Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1964/65 till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-05 · 78 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 78 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1964/65 till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

1

Nr 93

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1964/65

till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

l:o) Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 (bilaga 10,

punkt 98, s. 192 och 193 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1964) föreslagit riksdagen att till Läroboksnämnden

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kr., innebärande

en anslagshöjning med 48 000 kr.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I propositionen 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska skolan

m. m. framhöll vederbörande departementschef bl. a. (s. 411) att mot bakgrunden

av vissa i propositionen närmare angivna omständigheter en förutsättningslös

omprövning av läroboksnämndens verksamhet och uppgifter på längre sikt

tedde sig nödvändig. Det syntes emellertid inte lämpligt, framhöll departementschefen,

att till närmare övervägande uppta frågan om en mer genomgripande

översyn, förrän ytterligare erfarenhet vunnits av utvecklingen på de områden

som berörde eller gränsade till statens läroboksnämnds verksamhet.

Vad departementschefen anfört lämnades utan erinran av riksdagen.

I enlighet med vad som förutskickades i nämnda proposition har numera av

särskilt tillkallade sakkunniga verkställts en översyn av gällande föreskrifter för

statens läroboksnämnd. De sakkunnigas förslag, avgivet i promemorieform den

6 december 1963, har utformats mot bakgrunden av direktiv, angivna i en

promemoria från ecklesiastikdepartementet av den 5 juni 1962. Enligt målsättningen

i sistnämnda promemoria skulle läroboksnämnden och dess granskningsverksamhet

bibehållas. Samtidigt som alltså den yttre ramen avsågs förbli i

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961/. G samt. AV 93

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 19Q\

stort sett oförändrad skulle målet för den aktuella översynen inte bara vara att

från rent formella synpunkter anpassa utformningen av gällande bestämmelser

till de nya organisatoriska dragen i skolsituationen. Läroboksnämnden borde

också ges bästa möjliga förutsättningar att inom sitt område positivt och aktivt

verka för den förnyelse av skolans inre arbete, som utgjorde en av grundskolereformens

ledande tankar.

De sakkunnigas förslag har i däröver avgivna remissvar, enligt vad utskottet

erfarit, icke lämnats utan delvis ganska stark kritik, bottnande bl. a. i att förslaget

i dagens läge icke vore tillräckligt långtgående. Statens läroboksnämnd har

sålunda ansett sig böra betrakta förslaget som ett provisorium i avvaktan på

den förutsättningslösa utredning rörande granskningen av pedagogiska hjälpmedel,

som enligt nämndens mening inte kunde utan allvarliga olägenheter uppskjutas

med tanke på de skärpta krav som ett genomförande av gymnasie- och

fackskoleutredningarnas förslag komme att ställa på hjälpmedelsgranskningen.

Utskottet, som givetvis icke avser att genom egen meningsyttring föregripa

ett ställningstagande till den nu genomförda, mera begränsade översynen av

vissa föreskrifter för statens läroboksnämnd, har emellertid icke velat underlåta

att redovisa nämndens eget starka betonande av att tiden nu vore inne att företaga

den förutsättningslösa utredning av nämndens verksamhet och uppgifter,

som omnämndes i propositionen 1962: 54. Utskottet anser i likhet med nämnden

själv att de genomgripande ytterligare förändringar som kan väntas i vårt

skolväsende under de närmaste åren kommer att accentuera de krav på en förstärkt

och ytterligare effektiviserad läroboksgranskning, som redan grundskolans

genomförande otvivelaktigt uppställer. Utskottet vill också erinra om den

kritik som i flera sammanhang riktats mot läroboksnämndens nuvarande granskning,

något som i icke ringa mån synes sammanhänga med omfattningen av de

granskningsresurser i olika hänseenden som nämnden förfogar över för att möta

den allt stridare strömmen av läroböcker och andra hjälpmedel i undervisningen

än dessa. Det synes utskottet mot bakgrunden av angivna förhållanden ytterst

angeläget att den tidigare aviserade förutsättningslösa utredningen skyndsamt

företages, så att en väl utbyggd granskningsorganisation står redo att träda i

verksamhet i så nära anslutning som möjligt till genomförandet av det nya

gymnasiet och utbyggnaden av fackskoleorganisationen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Läroboksnämnden för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 230 000 kr.;

II. i skrivelse till Ivungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t

måtte bemyndiga chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla

särskilda sakkunniga för att verkställa en förutsättningslös,

skyndsam omprövning av läroboksnämndens verksamhet

och uppgifter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196b

2:o) Bidrag till skolbibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

99, s. 193 och 194), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

3:o) Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation. Kungl. Maj.t har

(punkt 100, s. 194) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 20 000 kr., innebärande en anslagshöjning med

10 000 kr.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Källqvist och Hilding (I: 7) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Umeå (II: 12), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att icke anvisa 20 000 kr. under andaget Bidrag till Sveriges elevers

centralorganisation;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Bengt Gustavsson m. jl. (I: 270) och den andra inom andra kammaren av fru

Gärde Widemar m.jl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att icke anvisa 20 000 kr. under anslaget Bidrag till Sveriges

elevers centralorganisation;

dels ock en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 572),

vari hemställts att riksdagen vid prövning av ifrågasatt medelstilldelning till

SECO tar lämplig hänsyn till att denna organisation numera ej omfattar landet

i dess helhet.

Beträffande motiveringarna till de motionsvis framförda yrkandena hänvisar

utskottet till motionerna I: 7, II: 317 och II: 572.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört och förordat i sitt utlåtande

nr 62 (punkten 9) avstyrker utskottet bifall till de i motionerna 1:7

och II: 12 samt I: 270 och II: 317 framställda förslagen om att förevarande anslag

icke vidare skall uppföras pa riksstaten med hänsyn till den medelsanvisning

till SECO som i samma motioner påyrkats under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas

centrala verksamhet.

Utskottet anser inte att det förhållandet att SECO för närvarande genomgår

en intern förtroendekris, som medfört att en del av de till centralorganisationen

anslutna elevråden lämnat denna, bör tagas till intäkt för en reduktion i den

av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen under detta

anslag. Det är utskottets förhoppning att uppkomna meningsmotsättningar skall

kunna utjämnas. Utskottet förordar alltså bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

avstyrker att motionen IT: 572 bifalles av riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen II: 572 icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 7 och II: 12 samt I: 270

och II: 317, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till Sveriges elevers centralorganisation för budgetåret 1964/65

anvisa ett anslag av 20 000 kr.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

4:o) Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 101, s. 195 och 196), vilket innebär en anslagsökning med

77 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens försöksskola i Linköping, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens försöksskola

i Linköping, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 809 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 398 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 399 000

Summa kr. 1 611 000

c) till Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 611 000 kr.

5:o) Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 102, s. 197), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

96 000 kr.

6:°) Pedagogiskt utvecklingsarbete. Kungl. Maj:t har (punkt 103, s. 197—

205) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 2 110 000 kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

5

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Adolfsson (1:471) och den andra inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl.

(II: 606), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till pedagogiskt

utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet och för yrkespedagogisk

reformverksamhet under den nya rubriken Pedagogiskt utvecklingsarbete i överensstämmelse

med de centrala skolmyndigheternas förslag anvisa 3 481 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m. fl. (I: 493) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (II: 604), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medge

att anslaget till yrkespedagogisk forskning uppräknas med 250 000 kr. utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till Pedagogiskt utvecklingsarbete för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

2 360 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Wennerfors väckt motion (II: 610),

i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att till Pedagogiskt utvecklingsarbete

inom det allmänna skolväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kr.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framställda yrkandena hänvisar

utskottet till motionerna II: 606, II: 604 och II: 610.

Departementschefen förordar med hänsyn till den förestående omorganisationen

av skolväsendets centrala ledning att de båda nuvarande reservationsanslagen

Pedagogiskt utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet och Yrkespedagogisk

reformverksamhet i riksstaten ersättes med ett nytt reservationsanslag

med rubriken Pedagogiskt utvecklingsarbete. Då den nya skolöverstyrelsen

i ökad omfattning avses skola inriktas på utvecklingsfrämjande uppgifter,

anser departementschefen att förevarande anslag kan avlastas en sammanlagd

kostnad av 250 000 kr. genom att kostnaderna för visst utvecklingsarbete överföres

till anslagen för skolväsendets centrala ledning.

Vid bifall till de båda överstyrelsernas äskanden skulle de samlade resurserna

för utvecklingsarbetet uppgå till 3 481 000 kr., vilket belopp överstiger innevarande

års båda anslag med omkring 60 %. Departementschefen framhåller att

det från statsmakternas sida gäller att göra en avvägning i förhållande till andra

angelägna spörsmål inom skolområdet och att därför en viss begränsning av

överstyrelsernas förslag är nödvändig av rent ekonomiska hänsyn. Då vidare en

reservation av ca 300 000 kr. uppkommit och då omorganisationen av skolväsendets

centrala ledning under nästa budgetår torde medföra vissa hinder för en så

betydande expansion av det pedagogiska utvecklingsarbetet som skolöverstyrelsen

förutsatt, förordar departementschefen att nästa budgetårs anslag till

pedagogiskt utvecklingsarbete uppföres med 2 110 000 kr. Förutom de 250 000

kr. som kan anses bli överförda till anslagen för skolväsendets centrala ledning

tillstyrker departementschefen av skolöverstyrelsen förordade överföringar av

vissa kostnader — sammanlagt ca 160 000 kr. — till avlöningsanslagen för de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets xitlåtande nr 93 år 1964.

allmänna gymnasierna och lärarhögskolan i Stockholm utan motsvarande minskning

av förevarande anslag. Om hänsyn tages till att de angivna överföringarna

medför att motsvarande ekonomiska utrymme för nya ändamål uppkommer

under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete, innebär det av departementschefen

framförda förslaget att resurserna för de avsedda ändamålen ökar med

ca 350 000 kr. Då härtill kommer den förut nämnda reservationen av 300 000 kr.

anser departementschefen att vad han förordat bör innebära goda möjligheter

att fullfölja och vidga programmet för utvecklingsarbetet.

Utskottet vill liksom föregående år framhålla, att det måste anses vara av

stör vikt att ett pedagogiskt och psykologiskt utvecklingsarbete oavbrutet får

pågå. Utskottet anser sig dock, med hänsyn till av departementschefen angivna

skäl, icke böra tillstyrka en ökning av anslaget utöver den av departementschefen

förordade. Utskottet avstyrker sålunda de i motionerna I: 471 och II: 606,

1:493 och 11:604 samt 11:610 gjorda framställningarna om en ytterligare medelsanvisning

under förevarande anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna 1:471 och 11:606, 1:493 och

11:604 samt 11:610, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i

fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 2 110 000 kr.

7:o) Pedagogiska hjälpmedelscentraler. Kungl. Maj:t har (punkt 104, s.

206—209) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 1 044 000 kr.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nyman och Erik

Filip Petersson (I: 9) och den andra inom andra kammaren av herr Berglund

m.fl. (11:7), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. besluta att utrustningsbidraget

för de nya länscentraler för pedagogiska hjälpmedel, som skall inrättas

fr. o. m. den 1 juli 1964, fastställes till 45 000 kr. per central i stället för 5 000 kr.

per central, som Kungl. Maj:t föreslår, 2. besluta att fria bildningsorganisationer

ges tillträde till länscentralerna och får utnyttja deras tekniska resurser och expertis,

samt 3. till Pedagogiska hjälpmedelscentraler för budgetåret 1964/65 anvisa

ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 480 000 kr. förhöjt förslagsanslag

om inalles 1 524 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar utskottet

till motionen II: 7.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 531 000 kr. Av den av

departementschefen sålunda förordade medelsökningen är 11 000 kr. avsedda för

rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel.

Enligt uttalande av särskilda utskottet vid 1962 års riksdag (SäU 1, s. 177;

Rskr 328) borde samtliga länscentraler för pedagogiska hjälpmedel om möjligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

7

vara upprättade före utgången av budgetåret 1964/65. Departementschefen beräknar

nu medel för att de återstående 12 av de planerade 23 centralerna skall

kunna upprättas under nästa budgetår. För de redan upprättade centralerna

beräknas viss kostnadsökning för föreståndarnas ersättningar, vilka närmare

reglerats under våren 1963 efter överläggningar med vederbörande personalorganisationer,

och 8 000 kr. för kompletterande utrustning vid nämnda centraler.

Kostnaderna avseende utställningsverksamhet, skrivhjälp, expenser m. m. angavs

i propositionen om grundskolan (prop. 1962: 54, s. 388) till 12 000 och 5 500

kr. för centraler i respektive grupp I (de tre större länscentralerna) och grupp II

(övriga centraler). På grund av att medelsbehovet är väsentligt större förordar

departementschefen en medelsökning för att bestrida nämnda kostnader med i

genomsnitt 4 000 kr. för varje länscentral.

Utskottet. I motionerna 1:9 och 11:7 föreslås en höjning av bidraget till utrustning.

Detta fastställdes i samband med riksdagens i det föregående omnämnda

principbeslut till 10 000 och 5 000 kr. för centralerna i respektive grupp

I och grupp II. I motionerna föreslås att utrustningsbidraget höjes med ytterligare

40 000 kr. för de nya centralerna, vilket skulle innebära en sammanlagd

ytterligare anslagshöjning med (12 X 40 000 =) 480 000 kr. Utskottet anser

att den av departementschefen förordade ökningen av förevarande anslag är av

så betydande omfattning att någon höjning därutöver inte synes böra vidtagas.

Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner i nu berört hänseende.

I samma motioner hemställes att fria bildningsorganisationer ges tillträde till

länscentralerna och får utnyttja deras tekniska resurser och expertis. Utskottet

finner att det i och för sig skulle vara värdefullt om de fria bildningsorganisationema

kunde utnyttja länscentralerna. Under uppbyggnadstiden bör dock enligt

utskottets mening arbetet vid centralerna koncentreras på det reguljära skolväsendet.

Det föreslagna utnyttjandet av tekniska resurser och expertis torde

vidare, innan det skulle kunna komma till stånd, böra föregås av en utredning

för att närmare fastställa härav betingade merkostnader och sättet att bestrida

dessa. Utskottet finner sig sålunda icke heller i denna del böra tillstyrka motionerna

I: 9 och II: 7.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, som tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 9 och II: 7, till Pedagogiska hjälpmedelscentraler

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 044 000 kr.

8:o) Information om skolreformen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 105, s. 209), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Information om skolreformen för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

9:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. in. Kungl.

Maj:t har (punkt 106, s. 210—217) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 180 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Hamrin-Thorell och herr Eric Gustaf Peterson (I: 66) och den andra inom andra

kammaren av fru Nettelbrandt och herr Keijer (II: 86), i vilka hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till riksdagen om en

reform — eventuellt genomförd etappvis — innebärande att delningstalet i avseende

på slöjdgrupper sänkes till 17;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Nyman och herr Eric Gustaf Peterson (I: 67) och den andra inom andra kammaren

av herr Wiklund m.fl. (11:87), i vilka hemställts att riksdagen ville hos

Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan om ersättning för uppkommande

kostnader vid anlitande av andra personer än lärare att leda morgonsamling i

skolorna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Erik Olsson m.fl. (1:105) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson

i Norderön m. fl. (II: 137), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av

Bidrag till driften av grundskolor m. m. under åttonde huvudtiteln måtte medge

att statsbidrag må utgå till yrkeslärare vid övningsundervisning inom 9y skog,

även då elevantalet understiger 12 i enlighet med vad i motionen anförts, samt i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utfärdande av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter

m. m.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Larfors och Bengt Gustavsson (I: 324) och den andra inom andra kammaren

av herr Lundkvist m.fl. (11:326), i vilka hemställts att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att vid tillämpningen av det i 1 kap. 4 §

skolstadgan fastställda poängsystemet för bedömande av skolväsendets omfattning

i viss kommun hänsyn även tages till den kommunala musikundervisningen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m.fl. (1:407) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m.fl. (11:489), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att under läsåret 1965/66 göra

kartläggning av grundskolans läge i fråga om tillgång på personal, lokaler, läroböcker

och andra hjälpmedel, angivande i vilken utsträckning brister föreligger

samt analyserande orsakerna till eventuellt föreliggande brister, samt anhålla att

Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition redovisar denna kartläggning och

framlägger förslag för ett planmässigt tillgodoseende av föreliggande behov;

samt 2. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att målsättningen för Kungl. Maj:t

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1961\

9

och vederbörande skolmyndigheters planering skall vara en under perioden

fr. o. m. läsåret 1966/67 t. o. m. läsåret 1972/73 genomförd successiv och ytterligare

sänkning av delningstalen för elevantalet på grundskolans alla stadier, så

att läsåret 1972/73 ingen klass normalt skall innehålla mer än 25 elever;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Bengtson m. fl. (I: 477) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund

in. fl. (II: 585), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. uttala att målsättningen

för Kungl. Maj:ts och vederbörande skolmyndigheters planering skall vara en

under 1960-talet genomförd successiv och ytterligare sänkning av delningstalen

för elevantalet i klasserna på grundskolans alla stadier, så att så snart ske kan

ingen klass normalt skall innehålla med än 25 elever, samt 2. besluta att på

mellanstadiet medge delning av slöjdgrupp om antalet elever överstiger 17, varvid

medel för ändamålet må utgå ur anslaget till Grundskolor: Bidrag till driften

av grundskolor m. m. under åttonde huvudtiteln;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Hultell (I: 484) och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson och

herr Wennerfors (II: 593), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att

delningstalen i textil- och trä- och metallslöjd på grundskolans låg- och mellanstadium

ändras på så sätt att delning av klassen skall ske i likhet med redan

gällande bestämmelser för grundskolans högstadium;

dels en inom första kammaren av herr Lager väckt motion (1:487), i vilken

hemställts att riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen hemställa om

förslag till sådan ändring av grundskolans läroplan att körkortsutbildning eller

motsvarande trafikutbildning skall ingå i densamma;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Virgin m.fl. (1:503) och den andra inom andra kammaren av herr Heckscher

m.fl. (11:580), i vilka hemställts 1. att riksdagen måtte a) besluta att lärare

skall ha rätt att på begäran av elev och dennes målsman biträda med råd vid

det fria tillvalet, b) uttala att högstadiets utformning icke må utgöra hinder för

en fastare inriktning på ämnesgrupperingen i syfte att dels åstadkomma homogenare

klasser, dels åvägabringa en bättre lösning av klassföreståndarproblemet,

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om dels förslag till utbyggnad av systemet

med observationsklasser i syfte att därigenom underlätta disciplinproblemets

snara lösning, dels utredning och förslag till de övriga åtgärder som i enlighet

med motionens syfte ökar grundskolans möjligheter att infria de förväntningar

som ställts på denna skolform; 2. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag

till härför erforderliga författningsändringar;

dels en inom andra kammaren av fröken Karlsson och herr Wennerfors väckt

motion (11:482), vari hemställts att riksdagen måtte besluta a) att den maximering

av antalet spccialklasser i form av 15-procentregeln som nu gäller upphäves

fr. o. m. läsåret 1964/65, b) att skolmognadsklasserna fr. o. in. läsåret

1964/65 skall omfatta hela lågstadiet;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Karlsson och herr Wennerfors

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

väckt motion (II: 592), vari hemställts att riksdagen måtte 1. besluta att delningstalet

på grundskolans mellanstadium skall vara 25 i stället för nu gällande

30, 2. uttala att målsättningen för Kungl. Maj:ts och vederbörande skolmyndigheters

planering skall vara en under perioden t. o. m. läsåret 1970/71 genomförd,

successiv och ytterligare sänkning av delningstalen för elevantalet i klasserna

på grundskolans alla stadier så att ovannämnda läsår i samtliga klasser

inom grundskolan delningstalet 25 normalt icke får överskridas i någon klass,

3. besluta att kommuner i glesbygderna skall ha rätt att tillämpa lägre delningstal

med avseende på elevantalet i klasserna än som eljest gäller, 4. besluta att

anvisa de medel som erfordras i anledning av ovanstående yrkanden.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar

utskottet till motionerna 11:86, 11:87, 11:137, 11:326, 11:489, 11:585, 11:593,

I: 487, II: 580, II: 482 och II: 592.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en sammanlagd anslagshöjning med 90 000 000

kr. Härvid har bidraget till Kristofferskolan höjts till det dubbla beloppet eller

till 150 000 kr. och bidraget till Hillelskolan med 10 000 kr. till 100 000 kr.

I övrigt kan anslagshöjningen sägas vara av i huvudsak automatisk natur.

Departementschefen har icke tillstyrkt ett förslag av skolöverstyrelsen om

ändrad gruppindelning i slöjd. Överstyrelsens förslag innebar, att på låg- och

mellanstadierna i grundskolan klass eller grupp i trä- och metallslöjd och jämförliga

slöjdarter samt i textilslöjd och jämförliga slöjdarter skulle delas i två

grupper om elevantalet är lägst 17. Samundervisning borde om möjligt anordnas,

om elevantalet i sådan grupp eljest skulle understiga 5. Kostnaderna har av

överstyrelsen uppskattats till approximativt 4 650 000 kr.

Departementschefen har inte heller tillstyrkt ett förslag av överstyrelsen om

ändrad gruppindelning i gymnastik. Förslaget innebar, att i fall, där det inte

vore möjligt att fr. o. m. årskurs 5 anordna skilda grupper i gymnastik för flickor

och pojkar genom t. ex. samverkan med mellanstadiet eller annan skola i

skolenheten, en extra gymnastikgrupp skulle inrättas efter beslut av länsskolnämnden.

Den härigenom uppkomna ökningen av antalet lärartjänster för

budgetåret 1964/65 har av överstyrelsen uppskattats till ca 25 heltidstjänster.

Ett förslag från överstyrelsen angående personal vid skolornas institutioner

m.m. tillstyrkes av departementschefen i viss utsträckning. Förslaget påverkar

dock inte medelsbehovet under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av de till denna punkt knutna motionerna får utskottet anföra

följande.

