Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående provisoriska åtgärder för j or skarutbildning, forskarhandledning to. to. jämte i ämnet väckta motioner.
1964-05-05 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:95, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående provisoriska åtgärder för j or skarutbildning, forskarhandledning to. to. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 196-4
1
Nr 95
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående provisoriska
åtgärder för j or skarutbildning, forskarhandledning
to. to. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
l:o) Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning
m. m. I propositionen nr 82 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13 mars 1964,
föreslagit riksdagen att till Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning
m. m. för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
anslag av 1 500 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Åkerlund och fröken Ljungberg (I: 505) samt den andra inom andra kammaren
av herr Wennerjors (II: 611), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att licentiand-
och doktorandstipendierna skall utbetalas under 12 månader;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström to. fl. (I: 764) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
to. fl. (11:935), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling av
propositionen nr 82 1. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag om inrättande
av fler docenturer, vilkas innehavare har undervisningsskyldighet i
form av forskarhandledning, snarast förelägges riksdagen och 2. besluta att licentiand-
och doktorandstipendier efter ansökan skall kunna utgå under samtliga
årets tolv månader;
dels ock en inom andra kammaren av herr Kellgren väckt motion (11:934),
vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte vid sin behandling av
propositionen nr 82 besluta att doktorand- och licentiandstipendiema efter särskild
framställning av stipendiaten skall utgå med samma månatliga belopp jämväl
de sommarmånader vederbörande avser att bedriva studier.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 611, II: 935 och II: 934.
I propositionen nr 82 föreslås, med anledning av ett förslag av 1963 års forskarutredning,
att ett särskilt anslag skall ställas till universitetskanslersämbetets
förfogande för provisoriska åtgärder för förstärkning av forskarutbildning och
forskarhandledning under budgetåren 1964/65 och 1965/66.
1 _ Bihang till riksdagens protokoll 196/i. G samt Nr 95
2 Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964.
Ifrågavarande anslag bör enligt propositionen kunna disponeras av universitetskanslersambetet
för förstärkningsanordningar på högstadiet vid samtliga de
läroanstalter, som fr. o. m. den 1 juli 1964 i enlighet med förslag i propositionen
1964: 50 angående universitetens och högskolornas administration och förvaltning
m. m. avses komma att stå under överinseende av nämnda myndighet.
I propositionen anges vidare riktpunkter för förstärkningsanordningarna. Bl. a.
bör i enlighet härmed under vissa förhållanden antalet timmar kvalificerad vetenskaplig
undervisning ökas och ytterligare möjligheter skapas att för sådan
undervisning anställa extra universitetslektor, och, undantagsvis, extra laborator.
I särskilda fall bör även docentkompetent person kunna anställas mot arvode
för att omhänderha forskarhandledning.
För budgetåret 1964/65 föreslås i propositionen ett särskilt anslag av 1 500 000
kr. för de provisoriska åtgärderna för forskarutbildning, forskarhandledning m m
Av propositionen, till vilken i allt väsentligt torde få hänvisas, inhämtas i
övrigt bl. a. följande.
I direktiven för 1963 års forskarutredning anföres bl. a. följande.
Finner de sakkunniga det möjligt att åtgärder kan vidtagas inom ramen
tor nuvarande organisation med syfte att erhålla en rationalisering och effektivisermg
av forskarutbildningen bör de vara oförhindrade att framlägga förslag
till provisoriska lösningar. Sådana förslag bör givetvis ej föregripa ställnings
tagandena i huvudfrågorna. s
Utredningen har den 16 november 1963 avgivit förslag till provisoriska förstarknmgsanordmngar
huvudsakligen avseende högstadieundervisningen och
forskarhandlednmgen vid de filosofiska fakulteterna.
Utredningen framhåller att provisoriska förstärkningsanordningar måste,
för att bil effektiva, omfatta två led, dels angivande av vissa ändrade normer
för hogstadieundervisningens omfattning, dels ökade möjligheter att ta docentompe
ten ta lärare i anspråk för dylik undervisning samt för handledning. Det
sista ledet är enligt utredningens uppfattning inte minst viktigt, enär det
endast i mycket begränsad utsträckning går att täcka behovet av kvalificerad
vetenskaplig undervisning och kontinuerlig handledning genom timarvoderade
lararkrafter.
