Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster jämte i ämnet väckta motioner.
1964-05-05 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1964:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964
1
Nr 96
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning
av arbetsterapeuter och sjukgymnaster jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 197) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjukgymnast- och
arbetsterapeututbildning för budgetåret 1964/65 beräkna ett belopp av 1 586 000
kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 73, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13 mars 1964,
föreslagit riksdagen att
a) besluta, att en omläggning av utbildningen av arbetsterapeuter skall genomföras
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna
riktlinjer;
b) besluta, att en lärar- och handledarutbildning för arbetsterapeuter skall
anordnas under budgetåret 1964/65 i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen förordat;
c) besluta, att en ökning av intagningen till sjukgymnastutbildningen skall
genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna
riktlinjer;
d) besluta, att utbildning av instruktionsgymnaster må anordnas under budgetåret
1964/65 i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
e) besluta, att vid universitetet i Göteborg skall, fr. o. m. den 1 juli 1965,
finnas inrättad en professur i medicinsk rehabilitering;
f) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen anfört, besluta om inrättande av de lärartjänster vid Lunds
universitet och karolinska institutet, som erfordras vid den av departementschefen
förordade utökningen av sjukgymnastutbildningen, ävensom att vidtaga
de förändringar i personalförteckningarna för Lunds universitet och karolinska
institutet, som föranledes därav;
g) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i
övrigt, som erfordras för genomförandet av vad departementschefen förordat;
h) till Sjukgymnast- och arbetsterapeututbildning m. m. för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 616 000 kr.;
1 — Bihang till riksdagens protokoll 19Gli. G samt. Nr 06''
2
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964-
i) till Byggnadsarbeten vid sjukgymnastinstituten för budgetåret 1964/65
under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 800 000
kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Adolfsson (I: 715) och den andra inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl.
(II: 874), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till Kungi.
Maj:t hemställa om förslag för ordnande av sjukgymnastutbildning i Umeå från
och med 1966, samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om nytt förslag
snarast för att avsevärt öka utbildningen av sjukgymnaster och arbetsterapeuter
samt att anordna denna utbildning i överensstämmelse med vad i motionerna
anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Kaijser och Enarsson (I: 716) och den andra inom andra kammaren av
herr Nordstrandh (II: 877), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att
ett sjukgymnastinstitut i Umeå skall inrättas från och med budgetåret 1966/67,
2. att utbildningen av sjukgymnaster skall bedrivas i anslutning till medicinsk
fakultet och med staten som huvudman samt universitetskanslersämbetet som
tillsynsmyndighet, 3. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
om skyndsam utredning angående utbildning av instruktionsgymnaster;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Göran Karlsson m.fl. (1:717) och den andra inom andra kammaren av herr
Ilamrin i Jönköping m.fl. (11:873), i vilka hemställts att Kungl. Maj:t utöver
vad som föreslagits i propositionen måtte bemyndigas att snarast vidtaga åtgärder
för att utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster skall helt anförtros
åt sjukvårdshuvudmännen att bedrivas med statligt bidrag av samma
storleksordning som avses i propositionen och att således en fullständig samordning
av denna utbildning och utbildning i andra vårdyrken kommer till
stånd, samt att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att redan nu medge statsbidrag
till utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster även vid andra lasarett
än i propositionen tänkta och att därför erforderliga ekonomiska resurser ställes
till Kungl. Maj:ts förfogande;
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Segerstedt Wiberg (I: 718) och den andra inom andra kammaren av fröken
Elmén m. fl. (11:872), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 73 måtte 1. uttala att huvudmannaskap och tillsynsmyndighet
för utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter nu endast
ordnas provisoriskt enligt i propositionen angivna linjer och att frågan härom
således lämnas öppen för framtida ställningstagande i avvaktan på erfarenheter
och fortsatt utredning, samt 2. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om snabb
utredning av frågan om det finansiella stödet till utbyggnad av rehabiliteringsavdelningar
vid de sjukhus, där utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster
skall äga rum;
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964
3
dels två likalydande motioner,- väckta den ena inom första kammaren av fröken
Stenberg m. fl. (I: 719) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson
i Tvärålund to. fl. (II: 876), i vilka hemställts att riksdagen måtte fatta beslut om
att utbildning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster skall anordnas i Umeå;
dels en inom andra kammaren av fru Ekendahl och fröken Andersson i
Strängnäs väckt motion (11:839), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av proposition nr 73 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhalla att Kungl.
