Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten för budgetåret 1964-/65 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1964-03-10 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten för budgetåret 1964-/65 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten

för budgetåret 1964-/65 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

KAPITALBUDGETEN

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 91, s. 233—238 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1964)

lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar, avseende

postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfalls\erks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i förra årets statsverksproposition skulle medelsförbrukningen

på kommunikationsverkens investeringsanslag uppgå till ca

1 206 mkr. under budgetåret 1962/63. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna

har emellertid stannat vid ca 1 199 mkr. och således underskridit

de beräknade utgifterna med ca 7 mkr. Anslagsbehållningarna har

minskat med ca 3 mkr.

I överensstämmelse med vad som föreslogs i 1963 års statsverksproposition

bär fr. o. in. innevarande budgetår investeringarna avseende samtliga

ifrågavarande fonder utom televerkets överförts till ett enda kollektivanslag.

För televerkets fond har två kollektivanslag upptagits, det ena för teleanläggningar

och det andra för investeringar avseende ljudradio och television.

Vidare har uppdelningen på ramreglerade och icke ramreglerade anslag

slopats. Vissa lättnader har dessutom gjorts i de föreskrifter för investeringsmedlens

användning som utfärdats av Kungl. Maj:t. Bl. a. har maximibeloppen

för projekt utanför investeringsplanen höjts till 500 000 kr. för

televerkets, statens järnvägars och valtenfallsverkets fonder samt till

200 000 kr. för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

I fjolårets statsverksproposition förordades för budgetåret 1963/6b ett

totalt ramhelopp av 1 204,5 mkr., vilket jämfört med det föregående bud1—5884

64 Bihang titt riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196''t

getåret innebar en ökning med 23 mkr. Till följd av senare beslut uppräknades

investeringsramarna för vissa fonder, så att den totala investeringsomfattningen

skulle uppgå till 1 246,5 mkr.

Jämfört med beräkningarna i 1963 års statsverksproposition har ramen

för postverkets del ökats med 2,2 mkr. för anskaffning av bilmateriel för

diligensrörelsen (prop. 1963: 105, SU 93, rskr. 218). Ramen för statens

järnvägar har ökats med 34,0 mkr. avseende avlösning av vissa pensionsförpliktelser

i Enskilda järnvägarnes pensionskassa (prop. 1963: 34, SU 52,

rskr. 149), ny transportorganisation för fraktstyckegodstrafiken (prop.

1963: 81, SU 79, rskr. 194) och anskaffning av rullande materiel, vägbussar

och inventarier i sysselsäLtningsstödjande syfte (prop. 1963: 105). För förrådsfondens

del har investeringsramen ökats med 5,8 mkr. avseende anskaffning

i konjunkturstimulerande syfte av motorfordon och vägmaskiner

för maskincentralförrådet (prop. 1963: 105). Vattenfallsverkets medelsbehov

beräknas minska med 12,0 mkr. beroende i huvudsak på en minskning

av medelsbehovet för distributionsanläggningar. Medelsförbrukningen för

innevarande budgetår beräknas därför till 1 234,5 mkr., vilken summa överstiger

den i fjolårets statsverksproposition upptagna med 30 mkr. men understiger

den under våren 1963 beräknade med 12 mkr.

För budgetåret 196i/65 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt

1 223,4 mkr., vilket i jämförelse med de under våren 1963 för riksdagen

framlagda beräkningarna för innevarande budgetår innebär en

minskning med 23,1 mkr. Beträffande de olika verken föreslås ökningar

för postverket, televerket, luftfartsverket och förrådsfonden med resp. 1,3,

30,6, 0,6 och 8,2 mkr. För statens järnvägar och vattenfallsverket föreslås

minskningar av investeringsomslutningen med 21,8 och 42,0 mkr.

Departementschefen anför beträffande de framförda förslagen att han vid

en avvägning utifrån olika synpunkter har ansett sig böra för nästa budgetår

under ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning av

1 198,2 mkr., innebärande en minskning med 6,3 mkr. i förhållande till beräkningarna

för innevarande budgetår i 1963 års statsverksproposition

samt med 48,3 mkr. om hänsyn också tages till förslagen i propositionerna

nr 34, 81 och 105. Departementschefens förslag innebär, att jämfört med

den för innevarande budgetår i förenämnda propositioner beräknade medelsförbrukningen

postverkets och televerkets investeringar räknas upp med

0,5 och 37,0 mkr. För statens järnvägar, vattenfallsverket, luftfartsverket

och förrådsfonden har minskningar med 29,0, 52,0, 2,5 och 2,3 mkr. ansetts

möjliga.

Den för budgetåret 1964/65 förordade investeringsverksamheten framgår

av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen även upptagits siffrorna för

den år 1963 i nyssnämnda propositioner beräknade medelsförbrukningen

för motsvarande investeringar under budgetåret 1963/64.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

3

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1964/65

1963/64

1964/65

1964/65

Enl. prop.

Verkens

Förordat

1963: 1 m. m. förslag

miljoner kronor

av dep.ch.

Postverket..................

.......... 12,2

13,5

12,7

Televerket, exkl. rundradio . .

.......... 380,0

413,6

420,0

Televerket, rundradio .......

.......... 31,5

28,5

28,5

Statens järnvägar............

.......... 349,0

327,2

320,0

Vattenfallsverket............

.......... 412,0

370,0

360,0

Luftfartsverket .............

.......... 9,5

10,1

7,0

Förrådsfonden .............

.......... 52,3

60,5

50,0

Summa 1 246,5

1 223,4

1 198,2

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltsa för nästa

budgetår uppgå till 1 198,2 mkr., vilket jämfört med för budgetåret 1963/64

under förra våren beräknade 1 246,5 mkr. innebär en minskning med

48.3 mkr. Om jämförelsen i stället göres med den nu beräknade medelsförbrukningen

för budgetåret 1963/64 om 1 234,5 mkr. blir minskningen

36.3 mkr.

1 efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska

och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående

berörda budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas

genomförande erforderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anger mkr.

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade

investe- ringsut- gifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investe- ringsut- gifter

Reser-

vatio-

ner

den

30/6

Anslag

För-

slag

Beräk- nade

reser- vatio- ner d.

30/6

1962/63

1963/64

1964/65

1963/64

1964/65

1963

1963/64

1964/65

1964

Postverket......

7.7

10,8

13,5

12,2

12,7

6,4

7,0

13,0

1,2

Televerket,

exkl.-rundradio

330,7

401,0

413.6

380,0

420,0

16,2

402,0

424,0

38,2

Televerket,

rundradio ....

30,7

31,5

28,5

31,5

28,5

1,9

35,0

26,0

5,4

Statens järnvägar

326,1

331,9

327,2

349,0

320,0

53,2

331,0

317,0

35,2

Vattenfallsverket

438,7

413,0

370,0

400,0

360,0

36,3

430,0

330,0

66,3

Luftfartsverket . .

20,9

15,1

10,1

9,5

7,0

5,6

7,5

4,0

3,6

Förrådsfonden . .

44,3

53,6

60,5

52,3

50,0

9,8

49,0

49,0

6,5

Summa

1199,1

1 256,9

1223,4

1 234,5

1198,2

129,4

1 261,5

1163,0

156,4

1 förevarande sammanhang bär utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Åkerlund

(1: 535) och den andra inom andra kammaren av herrar Nordgren och

Bengtson i Solna (II: 651 ), i vilka hemställts alt riksdagen måtte

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

a) till Posthus m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

investeringsanslag av ................................................ 11 570 000 kr.,

b) för budgetåret 1964/65 under televerkets fond anvisa

följande investeringsanslag, nämligen

1. Teleanläggningar m. in........................................ 377 360 000 kr.

2. Rundradioanläggningar ....................................... 23 140 000 kr.

c) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av ............................................. 282 130 000 kr.

d) till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av ....................................... 293 700 000 kr.

e) till Flygplatser m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av ............................................. 3 560 000 kr.

samt

f) till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av ............................................. 43 610 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen 11:651.

Utskottet. I den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för

kommunikationsverken beräknades den totala medelsförbrukningen under

innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 1 204,5 mkr. Till följd av

senare beslut av riksdagen har rambeloppen för postverket, statens järnvägar

och förrådsfonden höjts med resp. 2,2, 34,0 och 5,8 mkr. Vattenfallsverkets

medelsbehov beräknas nu minska med 12,0 mkr. jämfört med beräkningarna

i 1963 års statsverksproposition. Kommunikationsverkens totala

investeringsutgifter under innevarande budgetår skulle därmed komma

att uppgå till 1 234,5 mkr., vilken summa överstiger den i fjolårets

statsverksproposition upptagna med 30 mkr. men understiger den under

våren 1963 beräknade med 12 mkr.

I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna

räknat med en sammanlagd medelsförbrukning om 1 223,4 mkr. Departementschefen

har emellertid vid en avvägning utifrån olika synpunkter ansett,

att medelsförbrukningen bör begränsas till ett belopp av 1 198,2 mkr. innebärande

en minskning med 48,3 mkr. i förhållande till beräkningarna våren

1963 av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under innevarande

budgetår. För postverkets och televerkets investeringar föreslås därvid

uppräkningar med resp. 0,5 och 37,0 mkr. medan för statens järnvägar,

vattenfallsverket, luftfartsverket och förrådsfonden minskningar med

resp. 29,0, 52,0, 2,5 och 2,3 mkr. ansetts möjliga.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen

i propositionens inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse

för investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande liv 9 är 1964 5

rört inriktningen av investeringarna för nästa budgetår. Vad därvid anförts

har i nu förevarande sammanhang icke givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande. I anslutning härtill får utskottet beträffande

de i motionerna I: 535 och II: 651 framställda yrkandena anföra

följande.

Såsom av motionärerna framhållits och jämväl av den i det föregående

lämnade redogörelsen framgår har anslagen för nästa budgetår under här

ifrågavarande fonder beräknats så, alt de jämte förutsedda behållningar vid

budgetårets ingång skall motsvara medelsförbrukningen och därutöver ge

en marginal om ca 10 procent för att möjliggöra höjda investeringsramar

om så skulle befinnas påkallat av konjunkturmässiga eller eljest särskilda

skäl. ....

Eu sådan marginal finner emellertid motionärerna, under hänvisning

till vissa i statsverkspropositionen gjorda uttalanden om den ekonomiska

utvecklingen i landet, obehövlig och hemställer därför om en minskning

med 10 procent av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.

I anledning härav vill utskottet erinra om att den nu genomförda

anslagsredovisningen — innebärande främst att de olika mvesteringsanslagen

under varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett

kollektivanslag — i princip beslutades redan vid 1962 års riksdag och

tillämpats fr. o. m. innevarande budgetår. På resp. kollektivanslag skulle

enligt förenämnda beslut en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig

just för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda

skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår.

Utskottet, som vid sin tidigare behandling av dessa frågor funnit den

föreslagna omläggningen m. m. innebära avsevärda fördelar ur anslagslekniska

synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det därmed angivna

syftet, nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens del

skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som av Kungl.

Maj ;t fastställes, kan för sin del inte finna skäl föreligga att nu frångå

denna uppfattning. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna i fråga.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

beträffande investeringsverksamhetens totala omslutning och dess fördelning

de skilda verken emellan, kommer utskottet att under resp. punkter

i det följande tillstyrka de anslag som erfordras för investeringsplanens

genomförande. Samtidigt kommer utskottet alt redovisa sitt ställningstagande

till vissa andra motionsledes väckta frågor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 535 och II:

(151, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 dr 19C>i

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 92, s. 239—247)

föreslagit riksdagen att för hudgetåret 1964/65 under postverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å 13 000 000 kr.

I skrivelse den 29 augusti 1963 har generalpoststyrelsen framlagt sina

petita för budgetåret 1964/65. För en redovisning av innehållet i styrelsens

framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s. 239—245).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och

luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning

angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 245 och

246).

Statens högertrafikkommission har angivit utlåtanden över generalpoststyrelsens

och järnvägsstyrelsens anslagsframställningar för budgetåret

1964/65 i vad avser frågan om anskaffning av högertrafikbussar.

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen

för kommunikationsverken tillstyrkt en medelsförbrukning för nästa budgetår

av 12,7 mkr. Beträtfande fördelningen i stort av detta belopp på de

olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 247 i propositionen

intagen tabell.

Departementschefens förslag innebär i fråga om husbyggnader att en

angelägen om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad samt ett nytt truckgarage

inom bangårdsområdet i Hässleholm kan påbörjas. Beträffande

Övriga investeringar medger investeringsramen bl. a. att en väsentligt utökad

ersättnings- och nyanskaffning av postverkets bilmateriel kan ske

och att postverket planenligt kan fortsätta anskaffningen av bussar förberedda

för högertrafik.

