Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående provisoriska åtgärder för j or skarutbildning, forskarhandledning to. to. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-05 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:95, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående provisoriska åtgärder för j or skarutbildning, forskarhandledning to. to. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 196-4

1

Nr 95

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående provisoriska

åtgärder för j or skarutbildning, forskarhandledning

to. to. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

l:o) Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning

m. m. I propositionen nr 82 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13 mars 1964,

föreslagit riksdagen att till Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning

m. m. för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

anslag av 1 500 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Åkerlund och fröken Ljungberg (I: 505) samt den andra inom andra kammaren

av herr Wennerjors (II: 611), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att licentiand-

och doktorandstipendierna skall utbetalas under 12 månader;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström to. fl. (I: 764) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

to. fl. (11:935), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling av

propositionen nr 82 1. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag om inrättande

av fler docenturer, vilkas innehavare har undervisningsskyldighet i

form av forskarhandledning, snarast förelägges riksdagen och 2. besluta att licentiand-

och doktorandstipendier efter ansökan skall kunna utgå under samtliga

årets tolv månader;

dels ock en inom andra kammaren av herr Kellgren väckt motion (11:934),

vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte vid sin behandling av

propositionen nr 82 besluta att doktorand- och licentiandstipendiema efter särskild

framställning av stipendiaten skall utgå med samma månatliga belopp jämväl

de sommarmånader vederbörande avser att bedriva studier.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 611, II: 935 och II: 934.

I propositionen nr 82 föreslås, med anledning av ett förslag av 1963 års forskarutredning,

att ett särskilt anslag skall ställas till universitetskanslersämbetets

förfogande för provisoriska åtgärder för förstärkning av forskarutbildning och

forskarhandledning under budgetåren 1964/65 och 1965/66.

1 _ Bihang till riksdagens protokoll 196/i. G samt Nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964.

Ifrågavarande anslag bör enligt propositionen kunna disponeras av universitetskanslersambetet

för förstärkningsanordningar på högstadiet vid samtliga de

läroanstalter, som fr. o. m. den 1 juli 1964 i enlighet med förslag i propositionen

1964: 50 angående universitetens och högskolornas administration och förvaltning

m. m. avses komma att stå under överinseende av nämnda myndighet.

I propositionen anges vidare riktpunkter för förstärkningsanordningarna. Bl. a.

bör i enlighet härmed under vissa förhållanden antalet timmar kvalificerad vetenskaplig

undervisning ökas och ytterligare möjligheter skapas att för sådan

undervisning anställa extra universitetslektor, och, undantagsvis, extra laborator.

I särskilda fall bör även docentkompetent person kunna anställas mot arvode

för att omhänderha forskarhandledning.

För budgetåret 1964/65 föreslås i propositionen ett särskilt anslag av 1 500 000

kr. för de provisoriska åtgärderna för forskarutbildning, forskarhandledning m m

Av propositionen, till vilken i allt väsentligt torde få hänvisas, inhämtas i

övrigt bl. a. följande.

I direktiven för 1963 års forskarutredning anföres bl. a. följande.

Finner de sakkunniga det möjligt att åtgärder kan vidtagas inom ramen

tor nuvarande organisation med syfte att erhålla en rationalisering och effektivisermg

av forskarutbildningen bör de vara oförhindrade att framlägga förslag

till provisoriska lösningar. Sådana förslag bör givetvis ej föregripa ställnings

tagandena i huvudfrågorna. s

Utredningen har den 16 november 1963 avgivit förslag till provisoriska förstarknmgsanordmngar

huvudsakligen avseende högstadieundervisningen och

forskarhandlednmgen vid de filosofiska fakulteterna.

Utredningen framhåller att provisoriska förstärkningsanordningar måste,

för att bil effektiva, omfatta två led, dels angivande av vissa ändrade normer

för hogstadieundervisningens omfattning, dels ökade möjligheter att ta docentompe

ten ta lärare i anspråk för dylik undervisning samt för handledning. Det

sista ledet är enligt utredningens uppfattning inte minst viktigt, enär det

endast i mycket begränsad utsträckning går att täcka behovet av kvalificerad

vetenskaplig undervisning och kontinuerlig handledning genom timarvoderade

lararkrafter.