I motionerna I: 407 och II: 489, I: 477 och II: 585 samt II: 592 har bl. a. hemställts

att riksdagen måtte uttala, att målsättningen för Kungl. Maj:ts och vederbörande

skolmyndigheters planering skall vara en successiv och ytterligare

sänkning av delningstalen för elevantalet på grundskolans alla stadier till nor
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196^

11

malt 25 elever, en sänkning som enligt motionerna I: 407 och II: 489 borde vara

genomförd läsåret 1972/73, enligt motionen II: 592 läsåret 1971/72 samt enligt

motionerna I: 477 och II: 585 så snart ske kan. Därutöver har i motionerna I: 66

och 11:86, 1:477 och 11:585 samt 1:484 och 11:593 påyrkats att delning av

slöjdgrupp skall medges, om antalet elever överstiger 17. I motionerna I: 477

och II: 585 gäller yrkandet endast mellanstadiet.

Utskottet vill liksom föregående år (uti. nr 76 år 1963) erinra om vad särskilda

utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1962:1, s. 170 f., anfört med

anledning av motioner i samma syfte som de nu föreliggande. Särskilda utskottet

framhöll, att de önskemål som framförts i de skilda motionerna skulle, om de

realiserades, medföra mycket betydande kostnadsökningar utöver dem som vid

ett successivt genomförande av grundskolan skulle följa redan av ett bifall till

Kungl. Maj :ts förslag. Dessutom skulle den lärarbrist som redan nu vore besvärande

ytterligare ökas till förfång för främst landsbygdens skolor. Därtill

komme, att Kungl. Maj:t föreslagit även andra omfattande och särskilt i detta

sammanhang betydelsefulla åtgärder — en avsevärd ökning av skolornas hjälpmedelsutrustning,

en förbättrad lärarutbildning m. m. — vilkas resultat inte

kunde avläsas förrän någon tid förflutit. För bedömande av förevarande spörsmål

måste också, som departementschefen framhållit, beaktas att pedagogisk

utveckling och forskning vid en senare tidpunkt kunde ha givit helt andra och

nya möjligheter för prövningen av dessa frågor. Dessa skäl talade enligt särskilda

utskottets mening mot bifall till de motionsledes framförda yrkandena.

Utskottet, som förra året instämde i vad särskilda utskottet sålunda anfört

och därför avstyrkte bifall till då väckta motioner i samma syfte som nu förevarande,

har icke funnit anledning att ändra sin tidigare intagna ståndpunkt i

ämnet. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill bifall även till de nu väckta

motionerna 1:66 och 11:86, 1:407 och 11:489, 1:477 och 11:585, 1:484 och

11:593 samt 11:592.

I motionen II: 592 har vidare ifrågasatts beslut från riksdagens sida om dels

en sänkning av delningstalet på grundskolans mellanstadium från 30 till 25,

dels rätt för glesbygdskommuner att tillämpa lägre delningstal för elevantalet i

klasserna än som eljest gäller. Under hänvisning till vad utskottet nyss anfört

avstyrker utskottet bifall till motionen II: 592 även i denna del.

I motionerna 1:67 och 11:87 har hemställts att riksdagen ville hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning av frågan om ersättning för uppkommande kostnader

vid anlitande av andra personer än lärare att leda morgonsamling i skolorna.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att beträffande de statliga

gymnasierna och realskolorna finnes möjlighet att för detta ändamål utnyttja de

till Understöd och premier anvisade medlen under anslaget Statliga allmänna

gymnasier m.m.: Omkostnader. Vad beträffar grundskolan bedömer utskottet

det rimligast att vederbörande kommun i den mån så bedömes erforderligt anvisar

medel för det i motionerna berörda ändamålet. Utskottet avstyrker med

hänsyn till angivna förhållanden bifall till förevarande motioner.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

Utskottet delar i princip den ståndpunkt som kommit till uttryck i motionerna

I: 105 och II: 137, nämligen att olycksfallsriskerna, utbildningens utsträckning

över relativt stora ytor i vissa fall samt skolarbetets allmänna karaktär talar

för att delningstalet vid undervisning på skoglig linje i klass 9 i grundskolan

bör vara särskilt lågt. Utskottet förordar därför i anledning av motionerna att

bestämmelserna om delningstalet vid undervisning på skoglig linje (9 skog) tages

under omprövning av Kungl. Maj:t, som bör ha att till nästa års riksdag redovisa

resultatet av omprövningen. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställer om sådan omprövning.

Vidkommande motionerna 1:324 och 11:326 om att hänsyn borde tagas till

den kommunala musikundervisningen vid bedömande av skolväsendets omfattning

i viss kommun anser utskottet att, så länge statliga bestämmelser angående

sådan undervisning saknas, den måste anses vara en rent kommunal angelägenhet.

Utskottet finner sig med hänsyn härtill icke böra biträda det i motionerna

framförda yrkandet om en särskild riksdagsskrivelse i motionens syfte till

Kungl. Maj:t.

Beträffande det i motionerna 1:407 och 11:489 framförda yrkandet om viss

kartläggning av grundskolans läge i olika hänseenden finner utskottet skäl tala

för att en sådan samlad kartläggning bör ske, dock icke förrän grundskolan

genomförts i sin helhet. Utskottet förutsätter emellertid att skolöverstyrelsen i

avvaktan härpå kontinuerligt gör de översikter som påkallas för att få hithörande

frågor belysta och att resultaten härav på lämpligt sätt delgives riksdagen.

Utskottet har dock full förståelse för att vissa svårigheter härvidlag kan

uppstå under den närmaste tiden med hänsyn till att överstyrelsen kommer att

befinna sig under en period av omorganisation. Utskottet avstyrker med hänsyn

till vad som nu anförts bifall till det i motionerna framförda yrkandet om en

mera samlad kartläggning genom skolöverstyrelsens försorg redan under läsåret

1965/66 för senare redovisning i 1966 års statsverksproposition.

Att undervisning i trafikkunskap i skolorna har betydelse för nedbringande av

nuvarande höga olycksfallsfrekvens i trafiken finner utskottet uppenbart. Såvitt

utskottet har sig bekant torde emellertid sådan undervisning redan i viss

utsträckning anordnas inom ramen för utbildningen i grundskolan. Det synes

angeläget att skolöverstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på möjligheterna

att ytterligare intensifiera denna undervisning. Att, som särskilt påyrkats i motionen

1:487, införa körkortsutbildning eller motsvarande trafikutbildning som

obligatoriskt moment i den utbildning som ges i grundskolan finner utskottet

emellertid klart olämpligt, både med hänsyn till ungdomarnas åldersstadium

och allmänna mognad och till den merbelastning på schemat, som skulle uppstå.

Utskottet finner sig därför böra avstyrka bifall till motionen I: 487.

I anledning av de i motionerna I: 503 och II: 580 framställda yrkandena får

utskottet först hänvisa till vad utskottet nyss anfört beträffande yrkandet i

motionerna I: 407 och II: 489 om viss kartläggning av grundskolans läge. Utskottet

utgår från som självklart, att det hos berörda myndigheter ständigt pågår

arbete för att förbättra grundskolan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

13

Vidkommande det i motionerna I: 503 och II: 580 gjorda yrkandet att riksdagen

måtte besluta att lärare skall ha rätt att på begäran av elev och dennes

målsman biträda med råd vid det fria tillvalet får utskottet erinra om de allmänna

anvisningar för grundskolans verksamhet, som ingår i grundskolans läroplan.

Anvisningarna har den 10 november 1962 utfärdats av skolöverstyrelsen

med stöd av kungörelsen 1962: 480 och i anslutning till fastställda mål och riktlinjer

samt med iakttagande av de av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna grunderna

i övrigt för arbetet i grundskolan. Sålunda uttalas beträffande det fria

tillvalet (s. 35, skolöverstyrelsens skriftserie 60) att detta »skall föregås av erforderlig

studie- och yrkesorientering, given på ett sådant sätt, att den av de

enskilda ej upplevs som påtryckning till beslut i av skolan önskad riktning».

Vidare säges beträffande studie- och yrkesorientering (s. 78): »Slutligen skall

varje enskild elev och målsman som så önskar kunna få personlig upplysning

om skolans syn på elevens studieförutsättningar i olika avseenden, vid behov

och i mån av tillgång med stöd av psykologisk expertis.» Utskottet finner nu

gällande system, enligt vilket erforderlig information vid val av studieväg lämnas

av skolan men där beslutanderätten ligger hos hemmen, vara avgjort mera

tillfredsställande än det i motionerna föreslagna, nämligen att lärare skulle erhålla

rätt att uttryckligen råda elev att välja viss studieväg. Utskottet anser sig

inte heller böra biträda den i motionerna förslagna fastare inriktningen på ämnesgrupperingar

i syfte att dels åstadkomma homogenare klasser, dels åvägabringa

en bättre lösning av klassföreståndarproblemet. Utskottet finner det

nämligen vara av väsentlig betydelse att varje elev har möjlighet att välja de

ämnen, som mest lämpar sig för honom med tanke på just hans individuella

begåvning.

I samma motioner har vidare framförts yrkande om utbyggnad av systemet

med observationsklasser. I motionen II: 482 har hemställts om upphävande av

den nu gällande maximeringen av antalet specialklasser i form av 15-procentregeln

samt att skolmognadsklasserna skall omfatta hela lågstadiet. I anledning

härav torde böra erinras om departementschefens uttalande beträffande 15-procentregeln

i propositionen 1962:54, s. 291. Departementschefen anförde där

följande.

Inte så få remissinstanser, däribland de båda kommunförbunden, har föreslagit

ett fullständigt slopande av den berörda s. k. 15-procentregeln, en åtgärd

som även skolöverstyrelsen övervägt men till sist ändå inte funnit sig böra föreslå.

Ett slopande av denna norm skulle visserligen i en del fall underlätta en

ytterligare utbyggnad av specialundervisningen i städer och andra tätorter, där

en sådan utbyggnad är lättare att genomföra, men skulle samtidigt — med hänsyn

till den alltjämt knappa tillgången på specialutbildade lärare — ytterligare

försvåra motsvarande utbyggnad i landsbygdskommunerna, där förbättringen i

detta hänseende för närvarande framstår som mer angelägen. Inte heller jag är

därför beredd att föreslå ett helt slopande av normen utan stannar vid den av

beredningen förordade uppmjukningen i samband med interkommunal samverkan

på området. Med hänsyn till de svårigheter, som i vissa yttranden påvisats

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

att inom den fastställda ramen inrymma bl. a. skolmognadsklasser, kan dock

utvecklingen här behöva följas med särskild uppmärksamhet från länsskolnämndernas

och skolöverstyrelsens sida.

Vad beträffar skolmognadsklassema har utskottet inhämtat att försöksverksamhet

med dessa klasser för närvarande bedrives under skolöverstyrelsens ledning.

Utskottet förutsätter att överstyrelsen ständigt har sin uppmärksamhet

riktad även på övriga problem inom detta område, såsom exempelvis behovet av

och möjligheterna för en utbyggnad av systemet med observationsklasser. Med

hänsyn härtill och då det fortfarande föreligger brist på lärare utbildade för

tjänstgöring i frågavarande klasser avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande

motionsyrkanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:66 och 11:86, 1:484 och 11:593 samt

1:477 och II: 585, sistnämnda båda motioner i vad de avser

delning av slöjdgrupp, icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionen II: 592, i vad den avser delningstalet på

grundskolans mellanstadium samt i glesbygdernas grundskolor,

icke må bifallas av riksdagen;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 592, såvitt nu är i fråga, till

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. in.

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 180 000 000

kr.;

IV. att motionerna I: 67 och II: 87 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

V. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:105 och

II: 137, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande en omprövning av bestämmelserna om delningstalet

vid undervisning på skoglig linje (9 skog) inom

grundskolan;

VI. att motionerna 1:324 och 11:326 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna I: 407 och II: 489, I: 477 och II: 585

samt II: 592, samtliga motioner i vad de avser målsättningen

för sänkningen av elevantalet i grundskolan, icke må bifallas

av riksdagen;

VIII. att motionerna 1:407 och 11:489, i vad de avser en

kartläggning under läsåret 1965/66 av grundskolans läge, icke

må bifallas av riksdagen;

IX. att motionen 1:487 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

X. att motionerna 1:503 och 11:580 samt 11:482 icke må

bifallas av riksdagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196!>.

15

10:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem

eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt 107 s. 218) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000

kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

T hor sten Larsson m.jl (1:404) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset m.fl (11:484), i vilka hemställts 1. att riksdagen måtte

besluta att bidrag till kostnaderna för inackordering av elever i grundskolor,

folkskolor och fortsättningsskolor som har lång och besvärlig skolväg må utgå

med 5 kr. per elev och dag samt 2. att riksdagen måtte vid sin behandling av

anslaget Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem eller

enskilda hem för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Widén (I: 502) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson i Ingemarsgården

(II: 591), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t begära en översyn av gällande statsbidragsbestämmelser för inackordering

av skolelever i syfte att återställa proportionerna mellan statligt

och kommunalt åtagande och att Kungl. Maj:t förelägger 1965 års riksdag av

denna utredning betingade förslag.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar

utskottet till motionerna II: 484 och I: 502.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 200 000 kr., vilken helt

är av automatisk natur.

Utskottet vill beträffande detta anslag först erinra om att utskottet i sitt av

riksdagen godkända utlåtande 1962: 8 (punkt 29) bl. a. uttalade, att den påtagliga

minskning förevarande statsbidrag undergått i relation till kostnaderna

enligt utskottets mening gjorde det ofrånkomligt, att en uppräkning måste ske

snarast möjligt, så att statsbidragets realvärde återställdes.

Vid utskottets behandling av ifrågavarande anslag förra året (utlåtande nr 8,

punkt 20) erinrades om att departementschefen vid anmälan av anslaget för

budgetåret 1963/64 uttalat, att starka skäl talade för att man försökte lösa

samtliga problem rörande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna

i ett större sammanhang. Resultatet av 1958 års skattcutjämningskommittés

arbete syntes enligt departementschefens mening komma att ge förutsättningar

för en sådan lösning och borde därför avvaktas.

Enligt uppgift avser skatteutjämningskommittén att slutföra sitt arbete under

första halvåret 1964. Därest kommittén i sitt kommande förslag icke skulle ha

särskilt beaktat frågan om en förstärkning av statsbidraget till inackordering och

till skolskjutsar förutsätter utskottet, att vid den slutliga avvägningen av statens

samlade insatser för att förändra kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna

till kommunernas förmån vederbörlig hänsyn tages till de synnerligen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

starka skäl som talar för ett återställande av — i första hand — statsbidragets

realvärde för kommunerna på nu ifrågavarande områden. Utskottet förväntar

att förslag i sådant syfte snarast förelägges riksdagen. I avvaktan härpå avstyrker

utskottet bifall till såväl motionerna 1:404 och 11:484 om förstärkning av

statsbidraget till inackordering av elever med lång och besvärlig skolväg som

motionerna 1:502 och 11:591 med begäran om en särskild riksdagsskrivelse till

Kungl. Maj:t rörande återställande av proportionerna mellan statligt och kommunalt

åtagande för bestridande av inackorderingskostnadema för skolelever

m. m.

Kungl. Maj:ts förslag rörande medelsberäkningen för nästa budgetår anser

sig utskottet böra biträda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 404 och II: 484, i vad de avser en förstärkning

av statsbidraget till inackordering av elever med lång

och besvärlig skolväg, icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 404 och II: 484, såvitt nu är

i fråga, till Grundskolor to. to.; Bidrag till inackordering av

skolbarn i elevhem eller enskilda hem för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.;

III. att motionerna I: 502 och II: 591 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

11 :o) Grundskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar. Kungl.

Maj :t har (punkt 108, s. 218 och 219) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

T hor sten Larsson m.fl. (1:402) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset m.fl. (11:485), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid

behandling av Kungl. Maj:ts förslag om Bidrag till anordnande av skolskjutsar

m. m. ge sin anslutning till skolöverstyrelsens framställning om liberalisering av

den till inackorderingsbidraget knutna maximeringen av statsbidraget till skolskjutsar;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Thorsten Larsson m.fl. (1:403) och den andra inom andra kammaren av herr

Mattsson m.fl. (II: 488), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen

av Grundskolan m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar under åttonde

huvudtiteln besluta att bidrag till s. k. självskjuts må utgå med 1 kr. per elev

och skoldag om den egna färdvägen är längre än 7 km och eljest med högst

75 öre per elev och skoldag i enlighet med vad i motionerna anförts, samt i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i kungörelsen om statsbidrag

för skolskjutsar och inackordering, att statsbidrag för självskjutsar kan

utgå för elever i hela grundskolan;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1961+

17

dels ock en inom andra kammaren av herrar Westberg och Boo väckt motion

(11:432), i vilken hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om skyndsam utredning dels angående grunderna för statsbidrag till

egentliga skolskjutsar, dels angående statsbidrag till självskjutsar.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar

utskottet till motionerna II: 485, I: 403 och II: 432.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10 000 000 kr., vilken

helt är av automatisk natur.

Skolöverstyrelsen hade i särskild framställning föreslagit en sådan ändring av

kungörelsen 1958: 380 att länsskolnämnderna skulle erhålla ökade möjligheter

att medge undantag i varje enskilt fall från den till inackorderingsbidraget anknutna

maximeringen av skolskjutsbidraget. Detta förslag om uppmjukning av

maximeringsregeln i bidragskungörelsen har departementschefen icke biträtt.

Utskottet. Med anledning av motionerna I: 403 och II: 488 samt II: 432 får

utskottet åberopa, vad utskottet under närmast föregående punkt framhållit,

eftersom de av utskottet därvid anförda synpunkterna även äger giltighet beträffande

statsbidraget till skolskjutsar (självskjutsar).

Kungl. Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen under detta anslag har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Vidkommande motionerna I: 402 och II: 485 synes i och för sig starka skäl

tala för att länsskolnämnderna får ökade möjligheter att medge undantag i varje

enskilt fall från den till inackorderingsbidraget anknutna maximeringen av skolskjutsbidraget.

Utskottet, som emellertid inte nu är berett att biträda ifrågavarande

motionsyrkande i detta syfte, förutsätter likväl i anledning av motionerna,

att Kungl. Maj :t tar upp spörsmålet om en sådan uppmjukning av statsbidragsbestämmelserna

till förnyat allvarligt övervägande i samband med sina

prövningar av möjligheterna till ökade insatser från statens sida beträffande

bl. a. bidragen till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem och

till anordnande av skolskjutsar samt att Kungl. Maj:t för riksdagen, helst till

nästa år, redovisar resultatet av detta övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen 11:432 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

II. att motionerna 1:403 och II: 488 icke må bifallas av riksdagen;
III.

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna I: 402

och II: 485;

2 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 sand. Nr 93

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

IV. att riksdagen må till Grundskolor m.m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 70 000 000 kr.

12:o) Grundskolor in. in.: Bidrag till pedagogisk utrustning in. in. Kungl.

Maj:t har (punkt 109, s. 219) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Ilultell och fröken

Ljungberg (I: 485) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerjors

m.jl. (11:613), i vilka hemställts att riksdagen ville besluta att anslaget för

budgetaret 1964/65 till Grundskolor m. m.: Bidrag till pedagogisk utrustning

in. m. skall ställas till förfogande för såväl grundskolorna som de under grundskolans

uppbyggnad vid sidan av denna verksamma obligatoriska skolorna, samt

att anslaget höjes med så stort belopp som kan vara motiverat av ett godkännande

av detta förslag.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar

utskottet till motionen II: 613.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 100 000 kr., vilken helt

är av automatisk natur.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I anledning av motionerna I: 485 och II: 613 får utskottet anföra följande.

Utskottet framhöll föregående år (utlåtande nr 8, punkt 22) i anledning av

då föreliggande motioner med samma yrkande som de nu förevarande, att bidraget

till pedagogisk utrustning närmast vore en ersättning för det bidrag som de i

försöksverksamheten med nioårig enhetsskola deltagande kommunerna kunde

erhålla för högstadieelever, det s. k. försökskostnadsbidraget. Det nya bidraget

hade tillkommit för att icke kostnadsfördelningen mellan stat och kommun

skulle rubbas på denna punkt. Vidare skulle genom ett utsträckande av bidragsgivningen

till samtliga kommuner — en åtgärd som i och för sig vore tilltalande

den bakom konstruktionen liggande tanken frångås. Under hänvisning till

vad utskottet sålunda föregående år framhöll och då kostnaderna för statsverket

vid ett bifall till motionärernas yrkande redan för nästa budgetår skulle komma

att öka med ytterligare ca 5 miljoner kr., avstyrker utskottet bifall till motionerna

1:485 och 11:613.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen ma, med bifall till Kungl. !VIaj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 485 och II: 613, till Grundskolor

m.m.: Bidrag till pedagogisk utrustning m.m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1961+

13 :o) Grundskolor m. m.: Radiokurser i främmande språk. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 220—222), vilket innebär dels ändrad

anslagsrubricering, dels en anslagshöjning med 125 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Grundskolor m. m.: Radiokurser i främmande

språk för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 054 000 kr.

14 :o) Grundskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste

gränsorter m. in. Kungl. Maj:t har (punkt 111, s. 222 224) föieslagit

riksdagen att till detta ändamål anvisa ett anslag av 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wanhainen (1:333)

och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 324),

i vilka hemställts att riksdagen måtte till Grundskolor m. in.: Folkundervisningens

främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. under åttonde huvudtiteln

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 350 000 kr. enligt i motionerna

anförda grunder.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet hänvisar utskottet

till motionen II: 324.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels att anslaget uppföres med oförändrat belopp,

dels att det får karaktär av obetecknat anslag i stället för såsom nu

reservationsanslag.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget höjes med 50 000 kr. enligt föl
-

jande sammanställning.

