dess att fast förbindelse etableras, i enlighet med vad i motionen anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ferdinand Nilsson m.fl. (1:76) och den andra inom andra kammaren

av herr Persson i Heden m.fl. (II: 95), i vilka yrkats att anslag för

byggande av enskilda vägar budgetåret 1964/65 måtte med till 20,5 milj.

kr. förhöjt belopp utgå av aulomobilskaltemedcl samt att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag avseende erforderlig

personalförstärkning åt vägförvaltningarna (vågmästare) att såsom i motionerna

anförts medverka för upprustning av enskilda vägar enligt motortrafikens

behov till en standard, som möjliggör statligt underhållsbidrag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hermansson m.fl. (I: 287) och den andra inom andra kammaren

av herr Mattsson m.fl. (II: 362), i vilka hemställts att riksdagen måtte be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 196b

sluta alt till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag av 20 500 000 kronor att avräknas mot

autoinobilskattemedlen, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:l

måtte begära sådan ändring av Kungl. kungörelsen nr 793/1952 med tillläggsnr

103 av den 3 maj 1963, att byggnadsbidrag må kunna omfatta

jämväl bidrag till s. k. fritidsvägar, i enlighet med vad i motionerna har

anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Harald Pettersson och Thorsten Larsson (I: 420) och den andra

inom andra kammaren av herrar Dahlgren och Gustavsson i Alvesta (II:

508), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t

begära att tillämpningsföreskrifterna för bidrag till byggande av enskilda

vägar ändras så att bidraget kan utgå på den totala kostnaden i enlighet

med vad i motionerna anförts;

dels en inom första kammaren av herr Erik Svedberg väckt motion

(I: 121), vari föreslagits att ny förrättning för uppskattning av kostnad

för underhåll av enskild väg hålles vart sjätte år samt att vägmyndigheterna

därutöver varje år justerar kostnadsberäkningen i anledning av förskjutningar

i det allmänna kostnads- och löneläget;

dels en inom andra kammaren av herrar Antby och Enskog väckt motion

(11:358), vari hemställts att riksdagen må vid behandling av kommunikationsdepartementets

huvudtitel punkt 14 Bidrag till enskilda vägar

m. m. besluta dels att statsbidrag till underhåll av därtill berättigade enskilda

vägar må utgå med 80 procent och när särskilda skäl så föranleder

med 90 procent av beräknad underhållskostnad, dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 36 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock

medgiva, att under budgetåret 1964/65 statlig lånegaranti må beviljas för

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar till

ett totalbelopp av 500 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hansson i Skegrie väckt

motion (II: 439), vari anhållits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte hemställa om åtgärder för anordnande av varningsmärken å enskilda

vägar som korsar huvudled i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna 11:505, 11:238, 11:647, 11:649, 11:504,

IT: 644, II: 643, I: 76, II: 362, II: 508, I: 121, II: 358 och II: 439.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

efter en redogörelse för vägnätets tillstånd och upprustningsbehov

m.m., erinrat om sitt tidigare framlagda förslag om en investeringsserie

för vägbyggnadsverksamheten på landsbygden under åren

1964—1966, vilken serie för budgetåren 1963/64—1965/66 förutsatte eu medelsanvisning

om resp. 500, 560 och 620 mkr. Styrelsen har under hänvis
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

ning härtill hemställt om investeringsanslag för nästa budgetår om tillhopa

560 mkr.

Departementschefen, som i fråga om de statliga väginvesteringarnas

storlek för nästa budgetår biträder styrelsens förslag, redogör i anslutning

härtill för det faktiska utfallet av statens utgifter för statligt och kommunalt

vägbyggande under åren 1958—1962 och de beräknade utgifterna

härför för åren 1963 och 1964. Enligt denna redovisning uppgår i vad

avser landsbygdens vägar merinvesteringarna i förhållande till vägplanen

till ca en halv miljard kronor, medan gatuinvesteringarna i städerna beräknas

underskrida de i vägplanen angivna beloppen med 168 mkr. I anslutning

härtill erinras dock om att fr.o.m. den 1 januari 1961 kronan till viss

del övertagit väg- och gatuhållningen i ett antal städer och samhällen, som

tidigare varit egna väghållare, samt att kostnaderna för ny- och ombyggnader

därmed överförts till riks- och länsvägsanslagen. Förenämnda eftersläpning

i förhållande till vägplanen anses därför i realiteten vara avsevärt

lägre än sagda belopp om 168 mkr. anger. I motsvarande mån reduceras då

också den halva miljard varmed investeringarna för landsbygdens del angivits

överstiga vägplanen.

Departementschefen biträder jämväl på av styrelsen anförda skäl dess

förslag om en övergång till kalenderårsberäkning för vägunderhållsanslaget.

För perioden 1 juli 1964—31 december 1965 upptages för nämnda

ändamål ett belopp om 695 mkr. mot av styrelsen föreslagna 800 mkr.

Av sålunda beräknade medel för vägbyggnader och vägunderhåll föreslås

40 resp. 30 mkr. — på sätt som skett för innevarande år — avsättas för

arbeten i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län. Vid dispositionen av dessa anslagsbelopp

skall enligt departementschefen arbetsmarknadspolitiska synpunkter

beaktas i fråga om företagens utväljande ur flerårsplanerna, deras

lokalisering, arbetenas igångsättande samt anställande av arbetskraft

m.m.

Till den kommunala väghållningen förordas 230 mkr. för byggande av

vägar och gator samt 76 mkr. till underhåll av vägar och galor. Anslagen

för enskild väghållning upplages med sammanlagt 50,1 mkr.

Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag i fråga om den statliga, kommunala

och enskilda väghållningen innebär eu total anslagshöjning för

nästa budgetår om 343 mkr., fördelad med 255 mkr. på det statliga vägunderhållet,

60 mkr. på det ordinarie statliga vägbyggandet, 8 mkr. på det

kommunala gatuunderhållet och 15 mkr. på det kommunala gatubyggandet

samt med 3 mkr. på del enskilda vägunderhållet och 2 mkr. på det

enskilda vägbyggandet.

För administrativa och diverse ändamål äskas inklusive vissa anslag

under åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna — sammanlagt 404,9

mkr. Del totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till sammanlagt (695 + 560 +

+ 76 + 230 + 50,1 + 404,9 = ) 2 016 mkr. I förhållande till motsvarande på

riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en

ökning med ca 425,5 mkr. Då inkomsterna (inklusive trafikomläggningsskatt)

av automobilskattemedlen beräknas till 1 920 mkr., skulle således

det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets

specialbudget, vilket per den 30 juni 1963 uppgick till ca 742 mkr., komma

att minskas med ca 96 mkr.

Utskottet, som för sin del biträder Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den

statliga och kommunala vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten,

konstaterar med tillfredsställelse att det nu befunnits möjligt att övergå

till kalenderårsberäkning jämväl för vägunderhållsanslaget. Vidare vill utskottet

kraftigt understryka departementschefens uttalande att de statliga

insatserna för utbyggnad av vägnätet — mot bakgrund av den snabba utvecklingen

av landsvägstransporterna — bör ytterligare ökas. Vad departementschefen

i detta sammanhang i övrigt anfört och förordat har icke

heller givit utskottet anledning till erinran, även om utskottet alltjämt

finner det tveksamt huruvida systemet med specialdestination av vissa

byggnads- och underhållsmedel hör bibehållas.

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer att utskottet ej kan tillstyrka

de i motionerna I: 422 och II: 505 framförda yrkandena att anslagen

till vägunderhåll och till bidrag till byggande av vägar och gator skall

upptagas med 735 resp. 250 mkr.

Ej heller har utskottet funnit sig böra biträda det i nämnda motioner

framförda yrkandet, att riksdagen må hos Kungl. Maj :t hemställa att den

av departementschefen aviserade utredningen rörande vägplanens revidering

skall erhålla direktiv att överväga vad i motionerna anförts rörande

planeringen av vägbyggandet i fasta priser samt utarbetande av treåriga

rullande investeringsplaner med beaktande av behovet av konjunkturpolitisk

handlingsfrihet. Utskottet, som alltså avstyrker motionerna i fråga, vill

dock i sammanhanget — i likhet med vad som skedde vid 1962 och 1963

års riksdagar — understryka angelägenheten av att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

planering och samordning av vägbyggnadsverksamheten i

görligaste mån underlättas genom att riktlinjer för vägpolitiken under ett

begränsat antal år uppdrages.

Utskottet anser sig följaktligen inte heller kunna biträda det i motionen

11:649 framförda yrkandet om en uppräkning av vägunderhållsanslaget

med 4 mkr., vilka medel enligt motionärerna skulle ställas till förfogande

för ett forcerat vägunderhåll inom .Jämtlands län. Motionen i fråga avstyrkes

därför.

I motionerna I: 531 och II: 647 har yrkats att riksdagen måtte hemställa

att Kungl. Maj:t vid budgetarbetet för 1965/66 beaktar vikten av att an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

25

slaget till vägunderhållet ökas fr.o.ra. sagda budgetår, så alt en sådan vagupprustning

kan genomföras, som kräves med hänsyn till högertrafikreformen

och näringslivets behov. De av motionärerna därvid aktualiserade

spörsmålen berör emellertid frågor av så central betydelse för väg- och

vattenbyggnadsverkets verksamhet alt det måste förutsättas att styrelsen

själv beaktar desamma vid upprättandet av sina pelita samt att de därmed

i vederbörlig ordning prövas av Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande kan

utskottet icke finna det påkallat att från riksdagens sida eu särskild framställning

i ämnet göres. Utskottet avstyrker alltså motionerna.

Vidkommande de i motionerna I: 194 och II: 238 framställda yrkandena

att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om en skyndsam inventering

av de mindre vägförbättringsprojekt, vilka kan genomföras som beredskapsarbeten

för periodiskt tillgänglig arbetskraft inom jord- och skogsbruksnäringen,

samt även i övrigt ge till känna vad i motionerna anförts

beträffande upprustning av de mindre länsvägarna, vill utskottet erinra

om att motioner av samma innebörd väcktes vid fjolårets riksdag. Utskottet

framhöll i anledning härav att i vägplanen framlagts förslag till såväl

utformning av riksvägnätet som upprustning av länsvägnätets skilda delar.

Den med utgångspunkt härifrån föreslagna investeringsserien omsättes i

flerårsplaner, som upprättas för femårsperioder och i enlighet med vägstadgans

bestämmelser förnyas vart tredje år. Fördelningen av investeringsmedel

de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker därvid

på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande

regionala och lokala vägmyndigheters hörande. Ett fortsatt utredningsarbete

och härpå grundad fortlöpande prövning av utbyggnadsbehovet ingår

också därvid såsom ett led i vägplanens uppföljande. Under hänvisning

till sålunda anförda förhållanden avstyrktes motionerna i fråga. Någon

anledning till ändrat siåndpunktstagande från utskottets sida torde icke

föreligga, varför jämväl de nu aktuella motionerna avstyrkes.

I motionerna I: 423 och II: 504 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer att vad i motionerna anförts beaktas vid fördelning

av vägmedlen och alt i övrigt åtgärder vidtages för att tillgodose de

vägbehov som utvecklingen inom Stockholms län klart motiverar. Även om

de sålunda framställda yrkandena ur vissa synpunkter kan framstå som

välmotiverade vill utskottet dock framhålla att just förhållanden av de slag

motionärerna åberopar konstituerar de faktorer vägmyndigheterna har att

beakta vid det flerårsplanearbete och den fördelning av medel skilda landsdelar

och väggrupper emellan, varom utskottet i det föregående erinrat.

Med hänsyn härtill och då utskottet följaktligen anser de av motionärerna

aktualiserade frågorna böra prövas i den för handläggning av vägärenden

stadgade ordningen avstyrkes motionerna. I anslutning härtill må dock

erinras om de nyligen tillkännagivna planerna på utförande av beredskapsarbeten

i större omfattning på den s.k. Värmdöleden, varigenom motionärernas

önskemål delvis torde komma all tillgodoses.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196i

I motionerna I: 533 och II: 644 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t begär en så skyndsam behandling av den utredning som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen avser att lägga fram angående en fast förbindelse

med Öland att principbeslut i frågan kan fattas senast vid 1966 års riksdag.

Motionärerna har därvid hänvisat till vissa uttalanden av dels departementschefen

i propositionen nr 191 till 1963 års riksdag, dels sammansatta

stats- och tredje lagutskottet i dess utlåtande över förenämnda proposition,

dels ock väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess år 1963 avgivna petita. Med

hänsyn bl.a. till innebörden av nämnda uttalanden kan utskottet för sin

del icke finna någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida

påkallad och avstyrker därför motionerna.

Ej heller har utskottet funnit sig kunna biträda det i motionen II: 643

gjorda yrkandet att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär förslag angående

särskilt fraktbidrag för gods som transporteras mellan fastlandet och

Öland, att utgå intill dess fast förbindelse etableras.

Vidkommande statsbidragsgivningen till enskild väghållning får utskottet

anföra följande.

I motionerna I: 76 och II: 95 har hemställts dels att anslaget till byggande

av enskilda vägar för nästa budgetår upptages med ett till 20,5 mkr.

förhöjt belopp, dels att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om

förslag avseende erforderlig personalförstärkning åt vägförvaltningarna att

såsom i motionerna anförts medverka för upprustning av enskilda vägar

enligt motortrafikens behov till en standard som möjliggör statligt underhållsbidrag.

I de båda motionerna 1:287 och 11:362 har likaledes hemställts

om ett till 20,5 mkr. höjt anslag till byggande av enskilda vägar,

varjämte yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte begära sådan ändring

av gällande bidragsbestämmelser att byggnadsbidrag må kunna omfatta

jämväl bidrag till s.k. fritidsvägar. Vidare har i motionerna 1:420 och

11:508 hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:l begär att tillämpningsföreskrifterna

för bidrag till byggande av enskilda vägar ändras så att bidraget

kan utgå på den totala kostnaden i enlighet med vad i motionerna

anförts.

I motionen 1: 121 föreslås atl ny förrättning för uppskattning av kostnaden

för underhåll av enskilda vägar skall hållas vart sjätte år samt alt

vägmyndigheterna därutöver varje år justerar kostnadsberäkningen i anledning

av förskjutningar i det allmänna kostnads- och löneläget.

Slutligen har i motionen II: 358 hemställts dels att statsbidraget till underhåll

av därtill berättigade enskilda vägar må utgå med 80 procent och

när särskilda skäl så föranleder med 90 procent av de beräknade underhållskostnaderna,

dels ock att till bidrag till underhäll av enskilda vägar

för budgetåret 1964/65 anvisas ett reservationsanslag av 36 mkr.

I anledning av nu förevarande motioner vill utskottet erinra om att fjol
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

27

årets riksdag hade att pröva vissa av Kungl. Maj:t, på grundval av ett av

1960 års vägsakkunniga avgivet betänkande i frågan, framlagda förslag

rörande statsbidragsgivningen till enskilda vägar. Utskottet framhöll därvid

att dessa förslag, vilka sedermera godtogs av riksdagen, innebar avsevärda

förbättringar och förenklingar av bidragsreglerna och därför syntes

val ägnade alt läggas till grund för den fortsatta bidragsverksamheten.

Förslagen innebar främst en genomgående femprocentig höjning av de skilda

bidragen på området. Ett av utredningen framlagt förslag om ersättande

av de vart femte år återkommande s. k. omuppskattningarna av underhållskostnaderna

med en på grundval av vissa stickprov företagen schematisk

årlig uppräkning hade departementschefen emellertid icke funnit sig

beredd att biträda utan viss ytterligare överarbetning. En sådan översyn

ansågs böra grundas på praktiska försök i tre län under ett par års tid,

vilket förslag utskottet förklarade sig ej vilja motsätta sig.

Vid bedömningen av de med statsbidragsgivningen till enskild väghållning

sammanhängande frågorna måste, även enligt utskottets uppfattning,

hänsyn tagas till det enskilda vägnätets betydelse för näringslivet och

kommunikationerna i allmänhet. Det är därför också av intiesse för såväl

det allmänna som väghållarna själva att de enskilda vägarna utbygges

och underhålles på ett rationellt och ändamålsenligt sätt. Av samma

skäl och med beaktande jämväl av kostnaderna för denna väghållning

framstår därvid en insats från statens sida som välmotiverad.

I förevarande sammanhang måste dock beaktas att avsevärda förbättringar

i bidragsgivningen nyligen genomförts och att vissa undersökningar

pågår i syfte att åstadkomma ytterligare förbättringar. Vad särskilt avser

de s.k. fritidsvägarna torde frågan om dessa ur skilda aspekter komma

att prövas av såväl 1960 års vägsakkunniga som 1962 års fritidsutredning.

Beträffande en med kortare intervaller återkommande schematisk

uppräkning av underhållskostnaderna pågår dessutom vissa försök rörande

möjligheterna att åstadkomma en sådan.

Närmare erfarenheter av den ökade bidragsgivningen ävensom resultaten

av pågående utredningar och undersökningar på området synes enligt

utskottets uppfattning böra avvaktas innan beslut fattas om ytterligare

ändringar av bidragsreglerna. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag

till medelsberäkning för nästa budgetår — innebärande att till byggande

och underhåll av enskilda vägar anvisas respektive 17,6 och 32,5 mkr.

- - har med beaktande av det anförda icke funnit sig berett att tillstyrka

motionärernas yrkanden. Samtliga nu berörda motioner avstyrkes därför.