Slutligen förordar departementschefen, att generalpoststyrelsen erhåller

bemyndigande att beställa bussar för sammanlagt högst 4,7 mkr. avsedda

att levereras under budgetåren 1965/66 och 1966/67.

Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsframställningar för

nästa budgetår räknat med en medelsförbrukning för investeringsändamål

om 13,5 mkr. Departementschefen har emellertid ansett förbrukningen

böra begränsas till 12,7 mkr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga

reservationsmedel samt under de av departementschefen i övrigt angivna

förutsättningarna kräver en anslagsanvisning om 13 mkr. Den angivna

minskningen med 0,8 mkr. föranledes av att medelsförbrukningen under

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196i

budgetåret 1964/65 för arbetena på posthuset i Linköping bedömts bil 0,o

mkr. lägre än generalpoststyrelsens i petita gjorda uppskattning. Återstående

0,3 mkr. hänför sig till ett i styrelsens anslagsframställning upptaget

bussgarage i Umeå, som styrelsen sedermera föreslagit skola utgå ur investeringsplanen.

,

Utgifterna för posthus upptages med 7,4 mkr. mot beraknade 4,2 mk .

för innevarande budgetår. Härigenom kan en angelägen om- och tillbyggnad

av posthuset i Karlstad samt ett nytt truckgarage inom bangårdsområdel

i Hässleholm påbörjas, ökningen av utgifterna för anskaffning av

bilar in. m., från beräknade 1,6 mkr. för innevarande budgetår till 1,9 mkr.

för budgetåret 1964/65, medger bl. a. en väsenligt utökad ersättnings- och

nyanskaffning av bilmateriel samt fortsatt planenlig anskaffning av bussar

förberedda för högertrafik. Den erforderliga medelsanvisningen har

beräknats så, att en viss marginal utöver ramen skall finnas för att möjliggöra

en av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl påkallad ökning

av medelsförbrukningen.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av

Kungl. Maj:t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning.

Den föreslagna fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål

samt anslagsberäkningen har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker vidare att generalpoststyrelsen bemyndigas lklada sig

betalningsansvar intill ett belopp om 4,7 mkr. för leveranser av högertrafikbussar

under budgetåren 1965/66 och 1966/67.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1964/65

anvisa ett investeringsanslag av 13 000 000 kr.

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkterna 93—96

s. 248_307) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 under tele
verkets

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å

tillhopa 450 000 000 kr.

I skrivelser den 30 augusti och den 7 december 1963 och i samband därmed

lämnade uppgifter har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret

1964/65.

Lufifartsstyrelsen har i skrivelse den 26 augusti 1963 äskat anslag för

budgetåret 1964/65 till Radioanläggningar för luftfarten.

I skrivelse den 23 augusti 1963 bar Sverige Radio lämnat redogörelser för

ljudradions och televisionens medelsbehov för budgetåret 1964/65 i vad

avser programproduktionen.

I propositionen anmäles ävenledes WHO års radioutrednings skrivelser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

den 26 juni 1963 om ljudradions programkanaler, sändarnät och ekonomiska

behov samt den 2 juli 1963 om skolradions och skoltelevisionens framtida

ställning, inriktning och finansiering.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda skrivelserna får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 248—297).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under

postverkets fond (s. 245 och 246 i propositionen).

I fråga om remissutlåtande av 1960 års radioutredning får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 294—297).

Departementschefen behandiar inledningsvis frågorna rörande ljudradio

och television och erinrar om att 1960 års radioutredning lagt fram

förslag rörande dels skolradion och skoltelevisionen, dels ljudradions programkanaler

och ekonomi. Utredningen föreslår bl. a. utbyggnad under

eu femårsperiod av ytterligare ett riksomfattande sändarnät för ljudradion

på ultrakortvågsbandet. Kostnaderna härför har beräknats till 10 mkr.

Utbyggnaden skall enligt planer, som utarbetats av telestyrelsen, ske på

sådant sätt, att sändningarna efter tre år täcker praktiskt taget hela landet.

De nuvarande programmen med nästan uteslutande lätt musik — den

s. k. melodi- och nattradion — bör enligt utredningen överflyttas till detta

nya sändarnät. Beträflande skolradion och skoltelevisionen framläggs planer,

som för båda media innebär en sådan ökning av programtiden att

denna i stort sett fördubblats år 1970. Utredningen förutsätter dessutom,

särskilt beträffande skolradion, en successivt utökad produktion av bandinspelade

eller ledningsdistribuerade program. I samband med utbyggnaden

av det nya sändarnätet bör enligt utredningen skolradioprogrammen

flyttas från program 1 till program 2. Utredningen förordar även vissa

utökningar av den allmänna programverksamheten i program 1 och 2.

Merkostnaderna på programsidan för utredningens förslag, vilka förulsättes

skola genomföras successivt, anges till ca 7 mkr. per år. Distributionskostnaderna

beräknas däremot sjunka med ca 0,3 mkr. per år i samband

med att naltradion överflyttas från AM-nätet till FM-nätet, eftersom

del senare nätet är billigare i drift.

Beträffande ljudradiorörelsens ekonomi konstaterar utredningen, att _

även om man bortser från utredningens förslag av kostnadsökande natur

— det nuvarande ackumulerade överskottet på specialbudgeten torde

komma att förbytas i ett underskott redan under budgetåret 1964/65. Med

anledning härav och för att finansiera kostnadsökningarna enligt förslaget

förordar utredningen en höjning av licensavgiften fr. o. m. den 1 juli

1964 till 40 kr. utom för radiomottagare i bilar. För sådana mottagare

föreslås i stället en sänkning av avgiften till 20 kr. Enligt utredningens

mening bör senast år 1968 övergång ske till ett system med enhetslicens

för radio och television, varvid någon särskild licensavgift för ljudradio

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 dr 196''i

9

icke längre skulle uppbäras. Härigenom skulle även den särskilda bilradiolicensen

automatiskt falla bort.

I syfte att förbättra ekonomien inom ljudradions specialbudget föreslår

utredningen, att kostnaderna för frilicenser till blinda och vissa kostnader

för radions utlandsverksamhet överföres till riksstatsanslag. Vidare bör

enligt utredningen det av licensmedel nu utgående bidraget till inköp av

skolradiomottagare upphöra. Slutligen föreslår utredningen, att ljudradiorörelsen

gottskrives ränta på de licensmedel, som telestyrelsen disponerar

såsom rörelsemedel för televerkets behov.

Departementschefen anför vidare, att remissinstanserna genomgående har

intagit en klart positiv ställning till utredningens förslag beträffande sändar - nätets utbyggnad, utvecklingen av skolprogrammen och den framtida utformningen

av ljudradions programverksamhet. Det övervägande antalet

remissinstanser tillstyrker även utredningens förslag i fråga om licensavgifternas

storlek och övriga åtgärder, som syftar till att förbättra ekonomien

inom ljudradions specialbudget. I några remissyttranden framläggs

dock avvikande förslag beträffande licensavgifterna. Sveriges Radio förordar

sålunda, att även bilradiolicensen höjes till 40 kr. Motorbranschens

samarbetsdelegation föreslår däremot, att bilradiolicensen helt slopas den

1 juli 1964. Telestyrelsen anser, att utredningen överskattat inkomstutvecklingen

och underskattat kostnadsutvecklingen. Styrelsen framlägger

i samband härmed en ny prognos samt förslag, som bl. a. innebär övergång

till periodisering av investeringskostnaderna, borttagande av bilradiolicensen

och införande av eu gemensam ljudradio- och televisionslicens om

140 kr. per år. Härvid förutsättes dock att ljudradiolicensen skal! bibehållas

för hushåll, vilka innehar enbart radiomottagare, och att licensavgiften

i dessa fall skall utgöra 40 kr. Flera remissinstanser uttalar, att man

bör vänta med alt ta ställning till utredningens förslag alt en enhetslicens

skall införas senasl år 1968. Statskontoret avstyrker utredningens sistnämnda

förslag.

Enligt departementschefens mening bör, såsom radioutredningen förordat,

de nuvarande programmen med nästan uteslutande lätt musik

(melodi- och nattradion) fortsätta och utformas som ett permanent tredje

riksprogram. Ett tredje FM-nät bör därför byggas ut så atl dessa musikprogram,

som nu växlar mellan tre olika kanaler, kan samlas i en enda

sändarkanal och dessutom även på kvällstid nå ut i hela landet. Ett annat

och viktigt skäl för utbyggnaden av ett dylikt sändarnät är vidare, att

det genom överflyttningen av nämnda musikprogram blir möjligt att utvidga

skolradions programverksamhet. Genom tillkomsten av ett tredje

sändarnät skapas vidare förutsättningar för en klar differentiering av de

• re riksprogrammen, som alla erhåller eu separat kanal. På sikt kan också

utrymme beredas för eu utökning av sändningstiden för program 1 och

2, så att den genom melodi- och nattradions tillkomst rubbade balansen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

mellan seriösare och lättare program kan i viss män återställas. Nätets

utbyggnad bör enligt departementschefens mening påbörjas under nasta

budgetår och fullföljas i enlighet med telestyrelsens, av utredningen til -

styrkta plan. .

Vad gäller ljudradiorörelsens ekonomiska situation anser departementschefen

att eu höjning av licensavgiften nu är erforderlig. Denne ar

emellertid inte beredd att biträda radioutredningens förslag om en höjning

till 40 kr. av den allmänna hushållslicensen utan vill förorda en mera

begränsad höjning. För alt eu sådan begränsning av höjningens storlek

skall bli möjlig - utan att några radikala nedskärningar parallellt genomföres

på kostnadssidan — förordas vissa speciella åtgärder.

Departementschefen erinrar om afl enligt ett uttalande av 1947 års

riksdag borde kostnaderna för bl. a. kortvågssändningar till utlandet,

skolradio och fria blindlicenser i sin helhet i princip bestridas av anslag

från riksstaten. Frågan om överflyttning av dessa utgifter borde

dock anstå så länge licensmedlen lämnade överskott. Enligt departementschefens

mening bör i enlighet med principuttalandet av 1947 års

riksdag samtliga kostnader för de till utlandet riktade sändningarna och

för skolradion ävensom kostnaderna för fria blindlicenser fr. o. m. nästa

budgetår bestridas från riksstatsanslag. Vidare biträder departementschefen

radioutredningens förslag att det särskilda bidraget av licensmedel till

inköp av skolradiomottagare skall upphöra. Slutligen bör ljudradiorörelsen

fr. o. m. innevarande budgetår gottskrivas ränta på de licensmedel som telestyrelsen

disponerar som rörelsemedel för televerkets behov. Därvid bor

samma räntesats tillämpas som gäller vid ianspråktagande av rörlig kredit.

Genom dessa åtgärder förbättras resultatet på ljudradions specialbudget

med ca 8 mkr. per år.

Telestyrelsens förslag om övergång till periodisering av investeringskostnaderna

är departementschefen däremot inte beredd att tillstyrka. En sådan

åtgärd skulle visserligen under de närmaste åren medföra en minskad kostnadsbelastning

på specialbudgeten men i stället öka kostnaderna om några

år och därmed framdeles bidraga till större ökningar av licensavgiften.

Vid bifall till de framförda förslagen beträffande finansieringen i

fortsättningen av kostnaderna för utlandssändningarna etc. kan höjningen

av licensavgiften begränsas till 5 kr. Vad gäller bilradiolicensen

— sådan innehas f. n. av ca 400 000 bilägare — skulle ett upphävande av

avgiften medföra ett inkomstbortfall för ljudradiorörelsen av ca 14 mkr.

per år. För att kompensera detta skulle erfordras en höjning med ytterligare,

i avrundat tal, 5 kr. av hushållslicenserna, som f. n. uppgår till ca

2 600 000. Departementschefen är med hänsyn härtill inte beredd att tillstyrka

bilradiolicensernas slopande. Ej heller anser sig departementschefen

kunna ta ställning till radioutredningens förslag om införande av enhetslicens

senast år 1968.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1964

1 1

Departementschefen föreslår alt avgiften för ljudradiolicens fr. o. m. den

1 juli 1964 höjes till 35 kr. Inkomsterna härav torde — om ej några mera

betydande, opåräknade utgiftsökningar inträffar - kunna täcka utgifterna

på ljudradions specialbudget för åtminstone tre år framåt.

Departementschefen övergår härefter till alt behandla frågan om medelsförbrukningen

för ljudradions verksamhet ur der nästa budgetår och

anför i huvudsak följande.

