Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående reformering av socionomutbildningen jämte i ämnet väckta motioner.

1964-04-28 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående reformering av socionomutbildningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 71

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

1

Nr 71

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående reformering

av socionomutbildningen jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 221) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65

beräkna

till Socialinstitutet i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 013 000 kr.,

till Socialinstitutet i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 169 000 kr.,

till Socialinstitutet i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 618 000 kr.,

till Socialinstitutet i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 130 000 kr.,

till Socialinstitutet i Lund: Avlöningar ett förslagsanslag av 623 000 kr.,

till Socialinstitutet i Lund: Omkostnader ett förslagsanslag av 130 000 kr.,

till Socialinstitutet i Umeå: Avlöningar ett förslagsanslag av 534 000 kr.,

till Socialinstitutet i Umeå: Omkostnader ett förslagsanslag av 138 000 kr.,

till Fortbildning av socionomer m. m. ett reservationsanslag av 70 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 48, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 14 februari 1964,

föreslagit riksdagen att

I. godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för reformering av

socionomutbildningen;

II. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan i Stockholm, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

c) till Socialhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 1 013 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 169 000 kr.;

III. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan i Göteborg, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

1 — liihang till riksdagens ''protokoll lUG/j. 0 samt. Nr 71—71

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1961+

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialhögskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65;

c) till Socialhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 618 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 130 000 kr.;

IV. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan i Lund, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialhögskolan

i Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

c) till Socialhögskolan i Lund: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 623 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Lund: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 130 000 kr.;

V. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan i Umeå, att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialhögskolan

i Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

c) till Socialhögskolan i Umeå: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 534 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Umeå: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 138 000 kr.;

VI. till Fortbildning av socionomer m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 70 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Adolfsson (I: 666) och den andra inom andra kammaren av herr Holmberg ra. fl.

(II: 814), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen av propositionen

nr 48 uttala sig för en sådan ämneskonstruktion vid socionomutbildningen

vid socialhögskolorna att socialmedicinen beredes plats som särskilt examensämne;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Andersson och herr Georg Pettersson (1:667) och den andra inom andra

kammaren av herr Bengtson i Solna m.fl. (11:811), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta 1) att inrätta en tjänst som förste konsulent i A 25 vid

vart och ett av socialinstituten i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt

a) till Socialhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 1 076 000 kr.; b) till Socialhögskolan i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 679 000 kr.; c) till Socialhögskolan

i Lund: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196k 3

av 683 000 kr.; d) till Socialhögskolan i Umeå: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 594 000 kr.; 2) att kostnaderna för handledarersättning

skall bestridas med statsmedel; ävensom 3) att inrätta en tjänst som sekreterare

i A 21 vid vart och ett av socialinstituten i Stockholm, Göteborg, Lund

och Umeå;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lennart Geijer (I: 668) och den andra inom andra kammaren av herr Ekström

i Iggesund (II: 812), i vilka hemställts att riksdagen måtte i samband med behandlingen

av proposition nr 48 i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten

av att förslag i fråga om förstärkta resurser för social och kommunal

forskning i socialhögskolornas centrala läroämnen snarast möjligt förelägges liks

dagen och att därvid behovet av organisatorisk anknytning av nämnda forskning

till socionomutbildningen tillgodoses;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

HeUebladh m. fl. (I: 669) och den andra inom andra kammaren av herr Neländer

7n.fl. (11:816), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts angående Sköndalsmstitutets

anpassning efter de riktlinjer som i propositionen nr 48 uppdragits för

socialhögskolorna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Hilding och Torsten Andersson (I: 670) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustavsson i Alvesta m . fl. (II: 813), i vilka hemställts att riksdagen

måtte vid sin behandling av propositionen nr 48 i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla att förslag rörande forskningsorganisation och inrättande av professurer

vid socialhögskolorna snarast möjligt måtte föreläggas riksdagen, så att erforderliga

professurer kan besättas fr. o. m. studieåret 1965/66;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Per Jacobsson (1:671) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad

m. fl. (11:815), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandling av Kungl.

