Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 196b/65 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1964-04-02 · 72 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 196b/65 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

196b/65 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Ecklesiastikdepartementet m. m.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 (bilaga 10, punkt 1, s. 16 och 17 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1964) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen för

ecklesiastikdepartementet, som föranledes av vad departementschefen anfört,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till

Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 3 492 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar —

följande.

1) anslagsposten till ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft uppräknas

med 180 000 kr., därav 100 000 kr. för förstärkning av prognos- och planeringsgruppens

resurser;

2) medel beräknas för inrättande av en tjänst som förste kanslisekreterare,

kanslisekreterare eller amanuens i högst Ae 23;

3) medel beräknas för ytterligare en expeditionsvakttjänst i A 7;

4) medel beräknas för omvandling av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 till kontoristtjänst

i Ae 9.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 351 000 kr.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för ecklesiastikdepartementet, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

1 — Bihang till riksdagens protokoll 106i. G sand. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196£

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.............. 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 095 000

3. Arvode bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. 2 100

4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis.................................. 640 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 826 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 874 900

Summa kr. 3 492 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 492 000 kr.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 17), vilket innebär en anslagshöjning med 83 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 373 000

kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning

med 600 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 3 600 000 kr.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 18),

vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kr.

Allmänna kultur- och bildningsändamål

Konst, litteratur, musik m. m.

5:o) Konstnärsstipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 19—27) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 994 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Adolfsson och Lager (1:96) samt den andra inom andra kammaren av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196i

3

herr Hermansson m. fl. (II: 132), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, 1. att

riksdagen skall besluta tillsätta en kulturutredning som tar sikte på mera aktiva

och aktiviserande åtgärder än enbart stipendier och andra stödformer i syfte att

samtidigt tillgodose kulturarbetarnas och samhällets gemensamma intressen och

behov, efter riktlinjer som går ut på att ge konstnärerna (i vidaste mening) fler

arbetsuppgifter samt bättre ersättning för deras högt kvalificerade arbete, 2. att

anslaget till stipendier åt tonsättare i enlighet med Musikaliska akademiens och

Föreningen Svenska tonsättares förslag höjes från 271 000 kr. till 300 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Källqvist och Billman (1:273) samt den andra inom andra kammaren av

fru Gärde Widemar och herr Keijer (II: 316), i vilka hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtitelns

driftbudget anvisa ett reservationsanslag av 2 114 000 kr. till Konstnärsstipendier;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Källqvist och Billman (1:274) samt den andra inom andra kammaren av

fru Gärde Widemar och herr Keijer (II: 315), i vilka hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära särskild utredning rörande åtgärder

från statens sida i syfte att stimulera och underlätta kulturpolitiska insatser från

kommunernas sida;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Ljungberg och herr Risberg (1:327) samt den andra inom andra kammaren

av herr Nordstrandh m.jl. (11:333), i vilka hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen måtte besluta att till Konstnärsstipendier för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 294 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Ljungberg och herr Risberg (I: 332) samt den andra inom andra kammaren

av fröken Karlsson m. fl. (II: 320), i vilka hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att under åttonde huvudtiteln fr. o. m.

budgetåret 1965/66 lämnas en sammanställning över sådan kulturell verksamhet,

vilken administreras genom andra departement;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Fälldin och Gustavsson i Alvesta

väckt motion (II: 578), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om en skyndsam utredning beträffande formerna för en ökad

decentralisering vad gäller såväl kulturstödets centrala administration som dess

geografiska fördelning i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 132, I: 273, I: 274, II: 333, II: 320 och II: 578.

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppdelat på tre anslagsposter,

nämligen en till stipendier åt konstnärer inom måleri m. m. (331 000 kr.),

en till stipendier åt tonsättare (271 000 kr.) och en till stipendier åt konstnärer i

övrigt (612 000 kr.).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Konstnärsstipendierna utgöres av större arbetsstipendier, mindre arbetsstipendier,

resestipendier och stipendier av pensions- eller understödskaraktär. Genom

den för innevarande budgetår beslutade anslagshöjningen möjliggjordes en ökning

av de större arbetsstipendiernas belopp till normalt ca 12 000 kr. och de

mindre arbetsstipendierna till lägst 4 000 kr. och högst 6 000 kr. Övriga stipendier

utgår med belopp enligt vederbörande stipendiemyndighets bestämmande. För

utdelning av stipendier till konstnärer inom måleri m. m. svarar Akademien för

de fria konsterna i samråd med Konstnärernas riksorganisation. Stipendier åt

tonsättare utdelas av Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska

tonsättare. Stipendier åt konstnärer i övrigt utdelas av en i särskild ordning tillsatt

nämnd, konstnärsstipendienämnden, som består av sju ledamöter, förordnade

av Kungl. Maj :t för ett år i sänder. Sex av nämndens ledamöter utses efter

förslag av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.

Akademien för de fria konsterna har föreslagit att för stipendier åt konstnärer

inom måleri m. m. för nästa budgetår anvisas sammanlagt 680 550 kr., vilket

innebär en höjning av ifrågavarande anslagspost med 349 550 kr. I första hand

förordar akademien en ökning av antalet arbetsstipendier (sammanlagd medelsanvisning

nu 276 000 kr., varav för större arbetsstipendier 240 000 kr. och för

mindre 36 000 kr.). Vidare har akademien förordat bl. a. införandet av en ny

form av stipendier, långtidslegat. Beträffande denna stipendieform har akademien

anfört följande.

Akademien finner det också angeläget att vidhålla kravet på en form av konstnärsstipendier,

som av förslagsställaren, Konstnärernas riksorganisation, benämns

långtidslegat. Dessa långtidslegat, förslagsvis på 6 000 kr., och löpande efter vederbörlig

prövning upp till 15 år, skulle åt sina innehavare kunna skänka ett

visst mått av ekonomisk trygghet. De skulle icke förbehållas äldre konstnärer

utan även kunna utgå till väl kvalificerade yngre konstnärer, som är i behov av

ett sådant stöd. Antalet stipendier bör icke understiga 100. Även om hela det

erforderliga beloppet icke på en gång kan ställas till konstlivets förfogande, bör

dock denna typ av stipendier snarast förverkligas. För budgetåret 1964/65 hemställer

akademien, att ett belopp av 200 000 kr. måtte anslås för ändamålet.

Musikaliska akademien har efter samråd med Föreningen Svenska tonsättare

föreslagit att anslaget till stipendier åt tonsättare höjes från 271 000 kr. till

300 000 kr.

Departementschefen säger sig dela stipendiemyndigheternas uppfattning att

det statliga stödet i form av stipendier till de konstnärligt verksamma även med

de senaste årens utveckling på området ännu inte tillgodoser föreliggande behov.

För nästa budgetår förordar departementschefen en fortsatt utbyggnad av stipendiestödet

på tre olika vägar, nämligen genom att öka antalet stipendier, genom

att infoga nya konstnärs grupp er i stödet och slutligen genom att införa en

ny stöd- eller stipendietyp, konstnärsbelöningar, för högt förtjänta konstnärer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196 Jf

5

För detta anslags vidkommande föreslår departementschefen för nästa budgetår

en höjning med 780 000 kr. Departementschefen föreslår därvid att även

författare och översättare blir berättigade till konstnärsstipendier.

Vidare förordar departementschefen att konsthantverkare och kvalificerade

formgivare fr. o. m. nästa budgetår skall räknas såsom tillhörande

gruppen konstnärer i övrigt.

Beträffande frågan om författarnas och översättarnas inkluderande i stipendiesystemet

framhåller departementschefen följande.

»De litterära yrkesutövarna torde inte genom författarfondens konstruktion ha

blivit helt likställda med övriga konstnärsgrupper i fråga om möjligheterna till

arbetsstipendier. Genom biblioteksersättningsanslaget tillerkänns de litterära

yrkesutövarna en ekonomisk gottgörelse av samhället för den konsumtion av

deras verk, som äger rum genom de offentliga bibliotekens fria utlåning. Uppdelningen

av biblioteksersättningen på individuell gottgörelse åt författarna, baserad

på lånefrekvensen, och tillskott till en gemensam fond för kollektiva ändamål har

varit gällande alltsedan ersättningssystemet infördes fr. o. m. budgetåret 1954/55.

Syftet med en sådan disposition av anslaget är att så rättvist som möjligt fördela

de anslagna medlen och att även tillgodose de författare, som inte lyckats uppnå

någon större försäljning eller utlåning av sina verk. Man kan därför med skäl

betrakta även den del av biblioteksersättningen, som författarfondens styrelse

disponerar som en gemensam fond, som en del av författarnas individuella ersättning

för bokutlåningen. Denna synpunkt har också varit vägledande för den

stipendie- och understödsverksamhet, som bedrivits av fondstyrelsen och som

sålunda huvudsakligen fått gälla allmänt inriktade, främst socialt motiverade

stödåtgärder. Hittills har också förhållandevis små belopp anslagits av fondens

medel för stipendier, motsvarande de större arbetsstipendierna, till de aktivt

arbetande inom författar- och översättarkåren. Med dessa utgångspunkter har

jag, när det gällt att tillmötesgå kravet på ett ökat antal stipendier för denna

grupp, funnit det följdriktigt att föreslå medel under anslaget till konstnärsstipendier

i stället för att föreslå ett tillskott till författarfonden.»

Under anslaget till konstnärsstipendier kommer med den för nästa budgetår

förordade höjningen att anvisas sammanlagt 1 994 000 kr. I fråga om fördelningen

av anslagsmedlen på de olika konstnärsgrupperna förordar departementschefen,

att till arbetsstipendier åt författare och översättare anvisas 360 000 kr.

Hela det föreslagna beloppet bör enligt departementschefen utgå i form av större

arbetsstipendier enligt samma grunder, som gäller för sådana stipendier för

andra konstnärsgrupper. Medelsanvisningen avser att möjliggöra utdelning av

30 större arbetsstipendier. Departementschefen betonar, att stipendieanslaget i

denna del bör få samma tillämpningsområde som det nuvarande anslaget till

meritstipendier åt författare av hög litterär förtjänst.

Departementschefen är icke beredd att tillstyrka någon höjning av nuvarande

anslagsmedel till stipendier åt tonsättare, utan förordar att för ändamålet anvisas

oförändrat anslagsbelopp, 271 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

För gruppen konstnärer inom måleri m. m. förordas, att den nuvarande medelsanvisningen

höjes med ett belopp motsvarande 10 större arbetsstipendier,

vilket innebär en ökning av den för ändamålet avsedda anslagsposten med

120 000 kr. till b51 000 kr. Det föreslagna beloppet förutsattes även kunna inrymma

av akademien begärda medel för stipendiatverksamliet i samband med

de ateljérättigheter som förvärvats i konstnärsstaden i Paris. Slutligen förordar

departementschefen beträffande gruppen konstnärer i övrigt en höjning av nu

anvisat belopp med 300 000 kr. till 912 000 kr.

I övrigt framhåller departementschefen bl. a. följande.

Arbetsstipendierna till författare och översättare synes lämpligen böra utdelas

av styrelsen för Sveriges författarfond, som bäst torde kunna bedöma urvalet

med hänsynstagande till den övriga stipendie- och understödsverksamhet, som

fondstyrelsen bedriver. Konstnärsstipendienämnden, som utdelar stipendier till

gruppen konstnärer i övrigt, bör med anledning av förslaget, att konstnärer på

konsthantverkets område fr. o. m. nästa budgetår skall inräknas i denna grupp,

förstärkas med ytterligare en ledamot, som representerar den numera till Konstnärliga

och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd anslutna Föreningen Konsthantverkare

och Industriformgivare.

Enligt de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna för konstnärsstipendienämnden

skall kostnaderna för nämndens verksamhet bestridas från åttonde

huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Med anledning av de förslag, som framförts från Akademien för de fria

konsterna och Musikaliska akademien angående ersättning, i förekommande fall

även för resor, till ledamöter av de nämnder, som inom akademierna handlägger

ärenden rörande fördelningen av stipendierna, anser jag mig böra förorda, att

även i dessa fall förekommande ersättningsbelopp bestrides ur åttonde huvudtitelns

kommittéanslag. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

de ytterligare föreskrifter, som bedömes erforderliga i fråga om dessa ersättningar

och om stipendiemyndigheternas sammansättning.

I enlighet med vad som nu gäller, torde det ävenledes böra ankomma på

Kungl. Maj:t att efter hörande av stipendiemyndigheterna på området besluta

om den för varje stipendieberättigad grupp lämpligaste fördelningen av de anvisade

stipendiemedlen mellan större arbetsstipendier och övriga stipendietyper.

Frågan om konstnärsbelöningar redovisas närmare under nästföljande anslagspunkt.

Utskottet. De av departementschefen för nästa budgetår i olika hänseenden

förordade förstärkningsåtgärderna på kultursektorn ansluter till det under

de senaste budgetåren skisserade kulturpolitiska handlingsprogrammet. Som

bekant innefattar detta fyra huvudpunkter: för det första utbildningsstöd åt

blivande konstnärliga yrkesutövare — exempelvis genom ökade studiesociala

förmåner och förstärkning av undervisningsresurserna —, för det andra utbyggnad

av stipendiestödet åt redan verksamma konstnärliga yrkesutövare, för

det tredje insatser för att öka den offentliga konsumtionen av konstnärlig produktion

— främst genom förstärkning av beställnings- och inköpsanslag — och

för det fjärde en breddning av kulturmiljön, en förbättring av den kulturför
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196Jj.

7

medlande verksamheten över huvud taget, exempelvis genom ökat stöd till

teatrar, bibliotek, museer och liknande institutioner med kulturförmedlande uppgifter.

Stödet för nästa budgetår förutsättes i väsentlig mån ske enligt tidigare prövad

ordning. Under förevarande anslag till konstnärsstipendier förordas höjningar

av anslagsmedlen och utvidgning av stipendiestödet till nya grupper, vilket

utskottet hälsar med tillfredsställelse. Den kontinuerliga uppräkningen av anslaget

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader fortsätter likaså. Ett

särskilt anslag till Bidrag till teaterverksamhet m. m. förebådas, avsett att till

viss del ersätta bidragsgivningen via lotterimedelsfonden för innevarande budgetår

till bl. a. den fasta teaterverksamheten. Ett särskilt anslag föreslås uppfört

på riksstaten till bidrag till särskilda kulturella ändamål i stället för bidragsgivningen

ur lotterimedelsfonden till ändamål av mera tillfällig art. Arkiv, bibliotek

och museer får ytterligare medel till förfogande vid bifall till vad departementschefen

förordat.

Härutöver förordar departementschefen emellertid en påbyggnad av det nuvarande

stipendiestödet genom att för nästa budgetår föreslå tillkomsten av ett

särskilt riksstatsanslag till konstnärsbelöningar, utgörande garantirum, som i

princip avses gälla på livstid. Sistnämnda stödform synes utgöra ett delvis

nytt moment i kulturstödsprogrammet. Utskottet återkommer härtill vid redovisningen

av sitt ställningstagande till Kungl. Maj:ts förslag under nästkommande

anslagspunkt.

Vad beträffar förevarande anslag till konstnärsstipendier föreslås i statsverkspropositionen

dels en ökning av antalet stipendier, dels en utvidgning av

stipendiestödet till författare och översättare samt konsthantverkare och kvalificerade

formgivare. Vad departementschefen härvidlag förordat för nästa budgetår

finner utskottet vara väl avvägt. Utskottet tillstyrker därför att anslaget

för nästa budgetår uppräknas med föreslaget belopp, 780 000 kr. Härav följer

att utskottet icke är berett att förorda bifall till yrkandena vare sig i motionerna

1:96 och 11:132 om en höjning av beloppet till stipendier åt tonsättare

med 29 000 kr. eller i motionerna 1:273 och 11:316 om en ytterligare ökning

utöver vad departementschefen förordat av 120 000 kr. till arbetsstipendier

åt konstnärer inom måleri m. m. Inte heller är utskottet berett att biträda

förslaget i motionerna 1:327 och 11:333 om ytterligare medel för inrättande

av ett ökat antal arbetsstipendier samt införande av ett antal meritstipendier.

I vissa av de motioner som utskottet hänfört till denna anslagspunkt har

påyrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle hemställa om utredningar i

olika hänseenden. Sålunda förordas i de förut nämnda motionerna 1:96 och

II: 132 en allmän kulturutredning. Ehuru skäl talar för att en sådan utredning

bör komma till stånd — den bör dock vara förutsättningslös — har utskottet

icke ännu funnit tiden mogen härför. Erfarenheterna från de senaste årens

stödåtgärder i olika former synes sålunda först böra avvaktas innan ställning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

tages till en sådan utredning. Utskottet avstyrker alltså bifall till nämnda

motioner i här berört avseende.

I motionerna 1:274 och 11:315 samt 11:578 begäres i olika avseenden utredningar,

som ytterst syftar till decentralisering av kulturstödet. Denna fråga

har otvivelaktigt stor betydelse från kulturpolitisk synpunkt. Den tidigare

berörda allmänna kulturutredningen synes, när tiden kan anses mogen för att

en sådan bör komma till stånd, böra omfatta också problemställningar som beröres

i här nämnda motioner. I avvaktan på en dylik utredning synes problemen

emellertid böra uppmärksammas av berörda konstnärsorganisationer och den

inom ecklesiastikdepartementet inrättade särskilda kulturavdelningen.