En fråga av stor vikt for effektiviseringen av studierna på licentiand- och
doktorandnivå är vidare, framhåller utredningen, stipendieringen.
Utredningens förslag till provisoriska förstärkningsanordningar för högstadieutbildningen
sammanfattas i följande fyra punkter.
1. Ökad tilldelning av professorstimmar, 2. sammanförande av högstadiets
professorstimmar till hela tjänster, 3. tilläggsförordnanden för docenter och
4. forlangning av tiden för innehav av licentiand- och doktorandstipendier. Beträffande
sistnämnda punkt erinrar utredningen om att enligt nu gällande
bestämmelser utgår licentiand- och doktorandstipendier endast under nio månader
av året. Licentiandstipendium utgår med 6 500 kr. per år och doktorand
-
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 196/
3
stipendium med 9 500 kr. per år. Utredningen framhåller, att studier för högre
examina inte behöver vara knutna till det akademiska året; i många ämnen kan
avhandlingsarbete med fördel bedrivas under sommarmånaderna, då belastningen
på institutionens utrustning är ringa. Även insamling av material utanför
universitetet, i arkiv o. d., kan ofta lättast utföras under denna tid av året,
framhålles det vidare.
Utredningen erinrar också om att tillgången på feriearbete numera är begränsad
och att detta alternativ därför minskat i attraktion. Det torde, framhålles
i skrivelsen, vara föga tillfredsställande, att stipendiater redan tidigt
under vårterminen tvingas att ägna tid åt att deltaga i konkurrensen om lämpligt
feriearbete.
Som en väg att nå snabbare examination föreslår utredningen, att de stipendiater,
som önskar bedriva studier också under sommarmånaderna, beredes
ekonomiska möjligheter därtill. Stipendieåret bör enligt utredningens mening
fortfarande normalt vara nio månader, för att inte de stipendiater, som så
önskar skall hindras från förvärvsarbete, men stipendiat bör efter ansökan
kunna få sitt stipendium förlängt till att utgå under samtliga årets tolv månader.
Förlängt stipendium bör enligt utredningen utgå med samma belopp per
månad som under det egentliga stipendieåret, eller med 1/9 av 6 500 kr. respektive
9 500 kr. För erhållande av förlängt stipendium skall enligt förslaget stipendiat
ingiva motiverad ansökan till den utdelande myndigheten som avgör huruvida
ansökan skall bifallas eller ej.
Utredningen har ej kostnadsberäknat förslaget i denna punkt.
Förslaget att licentiand- och doktorandstipendium må kunna utgå med oförändrat
belopp jämväl under de tre sommarmånaderna har blivit föremål för
allmänt tillstyrkande av remissinstanserna, ehuru i flera yttranden förordas
mera långtgående åtgärder på ifrågavarande område än vad utredningen föreslagit.
Departementschefen framhåller inledningsvis bl. a. följande.
»En effektiv vetenskaplig utbildning är av grundläggande betydelse inom
många områden av samhällslivet. Sålunda kan nämnas de högre utbildningsanstalternas
behov av lärarkrafter, den inom viktiga områden av det allmännas
verksamhet rådande bristen på personer med ändamålsenlig vetenskaplig utbildning
samt den ökande omfattning i vilken personal med dylik utbildning tages
i anspråk inom näringslivet. Antalet högstadiestuderande har under senare år
kraftigt ökat och överstiger nu i ungefär en tredjedel av ämnena vid de filosofiska
fakulteterna 50 eller det antal som utgjorde en riktpunkt för lärartilldelning
vid fastställandet av nu gällande planer. Det kan samtidigt konstateras,
att de senaste årens ökning av antalet licentiander är relativt sett väsentligt
större än ökningen av antalet avlagda licentiatexamina. Vad nu sagts torde
gälla även vid andra utbildningslinjer än de filosofiska fakulteterna.»
Med hänsyn till vad sålunda redovisats finner departementschefen — i likhet
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 95
4
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964
med utredningen och de remissinstanser som yttrat sig över förslaget — att vissa
åtgärder omedelbart bör företagas för att effektivisera utbildningen på högstadiet
såväl vid de filosofiska fakulteterna som vid övriga utbildningslinjer vid
universitet och högskolor. De åtgärder som nu kan vidtagas bör enligt departementschefen
bli av relativt begränsad omfattning och av provisorisk karaktär.