Maj :ts proposition nr 48 1. besluta att ytterligare en konsulenttjänst inrättas

vid vart och ett av de nuvarande fem socialinstituten, varvid förutsättes att

vederbörande utskott utarbetar förslag till lönegradsplacering; 2. i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om att förslag om inrättande av fasta forskartjänster vid

socialinstituten snarast förelägges riksdagen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Schött (1:672) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors

(11:817), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen av propositionen

nr 48 besluta om krav på minst sex månaders förpraktik för studier vid

socialhögskola.

Beträffande motiveringarna för de rnotionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 1:666, 1:667, 1:668, 11:816, 11:813, 11:815 och 11:817.

På grundval av förslag av socionomutbildningskommittén förordas i proposi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196),l

tionen nr 48 eu förlängning av socionomutbildningen från 2 Va år till 31/2 år.

Kravet på en ettårig förpraktik förutsätts samtidigt avskaffat. Utbildningen avses

omfatta en ettårig samhällsvetenskaplig grundkurs, tre terminers studier i

yrkesinriktade examensämnen samt en ettårig studiepraktik. Den nuvarande

differentieringen på en social linje, en förvaltningslinje och en teoretisk linje föreslås

bibehållen. Vidare förordas, att socialinstituten skall ombildas till socialhögskolor

fr. o. m. den 1 juli 1964. Antalet utbildningsplatser vid socialhögskolorna

föreslås öka från 480 till 540. Samtidigt förordas en betydande förstärkning av

socialhögskolornas lärarorganisation.

Till driftkostnader för de fyra socialhögskolorna under budgetåret 1964/65

äskas sammanlagt 3 355 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär

en kostnadsökning för statsverket med 945 000 kr. Till fortbildning av socionomer

äskas för nästa budgetår 70 000 kr., eu ökning i förhållande till medelsanvisningen

innevarande budgetår med 15 000 kr.

Beträffande innehållet i propositionen torde i huvudsak få hänvisas till denna.

I den av riksdagen godkända propositionen 1963:79 anslöt departementschefen

sig till socionomutbildningskommitténs allmänna synpunkter rörande behovet

av en förbättrad socionomutbildning men fann det påkallat att före ett

slutligt ställningstagande till utbildningens utformning ytterligare överväga

kommitténs förslag. Vid den fortsatta beredningen inom ecklesiastikdepartementet

av kvarstående frågor rörande socionomutbildningen har särskilt tillkallade

experter utarbetat en departementspromemoria. Experternas förslag

skiljer sig från kommitténs främst däri, att experterna förordar ett bibehållande

av den nuvarande linjeindelningen med en social linje, en förvaltningslinje och

en teoretisk linje. I anslutning till synpunkter framförda vid remissbehandlingen

av kommittéförslaget har experterna vidare förordat vissa justeringar i fråga om

ämneskonstruktion och ämnesnamn.

De av experterna i departementspromemorian uppdragna riktlinjerna för socionomutbildningens

utformning — s. 9—24 i propositionen — är, hävdar departementschefen,

i huvudsak ägnade att läggas till grund för ett beslut. Genom

de 1 promemorian föreslagna modifikationerna av kommittéförslaget har enligt

departementschefen vissa väsentliga invändningar som framförts mot detta

under remissbehandlingen beaktats. Endast beträffande några enskildheter förordar

departementschefen ändringar av experternas förslag. Departementschefen

framhåller därom bl. a. följande.

Socialinstituten har enligt gällande stadga till ändamål att meddela vetenskaplig

undervisning och praktisk utbildning för social och kommunaladministrativ

tjänst, att sprida kunskap i socialpolitiska och kommunala ämnen samt att

irämja samhällsvetenskapernas utveckling. Utbildningen är sålunda inriktad på

en bestämd del av arbetsmarknaden, varför den måste avpassas till de krav som

där ställs.

Av drygt 3 000 yrkesverksamma socionomer har för närvarande omkring två

tredjedelar uppgifter inom kommunal socialvård, anstaltsvård och sjukvård samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196/

5

inom näringslivets personaltjänst, medan i runt tal en tredjedel tjänstgör inom

administrativa och kamerala sektorer av kommunal och statlig förvaltning.