För ljudradions verksamhet under budgetåret 1964/65 upptager jag i

enlighet med telestyrelsens förslag 6,5 mkr. för investeringar i sändaranläggningar

och programförbindelser. I fråga om näten för program 1

och 2 möjliggöres härigenom hl. a. att FM-sändarna i Bollnäs och Ånge

byggs l''t till full räckvidd och åt! ett antal slavstationer uppföres. I beloppet

ingår 2 mkr. för investeringar i det tredje FM-nätct. Sändare för

program 3 torde under nästa budgetår komma att uppföras i Emmahoda,

Gävle, Kiruna, Malmö, Norrköping, Nässjö, Skövde, Sunne, Vännäs och

Örebro. Jag tillstyrker att telestyrelsen lämnas ett beställningshemyndigande

om 2 mkr. för vart och ett av budgetåren 1965/66—1968/69 för vidare

utbyggnad av det tredje FM-nätet.

Till fortsatta arbeten på radiohuset i Stockholm beräknar jag för nästa

budgetår en medelsförbrukning av 12 mkr.

Storleken av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader under nästa

budgetår för radioprogrammens produktion och distribution torde det som

vanligt få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma. I detta sammanhang

beräknar jag 70 resp. 24,5 mkr., vilket jämfört med de för innevarande

budgetår anvisade beloppen innebär ökningar med 4 resp. 1,5 mkr. I Sveriges

Radios kostnader har jag därvid inräknat 0,5 mkr. för en utökning

av skolradioprogrammen med 2,5 timmar per vecka. Vid beräkningen av

det för televerket avsedda beloppet har jag å ena sidan dragit av bl. a. 0,1

mkr. avseende bidrag till inköp av skolradiomottagare och å andra sidan

uppräknat kostnaderna med 1,2 mkr. avseende vissa utgifter som telestyrelsen

hittills ej debiterat radiorörelsen med hänsyn till att styrelsen haft

förmånen alt få räntefritt disponera licensmedlen såsom rörelsemedel.

De totala utgifterna för ljudradion skulle sålunda enligt de av mig gjorda

beräkningarna komma att för nästa budgetår uppgå till (6,5 12,0

70,0 -|_ 24,5) 113 mkr. Härav bör följande belopp avräknas mot riksstatsanslag,

nämligen (3,0 _]_ 0,9) 3,9 mkr. utgörande Sveriges Radios och televerkets

kostnader för utlandssändningarna, (1,9 _)- 0,6) 2,5 mkr. avseende

de båda företagens kostnader för skolradion och 50 000 kr. avseende kostnaderna

för fria blindlicenser.

Efter avdrag av nu angivna poster om i avrundat tal 6,5 mkr. återstår

(113—6,5) 106,5 mkr. att avräknas mot licensmedlen. De ökade intäkterna

till följd av den föreslagna höjningen till 35 kr. av licensavgiften slår

inte helt igenom förrän under budgetåret 1965/66 på grund av förfalloterminernas

spridning. För budgetåret 1964/65 lar jag upp intäkterna till

98 mkr. Detta innebär att verksamheten detta år kan beräknas resultera

i ett underskott av ca 8,5 mkr. Det ackumulerade överskottet kan vid utgången

av innevarande budgetår uppskattas till ca 12 mkr. Ränlegottgörelsen

från telestyrelsen till ljudradiobudgeten beräknar jag för inneva
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 9 är 196b

rande och nästa budgetår till sammanlagt ca 3,5 mkr. Ett ackumulerat

överskott om ca 7 mkr. skulle sålunda återstå vid utgången av budgetaret

1964/65.

I fråga om televisionen tillstyrker jag de föreslagna investeringarna om

22,0 mkr. för fortsatt utbyggnad av distributionsnätet. Härigenom mojliggöres

bl. a. att televisionssändare med full räckvidd kan färdigställas under

nästa budgetår i Anderstorp, Bollnäs, Ange och Östhammar. För att

distributionsnätets utbyggnad skall kunna fullföljas planenligt har telestyrelsen

tidigare erhållit beställningsbemyndiganden för budgetåren l.»6o/bb

_1967/68 om 16, 14 resp. 8 mkr. I överensstämmelse med styrelsens hemställan

förordar jag att ett bemyndigande nu ges för eu investeringsomslutning

av 8 mkr.'' även för budgetåret 1968/69. Telestyrelsen bor vidare

vara oförhindrad att i begränsad omfattning utnyttja beställningsbemyndigandena

till förberedelseåtgärder för införande av ett andra televisionsprogram.

... ,

För investeringar i televisionshuset i Stockholm beräknar jag cn medelsförbrukning

av 14 mkr. för nästa budgetår.

Medelstilldelningen till televisionens programproduktion har sasom 19bU

års radioutredning framhållit i sitt remissyttande ökat i snabb takt under

de senaste budgetåren. En snabb ökning av sändningstiden har också ägt

rum. För budgetåret 1963/64 uppskattar radioutredningen att den genomsnittliga

sändningstiden per vecka exklusive skoltelevision kommer att uppgå

till ca 39 timmar. ^

För den svenska televisionen har sålunda på kort tid en sadan sandningsnivå

uppnåtts att numera en så gott som fullständig programtäckning

varje kväll fram till omkring kl. 22.30 föreligger. Dessutom förekommer

reprisprogram med i genomsnitt nära 1 timme per dag under eftermiddagen.

.... . „ . ...

Enligt min mening bör med hänsyn härtill, i avbidan pa införandet av

ett andra televisionsprogram, någon nämnvärd ytterligare utökning av sändningstiden

under de närmaste åren icke äga rum. Inom ramen föi de

medel, som kommer att anvisas, bör i stället Sveriges Radio förutsättas

koncentrera sina resurser på en konsolidering av verksamheten och på

åtgärder för en fortsatt höjning av programkvaliteten.

För nästa budgetår har radioutredningen tillstyrkt ett helopp av 102,o

mkr. till Sveriges Radio för televisionens produktionskostnader, vilket innebär

eu ökning med 16,5 mkr. i förhållande till innevarande budgetår.

Jag har ej något att erinra mot denna beräkning. Dessutom förordar jag

att medelstilldelningen till Sveriges Radio under nästa budgetår räknas

upp med 3 mkr. för att möjliggöra för bolaget att förvärva Svensk Filmindustris

arkiv av under årens lopp inspelade journalfilmer, vartill tillfälle

yppats. För televisionens programverksamhet beräknar jag sålunda för

budgetåret 1964/65 ett belopp av 105,5 mkr.

För televerkets driftkostnader förordar jag i likhet med radioutredningen

ett belopp av 25,7 mkr.

De av mig beräknade totala utgifterna för televisionsverksamheten under

budgetåret 1964/65 uppgår följaktligen till (22,0 + 14,0 + 105,5 + 25,7.)

167,2 mkr. vilket innebär en ökning med 15,6 mkr. i jämförelse med motsvarande

utgiftsberäkning för innevarande år.

I likhet med vad jag föreslagit beträffande ljudradiorörelsen bör även

televisionens kostnader för skolprogram och för den på utlandet direkt in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

13

riktade programverksamheten (s.k. transcription service) fr. o. m. nästa

budgetår bestridas av allmänna skattemedel. I de nyss angivna utgiftsberälmingarna

för nästa budgetår ingår kostnaderna för skoltelevision med

5,2 mkr., varav 3,7 mkr. belöper på Sveriges Radios programkostnader och

1.5 mkr. hänför sig till televerkets distributionskostnader. Kostnaderna för

transcription service ingår bland programkostnaderna med 1,2 mkr. För

televisionens del bör således sammanlagt (5,2 + 1,2) 6,4 mkr. av kostnaderna

bestridas från anslag på riksstaten. Återstående (167,2 — 6,4)

160,8 mkr. bör avräknas mot televisionslicensmedel. Då licensintäkterna

för nästa budgetår kan beräknas uppgå till ca 197 mkr., skulle överskottet

på rörelsen under budgetåret 1964/65 utgöra ca 36 mkr.

Jag förordar dessutom i analogi med vad jag föreslagit beträffande ljudradion,

att televisionsrörelsen fr. o. in. innevarande budgetår gottskrives

ränta på de licensmedel som telestyrelsen disponerar såsom rörelsemedel.

Med beaktande härav torde det ackumulerade överskottet av televisionsmedel

vid utgången av budgetåret 1964/65 kunna beräknas till ca 200 mkr.

I anslutning härtill vill jag framhålla, att dessa medel kommer att erfordras

vid den framtida utbyggnaden av ett andra program i televisionen.

De anslagsmedel å riksstaten som erfordras för att i enlighet med vad

jag anfört i det föregående täcka kostnaderna för skolradio, skoltelevision,

utlandssändningar och fria ljudradiolicenser för blinda uppgår till sammanlagt

12 850 000 kr. Härav hänför sig (2,5 + 5,2) 7,7 mkr. till skolradio

och skoltelevision, (3,9 + 1,2) 5,1 mkr. till utlandsprogram för ljudradio

och television och 50 000 kr. till blindlicenser. För budgetåret 1964/

65 torde ett särskilt anslag av 12 850 000 kr. böra uppföras för ändamålet

under sjätte huvudtiteln. Jag har tidigare gjort hemställan härom.

I fortsättningen behandlar departementschefen televerkets investeringsprogram

för budgetåret 1964/65 och anför, att telestyrelsen för nästa budgetår

föreslagit en medelsförbrukning av 413,6 mkr., exklusive rundradioanläggningar.

För investeringar i dylika anläggningar föreslår styrelsen

28.5 mkr.

Under de senaste budgetåren har successivt en ökad medelstilldelning för

televerkets investeringar medgivits i syfte alt ge verket resurser att förbättra

servicen gentemot allmänheten och övriga kunder. Dessa ökningar,

som skett i konkurrens med andra angelägna samhälleliga behov, har varit

av betydande storlek. Under de tre senaste budgetåren har sålunda volymen

för televerkels investeringar, exklusive rundradioanläggningar, vidgats med

106 mkr. till 380 mkr.

Efterfrågan på televerkets tjänster har emellertid ökat i sådan takt, att

verket trots den vidgade investeringsvolymen ej fått tillräckliga resurser

att hålla önskvärd servicestandard. Väntetiderna för installation av nya

telefonapparater är alltjämt långa. Svårigheter föreligger att hinna med utbyggnaden

av fjärrförbindelsenätet i takt med den starka trafiktillväxten.

Mot denna bakgrund ter det sig enligt departementschefen i hög grad

angeläget att ytterligare höja nivån för televerkets investeringar för att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1964

därigenom möjliggöra krafttag från televerkets sida för att i görligaste

mån eliminera köbildningen på telefonområdet. Telestyrelsen har för nästa

budgetår hemställt om en investeringsram på 413,6 mkr., exklusive rundradioanläggningar.

För att säkerställa att televerket erhåller erforderliga

resurser afl effektivt angripa köbildningstendenserna inom telefonområdet

och även i övrigt hålla en tillfredsställande servicestandard inom sitt

verksamhetsfält föreslår departementschefen, att televerkets investeringsram

— exklusive rundradioanläggningar — nu höjes med 40 mkr. och

sålunda för nästa budgetår fastställes till 420 mkr., vilket innebär ett något

högre rambelopp än vad styrelsen begärt.

Med hänsyn till omfattningen av televerkets ianspråktagande av investeringsmedel

och angelägenheten av att så långt möjligt begränsa den statliga

kapitalupplåningen har del vidare synts lämpligt att eftersträva en

total självfinansiering av televerkets investeringar för att därmed undvika

en eljest uppkommande belastning på lånemarknaden. Från här angivna

synpunkter har departementschefen ansett sig böra föreslå vissa höjningar

av telefonavgifterna.

Den nuvarande markeringsavgiften för automatiskt utväxlade samtal

har sedan år 1957 utgjort 7 öre per samtalsmarkering. En höjning av denna

avgift till 8 öre jämte en därmed samordnad höjning dels av avgifterna för

manuellt expedierade rikssamtal, dels av abonnemangsavgiften för sådana

huvudabonnemang, som inkluderar betalning för visst antal samtal, kan

beräknas medföra en årlig inkomstökning av storleken 100 mkr. Departementschefen

föreslår att en sådan höjning sker omkring nästa budgetårsskifte

och att — för fullföljande av förenämnda intentioner — de till följd

härav inflytande mer inkomsterna i sin helhet användes för extra avskrivningar

å televerkets tillgångar.

För rundradioanläggningar upptager departementschefen sammanlagt

28,5 mkr. för nästa budgetår. Den totala medelsförbrukningen för televerkets

investeringar under budgetåret 1964/65 skulle alltså vid bifall till

departementschefens förslag bli 448,5 mkr.

I en tablå redovisas därefter hur televerkets investeringar ungefärligt

torde komma att fördela sig på olika anslagsändamål under nästa budgetår

(s. 306).

