Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt utbyggnad av universitetet i Umeå m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-05 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:94, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt utbyggnad av universitetet i Umeå m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

1

Nr 94

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt

utbyggnad av universitetet i Umeå m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 191) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa kostnader för

utbildnings- och forskningsorganisationen vid Umeå universitet för budgetåret

1964/65 beräkna ett belopp av 2 200 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 74, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars

1964, föreslagit riksdagen att

I. godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för den fortsatta

utbyggnaden av universitetet i Umeå;

II. godkänna av departementschefen förordade särskilda anordningar för försöksvis

genomförd ämneslärarutbildning i Umeå;

III. a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att — utöver vad som föreslagits i statsverkspropositionen

och propositionen 1964: 50 — i personalförteckning för universitetet

i Umeå uppföra tjänster i enlighet med vad departementschefen föreslagit;
b)

till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet

i Umeå för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 2 523 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Hultell och fröken Stenberg (I: 728) och den andra inom andra kammaren av

herr Nordstrandh (II: 894), i vilka hemställts 1) att samordnad ämnesteoretisk

och praktisk-pedagogisk lärarutbildning i enlighet med vad som föreslagits i propositionen

nr 74 påbörjas i ämnena engelska, litteraturhistoria samt kristendomskunskap

fr. o. m. budgetåret 1964/65 vid universitetet i Umeå, 2) att ansvaret

för undervisningen och examinationen i vart och ett av de ovan nämnda

ämnena tills vidare skall åvila universitetslektorer med docentkompetens;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Ljungberg m. fl. (1:729) och den andra inom andra kammaren av herr

Lassinantti m.fl. (11:893), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t uttala önskvärdheten av att umeåkommitténs direktiv

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1964 6 samt Nr 9It

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 9/. år 196b

utökas med uppgiften att för universitetet i Umeå planera en humanistisk utbildnings-

och forskningsenhet, omfattande både skolans läroämnen och för

Norrland väsentliga lärogrenar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Stenberg m. fl. (I: 730) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson

i Umeå m. fl. (11:892), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta om inrättandet

av en professur i pedagogik vid universitetet i Umeå fr. o. m. budgetåret

1964/65;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Wallmark rrv. fl. (I: 731) och den andra inom andra kammaren av herr Björkman

(II: 890), i vilka hemställts dels att riksdagen nu måtte inskränka sig till att

fatta principbeslut om att en civilekonomutbildning skall upptagas vid en ekonomisk

fakultet vid universitetet i Umeå under uttalande att påbörjandet av

nämnda utbildning bör tills vidare anstå i avvaktan på att en inventering av

lärartillgången utförts, dels ock att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa att Kungl. Maj:t måtte sedan inventeringen av lärartillgången slutförts

framlägga en sådan utbyggnadsplan för ifrågavarande utbildning att den

ekonomiska fakulteten i Umeå kommer att erhålla minst tre professurer i företagsekonomi

och en professur i rättsvetenskap;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Stenberg m. fl. (I: 743) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson

i Umeå m. fl. (II: 891), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att en

docenttjänst i nordisk och jämförande fornkunskap med särskild inriktning på

Övre Norrland inrättas vid universitetet i Umeå inom den filosofiska fakulteten

fr. o. m. budgetåret 1964/65;

dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Skellefteå väckt motion

(11:878), vari hemställts att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts

proposition nr 74 måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning

och förslag rörande en geologisk utbildnings- och forskningsorganisation vid

universitetet i Umeå med en professur inom ämnesområdet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 11:894, 11:893, 1:730, 1:731, 1:743 och 11:878.

På grundval av 1962 års umeåkommittés huvudbetänkande framläggs i propositionen

en plan för den fortsatta utbyggnaden av universitetet i Umeå. Den

matematisk-na turvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och

forskningsorganisationen föreslås successivt bli uppbyggd fram till omkring år

1970. Jämsides härmed upprättas ett universitetsbibliotek.

Universitetet i Umea föreslås erhalla en egen forskningsprofil genom att vissa

av de förordade professurerna ges en ämnesbeteckning, som utgör en avgränsning

eller speciell inriktning av ifrågavarande ämnesområden.

De matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildningsoch

forskningsenheterna dimensioneras vid full utbyggnad för ett antal av 2 400

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

3

närvarande studerande, varav 1400 i matematisk-naturvetenskapliga ämnen

och 1 000 i samhällsvetenskapliga ämnen.

I propositionen förordas att i Umeå anordnas utbildning på grundexamensnivå

till filosofisk ämbetsexamen, filosofie kandidatexamen, filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen, samhällsplanerare inom ramen för en alternativ utformning

av filosofisk-samhällsvetenskaplig examen samt civilekonomexamen. Samhällsplanerarutbildningen

avses bli anordnad försöksvis fr. o. m. läsåret 1964/65

och dimensionerad för 30 studerande per läsår. Civilekonomutbildningen, som

föreslås meddelad inom ramen för den samhällsvetenskapliga utbildningsorganisationen,

avses likaledes starta fr. o. m. nästa läsår med en årlig intagningskapacitet

av tills vidare 50 studerande.