Denna koncentration av socionomernas yrkesverksamhet till ett fåtal områden

har föranlett, att utbildningen uppdelats på — förutom en teoretisk linje — en

social linje och en förvaltningslinje (socialkommunal linje).

Även om socionomernas arbetsuppgifter kommer att alltmer vidgas, torde man

också för framtiden kunna särskilja ett par centrala verksamhetsfält, det ena

med social, det andra med administrativ och kameral inriktning. Med hänsyn

härtill finner jag starka skäl tala för en fortsatt differentiering av socionomutbildningen.

Jag förordar därför i likhet med experterna, att det vid vart och ett

av instituten skall finnas en social linje, en förvaltningslinje och en teoretisk

linje. Med hänsyn till den relativt begränsade tillströmningen till utbildning vid

förvaltningslinje finner jag dock, att en sådan linje tills vidare inte bör inrättas

vid umeåinstitutet.

Beträffande den sociala forskningen förklarar departementschefen, att man

— liksom inom annan forskning — vanligen skiljer mellan två typer av forskningsverksamhet

med hänsyn till dess syfte. Man kan å ena sidan tala om en

mera allmän, grundforskningsbetonad social forskning; denna utgör en del av

den samhällsvetenskapliga forskningen, från vilken den ej klart kan särskiljas.

A andra sidan finns en mera målinriktad social forskning, som syftar till att

belysa innebörden samt de praktiska resultaten och verkningarna av konkreta

socialpolitiska åtgärder eller utröna behovet och den lämpliga utformningen av

en ifrågasatt sådan åtgärd. Departementschefen anför vidare följande.

Då det gäller det sociala fältets krav på grundforskningsresurser vill jag till

att börja med slå fast, att de universitetsämnen inom vilka social grundforskning

främst bör bedrivas synes vara relativt väl tillgodosedda i fråga om resurser.

Sålunda finnes i ämnena statskunskap, statistik, nationalekonomi och sociologi

under budgetåret 1963/64 19 tjänster på lägst preceptorsnivå — av dessa är inte

mindre än 18 professurer —■ inrättade inom de humanistiska fakulteterna vid

universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm. Förutom dessa högre

tjänster finnes vid de nyssnämnda läroanstalterna en betydande personalkader,

som i avsevärd utsträckning kan ägna sig åt forskning: innevarande budgetår

står 180 tjänster inom detta skikt — universitetslektorer, docenter, forskarassistenter,

biträdande lärare och assistenter — till sagda universitets förfogande,

vilket jämfört med budgetåret 1962/63 innebär en ökning med 21 tjänster. Jag

vill vidare erinra om den pågående utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga

utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet i Umeå. Fr. o. m.

innevarande budgetår har vid sistnämnda läroanstalt inrättats en professur i

statistik, varjämte inom kort förslag om inrättande av ytterligare högre tjänster

i Umeå på det samhällsvetenskapliga området torde vara att förvänta. I detta

sammanhang kan vidare noteras, att forskningsanslagen till samhällsvetenskapliga

forskningsrådet ungefär fördubblats sedan budgetåret 1960/61.

Enligt beslut av 1962 års riksdag (BU 13; rskr 161) skall av riksbankens tillgångar

värdepapper till ett bokfört belopp av 250 000 000 kr. tillföras en riksbankens

jubileumsfond, vars avkastning i anslutning till riksbankens 1968 inträffande

trehundraårsjubileum skall användas till främjande och understödjande

av till Sverige knuten vetenskaplig forskning. Härmed skulle enligt en rekommendation

av fullmäktige i riksbanken (BU 1962: 13, bil.) avses antingen i Sve
1*

— Bihartg till riksdagens protokoll 106/f. 6 sand. AV 71—73

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

rige av svenskar och utlänningar eller i utlandet av svenskar bedriven sådan

forskning. År 1968 torde fonden komma att uppgå till över 400 000 000 kr., med

en beräknad årlig avkastning av ca 18 000 000 kr.