1. Medel till ytterligare 6 lekskolekurser ........................ + 4 800

2. Medel till ytterligare 19 finnbygdsstipendier .................. + 22 800

3. a) Höjning av bidraget till Tornedalens folkhögskola .......... + 11 500

b) Höjning av bidraget till Tornedalens folkhögskolas bygdekur
ser

...............................................;• + 3 000

4. Höjning av bibliotekarietjänsten vid Tornedalens bibliotek från

Ao 20 till Ao 23 ............................................ + 3 252

5. Höjning av bränslebidraget till skolor i Karesuando kommun ... + 5 000

Summa ökning kr. 50 352

Avrundat 50 000

Departementschefen framhallcr, att da anvisade medel i huvudsak földelas pa

olika ändamål med för varje år bestämda belopp skäl icke längre finnes att låta

anslaget bibehålla karaktären av reservationsanslag. Skolöverstyrelsens förslag

om höjning av anslaget med 50 000 kr. biträder departementschefen icke utan

framhåller, att vissa av de mer angelägna ändamålen, för vilka skolöverstyrelsen

beräknat medel, synes kunna tillgodoses inom oförändrad anslagsram.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 333 och II: 324 har påyrkats en anslagshöjning för nästa budgetår

med 50 000 kr. i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag. Det

ringa antalet sökande till finnbygdsstipendierna — den största posten i motionärernas

förslag avser dessa stipendier — motiverar enligt utskottets mening

inte en utökning av stipendierna. Då utskottet i övrigt anser sig kunna ansluta

sig till departementschefens uttalande att de föreslagna höjningarna bör kunna

tillgodoses inom oförändrad anslagsram, avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 333 och II: 324.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:333 och 11:324, till Grundskolor

m. to.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste

gränsorter to. to. för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av

300 000 kr.

15:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 224), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Grundskolor to. to.: Bidrag tid Skytteanslca

skolan i Tärna för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag

av 20 000 kr.

16:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 113, s. 224—229), vilket innebär en anslagsminskning med 95 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för nomadskolorna, som föranledes av vad

departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 520 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. n 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 666 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 440 000

Summa kr. 1 637 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964 21

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av statens

allmänna fastighetsfond.................. 17 000

Nettoutgift kr. 1 620 000

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 1 620 000 kr.

17:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 114, s. 230 och 231), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.

18:o) Nomadskolor: Fältstudiekurser för nomadbarn. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 231), vilket innebär en anslagsminskning

med 19 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fältstudiekurser för nomadbarn

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

47 000 kr.

19:o) Statens blindskolor m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 116, s. 231—236), vilket innebär en anslagshöjning med 320 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens blindskolor m. m., som föranledes

av vad departementschefen föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens blindskolor

m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 877 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 42 000

3. Avlöningar till personal vid tillfälliga anpass
ningskurser

för nyblinda, förslagsvis.......... 169 000

4. Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 1 862 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 030 000

Summa kr. 3 980 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196 It
-

c) till Statens blindskolor m. ra.: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 980 000 kr.

20:o) Statens blindskolor m. in.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 117, s. 236—238), vilket innebär en anslagshöjning med

59 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens blindskolor ra. ra.: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 090 000

kr.

21 :o) Statens blindskolor m. in.: Inredning och utrustning av skolhem i

Örebro. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 239), vilket innebär

en anslagshöjning med 200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens blindskolor ra. ra.: Inredning

och utrustning av skolhem i Örebro för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kr.

22:o) Statens dövskolor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 119, s. 239—

245) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för statens dövskolor m.m., som föranledes av

vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för statens dövskolor m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1964/65, dels ock till Statens dövskolor m.m.: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 246 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning för nästa budgetår av

286 000 kr.

Förändringarna under detta anslag domineras i väsentlig mån av förslag om

Mogårdsanstaltens delning. Beträffande detta förslag och vad därmed sammanhänger

må anföras i huvudsak följande.

1963 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att, om vissa förutsättningar

visade sig föreligga under innevarande budgetår, till Charlottendals skolhem i

Gnesta överflytta skolhemmet vid skol- och arbetshemmet på Mogård. De angivna

förutsättningarna för att en sådan överflyttning skulle kunna ske var

att barnen på Charlottendals skolhem kunde beredas tillfredsställande vårdmöjligheter

på annan plats.

Frågan om Mogårdsinstitutionens delning och därmed sammanhängande frågor

har inom departementet bearbetats av en arbetsgrupp i vilken ingår företrädare

för departementet, skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen.

Sammanfattningsvis innebär den av departementschefen förordade organisationsförändringen

följande. Charlottendals skolhem i Gnesta upplöses, varvid de

särskolmässiga barnen flyttas till särskolor och de barn, som man kan betrakta

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

23

som normalbegåvade, flyttas till skolan för hörselskadade i Örebro och där hålles

samman som grupp i en enhet som bör benämnas Charlottendalsskolan. I ekonomiskt

och administrativt hänseende samordnas denna med skolan för hörselskadade.

I pedagogiskt hänseende bör Charlottendalsskolan vara en från skolan

för hörselskadade fristående enhet. Styrelsen för skolan i Örebro bör vara styrelse

jämväl för Charlottendalsskolan. Dock bör styrelsen utvidgas med en ledamot,

som bör vara särskilt förtrogen med de gravt talskadade barnens problem. Dessutom

bör Charlottendalsskolans studierektor vara självskriven ledamot av styrelsen.

Mogårdsbarnen överflyttas till Gnesta, där den nya institutionen bör benämnas

Statens skola för döva i Gnesta.

Mogårdsinstitutionen, som efter delningen kommer att omfatta endast arbetshemmet,

bör fr. o. m. nästa budgetår ställas under medicinalstyrelsens tillsyn

och sålunda falla inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Med den här redovisade organisationen, vilken departementschefen förutsätter

bli genomförd på angivet sätt, åstadkommes enligt departementschefen ett

rationellt utnyttjande av specialskolornas resurser, samtidigt som en ny provisorisk

institution för normalbegåvade gravt talskadade barn tillkommer i Örebro.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse de organisatoriska förbättringar som

möjliggöres genom de av departementschefen framlagda förslagen i anslutning

till Mogårdsanstaltens delning. I allt väsentligt kan utskottet också ansluta sig

till vad departementschefen förordat med avseende på de kostnadsmässiga konsekvenserna

för nästa budgetår av de förordade anordningarna. Endast i ett avseende

vill utskottet förorda en avvikning från det framlagda förslaget.

Enligt vad utskottet erfarit har departementschefen beräknat kostnaderna för

de anordningar som sammanhänger med att Örebroskolan enligt förslaget skall

provisoriskt hysa de barn som i samlad grupp överflyttas till Charlottendals

skolhem till 100 000 kr. Inom denna kostnadsram synes emellertid icke tillräckligt

utrymme finnas för tillgodoseende av viss, enligt de uppgifter utskottet kunnat

inhämta från skolöverstyrelsen och vederbörande skola, nödvändig ytterligare

förstärkning av dels vårdpersonalen, dels personalen i köket. Utskottet, som

icke är berett att nu förorda inrättandet av särskilda tjänster för ifrågavarande

ändamål — det torde närmast böra ankomma på skolöverstyrelsen att i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1905/66 ånyo till bedömande upptaga frågan om

en mera permanent förstärkning i detta avseende — bär likväl vid sin allmänna

bedömning av de resurser som bör tilldelas Örebroskolan funnit sig kunna tillstyrka

en ytterligare medelsanvisning utöver vad departementschefen för nästa

budgetår förordat av 15 000 kr., att användas för de i det föregående redovisade

ändamålen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som i övrigt

icke har något att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens dövskolor m. m., som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens dövskolor

in. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 986 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 141000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 466 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 1 668 000

Summa kr. 6 261 000

c) till Statens dövskolor ra. ra.: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 261 000 kr.

23:o) Statens dövskolor m. in.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 120, s. 245—247), vilket innebär en anslagsminskning med 35 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens dövskolor ra. ra.: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 985 000

kr.

24:o) Statens dövskolor m. in.: Engångsanskaffning av utrustning in. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 247 och 248), vilket innebär

en anslagsminskning med 60 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens dövskolor ra. ra.: Engångsanskaffning

av utrustning ra. ra. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kr.

25:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. Kungl. Maj:t har

(punkt 122, s. 248 och 249) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 455 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Thorsten Larsson ra. fl.

(I: 326) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson i Nennesholm

ra- fl- (II: 327), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling av förevarande

anslag för budgetåret 1964/65 bevilja ett förslagsanslag av 569 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 326.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196i 25

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning för nästa budgetår av 50 000

kr.

Med hänsyn till betydelsen av att så många döva barn som möjligt får del av

hemundervisningen för döva förskolebarn anser departementschefen, att staten

bör stimulera landstingens intresse för denna verksamhet. Bidragsgivningen för

ändamålet föreslås därför utvidgad med 20 000 kr. Den vidgade hemundervisningen

synes enligt departementschefen kunna åstadkommas genom medverkan

av landstingens hörselkonsulenter. — De automatiska kostnadsökningarna under

anslaget beräknar departementschefen till 30 000 kr.

Ett förslag från skolöverstyrelsen om en generell ökning av utgående statsbidrag

med 25 % har departementschefen inte ansett sig kunna biträda.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 326 och II: 327 har hemställts om en generell ökning av utgående

statsbidrag till förskolor och skolhem för döva barn. Yrkandet sammanfaller

med vad som påyrkats av skolöverstyrelsen i överstyrelsens anslagsäskanden

för budgetåret 1964/65.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare insatser erfordras

från samhällets sida för de handikappade och deras utbildning. Inte minst synes

detta gälla förevarande område. Det förslag som nu framlagts av departementschefen

om en utvidgning av bidragsgivningen till hemundervisning för döva förskolebarn

ser utskottet som ett led i en strävan att öka statens engagemang för

de handikappade och hälsar därför förslaget med tillfredsställelse. Utskottet ser

också gärna att dessa insatser får en efterföljd. Enligt vad utskottet erfarit kommer

blind- och dövskoleutredningen, som primärt arbetar med frågan om grundskolor

för blinda och döva, att behandla även frågan om förskolorna på området.

Då det synes sannolikt att hela problemkomplexet snart kommer under riksdagens

prövning bör frågan om en ökning av de samhälleliga åtgärderna i stort

på blind- och dövundervisningens område lämpligen kunna anstå till dess. Utskottet

är med hänsyn härtill icke berett att nu, på sätt förordats i motionerna

1:326 och 11:327, tillstyrka en generell anslagsuppräkning. Utskottet avstyrker

alltså bifall till ifrågavarande motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 326 och II: 327, till Bidrag till förskolor

och skolhem för döva barn för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 455 000 kr.

26:o) Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 249 och 250), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196

att riksdagen må till Resor för blind- och dövskolelever

jämte ledsagare för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 280 000 kr.

Gymnasier m. m.

27:o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 124, s. 251—263) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de statliga allmänna gymnasierna

m. m., som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för de statliga allmänna

gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels

ock till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 245 875 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Isacson och Per Petersson (1:103) och den andra inom andra kammaren av

herr Nordstrandh m.fl. (II: 139), i vilka hemställts att riksdagen måtte a) godkänna

av motionärerna angiven avlöningsstat för de statliga allmänna gymnasierna

m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, b) till Statliga

allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 246 025 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Isacson (1:153) och den andra inom andra kammaren av herrar Nordstrandh

och Palm (II: 206), i vilka hemställts att riksdagen måtte a) godkänna av motionärerna

angiven avlöningsstat för de statliga allmänna gymnasierna m. m., att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, b) till Statliga allmänna gymnasier

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

246 020 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Källqvist (I: 272) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt

m.fl. (11:330), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen av anslaget

Statliga allmänna gymnasier m.m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65

uttala att skrivhjälp skall ställas till lärarnas förfogande på grundskolans alla

stadier efter grunder motsvarande dem som avses komma att gälla för det av

departementschefen föreslagna bidraget avseende gymnasierna och grundskolans

högstadium;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Palm och Wallmark (1:279) och den andra inom andra kammaren av herr

Arvidson m.fl. (11:311), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställer att vid fördelningen på kommuner av tillgängliga gymnasie
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

27

klasser i landet sådan hänsyn tas till de speciella förhållanden i storstockholmsområdet

och andra liknande områden, att en kraftig höjning av intagningspoiingen

där undvikes, samt att riksdagen uttalar att under de sista åren då

intagning till gymnasium enligt det gamla systemet äger rum en alltför rigorös

styrning av elevernas studievägar genom dimensioneringen av olika gymnasieformer

undvikes;

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Per Petersson (I: 330) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors

m. jk (II: 344), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att till Statliga

allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 246 071 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Hamrin-Thorell och herr Widén (I: 397) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Helén och Källstad (11:481), i vilka hemställts att riksdagen måtte

1. medge att försöksverksamhet under budgetåret 1964/65 får anordnas med

skolsekreterare och ställföreträdande rektor vid 15 statliga allmänna gymnasier

och med rektorsassistent vid 5 statliga allmänna gymnasier, 2. besluta anslå

150 000 kr. för bestridande av kostnaderna för personal vid de allmänna gymnasierna,

som utför sekreterargöromål i de fall då möjlighet att anställa sekreterare

ej föreligger, 3. besluta anslå 300 000 kr. för bestridande av kostnaderna för

hjälp åt lärare vid de allmänna gymnasierna med arbete på institutioner, i bibliotek

m. in. och skrivarbete, samt 4. i anledning av förslagen under 2. och 3. till

Statliga allmänna gymnasier m. in.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag med

450 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 246 325 000 kr.;

dels en inom första kammaren av fröken Ljungberg m. fl. väckt motion

(I: 406), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t begära, att vid det nya gymnasiets utformning försöksverksamhet anordnas

med kontinuerligt tidningsstudium som undervisningsämne på gymnasiet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Dahlén (I: 481) och den andra inom andra kammaren av herrar Edlund och

Nilsson i Tvärålund (II: 574), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. besluta

att på det sätt som anföres i motionerna bevilja ett anslag på 150 000 kr. för

bestridande av kostnader för personal vid de allmänna gymnasierna i samband

med sekreteraruppgifternas fullgörande, 2. besluta att för bestridande av kostnader

för hjälp åt lärare vid de allmänna gymnasierna med arbete på institutioner.

i bibliotek m. m. och skrivarbete anslå 300 000 kr., samt 3. i anledning av

förslagen under punkterna 1. och 2. till Statliga allmänna gymnasier m.m.: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i jämförelse

med Kungl. Maj:ts förslag med 450 000 kr. höjt förslagsanslag, dvs.

246 325 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åkerlund (1:504) och den andra inom andra kammaren av herr Wcnncr
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

fors (II: 609), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att inrätta ytterligare

åtta ordinarie lektorstjänster i Ao 25 fr. o. m. budgetåret 1964/65.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 11:139, 11:206, 11:330, 11:311, 11:344, 11:481,

1:406, 1:481 och 11:609.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 7 585 000 kr. I övrigt

innebär Kungl. Maj:ts förslag bl. a. följande.

1) inrättande av 35 ordinarie lektorstjänster och 41 ordinarie adjunktstjänster

vid gymnasier under förstatligande,

2) inrättande av två extra ordinarie lektorstjänster och en extra ordinarie adjunktstjänst

vid statens gymnasium för vuxna i Norrköping,

3) inrättande av tre extra ordinarie lektorstjänster, en extra ordinarie adjunktstjänst,

en extra ordinarie studiekonsulenttjänst i Ae21, en kanslibiträdestjänst

och en vaktmästartjänst vid statens gymnasium för vuxna i Härnösand,

4) indragning av nio rektorstjänster vid avvecklade samrealskolor,

5) indragning av 55 adjunkts- eller ämneslärarinnetjänster i Ao 23 respektive

Ao 21 samt förande på övergångsstat av 116 dylika tjänster,

6) inrättande av ytterligare tio extra ordinarie lektorstjänster,

7) indragning av tre ordinarie tjänster som lärare i trä- och metallslöjd och en

ordinarie tjänst som lärare i textilslöjd,

8) uppförande på övergångsstat av 31 lärartjänster i övningsämnen,

9) förande på övergångsstat av 13 vaktmästartjänster i Ao 8,

10) förbud mot återbesättande av 17 vaktmästartjänster i Ao 8,

11) indragning av 21 extra ordinarie vaktmästar- och maskinisttjänster,

12) inrättande av en maskinisttjänst i Ae 9 vid allmänna gymnasiet i Vetlanda.

13) anvisande av 300 000 kr. för skrivhjälp åt lärare vid de allmänna gymnasierna,

14) bemyndigande för skolöverstyrelsen att anordna förberedande lärarkurser,

15) överförande av en övningsskollärartjänst vid statens normalskola på övergångsstat,

16) inrättande av teknisk gren vid ytterligare ett tiotal allmänna gymnasier.

Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit förstatligande av följande kommunala

gymnasier, nämligen Göteborg: Östra realskolan, Malmö: Johannes samrealskola

samt de kommunala gymnasierna i Falkenberg, Finspång, Lindesberg, Norrtälje

och Ulricehamn, upprättande av ytterligare ett statligt gymnasium för vuxna,

inrättande av tolv ordinarie lektorstjänster, sänkning av delningstalet för beräkning

av antalet gymnastikavdelningar på gymnasiet, inrättande av 43 halvtidstjänster

som kurator i Ae 15, anvisande av ytterligare medel till biträdeshjälp

på rektorsexpeditionerna och utvidgning av försöksverksamhet med anställande

av skolsekreterare, ställföreträdande rektorer och rektorsassistenter. Dessa för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J/.

29

slag har icke tillstyrkts av departementschefen. I stället för förstatligande av de

av skolöverstyrelsen föreslagna sju kommunala gymnasierna förordar departementschefen

att, intill dess beslut om gymnasiernas framtida organisation m. m.

fattats, statsbidrag skall utgå till nämnda sju gymnasier med belopp motsvarande

hela den kostnad, som vid ett successivt förstatligande skulle ha åvilat

statsverket. Denna kostnad föreslår departementschefen skola bestridas ur anslaget

Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. (jfr punkten 32 i det följande).

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas i övrigt bl. a. följande rörande

utbyggnaden av gymnasieorganisationen.

När det gäller gymnasierna har i de senaste årens statsverkspropositioner angivits

vissa preliminära riktlinjer för den fortsatta kvantitativa utbyggnaden.

Dessa riktlinjer har inneburit, att gymnasierna bör utbyggas så, att de mot

slutet av 1960-talet skall kunna ta emot ca 30 % av varje årskull 17-åringar

samt att ca 60 % av gymnasiernas kapacitet skall ligga på allmänna gymnasier

och 40 % på fackgymnasier. Till dessa riktlinjer har 1960 års gymnasieutredning

i huvudsak anslutit sig. Som direktiv för det praktiska handlandet har dessa

riktlinjer inneburit, att fackgymnasiernas kapacitet skulle ökas kraftigt medan

däremot de allmänna gymnasiernas kapacitet skulle hållas vid ungefär den nivå,

som förelåg då riktlinjerna angavs eller till och med reduceras något i förhållande

till denna.

Fackgymnasierna har, vilket påpekas under förevarande anslagspunkt i huvudtiteln,

ökat sin andel av det sammanlagda antalet intagningsavdelningar på

gymnasiet från knappt 21 % läsåret 1961/62 till drygt 28 % innevarande läsår

och, enligt redovisade bedömningar, nära 30 % läsåret 1964/65. Samtidigt har

även de allmänna gymnasiernas intagningskapacitet hållits på en hög nivå och

siffran för läsåret 1964/65 visar på en ytterligare ökning av antalet intagningsavdelningar

vid dessa. Det sammanlagda antalet intagningsavdelningar har därför

ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Den nuvarande intagningskapaciteten

tillåter en intagning av sammanlagt ca 30 000 elever, dvs. närmare 24 %

av den nu aktuella årskullen om ca 127 000 individer.

Den snabba ökningen av fackgymnasierna är, anför departementschefen, givetvis

synnerligen tillfredsställande. Samtidigt bör enligt departementschefen emellertid

observeras att, med utgångspunkt i det för budgetåret 1964/65 föreslagna

antalet intagningsavdelningar vid de tre olika gymnasieformerna, ytterligare 200

intagningsavdelningar skulle behövas vid fackgymnasierna, för att dessa skulle

uppnå andelen 40 % av den sammanlagda intagningskapaciteten. Sammanlagt

skulle då krävas ca 1 320 intagningsavdelningar vid de tre gymnasieformerna,

vilket svarar mot en intagning av 38—39 000 studerande. Med hänsyn bl. a.

til! den snabba minskningen av årskullarna i gymnasieåldern som kan förutses

under de närmaste åren samt till de svårigheter i fråga om lärarförsörjningen

som föreligger både på gymnasiet och, i synnerhet, på det under utbyggnad

varande högstadiet av grundskolan är det, framhåller departementschefen, up
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J

penbart att en så långtgående utbyggnad av gymnasiet inte bör eftersträvas

under de närmaste åren. Departementschefen fortsätter:

»I själva verket skulle gymnasiets intagningskapacitet nu behöva byggas ut

i endast mycket ringa mån för att det mål skall nås som hittills uppställts för

gymnasiernas utbyggnad under detta årtionde, nämligen att bereda omkring

30% av ungdomen möjlighet att studera vid gymnasier. Vad som inom den

totala ramen därutöver bör ske är en omfördelning mellan de olika gymnasieformerna,

dvs. en viss minskning av antalet intagningsavdelningar av allmänt gymnasium

och en ökning av antalet intagningsavdelningar av de båda fackgymnasiefonnerna.

Målet för denna omfördelning bör vara, att fackgymnasiernas andel

av den samlade gymnasiekapaciteten uppnår 40 %, eventuellt något mer.

På denna omfördelning bör nu ansträngningarna inriktas, varvid den fortsatta

utbyggnaden av fackgymnasierna med nya intagningsavdelningar bör ske med

beaktande i möjligaste mån av de krav i fråga om, bl. a., spridning av utbildningsmöjligheterna,

som kan böra ställas på det framtida gymnasiet.

Av vad jag nu anfört framgår att en ökning av antalet intagningsavdelningar

läsåret 1964/65 bör ske väsentligen endast vid fackgymnasiema. Även med

denna begränsning kan antalet intagningsavdelningar beräknas bli mycket stort,

sammanlagt ca 1 080 avdelningar. I detta sammanhang bör även beaktas den

ökning av intagningskapaciteten vid fackskolorna, som jag beräknar i det följande

under punkt 127.»