På förslag av 1960 års lärarutbildningssakkunniga förordas, att i Umeå försöksverksamhet

inleds fr. o. m. läsåret 1964/65 med en samordnad ämnesteoretisk

och praktisk-pedagogisk lärarutbildning. Ifrågavarande verksamhet föreslås

omfatta — förutom ett antal matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

ämnen — även vissa moderna språk. Från sistnämnda ämnesgrupp

tillkommer enligt förslaget läsåret 1964/65 engelska språket och 1965/66 franska

språket och tyska språket.

Den framlagda utbyggnadsplanen för den matematisk-naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet

i Umeå upptar sammanlagt tjugo professurer och tjugotre ordinarie universitetslektorat.

Med utgångspunkt i denna plan framläggs förslag om att under

nästa budgetår inrättas tio professurer nämligen fr. o. m. den 1 juli 1964 en professur

i fysik, en i teoretisk fysik, en i nationalekonomi och en i kulturgeografi

med samhällsplanering samt fr. o. m. den 1 januari 1965 en professur i oorganisk

kemi, en i fysikalisk kemi, en i organisk kemi, en i biokemi, en i analytisk kemi

samt en i företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi. Vidare föreslås fr. o. m.

nästa budgetår inrättande av sju ordinarie universitetslektorat.

Främst av rekryteringsskäl förordas, att en plan nu fastställes för inrättande

av de professurer och ordinarie universitetslektorat, som bör tillkomma under

fortsättningen av utbyggnadsperioden. Sålunda föreslås att principbeslut fattas

om inrättande av dels tio professurer, varav tre under budgetåret 1965/66 och

sju under budgetåret 1966/67, dels sexton ordinarie universitetslektorat, varav

sex fr. o. m. budgetåret 1965/66, sju fr. o. m. budgetåret 1966/67 och tre fr. o. m.

budgetåret 1967/68.

Uppbyggnaden av universitetsbiblioteket i Umeå föreslås inledd fr. o. m. nästa

budgetår genom inrättande av bl. a. en tjänst som överbibliotekarie.

Den medicinska högskolan i Umeå skall fr. o. m. läsåret 1965/66 byggas ut till

en fullständig medicinsk läroanstalt. Med anledning härav förordas att fr. o. m.

den 1 september 1964 inrättas en professur i anatomi och en i histologi.

Till driftkostnader för den föreslagna utbyggnaden av universitetet i Umeå

äskas under budgetåret 1964/65 sammanlagt ca 2,5 milj. kr., varav för avlöningar

1,9 milj. kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

Beträffande innehållet i propositionen torde i huvudsak få hänvisas till denna.

På vissa punkter synes dock en närmare redogörelse böra lämnas.

1962 års umeåkommitté har i sitt betänkande »Högre utbildning och forskning

i Umeå II» (SOU 1963: 76) framlagt ett förslag till fortsatt utbyggnad av

den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och

forskningsorganisationen i Umeå. Den av kommittén framlagda utbyggnadsplanen

för universitetet i Umeå innebär att en i flertalet avseenden fullständig

matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation

successivt byggs upp fram till omkring år 1970, varjämte ett

universitetsbibliotek samtidigt upprättas. Kommittén har ansett, att de föreslagna

utbildnings- och forskningsenheterna bör utformas så att lika tonvikt

lägges på de båda uppgifterna att meddela utbildning och bedriva forskning.

Departementschefen ansluter sig helt till denna uppfattning.

Beträffande forskningsorganisationen har kommittén föreslagit en utformning,

vilken i viss mån avviker från vad som traditionellt tillämpas vid universiteten.

Förslaget innebär, att vissa av de förordade professurerna — med hänsyn i första

hand till aktuella behov inom forskningen men även med beaktande av speciella

norrländska forskningsuppgifter — ges en ämnesbeteckning, som utgör en avgränsning

eller speciell inriktning av ifrågavarande ämnen. Departementschefen

finner det i hög grad tillfredsställande, att kommittén sökt åstadkomma en mera

mångsidig inriktning av forskningen inom ifrågavarande ämnesområden vid

rikets universitet och högskolor, samt understryker i likhet med kommittén och

vissa remissinstanser värdet av att Umeå erhåller en egen forskningsprofil.

Departementschefen förordar, att den av kommittén framlagda utbyggnadsplanen

läggs till grund för den successiva utbyggnaden av organisationen för

naturvetenskap och samhällsvetenskap vid universitetet i Umeå. Förutom de

genom statsmakternas beslut år 1963 organiserade ämnena matematik, statistik

och pedagogik föreslår departementschefen att under perioden fram till 1970

inrättas följande ämnen, nämligen fr. o. m. läsåret 1964/65 fysik, teoretisk fysik,

nationalekonomi och geografi, fr. o. m. läsåret 1965/66 kemi, radiofysik, statskunskap

och företagsekonomi, fr. o. m. läsåret 1966/67 zoologi, matematisk

statistik, sociologi, ekonomisk historia och psykologi samt fr. o. m. läsåret

1967/68 botanik och genetik.