En fråga av stor vikt for effektiviseringen av studierna på licentiand- och

doktorandnivå är vidare, framhåller utredningen, stipendieringen.

Utredningens förslag till provisoriska förstärkningsanordningar för högstadieutbildningen

sammanfattas i följande fyra punkter.

1. Ökad tilldelning av professorstimmar, 2. sammanförande av högstadiets

professorstimmar till hela tjänster, 3. tilläggsförordnanden för docenter och

4. forlangning av tiden för innehav av licentiand- och doktorandstipendier. Beträffande

sistnämnda punkt erinrar utredningen om att enligt nu gällande

bestämmelser utgår licentiand- och doktorandstipendier endast under nio månader

av året. Licentiandstipendium utgår med 6 500 kr. per år och doktorand
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 196/

3

stipendium med 9 500 kr. per år. Utredningen framhåller, att studier för högre

examina inte behöver vara knutna till det akademiska året; i många ämnen kan

avhandlingsarbete med fördel bedrivas under sommarmånaderna, då belastningen

på institutionens utrustning är ringa. Även insamling av material utanför

universitetet, i arkiv o. d., kan ofta lättast utföras under denna tid av året,

framhålles det vidare.

Utredningen erinrar också om att tillgången på feriearbete numera är begränsad

och att detta alternativ därför minskat i attraktion. Det torde, framhålles

i skrivelsen, vara föga tillfredsställande, att stipendiater redan tidigt

under vårterminen tvingas att ägna tid åt att deltaga i konkurrensen om lämpligt

feriearbete.

Som en väg att nå snabbare examination föreslår utredningen, att de stipendiater,

som önskar bedriva studier också under sommarmånaderna, beredes

ekonomiska möjligheter därtill. Stipendieåret bör enligt utredningens mening

fortfarande normalt vara nio månader, för att inte de stipendiater, som så

önskar skall hindras från förvärvsarbete, men stipendiat bör efter ansökan

kunna få sitt stipendium förlängt till att utgå under samtliga årets tolv månader.

Förlängt stipendium bör enligt utredningen utgå med samma belopp per

månad som under det egentliga stipendieåret, eller med 1/9 av 6 500 kr. respektive

9 500 kr. För erhållande av förlängt stipendium skall enligt förslaget stipendiat

ingiva motiverad ansökan till den utdelande myndigheten som avgör huruvida

ansökan skall bifallas eller ej.

Utredningen har ej kostnadsberäknat förslaget i denna punkt.

Förslaget att licentiand- och doktorandstipendium må kunna utgå med oförändrat

belopp jämväl under de tre sommarmånaderna har blivit föremål för

allmänt tillstyrkande av remissinstanserna, ehuru i flera yttranden förordas

mera långtgående åtgärder på ifrågavarande område än vad utredningen föreslagit.

Departementschefen framhåller inledningsvis bl. a. följande.

»En effektiv vetenskaplig utbildning är av grundläggande betydelse inom

många områden av samhällslivet. Sålunda kan nämnas de högre utbildningsanstalternas

behov av lärarkrafter, den inom viktiga områden av det allmännas

verksamhet rådande bristen på personer med ändamålsenlig vetenskaplig utbildning

samt den ökande omfattning i vilken personal med dylik utbildning tages

i anspråk inom näringslivet. Antalet högstadiestuderande har under senare år

kraftigt ökat och överstiger nu i ungefär en tredjedel av ämnena vid de filosofiska

fakulteterna 50 eller det antal som utgjorde en riktpunkt för lärartilldelning

vid fastställandet av nu gällande planer. Det kan samtidigt konstateras,

att de senaste årens ökning av antalet licentiander är relativt sett väsentligt

större än ökningen av antalet avlagda licentiatexamina. Vad nu sagts torde

gälla även vid andra utbildningslinjer än de filosofiska fakulteterna.»

Med hänsyn till vad sålunda redovisats finner departementschefen — i likhet

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 95

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964

med utredningen och de remissinstanser som yttrat sig över förslaget — att vissa

åtgärder omedelbart bör företagas för att effektivisera utbildningen på högstadiet

såväl vid de filosofiska fakulteterna som vid övriga utbildningslinjer vid

universitet och högskolor. De åtgärder som nu kan vidtagas bör enligt departementschefen

bli av relativt begränsad omfattning och av provisorisk karaktär.

