Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-05 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964

1

Nr 96

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning

av arbetsterapeuter och sjukgymnaster jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 197) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjukgymnast- och

arbetsterapeututbildning för budgetåret 1964/65 beräkna ett belopp av 1 586 000

kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 73, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13 mars 1964,

föreslagit riksdagen att

a) besluta, att en omläggning av utbildningen av arbetsterapeuter skall genomföras

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna

riktlinjer;

b) besluta, att en lärar- och handledarutbildning för arbetsterapeuter skall

anordnas under budgetåret 1964/65 i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen förordat;

c) besluta, att en ökning av intagningen till sjukgymnastutbildningen skall

genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna

riktlinjer;

d) besluta, att utbildning av instruktionsgymnaster må anordnas under budgetåret

1964/65 i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

e) besluta, att vid universitetet i Göteborg skall, fr. o. m. den 1 juli 1965,

finnas inrättad en professur i medicinsk rehabilitering;

f) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen anfört, besluta om inrättande av de lärartjänster vid Lunds

universitet och karolinska institutet, som erfordras vid den av departementschefen

förordade utökningen av sjukgymnastutbildningen, ävensom att vidtaga

de förändringar i personalförteckningarna för Lunds universitet och karolinska

institutet, som föranledes därav;

g) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i

övrigt, som erfordras för genomförandet av vad departementschefen förordat;

h) till Sjukgymnast- och arbetsterapeututbildning m. m. för budgetåret

1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 616 000 kr.;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19Gli. G samt. Nr 06''

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964-

i) till Byggnadsarbeten vid sjukgymnastinstituten för budgetåret 1964/65

under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 800 000

kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Adolfsson (I: 715) och den andra inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl.

(II: 874), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till Kungi.

Maj:t hemställa om förslag för ordnande av sjukgymnastutbildning i Umeå från

och med 1966, samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om nytt förslag

snarast för att avsevärt öka utbildningen av sjukgymnaster och arbetsterapeuter

samt att anordna denna utbildning i överensstämmelse med vad i motionerna

anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Kaijser och Enarsson (I: 716) och den andra inom andra kammaren av

herr Nordstrandh (II: 877), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att

ett sjukgymnastinstitut i Umeå skall inrättas från och med budgetåret 1966/67,

2. att utbildningen av sjukgymnaster skall bedrivas i anslutning till medicinsk

fakultet och med staten som huvudman samt universitetskanslersämbetet som

tillsynsmyndighet, 3. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om skyndsam utredning angående utbildning av instruktionsgymnaster;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Göran Karlsson m.fl. (1:717) och den andra inom andra kammaren av herr

Ilamrin i Jönköping m.fl. (11:873), i vilka hemställts att Kungl. Maj:t utöver

vad som föreslagits i propositionen måtte bemyndigas att snarast vidtaga åtgärder

för att utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster skall helt anförtros

åt sjukvårdshuvudmännen att bedrivas med statligt bidrag av samma

storleksordning som avses i propositionen och att således en fullständig samordning

av denna utbildning och utbildning i andra vårdyrken kommer till

stånd, samt att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att redan nu medge statsbidrag

till utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster även vid andra lasarett

än i propositionen tänkta och att därför erforderliga ekonomiska resurser ställes

till Kungl. Maj:ts förfogande;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Segerstedt Wiberg (I: 718) och den andra inom andra kammaren av fröken

Elmén m. fl. (11:872), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 måtte 1. uttala att huvudmannaskap och tillsynsmyndighet

för utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter nu endast

ordnas provisoriskt enligt i propositionen angivna linjer och att frågan härom

således lämnas öppen för framtida ställningstagande i avvaktan på erfarenheter

och fortsatt utredning, samt 2. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om snabb

utredning av frågan om det finansiella stödet till utbyggnad av rehabiliteringsavdelningar

vid de sjukhus, där utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster

skall äga rum;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964

3

dels två likalydande motioner,- väckta den ena inom första kammaren av fröken

Stenberg m. fl. (I: 719) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson

i Tvärålund to. fl. (II: 876), i vilka hemställts att riksdagen måtte fatta beslut om

att utbildning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster skall anordnas i Umeå;

dels en inom andra kammaren av fru Ekendahl och fröken Andersson i

Strängnäs väckt motion (11:839), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen

av proposition nr 73 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhalla att Kungl.