Maj :t måtte taga initiativet till en samnordisk utredning av förutsättningarna
för ett nordiskt samarbete beträffande utbildning av instruktionssjukgymnaster;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Larsson i Hedenäset och An tonsson
väckt motion (II: 875), vari hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling
av proposition nr 73 i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala som sin mening
att huvudmannaskapet för utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster
må läggas på staten och att universitetskanslersämbetet må bliva tillsynsmyndighet,
samt att särskild kompletteringskurs skall krävas för inträde till arbetsterapeututbildning.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 874, II: 877, I: 717, II: 872, I: 719, II: 839 och II. 875.
På grundval av 1960 års arbetsterapeututrednings betänkande Utbildning av
arbetsterapeuter (SOU 1962: 50) framlägges i propositionen nr 73 förslag om en
väsentligt förbättrad utbildning av arbetsterapeuter. Vidare föreslås på grundval
av ett utredningsförslag från en särskild sakkunnig en ökad utbildning av sjukgymnaster.
Utbildningen av arbetsterapeuter föreslås bli treårig och innefatta
dels utbildning i skilda arbetstekniker, dels utbildning i medicinska och socialmedicinska
ämnen samt i arbetsterapiens teori och teknik. Som huvudmän för
denna utbildning liksom för sjukgymnastutbildning anordnad på nya orter föreslås
landstingen inträda. Arbetsterapeututbildningen förutsättes starta läsåret
1965/66 i Göteborg, Örebro och Linköping samt eventuellt vid Mörby lasarett i
Danderyd. Intagning beräknas ske av 160 elever årligen. Under läsåret 1964/65
föreslås utbildning anordnas av arbetsterapeuter till lärare vid de blivande arbetsterapeutinstituten.
Intagningen av elever vid sjukgymnastinstituten i Stockholm och Lund föreslås
utökad läsåret 1964/65 från 110 till 190 elever. Fr.o.m. läsåret 1965/66
förutsättes sjukgymnastutbildning bli anordnad även i Göteborg.
Förslag om principbeslut om en professur i medicinsk rehabilitering fr.o.m.
1 juli 1965 framlägges.
För budgetåret 1964/65 beräknas investeringskostnaderna till 800 000 kr.
Driftkostnaderna beräknas öka med 1 616 000 kr.
Beträffande innehållet i propositionen nr 73 torde i huvudsak få hänvisas till
propositionen.
Departementschefen framhåller, att den kritik som riktats mot hittillsvaiande
utbildning av arbetsterapeuter i huvudsak gällt utbildningens uppdelning på en
1* — Ilihang till riksdagens protokoll 19G/f. G sand. Nr 9G
4
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964.
förutbildning och en huvudkurs, den tidsmässiga disproportionen mellan olika
huvudmoment i utbildningen samt den bristande pedagogiska samordningen
mellan utbildningens olika huvuddelar. Arbetsterapeututredningen har efter
Provning av för- och nackdelar funnit övervägande skäl tala för att utbildningen
även framgent skall innefatta en förutbildning och en egentlig arbetsterapeututbildning.
De skäl som enligt utredningen talar härför är dels vissa resurssynpunkter,
dels rekryteringsskäl, dels ock värdet av att genom förutbildningen
samtidigt erhalla en avslutad yrkesutbildning för hjälpkrafter. De nackdelar, som
varit förbundna med hittillsvarande, i stor utsträckning oorganiserade förutbildning,
har utredningen ansett kunna undanröjas genom att förutbildningen innehållsmässigt
och organisatoriskt ges en fast form. I fråga om arbetsterapeututbildningens
innehåll har utredningen föreslagit betydande utvidgningar av de
medicinska och socialmedicinska momenten samt av utbildningen i arbetsterapiens
teori och teknik, dvs. arbetsterapien såsom behandlingsform. En förbättrad
samordning mellan utbildningens olika delar avses komma till stånd genom en
följdriktig uppbyggnad av-utbildningen i innehållsmässigt avseende samt genom
tillskapandet av en fastare utbildningsorganisation, innefattande en för utbildningen
ansvarig sakkunnig ledning samt fast anställda lärare i utbildningens
huvudämnen.