I särskild skrivelse till utskottet har Svenska Tidningsutgivareföreningen

(TU) närmare kommenterat motionen 1:1^06 om försöksverksamhet med kontinuerligt

tidningsstudium som särskilt ämne i det nya gymnasiet. Med hänsyn

till kommentarernas betydelse för bedömande av motionsyrkandet återger här

utskottet skrivelsens innehåll.

Som underlag för bedömandet av motionsförslaget vill TU hänvisa till det

samarbete som redan etablerats mellan skolmyndigheter och press i syfte att få

till stånd en effektiv tidningsundervisning.

Under mottot »att lära om och av tidningen» samverkar skolöverstyrelsen och

TU sedan två år i en gemensam arbetsgrupp som söker nya vägar att tillvarata

tidningen som pedagogiskt hjälpmedel. Verksamheten omfattar såväl dags- och

veckopress som den specialiserade tidskriftslitteraturen.

På initiativ av den nämnda arbetsgruppen hölls vid Journalistinstitutet i

Stockholm i juni 1963 en första femdagars lärarkurs om »tidningen som lärobok».

Förutom observatörer från Danmark och Norge omfattade kursen 30

svenska deltagare. Förhandsintresset för denna nyhet var så stort att mer än

tre fjärdedelar av de sökande måste avvisas. En ny liknande kurs kommer att

hållas vid Journalistinstitutet i Göteborg i augusti i år. Verksamheten står under

skolöverstyrelsens och Stiftelsen Pressinstitutets gemensamma huvudmannaskap,

och kurserna avses bli årligen återkommande arrangemang.

Arbetsgruppen förbereder, delvis i samverkan med pressorganisationer i

grannländerna, en rad andra projekt. För närvarande utarbetas en lärobok om

pressen, avsedd som bredvidläsningsbok främst för undervisningen i samhällslära.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196^

31

En lärarhandledning, »Avisen i klassen», föreligger redan som resultat av ett

samarbete mellan danska tidningsutgivare och Gyldendals forlag och beräknas

utkomma även i en svensk version. TU:s Förlags AB förbereder vidare en handledning

om studiebesök på tidningar i syfte att effektivisera de traditionella

officinbesöken.

Redan innan överstyrelsen och TU bildade sin gemensamma arbetsgrupp hade

flera skolor inlett intressanta försök med systematiska tidningsstudier under

samverkan mellan skolmyndigheter, TU och enskilda tidningsföretag. Med utmärkt

resultat har sådan pionjärverksamhet bl. a. förekommit vid Kommunala

flickskolan i Malmö och vid Kalmar högre allmänna läroverk. Erfarenheterna

från dessa fleråriga försök visar att tidningen är ett särskilt värdefullt hjälpmedel

vid undervisningen i modersmålet, i historia med samhällslära och i geografi

samt att tidningar med fördel kan användas vid språkstudier och i viss mån

inom den naturvetenskapliga ämnesgruppen.

Tidningsutgivareföreningen har med största tillfredsställelse hälsat det positiva

intresse som från skolans sida visats för en förbättrad tidningsundervisning. Det

är TU:s uppfattning att systematiska tidningsstudier har utomordentlig betydelse

för skolungdomens samhällsorientering och för utvecklingen av dess kritiska

förmåga lika väl som för dess färdigheter i speciella undervisningsämnen.

Experimenten vid de ovan nämnda skolorna har trots sin begränsade skala

gett värdefulla erfarenheter av tidningen som pedagogiskt hjälpmedel. Hur tidningsstudierna

närmare bör utformas kan dock avgöras först efter ytterligare

försök i större omfattning. Det vore därför synnerligen glädjande om en dylik

försöksverksamhet kunde komma till stånd.

Den organisatoriska ramen för fortsatta tidningsförsök kan självfallet bli

föremål för överväganden. Med hänsyn till den redan hårda konkurrensen mellan

gymnasieschemats olika läroämnen är det t. ex. tänkbart att tillkomsten av

ännu ett ämne befinnes mindre önskvärd. Ett alternativ till motionärernas förslag

vore kanske att tilldela tidningsstudiet en fast plats eller ett föreskrivet

antal lektioner per läsår inom det utrymme som kommer att disponeras för

undervisningen i samhällslära eller modersmålet. Motionens förslag om inrättande

av särskilda tjänster för »journalistiklärare» förefaller vara en lämplighetsfråga

som med fördel torde kunna hänskjutas till skolmyndigheterna.

Oavsett hur man bedömer motionsförslagets enskildheter vill Svenska Tidningsutgivareföreningen

ge sitt fulla stöd åt motionärernas huvudsyfte: att tillföra

det nya gymnasiet de värden som systematiskt bedrivna tidningsstudier

kan skänka.

Utskottet. Med anledning av de till förevarande punkt knutna motionerna

får utskottet anföra följande.

I motionerna 1:103 och II: 139 erinras om att rektorerna vid vissa gymnasier

anmält till skolöverstyrelsen, att vid gymnasiet icke funnes lärare, som vore

villig att åtaga sig sekreteraruppdrag, i vilket ingår åligganden att bl. a. uppgöra

arbetsordning och vikariera för rektor. Motionärerna föreslår därför i likhet

med överstyrelsen i styrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår, att det belopp

av 1 000 000 kr., som i enlighet med riksdagens beslut förra året ställts till överstyrelsens

förfogande för bestridande av kostnader som sammanhänger med

anställande vid de allmänna gymnasierna av kontorsskrivare och en ökning i

övrigt av biträdesresurserna vid dessa gymnasier, ökas med 150 000 kr. för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196å

bestridande av kostnader för personal, som utför sekreterargöromål i de fall,

då möjlighet att anställa sekreterare icke föreligger. Eftersom det för sekreterararvode

beräknade beloppet i sådana fall ej skulle utnyttjas, förutsättes icke

härigenom någon reell kostnadsökning uppstå. Motsvarande förslag framföres

även i motionerna I: 397 och II: 481 samt I: 481 och II: 574.

Utskottet anser sig för egen del böra erinra om att enligt gällande bestämmelser

rörande personal, som anlitas för biträde på rektorsexpeditionerna vid

de allmänna läroverken (K. brev den 5 juni 1963), ett fast årligt arvode —

6 500, 7 500 och 8 500 kr., alltefter antalet elever vid skolan — utgår för uppdrag

som sekreterare vid gymnasium och med gymnasium förenad realskola.

Förslaget härom godtogs förra året av vederbörande personalorganisationer. Enligt

bestämmelserna får sålunda fastställt belopp disponeras endast för därmed

avsett ändamål. Även om någon reell kostnadsökning inte uppkommer vid ett

bifall till vad motionärerna förordat — motionärerna har emellertid föreslagit en

anslagshöjning för ändamålet med 150 000 kr. — anser sig utskottet inte av

principiella skäl böra förorda en formell uppräkning av det belopp av 1 000 000

kr. som nu står till överstyrelsens förfogande. Då samtidigt medel för arvode

som uppdrag som sekreterare icke skulle komma att utnyttjas, skulle det nämligen

enligt utskottets uppfattning i praktiken bli fråga om en överflyttning av

arvodesmedel för uppdrag som sekreterare till övriga biträdesmedel och därför

innebära ett kringgående av dispositionsbestämmelserna för de förra medlen.

Utskottet, som insett att fall kan uppkomma där lärare inte är villig att åtaga

sig sekreteraruppdrag, anser att hinder icke bör möta för överstyrelsen att

inom ramen för eljest tillgängliga medel även under budgetåret 1964/65 anslå

belopp för anställande av annan personal, som skall utföra de göromål som eljest

åvilar sekreterare. Dylikt bemyndigande har enligt vad utskottet erfarit lämnats

överstyrelsen för innevarande budgetår enligt Kungl. Maj:ts beslut den

27 september 1963 och synes lämpligen kunna förnyas för nästa budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 103 och II: 139 ävensom I: 397 och II: 481 samt I: 481 och II: 574, sistnämnda

fyra motioner såvitt nu är i fråga.

I motionerna 1:153 och II: 206 har föreslagits att nuvarande 37 arvodestjänster

som skolkurator ändras till motsvarande antal halvtidstjänster i Ae 15.

Ehuru utskottet vill vitsorda betydelsen av kuratorsverksamheten vid de allmänna

gymnasierna anser sig utskottet emellertid icke nu böra förorda någon

förändring i anställningsvillkoren för kuratorerna. Utskottet vill erinra om att

1960 års gymnasieutredning i sitt betänkade »Ett nytt gymnasium» (SOU

1963: 42) föreslagit en avsevärd förstärkning av den elevvårdande verksamheten

genom i första hand anställande av skolkuratorer på samtliga gymnasieorter,

totalt ca 85 tjänster. Då frågan om ett nytt gymnasium snart torde komma att

underställas riksdagen för prövning bör enligt utskottets mening ett ställningstagande

till kuratorsverksamhetens omfattning m. m. lämpligen anstå till dess.

Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

33

I motionerna 1:397 och 11:481 samt 1:481 och 11:574 har yrkats att riksdagen

skall anslå 300 000 kr. för bestridande av kostnaderna för hjälp åt lärare

vid de allmänna gymnasierna med arbete på institutioner, i bibliotek m. m. och

skrivarbete. Då gymnasieutredningen ingående behandlat och avgivit förslag i

hithörande frågor och då dessa kan väntas aktualiseras i en kommande proposition

om det nya gymnasiet anser sig utskottet icke böra föregripa ett ställningstagande

härvidlag. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 397

och II: 481 samt I: 481 och II: 574 i här berört hänseende.

Någon utvidgning av den fr. o. m. innevarande läsår påbörjade försöksverksamheten

med skolsekreterare och ställföreträdande rektor, anser sig utskottet

inte böra förorda. Utskottet avstyrker alltså yrkandet härom i motionerna I: 397

och II: 481.

Utskottet anser sig inte böra biträda förslag i motionerna I: 504 och II: 609

om inrättande av ytterligare åtta ordinarie lektorstjänster vid de allmänna gymnasierna.

Överstyrelsen hade för sin del beräknat ett behov av 12 sådana

tjänster och därvid angivit sig ha följt nuvarande praxis för tilldelning av

ordinarie lektorstjänster. Överstyrelsens förslag har avvisats av departementschefen

med hänsyn till att gjorda beräkningar visat att antalet borde vara oförändrat,

i synnerhet vid den begränsning av antalet intagningsavdelningar som

departementschefen förordat. Utskottet har ansett sig böra godtaga departementschefens

beräkningar och avstyrker alltså bifall till motionerna I: 504 och

II: 609.

I motionerna I: 272 och II: 330 har hemställts om riksdagens uttalande att

skrivhjälp skall ställas till lärarnas förfogande på grundskolans alla stadier.

Departementschefen har, som framgått av det föregående, föreslagit, att 300 000

kr. beräknas för skrivhjälp åt lärare vid de allmänna gymnasierna. Motsvarande

anordning förordas komma till stånd inom grundskolans högstadium, där emellertid

medelsbehovet med hänsyn till statsbidragskonstruktionen inte påverkas

förrän budgetåret 1965/66. Ett väsentligt syfte med de föreslagna anordningarna,

som har karaktären av försöksverksamhet, anges vara hur de påverkar lärarnas

möjligheter att i större utsträckning fullgöra rent pedagogiska arbetsuppgifter.

Enligt utskottets mening bör först erfarenheterna av anordningarna i gymnasiet

och på grundskolans högstadium avvaktas innan en utvidgning av biträdeshjälpen

till lärare även på andra stadier inom grundskolan närmare kan övervägas.

Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

I motionerna 1:330 och 11:344 har hemställts, att ett nytt gymnasium för

vuxna inrättas fr. o. m. nästa budgetar. Ehuru utskottet gärna ser att en ytterligare

utbyggnad kommer till stånd av organisationen med vuxengymnasier

synes frågan om var ett nytt sådant gymnasium lämpligen skall lokaliseras ännu

icke tillräckligt utredd. Det bör därför enligt utskottets mening ankomma på

skolöverstyrelsen att ånyo pröva fragan om den lämpligaste förläggningen av ett

nytt gymnasium för vuxna. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna

1:330 och 11:344.

a — Bihang till riksdagens protokoll lOG/i. G samt. Nr 03

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196i

I motionen 1:406 föreslås, att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära, att vid det nya gymnasiets utformning försöksverksamhet anordnas med

kontinuerligt tidningsstudium som undervisningsämne på gymnasiet.

I likhet med motionärerna och Svenska Tidningsutgivareföreningen, som

särskilt yttrat sig i anledning av motionen, vill utskottet understryka betydelsen

av systematiska tidningsstudier för den studerande ungdomens samhällsorientcrmg

och för utvecklingen av deras kritiska förmåga och färdigheter i speciella

undervisningsämnen som modersmål, historia med samhällslära, geografi och

språk samt ämnen tillhörande den naturvetenskapliga gruppen. Som nämnts i

tidningsutgivareföreningens yttrande pågår redan viss försöksverksamhet i av

motionärerna nämnt avseende. Skolöverstyrelsen och tidningsutgivareföreningen

samverkar i en gemensam arbetsgrupp för att söka nya vägar att tillvarataga

tidningen som pedagogiskt hjälpmedel.

Utskottet vill gärna se att nu pågående försöksverksamhet utvidgas. Utskottet

förutsätter att skolöverstyrelsen tar ytterligare erforderliga initiativ i nu nämnt

syfte.

I vidare mån än vad nu sagts är utskottet icke berett att biträda motionen

I: 406. Ett slutligt ställningstagande i frågan synes böra anstå till dess riksdagen

får tillfälle att behandla kommande proposition om ett nytt gymnasium. Utskottet

förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. ]Maj:t — för överstyrelsens

underrättande giver till känna vad utskottet sålunda anfört i anledning av

motionen 1:406.

Som fiamgatt av vad som upptagits i det föregående hävdar departementschefen

beträffande frågan om gymnasiernas intagningskapacitet — med stöd av

gjorda analyser av den faktiska utvecklingen — att denna intagningskapacitet

nu i själva verket behöver byggas ut i endast mycket ringa mån för att omkring

30 % av ungdomen skall fa möjlighet att studera vid gymnasier, någon som

hittills uppställts som mål för gymnasiernas utbyggnad under 1960-talet. Inom

den totala ramen beräknar departementschefen att en viss minskning av antalet

mtagningsavdelningar av allmänt gymnasium och en ökning av antalet fackgymnasier

erfordras. Målet bör vara, uttalas det, att fackgymnasiemas andel av

den samlade gymnasiekapaciteten skall uppnå minst 40 %.

Antalet mtagningsavdelningar vid allmänna gymnasier och fackgymnasier

budgetåret 1964/65 beräknas av departementschefen till totalt ca 1 080 avdelningar.

Som en jämförelse kan nämnas att antalet mtagningsavdelningar innevarande

budgetår är 1 047 och att antalet budgetåren 1961/63 utgjorde respektive

951 och 1 012.

Utskottet finner de argument som anförts för en intagningskapacitet av den

av departementschefen beräknade omfattningen för budgetåret 1964/65 övertygande

och har för sin del icke något att erinra i anledning av att 1 080 avdelningar

uppställts som en riktpunkt för det slutliga bestämmandet av antalet

intagningsavdelningar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

35

I motionerna 1:279 och 11:311 har uttryckts oro för att antalet intagningsavdelningar

i storstockholmsområdet och andra liknande centra skulle bestämmas

till så lågt tal, att en kraftig höjning av intagningspoängen kunde bli en

följd. Utskottet har i detta sammanhang erfarit, att skolöverstyrelsen i framställning

till ecklesiastikdepartementet beräknat, att en ökning av antalet intagningsavdelningar

till åtminstone 1962 års nivå skulle bli erforderlig, om proportionen

mellan sökande och intagna skall kunna upprätthållas. Överstyrelsen upplyser

emellertid att en betydande förändring till det bättre mot föregående år

sker på så sätt, att det 4-åriga gymnasiet helt kommer att upphöra vid de

statliga och kommunala allmänna gymnasierna i Stockholm, vilka enbart kommer

att omfatta 3-årig studiegång. Inom förortskommunerna synes enligt överstyrelsen

inte någon nämnvärd utökning av gymnasieorganisationen äga rum i

vad avser de allmänna gymnasierna, dock med det undantaget att ett gymnasium

tillkommer i Handen. Hösten 1963 kunde enligt överstyrelsens redovisning

3 643 sökande tagas in i de statliga och kommunala allmänna gymnasierna inom

Storstockholm, vilket innebar 851 färre än 1962. Detta ägde samband med

tillfällig minskning i antalet parallellavdelningar vid gymnasier i Stockholm

till följd av att grundskolan i Norrort endast fördes fram till 8:e årskurs detta år.

Antalet avvisade godkända sökande under hösten 1963 uppgick till 737 i storstockholmsområdet.

Vid fackgymnasierna i Storstockholm intogs hösten 1963 836 sökande. Antalet

avvisade godkända var 490. En utökning av fackgymnasieorganisationen till

hösten 1964 kan, framhåller överstyrelsen, påräknas genom tillkomsten av tekniskt

gymnasium i Solna samt inrättande av filialer till tekniskt gymnasium och

handelsgymnasium vid vissa förortskommuners gymnasier. Vid sådant förhållande

och då Kungl. Maj:t nu är uppmärksammad på problemet genom skolöverstyrelsens

hänvändelse förväntar utskottet att det huvudsakliga syftet med

motionerna i fråga i denna del därigenom skall kunna tillgodoses. Utskottet

finner därför icke att motionsyrkandet i fråga bör påkalla någon särskild åtgärd

från riksdagens sida. Rent allmänt torde böra framhållas, att en mera allmän

övergång till treårigt gymnasium kommer att för kommuner i andra delar av

landet åstadkomma samma tillfälliga »svacka» som omvittnats i motionerna

beträffande Stockholm, något som i sin tur under övergångstiden minskar behovet

av nya intagningsavdelningar. Utskottet utgår ifrån att skolöverstyrelsen

uppmärksammar förhållandet och vidtar de dispositioner som i anledning härav

kan bli erforderliga.

Vidkommande motionerna i övrigt har hemställts att riksdagen skulle uttala

sig mot en alltför rigorös styrning av elevernas studievägar genom dimensioneringen

av olika gymnasieformer. I huvudsak synes motionsyrkandet svara mot

den oro som återspeglas i motionerna för att fackgymnasierna får för mycket

utrymme på bekostnad av de allmänna gymnasierna. I motionerna har framhävts

särskilt starkt, att eleverna själva och deras målsmän bör få välja väg

genom skolan.

Utskottet vill här anföra följande. Den betydligt större avvisningsprocenten

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

vid intagningarna till fackgymnasier talar för att den nuvarande gymnasiepolitiken

icke är oberättigad. Enligt för utskottet senast tillgängliga uppgifter utgjorde

avvisningsprocenten vid allmänna gymnasier ca 17 %, vid tekniska gymnasier

ca 38 % och vid handelsgymnasier 30 %. Utskottet utläser av dessa siffror

att efterfrågan på platser vid fackgymnasier är relativt större hos ungdomarna

än motsvarande efterfrågan på platser vid allmänna gymnasier. Detta synes

alltså tyda på att den förskjutning mot fackgymnasier som håller på att ske

inom den totala gymnasieutbildningsramen ganska väl svarar mot den enskilde

individens eget önskemål. Att principen om det fria valet i görligaste mån bör

upprätthållas anser utskottet riktigt. Principen kan emellertid uppenbarligen i

nuvarande läge ej upprätthållas helt konsekvent. Lärarsituationen tvingar oss

att göra avsteg från den. Driver man på fritt när det gäller gymnasieintagningen

finns också risk för att dimensioneringen av universitet och högskolor

starkt försvåras. Det gäller alltså enligt utskottets mening att, med bevarande

av så stor frihet som möjligt för den enskilde individen och en aktiv och

objektiv upplysningsverksamhet om olika utbildningsvägar i gymnasiet, söka

avväga dimensioneringen av gymnasieutbildningen så, att en framsynt skolplanering,

som under alla förhållanden synes nödvändig, inte alltför mycket försvåras.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och har i övrigt icke något att erinra mot vad departementschefen anfört

och förordat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:103 och II: 139, I: 397 och II: 481 samt

1:481 och II: 574, samtliga motioner i vad de avser anställande

av personal som utför sekreterargöromål på rektorsexpeditionerna

i de fall då möjlighet att anställa sekreterare ej föreligger,

icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionerna 1:153 och II: 206, i vad de avser vissa

skolkuratorers anställningsvillkor, icke må bifallas av riksdagen;
III.

att motionerna 1:272 och 11:330 icke må bifallas av

riksdagen;

IV. att motionerna I: 330 och II: 344, i vad de avser inrättande

av ett gymnasium för vuxna, icke må bifallas av riksdagen;
V.

att motionerna I: 397 och II: 481 samt I: 481 och II: 574,

samtliga motioner i vad de avser hjälp åt lärare vid de allmänna

gymnasierna med arbete på institutioner, i bibliotek

m. m. och skrivarbete, icke må bifallas av riksdagen;

VI. att motionerna I: 397 och II: 481, i vad de avser utvidgning

av försöksverksamheten med skolsekreterare och ställföreträdande

rektor, icke må bifallas av riksdagen;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

37

VII. att motionerna I: 504 och II: 609, i vad de avser inrättande

av ytterligare lektorstjänster, icke må bifallas av riksdagen;
VIII.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:103 och II: 139, 1:153

och II: 206, I: 330 och II: 344, I: 397 och II: 481, I: 481 och

II: 574 samt I: 504 och II: 609, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för de statliga allmänna gymnasierna m. m.,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de statliga allmänna

gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-

året 1964/65:

Av löningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 115 510 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 4 791 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 57 265 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 68 346 600

Summa kr. 245 912 600

Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan m. m. 37 600

Nettoutgift kr. 245 875 000

c) till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 245 875 000 kr.;

IX. att motionerna I: 279 och II: 311 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

X. att riksdagen må, i anledning av motionen 1:406, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört om

utvidgning av försöksverksamheten med kontinuerligt tidningsstudium.

28:o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 125, s. 263—265) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 14 825 000 kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Ljungberg m. fl.