I motionen II: 439 har anhållits att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer

om åtgärder i enlighet med vad i motionen anförts för anordnandet av

varningsmärken å sådana enskilda vägar som korsar huvudled. I anledning

härav må framhållas att enligt vad utskottet erfarit åtgärder av det slag

motionären åsyftat redan för åtskilliga år sedan vidtagits av väg- och val
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196''t

tenbyggnadsverket, genom vars försorg även en viss fortlöpande översyn på

området sker. Någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida torde

följaktligen icke vara påkallad, varför motionen i fråga avstyrkes.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 649 ävensom motionerna

1:422 och 11:505, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i

fråga, till Vägunderhållet för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 695 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att motionerna I: 531 och II: 647 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa följande

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemed
-

Ien, nämligen till

a) Byggande av riksvägar .................. 295 000 000 kr.

b) Byggande av länsvägar .................. 210 000 000 »

c) Byggande av ödebygdsvägar ............ 11 000 000 »

d) Byggande av storbroar .................. 44 000 000 »

IV. att motionerna I: 422 och II: 505, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

V. att motionerna I: 194 och II: 238 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna 1: 423 och II: 504 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna 1:533 och 11:644 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VIII. att motionen II: 643 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IX. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

76 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

X. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 422 och II: 505, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av vägar

och gator för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 230 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

XI. beträffande statsbidrag till underhåll av enskilda vägar

a) att motionen 11:358, såvitt den avser bidragsprocenten,

icke må av riksdagen bifallas;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

29

b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen 11:358, såvitt nu är i fråga, till

Bidrag till underhåll av enskilda vägar man. för budgetårel

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 32 500 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

XII. att riksdagen må medgiva att under budgetåret 1964/

65 statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av

vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar till ett totalbelopp

av 500 000 kr.;

XIII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 76 och II: 95 ävensom

1: 287 och II: 362, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 17 600 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

XIV. att motionerna 1:76 och 11:95, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XV. att motionerna I: 287 och II: 362, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XVI. att motionerna 1:420 och 11:508 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XVII. att motionen I: 121 icke må av riksdagen bifallas;

XVIII, att motionen II: 439 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

12: o) Kostnader för övergång till högertrafik. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 18, s. 59—61) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för övergång till högertrafik

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

13: o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s.

61 och 62), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., att avräknas mot

au tomobilsk åt tem edlen.

14: o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 62 och 63) hemställer

utskottet,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år t96b

alt riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15: o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 63) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

16: o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 22, s. 63 och 64) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och

avloppsanläggningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 70 mkr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med

10 mkr.

Departementschefen biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

om en höjning av anslaget med 10 mkr. Därvid räknar departementschefen

i likhet med styrelsen med oförändrad medelstilldelning för beviljande

av s.k. förtursbidrag eller direktbidrag till avloppsreningsverk.

Utskottet har tidigare påtalat eftersläpningen i bidragsgivningen på förevarande

område samt de olägenheter detta ur skilda synpunkter medför

för bidragstagarna — icke minst genom den långa väntetiden för erhållande

av bidrag. Även om under senare år en viss förbättxing därvidlag

torde ha skett — bl.a. till följd av en rationalisering av metodiken vid

bidragsärendenas handläggning — är eftersläpningen alltjämt betydande.

Utskottet, som med hänsyn härtill finner den föreslagna anslagshöjningen

välmotiverad, vill i sammanhanget erinra om att sedan åtskilliga

år tillbaka medel från anslaget i enlighet med riksdagens beslut må disponeras

för forsknings- och utvecklingsarbete inom här ifrågavarande område.

I samma ordning bestrides kostnader avseende s.k. översiktliga vattenoch

avloppsutredningar. Enligt vad utskottet erfarit föreligger också ett

stigande behov av bidrag till upprättande av generalplaner för vatten- och

avloppsanläggningar för den ständigt ökande fritidsbebyggelsen, vilket jämväl

synes böra tillgodoses.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

80 000 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

31

V ägtrafikväsendet

17:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 24, s. 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

18:o) Bidrag till trafiksäkerhelsfrämjainle åtgärder vid järnvägskorsningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 66—69) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 4 250 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Under riksstatens sjätte huvudtitel är för innevarande budgetår uppförda

ett reservationsanslag av 4 250 000 kr. till bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar och ett reservationsanslag av 500 000 kr. till

bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

Väg- och vattenlnjggnadsstgrelsen har föreslagit, att det förstnämnda anslaget

minskas med 500 000 kr. och att det senare anslaget uppföres med

oförändrat belopp.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Järnvägsstyrelsen har i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på Kungl. Maj:ts uppdrag företagit en översyn av grunderna för ifrågavarande

statsbidragsgivning och i anledning därav föreslagit vissa ändringar

av bidragsbestämmelserna. Förslagen innebär huvudsakligen en utvidgning

av möjligheterna att erhålla statsbidrag, enhetliga bestämmelser för bidrag

till säkerhetsanordningar och till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder samt

förenklad handläggning av bidragsärendena.

Enligt förslaget skall statsbidrag kunna utgå även till kostnad för kryssmärken

och för åtgärd, som medför utgiftsbesparing för järnvägen. Genom

de föreslagna bestämmelserna avses att öppna möjlighet för järnvägst öretag

att erhålla bidrag bl.a. till automatisering av säkerhetsanordningar.

Bidraget föreslås i detta fali utgå med 90 % av halva kostnaden för automatiseringen.

Vidare skall bidrag kunna utgå till järnvägsföretag, då detta

träffat avtal med vederbörande intressenter om fördelning av kostnaderna

för säkerhetsanordningar eller trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder. I anslutning

härtill föreslås borttagande av den nuvarande föreskriften, att järnvägsföretag

för erhållande av bidrag skall förbinda sig att avstå från ytterligare

bidrag till kostnaderna för anläggning, drift och underhåll av samtliga

de anordningar, för vilka statsbidrag beviljas. Slutligen föreslås, att

bidrag skall kunna utgå till kostnad för marklösen och ersättning, som

utgivits för skada och intrång.

De av järnvägsstyrelsen framlagda förslagen synes mig väl ägnade att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

främja tillkomsten av ur trafiksäkerhetssynpunkt angelägna säkerhetsanordningar

och innebär en riktigare ekonomisk fördelning av kostnaderna

mellan järnvägs- och vägtrafikintressena. Jag anser mig därför böra tillstyrka

de föreslagna ändringarna. Vidare biträder jag förslaget, att bidragsbestämmelserna

hör göras enhetliga för både säkerhetsanordningar och

andra trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder.

För att åstadkomma en förenklad handläggning av bidragsärendena har

styrelsen, i vad avser bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar,

föreslagit dels att bidraget skall bestämmas på grundval av den

beräknade anläggningskostnaden, dels att prövningen av bidragsärendena

skall överflyttas från Kungl. Maj :t till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. 1

föreliggande fall synes mig ur flera synpunkter lämpligt att bidraget, i

likhet med vad nu är fallet i fråga om bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

anordningar vid vissa järnvägskorsningar, utgår på den beräknade kostnaden.

Jag har därför intet att erinra mot förslaget i denna del. Ej heller har

jag något att erinra mot att handläggningen av hithörande ärenden överflyttas

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Det framlagda förslaget förutsätter, att de båda nuvarande bidragsanslagen

sammanföres till ett anslag. Jag föreslår därför, att anslagen sammanslås

till ett nytt anslag benämnt Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid järnvägskorsningar. Eventuella reservationer vid utgången av

budgetåret 1963/64 å de två nuvarande anslagen torde därvid överföras till

det nya anslaget.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vid bifall till här framlagda

förslag senare utfärda erforderliga bestämmelser om bidragsgivningen i enlighet

med de riktlinjer som angivits.

Med hänsyn till förefintliga reservationer bör medelsbehovet för budgetåret

1964/65 beräknas till 4 250 000 kr. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bör för nämnda budgetår medgivas rätt att utbetala statsbidrag om sammanlagt

högst 5 500 000 kr.

I en inom andra kammaren av herr Börjesson i Glömminge väckt motion

(II: 642) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t begära att statens järnvägar får i uppdrag att undersöka om

genomförande av i denna motion föreslagna åtgärder kan förebygga olyckor

vid järnvägsövergångar.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet. Under förevarande punkt förordas av departementschefen, på

grundval av ett av järnvägsstyrelsen i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag i ämnet, vissa ändringar av bidragsbestämmelserna

avseende säkerhetsanordningar man. vid järnvägskorsningar.

Förslagen innebär huvudsakligen en utvidgning av möjligheterna att erhålla

statsbidrag, enhetliga bestämmelser för bidrag till säkerhetsanordningar

och till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder samt förenklad handläggning

av bidragsärendena. Förslaget förutsätter att de båda nuvarande bidragsanslagen

sammanslås till ett, vilket av departementschefen föreslås

skola benämnas Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

33

Utskottet finner för sin del den sålunda föreslagna utvidgningen och

rationaliseringen av statsbidragsgivningen på förevarande område välmotiverad

och biträder därför Kungl. Maj :ts förslag. Vidkommande den i motionen

II: 642 aktualiserade frågan får utskottet anföra följande.

Motionären har hemställt att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t begära att statens järnvägar får i uppdrag att undersöka om

genomförandet av vissa i motionen föreslagna åtgärder — innebärande

anbringandet av dubbla alarmklockor vid järnvägsövergångar -—• kan förebygga

olyckor vid dessa övergångar. Enligt vad utskottet erfarit har emellertid

förslag av liknande beskaffenhet redan tidigare prövats av järnvägsstyrelsen,

som även till Kungl. Maj :t redovisat sitt ställningstagande

i frågan. Med hänsyn härtill och då utskottet anser sig kunna förutsätta

att styrelsen med största uppmärksamhet följer utvecklingen på förevarande

område samt vidtager i anledning därav eventuellt erforderliga åtgärder

kan utskottet icke finna det motiverat att på sätt motionären föreslagit

en särskild framställning i ämnet göres från riksdagens sida. Motionen i

fråga avstyrkes följaktligen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 4 250 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 642 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

19 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 26, s. 70 och 71), innebärande en uppräkning av anslaget

med 74 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 30 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 32 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 652 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 250 000

Summa kr. 964 000

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 964 000 kr., alt avräknas

mot automobilskattemedlen.

3—5943 6 4 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

20 :o) Statens bil trafik nämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 27, s. 71 och 72), som innebär en anslagsökning

med 8 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 104 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s.

72 och 73) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad stat för statens trafiksäkerhetsråd m. in., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Statens trafiksäkerhetsråd m. m.

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 228 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har föreslagit, att anslaget ökas med 33 300 kr.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka rådets förslag

till personal- och tjänsteförändringar. Under hänvisning till vad som anföres

under näsiföljande anslagspunkt beräknar departementschefen dock

under förevarande anslagspunkt medel för en nyinrättad tjänst som laborator

i Bg 1 i trafiksäkerhetsforskning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Nyberg m. fl. väckt motion

(11:440), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om tillsättande av ett särskilt statligt organ för trafiksäkerhetsfrågorna

med uppgift att följa trafikutvecklingen i olika detaljer och fortlöpande

framlägga förslag till effektivare åtgärder för att motverka olycksriskerna

i trafiken;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eric Gustaf Peterson (I: 52) och den andra inom andra kammaren

av herr Rimås (II: 67), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels till eu

ny anslagspost, förslagsvis benämnd Försök med skärpt trafikövervakning,

under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kronor för att möjliggöra försök under särskilda perioder, föregångna

och uppföljda av intensiv trafikpropaganda, under vilka trafikövervakningen

skärpes, så att trafikövervakningens betydelse för trafiksäkerheten

blir bättre kartlagd, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att 1961 års trafiksäkerhetskommitté får i uppdrag att verkställa utred
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196b

35

ning om utfallet av den begärda försöksverksamheten och därmed sammanhängande

spörsmål;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Wanhainen och Lage Svedberg (1:336) och den andra inom

andra kammaren av fru Lindekvist in.fl. (11:361), i vilka hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:l anhåller om att rekommendation, förslagsvis

genom skolöverstyrelsen, tillställes de lokala skolmyndigheterna

att vid trafikundervisning reflexmateriel demonstreras och utdelas;

dels en inom andra kammaren av herrar Svenungsson och Edlund väckt

motion (11:68), vari hemställts att riksdagen måtte till kostnader för

reflexanordningar för skolbarn anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sveningsson och Virgin (I: 534) och den andra inom andra

kammaren av herrar Bohman och Ringaby (11: 652), i vilka hemställts, såvitt

nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa,

att försök verkslälles att åstadkomma ökad trafiksäkerhet under särskilda

perioder utan fartbegränsning men med skärpt trafikövervakning och intensiv

trafiksäkerhetspropaganda.

Beträffande de skäl motionärerna anfört som stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 11:440, 11:67, 11:361, 11:68 och

I: 534.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, har i förevarande sammanhang

också tagit ställning till vissa motionsledes väckta frågor och

får härom anföra följande.

I motionen II: 440 har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer om tillsättande av ett särskilt statligt organ för trafiksäkerhetsfrågorna

med uppgift att följa trafikutvecklingen i olika detaljer och

fortlöpande framlägga förslag till effektivare åtgärder för att motverka

olycksriskerna i trafiken. I anledning därav må erinras om att motioner

av liknande innebörd väckts vid 1963 års riksdag. I sitt utlåtande (SU 198)

över dessa framhöll utskottet bl. a. att chefen för kommunikationsdepartementet

i propositionen nr 191, angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken

m. m., anmält att han hade för avsikt att inhämta Kungl. Maj :ts

bemyndigande att tillsätta en utredning i särskild ordning om transportforskningens

organisation m. m. Bl. a. med hänsyn till vad i samband därmed

anfördes förutsatte utskottet att de av motionärerna aktualiserade

frågorna skulle bli föremål för prövning på sätt i motionerna förordats. Departementschefen

har numera, med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 14

februari 1964, tillsatt den aviserade utredningen. I de direktiv som i samband

därmed meddelats denna har hl.a. framhållits att utredningen bör

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

överväga de spörsmål som av utskottet berördes i dess förenämnda utlåtande.

Då med hänsyn härtill någon särskild framställning i ämnet

från riksdagens sida ej synes erforderlig avstyrkes motionen i fråga.

I de likalydande motionerna 1: 52 och II: 67 har hemställts att riksdagen

måtte till en ny anslagspost, förslagsvis benämnd Försök med

skärpt trafikövervakning, under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr. för att möjliggöra försök under

särskilda perioder, föregångna och uppföljda av intensiv trafikpropaganda,

under vilka trafikövervakningen skärpes, så att trafikövervakningens betydelse

för trafiksäkerheten blir bättre kartlagd. Vidare föreslås alt riksdagen

hos Kungl. Maj :t hemställer att 1961 års trafiksäkerhetskommitté

får i uppdrag att verkställa utredning om utfallet av den begärda försöksverksamheten

och därmed sammanhängande spörsmål.

Även om utskottet i och för sig finner motionärernas synpunkter beaktansvärda

har utskottet dock — bl. a. i avvaktan på eventuella förslag i

anledning av 1961 års trafiksäkerhetskommittés nyligen avgivna betänkande

-—- icke funnit sig böra tillstyrka motionärernas yrkanden.

Av samma skäl har utskottet ej heller funnit sig böra biträda det i

motionerna I: 534 och II: 652, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet att

riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer att försök verkställes att åstadkomma

ökad trafiksäkerhet under särskilda perioder utan fartbegränsning

men med skärpt trafikövervakning och intensiv trafik säkerhetspropaganda.

Motionerna i fråga avstyrkes därför.

I motionen II: 68 har yrkats att riksdagen måtte till kostnader för reflexanordningar

för skolbarn anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen. Även om utskottet anser de av motionärerna

därvid föreslagna åtgärderna ur trafiksäkerhetssynpunkt vara

av stort värde har utskottet dock inte funnit sig berett att tillstyrka den

föreslagna anslagsanvisningen och avstyrker därför motionen.

Ej heller har utskottet ansett sig kunna tillstyrka att — på sätt i motionerna

I: 336 och II: 361 förordats — riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhåller om att rekommendation, förslagsvis genom skolöverstyrelsen, tillställes

de lokala skolmyndigheterna att vid trafikundervisning reflexinateriel

demonstreras och utdelas. Jämväl dessa motioner avstyrkes följaktligen.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ... 32 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964 37

2. Arvoden till ledamöter .................................... 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 76 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 46 000

199 000

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafik
-

olyckor ......................................................... 56 000

2. Övriga omkostnader ....................................... 35 000

91 000

Summa kr. 290 000

b) till Statens trafiksäkerhetsråd m.m. för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 440 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att motionerna 1: 52 och II; 67, såvitt de avser särskild

medelsanvisning till försök med skärpt trafikövervakning,

icke må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna 1: 52 och II: 67, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

V. att motionerna 1: 534 och II: 652, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionen 11:68 icke må av riksdagen bifallas;

VII. att motionerna 1:336 och 11:361 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

22 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl.

Maj:t har (punkt 29, s. 74—77) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 1 150 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget ökas med 300 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

.lag har intet atl erinra mot trafiksäkerhetsrådets beräkning av medelsbehovet

å anslaget, vilket innebär en ökning med 300 000 kr. I anledning

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

av trafiksäkerhetsrådets förslag om inrättande av särskilda forskartjänster

föreslår jag, att vid rådet inrättas en tjänst som laborator i Bg 1 i trafiksäkerhetsforskning

med medicine doktorn, docenten S. B. Aldman som

förste innehavare. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

erforderliga föreskrifter rörande ifrågavarande tjänst. Medel för avlöningskostnaderna

bör beräknas under rådets administrationsanslag. Med hänsyn

härtill bör den förenämnda — av mig tillstyrkta — ökningen av

medelstilldelningen med 300 000 kr. fördelas med 50 000 kr. på administrationsanslaget

och 250 000 kr. på förevarande anslag. Den föreslagna

ökningen av medelstilldelningen innebär en kraftig höjning av forskningsmedlen

och bör följaktligen möjliggöra en väsentligt intensifierad trafik - säkerhetsforskning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 150 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

23 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 77—80), som innebär

en ökning av anslaget med 200 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1964/65 anvisa ett

anslag av 1 400 000 kr., att avräknas mot automobilskatternedlen.