Av utredningen föreslagen förstärkning av undervisningsresurserna genom
extra lärartilldelning med upp till 50 professorstimmar per termin för varje
grupp med 15—30 högstadiestuderande är enligt departementschefens uppfattning
med hänsyn till det starkt ökande antalet studerande det mest angelägna
av de framlagda förslagen.
Som framhållits av utredningen och i yttrandena, erinrar departementschefen,
råder för närvarande svårigheter att finna kompetenta lärare till den professorsundervisning
som meddelas mot timarvode, s. k. lösa professorstimmar. Departementschefen
finner det därför, liksom utredningen och flertalet remissinstanser,
rimligt att dessa timmar skall kunna sammanföras till hela tjänster som extra
universitetslektor och undantagsvis extra laborator. Till ifrågavarande laboraturer
bör emellertid enligt departementschefens uppfattning icke knytas särskild
assistenthjälp.
Utredningens förslag om förlängning av tiden för innehav av licentiand- och
doktorandstipendium säger departementschefen sig i förevarande sammanhang
inte vara beredd att ansluta sig till. Departementschefen anför härom:
»Jag är nämligen inte övertygad om att de av utredningen föreslagna åtgärderna
snabbt skulle medföra en ökad examination. Jag vill i detta sammanhang
erinra om, att särskilt i de experimentella ämnena ett mycket stort antal aktiva
licentiander och doktorander ej åtnjuter stipendier utan i stället har anställning
som lärare, assistenter eller amanuenser vid universiteten och högskolorna. Det
förefaller föga sannolikt att ett genomförande av ifrågavarande förslag skulle
leda till att dessa licentiander och doktorander — vilka nu utför ett nödvändigt
och värdefullt arbete inom den akademiska undervisningen på lågstadiet —
skulle i någon mera betydande omfattning lämna sina befattningar för att som
stipendiater snabbare nå fram till examen. Inte heller är jag övertygad om att
de som nu innehar licentiand- eller doktorandstipendier skulle som en följd av
ett genomförande av utredningens förslag väsentligt öka sin studieinsats per
läsår.»
De av utredningen framlagda förslagen har givit departementschefen anledning
att beröra vissa med den s. k. universitetsautomatiken sammanhängande
spörsmål. Departementschefen anför följande.
»Jag har i flera sammanhang, bl. a. i 1963 års statsverksproposition (bilagan 10,
s. 326) och i propositionen 1963: 172 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad
av universitets- och högskoleväsendet m. m. (s. 230), framhållit, att universitetsautomatiken
bör överses sedan ett fullständigt registreringsförfarande genomförts.
Föreliggande förslag till provisoriska förstärkningsanordningar för forskarutbildning
och forskarhandledning m. m. medför emellertid i vissa avseenden ett
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 196/
5
behov av en omedelbar översyn. Denna översyn må ske mot bl. a. bakgrunden
av att lågstadiet för närvarande är bättre tillgodosett med undervisningsresurser
än högstadiet.
Vid beredningen av utredningens förslag har jag därför låtit undersöka huruvida
förutsättningar föreligger att omfördela medel mellan låg- och högstadierna
och därigenom erhålla en bättre fördelning av tillgängliga resurser. Resultatet
av den företagna undersökningen har övertygat mig om att en sådan omfördelning
icke utan allvarliga olägenheter kan företagas utan en samtidig översyn av
de i många avseenden komplicerade tillämpningsföreskrifterna i fråga om
automatiken. Jag har därför för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t, att uppdraga
åt universitetskanslersämbetet att, i samråd med 1963 års forskarutredning, utreda
frågan om en omfördelning av medel mellan låg- och högstadiet och därmed
sammanhängande spörsmål. Härvid torde även böra övervägas frågan om införande
av en ny tjänstetyp avsedd för att på heltid svara för undervisning på
lågstadiet i huvudsak i ämnen med en omfattande övningsundervisning.»
Med hänsyn till vad som anförts anser departementschefen det icke lämpligt
att på sätt utredningen föreslagit nu genomföra förstärkningsanordningar för
undervisning och forskning med delvis tillämpning av automatikens regler. I
stället bör enligt departementschefens förslag de medel som nu anvisas enligt
nyssnämnda regler eller i övrigt från riksstatsanslag för högre undervisningsändamål
kompletteras med särskilda medel för provisoriska åtgärder för förstärkning
av forskarutbildning och forskarhandledning under budgetåren 1964/65
och 1965/66. Departementschefens förslag innebär att i riksstaten upptages ett
obetecknat anslag, benämnt Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning
m. m., vilket för budgetåret 1964/65 bör uppföras med 1 500 000 kr.