Maj :t måtte taga initiativet till en samnordisk utredning av förutsättningarna

för ett nordiskt samarbete beträffande utbildning av instruktionssjukgymnaster;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Larsson i Hedenäset och An tonsson

väckt motion (II: 875), vari hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling

av proposition nr 73 i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala som sin mening

att huvudmannaskapet för utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster

må läggas på staten och att universitetskanslersämbetet må bliva tillsynsmyndighet,

samt att särskild kompletteringskurs skall krävas för inträde till arbetsterapeututbildning.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 874, II: 877, I: 717, II: 872, I: 719, II: 839 och II. 875.

På grundval av 1960 års arbetsterapeututrednings betänkande Utbildning av

arbetsterapeuter (SOU 1962: 50) framlägges i propositionen nr 73 förslag om en

väsentligt förbättrad utbildning av arbetsterapeuter. Vidare föreslås på grundval

av ett utredningsförslag från en särskild sakkunnig en ökad utbildning av sjukgymnaster.

Utbildningen av arbetsterapeuter föreslås bli treårig och innefatta

dels utbildning i skilda arbetstekniker, dels utbildning i medicinska och socialmedicinska

ämnen samt i arbetsterapiens teori och teknik. Som huvudmän för

denna utbildning liksom för sjukgymnastutbildning anordnad på nya orter föreslås

landstingen inträda. Arbetsterapeututbildningen förutsättes starta läsåret

1965/66 i Göteborg, Örebro och Linköping samt eventuellt vid Mörby lasarett i

Danderyd. Intagning beräknas ske av 160 elever årligen. Under läsåret 1964/65

föreslås utbildning anordnas av arbetsterapeuter till lärare vid de blivande arbetsterapeutinstituten.

Intagningen av elever vid sjukgymnastinstituten i Stockholm och Lund föreslås

utökad läsåret 1964/65 från 110 till 190 elever. Fr.o.m. läsåret 1965/66

förutsättes sjukgymnastutbildning bli anordnad även i Göteborg.

Förslag om principbeslut om en professur i medicinsk rehabilitering fr.o.m.

1 juli 1965 framlägges.

För budgetåret 1964/65 beräknas investeringskostnaderna till 800 000 kr.

Driftkostnaderna beräknas öka med 1 616 000 kr.

Beträffande innehållet i propositionen nr 73 torde i huvudsak få hänvisas till

propositionen.

Departementschefen framhåller, att den kritik som riktats mot hittillsvaiande

utbildning av arbetsterapeuter i huvudsak gällt utbildningens uppdelning på en

1* — Ilihang till riksdagens protokoll 19G/f. G sand. Nr 9G

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964.

förutbildning och en huvudkurs, den tidsmässiga disproportionen mellan olika

huvudmoment i utbildningen samt den bristande pedagogiska samordningen

mellan utbildningens olika huvuddelar. Arbetsterapeututredningen har efter

Provning av för- och nackdelar funnit övervägande skäl tala för att utbildningen

även framgent skall innefatta en förutbildning och en egentlig arbetsterapeututbildning.

De skäl som enligt utredningen talar härför är dels vissa resurssynpunkter,

dels rekryteringsskäl, dels ock värdet av att genom förutbildningen

samtidigt erhalla en avslutad yrkesutbildning för hjälpkrafter. De nackdelar, som

varit förbundna med hittillsvarande, i stor utsträckning oorganiserade förutbildning,

har utredningen ansett kunna undanröjas genom att förutbildningen innehållsmässigt

och organisatoriskt ges en fast form. I fråga om arbetsterapeututbildningens

innehåll har utredningen föreslagit betydande utvidgningar av de

medicinska och socialmedicinska momenten samt av utbildningen i arbetsterapiens

teori och teknik, dvs. arbetsterapien såsom behandlingsform. En förbättrad

samordning mellan utbildningens olika delar avses komma till stånd genom en

följdriktig uppbyggnad av-utbildningen i innehållsmässigt avseende samt genom

tillskapandet av en fastare utbildningsorganisation, innefattande en för utbildningen

ansvarig sakkunnig ledning samt fast anställda lärare i utbildningens

huvudämnen.