Efter vad jag erfarit har inom den kommitté som under statsministerns ledning

har till uppgift att framlägga förslag beträffande användningen av jubileumsfonden,

preliminär enighet nåtts om att fondmedlen i första hand bör tillgodose

sådan forskning som syftar till att öka kännedomen om samhällets funktioner

och om människornas reaktioner inför dess av tekniska, ekonomiska och

sociala förändringar betingade utveckling. Ett realiserande av ett förslag i denna

riktning innebär en ytterligare förstärkning av de samhällsvetenskapliga forskningsresurserna

och därmed resurserna för social grundforskning.

Även om den sociala grundforskningen erhåller en kraftig förstärkning, kvarstår

ett behov av att i lämplig form skapa förutsättningar också för den målinriktade

sociala forskningen. Inom socialpolitiska kommittén diskuteras för

närvarande ett förslag, som syftar till att inrätta ett socialpolitiskt utredningsinstitut

med uppgift att bl. a. fortlöpande studera och analysera socialpolitikens

innebörd och verkningar, att samordna på olika håll bedriven verksamhet av

detta slag samt att tjänstgöra som serviceorgan för departement, statliga utredningar

m. m. Socialpolitiska kommittén arbetar, enligt vad jag erfarit, med sikte

på att kunna avge förslag i ämnet i år.

För den sociala forskningen i vid mening existerar redan nu betydande resurser.

Såsom framgått planeras dessutom avsevärda förstärkningar. Ett förverkligande

av de förslag rörande socionomutbildningens innehåll och utformning,

som jag i det följande avser att framlägga, kommer därjämte att skapa förbättrade

möjligheter dels för de studerande vid socialinstituten att under studietiden

fram till socionomexamen tillgodogöra sig forskningsresultaten på det sociala

fältet, dels för dem som avslutat sin socionomutbildning att på egen hand bedriva

forskning på detta område.

I fråga om utbildningens innehåll och utformning förklarar departementschefen,

att arbetsmarknaden i dag ställer krav på kunskaper som eleverna uppenbarligen

inte kan tillägna sig inom den nuvarande utbildningstiden. Han tillstyrker

därför att utbildningstiden i enlighet med förslag av socionomutbildningskommittén

ges cn omfattning av tre och ett halvt år. Det framhålles att

en sådan omläggning kan genomföras utan att den sammanlagda utbildningstiden

för de studerande förlänges, under förutsättning att ett förslag av kommittén

om avskaffande av gällande krav på en ettårig förpraktik förverkligas.

Departementschefen, som förordar att krav på sådan förpraktik inte längre skall

uppställas, föreslår en uppdelning av studietiden på två och ett halvt års teoretiska

studier och ett års studiepraktik. Den teoretiska utbildningen föreslås i sin

tur uppdelad på en ettårig grundkurs och en därpå följande studiegång av ett

och ett halvt år i examensämnen.

Grundkursen bör enligt departementschefen omfatta rättskunskap, särskilt

förvaltningsrätt, statskunskap, samhällsekonomi med socialpolitik, statistik, sociologi,

psykologi och praktisk förvaltningskunskap. Som examensämnen föreslås

ingå rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt, statskunskap, samhällsekonomi med

socialpolitik, kommunal ekonomi och planering, sociologi, psykologi samt social

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

7

metodik. Varje examensämne föreslås omfatta dels en allmän kurs, som främst

behandlar ämnets metodfrågor, dels en eller flera kurser med speciell inriktning,

av vilka den studerande skall följa en.

Departementschefen anför vidare följande angående den praktiska utbildningen.