I motionerna 1:332 och 11:320 yrkas på en särskild riksdagsskrivelse med

hemställan om att under åttonde huvudtiteln fr. o. m. budgetåret 1965/66 lämnas

en sammanställning över sadan kulturell verksamhet som administreras

genom andra departement än ecklesiastikdepartementet. Om åtgärden visar

sig tekniskt genomförbar finner utskottet att en kort sådan redovisning, innefattande

olika anslags användning och föreslagen medelsanvisning, som i så

fall lämpligen kan intagas i den inledande översikten vid anmälan av åttonde

huvudtiteln, bör närmare övervägas av Kungl. Maj:t. I den mån medlen för

här berörd kulturell verksamhet icke specialdestinerats, synes redovisningen

lämpligen kunna omfatta användningen av sådana medel under det senast

förflutna budgetåret. Utskottet biträder i allt väsentligt motionerna I: 332 och

11:320.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet, som i övrigt icke har något

att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,

I. att motionerna I: 96 och II: 132, i vad de avser ytterligare

stipendier åt tonsättare, icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:273 och 11:316, i vad de avser ytterligare

arbetsstipendier åt konstnärer inom måleri m. m., icke

må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:327 och 11:333, i vad de avser ett

stödsystem uppbyggt på dels ett ökat antal arbetsstipendier

och dels inrättande av meritstipendier, icke må av riksdagen

bifallas;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 96 och II: 132, I: 273 och

II: 316 samt I: 327 och II: 333, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, till Konstnärsstipendier för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 1 994 000 kr.;

V. att motionerna I: 96 och II: 132, i vad de avser en kulturutredning,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna 1:274 och 11:315 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196J/.

9

VII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 332 och

II: 320, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t

närmare överväger att under åttonde huvudtiteln, därest så

visar sig tekniskt genomförbart, jämväl lämna en kortfattad

sammanställning över bidragsgivningen till sådan kulturell

verksamhet, som administreras genom andra departement än

ecklesiastikdepartementet;

VIII. att motionen 11:578 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

6:o) Konstnärsbelöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 0, s. 27—30) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Adolfsson och Lager (I: 96) och den andra inom andra kammaren av herr

Hermansson m.fl. (II: 132), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

skall besluta att i enlighet med förslaget från Akademien för de fria konsterna

och Konstnärernas riksorganisation långtidslegat instiftas och att 200 000 kr.

anslås för ändamålet för budgetåret 1964/65;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Källqvist och Billman (1:273) och den andra inom andra kammaren av

fru Gärde Widemar och herr Keijer (II: 316), i vilka hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen måtte under åttonde huvudtitelns driftbudget a) till Konstnärslegat

(nytt anslag) för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kr., b) avslå Kungl. Maj:ts förslag om ett förslagsanslag av 300 000 kr.

till Konstnärsbelöningar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson (1:396) och den andra inom andra kammaren av herr Wahlund

(II: 492), i vilka hemställts att riksdagen måtte I. vid sin behandling av förevarande

punkt godkänna a) att som kvalifikationsgrund för erhållande av konstnärsbelöningar

skall gälla endast de konstnärliga insatserna, b) att för reducering

av konstnärsbelöningar skall räknas högst en tredjedel av mottagarens egna inkomster,

c) att hänsyn i förekommande fall skall kunna tagas till inkomsterna

under löpande inkomstår i stället för till inkomsterna under föregående år,

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad i övrigt i motionerna anförts,

samt III. till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 600 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson väckt motion (II: 191), i

vilken hemställts att riksdagen måtte I. i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

besluta om a) 25 konstnärsbelöningar, b) om regler för detta konstnärsstöd i

huvudsaklig överensstämmelse med i motionen angivna riktlinjer, II. till Konstnärsbelöningar

anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196It

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 132, I: 273, II: 492 och II: 191.

Departementschefen säger sig ha funnit att en värdefull komplettering och

förstärkning av det nuvarande stipendiestödet skulle kunna åstadkommas genom

införande av en ny typ av stipendier åt högt förtjänta konstnärer. Dessa nya

stipendier, för vilka föreslås benämningen konstnärsbelöningar, bör

enligt departementschefen ersätta de nuvarande meritstipendierna åt författare

av hög litterär förtjänst. Belöningarna bör enligt departementschefens förslag

utgå för särskilt framstående konstnärliga insatser och vara tillgängliga för alla

de konstnärsgrupper, som redan nu och i enlighet med departementschefens förslag

för nästa budgetår kan erhålla konstnärsstipendier. I motsats till de nuvarande

meritstipendierna åt författare — för vilket ändamål nu finnes disponibelt

ett belopp av 100 000 kr. — bör belöningarna inte vara engångsutmärkelser utan

i princip utgå under innehavarens återstående livstid.

Departementschefen förordar en sådan utformning av dessa konstnärsbelöningar,

att de enligt hans mening skall kunna fylla en dubbel uppgift. Belöningarna

bör, framhålles det, utgöra en hedersbevisning och en utmärkelse för

gjorda konstnärliga insatser men därjämte innefatta en av samhället garanterad

inkomst- och pensionsförstärkning. Departementschefen utvecklar i övrigt sitt

förslag på följande sätt.

»Mitt förslag bygger på den förutsättningen, att belöningarna verkligen

skall få betydelse som en trygghetsgaranti. Samhällets erkänsla för en betydande

konstnärlig gärning bör enligt min mening också berättiga till ett

effektivt ekonomiskt stöd — där ett sådant behövs — och ge den trygghet och

säkerhet i yrkesutövningen, som anses naturlig för andra grupper i samhället.

Belöningarna bör därför vara så avvägda, att innehavarna verkligen uppnår en

inkomst- och pensionsnivå, som kan anses rimlig även med hänsyn till för andra

yrkesgrupper gällande ekonomiska förhållanden. Det direkta penningbidrag, som

belöningarna innefattar, bör emellertid vara behovsprövat och föreslås sålunda

utgå i fast relation till innehavarnas övriga inkomster.

Med den avsedda konstruktionen kan belöningarna fylla även ett annat

syfte, nämligen att i viss utsträckning motverka de ojämnheter i ekonomisk

standard olika konstnärer och konstnärsgrupper emellan, som aldrig kan undvikas,

så länge inkomsterna av konstnärlig verksamhet i hög grad regleras av

marknadsmässiga förhållanden. Alla konstarter har inte lika möjligheter att

göra sig gällande i den fria marknadens former. Konstnärliga yrkesutövare, som

vinner kritikens och allmänhetens erkännande, kan visserligen ofta för en tid

räkna med relativt goda inkomster. I många fall förblir inkomstutsikterna ändå

ytterst osäkra. Det är därför inte ovanligt att konstnärer, trots mycket betydande

och allmänt erkända insatser, aldrig får möjlighet att helt ägna sig åt sin

konstnärliga verksamhet utan i stället tvingas till andra arbetsfält för att säkra

sin försörjning. Förutom att belöningarna i dessa fall kan erbjuda en ekonomisk

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

11

grund för fortsatt konstnärligt arbete kan de även i någon mån ersätta de

bristande möjligheter som konstnärernas osäkra inkomstförhållanden leder till

när det gäller att bygga upp ett betryggande pensionsskydd. Även med de nya

möjligheter, som den allmänna tilläggspensioneringen skapar härvidlag, blir pensionsförhållandena

i många fall otillfredsställande. Konstnärens faktiska inkomst

består kanske under många år till betydande del av arbetsstipendier eller annan

typ av icke pensionsgrundande inkomst.

Som redan nämnts bör konstnärsbelöningar — i form av garantirum — utgå

till personer, som genom konstnärlig verksamhet gjort mycket betydande insatser

inom svenskt kulturliv, vare sig insatserna bestått i skapande av litterära

eller konstnärliga verk, uppträdande som utövande konstnär eller i annan form.

Den konstnärliga insatsen bör alltså i första hand vara avgörande vid utseende

av belöningsinnehavare. Samtidigt synes emellertid vid val mellan i stort sett

lika meriterade kandidater hänsyn böra tagas även till behovssynpunkten.

Förslaget att konstnärsbelöningen skall innefatta en inkomstgaranti innebär,

att penningbidrag kommer att utgå endast i de fall, när belöningsinnehavarens

årsinkomst understiger en viss nivå. Belöningarna bör göras värdebeständiga

genom att beräknas på grundval av det basbelopp, som jämlikt lagen den 25 maj

1962 om allmän försäkring gäller vid ingången av det budgetår, för vilket belöningen

skall utgå. Detta basbelopp är nu, från januari 1964, 4 800 kr. Som

belöningsinnehavarens årsinkomst skall därest innehavaren ej annat visar anses

den av taxeringsnämnd vid senast avslutade taxering i avseende på statlig inkomstskatt

sammanräknade nettoinkomsten med avdrag för däri ingående konstnärsbelöning.

Överstiger denna årsinkomst ett belopp motsvarande fem gånger

nyssnämnda basbelopp — för närvarande således 24 000 kr. — skall penningbidrag

ej utgå till belöningsinnehavaren. Under denna inkomstgräns skall sådant

penningbidrag utgå, att belöningsinnehavarens årsinkomst jämte konstnärsbelöning

sammanlagt uppgår till ett belopp motsvarande fem gånger nämnda basbelopp;

belöning må dock aldrig överstiga fyra basbelopp, dvs. för närvarande

19 200 kr.»

Departementschefen föreslår, att 25 konstnärsbelöningar av här angivet slag

inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Innehavarna av belöningarna bör enligt departementschefen

utses av Kungl. Maj:t efter förslag av de myndigheter, som har

att utdela konstnärsstipendier. Dessa instanser synes ha den rätta förankringen

och kompetensen att var och en på sitt område föreslå ett antal kandidater för

det slutliga urvalet, framhåller departementschefen. Belöningarna förutsätts

inte bli fast kvoterade på olika konstnärsgrupper, även om givetvis en rimlig

fördelning bör eftersträvas. Till sitt stöd vid denna fördelning och vid det slutliga

personvalet har Kungl. Maj:t ett kompetent rådgivande organ i den inom

ecklesiastikdepartementet arbetande kulturpolitiska rådgivargruppen, påpekar

departementschefen.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

i övrigt kan anses erforderliga med anledning av förslaget. I detta sammanhang

framhålles, att departementschefen redan vid uppgörande av förslaget förutsatt,

att konstnärsbelöningarna skall få karaktären av skattepliktig inkomst men att

de däremot inte torde komma att utgöra pensionsgrundande inkomst enligt lagen

om allmän försäkring.

I särskilda, till statsutskottet ingivna framställningar har styrelserna för Sveriges

författarfond och för Fria litterära yrkesutövares centralorganisation

(FLYCO) samt Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

(KLYS) lämnat synpunkter på bl. a. de föreslagna konstnärsbelöningarna.

Styrelsen för författarfonden understryker att konstnärsbelöningarna inte

minst medför en förbättring av mottagarnas pensionsförhållanden. Beträffande

belöningarnas konstruktion ger styrelsen sitt stöd åt motionen II: 191.

FLYCO.s styrelse hävdar att det vore lyckligast om konstnärsbelöningarna

finge utgå ograverade. Om en reduktionsregel inte kan undgås säger sig styrelsen

helt stödja de i särskilda motioner framlagda reduktionsreglerna. Vad beträffar

frågan om utdelningen av konstnärsbelöningarna skulle det enligt FLYCO :s

mening vara naturligt, om de olika konstnärsgrupperna inom ramen för KLYS

eller en särskild nämnd finge själva diskutera sig fram till en rimlig fördelning

av belöningarna.

KLYS betonar konstnärsbelöningarnas roll som trygghetsskapande åtgärd,

speciellt med tanke på ålderdomen. Organisationen betraktar därvid 25 konstnärsbelöningar

som en ringa början. Vid valet av dessa 25 bör hänsyn tagas till

vederbörandes ekonomiska omständigheter och endast sådana konstnärer ifrågakomma,

för vilka inkomstgarantin verkligen skulle betyda ökad trygghet, framhåller

KLYS.

Att avslå Kungl. Maj:ts förslag vore enligt organisationen olyckligt. KLYS

förordar livligt, att den föreslagna inkomstgarantin introduceras som en ny form

för kulturstöd men understryker samtidigt nödvändigheten av att bestämmelserna,

speciellt när det gäller reduceringsregeln, radikalt omarbetas. I sistnämnda

avseende ger KLYS sitt förord för förslaget i detta avseende i motionerna I: 396

och 11:492. KLYS uttrycker sin oro inför den föreslagna procedurordningen

beträffande urvalet av belöningsinnehavare, som enligt KLYS är ägnad att snedvrida

nomineringsförfarandet. Avsikten med förslaget är, framhåller KLYS, tydligen

den, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att avväga fördelningen av

belöningsrummen mellan olika konstnärskategorier. Härigenom skulle emellertid

de fyra korporationerna frestas att av omsorg om det egna klientelet var och en

föreslå så förnäma och konkurrenskraftiga namn, att syftet med anslaget, sådant

KLYS vill fatta det, förfelas. Enligt KLYS’ mening bör utdelandet ske efter förslag

från ett för alla kulturarbetarorganisationer gemensamt organ (alternativt

från en av de fyra stipendieutdelande korporationerna utsedd gemensam nämnd).

Kulturarbetarnas egna organisationer sägs vara mogna att själva företa den

nödvändiga avvägningen mellan olika konstnärskategoriers intressen. Detta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196h

13

framginge därav, att KLYS’ egen konstnärsstipendienämnd utdelar de konstnärsstipendier

som skall fördelas mellan konstnärer tillhörande gruppen »konstnärer

i övrigt», ett system som hittills hade fungerat tillfredsställande.

Utskottet. Som framgått av det föregående förutsättes departementschefens

förslag om konstnärsbelöningar fylla en dubbel uppgift, nämligen att vara en

hedersbevisning och samtidigt en garanterad inkomst- och pensionsförstärkning,

en trygghetsgaranti.

Det skall enligt departementschefen vara fråga om mycket betydande insatser

inom svenskt kulturliv som genom konstnärsbelöningen skall premieras. Vid

val mellan i stort sett lika meriterade kandidater skall hänsyn också tagas till

behovssynpunkten.

Även i ett annat avseende är konstnärsbelöning behovsprövad, nämligen då

det gäller själva penningbidraget i det enskilda fallet. Bidragets storlek förutsättes

nämligen utgå i fast relation till innehavarens övriga inkomster. Belöningen

skall vara värdebeständig i den bemärkelsen, att den beräknas på grundval

av den allmänna försäkringens basbelopp, f. n. 4 800 kr. Belöningen får

som tidigare redovisats uppgå till i dagens värde högst 19 200 kr. eller fyra

gånger basbeloppet. Överstiger å andra sidan vederbörandes årsinkomst 24 000

kr., d. v. s. fem basbelopp, utgår icke någon konstnärsbelöning.

Antalet konstnärsbelöningar föreslås bli maximerat, för nästa budgetår till

ett antal av 25.

De föreslagna konstnärsbelöningarna kan synas aktualisera frågan, ofta ställd

och besvarad på olika sätt i den allmänna debatten, vad som konstituerar

de speciella stödformerna till konstnärerna, konstskaparna. Man kan för att

förenkla frågeställningen å ena sidan hävda att det är samhällets skyldighet

att understödja konstnärerna i deras många gånger föga välbetalda hantering.

Det ligger i deras gärning ofta ett betydande riskmoment, okänt för de flesta

andra människor med fast anställning. För dessa risker som är förenade med

deras arbete skulle konstnärerna kompenseras genom samhällets försorg. »Riskpremierna»

skulle möjliggöra deras kulturskapande. Men man kan å andra

sidan hävda samhällets skyldighet att betala konstnärerna för deras faktiska

insatser för att därigenom tillgodose det behov som »kulturkonsumenterna»

tänkes vilja göra anspråk på. Utskottet avser här inte att ta ställning till vilketdera

betraktelsesättet som ytterst och principiellt är det rimligaste. Det finns

exempel på båda i det statliga kulturprogrammet. Däremot kan det konstateras,

att de föreslagna konstnärsbelöningarna svarar emot båda målsättningarna

i en konstruktion: å ena sidan finns där trygghetsgarantin, å andra

sidan synpunkten att framstående konstnärer med rätta kan göra anspråk på

betalning för väl utfört arbete. Enligt utskottets mening ligger ett verkligt positivt

moment i förslagets karaktär av pensionsgaranti för de konstnärer som skulle

få del av »konstnärsbelöningarna». Det är nämligen alldeles uppenbart, att just

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

konstnärerna i dag — trots den allmänna tjänstepensioneringens införande —

när deras yrkesverksamhet upphör eller väsentligt minskar är i särskilt hög

grad utan pensionsstöd. Även de som principiellt stödjer kravet på individuell

ersättning efter prestation borde enligt utskottet kunna acceptera tanken på cn

pensionsgaranti åt de konstnärer, som gjort aktningsvärda insatser i kulturskapandet.

Det är naturligtvis alltid en avvägningsfråga hur generös man vill och kan

vara vid bestämmandet av konstnärsbelöningarnas storlek. Att inkomstläget

varierar kraftigt bland konstnärerna synes klart. Fördenskull kan det synas

rimligt att använda ett bidragsinstitut som svarar emot dessa variationer i inkomstläget.

Att komma bort från den behovsprövning »en gång för alla» som

mer eller mindre torde förknippas med ett fixt bidragsbelopp synes angeläget.