Departementschefen anser, att vad utredningen föreslagit i fråga om utbildningens

innehåll och omfattning i stort sett väl svarar mot de krav som inom

en modernt inriktad rehabiliteringsverksamhet bör kunna ställas på ifrågavarande

personalkategori. Han är emellertid inte beredd att ansluta sig till det

förslag till utbildningsgång utredningen framlagt. Även om utredningens förslag

kan anses eliminera åtskilliga av de olägenheter, som är förbundna med den nuvarande

uppläggningen av förutbildningen, finner departementschefen de av vissa

remissinstanser patalade olägenheterna med ett bibehållande av uppdelningen

på två skilda utbildningsetapper vara så stora, att en annan lösning bör eftersträvas.

Han föreslår därför, att den utbildning i olika arbetstekniker, som enligt

utredningens förslag skulle ligga inom förutbildningen, sammanlägges och närmare

samordnas med den av utredningen föreslagna egentliga arbetsterapeututbildningen

till en sammanhängande, treårig utbildning. Vissa rationaliseringar

och tidsbesparingar, bl. a. genom slopande av vissa tekniska repetitionsmoment

i den föreslagna egentliga arbetsterapeututbildningen, bör enligt departementschefen

därigenom kunna vinnas, varigenom även behovet av viss hushållsutbildning

skulle kunna tillgodoses inom den treåriga utbildningens ram, i stället

för att utformas såsom en del av en förutbildning.

I fråga om kraven för inträde vid den föreslagna arbetsterapeututbildningen

förklarar departementschefen, att den föregående skolutbildning man enligt hans

uppfattning bör inrikta sig på är genomgång av fackskola. I avvaktan på fackskolans

mer allmänna genomförande anser emellertid departementschefen att

avgångsbetyg från teoretisk linje av grundskolan bör ge behörighet till inträde

på samma sätt som för närvarande gäller för inträde vid sjukgymnastinstitut.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964

5

Departementschefen föreslår, att genom anordnande av kompletteringskurser

i vissa skolämnen blivande inträdessökande skall beredas möjlighet att förstärka

sin kunskapsgrund i vissa betydelsefulla ämnen. Krav på genomgång av sådan

kompletteringskurs bör emellertid enligt departementschefen inte uppställas för

tillträde till arbetsterapeututbildning. Departementschefen framhåller, att vid

konkurrens mellan ett flertal inträdessökande företräde självfallet måste lämnas

den som, bl. a. med avseende på skolutbildning och skolbetyg, företer de bästa

studie- och yrkesmässiga förutsättningarna. Härvid måste hänsyn tagas inte

bara till skolbetyg utan också till vederbörandes personliga lämplighet för

yrket. För att underlag skall erhållas för en någorlunda säker allmän bedömning

av en sökandes personliga förutsättningar anser departementschefen, att krav

bör uppställas på minst tre månaders sjukvårdspraktik.

Med hänsyn till de resurser i olika avseenden, som bör krävas för anordnande

av arbetsterapeututbildning, finner departementschefen det styrkt, att sådan

utbildning inom de närmaste åren kan anordnas på endast ett fåtal orter, nämligen,

såvitt nu kan bedömas, Stockholm (Mörby), Göteborg, Linköping och

Örebro. Såvitt gäller utbyggnaden av sjukgymnastutbildningen har den företagna

utredningen utmynnat i ett förslag om dubblering av utbildningen i Stockholm

(karolinska institutet) och Lund samt om upprättande av ett nytt sjukgymnastinstitut

i Göteborg. Mot de i utredningen gjorda bedömningarna av

möjligheterna att på detta sätt öka den nuvarande utbildningskapaciteten har

departementschefen ingen erinran.

