Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-05 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1964:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

1

Nr 97

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa anslagsfrågor m. m. inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

1 :o) Målsättning för krigsmakten. I propositionen nr 110 har Kungl.

Maj:t (punkt 2, s. 3—8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 13 mars 1964) föreslagit riksdagen att godkänna vad i

nämnda statsrådsprotokoll anförts rörande målsättning för krigsmakten.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Holmberg och Sveningsson (I: 251) och den andra inom andra kammaren

av herr Edlund m. fl. (II: 185), i vilka hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att Kungl. Maj:t efter förslag av ÖB

måtte för riksdagens godkännande framlägga förslag till krigsmaktens operativa

målsättning,

dels en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Wedén väckt motion

(II: 475), vari hemställts att av 1958 års riksdag fastställda operativa målsättning

för krigsmakten fortfarande skall gälla intill dess att ny operativ

målsättning fastställts av statsmakterna,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hagberg m. fl. väckt motion

(II: 905), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till regeringen vid förberedelserna

för en ny försvarsutredning förordar att krigsmaktens målsättning

och organisation omformas med hänsyn till vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 185, 11:475 och II: 905.

Departementschefens förslag innebär att målsättningen för krigsmakten

utformas på följande sätt.

»Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten

skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att

anfall mot Sverige fordrar så stora resurser och tar så lång tid att de fördelar,

som står att vinna med anfallet, rimligen icke kari bedömas värda insatserna.

Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmakten

skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på

1—6127 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 97

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

svensk mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av landet

skall kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det

fria kriget.

Krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet

eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag

och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Bevakning

och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom

landet i dess helhet.

Varje vapenför svensk, som icke är bunden av andra viktiga uppgifter

inom totalförsvaret, bör sättas i stånd att militärt delta i kampen för landets

självständighet.

Krigsmakten skall aktivt verka för att befolkningen skyddas och försörjningen

tryggas.

Krigsmakten skall omedelbart kunna uppta försvar mot överrumplande

anfall.

Krigsmakten skall kunna avvisa kränkningar av vårt territorium i fredstid

samt under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt.

Krigsmakten skall utformas så att dess effekt blir så långt möjligt oberoende

av förändringar i det militärpolitiska läget.

Krigsmakten skall samverka med totalförsvarets övriga grenar i syfte alt

nå största möjliga försvarseffekt.»

Utskottet. Enligt 1963 års försvarsbeslut skulle 1948 års allmänna målsättning

för krigsmakten bibehållas och alljämt vara utgångspunkt för

krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen.

Därutöver förelåg fortfarande behov av en operativ målsättning för

krigsmakten som underlag för planeringen. Vid bestämmandet av dylik målsättning

måste enligt riksdagen hänsyn tagas till de ekonomiska resurser,

som avdelats för försvaret. Vidare anförde riksdagen att det vid statsmakternas

bestämmande av den operativa målsättningen självfallet endast kunde

ifrågakomma, att riksdagen angav de operativa uppgifter i stort som

krigsmakten skulle kunna fullgöra med till förfogande ställda resurser. I

anslutning härtill begärde riksdagen, att förslag till precisering av gällande

målsättning för krigsmakten skulle utarbetas av Kungl. Maj:t och underställas

riksdagen för godkännande.

Departementschefen har under förevarande punkt framlagt förslag till

sålunda begärd precisering.

Vid sin granskning av förslaget har utskottet funnit innehållet i detsamma

stå i överensstämmelse med de av 1962 års försvarskommitté angivna

uppgifter, som krigsmakten under de fyra år 1963 års försvarsöverenskommelse

omfattar skall kunna lösa inom den fastställda kostnadsramen,

och även i övrigt ge uttryck åt grundtankarna i nämnda överenskommelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 19t>fy

3

Utskottet tillstyrker alltså, att målsättningen för krigsmakten får den utformning,

som departementschefen förordat.

Syftet i motionerna I: 251 och II: 185 samt II: 475, vilka väcktes i början

av riksdagen, torde härigenom bliva tillgodosett, varför dessa motioner icke

böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I sitt av innevarande års riksdag godkända utlåtande nr 4 har utskottet

avstyrkt väckta motioner rörande ändrade grundläggande principer för försvarets

framtida utformning och därvid erinrat om det av 1963 års riksdag

gjorda uttalandet rörande vikten av att handlingsfriheten beträffande försvarets

framtida utformning effektivt upprätthölls efter utgången av de

fyra budgetår, som nämnda års försvarsöverenskommelse innefattade.