Sjöfart

Sjöfartsverket

24:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 31, s. 81—84) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de övergångsanordningar som föranledes av de i statsrådsprotokollet framlagda

förslagen, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, som föranledes av de i statsrådsprotokollet

framlagda förslagen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 998 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 558 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

39

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit en ökning av anslaget med 873 000 kr.

Beträffande remissutlåtande av statens lönenämnd får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 83).

Departementschefen har anfört följande.

Jag föreslår, att fyr- och elektrobyrån förstärkes med en tjänst som

byrådirektör i Ag 27. Härigenom bortfaller lönekostnaderna för en byradirektörstjänst

i Ag 25 under anslaget till driftkostnader för radionavigeringsstationer.

På kanslibyrån bör en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 och

tre tjänster som kontorsbiträde i Af 2/Ae 5 inrättas. Vidare bör juiidisksociala

byrån förstärkas med en tjänst som biträdande sjö teknisk konsulent

i Ag 21. Slutligen bör en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21

inrättas på ekonomiska byrån.

Jag beräknar vidare medel för de lönegradsförändringar som chefen

för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor.

I övrigt anser jag mig icke kunna biträda styrelsens förslag till personal-

och tjänsteförändringar.

Fr. o. m. den 1 oktober 1964 skall sjöbefälsskolorna inordnas under den

nya skolöverstyrelsen. Sjöfartsstyrelsens överinseende över skolorna kommer

därmed att upphöra. Med anledning härav kan fr. o. m. nämnda dag

följande tjänster på juridisk-sociala byrån indragas, nämligen en tjänst

som överinspektör i Ao 27, en som överinspektör i Ae 27 samt en som

kansliskrivare i Ao 11. I samband härmed bör dock medel beräknas för en

kanslibiträdestjänst i Ag 7 på byrån.

Med hänsyn till det under senare år kraftigt ökande antalet småbåtar

har det befunnits nödvändigt alt samordna och intensifiera upplysningsverksamheten

i fråga om sjösäkerhets- och sjötrafikförhållandena. För innevarande

budgetår har särskilda medel ställts till styrelsens förfogande

för sjövettspropaganda. För nästa budgetår kommer jag att under styrelsens

omkostnadsanslag föreslå ytterligare medel för detta ändamål. Vidare

har ökade medel ställts till styrelsens förfogande för bidrag till byggande

och underhåll av småbåtshamnar. För att verksamheten inom berörda områden

skall kunna bedrivas ändamålsenligt erfordras viss personalförstärkning

vid sjöfartsstyrelsen. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet

föreslår jag, att extra ordinarie byråchefen vid de statliga krisorganen

E. E. E. Carbell, som tjänstgör hos sjöfartsstyrelsen sedan den 1

januari 1964, definitivt överflyttas till styrelsen med uppgift att bl. a. fullgöra

här ifrågavarande göromål. För Carbell, som f. n. åtnjuter lön enligt

lönegraden Be 1. (orde fr. o. m. näsfa budgetår vid sjöfartsstyrelsen böra

inrättas en personlig tjänst i nämnda lönegrad.

Utskottet. Av vad departementschefen sålunda anfört framgår bl. a. att

sjöbefälsskolorna fr. o. m. den 1 oktober 1964 inordnas under den nya skolöverstyrelsen.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag till anslagsberäkning

för nästa budgetår, har icke heller funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört och hemställer

följaktligen,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

som föranledes av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1964 framlagda föi''- slagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för sjöfartsstyrelsen, som föranledes av

förslagen i nämnda statsrådsprotokoll;

c) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr.o.in. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 179 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ............................................. 8 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 2 507 000

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ............... 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 2 109 000

Summa kr. 6 998 000

d) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 6 998 000 kr.

25:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 32, s. 85 och 86), som innebär en anslagsökning med

1 143 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 508 000 kr.

26:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 33, s. 87—91) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten som föranledes

av förslagen i statsrådsprotokollet, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de övergångsanordningar som kan bli erforderliga i anledning av i

nämnda statsrådsprotokoll redovisade rationaliseringsåtgärder inom lotsoch

fyrstaten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65,

dels till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 29 052 000 kr., dels ock medgiva att det för budgetåret

1962/63 anvisade reservationsanslaget Ersättningar i anledning av flyttning

av lotsplatsen i Salmis må användas på sätt som föreslagits i statsrådsprotokollet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

41

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 26 948 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 2 173 000 kr.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Som ett led i de pågående strävandena att rationalisera lotsplatsorganisationen

kommer i enlighet med statsmakternas beslut Ratans lotsplats att

slopas fr. o. in. den 1 januari 1964. Genom att fem lots- och båtman tjänster

kan indragas, minskar personalkostnaderna för nästa budgetår med ca

45 000 kr.

Till följd av att lotsplikten slopats i Falsterbokanalen föreslår sjöfartsstyrelsen,

att en lotstjänst vid Öresunds södra lotsplats indrages fr. o. in.

nästa budgetår. Vidare föreslås att Stedsholmens och Kyllejs lotsplatser

slopas fr. o m. den 1 oktober 1964, vilket möjliggör indragning av åtta

lots- och båtman tjänster. De minskade avlöningskostnaderna i anledning

av dessa förslag kan för nästa budgetår uppskattas till ca 120 800 kr. .Tåg

tillstyrker de föreslagna ändringarna i lotsplatsorganisationen och härigenom

föranledd personalindragning jämte andra personaldispositioner.

Betydande personalminskningar blir enligt styrelsen också möjliga på

fyrväsendets område genom pågående rationaliserings- och moderniseringsarbete.

Sålunda kan i anslutning till att Almagrundets fyrskeppsstation

ersättes med en fast, obemannad fyr samt till att fyrarna Högbonden,

Lungö och Storjungfrun automatiseras sammanlagt 15 tjänster indragas,

vilket medför minskade avlöningskostnader med ca 168 000 kr. Jag biträder

styrelsens förslag i denna del. Vidare föreslår jag i enlighet med styrelsens

hemställan att en tjänst som fyringenjör i Ae 19 och en tjänst som

ingenjör i högst Ae 15 inrättas. Tjänsterna erfordras för det ökade tekniska

servicearbetet i samband med fyrautomatiseringen. Däremot är jag

icke beredd att tillstyrka förslaget att inrätta ett antal tjänster som underf

yrmästare.

I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan

svårigheter uppkomma att i vissa fall omplacera överbliven personal m. m.

Kung]. Maj :t torde därför — liksom skett för innevarande budgetår —

böra inhämta riksdagens bemyndigande att i mån av behov överföra ordinarie

personal på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder

som kan befinnas erforderliga.

För budgetåret 1962/63 ställdes ett belopp om 150 000 kr. under särskild

anslagsrubrik till sjöfartsstyrelsens förfogande för att möjliggöra utbetalning

av ersättningar till vissa loisar för förluster, som kunde uppkomma

vid avyttring av bostadsfastigheter till följd av flyttning av lotsplatsen i

Salmis. Enligt statsmakternas beslut förra året skulle behållningen på anslaget

få användas jämväl för utbetalning av liknande ersättningar, som

kunde aktualiseras genom indragning av Skäggenäs och Ratans lotsplatser.

Kungl. Maj:l torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att behållningen

— enligt de närmare föreskrifter som meddelas av Kungl. Maj :t —

får användas för utbetalning av eventuella ersättningar av samma slag,

som kan uppkomma genom indragningen av Stedsholmens och Kyllejs

lotsplatser. Därest behållningen på anslaget icke skulle täcka ersättningarna,

torde medel få förskotleras från anslaget till säkerhetsanslalter för

sjöfarten. Jag avser, att under nämnda anslag föreslå Kungl. Maj:t all

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 196b

inhämta riksdagens bemyndigande härför. Sedan ersättningarna i här avsedda

fall prövats och avgjorts, torde Kungl. Maj :t få lämna riksdagen en

närmare redogörelse för dessa ärenden.

Utskottet. Vad departementschefen sålunda anfört har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande, liksom ej heller anslagsberäkningen

för nästa budgetår. Utskottet, som följaktligen biträder

Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1964 förordade

ändringar;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar

som kan bli erforderliga i anledning av i nämnda

statsrådsprotokoll redovisade rationaliseringsåtgärder inom

lots- och fyrstaten;

c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 8 226 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 9 459 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

personal, förslagsvis ..................... 5 191 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 176 000

Summa kr. 29 052 000

d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 29 052 000 kr.;

e) medgiva att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget

Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen

i Salmis må användas på sätt föreslagits i nämnda statsrådsprotokoll.

27:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 34, s. 91—93), som innebär en anslagsökning med 617 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 199 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

43

28:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 33, s. 93 och 94) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa elt förslagsanslag av 1 879 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 718 000 kr.

Sjöfartsslyrelsen har föreslagit en anslagsökning med 137 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 janauri 1956 tillkallades

särskilda sakkunniga för att verkställa en översyn av bestämmelserna

om tillsyn å fartyg. Den 8 mars 1962 avlämnade de sakkunniga betänkande

angående säkerheten å fartyg (stencilerat). I betänkandet framlägges

förslag till nya författningsbestämmelser rörande säkerheten å fartyg samt

i anslutning härtill även förslag om förstärkning av personalen vid tillsynsmyndigheten,

d. v. s. sjöfartsstyrelsens fartygsbyrå och fartygsinspektionen,

för att bringa myndighetens personalresurser i bättre överensstämmelse

med de nya arbetsuppgifter som författningsförslaget medför. Inom

kommunikationsdepartementet pågår f. n. en överarbetning av ifrågavarande

förslag. Härvid har det bedömts angeläget att en fullständig översyn av

inspektionsverksamhetens organisation genomföres och på min föredragning

har Kungl. Maj :t den 6 december 1963 uppdragit åt statskontoret alt

i samråd med sjöfartsstyrelsen verkställa en sådan översyn. Denna förulsättes

ske inom sådan tid, att organisationsspörsmålen kan behandlas i

kommunikationsdepartementet i samband med sjöfartsstyrelsens anslagsframställning

för budgetåret 1965/66.

En viss förstärkning av fartygsinspektionen torde emellertid böra komina

till stånd redan fr. o. in. nästa budgetår. Jag föreslår därför, att etl

belopp om 100 000 kr. anvisas för anställning av tillfällig personal vid tillsynsmyndigheten.

Däremot är jag inte beredd atl tillstyrka sjöfartsstyrelsens

förslag om tjänsteförändringar.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspeklionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 740 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t

12 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196b

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 579 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 548 000

Summa kr. 1 879 000

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 879 000 kr.

29:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ls

förslag (punkt 36, s. 95), innebärande en uppräkning av anslaget med

50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 293 000 kr.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

30 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 37, s. 95-—98) att till ifrågavarande ändamål i vad avser

driftbudgeten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

2 450 000 kr., samt medgiva att medel i mån av behov må förskotteras från

förevarande anslag för utbetalning av ersättningar till vissa lotsar på sätt

föreslagits i statsrådsprotokollet.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 700 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att till säkerhetsanstalter för sjöfarten

för budgetåret 1964/65 anvisas, å driftbudgeten ett reservationsanslag av

3 550 000 kr. och å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 3 550 000 kr.

I anslutning härtill erfordras som avskrivningsanslag jämväl 3 150 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens skrivelse får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 96 och 97).

Departementschefen har anfört följande.

Genom de medel, som under senare år ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande

under förevarande anslag och i särskild ordning, har automatiseringen

och rationaliseringen av säkerhetsanstalter för sjöfarten kunnat

fullföljas i snabb takt. Automatiseringen av fyrar har möjliggjort betydande

indragning av fyrpersonal. Såsom framgår av den tidigare lämnade

redogörelsen under lots- och fyrstatens avlöningsanslag kan genom fyrautomatiseringen

15 tjänster indragas under nästa budgetår. Ett genomförande

av de av styrelsen föreslagna fyrprojekten till vilka medel äskas

för nästa budgetår möjliggör indragning av ytterligare ett fyrtiotal tjänster.

Jag anser styrelsens äskanden för nästa budgetår i och för sig väl motiverade

med tanke på de rationaliseringsvinster som möjliggöres genom

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

45

automatisering av säkerhetsanstalterna. Insatserna i detta sammanhang

måste dock vägas mot andra angelägna ändamål inte minst på sjöfartsområdet.

Jag anser mig därför icke kunna ställa medel till förtogande i hela

den omfattning styrelsen föreslagit. En viss uppräkning bör emellertid ske.

.lag föreslår därför, att drift- och kapitalbudgetanslagen till säkerhetsanstalter

för sjöfarten sammanlagt höjes med 300 000 till 4 450 000 kr. Därav

bör 2 450 000 kr. anvisas på driftbudgeten och 2 000 000 kr. på kapitalbudgeten.

Därest riksdagen godkänner den medelsanvisning jag nu förordat, torde

det få ankomma på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma

anslagets användning, därvid dock ombyggnaden av lotsdistriktsfartyget

Stockholm tills vidare får anstå. Kungl. Maj :t bör liksom hittills

ha befogenhet att fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel

som under budgetåret står till förfogande icke förslår att täcka hela kostnaden.

I fråga om medelsanvisningen på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter

för sjöfarten kommer jag alt göra hemställan under punkten 105.

Vid utgången av budgetåret 1962/63 förelåg en reservation å anslaget

om 5 778 200 kr. Härav utgör 4 375 000 kr. återstoden av ett å tillägsstal

III till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisat belopp av 6 815 000 kr.,

vilket reserverats för beställning i sysselsättningsfrämjande syfte av bl. a.

ett lotsdistriktsfartyg. Då fartyget numera byggts med anlitande av under

särskilt anslag anvisade medel bör förenämnda belopp om 4 375 000 kr.

överföras till budgetutjämningsfonden.

I enlighet med vad jag anfört under avlöningsanslaget till lots- och

fyrstaten föreslår jag att, i den mån behov därav uppstår, medel förskotleras

från förevarande anslag för utbetalning av ersättningar till vissa lotsar

för förluster som kan uppkomma vid avyttring av bostadsfastigheter

till följd av indragning av lotsplatser.

Utskottet. 1 likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget

att automatiseringen och rationaliseringen av säkerhetsanstalter för

sjöfarten kan fullföljas i snabb takt. Utskottet, som redan under punkten

12 i sitt utlåtande nr 9 till förevarande ändamål tillstyrkt en medelsanvisning

på kapitalbudget om 2 000 000 kr., biträder jämväl Kungl. Maj :ts

förslag under förevarande punkt om eu anslagsanvisning om 2 450 000 kr.

Såsom av departementschefens uttalande framgår åstadkommes härigenom

att drift- och kapilalbudgetsanslagen till säkerhetsanstalter för nästa budgetår

ökas med tillhopa 300 000 kr. Då utskottet icke heller har något att

erinra mot vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kr.;

b) medgiva att medel i mån av behov må förskotteras från

förevarande anslag för utbetalning av ersättningar till vissa

lotsar på sätt föreslagits i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1964.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196b

31 :o) Materielanskaffning till vissa farleder m.m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, s. 99), som för nästa budgetår innebär en minskning

av anslaget med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning till vissa farleder

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kr.

32 :o) Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 99 och 100), som för nästa budgetår

innebär en minskning av anslaget med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss omläggning av utprickningssgstemet

för sjöfarten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kr.

33 :o) Driftkostnader för radiouavigeringsstationer. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 100 och 101), som innebär en ökning av

anslaget med 22 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

222 000 kr.

34 :o) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 41, s. 101 och 102), som innebär ett oförändrat anslag för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

35 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 102), som innebär ett oförändrat anslagför

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 kr.

36 :o) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 43, s. 102—104) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 6 894 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 143 000 kr.

Marinförvaltningen och sjöfartsstgrelsen har föreslagit, att anslaget ökas

med 813 000 kr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

47

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Westberg väckt motion (II: 510),

vari hemställts alt riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla alt frågan om byggande av ytterligare isbrytare blir föremål för

prövning och beslut;

dels ock en inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset väckt

motion (II: 048), vari hemställis att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om utredning och förslag till en förstärkning av vår isbrvtarverksamhet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisas till motionerna.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, får i anledning av motionsledes

väckta yrkanden anföra följande.

I motionen II: 510 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller att

frågan om byggande av ytterligare isbrytare blir föremål för prövning och

beslut. Vidare har i motionen 11:648 hemställts att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag till en förstärkning av

isbryt arverksamheten.

Utskottet anser sig emellertid för sin del kunna förutsätta att behovet

av nya isbrytare fortlöpande prövas av sjöfartsstyrelsen i samråd med övriga

berörda myndigheter och intressenter samt att i anledning härav eventuellt

erforderliga åtgärder vidtages. Med beaktande härav har utskottet

ej funnit skäl tillstyrka motionerna i fråga och hemställer följaktligen,

I. att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 894 000 kr.;

II. att motionen II: 510 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att motionen II: 648 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

37 :o) Mätnings- och rekognoseeringsverksamhet. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 104—107), som innebär eu anslagsökning med

1 890 000 kr. för nästa budgetår för bl.a. byggande av ett nytt sjömätningsfarlyg,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mulnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 3 740 000 kr.

Hamnar och farleder

38: o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt

45, s. 107—109) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

farleder för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 250 000

kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 mkr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget uppföres med 2 750 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Jag anser mig böra tillstyrka en uppräkning av anslaget med 250 000 kr.

till sammanlagt 2 250 000 kr.

I detta sammanhang vid jag beröra frågan om vissa förbättringsarbeten

i Grönhögens statliga fiskehamn på Öland, för vilket ändamål sjöfartsstyrelsen

äskat medel under anslaget Bidrag till byggande av fiskehamnar

man. Då hamnen formellt är att anse som en fiskehamn, har styrelsen

föreslagit att sistnämnda anslag räknas upp med ett belopp av 600 000 kr.