Vad gäller nya objekt i telestyrelsens investeringsplan nämner departementschefen

i fråga om husbyggnader, att under nästa budgetår telestationsbyggen

bör kunna igångsättas i bl. a. Boden, Glöstorp, Malmö (Kvarnby),

Stockholm (Fredhäll), Storängen, Sveg och Södertälje. Vidare bör

ett nytt distributionsförråd i Växjö och en tillbyggnad av televerkstaden

i Sundsvall kunna påbörjas. Beträffande televerkets anläggningar i Farsta

tillkommer, utöver de pågående arbetena, en tillbyggnad av den befintliga

laboraloriehallen.

Bland de till telefon- och telegrafanläggningar hänförliga objekten i tele
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

15

styrelsens investeringsplan kan nämnas påbörjande av nya koaxialkabelanläggningar

Trollhättan—Strömstad och Östersund—Vilhelmina. Vissa större

telestalioner står vidare nu i tur för aulomatisering, nämligen Bergsjö,

Grebbestad, Hultsfred, Smålandsstenar, Torpshammar, Töreboda, Vindeln,

Älmhult och Älvsbyn.

Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik omfattar

bl. a. färdigställande av sändarstationsbyggnaden i Karlsborg samt fortsatta

moderniserings- och upprustningsarbeten på olika anläggningar.

I fråga om radioanläggningar för luftfarten avser den beräknade medelsförbrukningen

bl. a. en planenlig fortsatt upprustning och komplettering

av radaranläggningar, fyrar och andra radiotekniska hjälpmedel för att

höja flygsäkerheten och trafikregulariteten på olika flygplatser och flyglinjer.

Anslagen till teleanläggningar in. in. och rundradioanläggningar har av

departementschefen beräknats till resp. 424 mkr. och 26 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehafl

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Isacson och Per Petersson (1:257) och den andra inom andra

kammaren av herr Hedin in. fl. (11:236), i vilka yrkats att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att åtgärder vidtas för att i servicesyfte

för allmänheten inom de automatiserade telefonnäten poststationer

och postexpeditioner förses med en fullständig uppsättning telefonkataloger

för riket;

dels två likatydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m. fl. (I: 195) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin m.fl. (11:237), i vilka hemställts att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t dels begära sådan ändring i gällande kungörelse

om rätt att inneha radiomottagningsapparat, att ingen särskild licens efter

den 1 juli 1964 skall erfordras för radioapparat, medförd i bil, dels som

sin mening uttala alt avskrivning på byggnadsstyrelsens investeringar för

radiohus och televerkets investeringar i ljudradions distributionsanläggningar

från den 1 jidi 1964 sker med 10 procent årligen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Eric Carlsson och Jonasson (I: 286) och den andra inom andra

kammaren av herrar Wahrendorff och Gustavsson i Alvesta (11:364), i

vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

sådan ändring i gällande författning om uppbörd av radiolicenser att ingen

särskild licens efter den 1 juli 1964 skall erfordras för bilradioapparat;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sveningsson (1:421) och den andra inom andra kammaren av herr

Bohman m.fl. (11:507), i vilka likaledes hemställts att riksdagen måtte i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

skrivelse till Kungl. Maj :t begära sådan ändring i författningen om radiolicenser,

att särskild licens icke erfordras efter den 1 juli 1964 for innehav

av bilradioapparat;

dels en inom andra kammaren av herr Carlsson i Huskvarna väckt

motion (II: 359), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t uliala att radioutredningen så bedriver sitt arbete, att utredningens

förslag om gemensam radio- och TV-licens kan föranleda beslut senast

1966, innebärande att licensplikt grundas på innehav av TV-apparat men

även berättigar till innehav av radioapparat samt att enbart innehav av

radioapparat ej skall föranleda licensplikt;

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Dahlén och Sundin (I: 193) och den andra inom andra kammaren

av herrar Regnéll och Alemijr (11:239), i vilka hemställts att riksdagen

vid behandlingen av anslaget till Sveriges Radio för dess utlandssändningar,

statsverkspropositionen bil. 8, punkten 96, Rundradioanläggningar,

måtte uttala att sändningar även bör ske till det slaviska språkområdet,

företrädesvis på ryska;

dels en inom andra kammaren av herr Christenson i Malmö väckt

motion (11:645), vari hemställts att riksdagen ville uttala, att ett godtagande

från riksdagens sida av den förhöjda tilldelningen av medel till

Sveriges Radios televisionsproduktion förbindes med åläggande för bolaget

att underkasta sin TV-produktion en genomgripande översyn från rationaliserings-

och besparingssynpunkt;

dels en inom andra kammaren av herr Wedcn m. fl. väckt motion (II:

653), vari föreslagits atl riksdagen beslutar hemställa till Kungl. Maj:t

om tillsättande av en allsidig utredning för att förutsättningslöst klarlägga

olika möjligheter till och konsekvenser av reklamfinansierade radio- och

TV-program, bl. a. möjligheterna att sänka licensavgifterna;

dels en inom andra kammaren av fru Kristensson och herr Björkman

väckt motion (11:717), vari hemställts att riksdagen måtte uttala att löpande

avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio AB icke måtte förnyas

i vad avser monopol för Sveriges Radio AB att bedriva radio- och

televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Olsson och herr Harald Pettersson (I: 532) och den andra

inom andra kammaren av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (II: 646) i vilka

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att

frågan rörande en ungdomens radio-TV-avdelning, förslagsvis benämnd

»Sveriges ungdomsradio-TV», skyndsamt måtte prövas, lämpligen inom

1960 års radioutredning, varvid kontakt bör tagas med ungdomsorganisationer

och övriga berörda sammanslutningar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna I: 257, II: 237, I: 286, II: 507, II: 359,

I: 193, II: 645, II: 653, II: 717 och II: 646.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 ur 196''t

17

Utskottet. För televerkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar

— har departementschefen för nästa budgetår beräknat en medelsförbrukning

av 420 mkr., innebärande en höjning i förhållande till innevarande

budgetår med 40 mkr. och ett något högre rambelopp än vad telestyrelsen

begärt. Höjningen motiveras med angelägenheten av att köbildningen

på telefonområdet i görligaste mån elimineras och att även i övrigt

en tillfredsställande servicestandard hålles. Då del i syfte att så långt

möjligt begränsa den statliga upplåningen — har ansetts önskvärt att

eftersträva en total självfinansiering av televerkets investeringar, föreslås

samtidigt att en höjning sker dels av den nuvarande markeringsavgiften

för automatiskt utväxlade samtal från 7 till 8 öre per samtalsmarkering,

dels av avgifterna för manuellt expedierade rikssamtal, dels ock av abonnemangsavgiften

för sådana huvudabonnemang, som inkluderar betalning

för visst antal samtal.

Den av departementschefen godkända investeringsplanen avser i fråga

om husbyggnader bl. a. igångsättande av telestationsbyggnader i Boden,

Glöstorp, Malmö (Kvarnby), Stockholm (Fredhäll), Storängen, Sveg och

Södertälje samt distributionsförråd i Växjö och tillbyggnad av televerkstad

i Sundsvall. Bland telefon- och telegrafanläggningar må nämnas påbörjande

av nya koaxialkabelanläggningar Trollhättan—Strömstad och Östersund

—Vilhelmina samt automatisering av ett antal telestationer. Investeringarna

i radioanläggningar för kommersiell trafik omfattar bl. a. färdigställande

av sändarstationsbyggnaden i Karlsborg. I fråga om radioanläggningar

för luftfarten slutligen avses eu fortsatt upprustning och komplettering

ske av radaranläggningar, fyrar och andra radiotekniska hjälpmedel för

höjande av flygsäkerheten och trafikregulariteten på skilda flygplatser och

flyglinjer.

Utskottet, som helt delar departementschefens uppfattning rörande

angelägenheten av en höjning av televerkets investeringsnivå, har redan

under punkten 1 i del föregående förklarat sig godtaga den nu förordade

omfattningen av medelsförbrukningen för nästa budgetår liksom den därvid

förutsatta fördelningen på skilda investeringsändamål. Ej heller har

utskottet funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen eller vad

departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt förordat.

1 de likalydande motionerna I: 257 och II: 236 har yrkats att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att åtgärder vidtages för att, i

servicesyfte för allmänheten, inom de automatiserade telefonnäten poststationer

och poslexpeditioner förses med en fullständig uppsättning av

telefonkataloger för riket. Sådana åtgärder skulle emellertid enligt vad utskottet

inhämtat medföra vissa ingalunda obetydliga kostnader för statsverket,

vartill kommer att utskottet ej övertygats om att det av motionärerna

därmed avsedda syftet härigenom verkligen skulle uppnås. Bl. a.

2—5884 U4 It i haag till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1964

på grund härav kan utskottet ej finna tillräckliga skäl föreligga att från

riksdagens sida en särskild framställning i frågan göres. Motionerna avstyrkes

därför.

Beträffande ljudradioverksamheten förordar departementschefen, på

grundval av vissa av 1960 års radioutredning framlagda förslag i ämnet,

alt de nuvarande programmen med nästan uteslutande lätt musik (melodioch

nattradion), vilka hittills haft provisorisk karaktär, fortsätter och utformas

som ett permanent tredje program. I anledning härav anses ett

tredje FM-nät böra utbyggas, varigenom även uppnås att skolradions programverksamhet

kan utvidgas. Beträffande ljudradiorörelsens ekonomiska

situation framhålles att denna nu — sedan 1957, då den nuvarande licensavgiften

om 30 kr. fastställdes — till följd av utökning av sändningstiden

samt den allmänna pris- och lönenivåns ökning blivit sådan, att en höjning

av licensavgiften är erforderlig. I syfte att begränsa denna höjning föreslås

att — i enlighet med ett uttalande av 1947 års riksdag — samtliga kostnader

för de till utlandet riktade sändningarna och för skolradion, ävensom

kostnaderna för fria blindlicenser fr. o. m. nästa budgetår bestrides från

riksstatsanslag. Vidare föreslås det särskilda bidraget av licensmedel till

inköp av skolradiomottagare upphöra, varjämte ljudradiorörelsen fr. o. m.

innevarande budgetår anses böra gottskrivas ränta på de licensmedel som

telestyrelsen disponerar som rörelsemedel. Ett av nämnda styrelse framlagt

förslag om periodisering av investeringskostnaderna är departementschefen

däremot icke beredd att tillstyrka liksom ej heller bilradiolicensernas

slopande. Under sålunda angivna förutsättningar anser departementschefen

höjningen av avgiften för ljudradiolicensen kunna begränsas till

35 kr. för såväl hushålls- som bilradiolicensen. Radioutredningen har föreslagit

en höjning av förstnämnda licens till 40 kr., medan bilradiolicensen

föreslagits sänkt till 20 kr. Inkomsterna vid den av departementschefen

förordade avgiften beräknas kunna täcka utgifterna för ljudradiorörelsens

specialbudget för åtminstone tre år framåt.

Den av departementschefen föreslagna omslutningen av investeringarna

i sändaranläggningar och programförbindelser för nästa budgetår, 6,5 mkr.,

innebär bl. a. att i fråga om näten för program 1 och 2 FM-sändarna i

Bollnäs och Ange kan byggas ut till full räckvidd och ett antal slavstationer

uppföras. Vidare kan sändare för program 3 uppföras på ett tiotal platser.

Till fortsatta arbeten på radiohuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning

om 12 mkr. Sveriges Radios och televerkets driftkostnader för

radioprogrammens produktion och distribution slutligen upptages med 70

resp. 24,5 mkr. De totala utgifterna för verksamheten skulle därmed uppgå

till (6,5 12,0 _)- 70,0 -)- 24,5) 113 mkr. Då emellertid enligt vad förut

nämnts Sveriges Radios och televerkets kostnader för utlandssändningarna

och skolradion samt kostnaderna för fria blindlicenser — tillhopa ca 6,5

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

19

mkr. — i fortsättningen avses avräknas mot riksstatsanslag återstår 106,5

mkr. att avräkna mot licensmedlen, medan inkomsterna härav beräknas

stanna vid ett belopp av 98 mkr. Det underskott om 8,5 mkr., som följaktligen

uppstår, förutsattes skola bestridas av de hos tele\eiket balanserade

överskottsmedlen om 12 mkr. jämte inflytande räntegottgörelse om 3,5 mkr.

från telestyrelsen till ljudradiobudgeten, vilket allt skulle resultera i ett

ackumulerat överskott om ca 7 mkr. vid utgången av budgetåret 1964/65.