Det har i några av de motioner som väckts i anslutning till förevarande punkt —

I: 396 och II: 492 samt II: 191 — påpekats, att en inkomst av 24 000 kr. kunde

tänkas vara alldeles för låg för vissa av de konstnärer, som gjort betydande insatser

inom svenskt kulturliv. Belopp av den storleksordningen och reduktionsregelns

inverkan kunde också tänkas göra vederbörande konstnär benägen att

avstå från att omsätta sin produktion i pengar. En jämkning av egna inkomsters

påverkan på den statliga belöningens storlek kunde förutsättas verksamt motverka

bl. a. en sådan tendens. Även om sådana synpunkter givetvis inte får

överdrivas ligger det enligt utskottets mening en del däri. Utskottet, som inte

är berett att nu förorda en jämkning i reduktionsregeln för egen inkomst på

sätt förordas i förutnämnda motioner och därför avstyrker bifall till dessa

motioner i här berört hänseende, får emellertid framhålla, att utskottet utgår

från att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer upp de erfarenheter rörande

reduktionsregelns effekt, som ernås, och att Kungl. Maj:t därvid föreslår de

ändringar i systemet, som kan bedömas påkallade.

I sammanhanget torde böra beröras det förslag som gjorts i motionerna

I: 396 och II: 492 av innebörd, att vid reduktionsregelns tillämpning hänsyn

borde tagas till belöningsinnehavarens inkomst under löpande inkomstår i stället

för den taxerade nettoinkomsten avseende ett tidigare inkomstår. Utskottet

vill här erinra om att den av departementschefen förordade regeln skall gälla

endast »om innehavaren ej annat visat». Fall av ömmande beskaffenhet kan

förekomma där den enskilde vill göra gällande att hans aktuella inkomstläge

skiljer sig från det han taxerades för vid en tidigare tidpunkt. För sådana fall

förutsätter utskottet att regeln tillämpas så generöst och så smidigt som möjligt.

Utskottet utgår från att syftet med motionerna 1:396 och 11:492, såvitt

nu är i fråga, därmed kommer att kunna tillgodoses, varför motionerna i denna

del inte synes påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Vad gäller den andra frågan, förfarandet vid utdelningen av konstnärsbelöningarna,

har departementschefen, som framgått av det föregående, förordat,

att Kungl. Maj:t med stöd av den kulturpolitiska rådgivargruppen inom eckle
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

15

siastikdepartementet och efter förslag av de myndigheter, som har att utdela

konstnärsstipendier, skulle utse innehavare av konstnärsbelöningar. Vissa av

de konstnärsorganisationer som till utskottet direkt redovisat sina synpunkter

på konstnärsbelöningarna har gjort uttalanden av yttersta innebörd, att avvägningen

av fördelningen av belöningsrummen mellan olika konstnärsorganisationer

vore så svår att göra för Kungl. Maj:t med det föreslagna förfarandet,

att ansvaret för denna avvägning helst borde ligga centralt hos ett gemensamt

organ för berörda konstnärsorganisationer. Detta organ borde sedan hos Kungl.

Maj:t direkt föreslå lämpliga kandidater till belöningarna.

Med anledning av dessa organisationers synpunkter, ytterligare redovisade

inledningsvis, vill utskottet framhålla, att man uppenbarligen måste hålla i minnet

att det här gäller att mot varandra söka värdera framstående företrädare för

konst, musik, författarskap etc. Problemet är utan tvivel svårlöst. Utskottet vill

för sin del rekommendera, att Kungl. Maj:t söker uppnå största möjliga samarbete

med konstnärsorganisationerna. Lämpligast vore att dessa själva för

ifrågavarande samarbetsobjekt konstituerade en särskild gemensam delegation

eller liknande med uppgift att efter avvägning föreslå lämpliga kandidater till

belöningarna. Det slutliga valet bör ligga hos Kungl. Maj:t, då det principiellt

— om problemet ställes — bör gälla, att beslut bör fattas med hänsyn till den

enskilde individen och inte enbart på grupptillhörigheten.

Utskottet övergår nu till att redovisa sitt ställningstagande till de motionsförslag,

som syftar till att ersätta konstnärsbelöningarna med annan stödform

av långtidskaraktär. I motionerna 1:96 och II: 132 föreslås inrättande av långtidslegat.

Ehuru det inte direkt utsäges har utskottet likväl utgått från att

legaten vore avsedda att ersätta snarare än enbart komplettera konstnärsbelöningarna.

Utskottet har fördenskull behandlat motionerna i anslutning till förevarande

punkt. Motionerna 1:273 och 11:316 innehåller förslag om ett nytt

anslag, benämnt Konstnärslegat. I motionerna yrkas tillika avslag på förslaget

om konstnärsbelöningar. Förslagen har i båda fallen fördelar. Trots att legaten

innebär förstärkningar av statens kul turstöd jande verksamhet och en betydande

trygghet för de konstnärer som skulle bli delaktiga av dem har utskottet

likväl vid sin jämförelse mellan denna form av bidrag och de föreslagna konstnärsbelöningarna

funnit, att de senare har fördelar som de förra inte kan

framvisa. Livsvaraktigheten och pensionskaraktären synes vara de viktigaste.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna 1:96 och 11:132 samt 1:273 och

11:316 såväl i fråga om anslagskonstruktionen som beträffande de belopp,

som föreslagits utgå för bidragsformerna i fråga.

I motionerna 1:396 och 11:492 samt 11:191 har i anslutning till de förslag

om jämkningar i reduktionsregeln för egen inkomst som där framförts med

avseende på konstnärsbelöningar föreslagits anvisande i förra fallet av 600 000

kr. och i det senare fallet av 390 000 kr., d. v. s. 300 000 respektive 90 000 kr.

mer än vad Kungl. Maj.t föreslagit för nästa budgetår. Utskottet vill erinra om

att det bär är fråga om ett förslagsanslag, som följaktligen kan överskridas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

om de förordade 25 belöningarna behöver utgå med ett högre belopp än, för

att ta ett tänkt genomsnitt, 12 000 kr. per belöning. Att innan anslaget stabiliserats

beräkna ett belopp som någorlunda förmår avspegla det faktiska behovet

synes ogörligt. Då möjligheten till legalt överskridande finns, saknas enligt

utskottet anledning att här fixera beloppet till annan anslagssumma än den

Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför bifall

till ifrågavarande motionsförslag.

I motionerna 1:396 och 11:492 har yrkats, att enbart de konstnärliga kvalifikationerna

borde vara avgörande vid utseende av belöningsinnehavare. Som

framgått av det föregående har departementschefen förutsatt, att denna kvalifikationsgrund

skulle vara den primära. Vid val mellan i stort sett lika meriterade

kandidater borde hänsyn emellertid tagas även till behovssynpunkten.

Utskottet finner inte anledning frångå departementschefens förslag på denna

punkt. Den i motionerna uttryckta oviljan mot en behovsavvägning torde också

kunna minskas efter hand som konstnärsbelöningarna eller deras framtida motsvarighet

växer i antal. Frekvensen av en sådan avvägning synes nämligen stå

i direkt proportion till hur många belöningar som finnes disponibla för utdelning.

Utskottet avstyrker berörda motioner i vad de avser det nu redovisade

yrkandet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer, under åberopande

av det anförda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 96 och II: 132, I: 273 och

11:316 samt 1:396 och 11:492 ävensom 11:191, förstnämnda

fyra motioner såvitt nu är i fråga, till Konstnärsbelöningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

7:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 30),

vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kr.

8:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 8, s. 31) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning

med 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Adolfsson och Lager (1:96) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961+

17

Hermansson m.jl. (II: 132), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte uttala sig för att procentregeln blir riktningsgivande beträffande anslagen

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader och att anslaget enligt

nu gällande former för budgetåret 1964/65 höjes till det av statens konstråd

föreslagna beloppet 1 500 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Källqvist och Billman (I: 273) och den andra inom andra kammaren av fru

Gärde Widemar och herr Keijer (II: 316), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtitelns driftbudget

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr. till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Ljungberg och herr Risberg (I: 327) samt den andra inom andra kammaren

av herr Nordstrandh m.jl. (II: 333), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måstte besluta att till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson (I: 475) samt den andra inom andra kammaren av herrar Wahlund

och Antonsson (II: 608), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling

av förevarande anslag under åttonde huvudtiteln bevilja ett reservationsanslag

av 1 500 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 132, 1:273, 11:333 och 11:608.

Konstrådet har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hänvisat till vad

statsutskottet anfört i sitt utlåtande nr 126 med anledning av att Kungl. Maj :t

1 propositionen nr 103 till 1963 års riksdag bl. a. föreslagit en höjning för innevarande

budgetår av detta reservationsanslag från 500 000 kr. till 1 000 000 kr.

Mot bakgrunden av sina tidigare ställningstaganden till frågan om en ökning

av den offentliga konsumtionen av konstnärlig produktion fann utskottet det

följdriktigt, att förslag framlagts, som väsentligt kunde bidraga till att säkerställa

konstnärlig medverkan vid utformningen och utsmyckningen av statens

byggnader och anläggningar och därvid indirekt främja våra konstnärers arbetsmöjligheter

och utkomst. Utskottet räknade med att den förordade höjningen

skulle få sin efterföljd även fortsättningsvis. Därmed godtog utskottet, såsom

förordats i propositionen, att de nu tillämpade formerna för beviljande av anslag

till utsmyckningsändamål skulle bibehållas. Konstrådet konstaterar, att frågan

om ett återinförande av den bidragsform, som den s. k. procentregeln innebär,

åtminstone tills vidare torde vara avförd från dagordningen. Med hänvisning

till uttalanden både i propositionen och i utskottsutlåtandet har konstrådet ansett

sig för nästa budgetår böra begränsa sig till att begära en höjning av förcvarande

anslag med 500 000 kr. till 1 500 000 kr.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

TJtskottet. I likhet med konstrådet får utskottet, som erinrar om vad som

i det föregående redovisats rörande utskottets yttrande i ämnet förra året,

konstatera, att de nu tillämpade formerna för beviljande av anslag till utsmyckningsändamål

torde böra bibehållas tills vidare. Utskottet finner det därför icke

påkallat att biträda yrkandet i motionerna I: 96 och II: 132 om att riksdagen

skulle uttala sig för att den s. k. procentregeln skulle bli riktgivande för medelsanvisningen

till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.

Vidkommande yrkandena i samma motioner ävensom motionerna I: 273 och

II: 316, I: 327 och II: 333 samt I: 475 och II: 608 om höjning av detta anslag

med — utöver vad Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslår — 100 000 kr.

(motionerna 1:327 och II: 333) respektive 300 000 kr. (övriga motioner) får

utskottet framhålla, att utskottet liksom tidigare betraktar en kontinuerlig

höjning av detta anslag som en naturlig följd av det dubbla syftet med anslaget,

att säkerställa konstnärlig medverkan vid utformningen och utsmyckningen

av statens byggnader och anläggningar samt att främja våra konstnärers arbetsmöjligheter

och utkomst. Den ökning av anslaget med 500 000 kr. som beslutats

för innevarande budgetår och den nu av Kungl. Maj:t förordade uppräkningen

med ytterligare 200 000 kr. finner utskottet i väsentlig mån kunna bidraga

till att anslaget skall kunna möta de krav, som helt naturligt ställes på detsamma.

Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker bifall

till motionerna 1:96 och 11:132, 1:273 och 11:316 samt 1:327 och 11:333,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 475 och II: 608.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 96 och II: 132, i vad de

avser medelsanvisningen, motionerna 1:273 och 11:316, 1:327

och II: 333, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, samt

motionerna I: 475 och II: 608, till Konstnärlig utsmyckning av

statliga byggnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 200 000 kr.;

II. att motionerna I: 96 och II: 132, i vad de avser att procentregeln

borde bli riktgivande för medelsanvisningen under

detta anslag, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

9:o) Utställningar av svensk konst i utlandet. Kungl. Maj:t har (punkt 9,

s. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr., vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av her
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

19

rar Bergman och Birger Andersson (1:146) samt den andra inom andra kammaren

av herr Arvidson (II: 192), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Utställningar

av svensk konst i utlandet för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Källqvist och Billman (I: 273) samt den andra inom andra kammaren av fru

Gärde Widemar och herr Keijer (II: 316), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtitelns driftbudget

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr. till Utställningar av svensk

konst i utlandet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Ljungberg och herr Risberg (I: 327) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordstrandh m. fl. (II: 333), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte besluta att till Utställningar av svensk konst i utlandet för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundin (1:410) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i

Borrby (II: 483), i vilka hemställts att riksdagen måtte genom skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning rörande förbättrad introduktion

av svenskt musikliv i utlandet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 192,1: 273, II: 333 och II: 483.

Utskottet. Departementschefen förklarar i statsverkspropositionen, att han inte

är beredd att föreslå någon höjning av anslaget till utställningar av svensk konst

i utlandet för nästa budgetår. I motionerna 1:273 och 11:316 föreslås att

anslaget uppföres med 200 000 kr., vilket motsvarar en uppräkning av anslaget

med 100 000 kr. Enligt motionerna 1:327 och 11:333 bör en uppräkning

ske av anslaget med 50 000 kr. till 150 000 kr. och enligt motionerna 1:146 och

II: 192 med 150 000 kr. till 250 000 kr. Dessa konstutställningar har vidgat

kunskapen i utlandet om svensk konst och därigenom haft ett betydande värde

för Sverige. Ett oförändrat anslag skulle, på grund av att kostnaderna för

utställningarna ökat, framtvinga en viss nedskärning av verksamheten. Utskottet

bedömer detta som klart olämpligt i ett läge då det i själva verket är

ytterst angeläget att öka möjligheterna att presentera svensk konst i utlandet.

Ett ökat stöd åt ifrågavarande utställningsverksamhet innebär också ett ökat,

eftersträvansvärt ytterligare stöd åt konstnärerna i deras arbete.

Utskottet föreslår med stöd av det anförda och i anslutning till förenämnda

motioner att anslaget höjes med 150 000 kr. till 250 000 kr.

Vidkommande motionerna 1:410 och 11:483, i vilka yrkats på en skyndsam

utredning rörande förbättrad introduktion av svenskt musikliv i utlandet, villi

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 198Jf

utskottet erinra om att departementschefen under anslagspunkten 16 i årets

statsverksproposition, bilagan 10, Ecklesiastikdepartementet, förklarat sig ha

för avsikt att för nästa budgetår söka realisera ett statligt stöd för en effektivare

spridning, genom bl. a. grammofoninspelning av inhemska tonsättares

verk och genom framställning av notmaterial, av seriös inhemsk musik. Utskottet

förutsätter att de av motionärerna efterlysta åtgärderna för introduktion

av svenskt musikliv i utlandet härigenom skall kunna i icke oväsentlig grad

realiseras, då nämnda medel självfallet också bör kunna användas för en effektivare

spridning av seriös svensk musik i utlandet. Utskottet finner därför

inte skäl att tillstyrka av motionärerna begärd särskild skrivelse från riksdagen

i ämnet till Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:273 och 11:316 samt 1:327 och 11:333,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall till

motionerna 1:146 och II: 192, till Utställningar av svensk Jtonst

i utlandet för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.;

II. att motionerna 1:410 och II: 483 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

10 :o) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 32—35) föreslagit riksdagen att

till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 020 000 kr. eller

samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Adolfsson och Lager (I: 96) och den andra inom andra kammaren av herr

Hermansson m. fl. (II: 132), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att ersättningen

åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.

höjes från fem till åtta öre per boklån och att övriga ersättningsbelopp justeras

i proportion därtill, i enlighet med äskandet från styrelsen för Sveriges författarfond;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Källqvist och BiUman (1:273) och den andra inom andra kammaren av

fru Gärde Widemar och hen- Keijer (11:316), i vilka hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen under åttonde huvudtitelns driftbudget måtte anvisa ett

förslagsanslag av 3 716 000 kr. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek m. m.;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

21

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Ljungberg och fru Hultell (I: 491) samt den andra inom andra kammaren

av herr Hedin m.fl. (II: 581), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till ändrade grunder för fördelningen

av författarersättningen och insamlande av statistik över bokutlåningen.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 132, I: 273 och II: 581.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för Sveriges författarfond

föreslagit att biblioteksersättningens grundbelopp höjes från 5 öre till 8 öre

för lån av rättsskyddat svenskt originalverk, från 1 till 4 öre för lån av översatt

verk, från 20 till 32 öre för nyttjande av svenskt referensexemplar och från 4 till

16 öre för nyttjande av referensexemplar i översättning. Därjämte har styrelsen

förordat en omdisposition av författarfondens medel genom att föreslå, att den

individuella författarersättningen, förfat tarpenningen, som utgår i proportion till

antalet lån, ändras till förmån för mycket utlånade författare. Till stöd för sitt

förslag, som innebär en höjning av anslagsposten i fråga med 1 696 000 kr., har

styrelsen anfört bl. a. följande.

Då styrelsen nu återkommer med sitt förslag från 1961 om en höjning av ersättningsbeloppet

till 8 öre per boklån och en justering av övriga ersättningsbelopp

i proportion härtill, är det ett par synpunkter som styrelsen mycket starkt

vill understryka. Den höjning av biblioteksersättningen, som genomfördes 1962

föll i huvudsak på fondens fria del, dvs. den del som användes för pensioner,

stipendier etc. För den enskilde författaren var ökningen blygsam. Den uppgick

till ett halvt öre per boklån och var maximerad till 250 kr. per författare. Mot

bakgrunden av att författarna är en grupp av egna företagare, som bl. a. själva

iår erlägga sina tjänstepensions- och sjukförsäkringsavgifter, synes det angeläget

att den individuella ersättningen ökas.

Behovet av pensioner till författare och deras efterlevande blir alltmer markerat.

För närvarande utgår ett 40-tal författar- och änkepensioner ur fonden.

Styrelsen finner det nödvändigt att öka pensionernas belopp samt inrätta ett

avsevärt antal nya pensionsrum. Fn genomgång av författarkåren visar, att dess

åldersfördelning för närvarande är sådan, att ytterligare ett hundratal pensioner

bör inrättas under de närmaste åren.