Hamnens betydelse ur fiskerisynpunkt är enligt styrelsen dock numera

ringa. Däremot är den utskeppningsplats för en av de största industrierna

på Öland och har därigenom stor betydelse. Styrelsen har undersökt möjligheterna

att överlåta hamnen till annan intressent men funnit att någon

överlåtelse icke nu bör komma till stånd. Från fiskerinäringens sida har

understrukits, att för fiskehamnsutbyggnader avsedda ordinarie medel icke

bör användas för Grönhögens hamn.

För egen del anser jag, att Grönhögens hamn numera är av sådan karaktär

att den bör jämställas med handelshamn. Jag föreslår, att nya förhandlingar

upptages med vederbörande intressenter, d.v.s. närmast kommunen

eller företaget i fråga, i syfte att åstadkomma eu överlåtelse av hamnen.

1 de fall att medel bör anvisas till förbättringsarbetena, torde detta kunna

ske inom ramen för de under förevarande anslag tillgängliga medlen.

Sjöfartsstyrelsen har även berört frågan om uttagande av passageraravgifter

vid hamnarna i Visby och Klintebamn. Med hänsyn till angelägenheten

att begränsa avgiftsbelastningen för godset synes skäl tala för en

sådan åtgärd. Det torde få ankomma på Ivungl. Maj:t att sedermera i vanlig

ordning taga slutlig ställning till detta spörsmål.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nils Theodor Larsson m.fl. (1:119) och den andra inom andra kammaren

av herr Hamrin i Kalmar m.fl. (II: 149), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att till Bidrag till handelshamnar och farleder under

sjätte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

2 850 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Schött m.fl. (1:120) och den andra inom andra kammaren av

herr Svensson i Stenkyrka m.fl. (II: 150), i vilka hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att frågan om uttagande av passageraravgifter

vid hamnarna i Visby och Klintehamn bör upptagas till prövning

först i samband med den av sammansatta stats- och tredje lagutskot
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964 49

tet vid föregående års höstriksdag förordade undersökningen om trafiken

mellan Gotland och fastlandet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 11:149 och 1:120.

Utskottet. Under förevarande punkt har bl.a. föreslagits att Grönhögens

hamn i fortsättningen skall redovisas under anslaget till handelshamnar

och farleder i stället för som tidigare under anslaget till fiskehamnar. Då

den är utskeppningsplats för en av de största industrierna på Öland och

vissa förbättringsarbeten i hamnen, kostnadsberäknade till ca 600 000 kr.,

därför erfordras, föreslår departementschefen att tidigare förda förhandlingar

med vederbörande intressenter, dvs. närmast kommunen och företaget

i fråga, återupptages i syfte att åstadkomma en överlåtelse av hamnen.

1 anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de likalydande motionerna

1:119 och 11:149 hemställts att riksdagen måtte besluta att förevarande

anslag uppräknas med ytterligare 600 000 kr. till 2 850 000 kr. för att på

så sätt möjligheterna att utföra de erforderliga förbättringsarbetena i

hamnen skall säkerställas.

Utskottet har vid sin prövning av frågan icke funnit anledning motsätta

sig departementschefens förslag om förhandlingar rörande en eventuell

överlåtelse. Därest en sådan under den närmaste tiden icke kan uppnås på

för statsverket tillfredsställande villkor eller eljest icke befinnes böra ske,

hör i stället genom statens försorg en upprustning av hamnen snarast komma

till stånd. En sådan upprustning kan emellertid enligt departementschefen

verkställas inom ramen för de under anslaget tillgängliga medlen.

Då motionärernas önskemål genom utskottets ställningstagande i allt

väsentligt synes kunna tillgodoses avstyrkes deras yrkande om en redan nu

höjd medelsanvisning för ändamålet.

I motionerna 1:120 och 11:150 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:l måtte uttala att frågan om uttagande av passageraravgifter

vid hamnarna i Visby och Klintehamn bör upptagas till prövning först i

samband med den av sammansatta stats- och tredje lagutskottet vid fjolårets

höstriksdag förordade undersökningen om trafiken mellan Gotland

och fastlandet. Vad av motionärerna därvid anförts anser sig utskottet i allt

väsentligt kunna ansluta sig till och tillstyrker därför motionerna i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:119 och 11:149, till Bidrag till

handelshamnar och farleder för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 2 250 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:120 och

4—5943 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 saml. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1964

11:150, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande den i motionerna upptagna frågan.

39: o) Statliga farledsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 109 och 110), som innebär en minskning av anslaget med

75 000 kr. på grund av beräknade reservationer vid början av nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

40: o) Bidrag till byggande av fiskehamnar m.m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 47, s. 110—112) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 3 mkr.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 mkr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget uppföres med 4 600 000 kr.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

För fortsatt utbyggnad av fiskehamnar enligt de riktlinjer som angavs i

1962 års statsverksproposition vid behandlingen av anslaget till byggande av

fiskehamnar bör för nästa budgetår ett belopp av 3 000 000 kr. ställas till

sjöfartsstyrelsens förfogande.

I likhet med sjöfartsstyrelsen finner jag det av praktiska skäl motiverat

att reservationsanslaget Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,

vilket för innevarande budgetår är uppfört med 30 000 kr., samanslås med

anslaget till byggande av fiskehamnar, vars rubricering samtidigt bör ändras

till Bidrag till byggande av fiskehamnar m.m. Vid bifall till detta förslag

torde vid utgången av budgetåret 1963/64 eventuella reservationer å de äldre

anslagen få överföras till det nya.

Vid min tidigare anmälan av anslaget Bidrag till handelshamnar och farleder

har jag behandlat sjöfartsstyrelsens framställning i fråga om Grönhögens

fiskehamn.

Utskottet har icke något alt erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av fiskehamnar

m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

3 000 000 kr.

41: o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 113), innebärande ett oförändrat

anslag för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 175 000 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196k

51

42: o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 49, s. 113—121) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 mkr.

Beträffande PM med utredning och förslag rörande provisorisk höjning

av statens stöd till småbåtshamnar man. avlämnad av 1962 års fritidsutredning

samt remissyttranden över promemorian får utskottet hänvisa till

propositionen (s. 113—119).

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 2 mkr.

Departementschefen har anfört följande.

Fritidsfrågorna har under senare år aktualiserats i allt högre grad genom

den allmänna utvecklingen i samhället, som medfört förbättrade ekonomiska

villkor och ökad fritid för det stora flertalet av vårt folk. Enligt min uppfattning

bör samhället positivt verka för att skapa förutsättningar för alt

alla så långt möjligt kan på ett tillfredsställande sätt utnyttja sin fritid.

För att erhålla en kartläggning av förefintliga behov och få övervägt och

utarbetat förslag till lämpliga konkreta statliga åtgärder på detta område

tillkallade jag för drygt ett år sedan den s.k. 1962 års fritidsutredning. Vid

behandlingen av förevarande anslag i förra årets statsverksproposition (bil.

8, p. 55) anförde jag bl.a., att någon översiktlig inventering icke skett av

anläggningsbehoven i fråga om småbåtshamnar. Jag förutsatte därför, att

fritidsutredningen skulle verkställa en sådan inventering och i samband

därmed även överse riktlinjerna för statsbidragsgivningen till detta ändamål.

Som ett led i sitt arbete har utredningen i en promemoria den 5 september

1963 redovisat sina synpunkter i detta avseende. Utredningen anser

sig emellertid f.n. icke kunna'' taga slutlig ställning till frågorna om den närmare

utformningen av bidragsgivningen och storleken av härför erforderliga

medel. Utredningen avser alt i sitt slutbetänkande återkomma till ifrågavarande

spörsmål, då fritidsverksamheten i sin helhet kan överblickas

och stödåtgärderna ses i ett sammanhang. För att ej hindra en önskvärd

utveckling har utredningen nu dock framlagt vissa allmänna synpunkter och

förslag. Förslagen innebär i huvudsak vissa justeringar av de nuvarande

bidragsreglerna, ändrad ordning för handläggning av bidragsärendena samt

eu provisorisk höjning av förevarande anslag. Remissinstanserna har praktiskt

taget genomgående tillstyrkt utredningens förslag.

För egen del vill jag anföra att jag är positivt inställd till utredningens

synpunkter och förslag, varför jag i allt väsentligt tillstyrker dem. För att

inte föregripa ställningstagandena till utredningens slutbetänkande anser

jag dock, att vissa avgöranden bör få anstå till denna senare tidpunkt. Detta

gäller främst förslaget till ändrad ordning för handläggningen av bidragsärendena.

Inte heller finns det f.n. anledning att taga ställning till utredningens

beräkning av medelsbehovet efter budgetåret 1964/65. I det följande

redovisar jag mina synpunkter på de olika förslagen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19t)4

Jag delar utredningens uppfattning att kommunerna i regel bör vara huvudmän

för de s.k. hemmahamnarna men oförhindrade att överlåta skötsel

och drift till därför lämpade båtklubbar. Med hänsyn till den provisoriska

karaktären hos de nu föreslagna ändringarna i tillämpningen av bidragsbestämmelserna,

bör dock någon inskränkning i båtklubbarnas hittillsvarande

möjligheter att erhålla bidrag i princip inte ske.

Utredningen och flera remissinstanser har pekat på den stora betydelse

de s.k. anslutningshamnarna kan väntas få inom eu nära framtid och på

svårigheterna att förmå kommunerna att intressera sig för att anlägga sådana.

För att stimulera intresset härför har utredningen föreslagit dels tilllämpning

av maximalt bidrag med 90 cé, dels att bidrag med 70 % skal)

utgå även för marklösenkostnader. Även enligt min mening bör tillkomsten

av anslutningshamnar främjas. Med hänsyn härtill bör statsbidrag kunna

utgå även till marklösenkostnad såvitt gäller sådan hamn. 1 avbidan på

ställningstagande till de definitiva bidragsreglerna bör dock bidragsgivningen

till marklösenkostnad vara synnerligen restriktiv. Vidare bör bidragets

storlek kunna variera intill högst 70 %.

Vad beträffar bidragsgivningen till hemmahamnar och anslutningshamnar

bör i övrigt följande tillämpas. Utredningen har föreslagit, att bidragsprocenten

skall variera i betydligt större omfattning än vad som f.n. sker.

Detta synes mig väl motiverat med hänsyn till lika. det nuvarande behovet.

Bidragsprocenten bör således kunna variera mellan 30 % och 90 % utom

beträffande förenämnda marklösenkostnad. Bidragets storlek bör avpassas

efter sådana faktorer som bidragsmottagarens finansiella situation, hamnens

betjrdelse för andra än kommunens egen befolkning, de av naturförhållandena

betingande byggnadskostnaderna per båtplats samt angelägenhetsgraden

ur allmän friluftssynpunkt av att anläggningen kommer till

stånd. Liksom hittills bör bidrag kunna utgå intill hela kostnaden, då särskilda

skäl föreligger.

Utredningen föreslår beträffande hemmahamnar och anslutningshamnar

att bidrag för kostnaderna för sanitära anordningar och för iordningställande

av parkeringsplats skall kunna utgå. Jag hiträder utredningens förslg

jämväl i detta hänseende.

I nuvarande behovsläge synes, såsom utredningen funnit, bidrag till uthamnar

och farleder böra utgå endast i undantagsfall.

Jag delar vidare utredningens uppfattning att inkomsterna av hamnar,

för vilka statsbidrag erhållits, icke bör användas till andra ändamål än sådana,

som har anknytning till en normal verksamhet vid en småbåtshamn.

Föreskrift härom bör regelmässigt intagas i det kontrakt, som upprättas

mellan staten och bidragsmottagaren.

Som redan antytts kan jag f.n. icke ansluta mig till förslaget att beslutanderätten

i bidragsärenden skall delegeras från Kungl. Maj:t till sjöfartsstyrelsen.

Denna fråga torde få prövas i senare sammanhang.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i gällande

bestämmelser som påkallas i anledning av vad jag föreslagit i det föregående.

Jag biträder slutligen utredningens förslag om eu höjning av förevarande

anslag med 1 mkr.

I detta sammanhang bär utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Grebäck m.fl. väckt motion (11:148), vari hem
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19fii

53

ställts att riksdagen med sin behandling av Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder under sjätte huvudtiteln i skrivelse till

Ivungl. Maj :t måtte anhålla att vederbörliga länsmyndigheter regelmässigt

måtte höras vid bidragsärendenas handläggning i syfte att tillgodose jämväl

det yrkesmässiga fiskets behov.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet. Till rubricerade ändamål har av Kungl. Maj:t för nästa budgetår

äskats ett anslag om 3 mkr. I anslutning härtill har framlagts vissa

förslag till ändringar i statsbidragsgivningen på förevarande område -—

vilka förslag grundar sig på en av 1962 års fritidsutredning utarbetad promemoria

i ämnet. Förslagen innebär i huvudsak vissa justeringar av de

nuvarande bidragsreglerna samt en provisorisk höjning av anslaget.

Enligt förslaget bör kommunerna i regel vara huvudmän för de s.k.

hemmahamnarna, men vara oförhindrade att överlåta skötsel och drift till

därför lämpade båtklubbar. Någon inskränkning i båtklubbarnas hittillsvarande

möjligheter att erhålla bidrag skall i princip dock icke ske. Med

avseende å s.k. anslutningshamnar skall statsbidrag med högst 70 procent

— om ock i synnerligen restriktiv omfattning — kunna utgå även för marklösenkostnader.

I övrigt skall bidragsprocenten för hemmahamnar och anslutningshamnar

kunna variera mellan 30 och 90 procent. Bidragets storlek

anses böra anpassas efter sådana faktorer som bidragsmottagarens finansiella

situation, hamnens betydelse för andra än kommunens egen befolkning,

de av naturförhållandena betingade byggnadskostnaderna per båtplats

samt angelägenhetsgraden ur friluftssynpunkt av att anläggningen kommer

till stånd. Då särskilda skäl föreligger skall som hittills bidrag kunna ulgå

till hela kostnaden. Bidrag skall beträffande hemmahamnar och anslutningshamnar

kunna utgå för kostnader för sanitära anordningar och iordningställande

av parkeringsplats.

Bidrag till uthamnar och farleder avses utgå endast i undantagsfall.

Förslaget att beslutanderätten i bidragsärenden skall delegei-as från

Kungl. Maj:t till sjöfartsstyrelsen har departementschefen f.n. icke ansett

sig kunna biträda. Frågan härom anses böra prövas i annat sammanhang.

Utskottet, som för sin del tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag,

har vid sin prövning av de med denna statsbidragsgivning sammanhängande

frågorna ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och förordat, liksom ej heller mot anslagsberäkningen. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i gällande bestämmelser

som påkallas av förslagens genomförande man.

I motionen 11:148 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte

anhålla att vederbörliga länsmyndigheter regelmässigt måtte höras vid bi
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

dragsärendenas handläggning i syfte att jämväl det yrkesmässiga fiskets

behov måtte tillgodoses. I anledning härav vill utskottet erinra om att enligt

gällande bestämmelser — vartill i propositionen (s. 114) hänvisas — ansökan

om här ifrågavarande bidrag skall ingivas till länsstyrelsen, som med

eget yttrande överlämnar ansökningen till sjöfartsstyrelsen, vilken i sin tur

underställer Kungl. Maj :t ärendet. Sedan Kungl. Maj :t beviljat bidrag, upprättar

styrelsen kontrakt med sökanden om villkoren för statsbidragets åtnjutande

samt ombesörjer kontroll av arbetet och utbetalning av bidraget.

Då motionärernas önskemål sålunda redan med nuvarande ordning torde

vara tillgodosedda synes någon åtgärd från riksdagens sida ej påkallad,

varför motionen avstyrkes.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att motionen 11:148 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Övriga sjöfartsändamål

43:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 50, s. 121-—-124) att dels godkänna

av departementschefen förordad stat för handelsflottans pensionsanstalt,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65, dels ock till Handelsflottans

pensionsanstalt: Administrationskostnader för nämnda budgetår

anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Direktionen för handelsflottans pensionsanstalt har hemställt att anslaget

upptages med oförändrat belopp.

Departementschefen har bl.a. anfört, att anstaltens direktion har anmält,

att administrationskostnaderna f.n. bestrides med i första hand ränteavkastningen

å förvaltningskostnadsfonden och medel från förevarande anslag

samt i övrigt med inflytande redareavgifter. Med utgångspunkt härifrån

har direktionen för avsikt att sammanföra förvaltningskostnadsfonden

med sjömanspensionsfonden och därefter debitera den senare fonden samtliga

administrationskostnader, som icke täckes av det nominella statsanslaget.

Med anledning härav erinrar departementschefen om att sättet för

finansieringen av anstaltens administrationskostnader beslutades av statsmakterna

så sent som vid 1962 års riksdag (statsverksprop.: bil. 12, s. 225;

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964 55

SU 10; Rskr 10). Då några skäl till ändring i detta avseende icke föreligger,

kan departementschefen icke ansluta sig till vad direktionen nu anfört.

Vid bifall till departementschefens förslag kommer anstaltens administrationskostnader

att uppgå till 134 000 kr. Enligt gällande ordning bör för

att täcka dessa kostnader under anslaget tagas till uppbörd ett lika stort

belopp från den särskilda stödfonden för sjömanspensioneringen. Avdrag

skall i sammanhanget göras med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.,

vilket utgör den anslagsmässiga nettoutgiften,

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för handelsflotLans pensionsanstalt,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65:

Stat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............... 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 63 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 33 000

5. Omkostnader, förslagsvis .............................. 20 000

Summa kr. 134 000

Särskilda uppbördsmedel

Inflytande fondmedel ....................................... 133 000

Nettoutgift kr. 1 000

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

44: o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 51, s. 124—130) att dels godkänna i statsrådsprotokollet

föreslagna riktlinjer för omorganisation av statens sjöhistoriska

museum, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens

sjöhistoriska museum vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

sjöhistoriska museum, alt tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1964/65,

dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 308 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 413 000 kr,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

Statens sjöhistoriska museums nämnd har föreslagit en ökning av anslaget

med 1 050 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 124—127).