Frågan om huvudmannaskapet för utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster

samt den centrala tillsynen däröver har behandlats ingående i remissyttrandena,

varvid två varandra motsatta uppfattningar kommit till uttryck.

Enligt den ena uppfattningen, som ansluter sig till arbetsterapeututredningens

förslag, bör utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster bedrivas i anslutning

till medicinsk fakultet och med staten som huvudman och universitetskanslersämbetet

som tillsynsmyndighet. Enligt den andra uppfattningen bör utbildningen

bedrivas under sjukvårdshuvudmännens ansvar och under tillsyn av

den centralmyndighet, som utövar tillsyn över yrkesutbildningen. Departementschefen

ansluter sig i huvudsak till sistnämnda uppfattning, dock med undantag

för den i Stockholm och Lund nu bedrivna sjukgymnastutbildningen, vilken han

anser tills vidare bör drivas i statlig regi. Utbildningen av arbetsterapeuter liksom

den sjukgymnastutbildning som startas på nya orter anses däremot böra

bedrivas av sjukvårdshuvudmännen. Till sådan utbildning, som är att betrakta

som specialkurs enligt kungl. brev den 18 november 1963 angående bestämmelser

om yrkesskolornas lärare, föreslås statsbidrag få utgå enligt för central yrkesskola

gällande grunder. Det administrativa och pedagogiska överinseendet över

denna utbildning föreslås ligga hos skolöverstyrelsen som vid sin sida föreslås få

ett sakkunnigorgan med ansvar för utbildningens enhetlighet och i första hand

medicinska kvalitet.

Departementschefen förordar, atl statsbidrag enligt nyssnämnda grunder må

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196/

utgå till en arbetsterapeututbildning med i propositionen föreslagen utformning,

anordnad under sjukvårdshuvudmännens huvudmannaskap i Göteborg, Linköping

och Örebro samt vid Mörby lasarett i Danderyd samt räknar med att

utbildningen på flertalet av dessa orter skall kunna igångsättas läsåret 1965/66.

Att börja arbetsterapeututbildning i ny form läsåret 1964/65 är inte möjligt,

enär detta läsår måste ägnas åt utbildning av ett antal arbetsterapeuter till

lärare. Om efter hand förutsättningar för anordnande av arbetsterapeut- och

sjukgymnastutbildning på andra orter än de nyss angivna visar sig finnas och

behov av en ökad utbildningskapacitet konstateras, skall, förklarar departementschefen,

givetvis hinder inte föreligga för Kungl. Maj:t att medge statsbidrag

till sådan utbildning.

Den föreslagna dubbleringen av intagningen av elever vid sjukgymnastinstituten

i Stockholm och Lund bör enligt departementschefen genomföras under

läsåret 1964/65. Departementschefen räknar vidare med att en med utbildningen

av arbetsterapeuter samordnad sjukgymnastutbildning skall anordnas i Göteborg

fr. o. m. läsåret 1965/66. Frågan om en fortsatt utvidgning av sjukgymnastutbildningen

lämnar han tills vidare öppen.

Arbetsterapeututbildningen beräknas få en sammanlagd kapacitet av ca 160

elever årligen. Sjukgymnastutbildningens kapacitet kommer läsåret 1964/65 att

öka från nuvarande 110 till 190 intagna och beräknas fr. o. m. läsåret 1965/66

öka med ytterligare åtminstone ett 50-tal elever.

Med hänsyn till att arbetsterapeututbildningen föreslagits skola anordnas

genom sjukvårdshuvudmännens försorg, finner departementschefen inte anledning

att göra något preciserat ställningstagande till utredningens förslag om

lärartjänster för denna utbildning. Beträffande lärarbehovet för sjukgymnastutbildningen

föreslår departementschefen, med hänsyn till att det för vissa föreslagna

personalförstärkningar fordras överenskommelse med vederbörande sjukvårdshuvudman,

att Kungl. Maj:t skall erhålla riksdagens bemyndigande att

fatta slutligt beslut beträffande inrättandet av tjänster m. m. för ifrågavarande

ändamål.