För televisionsverksamlielens del förordar departementschefen ett investeringsbelopp

om 22,0 mkr., vilket bl. a. möjliggör att televisionssändare

med full räckvidd kan färdigställas under nästa budgetår i Anderstorp,

Bollnäs, Änge och östhammar. För investeringar i televisionshuset i Stockholm

beräknas en medelsförbrukning av 14 mkr. och för programproduktionen

in. m. 105,5 mkr. Slutligen beräknas för televerkets driftkostnader

med avseende å televisionen ett belopp av 25,7 mkr.

Utgifterna för televisonsverksamheten i dess helhet skulle därmed uppgå

till (22,0 + 14,0 + 105,5+ 25,7) 167,2 mkr. Då kostnaderna för skoltelevisionen

och den på utlandet direkt inriktade programverksamheten

(transcription service) tillhopa 6,4 mkr., jämväl för televisionens del avses

skola bestridas från anslag på riksstaten, skulle återstående 160,8 mkr.

avräknas mot licensmedel, vilka beräknas uppgå till ca 197 mkr. Det överskott

om ca 36 mkr. som följaktligen uppstår skulle, jämte inflytande räntegottgörelse

å licensmedel som telestyrelsen disponerar såsom rörelsemedel,

tillföras televisionsrörelsens specialbudget, vars ackumulerade överskott

vid utgången av budgetåret 1964/65 därmed skulle uppgå till ca

200 mkr.

Mot departementschefens sålunda framlagda förslag har motionsledes

vissa erinringar framförts. I motionerna 1:195 och 11:237 har nämligen

yrkats, att den särskilda bilradiolicensen skall slopas fr. o. m. den 1 juli

1964. I syfte att undvika en eljest uppkommande försvagning med drygt

50 mkr. av ljudradions specialfond under budgetåren 1964/65—1966/67 föreslås

därvid att ljudradioanläggningarna, i stället för att som nu avskrivas

omedelbart, i fortsättningen skall avskrivas med 10 procent per år. Därest

så skulle befinnas erforderligt anses vidare medel för ljudradions verksamhet

tillfälligt kunna lånas från televisionens specialfond. I motionerna I: 286

och 11:364 samt 1:421 och 11:507 har samma huvudyrkande som i förenämnda

båda motioner framförts och i princip samma utvägar anvisats

för att nå balans inom ljudradions specialfond.

Utskottet har för sin del icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört beträffande ljudradiorörelsens och televisionsverksamhetens

inriktning och omfattning under nästa budgetår. Det föreslagna

överförandet av kostnaderna för de till utlandet riktade sändningarna och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

för skolradion jämte skoltelevisionen, ävensom för fria blindlicenser finner

utskottet också riktigt liksom att specialfonderna gottskrives ränta på de

licensmedel som televerket disponerar som rörelsemedel. Departementschefens

förslag om en höjning av avgiften för ljudradiolicensen biträdes

jämväl av utskottet, som under punkterna 8 och 9 i det följande återkommer

till frågan om anvisande av medel till radio- och televisionshusen.

Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

att bibehålla bilradiolicensen. De i förenämnda motioner framställda

yrkandena om dess slopande avstyrkes följaktligen. Den av motionärerna

därvid föreslagna övergången till en 10-procentig årlig avskrivning av ljudradions

distributionsanläggningar liksom övriga åtgärder för en förstärkning

av ljudradiobudgeten har utskottet ej heller funnit sig berett tillstyrka.

Utskottet anser nämligen i likhet med departementschefen att sådana

åtgärder visserligen skulle medföra en minskad kostnadsbelastning på

specialbudgeten under de närmaste åren men i stället öka kostnaderna om

några år och därmed framdeles bidraga till större ökningar av licensavgiften.

Radioutredningens av såväl departementschefen som flertalet remissinstanser

biträdda uppfattning att den nu sedan länge tillämpade direktfinansieringen

bör bibehållas delas alltså jämväl av utskottet, som följaktligen

avstyrker samtliga de i ämnet väckta motionerna.

Beträffande övriga motionsledes väckta frågor får utskottet anföra följande.

I motionen II: 359 har yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t uttala, att radioutredningen så bedriver sitt arbete, att utredningens

förslag om en gemensam radio- och TV-licens kan föranleda beslut senast

år 1966. Utskottet vill i anledning härav erinra om departementschefens uttalande

att han i avsaknad av mera långsiktiga kalkyler rörande ljudradiooch

televisionsrörelsernas ekonomi icke ansett sig kunna taga ställning till

det av utredningen framlagda förslaget om införande av enhetslicens senast

år 1968. Då utskottet finner denna hållning välmotiverad avstyrkes

motionen i fråga.

Beträffande det i de båda likalvdande motionerna 1:532 och 11:646

framförda yrkandet att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

att frågan om en Sveriges ungdomsradio-TV skyndsamt prövas lämpligen

inom 1960 års radioutredning, vill utskottet erinra om att motioner

av samma innebörd behandlades av fjolårets riksdag. Såsom utskottet

i samband därmed framhöll har nämnda utredning till uppgift att pröva

de med rundradions programverksamhet samt fortsatta utbyggnad och

finansiering sammanhängande frågorna. Då med hänsyn härtill utskottet

nu liksom då anser sig kunna förutsätta att utredningen kommer att pröva

även de av motionärerna aktualiserade frågorna, synes någon särskild framställning

i ämnet från riksdagens sida ej påkallad. Motionerna avstyrkes

följaktligen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196>t

Ej heller har utskotlet funnit sig böra tillstyrka det i motionerna I: 193

och 11:239 framförda yrkandet att riksdagen måtte uttala att Sveriges

Radios utlandssändningar bör utvidgas till det slaviska språkområdet och

därvid ske företrädesvis på ryska språket. Även om ett sådant yrkande

ur vissa synpunkter kan synas motiverat anser emellertid utskottet att riksdagen

inte bör uttala sig i programfrågor. Spörsmålen härom synes sålunda

böra prövas av Sveriges Radio och med denna i dylika frågor samarbetande

myndigheter och organ. Utskottet avstyrker därför jämväl nämnda

motioner.

I motionen II: 653 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om tillsättande av eu allsidig utredning för att förutsättningslöst

klarlägga olika möjligheter till och konsekvenser av reklamfinansierade

radio- och TV-program, hl. a. möjligheterna att sänka licensavgifterna.

Utskottet vill i anledning härav erinra om alt de av motionärerna aktualiserade

frågorna ingående prövats så sent som vid 1962 års riksdag i samband

med behandlingen av utskottets utlåtande nr 189 över väckta motioner

om dels utredning angående kommersiell TV i Sverige och dels utnyttjande

av televisionens sändningsmöjligheter. De då aktuella motionerna

avslogs av riksdagen, liksom även vid fjolårets riksdag väckta motioner

i ämnet. Då enligt utskottets mening sedan dess i frågan om reklamfinansierad

radio- och TV-verksamhet intet inträffat av art att böra föranleda

ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida avstyrkes, under

hänvisning jämväl till vad utskottet tidigare uttalat därom, även nu ifiågavarande

motion.

Vidkommande det i motionen II: 645 framförda yrkandet, att ett godtagande

från riksdagens sida av den förhöjda tilldelningen av medel till

Sveriges Radios televisionsproduktion förbindes med åläggande för bolaget

att underkasta sin TV-produktion en genomgripande översyn från rationaliserings-

och besparingssynpunkt, har utskottet icke funnit skäl föreligga

för sådant åläggande och avstyrker därför motionen i fråga. Utskottet,

som emellertid finner motionens syfte beaktansvärt, vill i förevarande sammanhang

erinra om del av 1960 års radioutredning gjorda uttalandet att ett

särskilt rationaliseringsorgan bör inrättas vid Sveriges Radio för fortlöpande

inre rationaliseringsarbete. Utskottet vill också för sin del starkt understryka

nödvändigheten av att eu fortlöpande översyn av verksamheten på

såväl ljudradions som televisionens område sker och att därvid i all den

utsträckning så befinnes rimligt rationaliserings- och besparingssynpunkterna

beaktas.

Det slutligen i motionen II: 717 ånyo framförda yrkandet all riksdagen

måtte uttala att löpande avtal mellan Kungl. Maj:t och Sveriges Radio icke

måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att bedriva radiooch

televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång har utskottet ej

heller funnit anledning biträda. Motionen avstyrkes följaktligen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr i) är 1964

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1964/65 under televerkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Teleanläggningar in. m......................... 424 000 000 kr.,

2. Rundradioanläggningar ..................... 26 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:257 och 11:236 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:195 och 11:237, 1:286 och 11:364

samt I: 421 och II: 507 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. alt motionen II: 359 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

V. att motionerna I: 532 och II: 646 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 193 och II: 239 icke må av riksdagen

bifallas;

VII. att motionen II: 653 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

VIII. att motionen II: 645 icke må av riksdagen bifallas;

IX. att motionen II: 717 icke må av riksdagen bifallas.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 97, s.

308—328) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 under statens

järnvägars fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å

317 000 000 kr.

I skrivelse den 16 augusti 1963 har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden

för nästa budgetår.

För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas

till propositionen (s. 308—325).

Yttranden av arbetsmarknadsstyrelsen och statens högertrafikkommission

har i propositionen redovisats under postverkets fond (s. 245 och 246).

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av investeringsplanen

för kommunikationsverken ansett sig böra tillstyrka ett investeringsbelopp

av 320 mkr. för nästa budgetår. Beloppet understiger den för innevarande

budgetår senast fastställda ramen med 29 mkr. Investeringarnas

ungefärliga fördelning under budgetåret 1964/65 på olika objekt framgår

av en i propositionen (s. 326) intagen tablå.

Den föreslagna fördelningen innebär att posterna Elektriska anlägg
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

ningar, Biltrafik, Försvarsberedskap vid statens järnvägar, Inventarier

m. m. samt Diverse och oförutsett i förhållande till beräknade belopp för

innevarande budgetår ökar med resp. 7,5, 3,2, 0,5, 1,0 och 1,0 mkr. Posterna

Bana och byggnader, Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer, Rullande

materiel och sjöfartsmateriel samt Avlösning av vissa pensionsförpliktelser

(EJP) minskar å andra sidan med resp. 4,5, 3,4, 27,3 och 7,0 mkr.

Järnvägsstyrelsen har lagt tyngdpunkten i investeringsprogrammet vid

standard- och kapacitetshöjande investeringar som samtidigt ger möjlighet

till kostnadssänkande rationaliseringar. Den mindre begränsning i medelsförbrukningen

i förhållande till styrelsens förslag som departementschefen

förordat torde medföra att en del anskaffningar och arbeten behöver något

senareläggas. Den av departementschefen föreslagna investeringsramen

innebär likväl enligt hans mening en tillfredsställande investeringsnivå, som

bör möjliggöra bl. a. fortsatta serviceförbättringar och stärka järnvägsföretagets

konkurrenskraft.

I fråga om bangårdarna avser järnvägsstyrelsen att under nästa budgetår

börja bygga ut godsbangårdarna i Hälsingborg och vid Albano i Stockholm.

Tågfärjelägena i Trelleborg skall vidare byggas om för en total kostnad

av ca 6 mkr.

I fråga om större husbyggnader avser styrelsen börja uppföra nya godsmagasin

i Örebro och Skövde. Det största nya projektet i investeringsplanen

är en ny vagnhall i Hagalund för den dagliga skötseln av personvagnmaterielen.

Kostnaden har beräknats till 35 mkr. bör arbetena med att

bygga den nya malmbanan mellan Kiruna och Svappavaara erfordras 7,3

mkr. och för breddningen till normalspår av bandelen Åtvidaberg—Västervik

4,5 mkr. En icke obetydlig del av medelsförbrukningen avser fortsatta

effektivitet shöj ande investeringar på huvudlinjerna genom inläggning av

tyngre och längre räler samt utbyggande av fjärrblockering och automatisk

linjeblockering.

Investeringarna i rullande materiel och sjöfartsmateriel avser bl. a. påbörjande

av en angelägen successiv ersättningsanskaffning av elektrolok.

I den beräknade medelsförbrukningen ingår vidare 4 mkr. såsom förskotts1

ikvid för beställning av en ny tåg- och bilfärja främst för leden Trelleborg—

Travemiinde. Kostnaden för denna färja har uppskattats till 20 mkr. Departementschefen

har intet att erinra mot att järnvägsstyrelsen lägger ut

beställning på den nya färjan sedan erforderlig överenskommelse träffats i

trafik- och terminalfrågorna med vederbörande intressenter.