I enlighet med kommitténs förslag tillstyrker departementschefen — vad

grundutbildningen beträffar — att vid universitetet i Umeå skall meddelas utbildning

till filosofisk ämbetsexamen, filosofie kandidatexamen, filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen, samhällsplanerare inom ramen för en alternativ utformning

av filosofisk-samhällsvetenskaplig examen samt civilekonom examen.

I likhet med kommittén och flera remissinstanser understryker departementschefen

att utbildningen till filosofisk ämbetsexamen bör, med hänsyn till den i

Norrland särskilt svåra lärarbristen, vara en huvuduppgift för universitetet. En

betydande del av de samlade utbildningsresurserna i berörda ämnen bör därför

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964.

5

inriktas på den ämnesteoretiska lärarutbildningen. Kommittén har även påtalat

vikten av att denna utbildning redan från början ges en för sitt ändamål lämplig

utformning och med anledning härav förordat, att de centrala skolmyndigheterna

ges medinflytande vid fastställandet av undervisnings- och studieplaner.

Departementschefen delar helt kommitténs uppfattning på denna punkt.

1960 års lärarutbildningssakkunniga har i skrivelse den 23 november 1963

avgivit förslag till lärarutbildning vid universitetet i Umeå. Förslaget innebär,

att fr. o. m. läsåret 1964/65 skall i Umeå försöksvis påbörjas en samordnad teoretisk

och praktisk ämneslärarutbildning med sikte på att i första hand tillgodose

grundskolans behov av lärare. Utbildningen, som föreslås omfatta fyra

år, skall enligt de sakkunniga utformas som en bunden studiegång i vissa angivna

ämneskombinationer. Intagningen bör enligt de sakkunniga begränsas till 100

elever per läsår. De ämnesteoretiska studierna koncentreras till de tre första

studieåren, varefter följer praktisk lärarutbildning under två terminer. Förutom

i vissa av de ämnen, som umeåkommittén föreslagit, förordar lärarutbildningssakkunniga

att lärarutbildning skall anordnas även i ett antal humanistiska

ämnen enligt följande tidsplan, nämligen fr. o. m. läsåret 1964/65 i engelska,

fr. o. m. läsåret 1965/66 i franska och tyska samt fr. o. m. läsåret 1966/67 i nordiska

språk, litteraturhistoria och historia. Därjämte föreslås, att fr. o. m. sistnämnda

läsår utbildning skall anordnas även i ämnen, som svarar mot skolämnet

biologi. Det av de sakkunniga framlagda förslaget innebär en markerad

målinriktning av lärarutbildningen i dess helhet bl. a. genom att studierna i

pedagogik till en del samordnas med de ämnesteoretiska studierna i övrigt och

att dessa kombineras med vissa praktisk-pedagogiska moment. Därtill kommer

en från utbildningssynpunkt fastare samordning av den ämnesteoretiska och den

egentliga lärarutbildningen genom att även den senare skall organiseras inom

universitetet.

Departementschefen finner, att den föreslagna organisatoriska samordningen

av den ämnesteoretiska och den egentliga lärarutbildningen skulle innebära ett

rationellt utnyttjande av befintliga resurser i såväl personellt som materiellt

hänseende, samt förordar, att under läsåren 1964/65 och 1965/66 utbildning

skall anordnas — förutom i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

ämnen — i engelska språket fr. o. m. läsåret 1964/65 samt i franska

språket och tyska språket fr. o. m. läsåret 1965/66.

Den av de sakkunniga förutsatta begränsade elevintagningen till lärarutbildningen

betingas främst av bristande tillgång på skolklasser för den praktiska

lärarutbildningen. Departementschefen framhåller, att han inte finner det möjligt

att nu definitivt taga ställning till dimensioneringen av de särskilda lärarutbildningslinjema.

I vad avser ämnet engelska .språket bör dock enligt departementschefen

som riktpunkt angivas ca 30 elever per termin. Beträffande de

matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena förutsätter

departementschefen, att den ämnesteoretiska utbildningen blir gemensam för

samtliga studerande till filosofisk ämbetsexamen, samt att den utbildning i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

pedagogik och ämnesmetodik liksom den utbildning av praktisk-pedagogisk

natur, som avses meddelad jämsides med de ämnesteoretiska studierna, om

möjligt skall kunna anordnas för samtliga studerande som så önskar.

I enlighet med förslag av lärarutbildningssakkunniga förordar departementschefen,

att huvudansvaret för undervisning och examination i engelska språket,

franska språket och tyska språket skall åvila lärare i universitetslektors ställning.

Han anser dock — i motsats till de sakkunniga — att krav icke bör uppställas

på docentkompetens för innehavare av universitetslektorat.

Med anledning av ett av umeåkommittén framlagt förslag om anordnande av

samhällsplanerarutbildning förordar departementschefen, att dylik utbildning

försöksvis skall anordnas i Umeå fr. o. m. läsåret 1964/65 som ett studiealternativ

inom ramen för filosofisk-samhällsvetenskaplig utbildning. Enligt kommitténs

förslag skulle i utbildningen ingå jämte propedeutisk kurs i juridik och

kurs i företagsekonomi ämnena statistik (två betyg), nationalekonomi (två betyg)

och kulturgeografi (tre betyg). Departementschefen anser, att även ämnet

sociologi bör kunna medtagas i planerarutbildningen, samt föreslår, att betyg i

sociologi skall kunna ersätta ett av de båda betyg i statistik som kommittén

föreslagit.