I överensstämmelse med förslag av arbetsterapeututredningen tillstyrker departementschefen,

att beslut fattas om inrättande fr. o. m. budgetåret 1965/66

av en professur i medicinsk rehabilitering, samt föreslår, att professuren inrättas

vid universitetet i Göteborg. Departementschefen förklarar, att genom inrättandet

av denna tjänst förutsättningar skapas för en kvalificerad forskning på den

medicinska rehabiliteringens område, vilket är nödvändigt för en ändamålsenlig

vidareutveckling av detta verksamhetsfält.

En ettårig kurs för blivande undervisningsterapeuter föreslås anordnad vid

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg läsåret 1964/65. Departementschefen finner

det också angeläget, att utbildning av arbetsterapeuter till handledare kommer

till stånd under läsåret 1964/65.

Viss utbildning av instruktionsgymnaster har av den sakkunnige föreslagits

ske i den formen att sjukgymnaster, som är anställda vid sjukhus, där praktisk

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1961+

7

sjukgymnastutbildning är avsedd att komma till stånd, skall få auskultera under

förslagsvis en månad vid sjukhus, där utbildning av sjukgymnaster för närvarande

bedrives. Denna utbildning har av den sakkunnige tänkts ordnad antingen

så, att sjukgymnasterna får tjänstledighet med bibehållen lön eller så, att löneförlusten

vid tjänstledigheten samt rese- och uppehållskostnaderna täckes genom

särskilt bidrag. Departementschefen har ingen erinran mot detta förslag. I likhet

med den sakkunnige förutsätter han att, därest behov av en fastare organiserad

utbildning av instruktionsgymnaster bedömes föreligga, förslag härom senare

framlägges, lämpligen i samband med anslagsäskandena för sjukgymnastinstituten.

Med hänsyn till det stora behovet av arbetsterapeuter anser departementschefen,

att den nuvarande utbildningen av arbetsterapeuter skall bedrivas i varje

fall t. o. in. läsåret 1905/66. Departementschefen anser även att de för nuvarande

arbetsterapeututbildning förberedande kurser, som för närvarande anordnas

i Örebro och Jönköping samt vid Nyckelviksskolan i Lidingö och som planeras

i Luleå, lämpligen bör anordnas i nuvarande form tills vidare och att till

denna utbildning bör utgå bidrag som till central yrkesskola. Beträffande de i

hittillsvarande form utbildade arbetsterapeuterna förordar han, i överensstämmelse

med förslag av utredningen, att ett program för en vidareutbildningsverksamhet

uppgöres i samverkan mellan vederbörande myndigheter och sjukvårdshuvudmän.

Till denna vidareutbildningsverksamhet föreslås statsbidrag utgå

enligt samma grunder som till den reguljära arbetsterapeututbildningen.

Departementschefen förklarar, att de som påbörjat en arbetsterapeututbildning

i hittillsvarande form bör äga möjlighet att bygga på den påbörjade utbildningen

med den nya kvalificerade arbetsterapeututbildningen. Såsom en övergångsform

föreslår han, att intagning av elever för arbetsterapeututbildning läsåret

1965/66, i den utsträckning som är möjlig, sker i både årskurs 1 och årskurs

2 av den treåriga arbetsterapeututbildningen. I årskurs 2 skulle då intagas

elever, som redan skaffat sig utbildning i huvudsak motsvarande den som är

avsedd att inhämtas under det första av de tre utbildningsår som den förordade

nya utbildningen skall omfatta. I mån av utbildningsplatser i årskurs 2 bör

enligt departementschefen även under de följande läsåren möjlighet beredas den

som genomgått erforderlig praktisk-teknisk utbildning att såsom extra-elev följa

undervisningen och erhålla slutbetyg från denna.