Ur fondens fria del har under år 1962 kunnat utdelas arbets- och resestipendier

om sammanlagt 516 000 kr. Vidare har styrelsen fr. o. m. årsskiftet 1962/63 inrättat

femåriga arbetsstipendier på 12 000 respektive 6 000 kr., fyra av vartdera

slaget. Styrelsen har för avsikt att under den kommande femårsperioden årligen

inrätta ett motsvarande antal nya stipendier. Styrelsen finner denna stipendiegivning

i hög grad angelägen. Den bör emellertid inte minska styrelsens möjligheter

att utdela arbetsstipendier av annat slag. Med hänsyn till arbetsstipendiernas

betydelse för det mycket stora antal författare, som endast har ringa inkomster

av sitt författarskap, skulle cn sådan utveckling inge bekymmer.

Genom den föreslagna höjningen av biblioteksersättningen skulle det bli möjligt

att utöka antalet långtidsstipendier samt att både höja pensionernas och ar
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964-

betsstipendiemas genomsnittsbelopp och öka deras antal. I det sammanhanget

vill styrelsen särskilt framhålla, att ett ökat antal stipendier till översättare

framstår som ett önskemål.

Departementschefen framhåller bl. a. följande till stöd för sitt förslag om oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår.

»I samband med mina förslag i det föregående i fråga om anslagen till

konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar har jag tagit upp den begäran

om ökat stöd till litterär verksamhet, som ligger bakom författarfondens styrelses

förslag till förbättrade grunder för biblioteksersättningen. Genom den

särskilda medelsanvisningen till större arbetsstipendier åt författare och översättare,

som jag förordat under anslaget till konstnärsstipendier, har jag tillmötesgått

ett av de enligt min mening mest berättigade kraven från författarhåll,

nämligen en förbättring av stödet till de aktivt arbetande. Fondstyrelsen

har även genom sitt förslag åsyftat att få till stånd förbättrade pensionsförhållanden

för de litterära yrkesutövarna. Härvidlag torde införandet av konstnärsbelöningar

till högt förtjänta konstnärer kunna medföra en förbättring, som blir allt

betydelsefullare i den mån ökade anslag kan utgå för denna nya stipendietyp.

De i dessa andra sammanhang förordade åtgärderna kommer att få sådana

konsekvenser för användningen av författarfonden, att det nu inte torde finnas

anledning att föreslå någon ändring av gällande grunder för biblioteksersättningen.

Förslaget att arbetsstipendier åt författare och översättare skall utgå ur

anslaget till konstnärsstipendier bereder ökat utrymme i fonden för sådana hjälpformer,

som ligger mer i linje med författarfondens ändamål. Det torde också

komma att underlätta fondstyrelsens planering av medelsanvändningen genom

att i viss mån ge styrelsen möjlighet att renodla användningsområdet för fonden.

»

I den under anslagspunkten 6 i den föregående redovisade skrivelsen till

statsutskottet från styrelsen för Sveriges författarfond framhåller styrelsen, att

trots att den ser positivt på förslagen om arbetsstipendier åt författare och översättare

samt om konstnärsbelöningar så kvarstår behovet av en uppräkning av

biblioteksersättningen som en ofrånkomlig nödvändighet för författarkåren,

både med tanke på den direkta ersättning som utgår till författarna och med

tanke på styrelsens möjligheter att genom långtidsstipendier, engångsstipendier

och pensioner stödja de litterära yrkesutövarna.

FLYCO.s styrelse framhåller i sin under punkten 6 tidigare redovisade skrivelse

vikten av att den ersättning — som direkt tillkommer de författare vilkas verk

utlånas — författarpenningen — snarast höjes.

Även författarfondens fria del anges vara i behov av tillskott. Behovet av

pensioner sägs stiga starkt. FLYCO:s styrelse framhåller särskilt, att den pensionsform,

som de nya konstnärsbelöningama kan anses utgöra, enligt propositionen

endast kan komma mycket kvalificerade författare till del och att den inte

alls kommer efterlevande — änkor och minderåriga barn — till godo. Tvärtom

kan enligt styrelsen konstnärsbelöningama skapa ett särskilt behov av änkepen
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

23

sioner, då fonden, sin uppgift likmätigt, snabbt måste gripa in, därest en innehavare

av konstnärsbelöning avlider och till följd därav den trygghet konstnärsbelöningen

utgjort bortfaller för den efterlevande familjen. Vidare understryker

FLYCO den betydelse fondens långtidsstipendier har och kommer att få. Då antalet

konstnärsbelöningar är begränsat, måste fonden kunna tillhandahålla en

stipendietyp, som utgör en mellanform mellan de tillfälligt utfallande punktstipendierna

och konstnärsbelöningama, framhåller styrelsen. Slutligen måste författarfonden

beredas tillfälle att genom stipendier åt yngre, relativt oprövade

författare sörja för att litteraturens tillväxt bereds en god jordmån. Med stöd

av det anförda uttalar FLYCO:s styrelse sin anslutning till förslag i motionerna

1:273 och 11:316 samt övriga förslag i samma riktning.

Utskottet. I motionerna 1:96 och 11:132 samt 1:273 och 11:316 förordas

en väsentlig höjning av anslagsposten till ersättning åt författare m. fl. för

utlåning av deras verk genom bibliotek — anslagsposten i fråga är nu uppförd

med 1 940 000 kr. Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet

i det föregående dels förordat att även författare och översättare skall bli delaktiga

av det konstnärsstöd, som de större arbetsstipendierna innebär, dels

tillstyrkt införande av särskilda konstnärsbelöningar. Som framhållits av departementschefen

innebär vad sålunda i annat sammanhang förordats sådana konsekvenser

för författarfonden, att det även enligt utskottets uppfattning synes

saknas anledning att nu föreslå någon ändring av gällande grunder för biblioteksersättningen.

Utskottet får därför avstyrka bifall till ifrågavarande motioner

i nu berört hänseende. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t

vid sina fortsatta överväganden om stöd till konst, litteratur, musik m. m. jämväl

överväger sådana åtgärder, som kan innebära ett ökat stöd åt framför allt

författarfondens fria del.

Vidkommande motionerna 1:491 och II: 581 förordas i dessa en särskild riksdagsskrivelse

om utredning och förslag till ändrade grunder för fördelningen av

författarersättningen och insamlande av statistik över bokutlåningen. De frågor

som motionärerna berör är enligt utskottets mening av sådan karaktär,

att de lämpligen bör övervägas inom styrelsen för Sveriges författarfond. Utskottet

förutsätter att så sker och att styrelsen — därest övervägandena föranleder

därtill — för Kungl. Maj:t framlägger de förslag som betingas härav.

Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna I: 491 och II: 581.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:96 och II: 132 samt

1:273 och 11:316, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 2 020 000 kr.;

II. att motionerna I: 491 och II: 581 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

ll:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, s. 36), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samjundet De nio för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 10 000 kr.

12:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 12, s, 36), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 106 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ...................... 82 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 2 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 48 000

Summa kr. 239 000

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kr.

13:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 13, s. 37), vilket innebär en anslagsminskning med 7 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kr.

14:o) Bidrag till Barnfilmkommittén. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 14, s. 37 och 38), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Barnfilmkommittén för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 35 000 kr.

15:o) Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Kungl. Maj:t har (punkt 16,

s. 39—42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 8 850 000 kr.

Kungl. Majrts förslag innebär att det under åttonde huvudtiteln nu uppförda

avsättningsanslaget till lotterimedelsfonden ersätts med ett särskilt reservationsanslag

med den i rubriken angivna benämningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961+

25

Med detta bekräftas att den numera rent formella bindning mellan lotteriinkomster

å ena sidan och statlig bidragsgivning för olika kulturella ändamål å

den andra, som antyds genom själva beteckningen lotterimedelsfonden, upphör

att existera.

Den vid utgången av innevarande budgetår kvarstående behållningen i lotterimedelsfonden

föreslås överförd till det förordade nya reservationsanslaget. Ur

lotterimedelsfonden beviljade bidrag, vilka vid nyssnämnda tidpunkt ännu inte

utbetalats, förutsättes sålunda få utgå från det nya anslaget.

Anslaget till bidrag till särskilda kulturella ändamål skall enligt förslaget liksom

lotterimedelsfonden disponeras genom beslut av Kungl. Maj:t. Prövningen

av bidragsärenden bör ske i samma ordning, som nu gäller vid fördelningen av

lotterimedelsbidrag. Efter en föreslagen överföring till riksstaten av viss del av

det statliga teaterstödet kommer sålunda från det nya anslaget att i första hand

bestridas, förutom bidrag till tillfälliga kulturella ändamål, bidrag till kvarstående

fasta ändamål såsom till orkestrar och konsertverksamhet, vissa teaterföretag

och annan teaterverksamhet, konstbildningsorganisationer m. m.

Vad härefter beträffar medelsbehovet för nästa budgetår under det nya anslaget

till bidrag till särskilda kulturella ändamål synes det enligt departementschefen

finnas anledning att liksom tidigare år räkna med vissa kostnadsökningar

till följd av lönehöjningar för personal anställd vid bidragsberättigade

institutioner. Vidare finner departementschefen angeläget att ytterligare medel

beräknas till verksamheten med rikskonserter. Därutöver synes en viss ökning

av medelsanvisningen böra göras för att tillgodose behovet av en utvidgning av

kulturstödet till nya eller eftersatta områden, framhåller departementschefen.

Bl. a. föreligger från Musikaliska akademien och Föreningen Svenska tonsättare

förslag om bidrag av statliga medel till bl. a. grammofoninspelning av inhemska

tonsättares verk och för framställning av notmaterial. Vid bifall till departementschefens

förslag om en ökad medelsanvisning under detta anslag anger

departementschefen sig ha för avsikt att för nästa budgetar söka realisera ett

statligt stöd för en effektivare spridning i dessa former av seriös inhemsk musik.

Utskottet har ingen erinran att göra mot vad departementschefen anfört och

förordat. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till särskilda kulturella åndamal

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

8 850 000 kr.

Arkiv, bibliotek, museer m. m.

16:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

17, s. 48—46), vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kr., hemställer utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksarkivet, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 553 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 2 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 610 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 518 700

Summa kr. 1 685 000

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 1 685 000 kr.

17:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 18, s. 46 och 47), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 117 000 kr.

18:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 48), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 9 000 kr.

19:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som är av vikt

för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20,

s. 48), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana

handlingar, som är av vikt för fäderneslandets historia,

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 000

kr.

20:o) Landsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 21, s. 48—50), vilket innebär en anslagshöjning med 66 000 kr., hemställer

utskottet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196k

27

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven, att till
-

lämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 424 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 613 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 465 300

Summa kr. 1 503 000

b) till Landsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 1 503 000 kr.

21 :o) Landsarkivens Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 22, s. 51), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven: Omkostnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kr.

22:o) Landsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 51 och 52), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven: Inkö-p av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kr.

23:o) Landsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 52), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kr.

24:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 52 och 53), vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 7 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 187 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 83 800

Summa kr. 278 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 278 000 kr.

25:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 26, s. 54), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.

26:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 27, s. 54 och 55), vilket

innebär en anslagshöjning med 4 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 53 000 kr.

27ro) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 28, s. 55—57), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 1 380

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......... 374 820

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 168 700

Summa kr. 545 000

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 545 000 kr.

28:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 29, s. 57 och 58), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kr.

29ro) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 30, s. 58), vilket innebär

en anslagshöjning med 9 000 kr., hemställer utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

29

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning

av vetenskapligt material för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 92 000 kr.

30:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31, s. 59—63), vilket innebär en anslagshöjning med 162 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 556 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 1200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 150 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 740 400

Summa kr. 2 448 000

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 2 448 000 kr.

31 :o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 63

och 64) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 535 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 43 000

kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Forsling m.fl. väckt motion (II: 196), vari hemställts att riksdagen

måtte till mikrofilmning av den värdefullaste delen av svenskt-amerikanskt

tidningsmaterial, särskilt den del som inom få år annars kommer att gå

sin förgängelse till mötes, anvisa 80 000 kr., varav 15 000 kr. anslås till utredning

och planering av arbetet i sin helhet genom kungl. bibliotekets försorg.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet får utskottet hänvisa till

motionen.

Utskottet. I motionen II: 196 har hemställts om viss medelsanvisning för bl. a.

mikrofilmning av svenskt-amerikanskt äldre tidningsmaterial, delvis förvarat i

kungl. biblioteket. Enligt utskottets mening har i och för sig goda skäl förebragts

för den föreslagna åtgärden. Frågan om åtgärder i av motionärerna angivet

syfte bör emellertid enligt utskottets mening i första hand prövas av riksbibliotekarien.

Härvid synes jämväl böra undersökas möjligheterna att erhålla

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

bidrag för ändamålet på annat sätt än genom anslag på riksstaten. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionen II: 196 och biträder Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framställda förslag.

Utskottet hemställer,

I. att motionen II: 196 icke må av riksdagen bifallas;

n. att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 535 000 kr.

32:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 64 och 65), vilket innebär en anslagshöjning

med 65 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 703 000 kr.

33:o) Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 65—67), vilket innebär en anslagshöjning med

34 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . 80 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 34 200 114 900

Omkostnader

1. Sjukvård, förslagsvis .................. 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ........... 500

3. Expenser, förslagsvis .................. 8 500 9 100

Summa kr. 124 000

b) till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 124 000 kr.

34:o) Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 35, s. 67), vilket innebär

en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bokinköp och bokbindning vid statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964.

31

35 :o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 36, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 158 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 166 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 139 300

Summa kr. 464 000

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 464 000 kr.

36:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagshöjning med

8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kr.

37 :o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 69 och 70), vilket innebär en

anslagshöjning med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 108 000 kr.

38:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 39, s. 70—75) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga den ändring i personalförteckningen för de under vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m., som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock

till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och

statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 2 785 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 109 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra kam
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

maren av fröken Olsson m. fl. väckt motion (II: 207), vari hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att en personlig extra biblioteksassistenttjänst

inrättas för Erik Holmberg från den tidigaste tidpunkt Kungl.

Maj:t finner möjlig.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas

till motionen.

Utskottet. Vidkommande förslaget i motionen II: 207 om att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t skulle uttala sig för inrättande vid riksantikvarieämbetets

och statens historiska museums bibliotek av en personlig extra biblioteksassistenttjänst

för bokbindaren i Ao 9 därstädes Erik Holmberg får utskottet framhålla

följande.

Utskottet har mot bakgrunden av vad i motionen upplysts och vad i övrigt

är för utskottet bekant för sin del icke något att erinra mot att Holmberg medgives

dispens från eljest gällande kvalifikationskrav för erhållande av biblioteksassistenttjänst.

Därvid synes böra närmast övervägas att Holmberg tilldelas en

personlig tjänst i vederbörlig lönegrad, varvid den av honom innehavda tjänsten

som bokbindare samtidigt härmed bör vakanssättas. Det torde böra ankomma på

akademien att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 framlägga det förslag

till frågans lösning, som må kunna befinnas påkallat. På grund av vad

utskottet sålunda anfört saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen

att — såsom i motionen yrkats — till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse i ärendet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag

och hemställer,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum m. m.. som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 956 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 1200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 973 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 854 000

Summa kr. 2 785 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

33

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

2 785 000 kr.;

II. att motionen II: 207 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

39:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 75 och 76), vilket innebär en anslagshöjning

med 78 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 497 000 kr.

40:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning. I

enlighet med Kungl. Maj:t.s förslag (punkt 41, s. 76 och 77), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

41 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar

inom landsantikvarieorganisationen. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s. 77 och 78)

föreslagit riksdagen att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag

till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 944 000 kr., innebärande en anslagshöjning med

23 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Schött m.fl. (1:68) och den andra inom andra kammaren av herr Lassinantti

m.fl. (11:83), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att statsbidrag

skall utgå med 90 % till landsantikvariernas avlöningar, oavsett om amanuensbidrag

utgår, 2. att statsbidrag skall utgå med 90% av amanuensernas avlöningar,

3. att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar

inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 1 312 000 kr.;

3 — Il i han g till riksdagens •protokoll 1904 C samt. Nr S

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

dels en inom första kammaren av herrar Svanström och Hellebladh väckt motion

(1:109), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att företaga en sådan

utökning av förevarande anslag att en biträdande landsantikvarie kan anställas

i Kalmar län;

dels ock en inom första kammaren av herrar Svanström och Hellebladh väckt

motion (1:162), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att statsbidraget

beträffande avlöningar inom landsantikvarieorganisationen skall fastställas till

90 % i fråga om såväl landsantikvarier som amanuenser samt för ändamålet för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 68, 1:109 och 1:162.

Akademien har bl. a. föreslagit, att bidraget till landsantikvarie skall utgå med

90 % oavsett om amanuensbidrag utgår och att också bidraget till avlönande av

amanuens, som nu utgår med 50%, skall utgå med 90%.

Departementschefen förklarar sig inte heller i år beredd att förorda någon

omläggning av bidragssystemet för landsantikvarieorganisationen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 68 och II: 83 samt 1:162 får utskottet framhålla,

att goda skäl kan åberopas för en uppräkning av statens bidrag till landsantikvariernas

löner. Utskottet, som emellertid icke är berett att nu förorda

någon omläggning av bidragssystemet, förutsätter att frågan härom ytterligare

prövas av Kungl. Maj:t och att, då de statsfinansiella förutsättningarna härför

bedömes föreligga, förslag i ämnet förelägges riksdagen. Härvid synes, om de

ekonomiska betingelserna för en höjning av bidragsprocenten till generellt 90 %

icke bedömes vara för handen, även kunna prövas möjligheterna till en sådan

differentiering av bidragsprocenten, att den för i motionerna diskuterade fall

sättes till exempelvis 75 ä 80%.