Ifrågavarande anslag förutsättes av universitetskanslersämbetet få disponeras
för förstärkningsanordningar avseende högstadieundervisning och forskarhandledning
vid samtliga läroanstalter under ämbetet. Departementschefen erinrar i
detta sammanhang om att han i propositionen 1964: 50 angående universitetens
och högskolornas organisation och förvaltning m. m. förordat att universitetskanslersämbetet
efter omorganisation skall fr. o. m. den 1 juli 1964 vara överstyrelse
bl. a. även för de tekniska högskolorna.
Vid sin prövning av behovet av förstärkningsanordningar i olika ämnen bör,
framhåller departementschefen, universitetskanslersämbetet bl. a. beakta följande.
Vid förstärkning av undervisningsresurserna på högstadiet bör hänsyn särskilt
tagas till den rådande bristen på lektorer i vissa för skolväsendet centrala ämnen.
Tilldelning av professorstimmar inom filosofisk fakultet bör ske enligt den
av utredningen föreslagna normen. Härvid bör i enlighet med utredningens förslag
samtidigt övervägas i vad mån professorsundervisning på lågstadiet kan
ersättas med lektorsundervisning.
Vidare bör universitetskanslersämbetet bemyndigas att i utbyte mot 198 timmars
professorsundervisning medge att extra tjänst som universitetslektor inrättas.
Av innehavare av dylik befattning bör krävas docentkompetens.
6
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964
I syfte att förstärka handledningsresurserna bör viss del av ifrågavarande universitetslektorers
tjänstgöringsskyldighet kunna fullgöras i form av handledning.
Universitetskanslersämbetet bör även undantagsvis kunna inrätta tjänst som
extra laborator för att tillgodose ämnen där särskilt stort behov av kvalificerad
forskarhandledning föreligger. Inrättande av dylik tjänst bör, med hänsyn till
arbetsuppgifternas arf, ej leda till någon förstärkning av tillgängliga medel för
forskning och annat institutionsarbete. Med hänsyn fill bär berörda tjänsters
provisoriska, karaktär bör förordnanden meddelas tills vidare för högst ett år i
sänder.
Som eu ytterligare föystärkningsanordning bör i undantagsfall, främst i ämnen
nred mycket stort studerandeantal på högstadiet, mot arvode kunna anställas
do.cenfkpmpetent person med huvudsaklig uppgift att ge forskarhandledning.
Utskottet. Qe nu av departementschefen förordade åtgärderna för en förstärkning
av resurserna för forskarutbildning och forskarhandledning synes enligt
utskottets mening välmotiverade och bör genomföras under de två närmaste
budgetåren. Utskottet vill dock starkt understryka åtgärdernas karaktär av
provisorier. Först sedan 1963 åt? forskarutredning slutfört sift utredningsuppdrag
avseende forskarutbildningen och forskarkarriären jämfe därmed sammanhängande
spörsmål synes det möjligt att få det samlade grepp som erfordras
över det komplex, av vilket forskarutbildning och forskarhandledning blott är
delar.
I motionerna I: 764 och fl: 935 samt II: 934 bär närmare berörts det förslag
som forska rutredningen framlagt men som icke biträtts av departementschefen,
nämligen att den som innehar licentiand- eller doktorandstipendipm — nu begränsat
till pio manader av året — skall kunna för att snabbare nå sin examen
efter ansökan få tiden för innehav av stipendiet förlängt till samtliga årets månader.
Förslag om generell utsträckning av tiden har framförts i motionerna
I: 505 och II: 611.
Utskottet som delar departementschefens uppfattning att utredningens förslag
icke nu bör genomföras — kostnaderna skulle enligt utskottets mening bli allt
för höga med hänsyn till provisoriekaraktären och den relativt ringa effekt som
på kort sikt torde kunna väntas av åtgärden — avstyrker bifall till förslagen i
motionerna om genomförande av utredningens förslag redan fr. o. m. nästa budgetår.