Umeåkommittén har även föreslagit att ekonomutbildning fr. o. m. läsåret

1964/65 skall anordnas inom ramen för den samhällsvetenskapliga utbildningsorganisationen

vid Umeå universitet. Departementschefen biträder detta förslag.

Intagningen till denna utbildning föreslås av praktiska skäl tills vidare begränsad

till 50 studerande per år. Studierna för civilekonomexamen i Umeå föreslås

omfatta sex betygsenheter, varav obligatoriska en i statistik, en i nationalekonomi

och två i företagsekonomi. Av de resterande två betvgsenheterna bör enligt

förslaget minst en förvärvas i nagot av de nämnda obligatoriska ämnena, medan

en skall efter den studerandes eget val kunna förvärvas inom en fastställd grupp

ämnen. Härjämte avses ingå en kurs i rättsvetenskap samt en kurs i främmande

språk. Studiegången föreslås bunden till en viss ämnesföljd. De studerande

på denna utbildningslinje förutsätts följa samma kursplaner som Övriga

studerande i de samhällsvetenskapliga ämnena. Departementschefen understryker

att ekonomutbildningen i Umeå självfallet skall vara likvärdig med motsvarande

utbildning vid andra läroanstalter.

Departementschefen förordar vidare, att ett universitetsbibliotek skall inrättas

i Umeå fr. o. m. den 1 juli 1964. Umeåkommittén har föreslagit, att det s. k.

femte exemplaret av nyutkomna skrifter skall överlämnas till universitetsbiblioteket.

Departementschefen har inte något att erinra mot ett sådant överlämnande

men anser sig inte nu kunna taga ställning till om universitetsbiblioteket

bör åläggas att tillvarataga och bevara ett exemplar av hela den svenska trvckproduktionen

utan finner ytterligare utredning i denna fråga erforderlig.

I likhet med kommittén anser departementschefen det inte minst från rekryteringssynpunkt

vara angeläget att en plan för inrättande av professurer och

ordinarie universitetslektorat fastställes. Departementschefen förordar därför att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

7

beslut respektive principbeslut nu fattas om inrättande av 20 professurer och 23

ordinarie universitetslektorat. Beträffande personalorganisationen m. m. anför

departementschefen bl. a. följande.

Enligt den av mig förordade utbyggnadsplanen skall fr. o. m. läsåret 1964/65

utbildning påbörjas i ämnena fysik, teoretisk fysik, nationalekonomi och geografi.

I fråga om personalorganisationen framhåller umeåkommittén att dessa

ämnen från såväl forsknings- som utbildningssynpunkt från början bör företrädas

av lärare i professors ställning. Beträffande ämnet geografi har kommittén

föreslagit, att ämnesområdet för professuren — med hänsyn till såväl forskningens

som utbildningens behov — bör ges en från hittills gällande praxis avvikande

inriktning. Jag biträder kommitténs förslag och förordar således, att

fr. o. m. nästa budgetår vid universitetet inrättas en professur i vart och ett av

ämnena fysik, teoretisk fysik, nationalekonomi och kulturgeografi med samhällsplanering.

Fr. o. m. läsåret 1965/66 tillkommer enligt den av mig förordade utbyggnadsplanen

bl. a. ämnena kemi och företagsekonomi. Beträffande ämnet kemi har

jag i likhet med kommittén funnit starka skäl tala för att redan från början

professurer inrättas i samtliga fem ämnesgrenar, som nu företrädes av tjänster

av motsvarande slag vid övriga universitet, nämligen oorganisk kemi, fysikalisk

kemi, organisk kemi, biokemi och analytisk kemi. Med hänsyn till önskvärdheten

av att tillgodose det inom kemisk forskning viktiga område som den

molekylära strukturanalysen utgör har kommittén förordat, att professuren i

analytisk kemi ges en specialinriktning och benämnes analytisk kemi med molekylär

strukturanalys. Såsom framgår av min redogörelse för remissyttrandena

har invändningar anförts mot den av kommittén föreslagna ämnesbenämningen.

Jag har förståelse för de av remissinstanserna anförda synpunkterna. Med anledning

av vad bl. a. Ingeniörsvetenskapsakademien anfört i frågan finner jag, att

professuren bör benämnas analytisk kemi.

Under hänvisning till dels vad jag anfört beträffande tidpunkten för inrättande

av professurer i bl. a. experimentella ämnen, dels vad jag framhållit rörande

ämnesinriktning av förevarande professurer förordar jag, att fr. o. m. den 1

januari 1965 vid universitetet inrättas en professur i oorganisk kemi, en i fysikalisk

kemi, en i organisk kemi, en i biokemi, en i analytisk kemi samt en i

företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi.