Departementschefen anser, att vad utredningen föreslagit i fråga om utbildningens
innehåll och omfattning i stort sett väl svarar mot de krav som inom
en modernt inriktad rehabiliteringsverksamhet bör kunna ställas på ifrågavarande
personalkategori. Han är emellertid inte beredd att ansluta sig till det
förslag till utbildningsgång utredningen framlagt. Även om utredningens förslag
kan anses eliminera åtskilliga av de olägenheter, som är förbundna med den nuvarande
uppläggningen av förutbildningen, finner departementschefen de av vissa
remissinstanser patalade olägenheterna med ett bibehållande av uppdelningen
på två skilda utbildningsetapper vara så stora, att en annan lösning bör eftersträvas.
Han föreslår därför, att den utbildning i olika arbetstekniker, som enligt
utredningens förslag skulle ligga inom förutbildningen, sammanlägges och närmare
samordnas med den av utredningen föreslagna egentliga arbetsterapeututbildningen
till en sammanhängande, treårig utbildning. Vissa rationaliseringar
och tidsbesparingar, bl. a. genom slopande av vissa tekniska repetitionsmoment
i den föreslagna egentliga arbetsterapeututbildningen, bör enligt departementschefen
därigenom kunna vinnas, varigenom även behovet av viss hushållsutbildning
skulle kunna tillgodoses inom den treåriga utbildningens ram, i stället
för att utformas såsom en del av en förutbildning.
I fråga om kraven för inträde vid den föreslagna arbetsterapeututbildningen
förklarar departementschefen, att den föregående skolutbildning man enligt hans
uppfattning bör inrikta sig på är genomgång av fackskola. I avvaktan på fackskolans
mer allmänna genomförande anser emellertid departementschefen att
avgångsbetyg från teoretisk linje av grundskolan bör ge behörighet till inträde
på samma sätt som för närvarande gäller för inträde vid sjukgymnastinstitut.
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964
5
Departementschefen föreslår, att genom anordnande av kompletteringskurser
i vissa skolämnen blivande inträdessökande skall beredas möjlighet att förstärka
sin kunskapsgrund i vissa betydelsefulla ämnen. Krav på genomgång av sådan
kompletteringskurs bör emellertid enligt departementschefen inte uppställas för
tillträde till arbetsterapeututbildning. Departementschefen framhåller, att vid
konkurrens mellan ett flertal inträdessökande företräde självfallet måste lämnas
den som, bl. a. med avseende på skolutbildning och skolbetyg, företer de bästa
studie- och yrkesmässiga förutsättningarna. Härvid måste hänsyn tagas inte
bara till skolbetyg utan också till vederbörandes personliga lämplighet för
yrket. För att underlag skall erhållas för en någorlunda säker allmän bedömning
av en sökandes personliga förutsättningar anser departementschefen, att krav
bör uppställas på minst tre månaders sjukvårdspraktik.
Med hänsyn till de resurser i olika avseenden, som bör krävas för anordnande
av arbetsterapeututbildning, finner departementschefen det styrkt, att sådan
utbildning inom de närmaste åren kan anordnas på endast ett fåtal orter, nämligen,
såvitt nu kan bedömas, Stockholm (Mörby), Göteborg, Linköping och
Örebro. Såvitt gäller utbyggnaden av sjukgymnastutbildningen har den företagna
utredningen utmynnat i ett förslag om dubblering av utbildningen i Stockholm
(karolinska institutet) och Lund samt om upprättande av ett nytt sjukgymnastinstitut
i Göteborg. Mot de i utredningen gjorda bedömningarna av
möjligheterna att på detta sätt öka den nuvarande utbildningskapaciteten har
departementschefen ingen erinran.