Av utredningen föreslagen förstärkning av undervisningsresurserna genom

extra lärartilldelning med upp till 50 professorstimmar per termin för varje

grupp med 15—30 högstadiestuderande är enligt departementschefens uppfattning

med hänsyn till det starkt ökande antalet studerande det mest angelägna

av de framlagda förslagen.

Som framhållits av utredningen och i yttrandena, erinrar departementschefen,

råder för närvarande svårigheter att finna kompetenta lärare till den professorsundervisning

som meddelas mot timarvode, s. k. lösa professorstimmar. Departementschefen

finner det därför, liksom utredningen och flertalet remissinstanser,

rimligt att dessa timmar skall kunna sammanföras till hela tjänster som extra

universitetslektor och undantagsvis extra laborator. Till ifrågavarande laboraturer

bör emellertid enligt departementschefens uppfattning icke knytas särskild

assistenthjälp.

Utredningens förslag om förlängning av tiden för innehav av licentiand- och

doktorandstipendium säger departementschefen sig i förevarande sammanhang

inte vara beredd att ansluta sig till. Departementschefen anför härom:

»Jag är nämligen inte övertygad om att de av utredningen föreslagna åtgärderna

snabbt skulle medföra en ökad examination. Jag vill i detta sammanhang

erinra om, att särskilt i de experimentella ämnena ett mycket stort antal aktiva

licentiander och doktorander ej åtnjuter stipendier utan i stället har anställning

som lärare, assistenter eller amanuenser vid universiteten och högskolorna. Det

förefaller föga sannolikt att ett genomförande av ifrågavarande förslag skulle

leda till att dessa licentiander och doktorander — vilka nu utför ett nödvändigt

och värdefullt arbete inom den akademiska undervisningen på lågstadiet —

skulle i någon mera betydande omfattning lämna sina befattningar för att som

stipendiater snabbare nå fram till examen. Inte heller är jag övertygad om att

de som nu innehar licentiand- eller doktorandstipendier skulle som en följd av

ett genomförande av utredningens förslag väsentligt öka sin studieinsats per

läsår.»

De av utredningen framlagda förslagen har givit departementschefen anledning

att beröra vissa med den s. k. universitetsautomatiken sammanhängande

spörsmål. Departementschefen anför följande.

»Jag har i flera sammanhang, bl. a. i 1963 års statsverksproposition (bilagan 10,

s. 326) och i propositionen 1963: 172 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad

av universitets- och högskoleväsendet m. m. (s. 230), framhållit, att universitetsautomatiken

bör överses sedan ett fullständigt registreringsförfarande genomförts.

Föreliggande förslag till provisoriska förstärkningsanordningar för forskarutbildning

och forskarhandledning m. m. medför emellertid i vissa avseenden ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 196/

5

behov av en omedelbar översyn. Denna översyn må ske mot bl. a. bakgrunden

av att lågstadiet för närvarande är bättre tillgodosett med undervisningsresurser

än högstadiet.

Vid beredningen av utredningens förslag har jag därför låtit undersöka huruvida

förutsättningar föreligger att omfördela medel mellan låg- och högstadierna

och därigenom erhålla en bättre fördelning av tillgängliga resurser. Resultatet

av den företagna undersökningen har övertygat mig om att en sådan omfördelning

icke utan allvarliga olägenheter kan företagas utan en samtidig översyn av

de i många avseenden komplicerade tillämpningsföreskrifterna i fråga om

automatiken. Jag har därför för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t, att uppdraga

åt universitetskanslersämbetet att, i samråd med 1963 års forskarutredning, utreda

frågan om en omfördelning av medel mellan låg- och högstadiet och därmed

sammanhängande spörsmål. Härvid torde även böra övervägas frågan om införande

av en ny tjänstetyp avsedd för att på heltid svara för undervisning på

lågstadiet i huvudsak i ämnen med en omfattande övningsundervisning.»

Med hänsyn till vad som anförts anser departementschefen det icke lämpligt

att på sätt utredningen föreslagit nu genomföra förstärkningsanordningar för

undervisning och forskning med delvis tillämpning av automatikens regler. I

stället bör enligt departementschefens förslag de medel som nu anvisas enligt

nyssnämnda regler eller i övrigt från riksstatsanslag för högre undervisningsändamål

kompletteras med särskilda medel för provisoriska åtgärder för förstärkning

av forskarutbildning och forskarhandledning under budgetåren 1964/65

och 1965/66. Departementschefens förslag innebär att i riksstaten upptages ett

obetecknat anslag, benämnt Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning

m. m., vilket för budgetåret 1964/65 bör uppföras med 1 500 000 kr.