För statens järnvägars biltrafik beräknas under nästa budgetår behöva

beställas bl. a. 200 bussar, förberedda för högertrafik. Järnvägsstyrelsen

har dessutom begärt bemyndigande all beställa 420 bussar, av vilka hälften

skulle levereras under ettvart av budgetåren 1065/60 och 1966/67. Departementschefen

förordar, all järnvägsstyrelsen erhåller bemyndigande att

beställa dessa bussar för sammanlagt högst 50,0 mkr. för leverans under

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 ur 1964

budgetåren 1965/66 och 1966/67. De anslag som blir erforderliga under

budgetåret 1964/65 har beräknats till sammanlagt 317 mkr.

Utskottet. Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1964/65 föreslagit en

medelsförbrukning av 327,2 mkr. Departementschefen, som förklarat sig

i och för sig icke ha något att erinra mot de i styrelsens program upptagna

projekten har dock ansett investeringarna böra begränsas till ett belopp av

320 mkr., vilket i förhållande till beräknat belopp för innevarande budgetår

innebär en minskning med 29 mkr. Genom denna begränsning i medelsförbrukningen

torde vissa anskaffningar och arbeten behöva något senareläggas.

Investeringarna för nästa budgetår har sin tyngdpunkt i standard- och

kapacitetshöjande åtgärder som samtidigt ger möjligheter till kostnadssänkningar.

Bland de särskilda investeringsobjekten märkes utbyggnad av

godsbangårdarna i Hälsingborg och vid Albano i Stockholm, ombyggnad av

tågfärjelägena i Trelleborg samt uppförande av nya godsmagasin i Örebro

och Skövde. Det största nya projektet i investeringsplanen är en ny vagnhall

i Hagalund. Planen upptar vidare fortsatta arbeten på malmbanan

mellan Kiruna och Svappavaara. Beträffande investeringarna i rullande

materiel avser dessa bl. a. påbörjande av en angelägen successiv ersättningsanskaffning

av elektrolok samt beställning av vissa person- och godsvagnar.

Ett belopp av 4 mkr. avser förskottslikvid för beställning av en

ny tåg- och bilfärja främst för leden Trelleborg—Travemunde. För statens

järnvägars biltrafik beräknas beställning kunna göras av bl. a. 200 bussar,

förberedda för högertrafik. Härjämte föreslås att järnvägsstyrelsen erhåller

bemyndigande att beställa bussar för sammanlagt högst 50 mkr. för leverans

under budgetåren 1965/66 och 1966/67.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:Ls

förslag till investeringsplan för statens järnvägars fond. Ej heller har utskottet

funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen och den förordade

fördelningen på olika investeringsobjekt eller vad departementschefen

i övrigt anfört i förevarandc sammanhang.

Till frågan om anvisande av medel till statens järnvägar för drift av

icke lönsamma järnvägslinjer återkommer utskottet framdeles sedan i ämnet

aviserad proposition framlagts.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Järnvägar m. in. för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 317 000 000 kr.

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkten

98 s. 329—349) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 under statens

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b 25

vattenfallsverks fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag

å 330 000 000 kr.

I skrivelser den 29 augusti och den 13 september 1963 har vattenfallsstyrelsen

framlagt sina petita för budgetåret 1964/65.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 329—344).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats

under postverkets fond (s. 245 och 246).

I fråga om remissutlålande av delegationen för atomenergifrågor får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 345).

Departementschefen anför, att centrala driftledningen (CDL) år 1961

utarbetade en prognos över förbrukningen av elektrisk kraft i hela landet.

Enligt denna prognos beräknas elkonsumtionen öka från drygt 32 000

GWh år 1960 till 57 000 GWh år 1970, eller med 5,9 % i genomsnitt per år.

Detta motsvarar en belastningsökning under 1960-talet av i genomsnitt ca

2 500 GWh per år. Under den första hälften av 1960-talet beräknas ökningstakten

bli 6,4 % per år, medan den årliga ökningen under decenniets senare

hälft enligt prognosen skulle bli 5,4 %. CDL har ej funnit anledning att under

år 1963 revidera denna prognos för den totala elkonsumtionen i Sverige

men räknar med att lägga fram en ny prognos under senare delen av år 1964.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur elkraftförsörjningen

kan komma att gestalta sig vid exceptionella torrår —

då vattenkraftsproduklionen antagits uppgå till 80 % av normalårsproduktionen

— t. o. in. 1969/70 vid den belastningsutveckling, som förutses i

1961 års GDL-prognos, och med de utbyggnader, som styrelsen samt kommuner

och enskilda planerar att genomföra under denna period. Dessa

uppgifter har redovisats i en särskild sammanställning i propositionen (s.

346). Av sammanställningen framgår, att krafttillgången motsvarar efterfrågan

under hela den närmaste sexårsperioden även under exceptionella

torrår.

Vad gäller elförbrukningen inom vattenfallsverkels distributionsområden

redovisades i förra årets statsverksproposition eu år 1962 utarbetad

prognos för tiden I. o. in. år 1972. Styrelsen räknade med att elförbrukningen

skulle komma att lika från ca 14 300 GWh år 1960 till 21 000 GWh

år 1967 och 27 700 GWh år 1972, eller med 5,7 % i genomsnitt per år för perioden

1960—1972. Den årliga genomsnittliga belastningsökningen beräknades

bli 900 GWh under tiden 1961—1965, 1 150 GWh under tiden 1965—

1967, 1 300 GWh under tiden 1967—1970 och 1 400 GWh under tiden 1970

—1972. Styrelsen har under år 1963 omprövat prognosen. Den nya beräkningen

— vari de nya sänkta eltaxorna inte kunnat beaktas — sammanfaller

i stort sett med den i förra årets statsverksproposition redovisade

prognosen. Vattenfallsstyrelsen bibehåller därför sistnämnda belaslningsprognos

oförändrad.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr .9 år 1964

Departementschefen finner ingen anledning till erinran mot styrelsens

bedömning av belaslningsutvecklingen inom verkets distributionsområden.

1962 års prognos synes sålunda fortfarande kunna ligga till grund för utbyggnaden

av verkets produktionsresurser.

Med gällande förutsättningar beträffande belaslningsprognos och ulbyggnadsprogram

kommer torrårssäkerhet att föreligga inom vattenfallsverkets

distributionsområden under återstoden av 1960-talet.

För budgetåret 1963/64 förordade departementschefen en investeringsram

för statens vattenfallsverk av 412 mkr. Styrelsen räknar nu med att medelsförbrukningen

under innevarande budgetår kommer att uppgå till 400

mkr. till följd av minskat medelsbehov för distributionsanläggningar. Samtidigt

uttalar styrelsen att ytterligare medelsförbrukning kan visa sig behövlig

därest vissa av styrelsen nämnda kapitalinsatser, bl. a. för ersättningskraft

från enskilda företags kraftstationer, skulle bli aktuella. Sedan

framställningen avgavs har styrelsen anmält, att arbetena för leglering av

sjön Karats på grund av inträffade ändrade förutsättningar för regleringen

enligt styrelsens beslut skall utgå ur verkets investeringsplaner för innevarande

och nästa budgetår, vilket medför en minskad medelsförbrukning

för innevarande budgetår av ca 2 mkr. Därest nyssnämnda kapitalinsatser

skulle bli aktuella, torde de rymmas inom en total medelsförbrukning

av 400 mkr. Departementschefen räknar därför med en medelsförbrukning

för innevarande budgetår om 400 mkr. i stället för tidigare angivna 412

mkr.

Vattenfallsstyrelsen har föreslagit en investeringsram för budgetåret 1964/

65 av 370 mkr. Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka en investeringsram

av 360 mkr.

Av en i propositionen (s. 348) intagen sammanställning framgår hur

vattenfallsstyrelsens investeringar ungefärligt torde komma att fördela sig

tinder nästa budgetår.

Vad beträffar vattenkraftstationer framhålles, atl någon ny anläggning

inte avses skola påbörjas under budgetåret 1964/65. De pågående byggnadsarbetena

vid i huvudsak Ajaure, Gallejaur, Seitevare och Letsi kraft

stationer kommer att bedrivas i planenlig omfattning.

Den beräknade medelsförbrukningen för värmekraftstationer innefattar

30 mkr. för vattenfallsverkets arbeten vid Marvikens atomkraftstation och

34 mkr. för den andra utbyggnadsetappen vid Stenungsunds ångkraftstation.

Departementschefen tillstyrker att investeringsbeloppet för Marviken

avskrives genom motsvarande anslag på riksstatens driftbudget.

Den förutsatta reduceringen av medelsförbrukningen för regleringsföretag

hänför sig i huvudsak till att regleringen av sjön Karats tills vidare uppskjutits.

Nästa budgetår avser styrelsen att tillsammans med övriga elkraftintressenter

i Skellefte älv påbörja arbeten för reglering av sjön Rebnisjaure.

Totalkostnaden härför beräknas till 19,6 mkr., varav på statens vattenfallsverk

preliminärt beräknats falla 8,6 mkr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

27

Under gruppen distributionsanläggningar ingår medel för påbörjande av

eu 380 kV-ledning mellan Midskog ocli Göteborg, vilken totalt kostnadsberäknats

till 128 mkr. Vidare har styrelsen bl. a. tagit upp anskaffning av tre

mobila transformatorer. En av dessa anses motiverad av försvarsberedskapsskäl

och för den har styrelsen även hemställt om avskrivningsanslag

på driftbudgeten. Innan del totala behovet av ifrågavarande slag av transformatorer

redovisats, är departementschefen inte beredd att taga ställning

till frågan om anskaffning av transformatorer enbart för försvarsbruk och

tillstyrker därför anskaffning av'' två mobila transformatorer.

Anslaget till kraftstationer in. in. har beräknats till 330 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundin m. fl.

(I: 53) och den andra inom andra kammaren av herr Eriksson i Bäckmora

m. fl. (II: 66), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställer om vidtagande av åtgärder för utfärdande av sådana tilläggsbestämmelser

till den av statens vattenfallsverk under år 1963 införda säkringstariffen

för leverans av lågspänd elektrisk kraft, att småförbrukare,

såsom små bostadsabonnenter och mindre jordbrukare vilka har behov av eu

relativt stor säkring men icke kan beräknas komma att öka sin förbrukning

av elkraft, medgives sådan stadigvarande reducering av abonnemangsavgiften,

att de vid oförändrad förbrukning inte får höjda elavgifter efter

övergången till den nya tariffen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 66.

Utskottet. Nu föreliggande prognoser över förbrukningen av elektrisk

kraft i hela landet utarbetades år 1961. Centrala driftledningen räknar

med att lägga fram en ny prognos under senare delen av år 1964, men

enligt vissa inom vattenfallsstyrelsen redan nu företagna undersökningar

kan för landet som helhet krafttillgången beräknas motsvara efterfrågan

under hela den närmaste sexårsperioden även under exceptionella torrår.

Beträffande elförbrukningen inom vattenfallsverkets distributionsområden

beräknas ökningen under perioden 1960—1972 komma att uppgå Sill

genomsnittligt 5,7 % per år, vilket i stort sett överensstämmer med den i

förra årets statsverk sproposition redovisade prognosen.

Departementschefen har för budgetåret 1964/65 ansett sig böra tillstyrka

en medelsomslutning av 360 mkr. för vattenfallsverkets investeringar, vilket

innebär en minskning med 10 mkr. i förhållande till vattenfallsstyrelsens

förslag. Minskningen har av departementschefen föreslagits fördelad

med 5,3 mkr. på gruppen Regleringsföretag genom att regleringen av sjön

Karats tills vidare uppskjulils och med 4,7 mkr. på gruppen Distributions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28''

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

anläggningar genom viss begränsning av anskaffningen av mobila transformatorer.

Någon ny vattenkraftstation avses inte påbörjas under budgetåret 1964/

65. Pågående arbeten vid bl. a. Ajaure, Gallejaur, Seitavare och Letsi kraftstationer

kommer att bedrivas i planenlig omfattning. Vidare beräknas 30

mkr. för arbeten på Marvikens atomkraftstation och 34 mkr. för den andra

utbyggnadsetappen vid Stenungsunds ångkraftstation.

Såsom framgår av punkten 1 i det föregående har utskottet tillstyrkt

den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsomslutningen av 360 mkr. för vattenfallsverkets

investeringar under budgetåret 1964/65. Det föreslagna utbyggnadsprogrammet

liksom vad departementschefen i förevarande sammanhang

i övrigt anfört och förordat har ej heller givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande. Vidkommande en motionsledes aktualiserad

fråga får utskottet anföra följande.