Under hänvisning härtill finner utskottet sig böra avstyrka motionen

II: 905.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må godkänna vad i statsrådsprotokollet

över försvar särenden för den 13 mars 1964 anförts rörande

målsättning för krigsmakten;

b) att motionerna I: 251 och II: 185 samt II: 475 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionen II: 905 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

2:o) Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar inom

försvaret. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 8—13) berett riksdagen tillfälle

att avgiva yttrande med anledning av vad departementschefen i förevarande

ämne anfört.

I propositionen lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den

rationaliseringsverksamhet, som bedrivits under medverkan av dåvarande

statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret för tiden

därefter.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning

under budgetåret 1964/65 beträffande de förband in.in. i fråga om vilka

förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Departementschefen

förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande

och tidigare budgetår — Kungl. Maj :t jämväl för budgetåret 1964/65 skall

äga vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir

erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock

alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda

särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider

göromål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av

högre tjänst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 97 dr 196b

Utskottet anser, att Kungl. Maj:t bör äga möjlighet att jämväl under

budgetåret 1964/65 vidtaga av departementschefen berörda jämkningar i

fråga om personalorganisationen samt att bereda särskild ersättning åt personal

i de fall, som departementschefen angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

3:o) Vissa förändringar beträffande personalstaterna vid armén, Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 13—19) att bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för

armén, som föranledas av vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 13 mars 1964.

I samband med 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning vid

armén genomfördes vissa personalförändringar vid infanteriet och kavalleriet,

vilka medförde förbättrade befordringsförhålland,en vid nämnda

truppslag. För specialtruppslagen förelåg vid denna tidpunkt inte något

beräkningsmässigt underlag för en dylik utbyggnad. Viss anpassning till

1960 års principbeslut av personalorganisationerna vid specialtruppslagen

bär skett genom beslut av 1962 och 1963 års riksdagar.

Befälsstatsdelegationen har nu framlagt förslag om dels viss kvalitativ

förstärkning av mobiliseringsavdelningarna vid specialtruppslagen, dels

vissa statändringar för officerare och underofficerare vid nämnda truppslag,

innebärande en fortsatt anpassning till 1960 års principbeslut.

Departementschefen biträder befälsstatsdeiegationens uppfattning rörande

mobiliseringstjänstens betydelse även vid specialtruppslagen. Chefskapet

för mobiliseringsavdelning bör såsom delegationen föreslagit regelmässigt

bestridas av major. Departementschefen tillstyrker delegationens förslag till

åtgärder för att realisera denna kvalitetsförstärkning. I likhet med chefen

för armén anser departementschefen dock att för de föreslagna sju befattningshavarna

vid artilleriet bör utnyttjas dels en befintlig beställning för

major i Ao 25 vid A 7, dels sex befintliga beställningar för alternativt major

eller kapten i Ao 25 eller Ao 21 vid Al, A 3, A 4, A 6, A 8 och A 9, vilka

bör ändras till beställningar för major i Ao 25.

I likhet med befälsstatsdelegationen anser departementschefen vidare att

förslag till vissa förbättringar i befordringsförhållandena vid specialtruppslagen

nu bör läggas fram. Departementschefen tillstyrker de förslag till

statändringar vid nämnda truppslag som föreslagits av befälsstatsdelegationen.

Departementschefens förslag till personalförändringar vid arméns specialtruppslag

under denna punkt framgår av följande sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år i96''t

o

Truppslag

Major

Ao 25

Major eller

kapten Ao 25

eller Ao 21

Kapten

Ao 21

Löjtnant

Ao 17/15

Förvaltare

Ao 17

Fan- junkare

Ao 15

Sergeant

Ao 13

Pa.........

Art.........

Lv.........

Ing.........

Sign........

Träng......