Ifrågavarande anslag förutsättes av universitetskanslersämbetet få disponeras

för förstärkningsanordningar avseende högstadieundervisning och forskarhandledning

vid samtliga läroanstalter under ämbetet. Departementschefen erinrar i

detta sammanhang om att han i propositionen 1964: 50 angående universitetens

och högskolornas organisation och förvaltning m. m. förordat att universitetskanslersämbetet

efter omorganisation skall fr. o. m. den 1 juli 1964 vara överstyrelse

bl. a. även för de tekniska högskolorna.

Vid sin prövning av behovet av förstärkningsanordningar i olika ämnen bör,

framhåller departementschefen, universitetskanslersämbetet bl. a. beakta följande.

Vid förstärkning av undervisningsresurserna på högstadiet bör hänsyn särskilt

tagas till den rådande bristen på lektorer i vissa för skolväsendet centrala ämnen.

Tilldelning av professorstimmar inom filosofisk fakultet bör ske enligt den

av utredningen föreslagna normen. Härvid bör i enlighet med utredningens förslag

samtidigt övervägas i vad mån professorsundervisning på lågstadiet kan

ersättas med lektorsundervisning.

Vidare bör universitetskanslersämbetet bemyndigas att i utbyte mot 198 timmars

professorsundervisning medge att extra tjänst som universitetslektor inrättas.

Av innehavare av dylik befattning bör krävas docentkompetens.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964

I syfte att förstärka handledningsresurserna bör viss del av ifrågavarande universitetslektorers

tjänstgöringsskyldighet kunna fullgöras i form av handledning.

Universitetskanslersämbetet bör även undantagsvis kunna inrätta tjänst som

extra laborator för att tillgodose ämnen där särskilt stort behov av kvalificerad

forskarhandledning föreligger. Inrättande av dylik tjänst bör, med hänsyn till

arbetsuppgifternas arf, ej leda till någon förstärkning av tillgängliga medel för

forskning och annat institutionsarbete. Med hänsyn fill bär berörda tjänsters

provisoriska, karaktär bör förordnanden meddelas tills vidare för högst ett år i

sänder.

Som eu ytterligare föystärkningsanordning bör i undantagsfall, främst i ämnen

nred mycket stort studerandeantal på högstadiet, mot arvode kunna anställas

do.cenfkpmpetent person med huvudsaklig uppgift att ge forskarhandledning.

Utskottet. Qe nu av departementschefen förordade åtgärderna för en förstärkning

av resurserna för forskarutbildning och forskarhandledning synes enligt

utskottets mening välmotiverade och bör genomföras under de två närmaste

budgetåren. Utskottet vill dock starkt understryka åtgärdernas karaktär av

provisorier. Först sedan 1963 åt? forskarutredning slutfört sift utredningsuppdrag

avseende forskarutbildningen och forskarkarriären jämfe därmed sammanhängande

spörsmål synes det möjligt att få det samlade grepp som erfordras

över det komplex, av vilket forskarutbildning och forskarhandledning blott är

delar.

I motionerna I: 764 och fl: 935 samt II: 934 bär närmare berörts det förslag

som forska rutredningen framlagt men som icke biträtts av departementschefen,

nämligen att den som innehar licentiand- eller doktorandstipendipm — nu begränsat

till pio manader av året — skall kunna för att snabbare nå sin examen

efter ansökan få tiden för innehav av stipendiet förlängt till samtliga årets månader.

Förslag om generell utsträckning av tiden har framförts i motionerna

I: 505 och II: 611.

Utskottet som delar departementschefens uppfattning att utredningens förslag

icke nu bör genomföras — kostnaderna skulle enligt utskottets mening bli allt

för höga med hänsyn till provisoriekaraktären och den relativt ringa effekt som

på kort sikt torde kunna väntas av åtgärden — avstyrker bifall till förslagen i

motionerna om genomförande av utredningens förslag redan fr. o. m. nästa budgetår.