(1:156) och den andra inom andra kammaren av herr Anderson i Sundsvall

m. fl. (II: 190), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Statliga allmänna gymnasier

m. m.: Omkostnader vad avser Bibliotek och materiel anvisa ett förslagsanslag

av 5 420 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet torde få hänvisas till motionen

1:156.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 1 240 000.

Med hänsyn till gymnasiets tillväxt, reallinjens ökande andel av gymnasiet

samt materielens starka förslitning har skolöverstyrelsen funnit det nödvändigt,

att anslagsposten till bibliotek och materiel beräknas efter 45 kr. per elev i stället

för efter nuvarande belopp av 38 kr. På grund av elevantalets minskning begränsar

sig enligt överstyrelsen kostnadsökningen för ett genomförande av detta

förslag till 80 000 kr.

Departementschefen tillstyrker icke någon höjning av det belopp per elev,

efter vilket ifrågavarande post för närvarande beräknas. Med beaktande av

minskningen i elevantalet förordar departementschefen en minskning av anslagsposten

Bibliotek och materiel med 760 000 kr. vid oförändrade bidragsgrunder.

Utskottet. I motionerna 1:156 och II: 190 har föreslagits en uppräkning av

anslagsposten Bibliotek och materiel med 80 000 kr. i jämförelse med nu utgående

belopp för ändamålet. I jämförelse med det belopp som förordats av

departementschefen för nästa budgetår innebär motionärernas förslag, som

enligt vad som av det föregående framgått är identiskt med vad skolöverstyrelsen

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår förordat, en ökning av anslagsposten

med 840 000 kr.

Utskottet anser i och för sig en uppräkning av beloppet till bibliotek och materiel

angelägen. Skolöverstyrelsen har också, som framgått av det föregående,

anfört starka skäl för en förstärkning av anslagsmedlen på ifrågavarande område.

Med hänsyn till att frågan härom emellertid inom kort torde komma att aktualiseras

i anslutning till riksdagens ställningstagande till spörsmålet om ett nytt

gymnasium, har utskottet funnit sig icke nu böra förorda någon uppräkning

av omkostnad sanslaget avseende bibliotek och materiel. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionerna 1:156 och II: 190.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:156 och II: 190, till Statliga allmänna

gymnasier m. m.: Omkostnader för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 14 825 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

39

29 :o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Laboratorieutrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 265 och 266), vilket innebär

en anslagshöjning med 405 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga allmänna gymnasier m.m.:

Laboratorieutrustning m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 900 000 kr.

30:o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 266—269), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 400 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av högre kommunala

skolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

55 800 000 kr.

31 :o) Bidrag till driften av fackskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 128, s. 269), vilket innebär anvisande av ett nytt anslag av 6 000 000 kr.

under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av fackskolor för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

32:o) Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 129, s. 270 och 271) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, i överensstämmelse med vad departementschefen anfört, besluta om statsbidrag

till av departementschefen angivna kommunala gymnasier, dels till

Bidrag till vissa kommunala gymnasier m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 5 150 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Svanström m.fl. (1:110) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson

i Norrköping m.fl. (II: 134), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att ett korrespondensgymnasium må

inrättas i Valdemarsvik fr. o. m. höstterminen 1964, organiserat efter samma

principer och föreskrifter som gäller för de tidigare inrättade, statsunderstödda

korrespondensgymnasierna (Torsås, Undersåker och Jokkmokk); samt att riksdagen

måtte för ändamålet anvisa ett förslagsanslag, som för läsåret 1964/65

upptages till maximalt 80 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lennart Geijer m. fl. (I: 150) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafson i Göteborg m.fl. (11:201), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid

anvisande av statsbidrag till kvällsgymnasier besluta att detta statsbidrag skall

täcka såväl lärarlöner som ATP-avgifter;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lars Larsson m.fl. (1:325) och den andra inom andra kammaren av herr

Anderson i Sundsvall m.fl. (11:310), i vilka hemställts 1. att riksdagen måtte

besluta att till samtliga kommunala gymnasier fr. o. m. läsåret 1964/65 skall

utgå statsbidrag motsvarande hela den kostnad, som vid ett successivt förstatligande

skulle ha åvilat statsverket, samt 2. att riksdagen under åttonde huvudtiteln

i riksstaten, punkt 33, Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m., för

budgetåret 1964/65 måtte anvisa ett förslagsanslag av 8 650 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 134, 1:150 och II: 310.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — utöver automatiska utgiftsförändringar —

att följande kommunala gymnasier, nämligen Göteborg: Östra realskolan,

Malmö: Johannes samrealskola samt de kommunala gymnasierna i Falkenberg,

Finspång, Lindesberg, Norrtälje och Ulricehamn, vilka enligt skolöverstyrelsens

förslag och i enlighet med hittills tillämpad praxis eljest skulle förstatligas successivt

med början budgetåret 1964/65 skall kvarstå under kommunalt huvudmannaskap

men med ett statsbidrag, som ger samma kostnadstäckning under

nästa budgetår som ett successivt förstatligande skulle ha gjort. Kostnaden för

detta särskilda statsbidrag har av departementschefen beräknats till sammanlagt

1 700 000 kr. Totalt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

3 015 000 kr.

Utskottet. Med anledning av de till förevarande punkt knutna motionerna får

utskottet anföra följande.

I motionerna 1:110 och II: 134 har hemställts om åtgärder för inrättande av

ett korrespondensgymnasium i Valdemarsvik fr. o. m. höstterminen 1964.

Vissa skäl talar enligt utskottets mening för att ett korrespondensgymnasium

förlägges till Valdemarsvik. Då skolöverstyrelsen emellertid icke i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1964/65 upprepat sitt för innevarande budgetår framförda

förslag om tillkomsten av ifrågavarande gymnasium och frågan härom

synes fordra ytterligare överväganden inom överstyrelsen är utskottet icke nu

berett att förorda bifall till det motionsvis framförda förslaget. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionerna 1:110 och II: 134.

I motionerna 1:150 och 11:201 föreslås att statsbidrag till kvällsgymnasier

skall utgå icke blott som nu för lärarlöner — bidrag härför utgår sedan den 1

juli 1963 under vissa betingelser med 79% av de faktiska lärarlönema — utan

även för ATP-avgifter. Utskottet finner icke skäl biträda ifrågavarande motionsyrkande.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att den normala principen

vid beviljande av statsbidrag för ATP-avgifter inom skolväsendet synes

vara, att bidraget kan anknytas till löner som regleras genom statliga lönebestämmelser

(motsvarande). Så är exempelvis fallet i fråga om kommunala gymnasier

i allmänhet, där departementschefen för nästa budgetår i enlighet med

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196Jr

41

skolöverstyrelsens förslag upptagit ATP-avgifter som statsbidragsgrundande

utgifter. Motsvarande statliga eller motsvarande lönebestämmelser gäller emellertid

icke i fråga om lärare vid kvällsgymnasierna.

I motionerna I: 325 och II: 310 har yrkande framställts om att till samtliga

kommunala gymnasier fr. o. m. läsåret 1964/65 skall utgå statsbidrag motsvarande

hela den kostnad, som vid ett successivt förstatligande skulle ha åvilat

statsverket.

Departementschefen har, som framgått av det föregående, med tillämpning i

princip av hittillsvarande normer för förstatligande av kommunala gymnasier

och i avvaktan på ställningstagande till gymnasieutredningens förslag om en

kommunalisering av samtliga gymnasier, förordat att sju kommunala gymnasier,

som stode i tur att förstatligas, skall ges samma kostnadstäckning under nästa

budgetår som ett successivt förstatligande skulle ha gjort.

Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året i enlighet med förslag av

statsutskottet (utlåtande nr 145, s. 12) beslöt, att fem kommunala gymnasier

utöver de fem Kungl. Maj:t då föreslagit skulle successivt förstatligas med början

tidigast budgetåret 1963/64. Bakgrunden till utskottets ställningstagande

till frågan om förstatligande av ytterligare kommunala gymnasier var de ekonomiska

svårigheter då rådande system för förstatligande innebure för den kommun

som är huvudman för ett kommunalt gymnasium, och de kommuner, vilka

tillhör ett kommunalt gymnasiums elevområde. Utskottet var emellertid icke

berett att, såsom motionsledes då hade påyrkats, tillstyrka förstatligande av

samtliga kommunala gymnasier i sin helhet fr. o. m. den 1 juli 1964. En sådan

åtgärd skulle enligt utskottet säkerligen medföra orättvisor, om än av annan art

än förefintliga, och medföra en kostnadsökning för innevarande budgetår av

mycket stor omfattning. Avgörande vid utväljandet av de av utskottet förordade

kommunala gymnasierna borde enligt utskottet vara såväl värdkommunens

som övriga till elevområdet hörande kommuners ekonomiska förhållanden.

Grunden för utskottets ställningstagande till det nu framförda motionsyrkandet

är i ett väsentligt avseende annorlunda nu än då utskottet förra året hade

att taga ställning till frågan om ett förstatligande av kommunala gymnasier,

så till vida som en proposition i frågan om ett nytt gymnasium snart synes komma

att underställas riksdagen, varvid spörsmålet om en kommunalisering av

samtliga gymnasier aktualiseras. Detta gör att utskottet i avvaktan härpå icke

anser sig böra biträda yrkandet i motionerna I: 325 och II: 310 i sistnämnda

syfte. Däremot vill utskottet i anledning av motionerna och med tillämpning

av de grundsatser som utskottet förra året drog upp nu förorda, att utöver de

sju kommunala gymnasier som Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagit få

fullt statsbidrag fr. o. m. budgetåret 1964/65, ytterligare ett sådant gymnasium

erhåller dylikt bidrag fr. o. m. samma tidpunkt. Utskottet, som låtit sig informera

om såväl värdkommunernas som övriga till elevområdena hörande kommuners

ekonomiska förhållanden, har funnit övervägande skäl tala för att detta

kommunala gymnasium bör vara det i Ilagfors. Kostnaderna för det »ekono
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196\

miska förstatligandet» av det kommunala gymnasiet i Hagfors — gymnasiet har

två paralleller — beräknar utskottet till 150 000 kr.

Vad departementschefen i övrigt under här ifrågavarande punkt förordat har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:110 och II: 134, i vad de avser inrättande

av ett korrespondensgymnasium i Valdemarsvik, icke må

bifallas av riksdagen;

II. att motionerna 1:150 och II: 201 icke må bifallas av riksdagen;
III.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 325 och II: 310, såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med vad utskottet

anfört, besluta om statsbidrag till följande kommunala gymnasier,

nämligen Göteborg: Östra realskolan, Malmö: Johannes

samrealskola samt de kommunala gymnasierna i Falkenberg,

Finspång, Lindesberg, Norrtälje, Ulricehamn och Hagfors;

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:325 och II: 310 ävensom med avslag å

motionerna 1:110 och II: 134, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 5 300 000 kr.

33:o) Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor. Kungl. Maj.t har (punkt

130, s. 271—275) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 15 960 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Edström m. fl. (1:166) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh

m. fl. (II: 205), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels besluta beträffande

bidrag till vissa privatskolor i enlighet med vad motionärerna föreslagit,

dels ock till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret

1964/65 anvisa 1 000 000 kr. utöver i statsverkspropositionen föreslagna

15 960 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Boman m.fl. (1:253) och den andra inom andra kammaren av herr von

Friesen m.fl. (11:199), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

matte besluta om ett driftbidrag till Grännaskolan enligt skolöverstyrelsens

äskande av 174 000 kr.

Utskottet har ansett sig böra i detta sammanhang taga upp till behandling

även ett yrkande i sistnämnda båda motioner om att riksdagen skulle besluta i

fråga om ett av skolöverstyrelsen tillstyrkt bidrag av 453 000 kr. till skolbyggnad

vid Grännaskolan.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

43

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 11:205 och II: 199.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatiska utgiftsförändringar —

inordnande av gymnasiet vid Franska skolan under detta anslag samt bidrag till

fyra nya försöksgymnasieavdelningar vid Lunds privata elementarskola. Totalt

innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 680 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade härutöver bl. a. föreslagit, att Solbacka läroverk, Sigtunaskolan,

Restenässkolan, Viggbyholmsskolan, Mariannelundsskolan och

Grännaskolan skulle inordnas under förevarande anslag samt att staten fr. o. m.

redovisningsåret 1963/64 helt skulle svara för kostnaderna för pensionering av

personalen vid här avsedda privatskolor. Dessa förslag har icke tillstyrkts av

departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Vidkommande de till förevarande punkt knutna motionerna får utskottet anföra

följande.

I motionerna 1:166 och II: 205 har hemställts att privatskolornas fortlöpande

pensionsavgifter (SPA-avgifter) skall avskaffas och en helstatligt finansierad

pensionering införas. Statsbidraget förordas utgå med 100 % av skolornas kostnader

för ATP-avgifter. Förändringarna bör enligt motionerna genomföras

fr. o. m. redovisningsåret 1963/64. Ersättning bör härjämte enligt förslaget utgå

retroaktivt för ATP-kostnader avseende tiden före den 1 juli 1963. För närvarande

— sedan den 1 juli 1963 — utgår statsbidrag till ATP- och sjukförsäkringsavgifter

vid privatskolorna enligt samma grunder som gäller beträffande

driftbidraget till dessa skolor, d. v. s. med i genomsnitt 78%.

Ehuru i och för sig starka skäl synes tala för att statsverket bör överta kostnaderna

för pensionering enligt gällande bestämmelser av lärarpersonalen vid

privatskolorna, bör ett ställningstagande i denna fråga enligt utskottets mening

anstå, till dess frågan om statens bidrag till privatskolorna kan ses i ett något

vidare sammanhang. Ett sådant tillfälle torde yppa sig, sedan utredningen om

de utlandssvenska barnens skolgång m.m. slutförts och förslag i anledning av

densamma underställts riksdagens prövning. Enligt sina direktiv har utredningen

visserligen endast att pröva frågor om statsbidrag till internatskolorna. Enligt

utskottets mening synes det emellertid icke oberättigat att i detta sammanhang

ta ställning till statsbidragsfrågorna gällande alla kategorier av privatskolor,

särskilt som gränserna mellan egentliga privatskolor och internatskolor i själva

verket redan synes flytande. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna

I: 166 och II: 205.

Grännaskolan tillämpar på ett pedagogiskt mycket lovvärt sätt i sitt utbildningsprogram

cn undervisningsmetodik som synes förebåda det nya gymnasium

som snart kan väntas växa fram. Skolan synes därvid göra rön av stort värde

för uppbyggandet av detta nya gymnasium. Att Grännaskolan därtill är av

betydande värde för de ungdomars skolgång, som har utländsk skolbakgrund,

har omvittnats i motionerna. Det synes angeläget att elevkostnaderna i gör
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196b

ligaste man hålles nere för att rekryteringen av eleverna skall kunna förbli så

bred som möjligt. Utskottet finner alltså i och för sig starka skäl tala för att

Grännaskolan skall komma i åtnjutande av statsbidrag. Då även denna fråga

emellertid i första hand synes böra lösas i vidare sammanhang -— utskottet får

erinra om vad utskottet i det föregående anfört beträffande utredningen om utlandssvenska

barns skolgång — är utskottet icke berett att nu biträda vare sig

förslaget om statligt driftbidrag eller investeringsbidrag till en nyuppförd skolbyggnad.

Utskottet förutsätter dock att Kungl. Maj:t alltjämt har sin uppmärksamhet

riktad på Grännaskolans ekonomiska förhållanden och därest detta

visar sig nödvändigt, innan förut berörda utredning slutförts, överväger möjligheterna

att inordna skolan under förevarande anslag eller anslaget till bidrag

till vissa internatskolor m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 253 och II: 199, i vad de avser driftbidrag

till Grännaskolan, icke må bifallas av riksdagen;

H. att motionerna I: 253 och II: 199, i vad de avser byggnadsbidrag

till Grännaskolan, icke må bifallas av riksdagen;

III. att motionerna 1:166 och II: 205, i vad de avser bidrag

till vissa privatskolor, icke må bifallas av riksdagen;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:166 och II: 205 samt I: 253

och II: 199, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Privatskolor:

Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 15 960 000 kr.

34:o) Privatskolor: Bidrag till hälsovården vid vissa privatskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 275 och 276), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

0 .

att riksdagen ma till Privatskolor: Bidrag till hälsovården

vid vissa privatskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 43 000 kr.

35:o) Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. Kungl. Maj.t har

(punkt 132, s. 276 och 277) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 735 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Per-Olof Hanson (1:102) och den andra inom andra kammaren av herr Keijer

m.jl. (11:136), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Ekebyholmsskolan,

Rimbo, för budgetåret 1964/65 anvisa 129 000 kr. samt i anledning härav uppräkna

anslaget till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. för budgetåret

1964/65 med 129 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Per-Olof Hanson m. fl (1:482) och den andra inom andra kammaren av hen
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196h

45

Helén m.fl. (II: 588), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att Viggbyholmsskolan

även i vad avser realskolan för läsåret 1964/65 skall erhålla statsbidrag

enligt åttonde huvudtiteln, punkt 36, eller 5 kr. per elev och dag av läsåret.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 136 och 1:482.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatiska utgiftsförändringar —

en höjning av statsbidraget till Solbacka läroverk, Sigtunaskolan, Restenässkolan,

Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan från tre till fem kr. för elev

och dag samt en höjning av bidraget till estniska gymnasiet med 4 000 kr.

Totalt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 793 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit, att Ekebyholmsskolan i Rimbo skulle

inordnas under förevarande anslag samt att statsbidrag skulle utgå jämväl för

Viggbyholmsskolans treåriga realskola och Mariannelundsskolans tvååriga realskola.

Dessa förslag har icke tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår.

Vidkommande motionerna 1:102 och II: 136 samt 1:482 och II: 588 synes i

och för sig goda skäl — särskilt från social synpunkt — tala för att både Ekebyholmsskolan

och Viggbyholmsskolan bör komma i åtnjutande av statsbidrag för

såväl gymnasium som realskola. Viggbyholmsskolan har nu statsbidrag för sitt

fyraåriga gymnasium under det att statsbidrag över huvud icke utgår till Ekebyholmsskolan.

Med hänsyn till att ett ställningstagande i statsbidragsfrågan

emellertid synes avhängigt av resultatet av pågående utredningsarbete beträffande

internatskolorna, omnämnt under föregående punkt, är utskottet emellertid

icke berett att nu förorda någon utvidgning utöver vad Kungl. Maj:t för

nästa budgetår föreslagit av det statliga bidraget till internatskolorna. Utskottet

avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

Enligt vad utskottet erfarit synes sannolikt att de allmänna gymnasierna

fr. o. m. höstterminen 1964 kommer att ta emot nya elever blott i det treåriga

gymnasiet. Därest det fyraåriga gymnasiet vid Viggbyholmsskolan skulle komma

att som konsekvens härav icke intaga studerande i första ring utgår utskottet

ifrån att det statsbidrag som skulle ha utgått för denna ring i stället får disponeras

för realskolans avslutningsklass.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:102 och II: 136, i vad de avser bidrag

till Ekebyholmsskolan, icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionerna 1:482 och 11:588, i vad de avser bidrag

till Viggbyholmsskolan, icke må bifallas av riksdagen;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:102 och II: 136 samt I: 482

och II: 588, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Privatskolor:

Bidrag till vissa internatskolor m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 735 000 kr.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196U

36 :o) Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 133, s. 277 och 278), vilket innebär

en anslagshöjning med 34 000 kr,, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier

m.fl. läroanstalter för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 70 000 kr.

37:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 134, s. 278), vilket innebär en anslagshöjning med 185 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

1 400 000 kr.

38:o) Tekniska gymnasier: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 135, s.

279—286) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i Solna, Sundsvall och Umeå

landskommun skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 successivt upprättas nya tekniska

gymnasier, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för de tekniska gymnasierna, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för de tekniska gymnasierna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65, dels ock till Tekniska gymnasier: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 40 800 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag avser — förutom automatiska utgiftsförändringar — i

huvudsak följande.

1) inrättande av tekniska gymnasier i Solna, Sundsvall och Umeå landskommun

fr. o. m. budgetåret 1964/65;

2) inrättande av en rektorstjänst i Bp 1 vid vart och ett av de föreslagna nya

tekniska gymnasierna;

3) inrättande av 95 lektorstjänster;

4) inrättande av 64 adjunktstjänster i lönegrad Ae 23;

5) inrättande av sju tjänster som institutionstekniker i Ae 9;

6) inrättande av en vaktmästartjänst i Ae 8 vid vart och ett av de föreslagna

nya tekniska gymnasierna;

7) inrättande av en kontorsbiträdestjänst vid tekniska gymnasiet I i Göteborg.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

samt hemställer, ,

att riksdagen ma

1. besluta, att i Solna, Sundsvall och Umeå landskommun

skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 successivt upprättas nya

tekniska gymnasier;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för de tekniska gymnasierna, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

47

3. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska gymnasierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 17 412 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 479 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 12 426 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 10 489 000

Summa kr. 40 806 000

Särskilda uppbördsmedel

Examensavgifter m. m......................... 6 000

Nettoutgift kr. 40 800 000

4. till Tekniska gymnasier: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 40 800 000 kr.

39:o) Tekniska gymnasier: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 136, s. 286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning med 635 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 725 000 kr.