Frågan om huvudmannaskapet för utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster
samt den centrala tillsynen däröver har behandlats ingående i remissyttrandena,
varvid två varandra motsatta uppfattningar kommit till uttryck.
Enligt den ena uppfattningen, som ansluter sig till arbetsterapeututredningens
förslag, bör utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster bedrivas i anslutning
till medicinsk fakultet och med staten som huvudman och universitetskanslersämbetet
som tillsynsmyndighet. Enligt den andra uppfattningen bör utbildningen
bedrivas under sjukvårdshuvudmännens ansvar och under tillsyn av
den centralmyndighet, som utövar tillsyn över yrkesutbildningen. Departementschefen
ansluter sig i huvudsak till sistnämnda uppfattning, dock med undantag
för den i Stockholm och Lund nu bedrivna sjukgymnastutbildningen, vilken han
anser tills vidare bör drivas i statlig regi. Utbildningen av arbetsterapeuter liksom
den sjukgymnastutbildning som startas på nya orter anses däremot böra
bedrivas av sjukvårdshuvudmännen. Till sådan utbildning, som är att betrakta
som specialkurs enligt kungl. brev den 18 november 1963 angående bestämmelser
om yrkesskolornas lärare, föreslås statsbidrag få utgå enligt för central yrkesskola
gällande grunder. Det administrativa och pedagogiska överinseendet över
denna utbildning föreslås ligga hos skolöverstyrelsen som vid sin sida föreslås få
ett sakkunnigorgan med ansvar för utbildningens enhetlighet och i första hand
medicinska kvalitet.
Departementschefen förordar, atl statsbidrag enligt nyssnämnda grunder må
6
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196/
utgå till en arbetsterapeututbildning med i propositionen föreslagen utformning,
anordnad under sjukvårdshuvudmännens huvudmannaskap i Göteborg, Linköping
och Örebro samt vid Mörby lasarett i Danderyd samt räknar med att
utbildningen på flertalet av dessa orter skall kunna igångsättas läsåret 1965/66.
Att börja arbetsterapeututbildning i ny form läsåret 1964/65 är inte möjligt,
enär detta läsår måste ägnas åt utbildning av ett antal arbetsterapeuter till
lärare. Om efter hand förutsättningar för anordnande av arbetsterapeut- och
sjukgymnastutbildning på andra orter än de nyss angivna visar sig finnas och
behov av en ökad utbildningskapacitet konstateras, skall, förklarar departementschefen,
givetvis hinder inte föreligga för Kungl. Maj:t att medge statsbidrag
till sådan utbildning.
Den föreslagna dubbleringen av intagningen av elever vid sjukgymnastinstituten
i Stockholm och Lund bör enligt departementschefen genomföras under
läsåret 1964/65. Departementschefen räknar vidare med att en med utbildningen
av arbetsterapeuter samordnad sjukgymnastutbildning skall anordnas i Göteborg
fr. o. m. läsåret 1965/66. Frågan om en fortsatt utvidgning av sjukgymnastutbildningen
lämnar han tills vidare öppen.
Arbetsterapeututbildningen beräknas få en sammanlagd kapacitet av ca 160
elever årligen. Sjukgymnastutbildningens kapacitet kommer läsåret 1964/65 att
öka från nuvarande 110 till 190 intagna och beräknas fr. o. m. läsåret 1965/66
öka med ytterligare åtminstone ett 50-tal elever.
Med hänsyn till att arbetsterapeututbildningen föreslagits skola anordnas
genom sjukvårdshuvudmännens försorg, finner departementschefen inte anledning
att göra något preciserat ställningstagande till utredningens förslag om
lärartjänster för denna utbildning. Beträffande lärarbehovet för sjukgymnastutbildningen
föreslår departementschefen, med hänsyn till att det för vissa föreslagna
personalförstärkningar fordras överenskommelse med vederbörande sjukvårdshuvudman,
att Kungl. Maj:t skall erhålla riksdagens bemyndigande att
fatta slutligt beslut beträffande inrättandet av tjänster m. m. för ifrågavarande
ändamål.