De åtgärder som förordas i de tre förutnämnda motionerna för att täcka

de väntade kostnaderna om motionärernas förslag skulle vinna riksdagens bifall

synes icke kunna genomföras tekniskt-anslagsmässigt.

Av vad utskottet anfört om förordade åtgärders provisoriekaraktär följer, att

åtgärderna givetvis icke utan riksdagens ytterligare hörande får tas till intäkt

för någon mera permanent förändring av nuvarande undervisningssystem vid

universitet och högskolor, exempelvis relationen professprsundervisning och lektorsunderyjäning

på det s. k. lågstadiet.

I de tidigare nämiufa motionerna I: 764 och II: 935 har även föreslagits en

särskild riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t om inrättande av flera docenttjänster,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutsjcgttets utlåtande nr 95 år 1964

med underYisningsskykligket i fopm av forskarhandledning. Enligt utskottets

mening bör det ankomma på vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,

inklusive universitetskanslersämbetet, att taga de initiativ som må erfordras

för ep, förstärkning av docentorganisationen. Utskottet vill även erinra om

att det ligger inom ramen för forskarutredningens uppdrag att undersöka förutsättningarna

för en förstärkning på längre sikt av resurserna för forskarhandledning.

Hed hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:764 och

II: 935, i nu berört avseende.

Utskottet, spm för övrigt tillstyrker bifftU till Kungl. Maj:ts förslag under

fdrpvamnde punkt, vill till sist endast erinra pip att nu förordade förstärkningsåtgärder

i erilighet n^ed depaaäetnentschettös förslag bo? ha avseende på sapntbga

de läroanstalter som fr. o. m. den 1 juli 1964 må komma att sortera under

universitetskanslersämbetet.

Under åberopande av vad sålunda, anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:505 och 11:611, 1:764 och 11:935 samt

II: 934, i vad de avser förlängning av tiden för innehav av licentiand-

och doktorandstipendier, icke må bifallas av riksdagen;

II. att Riksdagen må till Provisoriska åtgärder för forskarutbildning,

forskarhandledning m.m. för budgetåret 1964/65

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 1 500 000 kr.;

JU. att ipLOttpnertia I: 764 och II: 935, i vad de avser skrivelse

till ^Cund. Maj:t, icke må föranleda pågon riksdagens åtgärd.

2:o) Stipendier föy främjande av högre vetenskapliga studier. Kungl.

Maj:t har i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 262, s. 527—529 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1964)

föreslagit riksdagen att tik dettå ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 6 716 000 kr.

I detta sammanhang bär riksdagen till behandling förehaft

dels de under föregående punkt omnämnda motionerna 1:505 och 11:611,

i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att licentiandoch

doktorandstipendierna höjs till 7 200 kr. respektive 12 000 kr. per ap, att

det högsta antalet tillåtna timmars lärartjänst per vecka begränsas till 4—6 timmar

och att detta system träder i kraft från den 1 juli 1964 samt att till Stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier anvisas ett reservationsanslag

på 9 000 000 kr. för budgetåret 1964/65;

dels ock den under föregående punkt omnämnda motionen 11:934, i vilken

hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppräknas med 1 500 000

kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 196b

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisar utskottet

till motionerna II: 611 och II: 934.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

Departementschefen framhåller att den pågående successiva ökningen av antalet

licentiander och doktorander torde medföra, att allt större anspråk kommer

att ställas på föreVarande anslag. Med hänsyn till att den kassamässiga

behållningen på anslaget ökat under föregående budgetår, anser departementschefen

sig emellertid inte kunna tillstyrka någon höjning av anslaget.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får erinra om att utskottet under föregående anslagspunkt avstyrkt

bifall till motionsvis väckta förslag om provisoriska anordningar för förlängning

av tiden för innehav av licentiand- och doktorandstipendier. Under hänvisning

härtill avstyrker utskottet förslaget i motionerna I: 505 och II: 611 samt II: 934

om en ökning av medelsanvisningen under förevarande anslag.

Med hänsyn till det arbete som pågår inom forskarutredningen och som kan

komma att innefatta ett bedömande i större sammanhang av de spörsmål, som

ytterligare berörts i motionerna I: 505 och II: 611, finner utskottet sig böra avstyrka

bifall till nämnda motioner om en ökning av stipendiebeloppen och en

begränsning av högsta antalet tillåtna timmars lärartjänst per vecka.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:505 och 11:611, i vad de avser en

höjning av licentiand- och doktorandstipendierna och begränsning

av högsta antalet tillåtna timmars lärartjänst per vecka,

icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag på motionerna I: 505 och II: 611 samt

11:934, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,

till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för

budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 6 716 000 kr.