Utskottet har icke funnit sig böra biträda förslaget i motionen 1:109 om statsbidrag

till ytterligare en landsantikvarie i Kalmar län.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 68 och II: 83 samt 1:162, samtliga motioner

i vad de avser en omläggning av bidragssystemet för landsantikvarieorganisationen,

icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionen 1:109 icke må av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 68 och II: 83 samt 1:162,

samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar

inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 944 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196It

35

42:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 79), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m.m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kr.

43:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 79 och SO), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kr.

44:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

45, s. 80 och 81), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 226 000 kr.

45:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 46, s. 81—86)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65,

dels till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 856 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 116 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Per Petersson (1:107) och

den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. (II: 135), i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta dels att godkänna

av motionärerna angiven avlöningsstat för nationalmuseet, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgeåret 1964/65, dels att till Nationalmuseet: Avlöningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 929 760 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen II: 135.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196Jf

Chefen för nationalmuseet har för nästa budgetår föreslagit en förstärkning av

nationalmuseets vaktpersonal med tio museivakter i Ae 7. Härjämte har begärts

16 000 kr. för att möjliggöra anställande i full utsträckning av semesterersättare

för bevakningspersonalen. Det har därjämte enligt museichefen visat sig nödvändigt

att förstärkningen av vaktpersonalen kombineras med moderna och mot

tidens krav svarande alarm- och säkerhetsanordningar. Frågan härom upptages

till behandling i anslutning till omkostnadsanslaget i det följande.

Departementschefen förordar, jämte anvisande av medel för genomförande av

andra förslag under avlöningsanslaget, en ytterligare medelsanvisning av 38 000

kr. för bevakningsändamål.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Utskottet har alltså funnit sig icke böra biträda yrkandet i motionerna 1:107

och II: 135 om en ytterligare medelsanvisning för anställande av museivakter

utöver de medel som av departementschefen förordats för bevakningsändamål.

Det förtjänar att framhållas att museet med hänsyn till värdet av sina konstsamlingar

bör få ett verksamt stöd för upprätthållande av en effektiv bevakning.

Utskottet vill emellertid erinra om att det inom ramen för av utskottet förordade

anslagsmedel beredes möjlighet för museet att anställa ytterligare fyra museivakter

med avlöning motsvarande lönegrad A 7 samt att museet för bevakningsändamål

för innevarande budgetår tilldelats medel beräknade att svara mot dels

en museivaktstjänst i Ae 7, dels ytterligare sex museivaktstjänster. Därest ytterligare

museivakter skulle visa sig erforderliga utöver de förstärkningar som nu

och för innevarande budgetår medgivits förutsätter utskottet, att med denna

förstärkning kan anstå till budgetåret 1965/66 och att Kungl. Maj:t vid sin prövning

av medelsbehovet till museet för nämnda budgetår tar vederbörlig hänsyn

till museets bevakningssituation.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 497 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 8 340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 861 660

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 488 400

Summa kr. 1 856 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

37

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 1 856 000 kr.

46:o) Nationalmuseet: Omkostnader. Kungl. Maj:t bär (punkt 47, s. 86—88)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 335 000 kr., vilket i jämförelse med medelsanvisningen för motsvarande

ändamål för innevarande budgetår innebär en anslagshöjning med

52 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner

väckta den ena inom första kammaren av herr Per Petersson (1:107) och

den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. (II: 135), i vilka hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Nationalmuseet:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 135.

Chefen för nationalmuseet framhåller att den föreslagna förstärkningen av de

personella bevakningsresurserna behöver kombineras med tekniska alarm- och

säkerhetsanordningar. Engångskostnaden för installation i huvudbyggnaden av

en för såväl natt- som dagskydd avsedd centralalarmansluten inbrotts- och övcrfallsanläggning

uppgår enligt inhämtat anbud till 230 000 kr., varav 130 000 kr.

för anläggningen för nattskydd och 100 000 kr. för dagsky d d s a n 1 ä ggn in gen, dvs.

punktskydd för olika i museisamlingen ingående föremål.

Departementschefen har inte ansett sig böra tillstyrka den begärda medelsanvisningen

för installation av alarmanläggning.

Utskottet har vid sin prövning icke ansett sig böra förorda bifall till yrkandet

i motionerna 1:107 och II: 135 om anvisande av medel under detta anslag för

installation av en alarmanläggning vid nationalmuseet.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i fråga,

till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 335 000 kr.

47:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 88—90), vilket innebär en anslagshöjning

med 79 000 kr., tillstyrker utskottet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ölcande

av samlingarna m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

48:o) Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 49, s. 91—93) föreslagit riksdagen att till Nationalmuseet: Pedagogisk

verksamhet m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

70 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Ljungberg och herr

Risberg (1:327) och den andra inom andra kammaren av hen- Nordstrandh

m. fl. (II: 333), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta

att till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas

till motionen II: 333.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna reservationsanslaget till ifrågavarande ändamål

motsvaras, såvitt gäller 8 000 kr., av nu under anslagsposten till pedagogisk

verksamhet m. m. uppförda medel under museets omkostnadsstat samt, såvitt

gäller 5 500 kr., av medelsanvisningen under anslagsposten till vandringsutställningar

i museets anslag för innevarande budgetår till underhåll och ökande av

samlingarna m. in. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag

av museichefen besluta angående den närmare dispositionen av anslaget.

Utskottet. För att kunna lämna ett verksamt stöd åt nationalmuseet i dess

viktiga utåtriktade, mot publiken vända verksamhet har departementschefen

ansett det befogat att fr. o. in. nästa budgetår ett särskilt anslag anvisas till

pedagogisk verksamhet m. m. vid museet. Utskottet, som delar departementschefens

uppfattning om angelägenheten av ett vidgat, mera målinriktat stöd

åt museet i detta syfte, har för sin del också funnit sig böra som ett lämpligt

första anslag för ändamålet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om uppförande

fr. o. m. nästa budgetår på riksstaten av ett särskilt reservationsanslag för ändamålet

av 70 000 kr. Utskottet har sålunda funnit sig icke kunna biträda det i

motionerna I: 327 och II: 333 framförda yrkandet om en ytterligare medelsanvisning

för ändamålet av 30 000 kr.

Mot vad departementschefen förordat med avseende på dispositionen av det

nya anslaget har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 327 och II: 333, såvitt nu är i fråga,

till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196J/.

49:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 50, s. 94), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 140 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................ 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 111 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... H2 800

Summa kr. 366 000

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 366 000 kr.

50:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 51, s. 94 och 95), vilket innebär en anslagshöjning med 29 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 69 000 kr.

51 :o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, s. 95—97), vilket innebär en anslagshöjning med

13 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlönin gsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 710 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 17 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 538 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 513 600

Summa kr. 1 781 000

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 781 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196Jf

52:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, s. 97 och 98), vilket innebär en anslagshöjning med

32 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

261 000 kr.

53:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 98 och 99), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

275 000 kr.

54:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 55, s. 99 och 100), vilket innebär en anslagshöjning med

54 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 90 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......... 138 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 87 400

Summa kr. 316 000

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 316 000 kr.

55:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 56, s. 100 och 101), vilket innebär en anslagshöjning med

3 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

81 000 kr.

56:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 101), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 000 kr., hemställer utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

41

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kr.

57:o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58,

s. 101 och 102), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. 108 400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 48 500 156 900

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........... 200

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis 4 000

b. Övriga expenser .................. 23 900

3. Ökande av samlingarna .............. 4 000 32 100

Summa kr. 189 000

b) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 189 000 kr.

58:o) Bidrag till Nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 102—106)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 3 164 000 kr.

Under rubriken Bidrag till Nordiska museet m. m. är nu uppfört ett förslagsanslag

av 7 345 000 kr.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1963:113, som i sin tur föregicks

av en av statskontoret verkställd översyn av Nordiska museets ekonomiska

ställning och verksamhetsformer, har riksdagen (SU 133; Rskr 317) godkänt ett

mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen

Nordiska museet träffat avtal att från dåvarande stiftelsen Nordiska museet

avskilja Skansen med därtill hörande egendom att i fortsättningen drivas som

en särskild stiftelse. Enligt avtalet skulle senast den 1 juli 1963 till den nybildade

stiftelsen från dåvarande stiftelsen Nordiska museet överföras tillgångar, som

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

uppskattades till 10 000 000 kr. och skulder, som beräknades till 7 000 000 kr.

Vidare skulle till den nya stiftelsen tillskjutas av staten 1 000 000 kr. och av

staden 2 000 000 kr.

Enligt den stiftelseurkund, som upprättats på grundval av i nyssnämnda avtal

angivna riktlinjer, skall stiftelsen Skansen ha till ändamål att med särskild hänsyn

till Skansens karaktär av friluftsmuseum bedriva en verksamhet som bygger

vidare på och utvecklar det hittillsvarande Skansen genom fortsatta insatser

för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum

av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Det åligger

därvid den nya stiftelsen bl. a. att vårda det kulturhistoriska byggnadsbeståndet

på Skansen och verka i nära samarbete med stiftelsen Nordiska museet. Verksamheten

skall inte ha till syfte att inbringa vinst.

I enlighet med förslag i nyssnämnda proposition beslöt riksdagen vidare, att

staten fr. o. m. budgetåret 1964/65 skulle påtaga sig det ekonomiska ansvaret

för Nordiska museet genom att tillskjuta de medel, som utöver stiftelsens egna

inkomster fordras för museets fortsatta verksamhet. I enlighet med förslaget

skulle Nordiska museet tills vidare bibehållas som stiftelse.

Av förevarande anslag ställdes jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1963

1 000 000 kr. till förfogande för statskontoret för utbetalning till stiftelsen Skansen.

Vidare föreskrevs, att återstående medel skulle disponeras på följande sätt.

1. Bidrag till verksamheten vid stiftelsen Nordiska museet, förslagsvis

........................................................ 3 045 000

2. Engångsbidrag till stiftelsen Nordiska museet för reglering av

driftunderskott m. m. högst ................................. 3 300 000

Summa kr. 6 345 000

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över propositionen 113 (SU 133; Rskr

317) framhävde statsutskottet vikten av att den nya stiftelsen Skansen i enlighet

med vad som angivits i nyssnämnda avtal skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt

samarbete med stiftelsen Nordiska museet. Riksdagen förutsatte, att

mera detaljerade och klarare angivna bestämmelser rörande formerna för detta

samarbete skulle komma att preciseras i stadgarna för de båda stiftelserna samt

vidare att stiftelsen Skansens styrelse skulle få en sådan sammansättning, att

garantier skapas för vidmakthållande av samhörigheten i vad avser den kulturhistoriska

och museala verksamheten mellan Nordiska museet och Skansen även

i den nya organisationsformen.

Med anledning av de av riksdagen uttalade intentionerna beträffande verksamheten

vid Nordiska museet och Skansen, som nu sedan den 1 juli 1963 pågått

i de nya former, som föranleddes av riksdagens beslut, anför departementschefen

i huvudsak följande.

»I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 5 juni 1963 för sin del

godkänt det vid propositionen fogade avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 196J

43

Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet angående riktlinjer för bildandet

av stiftelsen Skansen. Sedermera har jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 28 juni 1963 undertecknat den stiftelseurkund för stiftelsen Skansen,

som upprättats på grundval av i avtalet angivna riktlinjer. En styrelse har

tillsatts för den nyskapade stiftelsen Skansen med sådan sammansättning, att

enligt min mening tillfredsställande garantier skapats för fortsatt intim kontakt

mellan de båda stiftelserna i vad som angår den kulturhistoriska och museala

verksamheten.

Det kulturella och vetenskapliga samarbetet mellan stiftelserna behandlas

även i de förslag till stadgar, som för närvarande är föremål för slutlig prövning

inom ecklesiastikdepartementet. Vid denna prövning kommer givetvis de av

fjolårets riksdag uttalade intentionerna beträffande verksamheten liksom hittills

att beaktas.

Jag vill vidare nämna, att statskontoret fått Kungl. Maj:ts uppdrag att fullfölja

sin utredning angående bl. a. organisationen av museiverksamheten vid

stiftelsen Nordiska museet.

I enlighet med de av riksdagen godkända grunderna för bidrag till verksamheten

vid stiftelsen Nordiska museet har Kungl. Maj:t bl. a. vidtagit sådana

ändringar i de statliga avlönings- och pensionsförfattningarna, att dessa fr. o. m.

den 1 juli 1963 blivit tillämpliga på innehavare av tjänst vid museet.»

Departementschefen beräknar det erforderliga ökade medelsbehovet till sammanlagt

119 000 kr. Med hänsyn till att för innevarande budgetår beviljade

engångsanvisningar av 1 000 000 kr. till stiftelsen Skansen och 3 300 000 kr. till

stiftelsen Nordiska museet bortfaller, föreslås anslaget för nästa budgetår bli

uppfört med (7 345 000 + 119 000 — 1 000 000 — 3 300 000 =) 3 164 000 kr. Det

förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för dispositionen av

bidraget till museets verksamhet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 164 000 kr.

59:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 60, s. 106 och 107), vilket innebär cn anslagshöjning med

25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet i

Lund för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 129 000 kr.

60:o) Bidrag till vissa museer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 61, s. 107—

112) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 265 000 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964-

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nyman m. fl. (1:158)

och den andra inom andra kammaren av herr von Sydow m.fl. (II: 208), i vilka

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa att Stiftelsen

Tekniska museet beviljas ett engångsanslag för täckande av nu ackumulerade

underskott om 230 000 kr. samt därutöver ett driftbidrag för budgetåret

1964/65 av 200 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 208.

Under förevarande rubrik är nu uppfört ett anslag av 191 000 kr. Anslaget

disponeras på följande sätt.

1. Bidrag till Musikhistoriska museet ............................ 75 000

2. Bidrag till Drottningholms teatermuseum ...................... 50 000

3. Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet ......................... 10 000

4. Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem .......... 15 000

5. Bidrag till Varbergs museum ................................. 25 000

6. Bidrag till Svenskt visarkiv .................................. 16 000

Summa kr. 191 000

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu anslagshöjning med 74 000 kr. i jämförelse

med medelsanvisningen för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.

Av den förordade höjningen hänför sig 29 000 kr. till anslagsposten Bidrag till

Musikhistoriska museet, 30 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Drottningholms

teatermuseum, 10 000 kr. till anslagsposten Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet

och 5 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Varbergs museum.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,

innebärande en sammanlagd anslagshöjning för nästa budgetår av 74 000 kr.

I motionerna I: 158 och II: 208 yrkas att stiftelsen Tekniska museet skall

erhålla statligt bidrag för driften av museet. Härjämte hemställes, att medel

ställes till styrelsens förfogande för täckande av visst ackumulerat underskott

i driften. En framställning i samma syfte har tidigare av museistyrelsen ingivits

till handelsdepartementet, som överlämnat skrivelsen för handläggning i ecklesiastikdepartementet.

Framställningen har sedermera remissbehandlats och därvid

tillstyrkts av samtliga hörda remissinstanser, däribland statskontoret som

— vilket även påpekas i motionerna — gjort en ingående utredning av museets

ekonomiska förvaltning, finansiering och drift. Framställningen har emellertid

icke resulterat i något förslag om stödåtgärder för museet i årets statsverksproposition.

Av handlingarna som varit tillgängliga för utskottet samt av i övrigt för

utskottet kända förhållanden framgår klart, att Tekniska museet är ett i ovan
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

45

ligt hög grad modernt och levande museum. Utskottet vill särskilt peka på

museets utåtriktade verksamhet som föredömlig. Den tekniska informationen

och den pedagogiska verksamheten bedrives uppenbarligen —

trots knappa resurser och brist på personal — intensivt och med stor framgång.

Allmänheten och därvid kanske framför allt skolungdomen synes visa

stort intresse för museets verksamhet. Inte minst viktigt synes vara att intresset

för tekniken och dess yttringar hålles levande och får en ytterligare stimulans.

Utskottet tänker därvid särskilt på eleverna i de gymnasieformer, som

nu står inför sin omdaning och utbyggnad.

Utskottet vill också gärna vitsorda betydelsen av att den teknik historiska

forskning som bedrives vid museet ytterligare utvecklas. De förbindelselänkar

mellan gångna tiders tekniska tänkesätt och moderna tekniska

principförfaranden som därvid kan få sin belysning har inte bara tekniskt och

kulturhistoriskt intresse. Också den sociologiska och idéhistoriska framväxande

forskningsaktiviteten bör kunna dra nytta av kontakten med de yttringar av

och aspekter på teknikens och människans framsteg fram till våra dagar, som

den teknikhistoriska forskningen avser att belysa.

Att även andra för verksamheten vid museet vitala grenar, såsom u t s t ä 11- ningsaktiviteten och vården av arkivsamlingarna, förtjänar

ökad uppmärksamhet har utskottet låtit sig övertyga om.