Behovet av en kvalitativ förstärkning av den praktiska utbildningen har

vitsordats från åtskilliga håll. Enligt experterna är tillgång till erforderligt antal

praktikplatser, där eleverna får kvalificerad handledning under sin studiepraktik,

en förutsättning för utbildningsreformen. Jag delar experternas uppfattning i

detta avseende och anser, att olika åtgärder bör vidtagas i syfte att höja kvaliteten

på denna del av utbildningen. En uppläggning med relativt långa till terminerna

förlagda praktikperioder ser jag som ett steg i denna riktning. Jag finner

det också angeläget, att i enlighet med kommitténs förslag försök göres med

särskilda undervisningscentra vid sociala institutioner, kommunala förvaltningar

m. m., där ett större antal studerande samtidigt kan beredas plats. Det bör uppdragas

åt samarbetsnämnden att undersöka de praktiska förutsättningarna för

anordnande av dylika försök. Av de åtgärder som föreslagits i fråga om studiepraktiken

anser jag den viktigaste vara, att man nu kraftigt bygger ut den

handledarutbildning som sedan flera år anordnats på socialinstitutens eget initiativ.

Endast om de studerande under sin praktiktid får kvalificerad handledning,

kan praktiken utformas som undervisning och betraktas som en del av socionomutbildningen.

En utbyggd handledarutbildning torde vidare kunna underlätta

anskaffandet av praktikplatser, något som i sin tur kan skapa förutsättningar

för en fortsatt kapacitetsökning. Med hänsyn till vad jag anfört förordar jag,

att de föreslagna handlerakurserna kommer till stånd fr. o. in. nästa budgetår.

I det följande beräknar jag medel för arvoden till lärare samt för rese- och traktamentsersättning

till lärare och deltagare i dessa kurser. Jag räknar med att

vart och ett av instituten under nästa budgetår kommer att anordna tre kurser,

var och en omfattande en vecka och med 25 deltagare per kurs. Detta innebär,

att redan under budgetåret 1964/65 ca 300 personer får möjlighet att genomgå

handledarutbildning.

Studiegången vid socialinstituten måste enligt departementschefen utformas

så, att garantier skapas för att socionomutbildningens karaktär av en sammanhållen,

mot vissa centrala fält inriktad yrkesutbildning, kommer att be\aras.

För socionomexamen på social linje respektive förvaltningslinje bör, förklarar

departementschefen, i enlighet med expertförslaget fordras, att den studerande

dels genomgått godkänd grundkurs, dels förvärvat minst fem betygsenheter i

examensämnena, dels ock fullgjort ett års godkänd studiepraktik. För socionomexamen

på teoretisk linje föreslås krav på dels genomgång av godkänd grundkurs,

dels minst åtta betygsenheter i examensämnena.

Departementschefen tillstyrker ett av socionomutbildningskommittén framlagt

förslag att socionomer som önskar fortsätta sina studier till licentiatexamen

skall få avlägga sådan examen vid universitet och att behörighet att avlägga

filosofie licentiatexamen skall tillkomma den som utöver socionomexamen förvärvat

tre betygsenheter i ett ämne vid filosofisk fakultet.

Den vid socialinstituten bedrivna utbildningen har, förklarar departements
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

chefen, redan nu högskolemässig karaktär. Genom de i propositionen föreslagna

åtgärderna kommer en väsentlig kvalitativ förstärkning av utbildningen att ske

och departementschefen förordar därför i likhet med kommittén och experterna

att socialinstituten erhåller benämningen socialhögskolor.

Departementschefen finner, att den pågående utbyggnaden av utbildningskapaciteten

bör fortsätta samt förordar i enlighet med experternas förslag en

ökning av antalet utbildningsplatser med 30 i Stockholm och 30 i Umeå fr. o. m.

läsåret 1964/65. Den sammanlagda intagningskapaciteten vid socialhögskolorna

skulle härigenom komma att uppgå till 540 platser, fördelade med 180 i Stockholm

och 120 vid var och en av högskolorna i Göteborg, Lund och Umeå. Önskvärdheten

av att utbildningsresurserna utnyttjas fullt effektivt motiverar enligt

departementschefen, att samarbetsnämnden snarast prövar möjligheterna att

anordna elevintagning två gånger per år. En av experterna angiven riktpunkt för

socialhögskolornas intagningskapacitet läsåret 1970/71, nämligen ca 750 platser,

fördelade med 240 i Stockholm, 180 i Göteborg, 180 i Lund och 150 i Umeå,

föreslås ligga till grund för planeringen av nya lokaler för respektive socialhögskola.