I de båda likalydande motionerna I: 53 och II: 66 hemställes om vidtagande

av åtgärder för utfärdande av sådana tilläggsbestämmelser till den

av statens vattenfallsverk under 1963 införda säkringstariffen för leverans

av lågspänd elektrisk kraft, att småförbrukare, såsom små bostadsabonnenter

och mindre jordbrukare vilka har behov av en relativt stor säkring

men icke kan beräknas komma att öka sin förbrukning av elkraft, medgives

sådan stadigvarande reducering av abonnemangsavgiften, att de vid

oförändrad förbrukning icke får höjda elavgifter efter övergången till den

nya tariffen. I anledning härav vill utskottet erinra om att vattenfallsverket

har att i likhet med övriga affärsdrivande verk tillse att verksamheten

bedrives efter affärsmässiga principer samt att en ur företagsekonomiska

synpunkter i möjligaste mån riktigt avvägd taxesättning tillämpas. Utskottet

anser sig också kunna utgå från att verkets styrelse uppmärksamt följer

utvecklingen av härmed sammanhängande frågor samt, därest uppenbart

orimliga konsekvenser skulle uppstå som följd av den nya taxan, vidtager

i anledning härav erforderliga åtgärder. Med hänsyn bl. a till nu

angivna förhållanden har utskottet icke funnit sig berett tillstyrka att en

särskild framställning i ämnet göres från riksdagens sida. Motionerna i

fråga avstyrkes följaktligen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Kraftstationer in. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 330 000 000 kr.;

II. att motionerna 1: 53 och II: 66 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1964

29

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 99, s. 350

—359) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å 4 000 000 kr.

I skrivelse den 26 augusti 1963 har luftfartsstyrelsen framlagt sina äskanden

om investeringsanslag för nästa budgetår. För en redovisning av innehållet

i styrelsens framställning får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 350—358).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som i propositionen

redovisats under postverkets fond (s. 245 och 246).

Departementschefen anför inledningsvis att han vid redovisningen av

investeringsplanen för kommunikationsverken m. in. tillstyrkt en investeringsram

för budgetåret 1964/65 om 7 mkr. I förhållande till den beräknade

totala medelsåtgången innevarande budgetår innebär detta en minskning

med 2,5 mkr. Frånräknas för båda budgetåren kostnaderna för investeringar

på storflygplatsen innebär departementschefens förslag i stället

en ökning till nästa budgetår med ca 1,5 mkr.

Den tillstyrkta investeringsramen medger bl. a. fortsatta planenliga utbyggnadsarbeten

på Torslanda och Karlstads flygplatser för 2,3 resp. 0,3

mkr. Vidare möjliggöres en till följd av chartertrafikens ökning erforderlig

ytterligare utbyggnad av stationsplattan på Bulltofta flygplats för en beräknad

kostnad av 0,6 mkr. I fråga om Arlanda bär 0,2 mkr. beräknats

för anläggande utmed stationsplattan av en inbyggd passagerargång och

0,3 mkr. för fullföljande av vissa tidigare beslutade arbeten. Bland ytterligare

projekt som bör kunna komma till utförande nästa år nämnes eu

utbyggnad av beliporten vid Bromma för 75 000 kr. samt vissa tillbyggnader

till drift- och garagebyggnaderna vid Sundsvalls flygplats för 365 000

kr.

I styrelsens arbetsprogram bar även uppförts sammanlagt 2,8 mkr. för

nya flygplatser i Växjö och Borås samt för påbörjande av arbeten på eu ny

flygplats i Gällivare. De båda förstnämnda projekten har av luftfartsslyrelsen

upptagits jämväl i tidigare anslagsframställningar, medan förslaget om

flygplats i Gällivare inte framförts tidigare.

Med anledning av Kungl. Maj:ls uppdrag åt 1963 års luftfartsutredning

alt snarast utarbeta en preliminär plan för utbyggnaden av flygplatser under

1960-talet har utredningen till kommunikationsdepartementet inkommit

med en den 30 oktober 1963 daglecknad skrivelse. 1 denna har utredningen

anmält, att den inte för närvarande är beredd alt ta ställning till den vidare

utbyggnaden av flygplatsnätet och i anslutning bärtill göra en bedömning av

prioritetsordningen för det framtida flygplatsbyggandet. Beträffande de tre

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

nämnda flygplatserna anför utredningen att behovet av dessa från trafiksynpunkt

inte kan anses vara så trängande att ytterligare någon tids anstånd

med utbyggnaden av dem bör vålla avsevärd olägenhet.

I likhet med luftfartsulredningen anser departementschefen att ställningstagandet

till förslaget om nya flygplatser i Växjö, Borås och Gällivare

kan uppskjutas i avbidan på utredningens slutliga förslag om flygplatsutbyggnaden

i landet och inräknar därför inte några medel för dessa flygplatser

i investeringsramen för nästa budgetår.

De arbeten departementschefen enligt det föregående tillstyrkt innebär

en medelsförbrukning av drygt 4,1 mkr.

1 samband med behandlingen av luftfartsstyrelsens beräkningar av underskottet

å luftfartsfonden för 1964/65 har departementschefen förordat att

arbetet med utfyllnad av en svacka i en av startbanorna på Bromma flygplats

med hänsyn till arbetets karaktär bör bekostas av investeringsmedel.

Departementschefen upptar här 0,5 mkr.

För övriga projekt i styrelsens investeringsprogram för nästa budgetår,

innefattande teleutrustning, vissa belysningsanläggningar, fordonsanskaffning

och diverse arbeten, återstår vid den av departementschefen förordade

investeringsramen ett belopp av inemot 2,4 mkr.

Anslaget till flygplatser m. m. har beräknats till 4 mkr.

Utskottet. För investeringarna inom luftfartsfonden föreslås av departementschefen

en medelsförbrukning under nästa budgetår om 7 mkr. mot

av luftfartsstyrelsen föreslagna 10,1 mkr. Den av Kungl. Maj :t tillstyrkta

investeringsramen medger bl. a. fortsatta utbyggnadsarbeten på Torslanda

och Karlstads flygplatser för 2,3 resp. 0,3 mkr. samt viss ytterligare utbyggnad

på Bulltofta flygplats. Beträffande Arlanda har medel om tillhopa

0,5 mkr. beräknats för anläggande av en inbyggd passagerargång

utmed stationsplattan jämte vissa tidigare beslutade arbeten.

För de olika flygplatsernas de! har vidare medel beräknats för teleutrustning,

vissa belysningsanläggningar, fordonsanskaffning och diverse

arbeten. Den av luftfartsstyrelsen begärda medelsanvisningen för nya

flygplatser i Växjö, Borås och Gällivare har departementschefen däremot

inte ansett sig kunna tillstyrka, då han ansett ställningstagandet i dessa

frågor böra uppskjutas i avbidan på 1963 års luf tf artsutrednings slutliga

förslag om flygplatsutbyggnaden i landet.

Kungl. Maj ds sålunda framlagda förslag beträffande luftfartsverkets

investeringar under nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till

erinran liksom ej heller anslagsberäkningen eller vad departementschefen

i förevarande sammanhang i övrigt anfört.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Flygplatser m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

31

Statens allmänna fastighetsfond

7 :o) Sanering m.m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 100, s. 360 och 361) hemställer utskottet,

all riksdagen må till Sanering in. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kr.

8:o) Radiohus. Kungl. Maj :t har (punkt 101, s. 361—363) föreslagit

riksdagen att till Radiohus för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I propositionen nr 53 till 1961 års riksdag anförde jag beträffande studioblocken,

att strävandena borde inriktas på att kostnaderna icke skulle

överskrida 40 mkr. enligt prisnivån den 1 juli 1960. Denna kostnadsram

har sedermera med hänsyn till den generella stegringen av byggkostnaderna

uppräknats till 42,3 mkr. i 1962 års prisläge.

Den av byggnadsstyrelsen nu begärda uppräkningen av kostnadsramen

för radiohuset med 0,5 mkr. avseende merkostnader för akustisk inredning

i studioblocket anser jag mig icke böra tillstyrka utan förutsätter, att detta

belopp skall kunna täckas med anlitande av den inom totalramen beräknade

summan för oförutsedda kostnader. Däremot tillstyrker jag den med

hänsyn till den allmänna kostnadsstegringen gjorda uppräkningen av kostnaderna

för studieblocken med 1,2 mkr. Kostnadsramen för studieblocken

bör sålunda upptagas till 43,5 mkr. i prisläget den 1 juli 1963.

Den för yttre arbeten begärda utökningen av kostnadsramen med 0,7

mkr. för ordnande av entréförhållandena vid radiohuset samt iordningställande

av uppställningsplatser för bilar är jag icke beredd att tillstyrka, då

närmare utredning angående dessa kostnader ännu ej förebragts. Med beaktande

av det för allmän kostnadsstegring beräknade tillägget om 40 000

kr. torde därför kostnadsramen för yttre arbeten böra anges till 1,6 mkr.

i prisläget den 1 juli 1963.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag och hemställer,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1964/65

anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

9:o) Televisionshus. Kungl. Maj:l har (punkt 102, s. 363—366) föreslagit

riksdagen att till Televisionshus för budgetåret 1964/65 anvisa ett

investeringsanslag av 7 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Kostnaderna för den s.k. TV-gången, som skall utgöra kommunikationsled

mellan radiohuset och televisionshuset, har i tidigare investeringsplan

för anslaget ingått under posten yttre arbeten med ett uppskattat belopp av

1,8 mkr. i prisläget den 1 juli 1961. Eu på basis av upprättade huvudhand
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

lingar numera verkställd detaljerad kostnadsberäkning slutar på ett belopp

av 3,2 mkr. Skillnaden förklaras delvis av att ett ändrat utförande a\

gången nu förutsättes. Den övervägande delen av kostnadsskillnaden torde

dock bero på att den ursprungliga beräkningen endast var eu grov uppskattning

med ledning av ett visst för gången förutsatt kubikinnehåll.

Enligt min mening kan det ifrågasättas om den nu angivna högre kostnaden

står i rimlig proportion till de funktioner som TV-gången skall fylla.

Med hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen anmodats att i kostnadsbesparande

syfte närmare undersöka möjligheterna till förenklat eller på annat

sätt ändrat utförande av TV-gången utan att därigenom de avsedda funktionerna

i väsentlig mån rubbas. Enligt vad jag under hand inhämtat från

byggnadsstyrelsen torde vissa möjligheter härtill också föreligga. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan resultatet av denna undersökning

framlagts och prövats, fatta beslut om byggnadsobjektets omfattning.

Kostnadsramen för televisionshusets första etapp har med hänsyn till

den allmänna kostnadsstegringen under budgetåret 1962/63 uppräknats till

47,6 mkr. i prisläget den 1 juli 1963.

Medelsförbrukningen för arbetena under nästa budgetår beräknar jag

till 14 mkr. Anslaget torde med hänsyn till den beräknade behållningen vid

ingången av budgetåret 1964/65 böra uppföras med 7 mkr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj-.ts förslag

och hemställer,

att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1964

65 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

10 :o) Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 103, s. 366 och 367) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontorshus i kvarteret Murmästaren i

Stockholm för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

11 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt

104, s. 367—369) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa

byggnadsarbeten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av

145 000 kr., dels ock godkänna vissa justeringar av den förteckning som

ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den

allmänna stegringen av bvggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild

förteckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag

hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-,

handels- och inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen

för anslaget torde få hänvisas till propositionen 1948: 2 (bil. 14, punkt 8).

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av byggnadsstyrelsen den

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

33

9 september 1963 lämnad redogörelse för ställningen på merkostnadsanslaget

per den 30 jnni samma år.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har intet att erinra mot att den förteckning, som ligger till grund

för anslagets användning, kompletteras på sätt byggnadsstyrelsen anfört.

Styrelsens beräkningar av merkostnaderna för byggnadsföretagen i förteckningen

föranleder ej heller någon erinran från min sida. Anslaget för

nästa budgetår torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra uppföras

med 145 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

således,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 145 000 kr.,

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikalionsärenden

för den 3 januari 1964 föreslagna justeringarna

av den förteckning som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

12 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 105, s. 369) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kr.

13:o) Nya byggnader m.m. vid geomagnetiska observatoriet på Lovö.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 369 och 370) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nya byggnader m. m. vid geomagnetiska

observatoriet på Lovö för budgetåret 1964/65 anvisa ett

investeringsanslag av 200 000 kr.

Statens utlåningsfonder

14: o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj:t har

(punkt 107, s. 371 och 372) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond

för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kr.

3—5884 84 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 9

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

Departementschefen har anfört följande.

Nämndens utlåning under innevarande budgetår beräknas komma att

uppgå till ca 8 mkr. Enligt min mening bör möjligheter beredas nämnden

att under budgetåret 1964/65 bedriva utlåningsverksamhet i ungefär samma

omfattning. Med beaktande av inflytande amorteringar beräknar jag

att fonden härför behöver tillföras ytterligare 2,5 mkr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens lånefond för den mindre

skeppsfarten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

15ro) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1963/64. Kungl.