Det synes, inte minst mot bakgrunden av vad statskontoret i sitt tidigare

omnämnda yttrande anfört, uppenbart, att en relativt omfattande personalförstärkning

erfordras för museets olika verksamhetsgrenar, både för bevarande

av nuvarande aktivitet och för en rimlig utveckling av densamma. Utskottet

vill också i och för sig vitsorda behovet av särskilt statligt bidrag till museets

verksamhet. Ett sådant bidrag, som lämpligen anslagstekniskt kan knytas till

förevarande bidragsanslag, synes därvid böra avpassas så, att det å ena sidan

verksamt kan bidraga till upprätthållandet och utvecklandet av museiverksamheten

och å andra sidan stimulera andra intressenter till nya eller ökade

bidrag, t. ex. Stockholms stad. Det årliga bidragsbelopp av 200 000 kr. som

nämnts i motionerna synes vad gäller storleksordningen ligga väl i linje med

ett sådant betraktelsesätt. Utskottet har emellertid vid sin allmänna prövning

av behovet av medel för olika ändamål för nästa budgetår icke ansett sig kunna

förorda särskilt statligt driftbidrag fr. o. m. denna tidpunkt. Detta gäller även

det föreslagna engångsbidraget. Utskottet vill likväl med hänsyn till angelägenheten

av att Tekniska museet icke fortsättningsvis lämnas utan statligt stöd

förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att Kungl. Maj:t

för riksdagen snarast möjligt och helst till nästa års riksdag framlägger förslagom

särskilt statligt bidrag till museets verksamhet. Utskottet förutsätter att

det med hänsyn till vad utskottet nu förordat skall visa sig möjligt för styrelsen

för museet att utan alltför stora driftsinskränkningar även under det kommande

budgetåret upprätthålla museiverksamheten.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Bidrag till vissa museer m. m. för budgetåret 1964/65

anvisa ett anslag av 265 000 kr.;

II. i anledning av motionerna 1:158 och II: 208 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t snarast möjligt,

helst till nästa års riksdag, framlägger förslag om statligt bidrag

till Tekniska museets verksamhet.

61 :o) Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62, s. 112—114), vilket innebär en anslagshöjning med

46 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för svenskt biografiskt

lexikon, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 110 000

4. Särskild ersättning till tillfällig personal........ 60 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 64 900

Summa kr. 273 000

b) till Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 273 000 kr.

62:o) Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 63, s. 114 och 115), vilket innebär en anslagshöjning med

9 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

54 000 kr.

63 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk oeh läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 115 och 116), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 77 000 kr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

47

64:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 65, s. 116), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk språkvård

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 30 000 kr.

Internationellt-kulturellt samarbete

65:o) Kulturellt utbyte med utlandet. Kungl. Maj:t har (punkt 80, s. 162—

165) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 910 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar Nyman och Hilding väckt motion

(1: 255), vari hemställts att riksdagen måtte för att möjliggöra två stipendier åt

svenska elever för studier vid The Atlantic College i England till Kulturellt utbyte

med utlandet för budgetåret 1964/65 anvisa 925 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

T horsten Larsson m.jl. (1:490) och den andra inom andra kammaren av herrar

Larsson i Borrby och Boo (II: 594), i vilka hemställts att riksdagen matte i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära utredning om hur stödet till skolungdoms-, student-,

praktikant- och allmänna ungdomsutbytet med utlandet skall utformas;

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindkvist väckt motion (II: 597),

i vilken hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa att omfattningen

av ungdomssammanslutningarnas i vårt land internationella kontaktverksamhet

klarlägges samt att förslag rörande åtgärder för främjande av de fria

och frivilliga ungdomsorganisationernas arbete för internationellt samarbete i

samband härmed framlägges.

Beträffande motiveringen för de motions vis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 255, I: 490 och II: 597.

Kungl. Maj :ts förslag innebär dels omrubricering av anslaget, som innevarande

budgetår är benämnt Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, dels en

anslagshöjning med 178 000 kr. Samtidigt förordas, att medel motsvarande de

nuvarande anslagen på 1 000 kr. till centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet och 26 000 kr. till bidrag till avlönande av föreståndare för svenska

studenthemmet i Paris skall utgå ur förevarande anslag. Av anslagshöjningen

hänför sig vidare 108 000 kr. till överföring av vissa kostnader för lektoratsverksamhet

och föreläsarutbyte från tredje huvudtiteln samt 9 000 kr. till kostnader

för ett antal årligen återkommande internationellt-kulturella ändamål, vilka

tidigare bestritts från ecklesiastikdepartementets anslag till extra utgifter. Den

reella anslagsökningen blir därför 34 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196 Jf

Skolöverstyrelsen bär bl. a. föreslagit, att 15 000 kr. skall beviljas för stipendier

åt två svenska elever för studier vid The Atlantic College i Storbritannien. Detta

förslag har icke tillstyrkts av departementschefen.

Målsmännens riksförbund har i anslutning till motionerna I: 490 och II: 594

till utskottet inkommit med en skrivelse, i vilken förbundet anfört bl. a. följande.

Frågor som sammanhänger med skolungdomens utlandsresor har sedan länge

uppmärksammats i olika intresserade kretsar och behandlas för närvarande av en

kommitté, som tillkommit på initiativ av Skolkuratorernas förening, och vari förutom

kuratorerna även lärarorganisationerna och MR, bland andra, är representerade.

Den frågeställning som därvid stått och står i förgrunden är hur man

skall komma till rätta med den delvis vildvuxna flora av rese- och kursarrangemang

som under en följd av år undan för undan ökat. Det måste för skolan och

samhället vara ett lika viktigt önskemål som det är för föräldrarna, att verksamheten

bedrives i former och under villkor som tillfredsställer rimliga anspråk ur

pedagogisk, social och ekonomisk synpunkt. Närmast har det ansetts angeläget

att söka finna någon form av auktoriserande eller annan lämplig kontroll, till

stöd och ledning åt föräldrarna och skolungdomen själv.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag.

I motionen 1:255 har föreslagits en uppräkning av detta anslag med 15 000

kr. för att möjliggöra två stipendier för studier vid The Atlantic College i

England. Enligt vad utskottet inhämtat har för innevarande läsår beviljats

ett stipendium ur kungafonden samt två stipendier ur Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse för studier vid nämnda skola. Då skolan startade sin verksamhet

så sent som hösten 1962 saknas ännu närmare erfarenheter rörande undervisningen

vid skolan. Utskottet anser sig bl. a. med hänsyn härtill icke böra

tillstyrka bifall till det i motionen 1:255 framförda yrkandet.

Vidkommande yrkandet i motionen II: 597 om klarläggande av omfattningen

av ungdomssammanslutningarnas internationella kontaktverksamhet och om

förslag rörande åtgärder för främjande av de fria och frivilliga ungdomsorganisationernas

arbete för internationellt samarbete anser utskottet, att det lämpligen

först bör ankomma på ungdomsorganisationerna att genom förslagsvis Sveriges

ungdomsorganisationers landsråd redovisa omfattningen och inriktningen

av organisationernas internationella verksamhet. Om så därefter bedömes motiverat,

har organisationerna att i vederbörlig ordning underställa frågan om

lämpliga stödåtgärder Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionen 11:597.

Med anledning av motionerna 1:490 och 11:594 vill utskottet framhålla,

att det, inte minst med tanke på de avsevärda belopp som läggs ned på språkstudier

utomlands för skolungdom och studenter, synes angeläget, att dessa

studier ger tillfredsställande resultat. Enligt utskottets mening bör därför frågan

om skolungdoms- och studentutbytet med utlandet närmare utredas genom

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961g

49

vederbörande myndigheters försorg eller i annan lämplig ordning. Vidkommande

praktikantutbytet med utlandet är frågan härom redan under utredning inom

arbetsmarknadsstyrelsen. Förslaget om utredning rörande stöd till allmänt ungdomsutbyte

med utlandet är utskottet, som i det föregående avstyrkt ett

förslag i liknande syfte i motionen II: 597, icke berett att tillstyrka. Utskottet

förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet

sålunda anfört i anledning av motionerna 1:490 och II: 594.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen II: 597 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 255, till Kulturellt utbyte med

utlandet för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 910 000 kr.;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:490 och

II: 594, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört om utredning rörande skolungdoms- och studentutbytet

med utlandet.

66 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 166 och 167), vilket innebär en anslagshöjning

med 195 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 770 000 kr.

67 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 167 och

168), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 112 000 kr.

68 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser

i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 168 och 169),

vilket innebär en anslagsminskning med 90 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader för

vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 220 000 kr.

69:o) Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

84, s. 169 och 170) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 264 000 kr., innebärande en anslagshöjning med

54 000 kr.

4 — Dihang till riksdagens protokoll 196b. G sand. Nr S

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren

av herr Ståhl väckt motion (II: 336), i vilken hemställts att riksdagen

måtte besluta, att anslaget till Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. avväges

så att av detsamma kan utgå ett bidrag till Institut Tessin i Paris av

69 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionärens yrkande torde få hänvisas till motionen

II: 336.

Styrelsen för Institut Tessin i Paris hav begärt en ökning av medelsanvisningen

till institutet med 34 000 kr. till 69 000 kr. Av den av styrelsen föreslagna

ökningen avsåg 20 000 kr. arvode åt föreståndaren för institutet, fil. lic. Gunnar

W. Lundberg. Detta jämte det arvode som kulturråd vid svenska ambassaden i

Paris, som Lundberg uppbär, skulle ge honom löneförmåner närmast motsvarande

vad en docent åtnjuter (löneklass 25, ortsgrupp 5), nämligen 35 000 kr.

Departementschefen har föreslagit en ökning av bidraget till Institut Tessin med

24 000 kr. till 59 000 kr., vilket enligt departementschefen möjliggör visst arvode

till föreståndaren.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionen II: 336 har föreslagits en uppräkning av bidraget till Institut Tessin

i Paris till 69 000 kr. för att möjliggöra ett arvode av 20 000 kr. åt föreståndaren.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla, att utskottet i likhet med

motionären anser att Lundberg genom Institut Tessin gjort betydande insatser

för främjandet av de kulturella förbindelserna mellan Sverige och Frankrike.

Då den för nästa budgetår förordade förstärkningen av institutets medelsresurser

möjliggör ett särskilt arvode åt Lundberg på i runt tal 10 000 kr. har utskottet

emellertid — trots sin uppskattning av Lundbergs insatser — icke ansett sig böra

tillstyrka någon uppräkning av bidraget till Institut Tessin utöver den av departementschefen

föreslagna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 336, till Bidrag till svenska institut

i utlandet m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av

264 000 kr.

70:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t har (punkt

85, s. 171—177) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse

med av departementschefen angivna riktlinjer vidtaga erforderliga

åtgärder för upprättande av ett Nordens hus i Reykjavik, dels till Främjande av

nordiskt-kulturellt samarbete för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 070 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Öl

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Helén och Kollberg väckt motion (II: 587), vari hemställts

att riksdagen för anordnande av nordiska studiegruppresor från universitet

och högskolor måtte anvisa 30 000 kr. under anslaget Främjande av nordisktkulturellt

samarbete, åttonde huvudtiteln, innebärande en ökning jämfört med

departementschefens förslag av 20 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande torde få hänvisas till

motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Den ursprungliga planen på att upprätta ett Nordens hus i Reykjavik framlades

av föreningarna Norden vid nordiska kulturkommissionens plenarmöte i

Voksenåsen i september 1961. Kulturkommissionen beslöt då att tillsätta ett

expertutskott för närmare utredning av frågan. Sedan expertutskottet avlämnat

sin utredning hösten 1962 beslöt nordiska kulturkommissionen vid plenarmöte i

Köpenhamn i november 1962 att rekommendera regeringarna att upprätta ett

Nordens hus i Reykjavik i huvudsak i överensstämmelse med av expertutskottet

framlagt förslag.

Syftet med Nordens hus är enligt kulturkommissionens slutliga förslag, att

institutionen skall verka som en förbindelselänk mellan Island och det övriga

Norden genom att aktivisera och levandegöra nordiska intressen på Island och

samtidigt förmedla isländska kulturströmningar till de övriga länderna.

De totala kostnaderna för uppförande av Nordens hus beräknas uppgå till

1 750 000 norska kr., fördelade över flera budgetår. Härav förutsättes Sverige

svara för två femtedelar samt Danmark, Finland och Norge för en femtedel

vardera. Island förutsättes blott svara för anskaffande av tomt. Den svenska

andelen skulle sålunda uppgå till 700 000 norska kr. eller i runt tal 500 000

svenska kr. De årliga driftutgifterna har beräknats till 200 000 norska kr.

Fördelningen av kostnaderna mellan samtliga fem länder avses skola fastställas

efter förhandlingar mellan parterna.

Svenska avdelningen av nordiska kulturkommissionen har beräknat, att av den

svenska andelen av anläggningskostnaderna ett belopp av 125 000 kr. torde bli

erforderligt under budgetåret 1964/65.

Departementschefen har i detta ärende anfört följande.

Somliga nordiska projekt har visat sig kräva ett långdraget utrednings- och

förberedelsearbete, innan de kunnat realiseras. Så gäller ej beträffande upprättandet

av ett Nordens hus i Reykjavik, för vilken fråga utförligt redovisats i

det föregående. Den ursprungliga planen framkom under senare hälften av år

1961. Redan år 1963 kunde projekteringsarbetet igångsättas. Den snabbhet,

varmed frågan behandlats av myndigheterna i berörda länder, visar hur angelägen

saken bedömts vara. För egen del finner jag det synnerligen väsentligt,

att ett Nordens hus i Island kommer till stånd, så att banden mellan detta land

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

och det övriga Norden kan knytas än fastare. Den av nordiska kulturkommissionens

särskilda expertutskott framlagda utredningen synes mig — med vissa

av kulturkommissionen föreslagna mindre ändringar i förslaget till statuter och

med den anförda förutsättningen om anläggningskostnadernas fördelning på flera

budgetår — utgöra en lämplig grundval för det fortsatta arbetet med uppbyggnaden

av den nya institutionen i Island. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att för Sveriges del godkänna statuter och i övrigt vidtaga för upprättandet av

Nordens hus erforderliga åtgärder. Frågan om medel för uppförande av lokaler

och för driftkostnader torde dock i vanlig ordning få underställas riksdagen.

För nästa budgetår bör medel beräknas i enlighet med förslaget från nordiska

kulturkommissionens svenska avdelning, dvs. 125 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 300 000 kr. Samtidigt

föreslås att anslagen Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. samt Vissa kostnader för den nordiska

hushållshögskolan skall uppgå i förevarande anslag. För dessa båda ändamål beräknas

48 000 kr. respektive 15 000 kr. Den reella anslagsökningen blir därför

237 000 kr.

TJtskottet ansluter sig till vad departementschefen under förevarande punkt

anfört och förordat.

Till det i motionen II: 587 framförda förslaget om anvisande av 30 000 kr. för

anordnande av nordiska studiegruppresor för studerande vid universitetet och

högskolor är utskottet icke berett att tillstyrka bifall.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse

med av departementschefen angivna riktlinjer vidtaga

erforderliga åtgärder för upprättande av ett Nordens hus i

Reykjavik;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 587, till Främjande av nordisktkulturellt

samarbete för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 070 000 kr.

Kyrkliga ändamål

71 :o) Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 178—181), vilket innebär en anslagshöjning

med 26 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för den skogliga personalen hos stiftsnämndema,

som föranledes av vad departementschefen föreslagit i

det föregående;

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

53

b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen, stiftsnämndema

och kyrkoherdarna för döva, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

Utgifter

I. Domkapitlet i Stockholm

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 68 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal---- 11 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 35 900

Summa kr. 119 600

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 061 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 54 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 669 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 778 600

Summa kr. 2 564 100

III. Tillfällig personal hos domkapitlen

m. m., enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

förslagsvis.................................. 74 000

IV. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 535 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 48 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal---- 67 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 271 500

Summa kr. 922 900

V. Kyrkoherdar för döva

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 129 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................ 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 58 500

Summa kr. 188 400

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

VI. Sammanfattning

I. Domkapitlet i Stockholm................... 119 600

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m.m....................... 2 564 100

III. Tillfällig personal hos domkapitlen m.m., enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande................ 74 000

IV. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. .. 922 900

V. Kyrkoherdar för döva...................... 188 400

Summa kr. 3 869 000

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från kyrkofonden ....................... 2 403 000

Nettoutgift kr. 1 466 000

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 466 000 kr.

72 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 181—183), vilket innebär en anslagshöjning

med 19 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 211 000 kr.

73:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 183

och 184), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kr.

74:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 89, s. 184), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden för

budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.

75:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 90, s. 184 och 185), vilket innebär en anslagshöjning med

4 000 kr., hemställer utskottet,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196U

55

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

117 000 kr.

76 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska och

lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, s. 185), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,

förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret 1964/

65 anvisa ett anslag av 6 000 kr.

77:o) Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 92, s. 186), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

300 000 kr.

78:o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. Kungl. Maj:t har

(punkt 93, s. 186—190) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Under budgetåren 1949/60 har anvisats sammanlagt 333 000 kr. såsom bidrag

till kostnaderna för restaurering av Linköpings domkyrka. Restaureringskostnadema

hade ursprungligen beräknats till 750 000 kr., varav 375 000 kr. enligt

propositionen 1949:118 skulle bestridas av statsmedel.

Departementschefen framhåller att en restaurering av Linköpings domkyrka

länge har ansetts nödvändig. De undersökningar, som vidtagits sedan riksdagen

år 1949 fattade beslut om statsbidrag för ifrågavarande ändamål, har visat, att

en betydligt mera genomgripande restaurering än man tidigare planerat är erforderlig.

Det har därför ansetts lämpligt, att vid restaureringen i viss mån söka

återställa kyrkan i dess ursprungliga skick. Enligt arkitekten von Schmalensees

restaureringsförslag skulle sålunda bl. a. i stället för det nuvarande långhustaket,

vilket ändå måste ersättas av ett nytt tak, uppföras ett lanternintak, liknande

det, som ursprungligen fanns på domkyrkan.