I enlighet med kommitténs förslag förordar jag vidare, att fr. o. m. nästa budgetår

inrättas sju ordinarie universitetslektorat, nämligen ett i vart och ett av

ämnena matematik, fysik, teoretisk fysik, statistik, nationalekonomi, kulturgeografi

och naturgeografi. I samband med att dessa lektorat inrättas torde böra

föreskrivas, att tjänst som ordinarie universitetslektor icke får tillsättas eller

uppehållas, så länge organisationsplan för vederbörande ämne ej fastställts. I

stället må inrättas tjänst som extra universitetslektor.

Vidare förordar jag, i enlighet med lärarutbildningssakkunnigas förslag, att en

tjänst som universitetslektor i engelska språket inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

Då denna utbildning har försökskaraktär bör tjänsten tills vidare vara extra.

Till tjänstinnehavaren bör tills vidare utöver lön enligt löneplan utgå ett arvode

av 1 380 kr. med hänsyn till att vederbörande skall självständigt företräda sitt

ämne.

Enligt den av mig förordade utbyggnadsplanen skall ämnet statskunskap tillkomma

läsåret 1965/66, varefter följer ämnena psykologi, sociologi och ekonomisk

historia under läsåret 1966/67. I likhet med kommittén anser jag att dessa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9/ år 196h

centrala samhällsvetenskapliga ämnen bör företrädas av professurer. Vidare har

föreslagits att utbildningen i ämnet matematisk statistik skall påbörjas fr. o. in.

sistnämnda läsår. Detta ämne, som är av central betydelse för såväl naturvetenskap

som samhällsvetenskap bör, såsom kommittén föreslagit, representeras av

en professur.

Utbildningen inom den biologiska ämnesgruppen avses enligt utbyggnadsplanen

starta med ämnet zoologi under läsåret 196G/G7 för att läsåret 1967/68 följas

av ämnena botanik och genetik. Beträffande botanik och zoologi förordar kommittén

att såväl det fysiologiska som det systematisk-morfologisk-ekologiska

ämnesområdet inom vartdera av de båda ämnena blir företrätt av en professur.

Med hänsyn till de fysiologiska ämnesgrenarnas stora praktiska betydelse inom

såväl zoologi som botanik föreslår jag i enlighet med kommittén, att en professur

inrättas i zoofysiologi och en i fysiologisk botanik. För de återstående ämnesgrenarna

har kommittén föreslagit, att professurerna ges en inriktning mot ekologi

samt benämnes professur i ekologisk zoologi respektive professur i ekologisk

botanik. För egen del har jag funnit kommitténs föreslag väl motiverat och tillstyrker

att en professur inrättas i ekologisk zoologi och en i ekologisk botanik.

I likhet med kommittén finner jag vidare, att ämnet genetik bör företrädas av en

professur. Professurerna i de biologiska ämnena bör, i likhet med vad som föreslagits

för övriga experimentella ämnen, inrättas ett halvår före tidpunkten för

undervisningens början i respektive ämne.

Under hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag att principbeslut fattas

om inrättande av följande professurer vid universitetet, nämligen fr. o. m. den 1

juli 1905 en professur i statskunskap, fr. o. m. den 1 januari 1966 en professur

i ekologisk zoologi och en i zoofysiologi, fr. o. m. den 1 juli 1966 en professur

i matematisk statistik, en i sociologi, en i ekonomisk historia och en i psykologi

samt fr. o. in. den 1 januari 1967 en professur i fysiologisk botanik, en i ekologisk

botanik och en i genetik. I fråga om tidpunkten för inrättande av en professur i

pedagogik är jag inte beredd att nu taga ställning med hänsyn till pågående

utredningsarbete inom lärarutbildningssakkunniga.

Jag förordar även, att principbeslut nu fattas om inrättande av 16 ordinarie

universitet slektorat, nämligen fr. o. m. budgetåret 1965/66 sammanlagt sex, varav

ett i vart och ett av ämnena oorganisk kemi, fysikalisk kemi, organisk kemi

och statskunskap samt två i ämnet företagsekonomi, fr. o. in. budgetåret 1966/67

sammanlagt sju, varav ett i vart och ett av ämnena zoologi, zoofysiologi, matematisk

statistik, sociologi, historia, ekonomisk historia och psykologi samt

fr. o. m. budgetåret 1967/68 sammanlagt tre, varav ett i vart och ett av ämnena

botanik, fysiologisk botanik och genetik.

I enlighet med kommitténs förslag förordar jag att en tjänst som forskningsingenjör

i lönegrad Ae 21 inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Tjänsten bör tills vidare

placeras vid institutionen för fysik.

Beträffande personalorganisationen vid det föreslagna universitetsbiblioteket

biträder jag kommitténs förslag och förordar sålunda, att fr. o. m. nästa budgetår

inrättas en tjänst som överbibliotekarie i lönegrad Bo 3.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1961:108; SU 130; rskr 328) skall medicinska

högskolan i Umeå byggas ut till en fullständig medicinsk läroanstalt, omfattande

även medicinsk-teoretisk undervisning fr. o. m. läsåret 1965/66. De teoretiska

ämnen som först startar är anatomi och histologi.