I fråga om remissyttranden av riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen

får utskottet jämväl hänvisa till propositionen (s. 128).

Departementschefen har anfört följande.

På framställning av Wasanämnden förordnade Kungl. Maj :t den 28 juni

1963, att nämndens verksamhet skall upphöra med utgången av juni 1964,

varefter nämndens återstående arbetsuppgifter skall åvila statens sjöhistoriska

museum. Samtidigt förordnades, alt museet, som skall övertaga dispositionsrätten

till regalskeppet Wasa, i sina förslag till medelsäskanden för

budgetåret 1964/65 skulle beakta medelsbehoven för fortsatta arbeten med

Wasa, därvid museet i organisationsfrågor hade att samråda med statskontoret.

I enlighet med förenämnda beslut har sjöhistoriska museets nämnd —

i samråd med statskontoret — i sina petita för nästa budgetår bl. a. föreslagit

viss omorganisation av museet i anledning av de nya arbetsuppgifterna.

Organisationen är avsedd att gälla under ett övergångsskede, vilket beräknas

räcka till slutet av 1960-talet. När bearbetningen av Wasa hunnit längre,

kan vissa ändringar i den föreslagna organisationen visa sig lämpliga.

Det nu framlagda förslaget innebär i stort, att museet under museinämnden

och museidirekören skall vara organiserat i en administrativt sektion,

en utrednings- och museiavdelning samt en visnings- och informationsavdelning.

Härtill kommer en konserveringsanstalt för Wasa av mera tillfällig

natur. Den administrativa sektionen förutsättes indelad i en kameral och eu

administrativ detalj. Utrednings- och museiavdelningen föreslås omfatta

fyra sektioner, varav tre för resp. 1) sjöhistorisk undersökning, 2) varv, sjöfart

och örlog samt 3) Wasa. Den fjärde sektionen avses för uppgifter av

teknisk karaktär.

Museets fast anställda personal omfattar f.n. 17 personer. Härtill kommer

ett antal arkivarbetare. Wasanämnden sysselsätter mera stadigvarande

43 personer, vilka praktiskt taget samtliga är arvodes- eller kollektivavtalsanställda.

Utöver denna personal tillkommer tillfällig personal, såsom

dykare och guider.

Enligt museinämndens förslag skulle sjöhistoriska museets mera permanent

anställda personal efter omorganisationen uppgå till 61 personer, d.v.s.

en nettoökning med en person i jämförelse med de båda institutionernas

nuvarande totala personalstyrka av stadigvarande karaktär. Av dessa skulle

40 personer ingå i den fasta organisationsplanen.

För egen del biträder jag museets förslag till omorganisation med endast

smärre jämkningar däri. Jag förordar därför, att ett antal nya tjänster inrättas

och att vissa befintliga tjänster höjes i lönegrad.

På den administrativa sektionens kamerala detalj bör inrättas en tjänst

som kontorsskrivare i Ae 13 och en som kanslibiträde i Ae 7. Den administrativa

detaljen bör förstärkas med tre tjänster som kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång, varav en avses för främst telefonistgöromål. Vidare bör

på sektionen inrättas en befattning för biträde vid fast maskinanläggning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

57

Denna befattning liksom en redan befintlig tjänst som ansvarsman vid dylik

anläggning torde böra slutligt lönegradsplaceras av Kungl. Maj :t, sedan museets

fasta maskinanläggningar klassificerats.

Utrednings- och museiavdelningens sektion 3 bör tillföras en tjänst som

förste intendent i Ae 27. Avdelningen bör vidare förstärkas med tre tjänster

som amanuens i reglerad befordringsgång. I enlighet med museets förslag

bör innehavarna av amanuenstjänsterna utgöra för sektionerna 1—3

gemensam personal. För chefen för sektion 4 bör inrättas en tjänst som

förste verkmästare i Ae 17. Därest den nuvarande dykarledaren hos Wasanämnden

förordnas på tjänsten, bör denne placeras i Ag 19. På samma sektion

bör vidare inrättas en tjänst som förste ritare i Ae 11 och en som fotobiträde

i reglerad befordringsgång.

För chefen för informations- och visningsavdelningen har föreslagits inrättandet

av en tjänst som byrådirektör. Enligt min mening bör befattningshavaren

i fråga vara arvodesanställd. Vidare tillstyrker jag att på avdelningen

inrättas en tjänst som biblioteksassistent i Ae 11, en som förste

museivakt i Ae 9 samt sex tjänster som museivakt i Ae 7.

Härjämte förordar jag ändrad lönegradsplacering för ett antal tjänster.

Mot den föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna har vederbörande

personalorganisationer förklarat sig icke ha någon erinran. En tablå över de

tjänster, som kommer att finnas vid museet efter organisationens genomförande,

torde såsom bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet i

detta ärende.

Jag beräknar i enlighet med museets förslag en höjning av vikariatsoch

övertidsersättningarna med 6 000 kr. För arvoden åt tillfällig personal,

avlöning åt kollektivavtalsanställda m.m. beräknar jag 400 000 kr.

Vidare tillstyrker jag, att museet erhåller dragningsrätt å statsverkets

checkräkning.

Slutligen bör underhållet av Wasanämndens byggnader vid Wasavarvet

och på Beckholmen jämte tillhörande markområden med inhägnader m.m.

ankomma på byggnadsstyrelsen. Det torde på vanligt sätt få ankomma på

Kungl. Maj :t att uppdraga åt styrelsen att avgiva förslag till byggnadernas

invärdering å byggnadsstyrelsens dclfond av allmänna fastighctsfonden.

Museinämndens hemställan i vad avser omkostnader för ocli intäkter

från Wasavarvet kommer jag att behandla under de båda efterföljande anslagspunkterna.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Lundberg väckt motion (11:78), vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 1, bil. 8, punkt

51, statens sjöhistoriska museum, evad det gäller fortsatta anslag till och

organisation för regalskeppet Wasa.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet. Av departementschefens uttalande under förevarande punkt

framgår att Wasanämndens verksamhet jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den

28 juni 1963 skall upphöra med utgången av juni 1964, varefter nämndens

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

åtei stående arbetsuppgifter skall åvila statens sjöhistoriska museum. Samtidigt

förordnades att museet,som skall övertaga dispositionsrätten till regalskeppet

Wasa, i sina förslag till medelsäskanden för nästa budgetår skulle

beakta medelsbehoven för fortsatta arbeten med Wasa. i anledning härav

bär sjöhistoriska museets nämnd i samråd med statskontoret föreslagit viss

omorganisation av museet, vilket förslag i stort innebär att museet under

nämnden och museidirektören skall vara organiserat i eu administrativ

sektion, en utrednings- och museiavdelning samt en visnings- och informationsavdelning.

Härtill kommer en konserveringsanstalt för Wasa av

mera tillfällig natur. Departementschefen har med smärre jämkningar biträtt

nämndens sålunda framlagda förslag till omorganisation. Underhållet

av Wasanäinndens byggnader vid Wasavarvet och på Beckholmen jämte

tillhörande markområden med inhägnader m.m. har därvid ansetts böra

ankomma på byggnadsstyrelsen. Det anses vidare böra få ankomma på

Kungl. Maj :t att uppdraga åt styrelsen att avgiva förslag till bvggnadernas

invärdering å byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.

1 anledning av Kungl. Maj :ts äskanden har i motionen 11:78 hemställts

att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag

evad det gäller fortsatta anslag till och organisation för regalskeppet Wasa.

Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj:ts förslag. Med beaktande härav

och under hänvisning jämväl till av statsmakterna tidigare fattade beslut

rörande regalskeppet Wasa avstyrker utskottet motionen 11:78. Utskottet

vill dock i anslutning härtill kraftigt understryka vikten av att beträffande

den med Wasa förenade verksamheten de rationaliserings- och besparingsmöjligheter

som befinnes möjliga i all rimlig utsträckning beaktas.

I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen 11:78,

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1964 föreslagna riktlinjer för omorganisation

av statens sjöhistoriska museum;

h) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens sjöhistoriska museum som

föranledes av vad i nämnda statsrådsprotokoll föreslagits;

c) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

Vls ......................................................... 140 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 600

3. Avlöningar till tillfällig personal .................. 400 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b 59

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 486 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 281 400

Summa kr. 1 308 000

d) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 308 000 kr.

45: o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 52, s. 131—134) att till Statens sjöhistoriska

museum: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

208 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 68 000 kr.

Beträffande yttrande av riksrevisionsverket får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 133 och 134).

Kungl. Maj.ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 140 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under föregående

punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

208 000 kr.

46: o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 134—136), innebärande

en ökning av anslaget för nästa budgetår med 6 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.

47: o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 54, s. 136), som innebär en oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

48: o) Bidrag till vissa resor av sjöfolk. Kungl. Maj:l har föreslagit

riksdagen (punkt 55, s. 137 och 138) att till Bidrag till vissa resor av sjöfolk

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Statsutskottets utlåtande nr It år 1964

Sjöfartss tyrelsen har föreslagil, att för ändamål för vilka kostnaderna

f. n. bestrides från anslaget till beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk

vid vissa resor uppföres ett oförändrat belopp av DO 000 kr.

Departementschefen bär anfört följande.

I prop. 1963:201 bar Kungi. Maj:t framlagt förslag till lag om ändrad

lydelse av 26 § sjömanslagen den 30 juni 1952 (nr 530). Förslaget innebär

i huvudsak att de i lagrummet angivna kvalifikationstiderna för rätt till

f" ''le™resa for sjömän i utrikes fart skall förkortas. Vidare skall rätten

till in nemresa gälla även vid semester och tjänstledighet.

. ,VIidfn)1,in.anmälan av ärendet anförde jag bl.a., att statsverkets kostnader

vid bifall till förslaget för innevarande budgetår kunde beräknas till omkring

300 000 kr., vilket belopp syntes böra belasta det under tredje huvudhteln

upptagna förslagsanslaget Gottgörelse av kostnader för sjöfolk

och nödställda svenska medborgare. För budgetåret 1964/65 uppskattade

jag kostnaderna till ca 500 000 kr. I sammanhanget erinrade jag även om att

riksrevisionsverket föreslagit, att kostnaderna i fortsättningen borde bestridas

från ett särskilt förslagsanslag på driftbudgeten. I anslutning härtill

uttalade jag, att denna fråga finge tagas upp till prövning i samband med

behandlingen i 1964 års statsverksproposition av anslagsmedel för ifrågavarande

ändamål. Jag anhåller därför att nu få taga upp ärendet till fortsatt

behandling.

Med hänsyn till bl.a. önskvärdheten att i görligaste män få en samlad

överblick över statsverkets utgifter för olika sjöfartsändamål finner jag

lämpligt att medel för bestridande av7 ifrågavarande kostnader fr.o.m. nästa

budgetår beräknas under sjätte huvudtiteln. Från förevarande anslag bestrides

f.n. kostnaderna för nedsättning av biljttpriser vid vissa resor inom

landet, som företages av svenska sjömän i utrikes fart. Jag anser, att

även nu ifrågavarande kostnader bör bestridas från detta anslag. Jag förutsätter

därvid inte någon ändring i den nuvarande ordningen för dispositionen

av7 medlen. Vid bifall till vad jag nu anfört bör anslagets benämnning

ändras till Bidrag till vissa resor av sjöfolk.

Jag har slutligen icke något att erinra mot sjöfartsstvrelsens beräkning

av medelsbehovet under nästa budgetår för bidrag till sjömäns resor

inom landet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen ma till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

49: o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 56, s. 138—141/ att medgiva, att vid handelsflottans

välfärdsråd må fr.o.m. budgetåret 1964/65 tills vidare finnas inrättade

en tjänst som byrådirektör i Ae 25 och en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 21 samt till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppförl med 370 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Öl

Handelsflottans välfärdsråd har föreslagit att anslaget uppföres med

oförändrat belopp och att rådets kansli ges en fastare organisation.

Beträffande remissyttranden av statskontoret och statens lönenämnd får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 140).

Departementschefen anför bl.a. att handelsflottans välfärdsråd har framlagt

förslag till ny organisation av rådets kansli. Förslaget innebär i huvudsak

att kansliet ges en fastare organisation genom att befattningen som

rådets sekreterare ändras till heltidstjänst samt att denna och vissa andra

tjänster ordinariesättes. Statskontoret har i allt väsentligt tillstyrkt framställningen.

Departementschefen ansluter sig i princip till rådets förslag men förordar

vissa ändringar däri. För rådets sekreterare bör inrättas en heltidstjänst

som byrådirektör i Ae 25. Vidare torde befattningen som idrottssekreterare

extraordinariesättas i A 21. Tjänstebenämningen hör vara förste

byråsekreterare.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att vid handelsflottans välfärdsråd må fr.o.m.

budgetåret 1964/65 tills vidare finnas inrättade en tjänst som

byrådirektör i Ae 25 och en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 21;

b) till Avsättning till handelsflottans inilfärdsfond för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kr.

50: o) Understöd åt skärgårdsrederier m.m. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 57, s. 141—149) att dels för sin del godkänna det mellan

företrädare för staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å

ena sidan, samt Vaxholms stad, å andra sidan, den 10 april 1963 träffade

avtalet om båttrafik i Stockholms skärgård under tiden den 1 oktober 1964

—den 30 september 1984, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med

i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer träffa avtal om understöd av det allmänna

för upprätthållande av viss sjötrafik i Blidö-Yxlanområdet, dels ock

till Understöd åt skärgårdsrederier m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 350 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kr.

Företrädaren för staten har med skrivelse den 11 april 1963 överlämnat

ett den 10 samma månad mellan företrädarna för staten, Stockholms stad

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr (> år 196b

och Stockholms läns landsting, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan,

ingånget avtal om båttrafik i Stockholms skärgård.

Enligt avtalet, som träffats under förutsättning av bl. a. Kungl. Maj :ts

godkännande, har Vaxholms stad åtagit sig att under tiden den 1 oktober

1964—den 30 september 1984 ombesörja regelbunden båttrafik inom Stockholms

mellersta skärgård i enlighet med en vid avtalet fogad trafikplan.

Staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting åtager sig att som

bidrag till kostnaderna för upprätthållande av trafiken utbetala ett belopp

motsvarande underskottet å den enligt trafikplanen bedrivna trafiken, minskat

med 7 % av underskottet, dock att Vaxholms stads sålunda angivna

andel i underskottet skall uppgå till högst 84 000 kr. per år räknat i dagens

penningvärde. Till avtalet bär fogats en driftkalkyl avseende den subventionerade

trafiken, vilken visar ett beräknat underskott å verksamheten av

856 000 kr. Efter frånräknande av dels den del av underskottet som skall

belöpa på Vaxholms stad, ca 60 000 kr., dels Stockholms stads och landstingets

andelar av erforderligt subventionsbelopp, tillhopa 478 000 kr., stannar

enligt nämnda driftkalkyl på statsverket 318 000 kr. Vidare har Vaxholms

stad tillförsäkrats rätt att bedriva annan än den i trafikplanen

angivna trafiken, därest sådan trafik ger större intäkter än de därmed förenade

kostnaderna. Av uppkommande överskott skall det allmänna tillgodogöras

två tredjedelar. Ett av staten, Stockolms stad och landstinget tillsatt

trafikutskott skall äga följa Vaxholms stads anskaffning av båtar ävensom

övriga åtgärder i fråga om trafiken samt samråda med stadens representanter

om erforderliga jämkningar av trafikplanen.

Kungl. Maj:t har i beslut den 31 maj 1963 för sin del godkänt avtalet,

under förutsättning att riksdagen sedermera lämnar det utan erinran. Vidare

har avtalet godkänts av såväl Stockholms stad och Stockholms läns

landsting som Vaxholms stad.

Departementschefen erinrar om att större delen av sjötrafiken i Stockholms

mellersta och norra skärgård ombesörjes sedan början av 1900-talet

av Waxholms nya ångfartygs aktiebolag. Sedan slutet av 1940-talet har

staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting gemensamt lämnat

subventioner till bolaget.

I prop. 1961:74 framlades principförslag om lösning på längre sikt av

båtkommunikationerna i Stockholms mellersta och norra skärgård. Förslaget

innebar övergång från nuvarande uppläggning av trafiken, där

Stockholm utgör utgångspunkten, till ett system med passbåtsförbindelser

mellan ifrågakommande öar och platser på fastlandet med tillgång till

lämpliga bryggor och vägförhindelser. Trafiken skulle omhänderhas av kommunägda

eller privata rederier i samverkan med staten, Stockholms stad och

Stockholms läns landsting. Det skulle ankomma på en särskilt förordnad

företrädare för staten i frågor om skärgårdstrafikens ordnande att tillsam
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0 dr 196b 63

mans med företrädare för staden och landstinget förbereda trafikomläggningen.

Propositionen godkändes av riksdagen.

1 mars 1961 lade företrädaren för staten fram förslag med trafikplan i

enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna. Planen har efter remissbehandling

legat till grund för förhandlingar mellan företrädare för

det allmänna samt berörda kommuner och företag om skärgårdstrafikens

ordnande efter den 30 september 1964, vid vilken tidpunkt gällande avtal

med Waxholms nya ångfartygs aktiebolag om trafik inom berörda delar av

skärgården upphör.

Vad gäller trafiken i den norra delen av skärgården, d.v.s. Blidö-Yxlanområdet,

söker företrädarna för det allmänna att också för denna del av

skärgården nå en tillfredsställande sjötrafik genom ett avtal liknande del

med Vaxholms stad. Förhandlingarna härom pågår ännu, och det är ovisst

om de kan slutföras i sådan tid att förslag till lösning kan underställas

vårriksdagen. Departementschefen föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar

riksdagens bemyndigande att medverka till ett avtal angående ekonomiskt

stöd av det allmänna för upprätthållande av reguljär båttrafik i

Blidö-Y xlanoinrådet.