Summa

+ 3

+ 6

+ 5

+ 3

+ 2

+ 4

+ 23

— 6

— 6

— 3

+ 7

+ 4

+ 8

+ 16

— 5

— 10

— 6

— 12

— 33

+ 4

+ 2

+;i

+ 2

+ 9

+ 15

+ 10

+ 5

+ io

+ 10

+ 50

— 19

— 12

— 5

— 11

— 12

— 59

Utskottet. Efter Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1960:109 har

riksdagen fattat principbeslut om ny befälsordning vid armén. Riksdagen

anslöt sig därvid till principen att en precisering av befälsbehoven inom

arméns truppslag skulle klarläggas på grundval av en detaljmässig redovisning

av det personella innehållet i krigsorganisationen. En sådan redovisning

förelåg i samband med principbeslutet endast för infanteriet och

kavalleriet. Riksdagen biföll då framlagda förslag beträffande personalbehoven

för dessa truppslag. Enligt detta beslut skulle varje infanteriregemente

tillföras en majorsbeställning, avsedd för chef för mobiliseringsavdelning.

Vidare inrättades bl. a. vid varje infanteriregemente 2 beställningar

för kapten i Ao 21, varav en i utbyte mot en löjtnantsbeställning, ävensom —

i utbyte mot beställningar för 2 fanjunkare och 2 sergeanter — 4 beställningar

för förvaltare, varav 2 i Ao 17 och 2 i Ao 15, som skulle tagas i anspråk

inom den centrala ledningen av utbildningen vid förbanden. För att

få behoven vid arméns övriga truppslag pa motsvarande sätt preciserade

tillsattes 1960 års befälsstatsdelegation.

Genom 1962 års riksdagsbeslut inrättades majorsbeställningar, avsedda

för chef vid mobiliseringsavdelningarna, vid de dåvarande tre pansarinfanteriregementena

17, 110 och I 15. I syfte att dels möjliggöra en

effektivare utbildning, dels skapa mera rättvisa förhållanden mellan infanteriet

och övriga truppslag tillfördes enligt beslut av 1962 års och 1963

års riksdagar övriga arméförband även förvaltare i trupptjänst, varjämte

jämväl vissa omvandlingar skedde av beställningar på saväl kompaniofficers-

som underofficersnivå. För att befälsstatsdelegationens arbete icke

skulle föregripas erhöll emellertid utbyggnaden icke samma omfattning

som vid infanteriet.

Befälsstatsdelegationens arbete har nu framskridit så långt, att underlag

finnes att med avseende å specialtruppslagen vidtaga ytterligare kvalitetsförbättringar

vid mobiliseringsavdelningarna samt förbättrade befordringsförhållanden

för kompaniofficerare och underofficerare.

Det förslag, som nu framlägges, utgör ett led i förverkligandet för specialtruppslagens

vidkommande av 1960 års förenämnda principbeslut. Såsom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

befälsstatsdelegationen framhållit har den efter gjorda bedömningar funnit,

att några avgörande skillnader på här ifrågavarande områden mellan infanteriregemente

och specialtruppslagen icke föreligga. Utskottet har

vid sin granskning av förslaget funnit, att detsamma bör godtagas. Såsom

överbefälhavaren erinrat om äro kostnaderna för genomförandet av 1960

ars förenämnda principbeslut inräknade i arméns andel av krigsmaktens

kostnadsramar enligt 1963 års försvarsbeslut.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de

ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén,

som föranledas av vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 13 mars 1964.

4.o)

kåren in. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 19—24) att

dels godkänna de riktlinjer för utbildning till arméingenjör av arméns

tekniker- och mästarpersonal, som departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 13 mars 1964, dels ock medgiva

att maximibeloppen för lån till viss teknisk personal vid armén, marinen

och flygvapnet höjes på sätt föreslagits i nämnda statsrådsprotokoll.

Departementschefen har anfört följande.

»Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:88; SU 66; rskr. 186)

har utbildningen till mariningenjör med gymnasiekompetens (Ming G)

reglerats. Enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser skall tillfälle