40:o) Tekniska gymnasier: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

137, s. 287—289) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 5 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nyman och Dahlén

(1:495) och den andra inom andra kammaren av herr Enskog m.fl. (II: 575), i

vilka hemställts att riksdagen måtte begära att Kungl. Maj:t föreslår 1965 års

riksdag att till Tekniska gymnasier: Materiel, böcker m. m. anvisas ett reservationsanslag

av minst samma belopp som föreslås av överstyrelsen på grundval

av framlagd utredning.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet torde få hänvisas till motionen

I: 495.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit en höjning av detta anslag

med 5 216 000 kr. för nästa budgetår. Till överstyrelsens anslagsframställning

har fogats, bl. a., en av en expertgrupp på uppdrag av överstyrelsen framlagd

utredning angående utrustningsbehovet vid tekniska gymnasier.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

Departementschefen uttalar sin tillfredsställelse över den utredning som framlagts

inom överstyrelsen beträffande de tekniska gymnasiernas behov av undervisningsmateriel

och laboratorieutrustning samt nämner att en med utredningens

bedömning av utrustningsbehovet och de därmed förenade kostnaderna i allt

väsentligt överensstämmande uppfattning redovisas av gymnasieutredningen i

dess huvudbetänkande. Departementschefen finner det emellertid inte möjligt

att nu genomföra en större ökning av anslaget än som krävs med hänsyn till den

av honom förordade utbyggnaden av de tekniska gymnasierna och tillstyrker

med hänsyn härtill en höjning av anslaget med 1 100 000 kr. till 5 300 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av motionerna 1:495 och II: 575 vill utskottet framhålla, att

utskottet finner det ytterst angeläget att de tekniska gymnasierna för sina viktiga

utbildningsuppgifter erhåller tillfredställande möjligheter att anskaffa och i

mån av behov förnya materiel och utrustning. Då frågan om en mera allmän

uppräkning kan komma att aktualiseras inom kort i anslutning till kommande

riksdagsbehandling av frågan om ett nytt gymnasium är utskottet icke berett

att nu taga ställning till hur stort anslag som bör beräknas för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1965/66. Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionerna

I: 495 och II: 575 gjorda yrkandet i detta syfte.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Materiel, böcker

to. to. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

5 300 000 kr.;

II. att motionerna 1:495 och II: 575 icke må av riksdagen

bifallas.

41:o) Tekniska gymnasier: Fortbildningskurser. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 138, s. 289 och 290), vilket innebär en anslagshöjning med

10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Fortbildningskurser

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

60 000 kr.

42:o) Sjöbefälsskoloma: Avlöningar. Kungl. Majd har (punkt 139, s. 290—

296) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder

som erfordras för genomförande av en av departementschefen förordad omläggning

av radiotelegrafistutbildningen, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för sjöbefälsskoloma, som föranledes

av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för sjöbefälsskoloma, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65, dels ock till Sjöbefälsskoloma: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 690 000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

49

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslagen till sjöbefälsskolorna, vilka för

innevarande budgetår är uppförda under riksstatens sjätte huvudtitel, fr. o. m.

nästa budgetår uppföres under åttonde huvudtiteln. I övrigt innebär Kungl.

Maj :ts förslag — förutom vissa automatiska utgiftsförändringar — följande.

1) vid envar av sjöbefälsskolorna i Göteborg och Kalmar inrättas för utbildning

av radiotelegrafister en lektorstjänst i radioteknik m. m. i Ao 27 eller 25 och

en lärartjänst i radiotelegrafering m. m.;

2) vid sjöbefälsskolan i Kalmar inrättas för utbildning av sjöingenjörer en lektorstjänst

i maskinteknik m. m. i Ao 27 eller 25;

3) medel beräknas för timlärare för den föreslagna utbildningen av radiotelegrafister

och sjöingenjörer;

4) vid sjöbefälsskolan i Göteborg inrättas en lektorstjänst i elektroteknik m. m.

i Ao 27 eller 25 och en adjunktstjänst i navigation m. m. i Ao 23;

5) fem adjunktstjänster i svenska och främmande språk i Ao 23 inrättas;

6) anslagsposten Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, uppräknas med 20 000 kr.

Totalt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 479 000 kr.

Departementschefen har bl. a. förordat, att radiotelegrafistutbildningen skall

förläggas till sjöbefälsskolorna, samt tillstyrkt att dylik utbildning nästa budgetår

anordnas vid sjöbefälsskolorna i Göteborg och Kalmar. Sjöfartsstyrelsen

hade föreslagit, att radiotelegrafistutbildning under nästa budgetår skulle påbörjas

även vid sjöbefälsskolan i Stockholm. Detta förslag har inte tillstyrkts av

departementschefen. För att inte kursavgifter skall behöva uttagas av de radiotelegrafister,

som kommer att utbildas vid teleskolan i Stockholm, föreslår departementschefen

under nästa anslagspunkt att medel beräknas sa att de kostnader

för telestyrelsen, vilka hittills bestritts av elevavgifter, skall kunna bestridas

av statsverket.

1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m. har i

eu promemoria rörande den regionala och lokala ledningen av sjöbefälsskolorna

bl. a. föreslagit, att sjöbefälsskolorna fr. o. m. den 1 juli 1964 skall ställas under

de kommunala skolstyrelserna samt att kommunerna skall erhålla kompensation

för de härmed följande nya uppgifterna dels genom befrielse från skyldighet att

tillhandahålla bostad åt rektor eller utgiva hyresersättning, dels genom rätt att

behålla ersättningar för upplåtelse av tomt och lokaler, dels ock genom ersättning

för anordnande av skolhälsovård. Departementschefen förklarar sig ha för

avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att senare för riksdagen framlägga särskild proposition

angående skolväsendets centrala ledning samt framhåller, att, därest

riksdagen skulle besluta i enlighet med organisationskommitténs förslag, kompensation

till kommunerna för utgifter för skolhälsovarden bör bestridas ur den

i avlöningsstaten för sjöbefälsskolorna ingående posten Arvoden, bestämda av

Kungl. Maj:t. Beträffande omkostnadsstaten bör enligt departementschefen

Kungl. Maj:t i dylikt fall få föreskriva, att, såvitt avser hyror och hyresersättningar,

de i staten beräknade uppbördsmedlen inte skall uppbäras.

4 — Bihan g till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 93

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J/.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder som erfordras

för genomförande av den av departementschefen förordade

omläggningen av radiotelegrafistutbildningen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för sjöbefälsskoloma, som föranledes av vad

departementschefen anfört;

c) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskoloma att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 652 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 1 169 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 835 000

Summa kr. 3 690 000

d) till Sjöbefälsskoloma: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 3 690 000 kr.

43:o) Sjöbefälsskoloma: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 140, s. 297 och 298), vilket innebär en anslagshöjning med 82 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Sjöbefälsskoloma: Omkostnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 279 000 kr.

44:o) Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 141, s. 298 och 299), vilket innebär dels sammanförande av de för

sjöbefälsskoloma uppförda reservationsanslagen Inventarier till nya skollokaler,

Utrustning, samt Ersättning åt författare av läroböcker m. m. till ett nytt reservationsanslag

under förenämnda rubrik, dels en anslagshöjning med 179 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. to. för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 730 000 kr.

45:o) Sjöbefälsskoloma: Fortbildningskurser m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 142, s. 299 och 300), vilket innebär en anslagshöjning med

60 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Sjöbefälsskoloma: Fortbildningskurser

to. to. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

110 000 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196b

46:o) Bidrag Ull handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 143, s. 300—302), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handels gymnasier för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

47:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 144, s. 302), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kr.

48 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 302 och 303), vilket innebär en

anslagshöjning med 61 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Specialgymnasiet jör lantbruks-, meferioch

skogsstuderande för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kr.

Yrkesskolor m. m.

49:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 146, s. 304 och 305), vilket innebär en anslagshöjning med 177 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1964/65, vidtaga den ändring i personalförteckningen

för konstfackskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 612 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 36 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 1 122 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 650 600

Summa kr. 2 421 800

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis............. 22 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden____ 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis 236 920 261 800

Nettoutgift kr. 2 160 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 2 160 000 kr.

50:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 147, s. 306), vilket innebär en anslagshöjning med 28 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kr.

51 ro) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 148, s. 306 och 307), vilket innebär en anslagsminskning

med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kr.

52ro) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt

149, s. 307—318) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i av

departementschefen angivna fall meddela särskilda beslut om statsbidrag, dels

till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 43 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Björkman och Palm väckt motion (II: 570), i vilken hemställts

att Grafiska institutet i huvudsaklig överensstämmelse med institutets

1962 ingivna äskanden fr. o. m. budgetåret 1964/65 erhåller ett till 328 000 kr.

uppräknat statsbidrag med åläggande att fr. o. m. höstterminen 1964 sänka elevavgifterna

till 200 kr. per läsår och fr. o. m. höstterminen 1965 bredda undervisningen.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas

till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 30 december 1960 sakkunniga för utredning rörande textiloch

konfektionsindustrins utbildningsbehov. De sakkunniga har den 26 novem
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

53

ber 1962 avlämnat betänkandet »Utbildningen av textil- och konfektionstekniker

m. fl.» (stencilerat). Beträffande innehållet i betänkandet

samt avgivna remissyttranden torde få hänvisas till punkten 149, s. 309

—313.

Genom beslut den 10 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt barnanstaltsutredningen

att utreda frågan om förbättrad utbildning för vårdpersonal vid barnanstalter.

Utredningen har efter fullgörandet av nämnda uppdrag i december

1962 framlagt betänkandet »Förbättrad utbildning för vårdpersonal

vid barnanstalter» (SOU 1962: 57). Redovisning för innehållet i

detta betänkande lämnas på s. 313 och 314.

Enligt förslag av 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala

ledning m. to. skall till den nya skolöverstyrelsens ämbetsområde föras bl. a.

den hemvårdarinneutbildning, som nu bedrives av socialstyrelsen, samt utbildningen

av bamhemsföreståndare vid Sociala bama- och ungdomsvårdsseminariet

och Svenska socialvårdsförbundets utbildning av ålderdomshemsföreståndare.

Med hänsyn härtill föreslås, att statsbidrag till ifrågavarande utbildning, som

för närvarande utgår från tre skilda anslag under femte huvudtiteln, fr. o. m.

nästa budgetår skall bestridas ur anslagen till centrala och lokala yrkesskolor.

I en i oktober 1963 avlämnad promemoria rörande social hemhjälp har familjeberedningen

framlagt förslag till reformering av utbildningen för hemhjälpspersonal.

Förslaget redovisas på s. 315.

Svenska socialvårdsförbundet har hemställt, att huvudmannaskapet för förbundets

institut för utbildning av ålderdomshemsföreståndare fr. o. m. den 1 juli

1964 måtte övertagas av staten. Under förutsättning att full ersättning av statsmedel

kan utgå för de beräknade kostnaderna för utbildningen är emellertid

förbundet villigt att fram till den 1 januari 1965 vara huvudman för institutet.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i utlåtande över socialvårdsförbundets

framställning förklarat sig dela förbundets uppfattning, att utbildningen av personal

på åldringsvårdens område bör hänföras till den reguljära yrkesutbildningen.

Överstyrelsen finner det emellertid lämpligt att förbundet bibehåller

huvudmannaskapet för sin kurs t. o. m. utgången av år 1964.

Slutligen har styrelsen för Grafiska institutet anhållit om ökat statligt stöd till

institutet och Föreningen Handarbetets vänner om statsbidrag till av föreningen

planerad utbildning av konsulenter och företagsledare för hemslöjds-, heminrednings-

och textilföretag m.m.

Departementschefen anför bl. a. följande.

»Med hänsyn till rådande konkurrensförhållanden inom textil- och konfektionsindustrin

och den tekniska utveckling som ägt rum måste ökade krav ställas

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

på utbildningen för ifrågavarande yrkesområden. I det av de sakkunniga för

utredning rörande textil- och konfektionsindustrins utbildningsbehov framlagda

betänkandet lämnas en utförlig redovisning för olika yrken inom textil- och konfektionsindustrin

samt uppgifter rörande lämplig utbildning för dessa och beräknat

personalbehov. Med utgångspunkt i detta material har de sakkunniga framlagt

förslag till utbildning vid tekniska gymnasier och fackskolor samt vid textilinstituten

i Borås och Norrköping.

De sakkunnigas förslag rörande textil utbildning vid de tekniska gymnasierna

och fackskoloma bör prövas i samband med gymnasieutredningens respektive

fackskoleutredningens förslag till differentieringar vid nämnda skolformer. Jag

är därför inte beredd att nu taga ställning till i vad mån dylik utbildning bör

anordnas vid gymnasier och fackskolor.

Utbildningen av andra tekniker på det textila området än gymnasieingenjörer

är huvudsakligen förlagd till textilinstitutet i Borås och Lennings textiltekniska

institut i Norrköping. De sakkunniga har utgått från att samtliga de kurser, som

föreslagits för utbildning av tekniker, skall anordnas vid textilinstitutet i Borås.

Vissa av kurserna anses också böra anordnas i Norrköping. Mot de sakkunnigas

förslag rörande förläggningen och utformningen av ifrågavarande utbildning har

jag inte någon erinran. Såsom utredningen framhållit, torde det emellertid få

ankomma på överstyrelsen för yrkesutbildning att företaga en granskning och

eventuell överarbetning av framlagda förslag till läroplaner.

De sakkunnigas förslag att statsbidrag till utbildningen vid textilinstituten

skall utgå enligt för central yrkesskola gällande grunder biträder jag. Från intressenter

för nämnda institut har uttalats vissa farhågor för att instituten vid

en ombildning till centrala yrkesskolor skulle förlora sin fria ställning samt framförts

synpunkter rörande lönesättningen vid instituten. Enligt min mening bör

en övergång till de föreslagna statsbidragsgrundema inte utgöra hinder för att

instituten bibehåller sina nuvarande namn. Frågan om en närmare reglering av

anställnings- och avlöningsförhållanden för skolledare och lärare vid instituten

bör det ankomma på Kungl. Maj:t att pröva.

Med anledning av att barnanstaltsutredningen nu framlagt förslag rörande

utbildning av vårdpersonal vid barnanstalter, vill jag framhålla, att jag finner

det mycket angeläget, att åtgärder vidtages för att snarast möjligt få till stånd

en bättre utbildning för sådan personal. Det synes, som utredningen föreslagit,

lämpligt att en utbildning i nya och effektivare former anordnas vid yrkesskolorna.

Någon närmare ställning till den föreslagna utbildningens innehåll och

organisation anser jag mig emellertid inte böra taga i detta sammanhang, bland

annat av det skälet, att utbildningen av utredningen avsetts få ett nära samband

med utbildningen av personal för barnstugeverksamheten. Jag ämnar därför

återkomma till utredningens förslag i samband med min behandling av frågan

om utbildning av förskollärare.

Den av familjeberedningen föreslagna omläggningen av utbildningen för

hemhjälpspersonal, som jag finner välmotiverad, bör genomföras fr. o. m. nästa

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

55

budgetår. Fastställandet av läroplaner för ifrågavarande utbildning ankommer

på överstyrelsen för yrkesutbildning. Därest den nya utbildningen inte skulle

komma till stånd i tillräcklig omfattning under budgetåret 1964/65 bör de s. k.

prov- och kompletteringskurserna övergångsvis kunna anordnas genom yrkesskolornas

försorg. Kostnaderna för dessa kurser bör därvid kunna bestridas ur

förevarande anslag eller anslaget till lokala yrkesskolor.

Då jag finner det angeläget, att den av socialvårdsförbundet bedrivna utbildningen

av ålderdomshemsföreståndare inte nedlägges innan utbildningen kan

övertagas av kommunal eller landstingskommunal yrkesskola, förordar jag, att

för budgetåret 1964/65 Kungl. Maj:t skall äga bemyndigande att medge bidrag

till socialvårdsförbundet med belopp motsvarande hela kostnaden för ifrågavarande

utbildning.

Kungl. Maj:t har beträffande vissa enskilda yrkesskolor vid olika tillfällen erhållit

riksdagens bemyndigande att meddela beslut om statsbidrag enligt för

central yrkesskola stadgade grunder. Med anledning av den i enlighet med förslag

i propositionen 1963:170 genomförda statliga löneregleringen för skolledare

och lärare vid statsunderstödda kommunala och landstingskommunala yrkesskolor

har ändringar vidtagits i bestämmelserna rörande statsbidrag till centrala

yrkesskolor. Till central kommunal yrkesskola utgår fr. o. m. innevarande budgetår

statsbidrag med 100 % av de faktiska lönekostnaderna beräknade efter

viss schablon.

På grund av de nya statsbidragsbestämmelserna, som är grundade på det förhållandet

att statlig lönereglering föreligger, är det inte längre möjligt att för

beräkning av statsbidrag till enskild yrkesskola, där statlig lönereglering ej gäller,

utan vidare tillämpa för central yrkesskola gällande grunder. Jag föreslår

därför, att till ifrågavarande enskilda yrkesskolor i stället skall utgå statsbidrag

med belopp, som Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmer, varvid statligt

stöd skall kunna ges av högst samma omfattning som till central kommunal

yrkesskola.

Till Grafiska institutet utgår för närvarande statsbidrag enligt för enskild

lokal yrkesskola, grupp A, gällande bestämmelser. Med hänsyn till att utbildningen

vid institutet, som delvis är av postgymnasial karaktär, saknar motsvarighet

inom landet, anser jag det motiverat, att institutet erhåller ökat statligt

stöd, samt förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att

meddela beslut om statsbidrag till institutet.

Vid remissbehandlingen av 1953 års lärarinneutbildningskommittés betänkande

»Lärarutbildningen på det husliga området» (SOU 1957:28) framfördes viss

kritik mot att kommittén i sitt utbildningsprogram ej beaktat hemslöjdens behov

av personal med kvalificerad vävutbildning. Med anledning härav förklarade

jag i propositionen 1960: 95 mig finna det principiellt riktigt att, såsom

kommittén gjort, hålla isär lärarutbildningen och yrkesutbildning för hemslöjdsändamål,

samt nämnde, att man inom överstyrelsen för yrkesutbildning över
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J/.

vägde olika möjligheter att tillgodose behovet av mera kvalificerad utbildning

för hemslöjdsändamål. Den av Föreningen Handarbetets vänner planerade utbildningen

skulle enligt min mening vara mycket lämplig för ifrågavarande personal

och jag finner det angeläget att utbildningen kommer till stånd. Jag vill

därför tillstyrka, att till Föreningen Handarbetets vänner får utgå bidrag till

kostnaderna för denna utbildning med av Kungl. Maj:t fastställt belopp.

I propositionen 1963:144 förklarade jag, att till det nya skolämbetsverkets

uPPg''fter skulle höra att med stöd av lokala och regionala skolmyndigheter planera

yrkesutbildning för all ungdom. Med ungdom avsåg jag personer under 21

år. Yrkesutbildning för ungdom under 21 år, vilken tidigare bedrivits med anlitande

av omskolningsmedel, bör därför — med undantag för utbildning vid de

s. k. riksyrkesskolorna — inordnas i den reguljära yrkesutbildningen.»

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och har inte något att erinra mot vad departementschefen anfört och förordat.

I motionen II: 570 har föreslagits att Grafiska institutet fr. o. m. budgetåret

1964/65 skall erhålla ett statsbidrag av 328 000 kr. per år. Utskottet vill med anledning

härav framhålla, att utskottet i likhet med motionärerna finner det angeläget,

att statsbidraget till Grafiska institutet höjes, så att det blir möjligt att

vidtaga planerade utvidgningar av undervisningen vid institutet samt att sänka

elevavgifterna. Departementschefen har förordat, att Kungl. Maj:t inhämtar

riksdagens bemyndigande att meddela beslut om statsbidrag till institutet. Utskottet

delar departementschefens uppfattning, att det bör få ankomma på

Kungl. Maj:t att pröva hur stort statsbidrag som skall utgå. Utskottet vill också

framhalla, att det av departementschefen föreslagna bemyndigandet skulle göra

det möjligt för Kungl. Maj:t att i framtiden snabbare anpassa statsbidraget efter

behovet, än om riksdagen årligen skulle besluta om statsbidragets storlek. Utskottet

anser sig således icke böra tillstyrka det i motionen II: 570 framförda

förslaget att bidrag till institutet skall utgå med ett av riksdagen fastställt belopp

av 328 000 kr.

Utskottet instämmer i departementschefens uttalande, att yrkesutbildning

för ungdom under 21 år, vilken tidigare bedrivits med anlitande av omskolningsmedel,

bör — med undantag för utbildning vid de s. k. riksyrkesskolorna — inordnas

i den reguljära yrkesutbildningen. Det är enligt utskottets mening angeläget,

att den reguljära yrkesutbildningsorganisationen erhåller sådan omfattning

att omskolning icke erfordras i dessa åldersgrupper.

I samband med behandlingen av förevarande anslag vill utskottet även framhålla,

att det enligt utskottets mening från olika synpunkter kan ifrågasättas,

om det finns anledning att fortsättningsvis bibehålla den nuvarande skillnaden i

statsbidragshänseende mellan centrala och lokala yrkesskolor. Spörsmålet härom

torde lämpligen böra prövas av i första hand yrkesskoleberedningen.

Utskottet hemställer alltså,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196l

57

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de av departementschefen

angivna fallen meddela särskilda beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 000 kr.;

II. att motionen II: 570 icke må bifallas av riksdagen.

53:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt

150, s. 318—320) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 121 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m.fl. (1:493) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (II: 604), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medge

att statsbidraget till inbyggda skolor och företagsskolor i överensstämmelse med

överstyrelsens för yrkesutbildning förslag uppräknas med 4 400 000 kr. utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 125 400 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Stefanson m. fl. (I: 498) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren

m.fl. (II: 602), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

anvisa ett förslagsanslag av 112 400 000 kr. till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 604 och 1:498.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 26 000 000 kr., vilket

belopp motsvarar de automatiska kostnadsökningarna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade föreslagit en höjning av statsbidraget

till inbyggda skolor och företagsskolor. Detta förslag har icke tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 493 och II: 604 samt I: 498 och II: 602 har föreslagits en uppräkning

av statsbidraget till inbyggda skolor och företagsskolor med 25 %. Utskottet

vill med anledning härav erinra om att utskottet vid föregående års riksdag

hade att taga ställning till motioner med samma förslag. Utskottet avstyrkte

då (utlåtande nr 8, punkt 52) bifall till förslaget med hänsyn till att frågan om

statsbidragsgivningen till inbyggda skolor och företagsskolor borde prövas av

den avsedda yrkesskoleutredningen. Denna utredning (yrkesskoleberedningen)

har nu tillsatts. Utskottet har icke i anledning av motionerna 1:493 och 11:604

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J/.

samt 1:498 och 11:602 ansett sig böra frångå den uppfattning, varåt utskottet

i fjol gav uttryck.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 493 och II: 604 samt 1:498 och

II: 602, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till

driften av lokala yrkesskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 121 000 000 kr.

54:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 151, s. 320), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bergsskolan i Filipstad för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kr.

55 :o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 320 och 321),

vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser för utbildning

av elektriska installatörer för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 95 000 kr.

56 :o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 321), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättningsoch

arbetsterapeuter för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 78 000 kr.

57:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 154, s. 322 och 323) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 024 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m. fl. (1:493) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

to. fl. (II: 604), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medge

att statsbidraget till lärlingsutbildning hos hantverksmästare uppräknas med

263 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till Främjande av

lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för budgetåret 1964/65 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 287 000 kr.;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196b

59

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Stefanson m. fl. (1:498) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren

m. fl. (II: 602), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

anvisa ett förslagsanslag av 3 387 000 kr. till Främjande av lärlingsutbildning hos

hantverksmästare m. m.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 604 och 1:498.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 324 000 kr., vilket belopp

motsvarar de automatiska kostnadsökningarna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade framlagt förslag om utökning av antalet

bidragsrum med 200 till 2 100 samt om höjning av grundbidrag och kurstillägg

med ca 25 %, vilket är en lika stor höjning som överstyrelsen föreslagit beträffande

bidragen till inbyggda skolor och företagsskolor. Departementschefen har

icke tillstyrkt dessa förslag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna 1:493 och II: 604 samt 1:498 och II: 602 har föreslagits höjningar

av grundbidrag och kurstillägg i enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning

förslag. Dessutom har i motionerna 1:498 och II: 602 föreslagits en ökning av

antalet bidragsrum till 2 100. Utskottet, som under punkten 53 i det föregående

icke ansett sig böra tillstyrka en uppräkning av bidragen till inbyggda skolor

och företagsskolor är icke heller berett att biträda de i nämnda motioner i anslutning

till förevarande punkt framförda yrkandena.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna 1:493 och II: 604 samt 1:498 och

II: 602, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Främjande

av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 024 000 kr.

58:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Kungl.

Maj :t har (punkt 155, s. 323 och 324) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 25 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson m. fl. (1:161)

och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m.fl. (11:204), i vilka

hemställts att riksdagen måtte besluta att för bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 55 000 kr.

Beträffande motiveringen för det i motionerna gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen 1:161.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade föreslagit en höjning av anslaget med

40 000 kr. till 65 000 kr. Departementschefen har icke biträtt detta förslag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av motionerna 1:161 och 11:204 får utskottet erinra om att

utskottet vid 1962 års riksdag hade att taga ställning till ett motionsvis framfört

yrkande om anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.

Utskottet framhöll då (utlåtande 1962: 8, punkt 70), att det endast var fråga om

ett bidrag från statens sida till bestridandet av kostnaderna för granskningen

av utförda gesällprov, samt fann icke skäl tillstyrka det framförda yrkandet. I

utlåtande över en motion i samma syfte vid 1963 års riksdag förklarade utskottet

(utlåtande 1963:8, punkt 59), att det icke funnit sig böra frångå den uppfattning,

varåt utskottet föregående år givit uttryck.

Utskottet anser sig icke heller i år böra tillstyrka en höjning av detta anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:161 och II: 204, till Bidrag till kostnader

för granskning av utförda gesällprov för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 25 000 kr.

59 :o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 156, s. 324), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Folkhögskolor

60:o) Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 157,

s. 325—329) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 27 574 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Arne Geijer m. fl. (1:268) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson

i Ljungskile m. fl. (II: 339), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 1, åttonde huvudtiteln, måtte i enlighet med vad

i motionen anförts besluta 1. en höjning av driftbidraget för folkhögskolor till

365 kr. per vecka, varunder undervisning pågår vid skolan, samt 18:90 kr. per

elev och vecka, varunder eleven deltar i undervisningen, till ett beräknat sam
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1961+

61

manlagt belopp av 3 577 000 kr., 2. en höjning från 90 till 100 % av avlöningsbidraget,

till ett beräknat belopp av 2 333 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Olsson och herr Axel Kristiansson (I: 497) och den andra inom andra kammaren

av herrar Skoglösa och Mattsson (II: 607), i vilka hemställts att riksdagen måtte

vid sin behandling av Bidrag till driften av folkhögskolor under åttonde huvudtiteln

a) besluta att bidrag till lärarlönema vid folkhögskolor må utgå med

100 % av kostnaden samt det allmänna driftbidraget må utgå med 365 kr. per

vecka, varunder undervisning pågår vid skolan, samt med 18 kr. 90 öre per elev

och vecka, varunder eleven deltar i undervisningen, b) till Bidrag till driften av

folkhögskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 32 683 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Alemyr väckt motion (II: 125), i

vilken hemställts att riksdagen beslutar att allmänt driftbidrag till folkhögskolor

skall utgå per vecka varunder undervisning pågår vid skolan.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 268, II: 607 och II: 125.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 124 000 kr., varav

285 000 kr. beräknats för statsbidrag för ytterligare två folkhögskolor, 75 000 kr.

för höjning av bidraget till ATP-avgifter vid de icke-kommunala folkhögskolorna

från 90 till 100 % samt 764 000 kr. för automatiska utgiftsförändringar. Även

rektorer och lärare vid de icke-kommunala folkhögskolorna föreslås skola omfattas

av helstatlig pensionering.

Skolöverstyrelsen hade framlagt följande förslag.

1. Höjning av löne- och avgiftsbidragen till 100 % av kostnaderna samt höjning

av driftbidraget till 365 kr. per vecka, varunder undervisning pågår vid

skolan, samt 18: 90 kr. per elev och vecka, varunder eleven deltar i undervisningen.

2. Bidrag till tre nya folkhögskolor.

3. Omräkning av avlöningsbidraget med hänsyn till anslagsbelastningen.

4. Ändrade grunder för beräkning av avgiftsbidraget.

5. Införande av driftbidrag till folkhögskola för kurser, som på skolan anordnas

av statsbidragsberättigade folkbildnings- och ungdomsorganisationer.

Utskottet. I motionerna I: 268 och II: 339, I: 497 och II: 607 samt II: 125 har

framförts förslag om förbättringar av statsbidraget till folkhögskolor. Utskottet

vill med anledning härav erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet i ett

interpellationssvar vid föregående års höstriksdag uttalade sig angående folkhögskolans

möjligheter till förbättrat statsbidrag. Departementschefen nämnde därvid,

att spörsmålet om folkhögskolans framtida ställning och uppgifter utförligt

belysts av fackskoleutredningcn i dess betänkande om fackskolan (SOU 1963: 50,

s. 177—195) och att utredningen, med hänvisning till att förändringarna i folk
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196h

högskolans ställning och uppgifter i det framtida skolväsendet liksom de ökade

kraven på effektivitet i dess verksamhet kommer att öka kraven på folkhögskolans

materiella och personella resurser, framhållit, att en väsentlig förstärkning

av driftbidrag och byggnadsbidrag syntes vara en förutsättning för att folkhögskolan

skall kunna fullgöra sina uppgifter. Vidare förklarade departementschefen,

att avsikten var att proposition rörande fackskolorganisationen om möjligt skulle

föreläggas 1964 års riksdag vid dess höstsession och att därvid även spörsmålet

om folkhögskolans framtida ställning och uppgifter samt med hänsyn därtill

eventuellt betingade åtgärder från statsmakternas sida beträffande folkhögskolans

arbetsvillkor torde komma att på nytt prövas.

Då frågan om statsbidrag till folkhögskolorna alltså relativt snart synes komma

under riksdagens prövning är utskottet inte berett att med föregripande av

densamma nu tillstyrka någon ändring av statsbidragsbestämmelsema. Enligt

vad utskottet erfarit synes emellertid i all synnerhet de s. k. rörelseskolorna redovisa

i åtskilliga fall mycket betydande driftunderskott, som icke kunnat

täckas av vederbörande huvudmän. I andra fall har huvudmännen tillskjutit

mycket betydande extra anslag för att minska rörelseskolornas driftunderskott.

Flera skolor, som ej redovisar underskott, synes ha uppnått detta resultat genom

att skjuta på nödvändiga fastighetsreparationer eller genom att sänka sin materiella

standard.

Utskottet, som finner det angeläget att ifrågavarande skolor genom ökat statligt

stöd beredes möjlighet att tillfredsställande fullgöra sina viktiga uppgifter,

vill i den uppkomna situationen för sin del förorda, att ett belopp, avsett att

så långt möjligt täcka uppkomna driftunderskott m. m. vid rörelseskolorna,

ställes till skolöverstyrelsens förfogande för fördelning mellan skolorna. Beloppets

storlek torde böra bestämmas till 700 000 kr. Utskottet utgår från att bidragen

fördelas proportionellt till skolornas faktiska, redovisade behov.

Utskottet förväntar slutligen att förslag om en mera allmän, permanent förstärkning

av statsbidraget till folkhögskolorna så snart som möjligt förelägges

riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, som i övrigt

biträder Kungl. Maj:ts förslag,

I. att motionen II: 125 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 268 och II: 339 samt I: 497 och II: 607,

till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 28 274 000 kr.

61 :o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 329), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid

folkhögskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 49 000 kr.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196^

Investeringsbidrag

63

62 :o) Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Kungl.

Maj:t har (punkt 159, s. 330—334) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 129 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Wämberg m.fl. (1:10) och den andra inom andra kammaren av herr Gomér

m.jl. (11:44), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till

byggnadsarbeten för specialskolor för undervisning av barn, som till följd av

handikapp ej kan gå i vanliga skolor, samt till byggnadsarbeten, som avser skolhem

i anslutning till sådana specialskolor, må utgå i samma omfattning och

enligt samma grunder som till obligatoriska skolor inom det allmänna skolväsendet

i enlighet med vad som anförts i motionerna;

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindkvist väckt motion (II: 595), i

vilken hemställts att 1962 års ungdomsutredning får i uppdrag att snabbt belysa

möjligheterna till en samplanering av skollokaler och gemensamhetslokaler för

fritidsfostran.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 44 och II: 595.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 000 000 kr.

Departementschefen har för budgetåret 1964/65 förordat en oförändrad investeringsram

av 350 000 000 kr., vilket belopp föreslås fördelat med 270 000 000

kr. på permanenta och 80 000 000 kr. på provisoriska anläggningar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna 1:10 och II: 44 har föreslagits att statsbidrag till byggnadsarbeten

för specialskolor för undervisning av barn, som till följd av handikapp ej

kan gå i vanliga skolor, samt för skolhem i anslutning till dylika skolor skall

prövas i samma ordning som bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet. Utskottet vill med anledning av nämnda motioner erinra om att

chefen för inrikesdepartementet i propositionen 1961:170 med förslag till riktlinjer

för organisationen av vården och undervisningen av barn och ungdom med

cerebral pares m. m. (s. 53) förklarade, att, om riksdagen inte hade något att

erinra däremot, det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig

överensstämmelse med gällande regler om statsbidrag på skolväsendets område

utfärda bestämmelser om bidrag av statsmedel till kostnaderna för ifrågavarande

undervisning. Riksdagen hade (SU 1961:161, Rskr 367) inte någon erinran mot

detta förslag. Syftet i motionerna 1:10 och II: 44 synes därmed redan tillgodosett,

och utskottet anser sig därför icke böra tillstyrka bifall till nämnda motio
-

ner.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

Med anledning av det i motionen II: 595 framförda yrkandet att 1962 års

ungdomsutredning skulle få i uppdrag att snabbt belysa möjligheterna till en

samplanering av skollokaler och gemensamhetslokaler för fritidsfostran får utskottet

hänvisa till att skolöverstyrelsen i sin skrift Skolbyggnader (skolöverstyrelsens

skriftserie nr 20) bekantgjort anvisningar för planering av byggnadsföretag

inom det allmänna skolväsendet. I dessa anvisningar framhålles, att folkbildningsorganisationer

och andra ideella organisationer i betydande omfattning

utnyttjar skollokaler för sin verksamhet. För större sammankomster och vissa

former av gruppaktivitet, manuell sysselsättning, teater, musik, idrott o. s. v.

lämpar sig emellertid inte alltid skolans lokaler, om de inte särskilt utformats

för sådana ändamål. Skolöverstyrelsen förklarar det vara ett angeläget samhällsintresse

att alla möjligheter att samordna lokalförsörjningen för skoländamål

och för samlingslokalsändamål tillvaratages, så att samma lokaler, där så

kan ske, utnyttjas för båda ändamålen. Vid bestämmandet av en skolas placering

inom skolorten bör enligt skolöverstyrelsens anvisningar vederbörlig hänsyn

tagas även till skolans uppgift att vara ett naturligt centrum för ortens bildningsverksamhet.

I anvisningarna föreskrives även, att i den utredning, som

erfordras för bedömandet av en byggnadsfråga, alltid bör ingå uppgift om att

inom kommunen har övervägts huruvida behov av lokaler för det allmänna (allmänna

samlingslokaler) föreligger och bör tillgodoses i samband med planerat

skolbyggnadsföretag. Med hänsyn till att behovet av samplanering av skollokaler

och gemensamhetslokaler för fritidsfostran sålunda redan synes beaktat är

utskottet icke berett att tillstyrka det i motionen II: 595 framförda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten inom

det allmänna skolväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 129 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:10 och 11:44 icke må bifallas av riksdagen;
III.

att motionen II: 595 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

63 :o) Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 334 och 335), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 999 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till elevhemsbyggnader inom

det allmänna skolväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 2 000 000 kr.

64 :o) Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 336), vilket innebär en

anslagsminskning med 300 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten

för folkskoleväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 2 700 000 kr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196Jy

65

65:o) Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 336 och 337), vilket innebär

en anslagsminskning med 150 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bostäder för lärare inom det

obligatoriska skolväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 450 000 kr.

66:o) Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. Kungl. Maj:t

har (punkt 163, s. 337—340) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att medgiva, att statsbidrag må utgå för byggnadsarbeten m. m. vid

Vårsta hemsysterskola i Härnösand, dels till Bidrag till byggnadsarbeten m. m.

vid yrkesskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

Departementschefen har beräknat en oförändrad investeringsram av 60 000 000

kr. för permanenta och 20 000 000 kr. för provisoriska yrkesskolbyggnader. Medelsbehovet

för en bidragsgivning av denna omfattning samt för återstående

utbetalningar av tidigare beslutade bidrag har av departementschefen beräknats

till ett oförändrat belopp av 32 000 000 kr. För bidrag till anskaffande av stadigvarande

undervisningsmateriel har beräknats ett oförändrat medelsbehov av

15 000 000 kr. Vidare har departementschefen förordat, att Kungl. Maj:t inhämtar

riksdagens bemyndigande att meddela beslut om bidrag till byggnadsarbeten

vid en enskild yrkesskola, nämligen Vårsta hemsysterskola i Härnösand.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att statsbidrag må

utgå för byggnadsarbeten m.m. vid Vårsta hemsysterskola i

Härnösand;

b) till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kr.

67:o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt 164, s. 340 och 341) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Andersson i Storfors m.fl. väckt motion (II: 565), vari hemställts

att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 besluta att anslaget Bidrag

till byggnadsarbeten vid folkhögskolor höjes till 6 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas

till motionen.

5 — II il bång till riksdagens protokoll 196i. G samt Nr 93

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

Skolöverstyrelsen har föreslagit en uppräkning av anslaget med 4 500 000 kr.

Detta förslag tillstyrkes icke av departementschefen, som framhåller, att, utöver

de på riksstaten anvisade medlen för byggnadsarbeten vid folkhögskolor, medel

för ändamålet innevarande och närmast föregående budgetår anvisats på tillläggsstat

I i sysselsättningsutjämnande syfte samt att bidragsgivningen under de

båda budgetåren härigenom kunnat mer än fördubblas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av motionen II: 565 får utskottet hänvisa till vad utskottet

under punkten 60 anfört angående den i samband med kommande proposition

om fackskoleorganisationen aviserade förnyade prövningen av folkhögskolans

arbetsvillkor. I avvaktan på en sådan prövning är utskottet nu icke berett att

förorda någon höjning av detta anslag. Utskottet avstyrker därför bifall till det

i motionen II: 565 framförda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionen II: 565, till Bidrag till byggnadsarbeten

vid folkhögskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kr.

68 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

i fråga om Kungl. Maj:ts under punkten 97 framställda förslag om skolväsendets

centrala och regionala ledning, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 5 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard

Svensson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Källqvist,

Widén, Wååg och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i

Göingegården, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i

Hedenäset, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby och Berg;

dock att herr Eric Gustaf Peterson deltagit i stället för herr Widén vid behandlingen

av punkten 32.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

Reservationer

67

1) vid punkten 3 (Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation) av herr

Källqvist.

2) vid punkten 6 (Pedagogiskt utvecklingsarbete) av fröken Andersson,

herrar Axel Johannes Andersson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng,

Ståhl, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården och Svensson i Ljungskile,

vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Den fortskridande skolreformen och den progressiva skolutvecklingen måste

nödvändiggöra omfattande anslagshöjningar. Som framhållits i motionerna 1.493

och 11:604 samt 11:610 är en ökad forskning erforderlig. Utskottet vill särskilt

framhålla vikten av forskning om individualiseringsmetodema och yrkespedagogiken.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört om nödvändigheten av

att göra en avvägning av medelstilldelningen i förhållande till andra angelägna

ändamål inom skolområdet inskränker utskottet sig till att i anledning av förutnämnda

motioner och motionerna I: 471 och II: 606 föreslå att anslaget till Pedagogiskt

utvecklingsarbete i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med

320 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom

motionerna 1:471 och 11:606, 1:493 och 11:604 samt

11:610, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, till

Pedagogiskt utvecklingsarbete för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 2 430 000 kr.»

3) vid punkten 9 (Grundskolor m.m.: Bidrag till driften av grundskolor

m. m.)

a) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén,

herrar Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och

Gustafsson i Kårby, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »samt II: 592», bort ha följande lydelse:

»Såsom i motionerna framhållits kommer en ytterligare sänkning av delningstalet

för elevantalet per klass i grundskolan att medföra kostnader och behov

av fler lärare med kompetens för sina uppgifter. Detta får dock enligt utskottets

mening icke hindra, att den betydelsefulla reform som de minskade klasserna

utgör ställs åt sidan.

Förverkligandet av de ytterligare minskade klasserna måste föregås av en

noggrann planering. För att möjliggöra en sadan planering fordras emellertid att

Kungl. Maj:t och skolmyndigheterna har ett mål att inrikta sig på. Målet bör

enligt utskottet sättas så, att antalet elever i klasserna under läsåret 1972/73.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196h

normalt skall vara högst 25, och utskottet tillstyrker bifall till motionsyrkandena

härom.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att nu gällande grunder för

delning av klass i slöjdgrupper på grundskolans mellanstadium icke är tillfredsställande

och förordar bifall till yrkandet i motionerna 1:66 och 11:86, 1:477

och II: 585 samt 1:484 och H: 593 att delningen av slöjdgrupper på detta stadium

skall ske, när antalet elever överstiger 17. Samma bestämmelse bör gälla

även för lågstadiet, och utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet härom i

motionerna I: 66 och II: 86 samt 1:484 och II: 593.»

dels ock att utskottets hemställan under I. och VII. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 66 och

II: 86, 1:484 och II: 593 samt 1:477 och II: 585, sistnämnda

båda motioner såvitt nu är i fråga, besluta att på grundskolans

låg- och mellanstadier medge delning av slöjdgrupp om antalet

elever överstiger 17, varvid medel för ändamålet må utgå ur

förevarande anslag;

VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:407 och

II: 489 ävensom i anledning av motionerna 1:477 och II: 585

samt II: 592, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, uttala att

målsättningen för Kungl. Maj :ts och vederbörande skolmyndigheters

planering skall vara en under perioden fr. o. m. läsåret

1966/67 t. o. m. läsåret 1972/73 genomförd successiv och ytterligare

sänkning av delningstalen för elevantalet i klasserna på

grundskolans alla stadier, så att läsåret 1972/73 ingen klp«s

normalt skall innehålla mer än 25 elever;»

b) av herrar Bengtson, Bengt Gustavsson, Källqvist, fröken Elmén, herrar

Gustafsson i Kårby och Berg, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Vidkommande

motionerna» och slutar med »Kungl. Maj:t», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 324 och II: 326 har yrkats att hänsyn borde tagas till den

kommunala musikundervisningen vid bedömandet av skolväsendets omfattning

i viss kommun. I de utredningar som föregick skolreformen underströks med

skärpa angelägenheten av estetisk fostran i undervisningen. Utrymmet på timplanerna

för sådana ämnen som mera direkt främjar denna fostran är emellertid

ytterligt begränsat. Utskottet finner av den anledningen den verksamhet som

kommunerna bedriver för att i skolans regi men vid sidan om den ordinarie

undervisningen komplettera exempelvis musikundervisningen synnerligen värdefull.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det vore rimligt om staten i

nagon form bidroge till att stimulera och stödja en sådan undervisning. Ett sådant

stöd förutsätter- emellertid enligt utskottets mening särskilda statliga bestämmelser

för denna undervisning.»