Statens andel av understödet till Waxholmsbolaget och det av Vaxholms

stad ägda rederiet samt av kostnaderna för trafiken i Blidö- Yxlanområdet

under budgetåret bör uppskattas till sammanlagt 350 000 kr.

Utskottet. Under förevarande punkt har departementschefen anmält elt

mellan företrädarna för staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, ingånget avtal om båttrafik

i Stockholms skärgård.

Enligt avtalet bär Vaxholms stad åtagit sig att under tiden den 1 oktober

1964—den 30 september 1984 ombesörja regelbunden båttrafik inom Stockholms

mellersta skärgård i enlighet med en vid avtalet fogad trafikplan.

Vaxholms stad avses vara utgångspunkt för båtförbindelserna. Trafik skall

i viss utsträckning äga rum även med Stockholm som utgångspunkt. Staten,

Stockholms stad och Stockholms läns landsting åtager sig att som bidrag till

kostnaderna för upprätthållande av trafiken utbetala ett belopp motsvarande

underskottet å den enligt trafikplanen bedrivna trafiken, minskat

med 7 procent av underskottet, dock att Vaxholms stads sålunda angivna

andel i underskottet skall uppgå till högst 84 000 kr. per år räknat i dagens

penningvärde. Till avtalet har fogats en driftkalkyl avseende den subventionerade

trafiken, vilken visar ett beräknat underskott å verksamheten av

856 000 kr. Efter frånräknande av dels den del av underskottet som skall

belöpa på Vaxholms stad, ca 60 000 kr., dels Stockholms stads och landstingets

andelar av erforderligt subventionsbelopp, tillhopa 478 000 kr., stannar

enligt nämnda driftkalkyl på statsverket 318 000 kr. Vidare har Vaxholms

stad tillförsäkrats rätt att bedriva annan än den i trafikplanen angivna tra
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

tiken, därest sådan trafik ger större intäkter än de därmed förenade kostnaderna.

Av uppkommande överskott skall det allmänna tillgodogöras två

tredjedelar. Ett av staten, Stockholms stad och landstinget tillsatt trafikutskott

skall äga följa Vaxholms stads anskaffning av båtar ävensom övriga

åtgärder i fråga om trafiken samt samråda med stadens representanter

om erforderliga jämkningar av trafikplanen.

Kungl. Maj :t har för sin del — under förutsättning av riksdagens godkännande

— biträtt avtalet, liksom Stockholms stad, Stockholms läns landsting

och Vaxholms stad. Riksdagens bemyndigande begäres vidare för

Kungl. Maj :t att medverka till ett avtal — efter i huvudsak samma grunder

som avtalet med Vaxholms stad — angående ekonomiskt stöd av det allmänna

för upprätthållande av reguljär båttrafik i Blidö-Yxlanområdet.

Statens andel av understödet till Waxholmsbolaget och det av Vaxholms

stad ägda rederiet samt av kostnaderna för trafiken i Blidö-Yxlanområdet

under nästa budgetår beräknas av departementschefen till sammanlagt

350 000 kr.

Utskottet, som vid sin prövning av avtalet icke funnit anledning till erinran

mot detsamma, biträder jämväl i övrigt Kungl. Maj :ts förevarande

förslag, i anslutning härtill må omnämnas att, såsom av utskottets utlåtande

nr 179 vid 1963 års riksdag även framgår, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 2S juni 1963 en företrädare för staten tillkallats att tillsammans

med vederbörande företrädare för Stockholms stad och Stockholms

läns landsting göra en utredning om den reguljära båttrafiken i

Stockholms södra skärgård.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för sin del godkänna det mellan företrädare för staten,

Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å ena sidan,

samt Vaxholms stad, å andra sidan, den 10 april 1963 träffade

avtalet om båttrafik i Stockholms skärgård under tiden den 1

oktober 1964—den 30 september 1984;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari

1964 angivna riktlinjer träffa avtal om understöd av det allmänna

för upprätthållande av viss sjötrafik i Blidö-Yxlanområdet;
c)

till Understöd åt skärgårdsrederier m.m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

65

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

51: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 58, s. 150—158) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock

till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 920 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 336 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har föreslagit, att anslaget

ökas med 1 417 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 150—154)

I fråga om remissyttranden av statskontoret och statens lönenåmnd

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 154—156).

Departementschefen har anfört följande.

För att möjliggöra en utökad prognostjänst för Nordsjön bör väderleksbyråns

vädersleksavdelning förstärkas med en tjänst som meteorolog i reglerad

befordringsgång. Förslaget om indragning av fem tjänster som kartbiträde

på aerologiska avdelningen föranleder ingen erinran från min sida.

Jag har heller icke något att erinra mot att tre tjänster som radiotelegrafist

i Ae 11 på teleavdelningen indrages och att avdelningen i stället tillföres två

tjänster som teleprinterbiträde i Ae 9 och en tjänst som kontorsbiträde i

reglerad befordringsgång.

På hydrologiska byrån bör en tjänst som byrådirektör i Ao 27 överföras

till förevarande anslag från anslaget till uppdragsverksamhet.

Jag har intet att erinra mot att, på sätt statskontoret föreslagit, arbetsuppgifer

inom aerologien och flygväderlekstjänsten samordnas å Torslanda

och Sundsvall/Härnösands flygplatser. Till detta spörsmål återkommer jag

vid behandlingen av institutets anslag till nyanskaffning av instrument

in.in. och väderlekstjänst för luftfarten. Under nästa anslagspunkt förordar

jag en väsentlig utvidgning av den maskinella databehandlingen inom institutet,

främst betingad av nödvändigheten alt automatisera analys- och prognosarbetet

inom aerologien. Jag föreslår, att ett belopp av 40 000 kr. anvisas

under förevarande anslag för tillfällig arbetshjälp i samband med programmerings-

och stansningsarbetcn. Mina här förordade förslag innebär en rätt

väsentlig förstärkning av institutets resurser. Härutöver är jag icke beredd

att biträda institutets förslag rörande utbyggnaden av aerologien i vidare

5—6943 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sarnl. Nr 6

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr G år 1964

mån än alt på väderleksbyråns aerologiska avdelning två tjänster som statsmeteorolog

i Ae 23 bör förändras till tjänster som förste statsmeteorolog i

Ae 25 för arbetsuppgifter sammanhängande med databehandling. Vidare

beräknar jag medel för de lönegradsförändringar, som chefen för civildepartementet

föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor.

Jag biträder institutets förslag om ändring av en tjänst som förste byråingenjör

i Ae 21/Ag 23 på klimatbyråns instrumentavdelning till motsvarande

tjänst i Ae 23.

Institutets beräkning av höjda lärararvoden med 9 000 kr. godtager jag.

Härifrån bör avgå beräknad besparing på undervisningsverksamheten med

3 700 kr. Flygvapnets bidrag till denna verksamhet bör ökas från 109 000

kr. till 113 000 kr.

För höjda observatörsarvoden beräknar jag ett belopp av 50 000 kr.

Kostnaderna för erforderliga hjälpkrafter i samband med det internationella

samarbetet med meteorologiska världsorganisationen torde böra bestridas

inom ramen för tillgängliga anslagsmedel.

Institutets förslag i övrigt till omorganisation av flygväderleksavdelningen

och kansliavdelningen samt personal- och tjänsteförändringar kan jag

icke tillstyrka.

Slutligen har institutet föreslagit en överföring av medel för avlöning av

23 obesatta kontorsbiträdestjänster från ordinarieposten till icke-ordinarieposten.

Jag har intet att erinra mot förslaget och förutsätter därvid att

tjänsterna efter överföringen tills vidare ej får besättas.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit har ej givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3

januari 1964 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 810 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1 200

3. Arvoden till sakkunniga .............................. 23 000

4. Arvoden till observ atörer .............................. 1 322 000

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 3 042 000

6. Ersättningar till timlärare ........................... 96 800

7. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 1 625 000

Summa kr. 6 920 000

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

67

c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 armsa ett förslagsanslag av

6 920 000 kr.

52: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 158—160), som

innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 77 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 1 458 000 kr.

53: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

materiel m.m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 160 och

161), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av materiel m.m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 615 000 kr.

54: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning

av instrument m.m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61,

s. 161—163), som innebär en anslagsökning med 500 000 kr. för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svei-iges meteorologiska och hydrologiska

institut: Nyanskaffning av instrument m.m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.

55: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 62, s. 163), som

innebär en anslagsökning med 259 000 kr. för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

alt riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.

56: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 63, s. 164—168) föreslagit

riksdagen alt dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten

vidtaga i statsrådsprotokollet föreslagna ändringar, dels godkänna

av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65, dels ock till Sveriges

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 437 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 787 000 kr.

Institutet har hemställt om eu anslagsökning med 697 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 164—166).

I fråga om remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 166 och 167).

Departementschefen tillstyrker utbyggnad av flygväderlekstjänsten vid

Sundsvall/Härnösands flygplats till en prognoscentral, som även föreslås innefatta

den aerologiska observationstjänsten i Östersund. Vidare föreslås

den aerologiska observationstjänsten vid Torslanda sammanföras med flygväderlekstjänsten

där.

Departementschefen föreslår följande personalökning vid den nya prognoscentralen

vid Sundsvall/Härnösands flygplats, nämligen en statsmeteorolog

i Ae 23, en meteorolog i Ae 19, en förste meteorologassistent i Ae 13,

två meteorologassistenter i Ae 11 samt sex kartbiträden i reglerad befordringsgång.

För tillfällig arbetshjälp vid Sundsvall/Härnösand beräknas ett belopp

av 20 000 kr. Härjämte föreslås att ett belopp av 71 000 kr. ställes till institutets

förfogande för anställning av extra arbetskraft vid flygväderlekstjänsten

vid Bulltofta.

Vidare föreslås att tjänsten som meleorologassistent vid Borlänge flygplats

indrages, samt att två tjänster vid Bulltofta flygväderlekstjänst som

extra kartbiträden extra-ordinariesättes.

För anskaffning av speciell instrumentutrustning föreslås ett engångsbelopp

av 140 000 kr., varav 90 000 kr. för instrument till Sundsvall/Härnösands

flygplats. Vidare föreslås ett engångsbelopp av 89 000 kr. för anskaffning

av telefaxmateriel till Sundsvall/Härnösands flygplats.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1964 föreslagna ändringar;
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b 69

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Stat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 2 450 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 987 000

4. Omkostnader, förslagsvis.............................. 973 000

Summa kr. 4 437 000

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 4 437 000 kr.

57: o) Bidrag till väderi eksstationer i Nordatlanten och på Grönland

m.m. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 169), som innebär

en anslagsökning för nästa budgetår med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 970 000 kr.

Byggnadsväsendet

58:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 65, s.

170—180) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 9 776 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 250 000 kr.

Beträffande delbetänkandet Bokföringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen,

del 1, avgivet av särskilt tillkallad sakkunnig, får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 170—172).

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, alt anslaget ökas med 2 860 400 kr.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i mars 1962 tillkallade

en särskild sakkunnig för att verkställa utredning angående organisationen

av bokföringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen. I ett i juni

1963 avlämnat delbetänkande har den sakkunnige framlagt förslag till principiell

utformning av bokföringsverksamheten. Förslaget innebär i huvudsak,

att styrelsens bokföring skall utformas med två sinsemellan koordinerade

delar, nämligen huvudbokföring och dispositionsbokföring. Vidare

föreslås, att bokföring, ekonomisk planering och ekonomisk kontroll integreras

till ett system, vilket baseras på automatisk databehandling, s. k.

ADB-system. Hålkortsstansning avses förlagd till byggnadsstyrelsen, medan

övrig maskinell bearbetning skall ankomma på statistiska centralbyråns

maskincentral. Kostnaderna för den maskinella bearbetningen inklusive

hålkortsstansningen uppskattas till ca 400 000 kr. per år. Den sakkunnige

har bedömt den kostnadsökning, som kan kvarstå sedan ADB-systemet kommit

i full drift, icke vara av den storlek att den bör påverka valet av hjälpmedel

och metoder i bokföringsarbetet. Slutligen föreslås, att ekonomiavdelningen

inom administrativa byrån i viss omfattning omorganiseras i en

kameralsektion och en kontrollsektion. Därjämte skall en särskild assistent

för ADB-frågor vara direkt underställd avdelningens chef. Genomförandet

av förslaget förutsätter att fr. o. m. nästa budgetår inrättas en tjänst som

chef för den nya kontrollsektionen och en tjänst för ADB-assistenten. Under

förutsättning av statsmakternas positiva ställningstagande till de nu

framlagda förslagen avser den sakkunnige att bedriva det fortsatta utredningsarbetet

så att det nya systemet kan införas under budgetåret 1964/65.

Byggnadsstyrelsen och övriga remissinstanser har tillstyrkt den sakkunniges

förslag. Departementschefen förordar, att på ekonomiavdelningen inrättas

en byrådirektör stjänst i Ae 27 för chefen för den nya kontrollsektionen

och en byrådirektörstjänst i Ae 25 för assistenten för ADB-frågor.

Den nuvarande tjänsten som byrådirektör i Ae 27 för chefen för ekonomiavdelningen

bör samtidigt ändras till tjänst som avdelningsdirektör i Be 1. Vidare

beräknas ett belopp om 100 000 kr. för arvoden till särskilda experter

i samband med övergången till det nya ADB-systemet.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

I anledning av byggnadsstyrelsens begäran om medel för extra skrivhjälp

på ekonomiavdelningen beräknar jag för ändamålet 10 000 kr.

På utredningsbyråns programmeringsavdelning förordar jag, att två

extra tjänster som byrådirektör i A 27 inrättas. Vidare föreslår jag, att

byråns planeringsavdelning förstärkes med en tjänst som byrådirektör i

Ae 25.

Intendentsbyråns kansli finner jag böra förstärkas med en tjänst som

kontorist i Ae 9. Jag biträder vidare förslaget om två nya tjänster som

förste byråingenjör i Ae 23 på underhållsavdelningens sektioner 1—3. På

avdelningens planerings- och upphandlingssektion tillstyrker jag att följande

tjänster inrättas, nämligen en som byrådirektör i Ae 25 för VVS
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

71

arbeten, en som förste byråingenjör i Ae 23 för el-arbeten och en som

byråingenjör i Ae 21 för byggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsens förslag

i fråga om fastighetsavdelningen är i huvudsak betingade av att styrelsen

fr. o. m. nästa budgetår skall övertaga djurgårdsnämndens

återstående arbetsuppgifter. Jag biträder styrelsens förslag i denna del.

Avdelningen bör således tillföras en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1,

en som byrådirektör i Ae 27, två som byråingenjör i Ae 19, en som kontorsskrivare

i Ae 13, en som kansliskrivare i Ae 9/Ag 11 samt en som kontorist

i Ae 9. Hyresavdelningen bör med hänsyn främst till den ökade arbetsbelastningen

i samband med förhyrning av lokaler för polisväsendet

förstärkas i huvudsak i enlighet med styrelsens förslag. Jag föreslår sålunda,

att en befattning som avdelningsdirektör i Be 1 inrättas samt att

avdelningen tillföres följande extra tjänster, nämligen en som byrådirektör

i A 25, en som förste byråsekreterare i A 21, en som bokhållare i A 15

och en som kansliskrivare i A 11. Vidare bör avdelningen tillföras två tjänster

som kanslibiträde i Ae 7. För anställning av extra arbetskraft på utrikesavdelningen

i anledning av styrelsens befattning med byggnadsverksamhet

utomlands beräknar jag ytterligare 30 000 kr.

Av de på planbyrån föreslagna befattningarna tillstyrker jag en som

byrådirektör i Ae 25 på avdelningen för översiktlig planläggning. På avdelningen

bör vidare inrättas en tjänst som ritare i Ae 9. Vid detta ställningstagande

har jag bl. a. beaktat, att byråns organisationsplan f. n. omfattar

30 befattningshavare, varav 21 i lönegraden A 17 eller högre, samt att fyra

av de för akademiker avsedda tjänsterna är vakanta.

Vid behandlingen av byggnadsstyrelsens förslag till nya tjänster har departementschefen

förutsatt, att styrelsen vid tillsättandet av tjänsterna beaktar

önskvärdheten av att bland styrelsens personal bör ingå — förutom

arkitekter och ingenjörer — även olika slag av fackmän med samhällsvetenskaplig,

ekonomisk och annan utbildning, vilka med sin kunskap och

erfarenhet från olika specialområden kan bidraga till att effektivt utveckla

styrelsens verksamhet.

För särskilda utredningar och för arvoden till viss expertis föreslås en

höjning med 200 000 kr., varav 150 000 kr. för revision av anvisningarna

till byggnadsstadgan (BABS), samt ytterligare 20 000 kr. för verksamheten

inom byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och styrelsens tekniska

råd.

I enlighet med de riktlinjer för organisationen av verksamheten inom

byggnadsstyrelsen, som angivits i prop. 1962: 98, förordas att ytterligare

en speciell byrå — fjärde projekteringsbyrån — inrättas vid styrelsen för

uppgifter i samband med utbyggnaden av universiteten i Stockholm och

Umeå m. m.

Slutligen föreslår departementschefen att den i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen

upptagna anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal

för nästa budgetår betecknas förslagsvis.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Utskottet biträder för sin del Ivungl. Maj:ts förslag rörande organisationen

av bokföringssystemet m. m. inom byggnadsstyrelsen, genom vilket

bättre förutsättningar än tidigare torde erhållas att kunna tillgodose de

krav på ekonomisk planering och kontroll som bör ställas på verksamheten

inom styrelsens ämbetsområde.

Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört har

icke heller givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1964 förordade ändringar

;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 438 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 31 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 5 389 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 918 000

Summa kr. 9 776 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 9 776 000 kr.

59:o) Byggnadsstyrelsens Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 66, s. 180 och 181), som innebär en anslagsökning för nästa

budgetår med 1 080 000 kr., varav 800 000 kr. för vissa engångskostnader,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 028 000 kr.

60 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag, (punkt 67, s. 181 och 182), som innebär en

ökning av anslaget för nästa budgetår med 300 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr i964

73

61 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl Maj :t har (punkt

68, s. 182 och 183) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 213 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 798 000 kr.

byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 415 000 kr.

Departementschefen har tillstyrkt, förutom vissa automatiska kostnadsökningar,

extraordinariesättning av två ingenjörstjänster i A 23.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1964 förordade

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 063 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 3 454 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

in.fl., förslagsvis .................................... 477 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 219 000

Summa kr. 7 213 000

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 213 000 kr.

62:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 69, s. 183 och 184), som innebär en anslagsökning för

nästa budgetår med 122 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

718 000 kr.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

63:o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 184), som innebär en ökning av anslaget

med 600 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr.

Tekniska institut

64:o) Statens väginstitut, Kungl. Maj:t har (punkt 71, s. 185—189) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat

för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65,

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 506 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 385 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har föreslagit, att anslaget ökas med

815 600 kr.

Departementschefen föreslår att en tjänst som forskningsingenjör i Ae 19

på bärighetsavdelningens försökscentral överflyttas till den allmänna verksamheten.

Vidare biträder departementschefen förslaget om arvoden till

direktionens ledamöter och om särskilt arvode till organisationsföredraganden

samt föreslår i enlighet härmed att en särskild anslagspost benämnd

Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, uppföres.

Beträffande omkostnaderna föreslås en ökning med 40 500 kr.

För de särskilda uppbördsmedlen förordas en minskning med 6 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj ris förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 346 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............... 10 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 618 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 434 000

1 408 000

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196U

75

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................................... 747 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 336 000

1 083 000

Summa kr. 2 491 000

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet,

förslagsvis ................................................ 314 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............ 400 000

714 000

Summa kr. 3 205 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m.m............. 1 699 000

Nettoutgift kr. 1 506 000

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 1 506 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

65:o) Statens väginstitut: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 72,

s. 189 och 190) föreslagit riksdagen att till Statens väginstitut: Utrustning

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 105 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har föreslagit att anslaget uppföres

med 310 000 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 15 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nils

Hansson (I: 334) och den andra inom andra kammaren av herr Tobé m. fl.

(II: 363), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att anslaget till Statens

väginstitut: Utrustning skall uppräknas från föreslagna 120 000 kr. till

200 000 kr.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 363.

Utskottet. Institutets anslag till utrustning har successivt höjts under

senare år. Härtill bör läggas att institutet, enligt vad utskottet erfarit, i

samband med uppdragsverksamheten anskaffar utrustning i icke obetydlig

omfattning. På grund härav har utskottet ansett sig kunna godtaga

Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker därför bifall till de i motionerna I: 334

och II: 363 framförda förslagen om en uppräkning av utrustningsanslaget

till 200 000 kr. I sammanhanget vill utskottet även erinra om den nyligen

beslutade översynen av transportforskningens organisation in. m., vilken

i hög grad torde komma att beröra väginstitutets verksamhetsområde.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 334 och II: 363, till Statens väginstitut:

Utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 120 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

66:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

73, s. 190—192) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Statens geotekniska institut:

Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

1 024 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 982 000 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har föreslagit att anslaget

ökas med 214 000 kr.

Departementschefen biträder direktionens förslag att inrätta en tredje

avdelning för forskning och konsultation men anser, i motsats till direktionen,

att verksamheten inom avdelningen helt bör bestridas med medel

under uppdragsverksamheten. Vidare tillstyrkes direktionens förslag om

medel för anlitande av tillfällig arbetskraft.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

77

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 134 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 569 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 314 000

Summa kr. 1 024 000

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 024 000 kr.

67 :o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Kungl. Maj :t har

(punkt 74, s. 192—197) föreslagit riksdagen att till Statens geotekniska institut:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

236 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 129 000 kr.

Beträffande betänkande avgivet av Göiaälvskommiitén angående Rasriskerna

i Götaälvdalen samt remissyttranden över betänkandet får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 192—194).

Länsstyrelsen i Älvsborgs län bar hemställt att för fortsatt kontroll och

inspektion av stabilitetsförhållandena m. in. i Götaälvdalen måtte för nästa

budgetår anvisas 30 000 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har föreslagit dels att anslaget

ökas med 32 000 kr., dels att ett särskilt anslag om 80 000 kr. anvisas

för geoteknisk verksamhet i Götaälvdalen.

Departementschefen har anfört följande.

Götaälvskommittén har den 6 september 1962 avlämnat betänkandet

Rasriskerna i Götaälvdalen. Kommittén föreslår i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, att geotekniska institutet skall

fungera som centralt organ vid övervakningen av stabilitetsförhållandena i

älvdalen samt bistå vederbörande myndigheter kostnadsfritt i geotekniska

frågor, såvida ej mera omfattande fält- eller laboratorienndersökningar erfordras.

Det förutsättes, att institutet skall inspektera älvdalen speciellt

med hänsyn till förändringar och sprickbildningar i strandbrinkarna samt

följa erosionsförloppet '' älven i enlighet med eu särskild plan. Vidare föreslås,

att vissa planerade geotekniska undersökningar fullföljes. Institutets

pågående mätningar av grundvattentryck och markrörelser i älvdalen bör

enligt kommittén fortsättas, Det förutsättes vidare, att institutet samlar

undersökningsresultaten i ett speciellt Götaälvsarkiv. Slutligen föreslås, att

institutet i fortsättningen äskar medel för nämnda verksamhet och att medlen

härför anvisas under särskilt anslag.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Remissinstanserna liar framhållit angelägenheten av att geotekniska institutet

utför de av kommittén föreslagna åtgärderna.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i sin anslagsframställning för nästa

budgetår föreslagit, att 30 000 kr. anvisas för bl.a. fortsatta mätningar av

markrörelser och grundvatten t ryck samt för rådgivningsverksamhet. Därest

de av kommittén föreslagna åtgärderna skulle komma till utförande, har

direktionen för geotekniska institutet äskat ytterligare 80 000 kr.

1 likhet med remissinstanserna anser jag det angeläget, att de av kommittén

föreslagna åtgärderna i älvdalen utföres. Jag delar likaså kommitténs

uppfattning, att geotekniska institutet bör fungera som centralt organ

vid övervakningen av stabilitetsförhållandena i älvdalen. Jag har intet att

erinra mot att institutet skall bislå berörda myndigheter med kostnadsfri

rådgivning i geotekniska frågor. Detta bör, såvitt avser fält- och laboratorieundersökningar,

dock endast gälla undersökningar av rutinmässig karaktär,

För den verksamhet, som institutet sålunda har att fullgöra, bör institutet

äska medel i fortsättningen.

Under innevarande budgetår har 50 000 kr. anvisats för geoteknislc verksamhet

i älvdalen. För nästa budgetår beräknar jag ett belopp om sammanlagt

80 000 kr. I likhet med riksrevisionsverket anser jag, att medlen bör

anvisas under förevarande anslag. De bör därvid upptagas under en särskild

anslagspost till geoteknisk verksamhet i Götaälvdalen.

Departementschefen upptar anslaget till 236 000 kr., varvid 5 000 kr. beräknats

för engångsanskalfning av inventarier.

Utskottet. Pa grundval av betänkande av Götaälvskommittén har departementschefen

framlagt förslag till åtgärder beträffande övervakningen av

stabilitetsförhållandena i Götaälvdalen. Departementschefen anser det angeläget,

att de av kommittén föreslagna åtgärderna utföres, innebärande

bland annat, att geotekniska institutet skall fungera som centralt organ

vid övervakningen av stabilitetsförhållandena i älvdalen samt inspektera

denna och följa erosionsförloppet i älven i enlighet med en särskild plan.

Vidare föreslås att institutet samlar undersökningsresultaten i ett speciellt

Götaälvs-arkiv. För verksamheten erforderliga medel föreslås anvisas under

förevarande anslag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

förordat rörande den geotekniska verksamheten i Götaälvdalen, biträder

jämväl i övrigt Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Följaktligen hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

236 000 kr.

68:o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj :t

har (punkt 75, s. 197—199) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:l att i personalförteckningen för statens geotekniska instituts uppdrags
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

79

verksamhet vidtaga i statsrådsprotokollet angiven ändring, dels godkänna

av departementschefen förordad stat för statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m, budgetåret 1964/65, dels

ock till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 529 000 kr.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 1 444 000 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har föreslagit att anslaget

ökas med 250 000 kr.

Departementschefen erinrar om att han under institutets avlöningsanslag

förordat att en tredje avdelning för forskning och konsultation inrättas

från och med nästa budgetår och att kostnaderna härför bör bestridas från

förevarande anslag. För ledningen av verksamheten inom avdelningen bör

finnas en avdelningschef i Be 3. Institutets behov av personal i övrigt för

den nya avdelningen torde enligt departementschefen få tillgodoses genom

att institutet inrättar extra eller extra ordinarie tjänster inom ramen för

tillgängliga medel och i den omfattning gällande bestämmelser medgiver.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet vidtaga i

statsrådsprotokollet över koinmunikalionsärenden för den 3

januari 1964 förordad ändring;

b) godkänna följande stat för statens geotekniska instituts

uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Stat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ............................................................ 664 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 287 000

3. Omkostnader, förslagsvis ........................... 578 000

Summa kr. 1 529 000

c) till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 529 000 kr.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

69:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 76, s. 199), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kr.

"" Statens elektriska inspektion m. m.

70:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(.punkt 77, s. 200—204) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet

föreslagna riktlinjer för organisationen av statens elektriska

inspektion, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens elektriska inspektion vidtaga i statsrådsprotokollet förordade ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

statens elektriska inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65, dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 885 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 794 000 kr.

Kommerskollegium har föreslagit, att anslaget ökas med 208 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av kollegiets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 200—202).

1 fråga om yttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 202).

Departementschefen har anfört följande.

1 1963 års statsverksproposition (bil. 8, p. 90) förutsatte jag, att kommerskollegium

i sin anslagsframställning för budgetåret 1964/65 skulle

framlägga en plan till en successiv decentralisering av inspektionen och föreslå

erforderliga åtgärder för att den del av inspektionen som avser ett

södra distrikt skulle kunna lokaliseras till lämplig ort i Sydsverige fr. o. in.

den 1 juli 1964.

Kommerskollegiets förslag innebär, att inspektionens verksamhet avseende

det nuvarande södra distriktet, omfattande Skåne, Blekinge, Halland

samt i stort sett hela Småland, flyttas ut fr.o.m. nästa budgetår. Som stationeringsort

för distriktet föreslås i första hand Lund och i andra hand

Hässleholm eller Kristianstad. I sitt förslag till personalorganisation för

distriktet räknar kollegiet med att en överinspektörstjänst kan överföras

från inspektionen, varjämte åtta nya tjänster bör inrättas för verksamheten

inom distriktet. Den fortsatta decentraliseringen av inspektionen bör enligt

kollegiet ske genom utflyttning av verksamheten för det nuvarande västra

distriktet fr.o.m. budgetåret 1966/67. Det norra distriktet bör delas upp i

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

81

ett övre norra och ett nedre norra distrikt och inspektionen i denna del flyttas

ut fr.o.m. 1 juli 1967. Fr.o.m. budgetåret 1965/66 bör en överinspektörstjänst

inrättas för det övre norra distriktet. Någon ändring av det östra

distriktet förutses icke komma till stånd. Antalet distrikt skulle således

komma att öka från fyra till fem.

I enlighet med kollegiets förslag förordar jag att den del av inspektionen,

som avser det nuvarande södra distriktet, flyttas ut fr.o.m. nästa budgetår.

Statskontoret har i fråga om lokaliseringen för kansliet i det södra distriktet

ifrågasatt lämpligheten av att välja Lund som centralort samt i övrigt

ansett Hässleholm äga vissa företräden framför Kristianstad. Med hänsyn

till Hässleholms goda kommunikationer och centrala läge inom distriktet

förordar jag, att kansliet för södra distriktet förlägges dit. Jag föreslår, att

följande tjänster överföres från inspektionens centrala organisation till den

nya stationeringsorten, nämligen en tjänst som överinspektör i Bo 1, en

som byrådirektör i Ao 27, en som förste distriktsingenjör i A 23 samt en

som kontorsbiträde i Af 2/Ae 5. Vidare förordar jag, att för södra distriktet

inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 25, en som ingenjör i Ae 19, en

som kontorist i Ae 9 samt en som kontorsbiträde i Af 2/Ae 5.

Vad beträffar den fortsatta decentraliseringen av inspektionen biträder

jag kollegiets förslag. Västra distriktet bör sålunda flyttas ut fr.o.m. budgetåret

1966/67 och det nuvarande norra distriktet bör delas upp i två

distrikt, som flyttas ut fr.o.m. budgetåret 1967/68. Den fortsatta personella

förstärkningen liksom den geografiska avgränsningen av distrikten torde få

tagas upp till behandling i samband med utflyttningen av distrikten.

Utskottet. Departementschefen har föreslagit, att statens elektriska inspektions

verksamhet avseende södra distriktet flyttas ut från Stockholm

fr. o. m. nästa budgetår. Som stationeringsort för distriktet föreslås Hässleholm.

1 samband med decentraliseringen förordas att ett antal tjänster

överföres från inspektionens centrala organisation till den nya stationeringsorten

samt att vissa nya tjänster inrättas. Departementschefen biträder

också kollegiets förslag i fråga om den fortsatta decentraliseringen av

inspektionen, innebärande att västra distriktet flyttas ut fr. o. m. budgetåret

1966/67 och att nuvarande norra distriktet delas upp i två distrikt, som

flyttas ut fr.o. m. budgetåret 1967/68. Den fortsatta personella förstärkningen

av distrikten samt deras geografiska avgränsning förutsättes skola

upptagas till behandling i samband med utflyttningen av distrikten.

Vad departementschefen anfört har icke givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1964 föreslagna riktlinjer för organisationen

av statens elektriska inspektion;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens elektriska inspektion som föranledes

av de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen;

6—6943 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

c) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 279 000

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ...... 55 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 294 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 257 000

Summa kr. 885 000

d) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 885 000 kr.

71 :o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 204), vilket innebär en ökning av anslaget

för nästa budgetår med 51 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

113 000 kr.

72 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj .ts förslag (punkt 79, s. 205), som innebär en uppräkning av anslaget

för nästa budgetår med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 11 000 kr.

Diverse

73 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 206) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.

74:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 81, s. 206) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 7 448 000 kr.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

83

75 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfonds Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 82, s. 206 och 207)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond:

Sjöfartsstyrelsens delfond för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 1 042 000 kr.

76:o) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.

Kungl. Maj :t har (punkt 84, s. 207—211) föreslagit riksdagen att till

Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 6 100 000 kr., att avräknas mot automob

ilskattemedlen.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 mkr.

Principerna för bidragsgivningen har närmare angivits i propositionen

nr 98 till 1961 års riksdag.

Statens biltrafiknämnd har föreslagit att för budgetåret 1964/65 anvisas

ett belopp av 4 000 000 kr.

Generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen har föreslagit, att bidrag jämväl

måtte utgå till postverkets och statens järnvägars busstrafik samt hemställt

om bidrag med resp. 1 100 000 kr. och 2 000 000 kr.

Beträffande yttrande av statens biltrafiknämnd får utskottet hänvisa till

propositionen (s. 209 och 210).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i prop. 1963: 191

angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m. m. anmälde sin avsikt

att även för nästkommande budgetår föreslå ersättning för viss linjetrafik

på landsbygden enligt i huvudsak samma grunder som de nuvarande.

Departementschefen förutsatte dock, att bestämmelserna för bidragsgivningen

skulle få jämkas på grundval av successivt vunna erfarenheter av systemet.

Kretsen av ersättningsberättigade företag borde vidare vidgas till att

omfatta jämväl den statliga linjelrafiken, som alltså i förevarande hänseende

borde likställas med övrig linjetrafik. För den av statsägda aktiebolag

bedrivna trafiken borde detta ske genom att dessa företag blev berättigade

till ersättning enligt gällande kungörelse. För den av SJ och postverket bedrivna

linjelrafiken borde ersättning utgå enligt i huvudsak samma grunder

som nu gäller för enskilda och kommunala företag. Förslag beträffande utformningen

av bidragssystemet för SJ:s och postverkets del ävensom beträffande

det erforderliga anslagsbeloppet ansågs böra redovisas i årets statsverksproposition.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Vid den närmare prövningen av hur ersättningssystemet till SJ och postverket

lämpligen bör utformas har departementschefen kommit till den uppfattningen,

att det är ytterst angeläget att en enhetlig bedömning vid bestämmandet

av ersättningsbeloppen till skilda trafikutövare ernås. Departementschefen

anser därför, att även prövningen av ersättningarna till de

båda nämnda statliga företagen bör ske av statens biltrafiknämnd efter

framställning i för övriga trafikutövare gängse ordning och att sålunda

hela ersättningssystemet undantagslöst kommer att regleras genom bestämmelserna

i kungörelsen.

Vad beträffar bidragsgivningen för 1964 års trafik har vederbörande

myndigheter äskat totalt 7,1 mkr. Departementschefen har uppskattat det

ytterligare medelsbehovet till 3,1 mkr. och föreslår därför att ett anslag av

sammanlagt 6,1 mkr., alt avräknas mot automobilskattemedlen, anvisas för

nästa budgetår. Anslaget föreslås i fortsättningen böra benämnas Ersättning

till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer. Slutligen anför

departementschefen att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda

kungörelse i ämnet.