I nämnda proposition förordades, att vissa tjänster skulle få inrättas någon tid

innan utbildningen i vederbörande ämnen påbörjades. Universitetskanslern har

därför framlagt förslag om inrättande av en rad tjänster i anatomi och histologi

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1961

9

redan under nästa budgetår. I överensstämmelse med kanslerns förslag förordar

jag, att fr. o. m. den 1 september 1964 inrättas vid universitetet i Umeå dels en

professur i anatomi, dels en professur i histologi.

Departementschefen beräknar vidare medel för bl. a. 2 000 assistenttimmar

för forskning och allmänt institutionsarbete i ämnet fysik, 1 000 assistenttimmar

i vart och ett av ämnena teoretisk fysik, nationalekonomi och kulturgeografi,

500 assistenttimmar för undervisning i engelska språket, arvode motsvarande

löneklass 25 till en utländsk lektor i engelska språket samt diverse biträdestjänster.

Departementschefen räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov för universitetet

i Umeå av sammanlagt 2 523 000 kr., varav för avlöningar 1 895 000

kr., för omkostnader 207 000 kr., för materiel m. m. 97 000 kr., för bokinköp och

bokbindning m. m. 260 000 kr. samt för inredning och utrustning av lokaler

64 000 kr.

Departementschefen förordar, att på riksstaten för nästa budgetår uppföres

ett förslagsanslag av 2 523 000 kr., benämnt Vissa kostnader för utbildnings- och

forskningsorganisationen vid universitetet i Umeå. Av praktiska skäl bör emellertid

enligt departementschefen kostnaderna för avlöningar samt omkostnaderna

bestridas från universitetets anslag för motsvarande ändamål, vilka anslag

härigenom kommer att överskridas. Det nu förordade anslaget kommer i fråga

om dessa kostnader att fungera som s. k. täckningsanslag för riksstaten. Kostnaderna

för materiel m. m., bokinköp och bokbindning m. m. samt inredning och

utrustning av lokaler bör däremot bestridas från det nu föreslagna anslaget.

Utskottet. I likhet med departementschefen har utskottet funnit sig böra biträda

den av 1962 års umeåkommitté framlagda utbyggnadsplanen för Umeå

universitet, innebärande dels att till omkring år 1970 en i ett flertal avseenden

fullständig xnatematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildningsoch

forskningsorganisation successivt uppbygges, dels att ett universitetsbibliotek

samtidigt upprättas. Utskottet är också ense med såväl kommittén som

departementschefen om att de föreslagna utbildnings- och forskningsenheterna

bör utformas så att lika tonvikt lägges på de båda uppgifterna att meddela utbildning

och bedriva forskning. För sin del vill utskottet med anledning av den

föreliggande propositionen och de i ärendet väckta motionerna understryka angelägenheten

av och förhoppningen om att universitetet kommer att utrustas med

sådana resurser i organisatoriskt, personellt och materiellt avseende som ger

universitetet en kvalitativ standard jämförlig med de äldre akademiska lärosätenas.

Vidkommande forskningsorganisationen har kommittén föreslagit en utformning,

som i viss mån avviker från vad som traditionellt tillämpas vid universiteten.

Utskottet biträder vad departementschefen med anledning av kommitténs

förslag härutinnan förordat och vill liksom departementschefen icke minst med

hänsyn till forskar- och lärarrekryteringen framhålla värdet av att Umeå universitet

härigenom erhåller cn egen forskningsprofil.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

Utskottet har för sin del icke funnit något att erinra mot att under perioden

fram till år 1970 — förutom de genom statsmakternas beslut år 1963 organiserade

ämnena matematik, statistik och pedagogik — inrättas de ämnen departementschefen

i enlighet med kommitténs förslag förordat och i den tidsföljd

departementschefen angivit.

Vad beträffar grundutbildningen vid Umeå universitet tillstyrker utskottet

vad departementschefen föreslagit med avseende å utbildning till filosofisk ämbetsexamen,

filosofie kandidatexamen, filosofisk-samhällsvetenskaplig examen

ävensom samhällsplanerarutbildning, sistnämnda utbildning inom ramen för en

alternativ utformning av filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Departementschefen har pa grundval av umeakommitténs förslag även förordat,

att civilekonomutbildning skall i av honom angiven ordning och omfattning

fr. o. m. budgetåret 1964/65 anordnas i Umeå. I motionerna 1:731 och

11:890 har hemställts att riksdagen skulle inskränka sig till att nu allenast

fatta principbeslut i detta ärende under uttalande att påbörjandet av ifrågavarande

utbildning borde tills vidare anstå i avvaktan på att en inventering av

lärai tillgängen utförts samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära framläggande

därefter av plan för utbildningen innefattande inrättandet av minst tre professurer

i företagsekonomi och en professur i rättsvetenskap.

På grund av den rådande stora efterfrågan på civilekonomer har utskottet

som är medvetet om att svårigheter kan föreligga med avseende å tillgången

på kompetenta lärarkrafter i vissa ämnen — likväl ansett sig böra ansluta sig

till departementschefens ovannämnda förslag och avstyrker alltså bifall till

motionerna 1:731 och 11:890. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet

följer detta ärendes utveckling och vill särskilt understryka departementschefens

uttalande därom, att ekonomutbildningen i Umeå skall vara

likvärdig med motsvarande utbildning vid andra läroanstalter.