Maj :t har (punkt 108, s. 373 och 374) föreslagit riksdagen att till Garanti

till Aktiebolaget Aerotransport för 1963/64 för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom framgår av redogörelsen har garantibeloppet om 7,5 mkr. avseende

ABA:s räkenskapsår 1961/62 utbetalats till bolaget och överenskommelse

träffats om regler för beloppets återbetalning.

Anslaget för nästa budgetår avser garantibelopp enligt förenämnda 1959

års överenskommelse för ABA:s verksamhet under tiden 1 oktober 1963—

30 september 1964.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

således,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1963/64 för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

16.o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj :t har (punkt

109, s. 375 och 376) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader

m. in. för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av

600 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Regionplanering pågår eller har slutförts inom ett tiotal regioner i landet.

Angelägna behov av en översiktlig planläggning föreligger enligt min

mening inom ytterligare ett stort antal regioner, exempelvis i områden med

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

35

starkt expanderande näringsliv och samhällsbebyggelse och i landsdelar

där fritidsbebyggelsen kan väntas öka i betydande omfattning.

Ett stigande intresse för regionplanering synes kunna förmärkas inom

städernas och landskommunernas ansvariga organ. Enligt min mening är

det angeläget att tillräckliga medel finnes disponibla under förevarande anslag

för att, när frågor om påbörjande av en översiktlig planläggning inom

nya områden aktualiseras, underlätta för kommunerna att gå samman i ett

regionplaneförbund.

Medelsberäkningen bör därför, utöver de projekt som nu direkt kan utpekas,

inrymma en marginal som möjliggör nya initiativ till regionplanering

i ytterligare några områden. Med hänsyn härtill förordar jag att anslaget

för nästa budgetår uppföres med 600 000 kr., vilket innebär en fördubbling

av innevarande års anslag för ändamålet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag samt hemställer,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader m. m.

för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 600 000

kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond

17 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 110, s. 377—383) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1964/65 anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag å 49 000 000 kr.

I skrivelse den 28 augusti 1963 har väg- och vattenbyggnadsstyrelscn

gjort framställning om investeringar i verkets förrådsfond under budgetåret

1964/65.

För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsskrivelse får utskottet hänvisa till propositionen (s. 377—

381).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 245 och 246). Härjämte har riksrevisionsverket

avgivit yttrande rörande redovisning av reservbromateriel m. m. på fonden

(s. 381).

Departementschefen erinrar om att investeringsramen för väg- och vattenbyggnadsverkels

förrådsfond för innevarande budgetår av Kungl. Maj :t

ökats med 5,8 mkr. i förhållande till det i 1963 års statsverksproposition

förordade beloppet om 46,5 mkr. De ökade investeringarna avser anskaffning

i sysselsättningsstödjande syfte av motorfordon och vägmaskiner för

maskincentralförrådet. Medelsförbrukningen för innevarande budgetår kan

således beräknas till 52,3 mkr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

Som framgått av investeringsplanen för kommunikationsverken har departementschefen

tillstyrkt en investeringsram för nästa budgetår om 50,0

mkr. för förrådsfonden, vilket i jämförelse med beräkningarna i 1963 års

statsverksproposition för innevarande budgetår innebär en ökning med 3,5

mkr.

Investeringarnas ungefärliga fördelning på de olika objektsgrupperna

framgår av en i propositionen (s. 382) intagen tablå.

Den av styrelsen framlagda investeringsplanen omfattar, vad gäller nya

objekt, tio nya större och mindre garage- och förrådsbyggnader m. m.,

beställning av tre nya frigående bilfärjor, en betydande anskaffning av

motorfordon och vägmaskiner samt beställning av reservbromateriel. Den

föreslagna anskaffningen av reservbromateriel är departementschefen ej

beredd att tillstyrka. I övrigt har denne i princip ej något att erinra mot

styrelsens investeringsprogram under nästa budgetår.

Anslagsbeloppet för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfonds anslag

till vägmaskiner m. m. har beräknats till 49 mkr.

Departementschefen förordar vidare att styrelsen erhåller ett beställningsbemvndigande

om 26 mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet

under budgetåret 1966/67.

Utskottet. Investeringsramen för förrådsfonden föreslås av departementschefen

för budgetåret 1964/65 till 50 mkr., vilket i jämförelse med

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag innebär en minskning med 10,5

mkr. Denna hänför sig såvitt avser 4,5 mkr. till gruppen motorfordon och

vägmaskiner samt såvitt avser 6,0 mkr. till föreslagen beställning av reservbromateriel.

Investeringarna i motorfordon och vägmaskiner kommer dock

att uppgå till ungefär samma belopp som beräknats för budgetåret 1963/64.

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna anskaffningen av

reservbromateriel har departementschefen däremot inte ansett sig till någon

del kunna tillstyrka.

I enlighet med vad som anförts under punkten 1 i det föregående tillstyrker

utskottet Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna inom förrådsfonden,

vilket under de av departementschefen angivna förutsättningarna

kräver en anslagsanvisning om 49 mkr. Utskottet har ej heller något att

erinra mot att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar

intill ett belopp om 26 mkr. för leveranser till maskincentralförrådet

under budgetåret 1966/67.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vägmaskiner m.m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringanslag av 49 000 000 kr.

Stockholm den 10 mars 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år I96i

37

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Axel Johannes Andersson, fru Wallentheim, herrar Bengtson,

Per Jacobsson, Söderberg, Kaijser, Nils Theodor Larsson, Herbert Larsson,

Hjorth, Holmberg och Rönnberg; samt

från andra kammaren: lierrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Blidfors, Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Cassel, Johansson

i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Löfroth och Heidenberg;

dock att herr Källenius deltagit i stället för herr Cassel vid behandlingen

av punkterna 3—17.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m.m.)

av herrar Kaijser, Holmberg, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna 1:535 och 11:651 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5, som börjar med »En sådan»

och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»En sådan marginal finner emellertid motionärerna, under hänvisning

till vissa i statsverkspropositionen gjorda utlåtanden om den ekonomiska

utvecklingen i landet, obehövlig. Enligt deras mening skulle sålunda en medelsanvisning

för skapande av denna reserv icke vara påkallad. I anledning

därav vill utskottet erinra om att den nu genomförda anslagsredovisningen

— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under varje

kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag — i princip

beslutades redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr.o.m. innevarande

budgetår. På resp. kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut en viss

marginal utöver ramen finnas tillgänglig just för att möjliggöra en av

konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen

under löpande budgetår. Utskottet anser att sammanförande

till ett kollektivanslag innebär avsevärda fördelar ur anslagstekniska synpunkter.

Det ger de affärsdrivande verken och förrådsfonden ökad frihet i

investeringshänseende inom de ramar som fastställts av Kungl. Maj:t. Att

sålunda anslagen sammanföres till ett kollektivanslag förutsätter emellertid

icke som ofrånkomlig följd att vid varje tillfälle oavsett den föreliggande

konjunkturbilden en marginal på 10 procent upptages i budgeten.

Såsom motionärerna framhållit föreligger inför det budgetår som här är i

fråga knappast anledning att befara ett sådant konjunkturomslag att efterfrågestimulerande

åtgärder genom ökade investeringar i statens kommunikationsverk

kan antagas bliva påkallade. Den nu förda riksbankspolitiken

stöder utskottet i denna uppfattning. Utskottet tillstyrker motionerna i

fråga.»

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 535 och

11:651, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.»

2) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) beträffande bilradiolicensen och avskrivningen av investeringar för

radiohus m.m. av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Per

Jacobsson, Kaijser, Nils Theodor Larsson, Holmberg, Staxäng, Stöld, Eliasson

i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby, Löfroth och

Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:195 och II:

237, 1:286 och 11:364 samt I: 421 och 11:507 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Ej heller»

och slutar med »väckta motionerna», bort ha följande lydelse:

»Däremot kan utskottet ej biträda departementschefens förslag om bibehållande

av bilradiolicensen. Mot ett sådant talar nämligen enligt utskottets

uppfattning starkt såväl principella skäl som de uppenbara olägenheter ur

skilda hänseenden som är förenade därmed och vilka närmare angivits i

motionerna. Nämnda licensskyldighet bör därför avskaffas fr. o. m. den 1

juli innevarande år. De av motionärerna föreslagna åtgärderna för erforderlig

förstärkning av ljudradiobudgeten — i anledning av licensavgifternas

bortfall — finner utskottet jämväl ändamålsenliga. Utskottet tillstyrker

följaktligen motionerna i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:195 och

11:237, 1:286 och 11:364 samt 1:421 och 11:507, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

b) beträffande utredning rörande reklamfinansierade radio- och televisionsprogram

av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,

Kaijser, Nils Theodor Larsson, Holmberg, Staxäng, Ståhl, Svensson i Ljungskile,

Löfroth och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen

11:653 samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »ifrågavarande motion», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Genom de tilläggsdirektiv som år 1962 utfärdades till den år 1960 tillsatta

radioutredningen skall denna visserligen också utarbeta riktlinjer för

televisionens utveckling i Sverige men utredningen har uttryckligen fråntagits

rätten att utreda frågan om reklamfinansiering av radio- och TVprogram.

Utskottet anser den begränsning i utredningens uppdrag, som

sålunda skett, beklaglig. Utvecklingen på TV-området — såväl inom landet

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 19Gb

39

som utomlands — har lett till att de förutsättningar, på vilka statsmakterna

år 1956 grundade sitt beslut i TV-frågan, i viktiga hänseenden ändrats.

Utskottet tänker här särskilt på att de tekniska sändnings- och mottagningsmöjligheterna

synes utveckla sig därhän att utländska TV-sändningar

med reklaminslag kan väntas bli möjliga att mottaga i Sverige

inom en överskådlig framtid. Sådana sändningar kan inte undgå att påverka

svenska företags konkurrensläge i reklamhänseende.

I den föreliggande motionen har bl. a. mot den angivna bakgrunden föreslagits

att en allsidig utredning skulle påbörjas för att förutsättningslöst

klarlägga olika möjligheter till och konsekvenser av reklamfinansierade

radio- och TV-program. Såsom motionärerna framhåller finns det oberoende

av inställningen till radio- och televisionsverksamhetens utformning

i övrigt starka motiv som talar för en dylik undersökning''.

Utskottet ansluter sig alltså till den i förevarande motion väckta tanken

om en allsidig utredning om reklamfinansierade radio- och TV-program.

Då frågan prövades vid 1962 års riksdag framhölls, i en till statsutskottets

utlåtande fogad reservation bl. a. följande:

Skilda alternativ synes därvid böra upptagas till prövning. Vid ett accepterande

av kommersiell television borde samma allmänna riktlinjer kunna

föreskrivas för denna som för verksamheten i övrigt. Reklaminslagen borde

vara underkastade förhandsgranskning i en eller annan form samt följa

allmänt accepterade grundregler för god reklam. Med hänsyn till televisionsmediets

karaktär och dess förmåga att tränga in i hemmen och nå

de vidaste grupper måste därutöver speciella begränsningar betraktas som

nödvändiga. Höga krav skulle därför ställas på objektivitet och kvalitet.

Politisk neutralitet skulle iakttagas och annonsörerna icke heller äga rätt

att bestämma eller öva inflytande på själva programutformningen utan endast

på reklaminslagen. Dessa “skulle givetvis icke få vara av skadligt eller

olämpligt slag, vartill torde få hänföras reklam för exempelvis alkohol- och

tobaksvaror. Det vore f. ö. självfallet av största vikt att vid en introduktion

av kommersiell TV i vårt land denna verksamhet utformades så att den

inte finge de från kultursynpunkt menliga följder som vid diskussionen

befarats och som angivits vara den helt avgörande nackdelen med reklam

i TV.

Dessa synpunkter i fråga om utformningen av reklamen i radio och TV

äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet och bör vara vägledande.

Likaså bör särskilt uppmärksammas frågorna om en televisionsreklamens

inverkan på tidningsföretagens ekonomi samt småföretagens möjligheter

att kunna hävda sina reklamintressen i konkurrens med de större företagen.

Den av utskottet här förordade utredningen synes av praktiska skäl

böra genomföras fristående från den sedan 1960 arbetande radioutredningen.

»

dels ock utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196ft

»VII. att riksdagen må, i anledning av motionen 11:653, i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om tillsättande av en allsidig

utredning för att förutsättningslöst klarlägga olika möjligheter

till och konsekvenserna av reklamfinansierade radiooch

TV-program, bl. a. möjligheterna att sänka licensavgifterna;»
c)

beträffande utredning rörande reklamfinansierade radio- och televisionsprogram

av herr Bengtson.

d) beträffande nytt avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio av

herrar Holmberg och Källenius.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:105 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten för budgetåret 196^/6 a1 i texten