För utbildningen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster räknar departementschefen

för nästa budgetår med ett sammanlagt medelsbehov av 2 416 000

kr., varav 800 000 kr. för uppförande av två paviljonger samt vissa ombyggnadsarbeten

och 1 616 000 kr. för kostnader på driftbudgeten. Sistnämnda kostnader

fördelar sig med 765 000 kr., huvudsakligen avlöningskostnader, för den föreslagna

utvidgningen av sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund, 65 000

kr. för viss utbildning av instruktionsgymnaster, 300 000 kr. för utbildning av

arbetsterapeuter till lärare och handledare vid den tillämnade arbetsterapeututbildningen,

336 000 kr. för ersättning till deltagare i nyssnämnda lärar- och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1964-

handledarutbildning beräknad efter 1 200 kr. för deltagare och månad, dvs. som

för deltagare i yrkeslärarutbildning, samt 150 000 kr. för inredning och utrustning

av lokaler vid sjukgymnastinstituten i Stockholm och Lund.

Utskottet. Bristen på såväl arbetsterapeuter som sjukgymnaster är för närvarande

mycket stor. Det är därför synnerligen angeläget, att, såsom föreslagits

i förevarande proposition, en ökad utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster

kommer till stånd. Då den nuvarande utbildningen av arbetsterapeuter

icke anses motsvara de krav, som följer av arbetsterapeuternas uppgifter

inom modern rehabilitering, är också den föreslagna förbättringen av arbetsterapeututbildningen

ytterst angelägen.

Departementschefen har ansett, att utbildningen av arbetsterapeuter och

sjukgymnaster bör bedrivas av sjukvårdshuvudmännen under tillsyn av den

centralmyndighet, som utövar tillsyn över yrkesutbildningen. Undantag har

emellertid gjorts för den i Stockholm och Lund nu bedrivna sjukgymnastutbildningen,

vilken enligt departementschefen tills vidare bör drivas i statlig regi.

I motionerna 1:717 och 11:873 har föreslagits att Kungl. Maj:t skall bemyndigas

att snarast vidtaga åtgärder för att utbildningen av arbetsterapeuter och

sjukgymnaster helt skall anförtros åt sjukvårdshuvudmännen. Utskottet ansluter

sig i princip till den i nämnda motioner framförda uppfattningen att ifrågavarande

utbildning bör anförtros åt sjukvårdshuvudmännen. Då det gjorda

undantaget beträffande den i Stockholm och Lund bedrivna sjukgymnastutbildningen

endast avses äga bestånd under en övergångstid finner utskottet emellertid

ifrågavarande motionsyrkande icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Av vad nyss anförts framgår att utskottet icke heller biträder de i motionerna

1:716 och 11:877, 1:718 och 11:872 samt 11:875 framförda yrkandena i

vad avser huvudmannaskap och tillsynsmyndighet för arbetsterapeut- och sjukgymnastutbildningen.

Utskottet vill i anledning av ifrågavarande motioner

framhålla, att det, även om sjukvårdshuvudmännen kommer att vara huvudmän

för utbildningen, bör vara möjligt och även synes angeläget att bedriva

utbildningen i samarbete med de medicinska fakulteterna.

Vidkommande de i motionerna 1:715 och 11:874, 1:716 och 11:877, 1:717

och II: 873 samt I: 719 och II: 876 framförda yrkandena om anordnande av arbetsterapeut-

och sjukgymnastutbildning i Umeå eller på andra orter får utskottet

hänvisa till departementschefens uttalande, att, om efter hand förutsättningar

för anordnande av arbetsterapeut- och sjukgymnastutbildning på

andra orter än de i propositionen föreslagna visar sig finnas och behov av en

ökad utbildningskapacitet konstateras, hinder givetvis inte skall föreligga för

Kungl. Maj:t att medge statsbidrag till sådan utbildning. Utskottet vill i detta

sammanhang understryka, att det med hänsyn till den utpräglade bristen på

ifrågavarande sjukvårdspersonal i Norrland synes angeläget att utbildning av

arbetsterapeuter och sjukgymnaster anordnas även där. Då utbildningen, såsom

utskottet tidigare framhållit, bör stå under sjukvårdshuvudmännens huvud
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196-4

9

mannaskap, ankommer det emellertid på dessa att besluta om de vill åtaga sig

att anordna denna utbildning. En förutsättning för att utbildning skall kunna

anordnas är givetvis att det finns erforderliga resurser på orten. Utskottet avstyrker

bifall till ifrågavarande motioner i nu berört hänseende.