I fråga om personalorganisationen anför departementschefen bl. a. följande.

Experternas beräkningar av medelsbehovet till avlöningar synes mig i huvudsak

väl avpassade till den föreslagna utbyggnaden. Jag tillstyrker därför i överensstämmelse

med experternas förslag inrättande av tio nya universitetslektorat

samt fyra nya lektorstjänster i lönegraden A 25. Sålunda bör fr. o. m. den 1 juli

1964 inrättas tre tjänster som universitetslektor i Ao 27 i såväl Stockholm som

Göteborg samt två dylika tjänster i såväl Lund som Umeå. Fr. o. m. samma tidpunkt

bör vid var och en av högskolorna inrättas en tjänst som lektor i Ae 25 för

den prak iskt inriktade undervisningen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att efter förslag av styrelsen för vederbörande högskola fastställa ämnesområden

för tjänsterna som universitetslektor och lektor. De av experterna framlagda

förslagen om inrättande av tjänster som förste konsulent i Ae 25 för den praktiska

utbildningen anser jag mig inte kunna biträda. Jag förutsätter, att samarbetsnämnden

närmare överväger fördelningen av arbetsuppgifter mellan lektorerna

och de nuvarande konsulenterna i Ae21.

I samband med de nuvarande institutens förstatligande tillkom fr. o. m. den

1 juli 1963 en samarbetsnämnd för socialinstituten. Nämnden, som består av en

ordförande och ytterligare en ledamot, tillika sekreterare, samt de fyra rektorerna

vid instituten, har till uppgift att främja en samordning av institutens

verksamhet. I samband med omläggningen av utbildningen torde nämnden få

väsentligt ökade uppgifter. Med hänsyn härtill förordar jag inrättande av en

tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 vid nämnden. Medel för tjänsten bör

beräknas under stockholmshögskolans avlöningsanslag; tjänstinnehavaren bör

tillsättas av samarbetsnämnden. Genom att denna tjänst inrättas bör en avlastning

av det kvalificerade administrativa arbetet vid högskolorna kunna uppnås.

Jag anser mig därför inte kunna biträda experternas förslag om inrättande av en

tjänst som sekreterare i Ae 21 vid var och en av högskolorna.

Departementschefen beräknar vidare bl. a. medel för undervisnings- och examinationsarvoden

samt för förstärkning av högskolornas biträdesorganisation.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

För nästa budgetår föreslår departementschefen en sammanlagd medelsanvisning

till driftkostnader för socialhögskolorna av 3 355 000 kr., vilket är 945 000

kr. mer än vad som anvisats för innevarande budgetår. Anslaget till fortbildning

av socionomer m. m. föreslås uppräknat med 15 000 kr. till 70 000 kr.

Utskottet. Genom att socionomerna kommit att tagas i anspråk för alltmer

kvalificerade arbetsuppgifter har behovet av en kvalitativ förstärkning av

socionomutbildningen vuxit. Samtidigt har efterfrågan på socionomer ökat avsevärt.

Trots att antalet antagna elever vid socialinstituten i det närmaste

fördubblats sedan läsåret 1960/61 är en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten

ofrånkomlig. Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till reformering

och utbyggnad av socionomutbildningen är mot denna bakgrund att hälsa med

tillfredsställelse.

Enligt förslaget skall tiden för såväl de teoretiska studierna som den praktiska

utbildningen utökas. Utbildningens vetenskapliga förankring föreslås bil förstärkt

bl. a. genom inrättande av ett tiotal nya universitetslektorat. Med hänsyn

till den kvalitativa förstärkning av utbildningen som enligt förslaget skulle

komma till stånd förordar departementschefen, att socialinstituten erhåller benämningen

socialhögskolor. Utskottet biträder vad departementschefen sålunda

föreslagit.