Utskottet. Grunderna för statsbidragsgivningen till viss linjetrafik på

landsbygden redovisades i propositionen 1963: 191 angående rikllinjer för

den statliga trafikpolitiken m. m. De härvid framlagda förslagen har också

lämnats utan erinran av riksdagen (jfr SL3 U 1, rskr. 424).

Utskottet tillstyrker för sin del att ersättningssystemet med avseende

jämväl å den statliga linjetrafiken utformas på sätt departementschefen

föreslagit. Med biträdande också i övrigt av Kungl. Maj :ts förevarande förslag

hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Ersättning till trafikföretag för drift

av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1964/65 anvisa ett

anslag av 6 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

77 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj:t har (punkt 85, s. 211 och 212) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 62 800 000 kr., därav 1 500 000 kr.

alt avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 60 700 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en ökning av anslaget med 2 100 000

kr., dels ock att ett belopp av 1 500 000 kr. av anslaget skall avräknas mot

automobilskattemedlen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i96i

85

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Hermansson

(I: 530) och den andra inom andra kammaren av herrar Magnusson

i Nennesholm och Mattsson (IT: 650), i vilka hemställts att riksdagen vid

sin behandling av Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

under sjätte huvudtiteln måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag såvitt

gäller avräkning mot automobilskattemedel av 1 500 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 650.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

medelsberäkning under förevarande punkt, har också funnit sig böra

biträda förslaget om avräkning av viss del av anslaget mot automobilskattemedel.

I enlighet härmed avstyrker utskottet de båda likalydande motionerna

1:530 och 11:650, vari hemställts att förenämnda avräkning icke

må ske.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 530 och II: 650, till Ersättning till

postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 62 800 000 kr., därav

1 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

78:o) Kostnader för vissa nämnder m. ni. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 86, s. 212), som innebär en ökning av anslaget med 7 000 kr.

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kr.

79:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. in. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 213—215), som innebär en uppräkning

av anslaget med 119 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 630 000 kr.

80:o) Viss lieredskapsutrustning. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 88, s. 215) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nT 6 år 19 ti b

81 ro) Ersättning för viss rundradioverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 89, s. 216) hemsläller utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för viss rundradioverksamhet

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 12 850 000 kr.

Luftfartsfonden

82:o) Underskott å luftfartsfonden. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s. 217

—232) föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1964/65 upptaga ett underskott av 10 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 300 000 kr.

Luftfarlsstyrelsen har beräknat underskottet för nästa budgetår till

12 700 000 kr.

Beträffande yttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 224—228).

Departementschefen anför inledningsvis att luftfartsfondens underskott

för innevarande budgetår enligt av Kungl. Maj:t fastställd driftkostnadsstat

beräknats till högst 9 150 000 kr. 1 föregående års statsverksproposition

beräknades motsvarande belopp till 12 300 000 kr. Minskningen i förhållande

till statsverkspropositionens belopp beror huvudsakligen på att

inkomsterna beräknats öka mera än som förutsatts i statsverkspropositionen.

För nästa budgetår beräknar luftfartsstyrelsen underskottet å fonden

till 12 700 000 kr.

Vidare antör departementschefen att statskontoret anmält, alt de åt ämbetsverket

givna uppdragen angående översyn av luftfartsverkets organisation

man. slutförts, varvid resultaten sammanfattats i två promemorior, den

ena avseende stationstjänsten och den andra luftfartsverket i övrigt. Beträffande

luftfartsstyrelsens organisation har endast en översiktlig granskning

ägt rum, vars resulta! i detalj inte redovisas i sammanhanget men dock

under hand delgivits luftfartsstyrelsen. I fråga om flygplatsorganisationen

och stationstjänsten framlägges däremot vissa förslag, som vid ett genomförande

torde medföra besparingar för luftfartsverket. Promemoriorna med

tillhörande handlingar är för närvarande föremål för remissbehandling,

varför någon hänsyn till de framlagda förslagen icke tagits i förevarande

sammanhang.

I fråga om föreslagen personalförändring vid kanslibyrån upptager departementschefen

en tjänst som kansli skrivare i lönegraden A 11. överflyttningen

av en tjänst som trafikledare frun flygplatsorganisationen till sty
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G år 1964

87

relsens trafikbyrå tillstyrkes. Tjänsten bibehålies i lönegraden Ae 19. I

övrigt tillstyrkes luftfartsstyrelsens förslag om nya tjänster vid trafikbyrån,

nämligen en tjänst soin byråingenjör i Ae 19 och en som ritbiträde i

Ae 9. Vid luftlartsinspektionen tillstyrkes inrättande av en tjänst som byrådirektör

i lönegraden Ae 25, två befattningar som ingenjör med arvode

motsvarande löneklass A 27 samt en tjänst som byråingenjör i lönegraden

Ae 21. Slutligen tillstyrkes att styrelsens organisation förstärkes med en

amanuenstjänst i reglerad befordringsgång vid utrikessekretariatet och att

eu befintlig tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23 extraordinariesätts.

Departementschefen tillstyrker vidare ett belopp om sammanlagt 75 000

kr. för anlitande av expertis för planering av framtida flygtrafiksystem,

för arvoden i samband med praktiska prov vid certifikatexaminering respektive

för utarbetande av kompendier för undervisning vid flygskolorna

samt av kursplaner för vissa kommunala flygmekanikerskolor.

Beträffande luftfartsstyrelsens förslag till personalförändringar vid flygplatsorganisationen

tillstyrkes alt för förstärkning av besiktnings- och provI

lygningsorganisationen två tjänster som förste byråingenjör i Ae 23 inrättas

med placering på besiktningskontoren vid Bromma och Bulltofta.

Vidare inräknar departementschefen medel fr. o. in. den 1 oktober 1964 för

tio tjänster som trafikledare i lönegraden Ae 17. Berörda trafikledare kommer

att efter erforderlig utbildning ombesörja även göromål sammanhängande

med väderlekstjänsten vid vissa flygplatser; nu tillstyrkta tio tjänster

innebär därför på sikt ett nytillskott med endast två tjänster. För tillfällig

förstärkning av flygplatsorganisationen vid Arlanda föreslås fyra trafikbiträden

i lönegraden Ag 7 intill dess överflyttning dit kan ske av telecentralen

vid Bromma.

För underhåll m. m. av flygplatser inräknar departementschefen medel

för bibehållande tills vidare i nuvarande anställningsform av fem kollektivavtalsanställda

som styrelsen föreslagit överförda till löneplan. Under

denna post har styrelsen uppfört 450 000 kr. för utfyllnad av en svacka

m. m. i en av startbanorna på Bromma flygplats. Då departementschefen

bedömer detta arbete närmast vara av investeringskaraktär har han emellertid

minskat totalsumman med nämnda belopp och i stället inräknat detsamma

i luftfartsstyrelsens medelstilldelning för investeringsändamål under

budgetåret 1964/65. Departementschefen beräknar den totala utgiftsökningen

under denna post till ett belopp som med 650 000 kr. understiger

det av styrelsen beräknade.

För underhåll och drift av radioanläggningar och teleutrustning förordas

eu reducering av det äskade beloppet med 100 000 kr. Posten diverse utgifter

anses kunna minskas med 15 000 kr. jämfört med styrelsens förslag.

För oförutsedda utgifter slutligen beräknas 100 000 kr. mindre än styrelsen

upptagit.

Totalt beräknas verkets driftkostnader till 56,9 mkr. och inkomsterna

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

till 46,4 mkr., varför underskottet beräknas till 10,5 mkr. för budgetåret

1964/65.

Utskottet. För innevarande budgetår beräknas underskottet å luftfartsfonden

uppgå till högst 9 150 000 kr.

Statskontorets översyn av luftfartsverkets organisation m. m. har numera

slutförts. Resultaten av översynen har sammanfattats i två promemorior,

som f. n. är föremål för remissbehandling. Någon hänsyn till de framlagda

förslagen har därför icke tagits i förevarande sammanhang.

Departementschefen har beräknat luftfartsfondens underskott för budgetåret

1964/65 till 10 500 000 kr. Härvid har luftfartsstyrelsens driftkostnadsberäkningar

reducerats med 1 181 600 kr. och inkomsterna uppräknats

med ytterligare 1 100 000 kr.

Utskottet har för sin del icke funnit anledning till erinran eller särskilt

uttalande i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer

följaktligen,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1964/65 upptaga ett underskott av 10 500 000 kr.

Uppskjutna frågor

83 ro) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande Kungl. Majrts under följande punkter framlagda förslag,

nämligen

punkten 23: Statens bilinspektion: Avlöningar m.m. och

punkten 83: Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 2 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Virgin, Fritz Persson,

fru Wallentheim, herrar Bengtson, Mårtensson, Källqvist, Eric Gustaf Peterson

och Åkerlund; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Svensson

i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar Andreasson, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset,

Johansson i Norrköping, Löfroth, Källenius och Heidenberg.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196U

89

Reservationer

1) vid punkten 11 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

m.m. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)

A. beträffande en flerårig investeringsserie för vägbyggnader av herrar

Boman, Ivar Johansson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Eric Gustaf Peterson,

Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson

i Ljungskile, Larsson i Hedenäset, Löfroth och Källenius, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Ej heller»

och slutar med »år uppdrages», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I förenämnda motioner har vidare yrkats att riksdagen må hos Ivungl.

Maj:t hemställa att den av departementschefen aviserade utredningen rörande

vägplanens revidering skall erhålla direktiv att överväga vad i motionerna

anförts rörande planeringen av vägbyggandet i fasta priser samt

utarbetande av treåriga rullande investeringsplaner med beaktande av behovet

av konjunkturpolitisk handlingsfrihet. I anledning härav må erinras

om att utskottet vid 1962 och 1963 års riksdagar understrukit angelägenheten

av att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens planering och samordning

av vägbyggnadsverksamheten i görligaste mån underlättas genom

att riktlinjer för vägpolitiken under ett begränsat antal år uppdrages. Utskottet

har också tidigare kraftigt understrukit nödvändigheten av att en

flerårig plan fastställes för väginvesteringarna (jfr SU 1958:6 och 1959:6).

Det har därvid framhållits att förutsättningarna för en från såväl tekniska

som ekonomiska synpunkter rationellt bedriven vägbyggnadsverksamhet

är en investeringspolitik som ger möjligheter till en mera långsiktig arbetsplanering

ulan ändringar år från år. Endast härigenom blir det möjligt

att utnyttja de fördelar som står att vinna genom övergång från mindre

till större arbetsföretag på sätt riksdagen tidigare förordat. Ovissheten om

de kommande årens medelstilldelning förhindrar i stor utsträckning utläggandet

av större entreprenader, varjämte överblicken av behovet och sysselsättningen

i fråga om väg- och vattenbyggnadsverkets egen arbetskraft

försvåras.

Det anförda torde alltjämt äga giltighet. För att åstadkomma den planmässighet

och samordning som eftersträvas i vägbyggnadsverksamheten är

det, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skilda sammanhang framhållits,

nödvändigt alt ha tillgång till ordinarie medel av viss storleksordning

samt att ha kännedom om anslagens storlek under den period planeringsarbetet

avser. Genom att väginvesteringarna utgör en betydande del

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 6'' år 19fdr

av den offentliga sektorn kan de å andra sidan icke vara opåverkade av

konjunkturpolitiska åtgärder. Målet bör sålunda vara att anvisningen av

ordinarie medel beräknas på längre sikt än ett år samt att de större eller

mindre fluktuationer i den totala verksamhetens omfattning, som betingas

av förskjutningar i ena eller andra riktningen av det allmänna sysselsättningsläget,

regleras över anslagen till beredskapsarbeten. Bortsett från att

ett uttalande från riksdagens sida till förmån för en flerårig investeringsserie

inte under alla förhållanden kan vara bindande är det dock ägnat att

giva ökad fasthet åt verksamhetens inriktning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad departementschefen i

fjolårets statsverksproposition anförde rörande riktlinjerna för flerårsplaneringen

för åren 1964—1968. I anslutning till därvid omnämnda överläggningar

mellan representanter för kommunikationsdepartementet och vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen upprättades sedermera inom departementet en

promemoria angående utarbetandet av flerårsplanerna för nämnda period,

vari bl. a. uttalades att dessa borde göras upp på basis av en oförändrad

medelstilldelning av 500 mkr. till det ordinarie vägbyggandet under ettvart

av åren i perioden. Detta förklarades dock uttryckligen icke innebära något

ställningstagande i förväg till de anslagsbelopp som för ifrågavarande budgetår

skulle anvisas under de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Utskottet,

som icke vill förringa värdet av uttalandet, anser emellertid — på av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen tidigare anförda skäl — en flerårig anslagsserie

böra läggas till grund för den fortsatta investeringsverksamheten.

Även om utskottet till fullo inser vikten av de statsfinansiella och samhällsekonomiska

synpunkter som därvidlag också måste beaktas, tillstyrker utskottet

sålunda i princip de yrkanden om en sådan treårig investeringsplan,

som i de nu aktuella motionerna framförts.»

dels oek utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»TV. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 422

och It: 505, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört beträffande en treårig investeringsserie

för vägbyggnader;»

B. beträffande statsbidrag till underhåll av enskilda vägar

a) av herrar Boman, Källquist, Eric Gustaf Peterson, fröken Elmén, herrar

Svensson i Ljungskile och Löfroth, vilka ansett alt

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Närmare

erfarenheter» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Vidkommande statsbidraget till underhåll av enskilda vägar finner

emellertid utskottet i likhet med motionärerna en höjning av procentsatsen

till 80 procent samt i de fall där särskilda skäl så föranleder till 90 procent

böra ske. Beslut härom synes därför böra fattas redan nu, dock att gälla

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

91

först fr. o. m. den 1 januari 1965. Någon ökning — utöver Kungl. Maj :ts

förslag — av anslaget för nästa budgetår blir därvid icke behövlig. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att föranstalta om härför erforderliga

ändringar i bidragskungörelsen. I övrigt anser utskottet närmare erfarenheter

av den ökade bidragsgivningen ävensom resultaten av pågående utredningar

och undersökningar på området böra avvaktas innan beslut

fattas om ytterligare ändringar av bidragsreglerna. Utskottet, som följaktligen

biträder Kungl. Maj:ts förslag till medelsberäkning för nästa budgetår

— innebärande att till byggande och underhåll av enskilda vägar anvisas

respektive 17,6 och 32,5 mkr. — har med beaktande av det tidigare

anförda icke funnit sig berett att tillstyrka övriga yrkanden i de på förevarande

område väckta motionerna. Samtliga dessa yrkanden avstyrkes

därför.»

dels ock utskottets hemställan under XI. a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 358, såvitt

den avser bidragsprocenten, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Svensson i Stenkyrka och Larsson

i Hedenäset, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen II: 358

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Närmare

erfarenheter» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Vidkommande statsbidraget till underhåll av enskilda vägar finner

emellertid utskottet i likhet med motionärerna en höjning av procentsatsen

till 80 procent samt i de fall där särskilda skäl så föranleder till 90 procent

böra ske. Beslut härom synes sålunda — på av motionärerna anförda skäl

—böra fattas redan nu, att gälla fr.o.m. innevarande kalenderår. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta om härför erforderliga

ändringar i bidragskungörelsen. Anslaget för nästa budgetår till Bidrag

till underhåll av enskilda vägar m. in. bör vidare av riksdagen uppräknas

till 36 mkr. I övrigt anser utskottet närmare erfarenheter av den ökade

bidragsgivningen ävensom resultaten av pågående utredningar och undersökningar

på området böra avvaktas innan beslut fattas om ytterligare ändringar

av bidragsreglerna. Utskottet — som biträder Kungl. Maj :ts förslag

om ett anslag för nästa budgetår av 17,6 mkr. till byggande av enskilda

vägar -—- har med beaktande av det tidigare anförda icke funnit sig berett

att tillstyrka någon av de övriga motionerna på förevarande område. Samtliga

dessa avstyrkes därför.»

dels utskottets hemställan under XI. a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionen 11:358, såvitt

den avser bidragsprocenten, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

dels ock utskottets hemställan under XI. b) — under förutsättning av

bifall till yrkandet beträffande XI. a) — bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionen 11:358, såvitt nu är i fråga, till

Bidrag till underhåll av enskilda vägar m.m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 36 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;»

C. av fru Wallentheim.

D. av herr Kållenius.

2) vid punkten 21 (Statens trafiksäkerhetsråd m.m.) av herrar Källqvist,

Eric Gustaf Peterson, fröken Elmén och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 52 och II: 67 samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 36, som börjar med »Även om»

och slutar med »motionärernas yrkanden», bort ha följande lydelse:

»Det är svårt att entydigt och i en enkel formel klargöra orsakssammanhanget

bakom den minskning av trafikolyckorna, som fartbegränsningsperioderna

medfört. Denna nedgång torde vid sidan av de fastställda inaximihastigheterna

delvis kunna återföras till den skärpta trafikövervakningen

under fartbegränsningsperioderna. För att nå ökad kunskap om

verkningarna av en intensifierad trafikövervakning är det lämpligt att införa

på försök och utan samband med hastighetsbegränsningar särskilda

trafikövervakningsperioder med exceptionellt stora övervakningsinsatser.

En bearbetning av det resultat, som framkommer under dessa trafikövervakningsperioder,

skulle göra det möjligt att isolerat bedöma värdet av

särskilda trafikövervakningsperioder.»

dels ock utskottets hemställan under III. och IV. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 52 och

II: 67, såvitt nu är i fråga, till Försök med skärpt trafikövervakning

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kr.;

IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 52 och

II: 67, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

att 1961 års trafiksäkerhetskommitté får i uppdrag att

verkställa utredning om utfallet av den begärda försöksverksamheten

och därmed sammanhängande spörsmål;»

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1964165 s. 1 i texten