De åtgärder som förordas i de tre förutnämnda motionerna för att täcka
de väntade kostnaderna om motionärernas förslag skulle vinna riksdagens bifall
synes icke kunna genomföras tekniskt-anslagsmässigt.
Av vad utskottet anfört om förordade åtgärders provisoriekaraktär följer, att
åtgärderna givetvis icke utan riksdagens ytterligare hörande får tas till intäkt
för någon mera permanent förändring av nuvarande undervisningssystem vid
universitet och högskolor, exempelvis relationen professprsundervisning och lektorsunderyjäning
på det s. k. lågstadiet.
I de tidigare nämiufa motionerna I: 764 och II: 935 har även föreslagits en
särskild riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t om inrättande av flera docenttjänster,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutsjcgttets utlåtande nr 95 år 1964
med underYisningsskykligket i fopm av forskarhandledning. Enligt utskottets
mening bör det ankomma på vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,
inklusive universitetskanslersämbetet, att taga de initiativ som må erfordras
för ep, förstärkning av docentorganisationen. Utskottet vill även erinra om
att det ligger inom ramen för forskarutredningens uppdrag att undersöka förutsättningarna
för en förstärkning på längre sikt av resurserna för forskarhandledning.
Hed hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:764 och
II: 935, i nu berört avseende.
Utskottet, spm för övrigt tillstyrker bifftU till Kungl. Maj:ts förslag under
fdrpvamnde punkt, vill till sist endast erinra pip att nu förordade förstärkningsåtgärder
i erilighet n^ed depaaäetnentschettös förslag bo? ha avseende på sapntbga
de läroanstalter som fr. o. m. den 1 juli 1964 må komma att sortera under
universitetskanslersämbetet.
Under åberopande av vad sålunda, anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:505 och 11:611, 1:764 och 11:935 samt
II: 934, i vad de avser förlängning av tiden för innehav av licentiand-
och doktorandstipendier, icke må bifallas av riksdagen;
II. att Riksdagen må till Provisoriska åtgärder för forskarutbildning,
forskarhandledning m.m. för budgetåret 1964/65
å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 1 500 000 kr.;
JU. att ipLOttpnertia I: 764 och II: 935, i vad de avser skrivelse
till ^Cund. Maj:t, icke må föranleda pågon riksdagens åtgärd.
2:o) Stipendier föy främjande av högre vetenskapliga studier. Kungl.
Maj:t har i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 262, s. 527—529 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1964)
föreslagit riksdagen att tik dettå ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 6 716 000 kr.
I detta sammanhang bär riksdagen till behandling förehaft
dels de under föregående punkt omnämnda motionerna 1:505 och 11:611,
i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att licentiandoch
doktorandstipendierna höjs till 7 200 kr. respektive 12 000 kr. per ap, att
det högsta antalet tillåtna timmars lärartjänst per vecka begränsas till 4—6 timmar
och att detta system träder i kraft från den 1 juli 1964 samt att till Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier anvisas ett reservationsanslag
på 9 000 000 kr. för budgetåret 1964/65;
dels ock den under föregående punkt omnämnda motionen 11:934, i vilken
hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppräknas med 1 500 000
kr.
8
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 196b
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisar utskottet
till motionerna II: 611 och II: 934.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.
Departementschefen framhåller att den pågående successiva ökningen av antalet
licentiander och doktorander torde medföra, att allt större anspråk kommer
att ställas på föreVarande anslag. Med hänsyn till att den kassamässiga
behållningen på anslaget ökat under föregående budgetår, anser departementschefen
sig emellertid inte kunna tillstyrka någon höjning av anslaget.
TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får erinra om att utskottet under föregående anslagspunkt avstyrkt
bifall till motionsvis väckta förslag om provisoriska anordningar för förlängning
av tiden för innehav av licentiand- och doktorandstipendier. Under hänvisning
härtill avstyrker utskottet förslaget i motionerna I: 505 och II: 611 samt II: 934
om en ökning av medelsanvisningen under förevarande anslag.
Med hänsyn till det arbete som pågår inom forskarutredningen och som kan
komma att innefatta ett bedömande i större sammanhang av de spörsmål, som
ytterligare berörts i motionerna I: 505 och II: 611, finner utskottet sig böra avstyrka
bifall till nämnda motioner om en ökning av stipendiebeloppen och en
begränsning av högsta antalet tillåtna timmars lärartjänst per vecka.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:505 och 11:611, i vad de avser en
höjning av licentiand- och doktorandstipendierna och begränsning
av högsta antalet tillåtna timmars lärartjänst per vecka,
icke må bifallas av riksdagen;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag på motionerna I: 505 och II: 611 samt
11:934, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för
budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 6 716 000 kr.