I motionerna I: 668 och II: 812, I: 670 och II: 813 samt I: 671 och II. 81o hai

framförts förslag om ökade resurser för forskning inom socialhögskolornas ämnesområden

och om inrättande av forskartjänster vid dessa högskolor. Utskottet

vill med anledning härav framhålla, att utskottet i likhet med motionärerna

finner det angeläget att forskning bedrives inom ifrågavarande ämnesområden.

Vissa av de universitetsämnen inom vilka social grundforskning främst bör

bedrivas synes emellertid, såsom departementschefen framhållit, relativt väl

tillgodosedda i fråga om resurser. Kommittén för utredning rörande riksbankens

jubileumsfond har den 14 april 1964 framlagt förslag rörande fondens handhavande

och utnyttjande. Kommittén förutsätter, att fondens verksamhet till

en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de

verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället

och hos de enskilda människorna. Resurserna för social forskning torde

härigenom komma att ytterligare förstärkas. Vad beträffar den målinriktade sociala

forskningen torde böra erinras om de planer som diskuteras inom socialpolitiska

kommittén på inrättande av ett socialpolitiskt utredningsinstitut. Skulle behovet

av forskning inom något av socialhögskolornas ämnesområden trots hittillsvarande

och planerad aktivitet ej kunna tillgodoses bör det enligt utskottets

mening ankomma på samarbetsnämnden för socialhögskolorna eller vederbörande

universitetsmyndigheter att taga de initiativ i ämnet som må anses påkallade.

Utskottet är således icke berett att tillstyrka bifall till de i motionerna

1: 668 och II: 812, I: 670 och IT: 813 samt I: 671 och II: 815 framförda förslagen

i fråga om forskning inom socialhögskolornas ämnesområden. Utskottet vill i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196.[

detta sammanhang också erinra om sitt uttalande vid föregående års riksdag

(utlåtande nr 110, s. 7), att ändamålet med socionomutbildningen är att ordna

en yrkesutbildning och att det därvid främst gäller att tillgodose samhällets behov

av socionomer, som är lämpliga och väl användbara inom den statliga och

kommunala socialvårdande verksamheten, inom den kommunala förvaltningen

och på anstaltsområdet.

Förslag om inrättande av särskilda konsulenttjänster för den praktiska utbildningen

har framförts i motionerna I: 667 och II: 811 samt 1:671 och II: 815.

Enligt vad utskottet inhämtat torde lektorerna i praktiska ämnen kunna tagas

i anspråk för en del av de arbetsuppgifter, som enligt motionerna borde ankomma

på de föreslagna nya konsulenterna. Enligt utskottets mening bör denna

möjlighet prövas. Utskottet anser sig därför icke böra biträda ifrågavarande

motionsyrkanden. Med hänsyn till att åtskilliga kvalificerade förvaltningsuppgifter

överförts från socialinstituten till den fr. o. m. den 1 juli 1963 inrättade

samarbetsnämnden för socialinstituten och då vid nämnden enligt departementschefens

förslag skulle tillkomma en sekreterartjänst i lönegrad A 23 avstyrker

utskottet även bifall till de i motionerna I: 667 och II: 811 framförda yrkandet

om inrättande av tjänster som sekreterare i A 21 vid socialhögskolorna.

Frågan om vem som skall bestrida kostnaderna för ersättning åt handledare

under studiepraktiken bör bli föremal för förhandlingar. Yrkandet i motionerna

1:667 och 11:811 att dessa kostnader skall bestridas med statsmedel torde därför

icke böra bifallas av riksdagen.

Med anledning av det i motionerna 1:672 och 11:817 framförda förslaget om

krav på minst sex månaders förpraktik för studier vid socialhögskola vill utskottet

framhålla, att även om föregående praktisk erfarenhet i och för sig kan

vara av betydande värde för studier vid socialhögskola så torde kravet likväl

icke fortsättningsvis kunna upprätthållas med den utökning av studietiden som

förutsatts i departementschefens förslag. Det synes heller inte kunna bestridas

att det blir ett gott utnyttjande av praktiken om eleverna har en teoretisk bakgrund,

något som blir fallet beträffande den nu förordade ettåriga studiepraktiken.