Departementschefen har i propositionen framlagt en plan för inrättande av

professurer och ordinarie universitetslektorat i av honom närmare angivna ämnen.

Denna plan innefattar beträffande budgetåret 1964/65 inrättande fr. o. m.

den 1 juli 1964 av 4 professurer och 7 ordinarie universitetslektorat samt fr. o. m.

den 1 januari 1965 av 6 professurer. Vidare föreslår departementschefen, att

riksdagen måtte fatta principbeslut om inrättande under budgetåren 1965/67 av

10 professurer och 16 ordinarie universitetslektorat.

Utskottet tillstyrker, ait riksdagen matte godkänna den av departementschefen

sålunda framlagda planen för inrättande av högre akademiska lärartjänster i

Umeå.

I motionen 11:878 har yrkats, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa

om utredning och förslag rörande en geologisk utbildnings- och forskningsorganisation

vid universitetet i Umeå med en professur inom ämnesområdet. Att

denna ämnesgrupp icke medtagits i den nu planerade etappen för universitetets

uppbyggnad synes utskottet förklarligt med hänsyn till den mycket betydande

omfattning av den matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och forsknings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9år 1964

11

organisationen, som fr. o. m. nästa budgetår successivt skall komma till stånd.

Då ifrågavarande spörsmål torde böra ses i ett vidare sammanhang är utskottet

icke berett att tillstyrka bifall till det i motionen II: 878 gjorda yrkandet.

I motionerna I: 730 och II: 892 har hemställts, att riksdagen måtte besluta

inrättandet av en professur i pedagogik vid Umeå universitet fr. o. m. budgetåret

1964/65. Någon tvekan torde icke råda om att en dylik professur är starkt

motiverad. Umeåkommittén, som icke nu framlagt förslag i ämnet, har anfört

att orsaken härtill vore att kommittén icke kunnat taga ställning till frågan om

professurens ämnesinriktning med hänsyn till den omprövning av den nuvarande

praktisk-pedagogiska lärarutbildningen, som 1960 års lärarutbildningssakkunniga

hade att genomföra. Kommittén hade emellertid för avsikt att efter

senare överläggningar med nämnda sakkunniga återkomma till detta spörsmål

och att då även upptaga frågan om tidpunkten för professurens inrättande. Utskottet

är på grund av sålunda angivna förhållanden icke berett att tillstyrka

bifall till motionerna I: 730 och II: 892 men vill samtidigt understryka angelägenheten

av att denna fråga snarast möjligt vinner sin lösning.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har efter framställning

av 1960 års lärarutbildningssakkunniga i förevarande proposition framlagts

förslag om att i Umeå skall inom universitetet fr. o. m. läsåret 1964/65

försöksvis organiseras en samordnad ämnesteoretisk och praktisk-pedagogisk

lärarutbildning. Utbildningen skall vara fyraårig och följa en fast integrerad

studiegång med de ämnesteoretiska studierna förlagda till de tre första åren

och den praktiska lärarutbildningen i stort sett koncentrerad till det sista året.

Under läsåret 1964/65 skall denna utbildning börja med — förutom vissa matematisk-naturvetenskapliga

och samhällsvetenskapliga ämnen — engelska språket

och följande läsår omfatta även franska och tyska språken. Departementschefen

har icke funnit sig beredd att nu i övrigt taga ställning till den av de

sakkunniga föreslagna fortsatta utbyggnaden av denna utbildning under läsåret

1966/67. Lärarutbildningssakkunniga har föreslagit att undervisningen i angivna

ämnen skall förestås av en docentkompetent universitetslektor. Departementschefen

har i motsats härtill funnit att krav icke borde uppställas på docentkompetens

för innehavare av dessa lektorat. Då utbildningen enligt departementschefen

skall ha försökskaraktär föreslår han att den tjänst som universitetslektor

i engelska, som skall tillkomma fr. o. m. nästa budgetår, tills vidare

bör vara extra. Tjänstinnehavaren bör utöver eljest utgående avlöningsförmåner

uppbära ett arvode av 1 380 kr. med hänsyn till att han självständigt skall företräda

sitt ämne. För ledningen och samordningen av omförmälda utbildning

förordar departementschefen anställande för nästa budgetår av en väl meriterad

pedagog mot särskilt arvode.

I motionerna 1:728 och 11:894 har hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att ifrågavarande särskilda lärarutbildning fr. o. m. nästa budgetår skall

omfatta — förutom engelska språket — ämnena litteraturhistoria och kristendom,

dels alt ansvaret för undervisningen och examinationen i vart och ett av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

dessa ämnen tills vidare skall åvila universitetslektorer med docentkompetens.

Vad beträffar departementschefens förslag om organiserandet fr. o. m. nästa

budgetår inom Umeå universitet av omförmälda lärarutbildning har utskottet

med hänsyn till den radande stora lärarbristen i Övre Norrland funnit sig böra

godtaga detsamma, likväl med understrykande av anordningens försökskaraktär.