Stockholm den 5 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964
9
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard
Svensson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Källqvist, Widén,
Wååg och Per Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar
Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson,
Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Kårby och Berg.
Reservationer
1) vid ''punkten 1 (Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning
m. m.) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Stahl, fröken Elmen,
herrar Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och
Gustafsson i Kårby, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Utskottet
som» och slutar med »tekniskt-anslagsmässigt», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Utskottet anser det för sin del uppenbart att de av utredningen förordade
åtgärderna här skulle i hög grad bidraga till en ökning av stipendiaternas studieinsats
och påskynda avläggandet av de aktuella examina. Bristen pa kvalificerade
lärare både i våra gymnasier och vid de högre utbildningsanstalterna är sa
allvarlig, att enbart på den grund en åtgärd inte bör försittas, som kan bidraga
till en förbättring härvidlag. Sett även från den enskilde stipendiatens utgångspunkt
synes åtgärder för en förlängning av tiden för stipendieinnehavet ytterst
välmotiverade. Det kan inte vara rimligt att licentiander och doktorander skall
behöva söka sig ut till för dem många gånger mindre adekvata feriearbeten och
härigenom gå miste om de resurser vid respektive lärosäten i form av bibliotek
och institutioner med tillhörande utrustning — särskilt viktigt i de experimentella
ämnena — som de under somrarna långt effektivare skulle kunna utnyttja,
då studier för primärexamina inte pågår. Utskottet finner alltså mycket starka
skäl tala för att åtgärder för en förlängning av tiden för stipendieinnehavet vidtages
redan fr. o. m. nästa budgetår. Utskottet förordar, att dessa åtgärder, i avvaktan
på vad forskarutredningen må komma att föreslå i sitt slutliga betänkande,
får provisorisk karaktär. Utskottet biträder vad utredningen och motionärerna
föreslagit, nämligen att förlängt stipendium skall utgå med samma belopp per
månad som under det egentliga stipendieåret, eller med V» av 0 500 kr. respektive
9 500 kr. Villkoret för erhållande av förlängt stipendium — stipendieåret
bör fortfarande normalt vara nio månader — bör vara, att stipendiaten ingiver
10
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1964-
motiverad ansökan till den utdelande myndigheten, som har att avgöra huruvida
ansökan skall bifallas eller ej.
Då det gäller frågan om bestridandet av kostnaderna för förlängning av tiden
för stipendieinnehavet, då denna möjlighet utnyttjas, synes svårigheter föreligga
att mera exakt uppskatta de kostnadsmässiga konsekvenserna. Vissa uppgifter
för bedömningen härvidlag har emellertid lämnats i föreliggande motioner. Av
tekniska skäl synes merkostnaderna böra belasta reservationsanslaget Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier. Utskottet kommer att under
punkten 2 i det följande förorda, att detta anslag uppräknas med 1 400 000 kr.
för ändamålet.
I anslutning till vad som nu anförts vill utskottet som sin uppfattning deklarera,
att den av departementschefen gjorda hänvisningen till förhållandet att
särskilt i de experimentella ämnena ett stort antal licentiander och doktorander
innehar assistent- och amanuenstjänster icke synes ha relevans i förevarande
sammanhang. Utskottet får härvidlag för egen del hänvisa till vad som härom
anförts i motionerna till förevarande punkt, särskilt motionen II: 934.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 505 och
11:611, 1:764 och 11:935 samt 11:934, besluta att licentiandoch
doktorandstipendier, efter därom gjord särskild ansökan
hos vederbörande stipendiemyndighet, skall kunna utgå under
samtliga årets tolv månader;»
2) vid punkten 2 (Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier)
av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson,
Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén, herrar
Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Gustafsson
i Kårby, vilka under förutsättning av bifall till reservationen 1) ansett
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet
tillstyrker» och slutar med »förevarande anslag», bort ha följande lydelse:
»Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 1 föreslagit
hemställer utskottet, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med
1 400 000 kr.»
dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 505 och II: 611 samt II: 934, samtliga
motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 8 116 000 kr.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.