I överensstämmelse med förslag av arbetsterapeututredningen tillstyrker departementschefen,
att beslut fattas om inrättande fr. o. m. budgetåret 1965/66
av en professur i medicinsk rehabilitering, samt föreslår, att professuren inrättas
vid universitetet i Göteborg. Departementschefen förklarar, att genom inrättandet
av denna tjänst förutsättningar skapas för en kvalificerad forskning på den
medicinska rehabiliteringens område, vilket är nödvändigt för en ändamålsenlig
vidareutveckling av detta verksamhetsfält.
En ettårig kurs för blivande undervisningsterapeuter föreslås anordnad vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg läsåret 1964/65. Departementschefen finner
det också angeläget, att utbildning av arbetsterapeuter till handledare kommer
till stånd under läsåret 1964/65.
Viss utbildning av instruktionsgymnaster har av den sakkunnige föreslagits
ske i den formen att sjukgymnaster, som är anställda vid sjukhus, där praktisk
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1961+
7
sjukgymnastutbildning är avsedd att komma till stånd, skall få auskultera under
förslagsvis en månad vid sjukhus, där utbildning av sjukgymnaster för närvarande
bedrives. Denna utbildning har av den sakkunnige tänkts ordnad antingen
så, att sjukgymnasterna får tjänstledighet med bibehållen lön eller så, att löneförlusten
vid tjänstledigheten samt rese- och uppehållskostnaderna täckes genom
särskilt bidrag. Departementschefen har ingen erinran mot detta förslag. I likhet
med den sakkunnige förutsätter han att, därest behov av en fastare organiserad
utbildning av instruktionsgymnaster bedömes föreligga, förslag härom senare
framlägges, lämpligen i samband med anslagsäskandena för sjukgymnastinstituten.
Med hänsyn till det stora behovet av arbetsterapeuter anser departementschefen,
att den nuvarande utbildningen av arbetsterapeuter skall bedrivas i varje
fall t. o. in. läsåret 1905/66. Departementschefen anser även att de för nuvarande
arbetsterapeututbildning förberedande kurser, som för närvarande anordnas
i Örebro och Jönköping samt vid Nyckelviksskolan i Lidingö och som planeras
i Luleå, lämpligen bör anordnas i nuvarande form tills vidare och att till
denna utbildning bör utgå bidrag som till central yrkesskola. Beträffande de i
hittillsvarande form utbildade arbetsterapeuterna förordar han, i överensstämmelse
med förslag av utredningen, att ett program för en vidareutbildningsverksamhet
uppgöres i samverkan mellan vederbörande myndigheter och sjukvårdshuvudmän.
Till denna vidareutbildningsverksamhet föreslås statsbidrag utgå
enligt samma grunder som till den reguljära arbetsterapeututbildningen.
Departementschefen förklarar, att de som påbörjat en arbetsterapeututbildning
i hittillsvarande form bör äga möjlighet att bygga på den påbörjade utbildningen
med den nya kvalificerade arbetsterapeututbildningen. Såsom en övergångsform
föreslår han, att intagning av elever för arbetsterapeututbildning läsåret
1965/66, i den utsträckning som är möjlig, sker i både årskurs 1 och årskurs
2 av den treåriga arbetsterapeututbildningen. I årskurs 2 skulle då intagas
elever, som redan skaffat sig utbildning i huvudsak motsvarande den som är
avsedd att inhämtas under det första av de tre utbildningsår som den förordade
nya utbildningen skall omfatta. I mån av utbildningsplatser i årskurs 2 bör
enligt departementschefen även under de följande läsåren möjlighet beredas den
som genomgått erforderlig praktisk-teknisk utbildning att såsom extra-elev följa
undervisningen och erhålla slutbetyg från denna.
För utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster räknar departementschefen
för nästa budgetår med ett sammanlagt medelsbehov av 2 416 000
kr., varav 800 000 kr. för uppförande av två paviljonger samt vissa ombyggnadsarbeten
och 1 616 000 kr. för kostnader på driftbudgeten. Sistnämnda kostnader
fördelar sig med 765 000 kr., huvudsakligen avlöningskostnader, för den föreslagna
utvidgningen av sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund, 65 000
kr. för viss utbildning av instruktionsgymnaster, 300 000 kr. för utbildning av
arbetsterapeuter till lärare och handledare vid den tillämnade arbetsterapeututbildningen,
336 000 kr. för ersättning till deltagare i nyssnämnda lärar- och
8
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964-
handledarutbildning beräknad efter 1 200 kr. för deltagare och månad, dvs. som
för deltagare i yrkeslärarutbildning, samt 150 000 kr. för inredning och utrustning
av lokaler vid sjukgymnastinstituten i Stockholm och Lund.
Utskottet. Bristen på såväl arbetsterapeuter som sjukgymnaster är för närvarande
mycket stor. Det är därför synnerligen angeläget, att, såsom föreslagits
i förevarande proposition, en ökad utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster
kommer till stånd. Då den nuvarande utbildningen av arbetsterapeuter
icke anses motsvara de krav, som följer av arbetsterapeuternas uppgifter
inom modern rehabilitering, är också den föreslagna förbättringen av arbetsterapeututbildningen
ytterst angelägen.
Departementschefen har ansett, att utbildningen av arbetsterapeuter och
sjukgymnaster bör bedrivas av sjukvårdshuvudmännen under tillsyn av den
centralmyndighet, som utövar tillsyn över yrkesutbildningen. Undantag har
emellertid gjorts för den i Stockholm och Lund nu bedrivna sjukgymnastutbildningen,
vilken enligt departementschefen tills vidare bör drivas i statlig regi.
I motionerna 1:717 och 11:873 har föreslagits att Kungl. Maj:t skall bemyndigas
att snarast vidtaga åtgärder för att utbildningen av arbetsterapeuter och
sjukgymnaster helt skall anförtros åt sjukvårdshuvudmännen. Utskottet ansluter
sig i princip till den i nämnda motioner framförda uppfattningen att ifrågavarande
utbildning bör anförtros åt sjukvårdshuvudmännen. Då det gjorda
undantaget beträffande den i Stockholm och Lund bedrivna sjukgymnastutbildningen
endast avses äga bestånd under en övergångstid finner utskottet emellertid
ifrågavarande motionsyrkande icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Av vad nyss anförts framgår att utskottet icke heller biträder de i motionerna
1:716 och 11:877, 1:718 och 11:872 samt 11:875 framförda yrkandena i
vad avser huvudmannaskap och tillsynsmyndighet för arbetsterapeut- och sjukgymnastutbildningen.
Utskottet vill i anledning av ifrågavarande motioner
framhålla, att det, även om sjukvårdshuvudmännen kommer att vara huvudmän
för utbildningen, bör vara möjligt och även synes angeläget att bedriva
utbildningen i samarbete med de medicinska fakulteterna.
Vidkommande de i motionerna 1:715 och 11:874, 1:716 och 11:877, 1:717
och II: 873 samt I: 719 och II: 876 framförda yrkandena om anordnande av arbetsterapeut-
och sjukgymnastutbildning i Umeå eller på andra orter får utskottet
hänvisa till departementschefens uttalande, att, om efter hand förutsättningar
för anordnande av arbetsterapeut- och sjukgymnastutbildning på
andra orter än de i propositionen föreslagna visar sig finnas och behov av en
ökad utbildningskapacitet konstateras, hinder givetvis inte skall föreligga för
Kungl. Maj:t att medge statsbidrag till sådan utbildning. Utskottet vill i detta
sammanhang understryka, att det med hänsyn till den utpräglade bristen på
ifrågavarande sjukvårdspersonal i Norrland synes angeläget att utbildning av
arbetsterapeuter och sjukgymnaster anordnas även där. Då utbildningen, såsom
utskottet tidigare framhållit, bör stå under sjukvårdshuvudmännens huvud
-
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196-4
9
mannaskap, ankommer det emellertid på dessa att besluta om de vill åtaga sig
att anordna denna utbildning. En förutsättning för att utbildning skall kunna
anordnas är givetvis att det finns erforderliga resurser på orten. Utskottet avstyrker
bifall till ifrågavarande motioner i nu berört hänseende.