Stockholm den 5 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964

9

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard

Svensson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Källqvist, Widén,

Wååg och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar

Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson,

Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Kårby och Berg.

Reservationer

1) vid ''punkten 1 (Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning

m. m.) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,

Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Stahl, fröken Elmen,

herrar Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och

Gustafsson i Kårby, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Utskottet

som» och slutar med »tekniskt-anslagsmässigt», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet anser det för sin del uppenbart att de av utredningen förordade

åtgärderna här skulle i hög grad bidraga till en ökning av stipendiaternas studieinsats

och påskynda avläggandet av de aktuella examina. Bristen pa kvalificerade

lärare både i våra gymnasier och vid de högre utbildningsanstalterna är sa

allvarlig, att enbart på den grund en åtgärd inte bör försittas, som kan bidraga

till en förbättring härvidlag. Sett även från den enskilde stipendiatens utgångspunkt

synes åtgärder för en förlängning av tiden för stipendieinnehavet ytterst

välmotiverade. Det kan inte vara rimligt att licentiander och doktorander skall

behöva söka sig ut till för dem många gånger mindre adekvata feriearbeten och

härigenom gå miste om de resurser vid respektive lärosäten i form av bibliotek

och institutioner med tillhörande utrustning — särskilt viktigt i de experimentella

ämnena — som de under somrarna långt effektivare skulle kunna utnyttja,

då studier för primärexamina inte pågår. Utskottet finner alltså mycket starka

skäl tala för att åtgärder för en förlängning av tiden för stipendieinnehavet vidtages

redan fr. o. m. nästa budgetår. Utskottet förordar, att dessa åtgärder, i avvaktan

på vad forskarutredningen må komma att föreslå i sitt slutliga betänkande,

får provisorisk karaktär. Utskottet biträder vad utredningen och motionärerna

föreslagit, nämligen att förlängt stipendium skall utgå med samma belopp per

månad som under det egentliga stipendieåret, eller med V» av 0 500 kr. respektive

9 500 kr. Villkoret för erhållande av förlängt stipendium — stipendieåret

bör fortfarande normalt vara nio månader — bör vara, att stipendiaten ingiver

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964-

motiverad ansökan till den utdelande myndigheten, som har att avgöra huruvida

ansökan skall bifallas eller ej.

Då det gäller frågan om bestridandet av kostnaderna för förlängning av tiden

för stipendieinnehavet, då denna möjlighet utnyttjas, synes svårigheter föreligga

att mera exakt uppskatta de kostnadsmässiga konsekvenserna. Vissa uppgifter

för bedömningen härvidlag har emellertid lämnats i föreliggande motioner. Av

tekniska skäl synes merkostnaderna böra belasta reservationsanslaget Stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier. Utskottet kommer att under

punkten 2 i det följande förorda, att detta anslag uppräknas med 1 400 000 kr.

för ändamålet.

I anslutning till vad som nu anförts vill utskottet som sin uppfattning deklarera,

att den av departementschefen gjorda hänvisningen till förhållandet att

särskilt i de experimentella ämnena ett stort antal licentiander och doktorander

innehar assistent- och amanuenstjänster icke synes ha relevans i förevarande

sammanhang. Utskottet får härvidlag för egen del hänvisa till vad som härom

anförts i motionerna till förevarande punkt, särskilt motionen II: 934.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 505 och

11:611, 1:764 och 11:935 samt 11:934, besluta att licentiandoch

doktorandstipendier, efter därom gjord särskild ansökan

hos vederbörande stipendiemyndighet, skall kunna utgå under

samtliga årets tolv månader;»

2) vid punkten 2 (Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier)

av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson,

Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén, herrar

Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Gustafsson

i Kårby, vilka under förutsättning av bifall till reservationen 1) ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet

tillstyrker» och slutar med »förevarande anslag», bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 1 föreslagit

hemställer utskottet, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med

1 400 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 505 och II: 611 samt II: 934, samtliga

motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret

1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 8 116 000 kr.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.