Med beaktande av tidigare tillämpade principer vid beslut om statsbidrag

till restaureringar av domkyrkor finner departementschefen en av kammarkollegiet

föreslagen fördelning av kostnaderna skälig. Enligt denna fördelningsplan

borde av de totalt beräknade kostnaderna — 6 085 000 kr. — 30 000 kr. bestridas

av domkyrkans egna medel, 1 833 000 kr. av staten samt 4 222 000 kr. av församlingen.

Departementschefen tillstyrker därför, att, utöver tidigare anvisat statsbidrag,

såsom bidrag till kostnaderna för restaurering av Linköpings domkyrka

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961).

får utgå 1 500 000 kr. Av detta belopp förutsattes 100 000 kr. bli anvisade för

nästa budgetår. Som villkor för statsbidraget föreslås gälla, att domkyrkoförsamlingen

i Linköping åtager sig att svara för de kostnader, som inte täcks av statsbidrag

eller på annat sätt.

Därest de faktiska kostnaderna för restaureringen skulle komma att överskrida

de nu beräknade, bör enligt departementschefen likväl ytterligare statsbidrag

inte utgå.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen under förevarande

punkt anfört och förordat, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings

domkyrka för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

79 :o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

94, s. 190), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

80 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 95, s. 191), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 kr.

81 :o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 96, s. 191), vilket innebär en anslagshöjning med 13 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bidrag till Svenska ekumeniska nämnden

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 40 000 kr.

Diverse

82 :o) 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. 2. Ersättning till statens allmänna f astighetsf ond: Byggnadsstyrelsens

delfond. 3. Ersättning till statens allmänna f astighetsf onds Uppsala

universitets delfond. 4. Ersättning till statens allmänna f astighetsf ond:

Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 305,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

57

s. 626), vilket innebär beträffande det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning,

beträffande det andra anslaget en höjning med 6 391 000 kr.,

beträffande det tredje anslaget en höjning med 217 000 kr. och beträffande det

sista anslaget en höjning med 1 193 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 41 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

deljond ett förslagsanslag av 36 873 000 kr.;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala

universitets delfond ett förslagsanslag av 3 399 000 kr.;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lunds

universitets delfond ett förslagsanslag av 4 712 000 kr.

83 ro) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 626), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond för

upplåten mark för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

84:o) Nybyggnad för riksarkivet. Kungl. Maj:t har (punkt 307, s. 631 och

632) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av 4 194 000 kr.

I de under förevarande punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna

(s. 632) upptages de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 erforderliga medlen

för nybyggnad för riksarkivet till 9 620 000 kr.

Departementschefens redovisning av de aktuella byggnadsföretagen återfinnes

på s. 631 och 632, till vilken redovisning torde få hänvisas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och har icke något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna för här

ifrågavarande byggnadsarbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad för riksarkivet för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 4 194 000 kr.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1GG\. G sand. Nr 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196-4

85:o) Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Kungl. Maj:t

har (punkt 310, s. 633—669) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 30 335 000 kr. Förslaget innebär

att de nuvarande investeringsanslagen till byggnadsarbeten vid universiteten

i Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska mediko-kirurgiska institutet,

tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt tekniska högskolan

i Lund sammanföres till ett gemensamt anslag.

På grundval av redovisade investeringsplaner för de olika lärosätena har en

gemensam finansieringsplan (s. 669) upprättats. I finansieringsplanen upptages

de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 erforderliga medlen för byggnadsarbeten

vid nämnda universitet och högskolor till 121 275 000 kr. Härav beräknas

56 398 000 kr. bli förbrukade under innevarande budgetår och 64 877 000 kr. under

nästa budgetår.

Departementschefens redovisning av de för budgetåret 1964/65 aktuella

byggnadsföretagen återfinnes på s. 656—669, till vilken redovisning torde få hänvisas.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa

budgetår av ett investeringsanslag av 30 335 000 kr. till byggnadsarbeten vid

vissa universitet och högskolor.

De av departementschefen föreslagna finansierings- och investeringsplanerna

för ifrågavarande byggnadsarbeten bör, med ett undantag, godtagas. De i investeringsplanen

för karolinska mediko-kirurgiska institutet upptagna kostnadsramarna

för försörjningsåtgärder samt om- och tillbyggnad för farmakologiska

institutionen — 320 000 kr. respektive 4 345 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1963 — bör nämligen med hänsyn till en på grundval av bygghandlingar för projektet

gjord kostnadsberäkning redovisas med 430 000 kr. respektive 4 575 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid vissa universitet

och högskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 30 335 000 kr.

86ro) Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning. Kungl.

Maj.t har (punkt 314, s. 671 och 672) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten

vid seminarierna för huslig utbildning för budgetåret 1964/65 anvisa ett

investeringsanslag av 701 000 kr.

I de under förevarande punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna

(s. 672) upptages de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 erforderliga

medlen, avseende nybyggnad för seminariet för huslig utbildning i Göteborg, till

4 200 000 kr. Härav beräknas 700 000 kr. bli förbrukade under budgetåret

1963/64 och 3 500 000 kr. under budgetåret 1964/65.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1964

59

TJtskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt och icke har något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna

för ifrågavarande byggnadsarbeten, hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid seminarierna för

huslig utbildning för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 701 000 kr.

87:o) Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 315, s. 673—677) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 2 269 000 kr.

I de under förevarande punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna

(s. 676 och 677) upptages de för budgetåren 1963/64 och 1964/65 erforderliga

medlen för byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. till

9 539 000 kr. Härav beräknas 5 422 000 kr. bli förbrukade under innevarande

budgetår och 4 117 000 kr. under nästa budgetår.

Departementschefens redovisning av de för budgetåret 1964/65 aktuella byggnadsföretagen

återfinnes på s. 674—677, till vilken redovisning torde få hänvisas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och har icke något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna för här

ifrågavarande byggnadsarbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens blind- och

dövskolor m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 2 269 000 kr.

Statens utlåningsfonder

88:o) Lånefonden för inventarier i studentbostäder. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 317, s. 678—680), vilket innebär dels en höjning av lånebeloppet

per rum från 1100 till 1 200 kr., dels en medelsanvisning med 1 873 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden för inventarier i studentbostäder

för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 1 873 000 kr.

89:o) Lånefonden för studentkårlokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 318, s. 680 och 681), vilket innebär anvisande av ett nytt anslag

av 2 000 000 kr. för nästa budgetår under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden för studentkårlokaler för

budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196£

Fonden för låneunderstöd

90 :o) Lån till Akademiska föreningen i Lund. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 319, s. 681 och 682), vilket innebär beviljande av ett ränte- och

amorteringsfritt lån av 650 000 kr. till Akademiska föreningen i Lund för anordnande

av en barservering för studenter i anslutning till föreningens restaurang,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till Akademiska föreningen i Lund

för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 650 000

kr.

91 :o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga, avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 2 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, fru

Wallentheim, herrar Bengtson, Mårtensson, Källqvist, Thorsten Larsson och

Åkerlund; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Svensson

i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herr Mellqvist, fru Lewén- Eliasson,

fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson, herrar

Helén, Blomkvist och Källstad.

Särskilt yttrande

vid punkten 1 (Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar) av herrar Boman, Axel

Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund,

Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken

Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka beträffande föreslagen förstärkning

av prognos- och planeringsgruppens resurser anfört följande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

61

»Planeringsarbetet beträffande utbildningsväsendet har i åtskilliga avseenden

brustit. För att få en förbättring till stånd i detta avseende har nu föreslagits

att ett utbildningsråd skall inrättas. Mot detta har vi i och för sig inte

något att erinra. Vi anser det dock ytterst betänkligt och otillfredsställande att

riksdagen helt skall lämnas utanför detta planeringsarbete.

I motionerna I: 391 och II: 466, vilka hänvisats till konstitutionsutskottet,

har detta förhållande liksom andra frågor som rör den framtida planeringsverksamheten

tagits upp. Vi ansluter oss helt till det förslag som där framföres

om att ett reellt riksdagsinflytande på alla stadier av planeringsverksamheten

bör säkerställas.»

Reservationer

1) vid punkten 5 (Konstnärsstipendier) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson,

Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund, Staxäng,

Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson,

herrar Helén och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Vad beträffar»

och slutar med »antal meritstipendier», bort ha följande lydelse:

»Den i statsverkspropositionen föreslagna höjningen av detta anslag med

780 000 kr. utgör enligt utskottets mening ett ytterst värdefullt komplement

till det kulturstöd i andra former för vilket medel anvisas under åttonde huvudtiteln.

Som framhållits bl. a. från Akademien för de fria konsterna är dock insatser

av större omfång nödvändiga, för att framför allt konstnärer inom måleri

m. m. skall kunna tillförsäkras en anständig trygghet. För denna kategori konstnärer

innebär vad som föreslagits i statsverkspropositionen med avseende på

konstnärsstipendier blott en ökning med tio arbetsstipendier. Utskottet finner

detta otillräckligt och förordar att utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit ytterligare

tio arbetsstipendier ställes till förfogande för konstnärer inom måleri

m. m. Detta utskottets förslag överensstämmer med särskilt yrkande i motionerna

I: 273 och II: 316, varför utskottet alltså biträder dessa motioner i denna

del. Kostnadsökningen härför beräknar utskottet i likhet med motionärerna

till 120 000 kr. I viss mån synes därvid även det krav om en höjning av anslaget

för att möjliggöra ett ökat antal arbetsstipendier som — delvis på andra

grunder — framförts i motionerna 1:327 och 11:333 kunna tillgodoses. Att

under ifrågavarande anslag, som i dessa motioner påyrkats, skulle beräknas

medel för ett antal meritstipendier kan utskottet emellertid inte biträda. Utskottet

återkommer ytterligare till det problem som är förknippat härmed vid

sitt ställningstagande till förslaget om konstnärsbelöningar under nästa anslagspunkt.

I vidare mån än vad utskottet nu förordat är utskottet inte berett att

förorda någon uppräkning av anslaget till konstnärsstipendier. Utskottet avstyrker

därför bifall till förslaget i motionerna 1:96 och II: 132 om en höjning

av beloppet till stipendier åt tonsättare med 29 000 kr.»

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196/

dels ock att utskottets hemställan under II. och IV. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må bifalla motionerna I: 273 och II: 316

i vad de avser inrättande av ytterligare tio arbetsstipendier åt

konstnärer inom måleri m. m.;

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 327 och II: 333 samt med avslag å motionerna

1:96 och II: 132 ävensom med bifall till motionerna

I: 273 och II: 316, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Konstnär sstip endier för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 2 114 000 kr.;»

2) vid punkten 6 (Konstnärsbelöningar) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson,

Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund, Staxäng,

Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson,

herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag till konstnärsbelöningar ger uttryck för en hög värdering

av det fria kulturarbetet. Såsom framgått av det föregående är avsikten

med förslaget både att tillgodose trygghetskravet i konstnärlig yrkesutövning

och att belöna högt förtjänta konstnärer. Genom strävandena att realisera

denna tvåfaldiga målsättning har förslaget emellertid fått en från flera synpunkter

olycklig konstruktion. Man har inte heller, trots den komplicerade

utformningen, lyckats beakta målsättningen att konstnärsbelöningarna skall

utgöra inte enbart en hedersbevisning för ett fåtal högt förtjänta konstnärer

utan även en trygghetsskapande åtgärd för ett stort antal konstnärer.

Enligt förslaget skall konstnärsbelöningarna utgå till personer ’som genom

konstnärlig verksamhet gjort mycket betydande insatser inom svenskt kulturliv,

vare sig insatserna bestått i skapande av litterära eller konstnärliga verk,

uppträdande som utövande konstnär eller i annan form’. Förslagsanslaget föreslås

uppgå till 300 000 kr., vilket avses räcka till 25 konstnärsbelöningar. Enligt

departementschefen skall i första hand den konstnärliga insatsen vara avgörande

vid utseende av innehavare av konstnärsbelöningar. Vid val mellan meritmässigt

likvärdiga konstnärer fäller behovssynpunkten utslaget. Här framgår förslagets

karaktär av belöning åt högt förtjänta konstnärer klart dels genom det tämligen

ringa antalet belöningar som avses utgå, dels genom den av kvalitativa

hänsyn begränsade krets konstnärer som enligt det nyss citerade uttalandet

i statsverkspropositionen kan ifrågakomma.

Den sociala trygghetssynpunkten framkommer i förslaget — förutom i den

ovan nämnda regeln att i konkurrens mellan lika meriterade konstnärer den

mest behövande ligger närmare till för att erhålla belöningen — i en reduceringsregel,

som innebär att belöningens storlek minskas, om innehavaren har egna

inkomster. Med nuvarande penningvärde skall egen inkomst jämte konstnärsbelöning

inte få överstiga 24 000 kr. per år. Penningbidragen skall vara skatte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.63

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

pliktiga. Enligt statsverkspropositionen skall Kungl. Maj:t efter förslag av de

myndigheter, som utdelar konstnärsstipendier, utse innehavare av konstnärsbelöningarna.

Förslaget lider såsom framhållits i flera av de i ämnet väckta motionerna

av allvarjiga brister, som defvis boftnar i den dualistiska målsättningen. Opr

konstnärsbelöningarna är avsedda att ge en ekonomisk meriterjng och en hedersbevisning

åt högt förtjänta konstnärer torde detta syfte pa grund av reduceringsregeln

inte kunna uppnås. Det kan förutsättas, att åtskilliga av de konstnärer,

som med dessa höga kvalitetskrav kan komma i fråga, ligger i inkomstlägen

över 24 000 kr., där konstnärsbelöningar icke utdelas. Förslaget är också

utformat så att konstnärsbelöningarna snarare hämmar än stimulerar till fortsatt

konstnärligt skapande. Reduceringsregeln innetjär ju att ökade inkomster, även

genom konstnärlig yrkesutövning, leder till en minskning av konstnärsbelöningarnas

belopp. Mot reduceringsregeln kan ytterligare invändningar resas. Till grund

för inkomstprövningen skall ligga inkomsterna året före det år under vilket belöningarna

ujtgår. Då konstnärers inkomster från år till annat kan genomgå mycket

markanta fluktuationer, är denna eftersläpande inkomstprövning mycket

olycklig. Förhållandet belyses särskilt i motionerna I: 396 och II: 492, i vilka

påyrkats att hänsyn i förekommande fall skall kunna tagas till inkomsterna

under löpande inkomstår i stället för till dessa under aret dessförinnan.

I statsverkspropositionen föreslås att Kungl. Maj:t, visserligen efter förslag

från vissa stipendieutdelande korporationer, skall utdela konstnärsbelöningarna.

Som framhållits bl. a. från FUYCO är detta nomineringsförfarande olämpligt.

En mer ändamålsenlig procedur torde vinnas, om utdelande av ''konstnärsbelöningar’

anförtros åt organ, som representerar de konstnärliga yrkesutövarna,

dvs. de myndigheter som nu har att utdela konstnärsstipendier.

Utskottet har övertygats om att förslaget om konstnärsbelöningar i den

utformning det fått icke kan godtagas. Utskottet, som alltsa avstyrker bifall

till Kungl. Maj :ts förslag, får i stället i anledning av motionerna I: 96 och fl: 132,

J: 273 och 11:316 samt 1:396 och 11:492, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, ävensom med avstyrkande ^iv bifall till motionen II: 191 föreslå, att ett

nytt anslag av reservationsanslagskaraktär till Konstnärsersättningar uppföres

på riksstaten. Utskottet vill härom framhålla följande.

Det är alldeles uppenbart, att det finns ett behov av samhälleliga insatser

för att under en lång tid skänka trygghet åt en konstnär, som genom sitt konstnärliga

arbete berikat samhällsmedborgarnas liv. De nya konstnärsersättningama

bör i första hand tillfalla de konstnärer, som under eu längre tid kan beräknas

vara i ett ogynnsamt ekonomiskt läge. Den individuella ersättningen skall alltså

utgå under eu från början bestämd tidsperiod om fem år och omprövas vid utgången

av perioden. Ersättningen bör således inte reduceras under perioden med

innehavarens egna inkomster. Däremot bör den vara skattepliktig. I anslutning

till förslag i motionerna 1:396 och 11:492 förutsätter utskottet, att som kvalifikation

för erhållande av konstnärsersättning skall gälla de konstnärliga in
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196^

satserna. För nästa budgetår förordar utskottet att för konstnärsbelöningar anslås

600 000 kr.

Det är väsentligt att understryka att med utskottets förslag åsyftas en ny

form av kulturstöd. Oberoende av vilket av de föreslagna systemen, Kungl.

Majrts eller utskottets, som vinner riksdagens bifall, måste institutet ha karaktär

av försöksverksamhet. Efterhand som erfarenhet vinnes, kan givetvis ändringar

och justeringar bli erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag och

motionen II: 191 ävensom i anledning av motionerna 1:96 och

11:132, 1:273 och 11:316, sistnämnda fy ra motioner såvitt nu

är i fråga, samt motionerna 1:396 och 11:492, till Konstnärsersättningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kr.;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla

vad utskottet anfört rörande de föreslagna konstnärsersättningarna,

särskilt att som kvalifikationsgrund för erhållande

av konstnärsersättning skall gälla de konstnärliga insatserna,

samt institutets karaktär av försöksverksamhet.»