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

69

dels ock att utskottets hemställan under VI. bort ha följande lydelse:

»VI. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:324 och

II: 326, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;»

c) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Källqvist,

Widén, Ståhl, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset

och Gustajsson i Kårby, vilka ansett

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Beträffande

det» och slutar med »års statsverksproposition», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:407 och 11:489 har framhållits att det för stat och kommun

är angeläget att få en samlad överblick över grundskolans situation i fråga om

materiella och personella resurser som underlag för bedömningen av behoven i

fortsättningen. Utskottet instämmer till fullo i denna synpunkt. I likhet med

motionärerna finner utskottet det likaledes vara av vikt att en sådan översiktlig

kartläggning göres snarast. Om man icke redan på ett tidigt stadium får upp

ögonen för den problematik, som finnes, kan enligt utskottets mening problemen

växa sig allt större med därav följande större svårigheter och kostnader, då

problemen slutligen upptäckes och skall lösas. Utskottet tillstyrker därför det

i motionerna framförda yrkandet om en kartläggning genom skolöverstyrelsens

försorg och om en redovisning av denna kartläggning i statsverkspropositionen

för budgetåret 1966/67.»

dels ock att utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 407 och

11:489, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

dels att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att under läsåret

1965/66 göra kartläggning av grundskolans läge i fråga om

tillgång på personal, lokaler, läroböcker och andra hjälpmedel,

angivande i vilken utsträckning brister föreligger samt analyserande

orsakerna till eventuellt föreliggande brister, dels ock att

Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition redovisar denna

kartläggning och framlägger förslag för ett planmässigt tillgodoseende

av föreliggande behov;»

d) av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården,

vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 12 börjar med »I anledning»

och på s. 14 slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ha följande

lydelse:

»I motionerna I: 503 och II: 580 har bl. a. hemställts att lärare skall äga erhålla

rätt att ge råd beträffande det fria tillvalet av ämnen på högstadiet. Utskottet

delar motionärernas uppfattning i denna fråga. Det kan inte anses vara

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

till fyllest att lärarens uppgift begränsas till att lämna upplysningar och information

till elev och föräldrar. Läraren måste anses vara en person, som på grund av

sin tjänsteställning och utbildning skall kunna objektivt och riktigt bedöma

vilken studieväg, som är mest lämplig för eleven. Varje ansvarsmedveten lärare

bör känna det som en plikt att på bästa sätt fullgöra en sådan uppgift och därvid

givetvis rådgöra med kolleger och skolans yrkesvägledare.

Utskottet instämmer vidare i vad som i motionerna anförts om en fastare

inriktning på ämnesgrupperingen på högstadiet i syfte att dels åstadkomma

homogenare klasser, dels åvägabringa en bättre lösning av klassföreståndarproblemet.

Såsom motionärerna framhållit bör skolan skapa en miljö som befordrar

gemenskapskänsla och som ger den trygghet i tillvaron som är betydelsefull för

barnens vidare utveckling. Detta visar på nödvändigheten av en klassföreståndare,

som verkligen känner eleverna i sin klass, och av att eleverna i homogena

klasser får tillfälle att utveckla en god kontakt med varandra.

I motionerna I: 503 och II: 580 har vidare framförts yrkande om utbyggnad

av systemet med observationsklasser. I motionen II: 482 har hemställts om

upphävande av den nu gällande maximeringen av antalet specialklasser i form

av 15-procentregeln samt att skolmognadsklasserna skall omfatta hela lågstadiet.

Såsom i motionerna 1:503 och 11:580 framhållits bör enligt utskottets mening

för en förbättring av disciplinsituationen systemet med observationsklasser

utvidgas. Möjligheterna för en sådan utbyggnad bör snarast undersökas. Vad

beträffar skolmognadsklasserna bär utskottet inhämtat att försöksverksamhet

med dessa klasser för närvarande bedrives under skolöverstyrelsens ledning. Utskottet

finner att det för det fortsatta bedrivandet av denna försöksverksamhet

i fortsättningen bör vara angeläget för skolöverstyrelsen att utnyttja och vidareutveckla

de synpunkter i ämnet som framförts i motionen II: 482. Vad beträffar

15-procentregeln kan utskottet inte finna annat än att tiden nu är mogen för

ett slopande av denna. Då fråga uppkommer om inrättande av en specialklass

måste procenttalet av sådana klasser i förhållande till normalklasser anses såsom

helt ovidkommande.»

dels ock att utskottets hemställan under X. bort ha följande lydelse:

»X. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 503 och

11:580 samt 11:482,

a) besluta att lärare skall ha rätt att på begäran av elev och

dennes målsman biträda med råd vid det fria tillvalet,

b) uttala att högstadiets utformning icke må utgöra hinder

för en fastare inriktning på ämnesgrupperingen i syfte att dels

åstadkomma homogenare klasser, dels åvägabringa en bättre

lösning av klassföreståndarproblemet,

c) besluta att den maximering av antalet specialklasser i

form av 15-procentregeln som nu gäller upphäves fr. o. m. läsåret

1964/65,

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om dels förslag till

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

71

utbyggnad av systemet med observationsklasser i syfte att

därigenom underlätta disciplinproblemets snara lösning, dels

utredning och förslag till de övriga åtgärder som i enlighet med

motionens syfte ökar grundskolans möjligheter att infria de

förväntningar som ställts på denna skolform,

e) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att skolöverstyrelsen

gives direktiv att inrikta sin försöksverksamhet med skolmognadsklasser

på att utröna huruvida dessa i fortsättningen bör

omfatta hela lågstadiet.»

4) vid punkten 10 (Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn

i elevhem eller enskilda hem) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Bengtson, Källqvist, Widén, Ståhl, fröken Elmen, herrar Svensson i Ljungskile,

Larsson i Hedenäset och Gustajsson i Kårby, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »Enligt uppgift»

och på s. 16 slutar med »böra biträda», bort ha följande lydelse:

»Utskottet kan icke längre stå till svars med enbart en hänvisning till skatteutjämningskommitténs

arbete. Resultatet av detta arbete skall visserligen enligt

uppgift slutföras under första halvåret av 1964. Antingen detta förslag kommer

att innehålla förslag till lösning av hithörande problem eller inte, så finner utskottet

att, i enlighet med vad som hemställts i motionerna 1:404 och 11:484,

statsbidraget för inackordering av elever i grundskolor, folkskolor och fortsättningsskolor,

som har lång och besvärlig skolväg, bör höjas från 3 respektive 3: 25

kr. till generellt 5 kr. per elev och dag. Utskottet beräknar kostnaderna härför

till 900 000 kr., med vilket belopp det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna

anslagsbeloppet bör ytterligare höjas.

Då den av utskottet sålunda förordade höjningen av statsbidraget endast innebär

ett närmande till det faktiska kostnadsläget, anser utskottet, som härvid

ansluter sig till det i motionerna 1:502 och 11:591 framförda yrkandet, att,

därest skatteutjämningskommittén med hänsyn till givna direktiv befinnes icke

ha ansett möjligt att taga upp hithörande problem till behandling, en översyn av

gällande statsbidragsbestämmelser för inackordering av skolelever bör göras i

syfte att återställa proportionerna mellan statligt och kommunalt åtagande.

Förslag som betingas av eu sådan utredning bör om möjligt föreläggas 1965 års

riksdag.»

dels och att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 404 och

11:484, såvitt nu är i fråga, besluta att bidrag till kostnaderna

för inackordering av elever i grundskolor, folkskolor och fortsättningsskolor

som har lång och besvärlig skolväg skall utgå

med 5 kr. per elev och dag;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 404 och II: 484, såvitt nu är i

fråga, till Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skol
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

barn i elevhem eller enskilda hem för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.;

III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 502 och

11:591, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om översyn av

gällande statsbidragsbestämmelser för inackordering av skolelever

i syfte att återställa proportionerna mellan statligt och

kommunalt åtagande samt att Kungl. Maj:t förelägger 1965

års riksdag de förslag som betingas av denna översyn.»

5) vid punkten 11 (Grundskolor in. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar)

av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Källqvist, Larsson i Hedenäset och Gustafsson

i Kårby, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:403

och II: 488 och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Med anledning»

och slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»De av utskottet under närmast föregående punkt anförda synpunkterna beträffande

statsbidraget till inackordering äger även och i lika hög grad giltighet

beträffande statsbidraget till skolskjutsar (självskjutsar). Utskottet tillstyrker

därför bifall till yrkandet i motionerna I: 403 och II: 488, att bidraget till självskjutsarna

skall utgå med 1 kr. per elev och skoldag, om skolvägen är längre än

7 km, samt med 75 öre per elev och dag i övriga fall.

I avvaktan pa vad som ma bliva resultatet av 1958 års skatteutjämningskommittés

väntade förslag synes den i motionen II: 432 föreslagna utredningen

icke nu påkallad.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår statsbidrag för självskjutsar till elev i

lägst årskurs sju. Utskottet anser i likhet med vad som påyrkats i motionerna

1:403 och 11:488 att statsbidragsreglerna bör vidgas så att de får avseende på

elever i hela grundskolan. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställer om en sådan ändring i statsbidragskungörelsen som tillgodoser

detta syfte.

Då det icke synes utskottet möjligt att beräkna de kostnadsökningar som

föranledes av vad utskottet nu förordat förutsätter utskottet, som anser sig böra

biträda att anslaget för nästa budgetår formellt uppföres med samma belopp

som föreslagits av Kungl. Maj:t — 70 000 000 kr. — att uppkommande merkostnader

får täckas genom överskridande av ifrågavarande förslagsanslag.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 403 och

11:488, besluta att bidrag till s. k. självskjuts må utgå med

1 kr. per elev och skoldag om den egna färdvägen är längre än

7 km och eljest med högst 75 öre per elev och skoldag, samt i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring i kungörelsen

om statsbidrag för skolskjutsar och inackordering, att

statsbidrag för självskjutsar kan utgå för elever i hela grundskolan;»
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

73

6) vid punkten 12 (Grundskolor m. m.: Bidrag till pedagogisk utrustning

ra. m.) av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng, fröken Elmén och

herr Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till

motionerna I: 485 och II: 613 och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Förevarande anslag föreslås för budgetåret 1964/65 uppfört med 17 600 000

kr. Såväl genom anslagsrubriceringen som genom riksdagsbeslutet 1962 har

anslaget reserverats för kommuner, som erhållit tillstånd att övergå till grundskola.

En sådan begränsning medför att de goda pedagogiska hjälpmedel som

numera finnes att tillgå icke i full utsträckning står till förfogande för de kommuner

som ställts utanför grundskolan. Eftersom kommunerna själva icke kan

bestämma om övergång från folkskola till grundskola, måste denna begränsning

te sig orättvis för kommunerna. Eleverna och lärarna undanhålles också härigenom

möjligheter till förbättringar i undervisningen. Utskottet finner det vara

väsentligt, att alla skolor i landet får en god pedagogisk upprustning, oavsett när

kommunerna får tillstånd att övergå till grundskola, och tillstyrker därför bifall

till yrkandet i motionerna 1:485 och 11:613. Kostnaderna beräknar utskottet

till 5 miljoner kr. utöver vad departementschefen föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:485 och 11:613, till Grundskolor

to. to.: Bidrag till pedagogisk utrustning to. to. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 22 600 000 kr.»

7) vid punkten 14 (Grundskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m.) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Källqvist,

Per Petersson, Ståhl, Larsson i Hedenäset och Gustafsson i Kårby, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:333 och 11:324 och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner en höjning av förevarande anslag ytterst angelägen och tillstyrker

därför bifall till den i motionerna I: 333 och II: 324 i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag förordade anslagshöjningen med 50 000 kr.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:333 och 11:324, till Grundskolor

to. to.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste

gränsorter to. to. för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av

350 000 kr.»

8) vid punktken 27 (Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar) av fröken

Andersson, herrar Per Petersson och Staxäng, vilka ansett att det stycke i utskottets

yttrande på s. 34, som börjar med »Utskottet vill» och slutar med

»nämnt syfte», bort ersättas med text av följande lydelse:

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

»Utskottet anser det angeläget att nu pågående försöksverksamhet utvidgas.

Därvid synes främst böra undersökas huruvida möjligheter finnes att tilldela

tidningsstudiet fast plats eller visst antal lektioner per läsår inom det utrymme

som disponeras i samhällslära eller svenska i det nya gymnasiet. Utskottet förväntar

att skolöverstyrelsen tar de erforderliga initiativen i nu nämnt syfte.»

9) vid punkten 28 (Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader) av

fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 38, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »och II: 190», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Synnerligen starka skäl har enligt utskottets mening anförts för en förstärkning

av de allmänna gymnasiernas medel för bibliotek och materiel. Utskottet

får erinra om att skolöverstyrelsen motiverat behovet av en anslagsuppräkning

med gymnasiets tillväxt, reallinjens ökande andel av gymnasiet samt materielens

starka förslitning. I motionerna 1:156 och II: 190 har härtill bl. a. fogats den

försämring av gymnasiernas finansieringsmöjligheter som sammanhänger med

att de hyresintäkter som tidigare förstärkte läroverkens biblioteks- och materielkassa

försvunnit och de allt starkare prishöjningarna på böcker och materiel, för

vilka tillräcklig täckning icke erhållits.

Alldeles oavsett att frågan om de allmänna gymnasiernas resurser för bibliotek

och materiel kan komma att aktualiseras senare i större sammanhang i samband

med riksdagens kommande ställningstagande till ett nytt gymnasium kan

en ytterst angelägen anslagsuppräkning för ändamålet enligt utskottets bestämda

mening icke längre anstå. Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet i

motionerna 1:156 och II: 190 om en ytterligare anslagsuppräkning utöver Kungl.

Maj :ts förslag för nästa budgetår av 840 000 kr., vilket belopp skall tillföras

anslagsposten Bibliotek och materiel.»

dels och att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:156 och II: 190, till Statliga allmänna

gymnasier m. m.: Omkostnader för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 15 665 000 kr.»

10) vid punkten 32 (Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m.)

a) av herrar Ivar Johansson, Eric Gustaf Peterson, Johansson i Norrköping

och Gustafsson i Kårby, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med »Vissa skäl»

och slutar med »och II: 134», bort ha följande lydelse:

»De under 1960-talet i samarbete mellan kommunala myndigheter och länsmyndigheter

vidtagna lokaliseringspolitiska åtgärderna har medfört en ökning

i befolkningstalet för Valdemarsvik. Fortsatta åtgärder torde komma att ytterligare

öka folkmängden. För att Valdemarsvik skall kunna bevara och utveckla

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

75

sin funktion som centralort, synes det utskottet välmotiverat, att orten far den

företärkning av den högre undervisningen som ett korrespondensgymnasium

utgör. Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet i motionerna 1:110 och

II: 134.»

dels att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:110 och

II: 134, såvitt nu är i fråga, i skx-ivelse till Kungl. Maj:t hemställa

att ett korrespondensinstitut inrättas i Valdemarsvik

fr. o. m. höstterminen 1964;»

dels ock att utskottets hemställan under IV. — under förutsättning av bifall

till yrkandet beträffande I. — bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:325 och II: 310 ävensom med bifall till

motionerna 1:110 och II: 134, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 5 380 000 kr.»

b) av hen- Nilsson i Göingegården.

11) vid ''punkten 53 (Bidrag till driften av lokala yrkesskolor) av fröken

Andersson, hen-ar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson, KäUqvist,

Widcn, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén, herrar Nilsson i

Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Gustafsson i Kårby,

vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 493 och II: 604 samt I: 498 och II: 602 har föreslagits en uppräkning

av statsbidraget till inbyggda skolor och företagsskolor med 25 %.

Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslog redan i sina anslagsäskanden för

budgetåret 1963/64 en dylik höjning av bidraget till dessa skolor med hänsyn

till löneutvecklingen sedan nuvarande bidragsbelopp fastställdes år 1958. Framställningen

har på nytt upprepats i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret

1964/65. Utskottet finner det skäligt att huvudmännen för ifrågavarande

skolor genom en justering av bidragsbeloppen erhåller kompensation för de automatiska

kostnadsökningarna. Ett bifall till motionärernas förslag kan också

väntas stimulera till ökade insatser i fråga om yrkesutbildning inom näringslivet.

Enligt utskottets mening bör denna möjlighet att stimulera yrkesutbildningen

inom näringslivet tillvaratagas. En höjning av bidragsbeloppen i enlighet med

motionärernas förslag kan väntas medföra en kostnadsökning av ca 4 400 000 kr.

och förevarande anslag bör därför såsom yrkats i motionerna I: 493 och II: 604

uppräknas med nämnda belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 498 och II: 602 ävensom med bifall till motio
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

nema I: 493 och II: 604, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 125 400 000 kr.»

12) vid punkten 57 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m. in.) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén,

herrar Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och

Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»I motionerna I: 493 och II: 604 samt I: 498 och II: 602 har föreslagits höjningar

av grundbidrag och kurstillägg i enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning

förslag. Dessutom har i motionerna I: 498 och II: 602 föreslagits en

ökning av antalet bidragsrum till 2 100. Utskottet anser det angeläget, att statsbidraget

till lärlingsutbildningen med hänsyn till de allmänna kostnadsökningarna

höjes i enlighet med vad som föreslagits i nämnda motioner. Intresset för

lärlingsutbildning har under senare år blivit allt större och antalet ansökningar

om bidrag för dylik utbildning har ökat avsevärt. Utskottet finner denna utveckling

glädjande samt tillstyrker, då det nuvarande antalet bidragsrum är otillräckligt,

även förslaget om en utökning av antalet bidragsrum till 2 100. Ett

genomförande av förslagen om höjning av grundbidrag och kurstillägg samt om

utökning av antalet bidragsrum till 2 100 kan väntas medföra en kostnadsökning

av 363 000 kr. och förevarande anslag bör därför såsom yrkats i motionerna

I: 498 och II: 602 uppföras med ett belopp av 3 387 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna 1:493 och 11:604 ävensom med bifall till motionerna

I: 498 och II: 602, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m. in. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

3 387 000 kr.»

13) vid punkten 58 (Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov)

av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén, herrar

Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Gustafsson

i Karby, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Vid 1962 års riksdag beslöts att ordningen för utbetalandet av förevarande

anslag skulle förenklas fr. o. m. budgetåret 1962/63 och att ett schablonmässigt

beräknat belopp skulle ställas till Sveriges hantverks- och industriorganisations

förfogande för ifrågavarande ändamål.

På grund av att anslaget varit uppfört med för lågt belopp fanns vid över
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

77

gången till den nya ordningen ett stort antal rekvisitioner, vilka inte kunnat

bestridas ur för budgetåret 1961/62 anvisade medel. I samband med att utbetalningen

av bidragen till kostnader för granskning av utförda gesällprov överfördes

till Sveriges hantverks- och industriorganisation överlämnade överstyrelsen

för yrkesutbildning obetalda rekvisitioner på tillhopa 18 700 kr. och större delen

av anslaget för budgetåret 1962/63 måste därför tagas i anspråk för att täcka

dessa tidigare ingivna bidragsrekvisitioner. Överstyrelsen har beräknat att den

eftersläpande balansen vid utgången av innevarande budgetår kommer att ha

ökat till 30 000 kr.

Utskottet finner det skäligt, att medel anvisas för avveckling av den uppkomna

balansen och tillstyrker därför bifall till yrkandet i motionerna 1:161

och II: 204, innebärande en höjning av förevarande anslag med 30 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:161 och 11:204, till Bidrag till

kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 55 000 kr.»

14) vid punkten 60 (Bidrag till driften av folkhögskolor) av'' fröken Andersson,

herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Källqvist, Per

Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Ehnén, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson

i Hedenäset och Gustafsson i Kårby, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62, som börjar med »Då frågan»

och slutar med »förelägges riksdagen», bort ha följande lydelse:

»Utskottet fann redan vid behandlingen av folkhögskoleanslagen för nu löpande

budgetår ’en ökning av det statliga stödet till ifrågavarande skolor

angelägen’. Sedan synes läget såsom framgår av skolöverstyrelsens petita, av

de väckta motionerna och även av vad utskottet eljest erfarit ha ytterligare förvärrats.

Många av de s. k. rörelseskolorna redovisade betydande driftunderskott,

som icke kunnat täckas av vederbörande huvudmän. I andra fall har

huvudmännen tillskjutit mycket betydande extra anslag för att minska skolornas

driftunderskott. Flera skolor, som ej redovisar underskott, synes ha uppnått

detta resultat genom att uppskjuta nödvändiga fastighetsreparationer, genom

att sänka sin materiella standard eller genom att ytterligare höja elevavgifterna.

Denna ogynnsamma utveckling bör inte fortgå. I likhet med motionärerna finner

utskottet det angeläget att ifrågavarande skolor genom ökat statligt stöd

beredes möjlighet att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina viktiga uppgifter.

Då frågan om statsbidrag till folkhögskolorna enligt departementschefens uttalande

relativt snart kommer under riksdagens prövning, är utskottet dock inte

berett att med föregripande av densamma nu tillstyrka en ändring av statsbidragsbcstämmclserna.

Utskottet vill därför i den uppkomna situationen för

sin del förorda att ett belopp ställes till skolöverstyrelsens förfogande för en

provisorisk förstärkning av driftbidraget. Beloppets storlek torde kunna begrän
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

sas till 3 000 000 kr. I nu föreliggande situation vore det enligt utskottets mening

av värde om rörelseskolornas läge kunde särskilt beaktas vid anslagets fördelning.

Dock vill utskottet understryka att statsmakterna i princip och på längre sikt

bör behandla alla folkhögskolor lika oavsett vem som är huvudman.

Utskottet förväntar slutligen att förslag om en mera allmän, permanent förstärkning

av statsbidraget till folkhögskolorna förelägges riksdagen i sådan tid

att de nya bestämmelserna kan tillämpas fr. o. m. budgetåret 1965/66.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungi. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 268 och II: 339 samt 1:497 och II: 607,

till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 30 574 000 kr.»

15) vid ''punkten 67 (Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor)

a) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Larsson i Hedenäset och Gustafsson

i Kårby, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Utskottet vill först framhålla att förevarande anslag varit oförändrat 2,5 milj.

kr. sedan 1958, medan byggnadskostnadsstegringen under denna tid torde få

beräknas till omkring 20 %. Genom de av departementschefen nämnda anslagen

på tilläggsstat har dock medelstillgången under budgetåren 1962/63 och 1963/64

genomsnittligt varit dubbelt så stor. Enligt skolöverstyrelsens beräkning skulle

ett anslag av 7 milj. kr. erfordras för att det nu prövade behovet skall kunna

täckas inom loppet av tre år. Så som framhållits i motionen II: 565 talar sålunda

starka skäl för en betydande uppräkning av anslaget. Likväl finner sig utskottet

inte nu kunna tillstyrka anslag av sådan omfattning som förordats av skolöverstyrelsen

och i motionen. Dock bör en medelstillgång av den omfattning

som gällt innevarande och föregående budgetår säkerställas även för budgetåret

1964/65. Utskottet får därför föreslå att anslaget uppföres med 5 milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionen II: 565, till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

5 000 000 kr.»

b) av herr Svensson i Ljungskile.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat Il till riksstaten för budgetåret 1963/6’}, i vad a1 i texten