Utskottet avstyrker även bifall till yrkandet i motionerna I: 715 och II: 874
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa om nytt förslag
rörande utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
I motionerna I: 716 och II: 877 har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa om skyndsam utredning angående utbildning av instruktionsgymnaster
och i motionen II: 839 att riksdagen måtte anhålla att Kungl.
Maj:t tar initiativet till en samnordisk utredning av förutsättningarna för ett
nordiskt samarbete beträffande utbildning av instruktionsgymnaster. Utskottet
vill med anledning av nämnda motionsyrkanden framhålla, att utskottet anser
att frågan om utbildning av instruktionsgymnaster i första hand bör prövas av
sjukgymnastinstitutens lärarråd. Såsom redovisats i motionen II: 839 har Nordiska
rådet rekommenderat de nordiska regeringarna att gemensamt utreda förutsättningarna
för en samnordisk utbildning av instruktionsgymnaster. Utskottet
anser att möjligheterna till nordiskt samarbete på detta område bör prövas
och förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga.
Utskottet anser sig emellertid, med hänsyn till vad utskottet ovan anfört, icke
nu böra hemställa om någon utredning. Utskottet föreslår därför att yrkandena
härom i motionerna I: 716 och II: 877 samt II: 839 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I motionen II: 875 har även föreslagits att genomgång av kompletteringskurs
skall krävas för inträde till arbetsterapeututbildning. Utskottet vill för sin del
icke förorda att högre formella inträdeskrav skall gälla för tillträde till arbetsterapeututbildning
än till sjukgymnastutbildning och avstyrker således ifrågavarande
motionsyrkande.
Frågan om finansiellt stöd till utbyggnad av rehabiliteringsavdelningar kommer
enligt vad utskottet inhämtat att behandlas av rehabiliteringsberedningen.
Några särskilda åtgärder i detta avseende med hänsyn till den föreslagna utbildningen
av arbetsterapeuter och sjukgymnaster synes icke påkallade och utskottet
finner därför yrkandet härom i motionerna I: 718 och II: 872 icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer, under åberopande av det anförda,
I. att motionerna I: 715 och II: 874, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t med begäran om nytt förslag rörande utbildning
av arbetsterapeuter och sjukgymnaster, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
II. att motionerna I: 716 och II: 877,1: 717 och II: 873,1: 718
och II: 872 samt II: 875, samtliga motioner i vad de avser
10
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196b
huvudmannaskap och tillsynsmyndighet för utbildningen av
arbetsterapeuter och sjukgymnaster, icke må bifallas av riksdagen;
III.
att motionen II: 875, i vad den avser krav på särskild
kompletteringskurs för inträde till arbetsterapeututbildning,
icke må bifallas av riksdagen;
IV. att riksdagen må besluta, att en omläggning av utbildningen
av arbetsterapeuter skall genomföras i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna riktlinjer;
V.
att riksdagen må besluta, att en lärar- och handledarutbildning
för arbetsterapeuter skall anordnas under budgetåret
1964/65 i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
VI. att riksdagen må besluta, att en ökning av intagningen
till sjukgymnastutbildningen skall genomföras i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna riktlinjer;
VII.