Utskottet är icke berett att förorda det i motionerna 1:728 och 11:894 framställda

förslaget om införande nästa läsår av lärarutbildning även i litteraturhistoria

och kristendom och avstyrker därför bifall till motionerna i denna del.

Vidkommande frågan om krav på docentkompetens för de universitetslektorer,

som avses skola förestå ovannämnda utbildning får utskottet anföra följande.

För behörighet till tjänst som ordinarie universitetslektor fordras att vederbörande

avlagt godkänt disputationsprov och styrkt sig äga pedagogisk skicklighet.

För behörighet till extra tjänst som universitetslektor fordras att vederbörande

avlagt disputationsprov, därest rektorsämbetet icke av särskilda skäl

finner sig böra medgiva annorlunda, samt att vederbörande styrkt sig äga pedagogisk

skicklighet. Krav på docentkompetens föreligger sålunda icke. Att märka

är emellertid att de universitetslektorstjänster som avses inrättade för den särskilda

lärarutbildningen i Umeå i motsats till vad som är förhållandet vid de

övriga akademiska lärosätena självständigt skall företräda sina ämnen. Med

hänsyn härtill hade det enligt utskottets mening i och för sig varit befogat att

högre kompetenskrav ställts på innehavarna av omförmälda tjänster än på dem,

som vid universiteten i övrigt innehar universitetslektorsbefattningar. Utskottet

har likväl såsom ett provisorium ansett sig böra acceptera det av departementschefen

i förevarande avseende framlagda förslaget och avstyrker förty bifall till

motionerna I: 728 och II: 894, såvitt nu är i fråga. I det sammanhang utskottet

nedan angiver bör dock ställningen för ämnesföreträdarna i Umeå för ämnena

engelska, franska och tyska bli föremål för särskild omprövning.

I motionerna I: 743 och II: 891 har framlagts förslag om inrättande vid Umeå

universitet fr. o. m. budgetåret 1964/65 av en docentbefattning i nordisk och

jämförande arkeologi med särskild inriktning på Övre Norrland, varjämte i

motionerna 1:729 och 11:893 yrkats att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse

till Kungl. Maj:t uttala önskvärdheten av att umeåkommitténs direktiv utökas

med uppgiften att för universitetet i Umeå planera en humanistisk utbildningsoch

forskningsenhet, omfattande både skolans läroämnen och för Norrland väsentliga

lärogrenar.

Utskottet får för sin del framhålla, att en dylik utredning ur olika synpunkter

är motiverad och angelägen. Det torde emellertid böra erinras om att 1963 års

universitets- och högskolekommitté enligt de för kommittén givna direktiven

bl. a. har att pröva, vilka kostnadsmässiga konsekvenser som skulle följa av en

väsentligt större utbyggnad i Umeå av samhällsvetenskap och humaniora än

varmed prognos- och planeringsgruppen inom ecklesiastikdepartementet räknat.

Kommittén torde komma att framlägga resultatet av denna prövning mot

slutet av innevarande år. Det synes utskottet mest ändamålsenligt att kommit
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

13

téns mera generella bedömande av förevarande frågor avvaktas innan en på

grundval härav mera detaljmässig, lämpligen åt umeåkommittén anförtrodd utredning

rörande humanistutbildning i Umeå verkställes och därvid även frågan

upptages om en förstärkning av ämnesrepresentationen i de tre angivna moderna

språken, vari undervisning skall igångsättas fr. o. m. nästa budgetår. Vid sådant

förhållande avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 743 och II: 891 samt förordar

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i

anledning av motionerna I: 729 och II: 893 anfört.

Utskottet ansluter sig till det i propositionen framlagda förslaget om inrättandet

av ett universitetsbibliotek i Umeå fr. o. m. nästa budgetår samt att biblioteket

organiseras och uppbygges enligt av departementschefen angivna riktlinjer.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande proposition framhållit och

föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 731 och II: 890, i vad de avser

civilekonomutbildning, godkänna de av departementschefen

förordade riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden av universitetet

i Umeå;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 728 och II: 894, godkänna de

av departementschefen förordade särskilda anordningarna för

försöksvis genomförd ämneslärarutbildning i Umeå;

III. att motionerna I: 730 och II: 892, i vad de avser inrättande

fr. o. m. budgetåret 1964/65 av en professur i pedagogik,

icke må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna I: 743 och II: 891, i vad de avser inrättande

fr. o. m. budgetåret 1964/65 av en docentur i nordisk och

jämförande fornkunskap, icke må av riksdagen bifallas;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:730 och II: 892 samt

I: 743 och II: 891, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att — utöver vad som föreslagits

i statsverkspropositionen och propositionen 1964: 50 — i

personalförteckning för universitetet i Umeå uppföra tjänster i

enlighet med vad departementschefen föreslagit;

b) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen

vid universitetet i Umeå för budgetåret 1964/65 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 523 000 kr.;

VI. att motionerna 1:731 och 11:890, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964

VII. att motionen II: 878 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

VIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 729

och 11:893, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 5 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard

Svensson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Källqvist, Widén,

Wååg och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar

Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson,

Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Kårby och Berg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.