3) vid punkten 8 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader) av herrar

Boman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson,

Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i

Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Vidkommande

yrkandena» och slutar med »och 11:608», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Trots att departementschefen är medveten om angelägenheten av att resurserna

för utsmyckningsändamål ökas, är han endast beredd att tillstyrka en

höjning a\ anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader med

200 000 kr. Denna moderata höjning sker under hänvisning till den kraftiga

satsning för detta ändamål, som gjordes för innevarande budgetår. I motionerna

1:273 och 11:316 samt i motionerna 1:475 och 11:608 föreslås att riksdagen

måtte bevilja en höjning av förevarande anslag med 500 000 kr. i jämförelse

med innevarande budgetår, vilket innebär en uppräkning i jämförelse

med departementschefens förslag med ytterligare 300 000 kr. Samma förslag

framföres också som delyrkande i motionerna 1:96 och II: 132. I motionerna

1:327 och 11:333 förordas en uppräkning av anslaget med 300 000 kr. till

1 300 000 kr. Utskottet kan inte acceptera vare sig den av departementschefen

föreslagna blygsamma höjningen eller departementschefens argumentation. Anslaget

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader har sedan länge varit

klart otillräckligt för sitt ändamål. Den ytterst välmotiverade höjningen av

anslaget för innevarande budgetår möjliggjorde, att en del av eftersläpningen

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196i 65

inhämtades. Även för budgetåret 1964/65 krävs ökade resurser för konstnärlig

utsmyckning.

Då anslaget ännu inté motsvarar det berättigade krav som kan ställas föreslår

utskottet, med bifall till vad som påyrkats i motionerna I: 96 och II: 132

ävensom motionerna 1:273 och 11:316 samt 1:475 och 11:608, en höjning av

förevarande anslag med 500 000 kr. till 1 500 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 327 och II: 333 ävensom med bifall till motionerna

I: 96 och II: 132, I: 273 och II: 316, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 475 och II: 608, till

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.;»

4) vid punkten 9 (Utställningar av svensk konst i Utlandet) av herrar Näsström,

Gillström, Einar Persson, Fritz Persson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,

Gustafsson i Stöckholm, Blidfors, Almgren, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson,

fröken Olsson och herr Blomkvist, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Departementschefen

förklarar» och slutar med »250 000 kr.», bort ha följande lydelse:

»Utskottet ser syftet med detta anslag så, att anslaget skall användas

för stöd i konkret form till upplysning om svensk konst i utlandet. För

allmän upplysningsverksamhet om Sverige utomlands utgår bidrag av statsmedel

i annan ordning. I själva verket bör enligt utskottets uppfattning avvägningen

av upplysningsverksamheten i utlandet ske helt oberoende av om särskilda

anslag finnes disponibla för främjande av särskilda företeelser. Det gör

den givetvis också. Svenska institutet tar självfallet vid sin avvägning av upplysningsinsatserna

utomlands hänsyn till alla de företeelser och aktiviteter som

vi har intresse av att visa och demonstrera där. Utan fast stöd av svenska

staten sprides i utlandet upplösning om exempelvis svensk arbetsmarknad,,

svensk socialpolitik och svensk forskning.

Ihfogat som en integrerande del i det statliga kulturstödet bidrar de medel

som anvisas via detta anslag till att bryta den isolering, som våra konstnärer

inom måleri m. m. lätt hamnar i. Sett inte minst från denna synpunkt synes det

angeläget att förevarande anslag hålles på en sådan nivå, att detta senare syfte

främjas. Utställningsevenemang av här diskuterat slag är också ofta särskilt

kostsamma. Det synes emellertid utskottet uppenbart att de medel som anslås

till kulturfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet i allmänhet i årets

statsverksproposition ävenledes bör kunna avsättas för att i större utsträckning

än hittills visa upp svenskt konstskapandc i skilda former, utan specialdcstination.

Utskottet har vid sin allmänna medelsavvägning funnit sig — med beaktande

av nu anförda synpunkter — kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag om

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196k

oförändrad medelsanvisning för ändamålet för nästa budgetår. Utskottet förutsätter

emellertid att Kungl. Maj:t vid sina fortsatta överväganden om insatser

på kulturstödets område beajttar de skäl som talar för en uppräkning av anslaget.

Utskottet tillstyrker alltså bifall till Kungl. Maj ds förslag och avstyrker

i motionerna 1:273 och 11:316, 1:327 och 11:333 samt 1:146 och II: 192 framlagda

förslag till höjning av förevarande anslag.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

ävensom med avslag å motioperna 1:146 och II: 192, I: 273

och 11:316 samt 1:327 och 11:333, sistnämnda fyra motioner

såvitt nu är i fråga, till Utställningar av svensk konst i utlandet

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kr.;»

5) vid punkten 10 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m. m.)

a) av herrar Boman, Axel Johannes Apdersson, Källqvist, fröken Elmén,

herrar Arvidson, Helén och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »I motionerna»

och slutar med »fria del», bort ersättas med text pv följande lydelse:

»Departementschefen föreslår beträffande denna anslagspunkt att anslaget

till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. skall upptagas med samma belopp som utgår för ändamålet för innevarandc

budgetår. Till stöd för förslaget åberopas att författare och översättare

skall kunna erhålla konstnärsstipendier och s. k. konstnärsbelöningar. Det är

emellertid enligt utskottets mening av vikt att framhålla en väsentlig skillnad

mellan å ena sidan biblioteksersättningen och å den andra konstnärsbelöpingarna.

Medan de senare är en form av stipendiering utgör biblioteksersättningen

ersättning för utfört arbete, vilfcen ersättning staten tillerkänner de litterära

yrkesutövarna som kompensation för dep inskränkning i upphovsrätten, som

de fria bibliotekslåncn innebär. Detta förhållande påverkas inte av, att författaren

jendast tar ut en del av de anslagna medlen i direkt ersättning, medan

resten utdelas i form av bl. a. pensioner. Med den utformning konstnärsbelöningarna

fått i departementschefens förslag, torde dessa inte heller i någon

piärkbar utsträckning avlasta trycket på författarfondens fria del, då belöningarna

endast avses ptgå till 25 konstnärer inom hela den fria kultursektorn.

En uppräkning av biblioteksersättningen framstår enligt utskottet som en

ofrånkomlig nödvändighet för författarkåren, både med tanke på den direkta

ersättning, som utgår jtill författaren och med tanke på nxöjligheten att genom

långtidsstipendier, engångsstjpendier och pensioner stödja de litterära yrkesutövarna.

Utskottet tillstyrker därför bifall till det yrkande som framförts i

motionerna 1:273 och II: 316 liksom även motionerna 1:96 och II: 132, samt
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196Jf

67

liga såvitt här är i fråga. Biblioteksersättningens grundbelopp bör alltså höjas

från 5 öre till 8 öre för lån av rättsskyddat svenskt originalverk, från 1 till 4

öre för lån av översatt verk, från 20 till 32 öre för nyttjande av svenskt referensexemplar

och från 4 till IG öre för nyttjande av referensexemplar i översättning.

Författarpenningens storlek skall alltjämt utgöra hälften av ersättningsbeloppet,

eller 4 öre för lån och 16 öre för referenscxemplar av svenskt

originalverk. För låneantal under 500 bör ingen individuell ersättning utgå, utan

förekommande belopp bör tillfalla fondens fria fond. För låneantal över 50 000

reduceras nu författarpcnningen med 60%. Utskottet föreslår att den begränsas

till 50''%, varjämte gränsen för reduktionens inträdande bör höjas till 100 000

lån. Sammanlagt bör ifrågavarande anslag uppräknas med 1 696 000 kr. Det

kan här erinras om att även FLYCO:s styrelse uttalat sin anslutning till detta

förslag.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:96 och II: 132 samt

1:273 och 11:316, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 3 716 000 kr.;»

b) av herrar Virgin, Åkerlund, Staxäng och fröken Karlsson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Vidkommande

motionerna» och slutar med »och II: 581», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I motionerna 1:491 och 11:581 hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning och förslag till ändrade grunder

för fördelningen av författarersättningen och insamlande av statistik över

bokutlåningen.

Författare, som ställer sina verk till förfogande för bibliotekens utlåningsverksamhet

får ersättning härför i form av den s. k. författarpenningen, vilken

beräknas på grundval av ett visst per utlånat verk utgående arvode.

Styrelsen för Sveriges Författarfond, som ombesörjer fördelningen av författarpenningen,

inhämtar från ett slumpvis utvalt antal bibliotek statistiska

uppgifter rörande den bokutlåning som ligger till grund för författarersättningens

uträknande. Utskottet anser att det är tvivelaktigt huruvida den nuvarande

metodiken vid inhämtande av uppgifter är den mest ändamålsenliga.

I likhet med motionärerna anser utskottet att författarpenningen har eu given

funktion att fylla, eftersom den till sin natur utgör en ersättning för utfört

arbete. Däremot anser utskottet att en rättvisare fördelning av ersättningen

skulle kunna ske, så att även författare till för läsekretsen mera svårtillgänglig

litteratur som exempelvis lyrik skulle kunna komma i åtnjutande av en

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

ersättning som ej alltför mycket skiljer sig från den som uppbäres av en författare,

som skriver en mera lättillgänglig litteratur.

En utredning av det slag som förordats i motionerna skulle också vara av

betydelse när det gäller att bedöma författarpenningens storlek. Utskottet biträder

alltså det i motionerna I: 491 och II: 581 gjorda yrkandet.»

dels ock att utskottets hemställan under II. borde ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 491 och

II: 581, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och

förslag till ändrade grunder för fördelningen av författarersättningen

och insamlande av statistik över bokutlåningen.»

6) vid punkten 41 (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag

till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen) av herrar Boman, Axel Johannes

Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund,

Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken

Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall ill motionen 1:162 och att därför och i anledning av motionerna I: 68 och

II: 83,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34, som börjar med »Med anledning»

och slutar med »ä 80 %», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Till landsantikvaries lön utgår statsbidrag med 90%, om ej amanuens finnes

anställd. Denna procentsats sänks till 66% %, om arbetet vid institutionen

kräver en tjänst såsom amanuens. Till denna tjänst utgår statsbidrag med 50 %.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har i sina år 1963 avgivna petita

liksom tidigare med mycket stark motivering hemställt, att statsbidrag skall

utgå med 90 % till båda dessa slag av befattningshavare.

I motionerna I: 68 och II: 83 samt 1:162 har föreslagits, att riksdagen måtte

uttala, att statsbidraget bestämmes till 90 %.

Förstärkning av personalen vid institutionerna med en amanuens vitsordar

i och för sig att arbetsvolymen kräver anställandet av en dylik arbetskraft.

Att detta förhållande får till konsekvens ett minskat statsbidrag synes icke

rimligt. För bestridande av härigenom uppkommande kostnader måste anslag

från landsting och kommuner ställas till förfogande, anslag som beslutas ett år

i sänder. För huvudmannen medför detta både ojämnhet och osäkerhet, och

arbetet kan ej planläggas i den utsträckning som är oundgängligen nödvändigt.

Det är ett angeläget intresse för staten, att organisationen kan fullgöra sina

uppdrag på ett för samhället betryggande sätt. Det gäller här såväl vård av

oersättliga värden som forskning och i viss mån även undervisning.

Utskottet biträder därför de i motionerna 1:68 och 11:83 samt 1:162 framförda

yrkandena, att statsbidrag skall utgå med 90 % av såväl landsantikvariernas

som amanuensernas avlöningar. Kostnaderna för genomförande av detta

förslag beräknar utskottet i överensstämmelse med yrkandet i motionen 1:162

och i nära anslutning till yrkandet i motionerna I: 68 och II: 83 till 356 000 kr.,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 196i\

69

med vilket ytterligare belopp, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, förevarande

anslag bör uppräknas.»

dels ock utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 68 och

II: 83 samt 1:162, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta

att statsbidrag skall utgå med 90 % av såväl landsantikvariernas

som amanuensernas avlöningar;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 68 och II: 83 ävensom med bifall till motionen

1:162, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,

till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till

avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kr.»

7) vid ■punkten Ji5 (Nationalmuseet: Avlöningar) av herrar Boman, Axel Johannes

Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, T hor sten Larsson, Åkerlund,

Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken

Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:107 och II: 135 har hemställts om anvisande av medel för

bestridande av avlöningskostnaderna för — utöver av departementschefen förordad

förstärkning av nationalmuseets bevakningsresurser tio museivakter i

Ae 7 jämte ytterligare medel för semesterersättare åt museivakter.

För att så långt det är möjligt trygga säkerheten för de oersättliga konstskatter

som förvaras inom museet fordras starka personella resurser. Tillgängliga

och nu förordade ytterligare medel för anställande av museivakter för

bevakningsändamål kan emellertid icke anses tillräckliga med hänsyn till den

stora och delvis svårbevakade utställningsytan. Med hänsyn till att den av

museichefen begärda förstärkningen av bevakningsresurserna med ytterligare

tio museivakter kommer att kunna tillmötesgås såvitt gäller kostnaderna för

fyra museivakter genom de av departementschefen förordade åtgärderna erfordras

för en angelägen ökad bevakning ytterligare sex museivakter. Kostnaderna

härför jämte de ytterligare medel som bör anvisas för semesterersättare åt

museivakter uppgår till sammanlagt i runt tal 98 000 kr., d. v. s. i runt tal 14 000

kr. mindre än som bedömts erforderligt i argumenteringen för bifall till förutnämnda

motioner. Utskottet förordar att det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår

föreslagna avlöningsanslaget uppräknas med detta belopp.

I övrigt tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för Nationalmuseet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 497 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 8 340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. . 935 060

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 513 000

Summa kr. 1 954 000

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 1 954 000 kr.»

8) vid ''punkten 46 (Nationalmuseet: Omkostnader) av herrar Boman, Axel

Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson, Åkerlund,

Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken

Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:107 och II: 135 har hemställts att 230 000 kr. måtte anslås

till bestridande av kostnaderna för anskaffandet av en alarmanordning till

Nationalmuseet. Utskottet, som under föregående punkt förordat medel för

anställande av ytterligare ett antal museivakter, bedömer det emellertid ej

praktiskt möjligt att även med ett relativt stort antal vakter i varje ögonblick

kunna kontrollera den stora utställningsyta på vilken konstverken är utplacerade.

På grund härav innebär det permanenta skyddet av en stöldalarmanordning

enligt utskottets mening ett nödvändigt komplement till de personella

bevakningsresurserna. Med hänsyn till de utomordentligt stora värden

som kan komma att räddas genom de utökade resurser som sålunda begäres

i motionerna anser utskottet att kostnaderna för anskaffande av ifrågavarande

alarmanordning, ehuru i och för sig höga, icke kan anses orimliga. Utskottet

tillstyrker därför bifall till motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i fråga.

Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit

med avseende på förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:107 och II: 135, såvitt nu är i

fråga, till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kr.»

9) vid punkten 48 (Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m.) av herrar

Boman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Åkerlund,

Staxäng, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Helén

och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Nationalmuseets utåtriktade verksamhet förtjänar enligt utskottets mening

ett starkt stöd. Icke minst gäller detta den pedagogiska aktiviteten. Att departe
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196b

71

mentschefen principiellt anslutit sig till museichefens förslag om ett särskilt

anslag för pedagogisk verksamhet m. m. måste därför hälsas med tillfredsställelse.

Emellertid kan det belopp som Kungl. Maj:t föreslår för ändamålet för

nästa budgetår bedömas vara klart otillräckligt. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om att museichefen för sin del funnit att ett belopp av 183 000 kr. vore

erforderligt för att verksamt kunna öka museets ifrågavarande insatser på

konstbildningens område. I motionerna 1:327 och 11:333 föreslås att anslaget

för budgetåret 1964/65 skall uppföras med 100 000 kr., d. v. s. 30 000 kr. mer

än vad Kungl. Maj :t förordat. Utskottet som finner denna anslagssumma väl

avvägd som en första samlad medelsanvisning för det avsedda ändamålet förordar

därför bifall till ifrågavarande motionsyrkande.

Mot att Kungl. Maj:t får det begärda bemyndigandet att efter förslag av

museichefen besluta angående den närmare dispositionen av anslaget har utskottet

ingen erinran. Det synes därvid utskottet särskilt önskvärt att medel

i erforderlig utsträckning skall kunna anvisas för vandringsutställningar och

för utställningar avseende modern konst.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 327 och IT: 333, såvitt nu är i fråga,

till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.»

10) vid ''punkten 70 (Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete) av herrar

Boman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Thorsten Larsson,

Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i

Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Helén och Källstad, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionen II: 587 och att därför

dels de två första styckena i utskottets yttrande (s. 52) bort ha följande lydelse:
»Utskottet

ansluter sig till vad departementschefen under förevarande punkt

anfört och förordat angående upprättandet av ett Nordens hus i Reykjavik.

I motionen 11:587 har framförts ett förslag om anvisande av 30 000 kr. för

anordnande av nordiska studiegruppresor för studerande vid universitet och

högskolor. Departementschefen har för ifrågavarande ändamål räknat med ett

bidrag av 10 000 kr., vilket är samma belopp som utgått sedan budgetåret

1947/48. Utskottet finner det med hänsyn till de kostnadsstegringar som inträffat

sedan dess samt till det ökade studentantalet angeläget, att bidraget uppräknas

i enlighet med vad som föreslagits i motionen 11:587.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen 11:587, till Främjande av nordiskt-kulturcllt

samarbete för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 1 090 000 kr.»

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 196-4

Bilaga

Uppskjutna frågor

Punkt i 8:e

huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

15

Bidrag till teaterverksamhet m. m.

66—79

Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.

97—164

Skolväsendet

165—273

Högre utbildning och forskning

274—297

Lärarutbildning

298—304

Studiesociala ändamål

308

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala

309

Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund

311

Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen

312

Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten

313

Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet

316

Lånefonderna för studiesociala ändamål

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

640685

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1964/65 till Utställningar av svens a1 i texten
  2. Rskr. 1964:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom ecklesiasti a1 i texten