att riksdagen må besluta, att utbildning av instruktionsgymnaster
må anordnas under budgetåret 1964/65 i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat;
VIII. att riksdagen må besluta, att vid universitetet i Göteborg
skall, fr. o. m. den 1 juli 1965, finnas inrättad en professur
i medicinsk rehabilitering;
IX. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen anfört,
besluta om inrättande av de lärartjänster vid Lunds universitet
och karolinska institutet, som erfordras vid den av departementschefen
förordade utökningen av sjukgymnastutbildningen,
ävensom att vidtaga de förändringar i personalförteckningarna
för Lunds universitet och karolinska institutet,
som föranledes därav;
X. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de
beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras för genomförandet
av vad departementschefen förordat;
XI. att riksdagen må till Sjukgymnast- och arbetsterapeututbildning
m.m. för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 616 000 kr.;
XII. att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid sjukgymnastinstituten
för budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten under
statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 800 000 kr.;
XIII. att motionerna I: 715 och II: 874, I: 716 och II: 877,
I: 717 och II: 873 samt I: 719 och II: 876, förstnämnda sex
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196Ji
-
ll
motioner i vad de avser anordnande av arbetsterapeut- och
sjukgymnastutbildning på andra orter än i propositionen föreslagna,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
XIV. att motionerna I: 716 och II: 877 samt II: 839, förstnämnda
två motioner i vad de avser utbildning av instruktionsgymnaster,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
XV. att motionerna I: 718 och II: 872, i vad de avser utredning
av frågan om finansiellt stöd till utbyggnad av rehabiliteringsavdelningar,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 5 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard
Svensson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Källqvist,
Widén, Wååg och Per Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar
Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson,
Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Kårby och Berg.
Reservation
av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson,
Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén, herrar
Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Gustafsson
i Kårby, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med »Departementschefen
har» och på s. 9 slutar med »berört hänseende», bort ha följande
lydelse:
»Departementschefen har ansett, att utbildningen av arbetsterapeuter och
sjukgymnaster bör bedrivas av sjukvårdshuvudmännen under tillsyn av den
centralmyndighet, som utövar tillsyn över yrkesutbildningen. Undantag har
emellertid gjorts för den i Stockholm och Lund nu bedrivna sjukgymnastutbildningen,
vilken enligt departementschefen tills vidare bör drivas i statlig regi.
I motionerna I: 716 och II: 877 har föreslagits att utbildningen av sjukgymnaster
12
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196b
skall bedrivas i anslutning till medicinsk fakultet och med staten som huvudman
samt universitetskanslersämbetet som tillsynsmyndighet och i motionen II: 875
att huvudmannaskapet för såväl utbildningen av arbetsterapeuter som utbildningen
av sjukgymnaster skall läggas på staten. Utskottet finner det, med hänsyn
till utbildningens nivå och önskvärdheten av att utbildningen bedrives i anslutning
till medicinsk fakultet, naturligt att utbildningen av arbetsterapeuter
och sjukgymnaster bedrives i statlig regi under tillsyn av universitetskanslersämbetet.
Härigenom skulle större förutsättningar erhållas för en hög standard
på utbildningen. Utskottet biträder alltså nämnda förslag i motionerna I: 716
och II: 877 samt II: 875 och avstyrker motionerna I: 717 och II: 873 samt I: 718
och II: 872 i vad avser huvudmannaskap och tillsynsmyndighet för arbetsterapeut-
och sjukgymnastutbildningen.
I motionerna 1:715 och 11:874, 1:716 och 11:877, 1:717 och 11:873 samt
I: 719 och II: 876 har framförts yrkanden om anordnande av arbetsterapeutoch
sjukgymnastutbildning i Umeå eller på andra orter. Utskottet vill med anledning
härav understryka, att det med hänsyn till den utpräglade bristen på
ifrågavarande sjukvårdspersonal i Norrland synes angeläget att utbildning av
arbetsterapeuter och sjukgymnaster snarast anordnas även där. Utskottet tillstyrker
därför att principbeslut fattas om anordnande av dylik utbildning i
Umeå så snart erforderliga resurser förefinnes.»
dels ock att utskottets hemställan under II. och XIII. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 716 och
II: 877 samt med bifall till motionen II: 875 ävensom med avslag
å motionerna I: 717 och II: 873 samt I: 718 och II: 872,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört angående
huvudmannaskap och tillsynsmyndighet för utbildningen av arbetsterapeuter
och sjukgymnaster;
XIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 715
och II: 874, I: 716 och II: 877, I: 717 och II: 873, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna
I: 719 och II: 876, besluta att utbildning av arbetsterapeuter
och sjukgymnaster skall anordnas i Umeå;»
Ivar Hffiggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. a1 i texten