Utskottet avstyrker även bifall till yrkandet i motionerna I: 715 och II: 874

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa om nytt förslag

rörande utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

I motionerna I: 716 och II: 877 har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte hemställa om skyndsam utredning angående utbildning av instruktionsgymnaster

och i motionen II: 839 att riksdagen måtte anhålla att Kungl.

Maj:t tar initiativet till en samnordisk utredning av förutsättningarna för ett

nordiskt samarbete beträffande utbildning av instruktionsgymnaster. Utskottet

vill med anledning av nämnda motionsyrkanden framhålla, att utskottet anser

att frågan om utbildning av instruktionsgymnaster i första hand bör prövas av

sjukgymnastinstitutens lärarråd. Såsom redovisats i motionen II: 839 har Nordiska

rådet rekommenderat de nordiska regeringarna att gemensamt utreda förutsättningarna

för en samnordisk utbildning av instruktionsgymnaster. Utskottet

anser att möjligheterna till nordiskt samarbete på detta område bör prövas

och förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga.

Utskottet anser sig emellertid, med hänsyn till vad utskottet ovan anfört, icke

nu böra hemställa om någon utredning. Utskottet föreslår därför att yrkandena

härom i motionerna I: 716 och II: 877 samt II: 839 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I motionen II: 875 har även föreslagits att genomgång av kompletteringskurs

skall krävas för inträde till arbetsterapeututbildning. Utskottet vill för sin del

icke förorda att högre formella inträdeskrav skall gälla för tillträde till arbetsterapeututbildning

än till sjukgymnastutbildning och avstyrker således ifrågavarande

motionsyrkande.

Frågan om finansiellt stöd till utbyggnad av rehabiliteringsavdelningar kommer

enligt vad utskottet inhämtat att behandlas av rehabiliteringsberedningen.

Några särskilda åtgärder i detta avseende med hänsyn till den föreslagna utbildningen

av arbetsterapeuter och sjukgymnaster synes icke påkallade och utskottet

finner därför yrkandet härom i motionerna I: 718 och II: 872 icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer, under åberopande av det anförda,

I. att motionerna I: 715 och II: 874, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t med begäran om nytt förslag rörande utbildning

av arbetsterapeuter och sjukgymnaster, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

II. att motionerna I: 716 och II: 877,1: 717 och II: 873,1: 718

och II: 872 samt II: 875, samtliga motioner i vad de avser

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196b

huvudmannaskap och tillsynsmyndighet för utbildningen av

arbetsterapeuter och sjukgymnaster, icke må bifallas av riksdagen;
III.

att motionen II: 875, i vad den avser krav på särskild

kompletteringskurs för inträde till arbetsterapeututbildning,

icke må bifallas av riksdagen;

IV. att riksdagen må besluta, att en omläggning av utbildningen

av arbetsterapeuter skall genomföras i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen angivna riktlinjer;
V.

att riksdagen må besluta, att en lärar- och handledarutbildning

för arbetsterapeuter skall anordnas under budgetåret

1964/65 i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

VI. att riksdagen må besluta, att en ökning av intagningen

till sjukgymnastutbildningen skall genomföras i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen angivna riktlinjer;
VII.

att riksdagen må besluta, att utbildning av instruktionsgymnaster

må anordnas under budgetåret 1964/65 i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen förordat;

VIII. att riksdagen må besluta, att vid universitetet i Göteborg

skall, fr. o. m. den 1 juli 1965, finnas inrättad en professur

i medicinsk rehabilitering;

IX. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen anfört,

besluta om inrättande av de lärartjänster vid Lunds universitet

och karolinska institutet, som erfordras vid den av departementschefen

förordade utökningen av sjukgymnastutbildningen,

ävensom att vidtaga de förändringar i personalförteckningarna

för Lunds universitet och karolinska institutet,

som föranledes därav;

X. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de

beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras för genomförandet

av vad departementschefen förordat;

XI. att riksdagen må till Sjukgymnast- och arbetsterapeututbildning

m.m. för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 616 000 kr.;

XII. att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid sjukgymnastinstituten

för budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten under

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 800 000 kr.;

XIII. att motionerna I: 715 och II: 874, I: 716 och II: 877,

I: 717 och II: 873 samt I: 719 och II: 876, förstnämnda sex

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196Ji
-

ll

motioner i vad de avser anordnande av arbetsterapeut- och

sjukgymnastutbildning på andra orter än i propositionen föreslagna,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

XIV. att motionerna I: 716 och II: 877 samt II: 839, förstnämnda

två motioner i vad de avser utbildning av instruktionsgymnaster,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

XV. att motionerna I: 718 och II: 872, i vad de avser utredning

av frågan om finansiellt stöd till utbyggnad av rehabiliteringsavdelningar,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard

Svensson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Källqvist,

Widén, Wååg och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar

Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson,

Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Kårby och Berg.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson,

Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén, herrar

Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Gustafsson

i Kårby, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med »Departementschefen

har» och på s. 9 slutar med »berört hänseende», bort ha följande

lydelse:

»Departementschefen har ansett, att utbildningen av arbetsterapeuter och

sjukgymnaster bör bedrivas av sjukvårdshuvudmännen under tillsyn av den

centralmyndighet, som utövar tillsyn över yrkesutbildningen. Undantag har

emellertid gjorts för den i Stockholm och Lund nu bedrivna sjukgymnastutbildningen,

vilken enligt departementschefen tills vidare bör drivas i statlig regi.

I motionerna I: 716 och II: 877 har föreslagits att utbildningen av sjukgymnaster

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 96 år 196b

skall bedrivas i anslutning till medicinsk fakultet och med staten som huvudman

samt universitetskanslersämbetet som tillsynsmyndighet och i motionen II: 875

att huvudmannaskapet för såväl utbildningen av arbetsterapeuter som utbildningen

av sjukgymnaster skall läggas på staten. Utskottet finner det, med hänsyn

till utbildningens nivå och önskvärdheten av att utbildningen bedrives i anslutning

till medicinsk fakultet, naturligt att utbildningen av arbetsterapeuter

och sjukgymnaster bedrives i statlig regi under tillsyn av universitetskanslersämbetet.

Härigenom skulle större förutsättningar erhållas för en hög standard

på utbildningen. Utskottet biträder alltså nämnda förslag i motionerna I: 716

och II: 877 samt II: 875 och avstyrker motionerna I: 717 och II: 873 samt I: 718

och II: 872 i vad avser huvudmannaskap och tillsynsmyndighet för arbetsterapeut-

och sjukgymnastutbildningen.

I motionerna 1:715 och 11:874, 1:716 och 11:877, 1:717 och 11:873 samt

I: 719 och II: 876 har framförts yrkanden om anordnande av arbetsterapeutoch

sjukgymnastutbildning i Umeå eller på andra orter. Utskottet vill med anledning

härav understryka, att det med hänsyn till den utpräglade bristen på

ifrågavarande sjukvårdspersonal i Norrland synes angeläget att utbildning av

arbetsterapeuter och sjukgymnaster snarast anordnas även där. Utskottet tillstyrker

därför att principbeslut fattas om anordnande av dylik utbildning i

Umeå så snart erforderliga resurser förefinnes.»

dels ock att utskottets hemställan under II. och XIII. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 716 och

II: 877 samt med bifall till motionen II: 875 ävensom med avslag

å motionerna I: 717 och II: 873 samt I: 718 och II: 872,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört angående

huvudmannaskap och tillsynsmyndighet för utbildningen av arbetsterapeuter

och sjukgymnaster;

XIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 715

och II: 874, I: 716 och II: 877, I: 717 och II: 873, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna

I: 719 och II: 876, besluta att utbildning av arbetsterapeuter

och sjukgymnaster skall anordnas i Umeå;»

Ivar Hffiggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. a1 i texten