Utskottet delar alltså departementschefens uppfattning att för antagning

vid socialhögskola icke bör krävas förpraktik. Såsom föreslagits i departementspromemorian

bör emellertid vid intagning av elever till socialhögskolorna hänsyn

kunna tagas till tidigare anställning inom lämpligt område liksom till kvalificerade

statliga, kommunala eller andra förtroendeuppdrag. Med hänsyn till vad

sålunda upptagits avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:672 och 11:817.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att liksom hittills även sökande

utan studentexamen efter särskild prövning bör kunna få tillträde till socionomutbildning.

Vidkommande det i motionerna I: 666 och II: 814 framförda förslaget att riksdagen

skulle uttala sig för en sådan ämneskonstruktion att socialmedicinen beredes

plats som särskilt examensämne får utskottet framhålla, att det i första

hand bör ankomma på samarbetsnämnden för socialhögskolorna att pröva denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196kfråga.

Utskottet anser sig således icke böra biträda ifrågavarande motionsyrkände.

I motionerna I: 669 och II: 816 har föreslagits att utbildningen vid Skondalsinstitutet

skall anpassas efter de riktlinjer, som dragits upp för socialhögskolorna

Med hänsyn till att Sköndalsinstitutet är en enskild utbildningsanstalt bor de

emellertid ankomma på huvudmannen för institutet att besluta om en eventuell

omorganisation av utbildningen. Utskottet förordar därför att motionerna I: 669

och II: 816 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Vad departementschefen i förevarande proposition i övrigt anfört och foror åt

har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 667 och II: 811, i vad de avser mrattande

av förste konsulenttjänster vid socialhögskolorna, icke må

bifallas av riksdagen;

II. att motionerna I: 671 och II: 815, i vad de avser inrättande

av konsulenttjänster vid socialhögskolorna, icke må bifallas

av riksdagen;

III. att motionerna 1:667 och II: 811, i vad de avser inrättande

av sekreterartjänster vid socialhögskolorna, icke må

bifallas av riksdagen;

IV. att motionerna I: 667 och II: 811, i vad de avser bestridandet

av kostnader för handledarersättning, icke må bifallas

av riksdagen;

V. att motionerna I: 666 och II: 814 icke ma föranleda nagon

riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 668 och II: 812 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna I: 669 och II: 816 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna 1:670 och 11:813 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

IX. att motionerna 1:671 och 11:815, i vad de avser inrättande

av fasta forskartjänster vid socialhögskolorna, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd;

X. att motionerna 1:672 och II: 817 icke må bifallas av

riksdagen;

XI. att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade

riktlinjer för reformering av socionomutbildningen;

XII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:667 och 11:811 samt 1:671

och II: 815, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för social
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964.

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 261 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 293 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 201 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 249 800

Summa kr. 1 013 000

c) till Socialhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 013 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 169 000 kr.;

XIII. att riksdagen ma, med bifall till Kungl. ]YIaj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:667 och 11:811 samt 1:671

och II: 815, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i

Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 195 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 203 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 69 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 147 600

Summa kr. 618 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196U

13

c) till Socialhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 618 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kr.;

XIV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:667 och II: 811 samt I: 671

och II: 815, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan

i Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i

Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 193 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis .. 211 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 70 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 145 600

Summa kr. 623 000

c) till Socialhögskolan i Lund: Avlöningar för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 623 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Lund: Omkostnader för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 130 000 kr.;

XV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:667 och 11:811 samt 1:671

och II: 815, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan

i Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i

Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis .. 193 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj rt, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 147 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 63 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 127 600

Summa kr. 534 000

c) till Socialhögskolan i IJmeå: Avlöningar för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 534 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Umeå: Omkostnader för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 138 000 kr.;

XVI. att riksdagen må till Fortbildning av socionomer m. m.

för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

Stockholm den 28 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 73.

Reservationer

1) av fröken Andersson

2) av herr Staxäng

3) av herr Blidfors

4) av fröken Elmén

5) av herr Nelander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:190 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reformering av socionomutbildningen. a1 i texten