beredas furir eller furirsaspirant vid flottan eller kustartilleriet, som prövas

ha förutsättningar för utbildning till mariningenjör men som inte har

sådana kunskaper att han kan vinna inträde vid tekniskt gymnasium, att

genom självstudier förvärva erforderliga kunskaper. Underbefäl, varom

här är fråga, må enligt chefens för marinen närmare bestämmande i sådant

syfte utnyttja tjänstetid för studier och erhålla bidrag för bekostande

av brevskolekurs. Furir må kommenderas att undergå utbildning till mariningenjör

under förutsättning att han förbinder sig att återbetala den på tiden

för studierna vid tekniskt gymnasium belöpande lönen. Särskilda föreskrifter

gäller rörande avskrivning av skulden. Även underofficer har

möjlighet att genomgå utbildning till Ming G om vederbörande under sin

yrkesutövning visar sådana yrkeskunskaper och övriga kvalifikationer att

han bedömes särskilt lämplig för utbildningen. Denna kategori beviljas härvid

tjänstledighet med C-avdrag för studier vid tekniskt gymnasium och kan

erhålla lån med högst 6 000 kr. för läroår.

Vid anmälan av propositionen 1958: A 110 uttalade jag att förutsättningarna

för en vidareutbildning av den i tygtekniska kåren ingående tekniker-

och mästarpersonalen i lämpligt sammanhang borde särskilt under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964-

7

sökas. Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts uppdrag den 19 september 1958 bär

chefen för armén nu inkommit med utredning angående vidareutbildning

av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren.

Jag finner det i likhet med arméchefen angeläget att arméns teknikeroch

mästarpersonal beredes möjligheter att genomgå vidareutbildning i

syfte att personalen göres kompetent att inneha arméingenjörsbeställning.

Den förestående omorganisationen av gymnasieutbildningen, införandet av

den 2-åriga fackskolan samt eventuella kommande åtgärder beträffande

vuxenutbildningen kan i framtiden komma att påverka vägarna för vidareutbildningen.

Jag räknar dock för närvarande med att rekrytering av

gymnasieutbildade arméingenjörer skall kunna ske enligt arméchefens

förslag. Utbildningen bör i enlighet med arméchefens förslag omfatta —

förutom i förekommande fall kompletterande studier för inträde vid tekniskt

gymnasium — genomgång av tekniskt gymnasium och arméingenjöikadettskola.

Beträffande eventuell behövlig preparandutbildning finner

jag i likhet med civilförvaltningen att denna ej bör bindas till sin form på

sätt arméchefen föreslagit. Erforderliga kunskaper för inträde vid tekniskt

gymnasium bör enligt min mening — i likhet med vad för närvarande

gäller beträffande marinen — förvärvas genom självstudier. Bidrag för

bekostande av eventuella brevskolekurser bör kunna utgå. Kostnaderna för

dessa bidrag bör bestridas från reservationsanslaget Armén: övningar

m.m. Jag räknar med att armétekniker som kommenderas till tekniskt gymnasium

skall ha att avge skuldförbindelse samt att den under studietiden

ådragna skulden skall avskrivas på samma sätt som gäller för furir som

kommenderas att undergå mariningenjörsutbildning. Det ekonomiska

stödet till mästarpersonalen bör däremot enligt min mening utformas i anslutning

till vad som för närvarande gäller vid vidareutbildning av motsvarande

personal inom marinen. Personalen bör således beviljas tjänstledighet

med C-avdrag och erhålla lån efter behovsprövning. Lånen bör utgå ur arméns

allmänna avlöningsanslag. Det högsta belopp för läroår varmed lån

må utgå bör bestämmas till 10 000 kr. I anslutning härtill föreslår jag alt

maximibeloppen för de lån vid tjänstledighet för utbildning vid teknisk

högskola eller tekniskt gymnasium eller för studier eller praktik vid inländskt

eller utländskt företag som enligt gällande bestämmelser kan utgå

till arméingenjörcr, viss teknisk personal vid marinen och flygingenjörei,

höjes från 0 000 kr. till 10 000 kr.»

Utskottet. Såsom av propositionen framgår äro möjligheterna för närvarande

små att på hittills tillämpade rekryteringsvägar helt tillgodose

tygtekniska kårens personalbehov. Det har därför ansetts påkallat, att åtgärder

vidtagas för alt förbättra läget. I sådant syfte föreslås nu att arméns

tekniker- och mästarpersonal beredes möjligheter att genomgå vidareutbildning

i syfte att göra personalen kompetent alt inneha arméingenjörsbeställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

Det föreliggande förslaget överensstämmer i stort med 1962 års bestämmelser

rörande utbildning av motsvarande personalkategorier vid marinen

till mariningenjör. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka, att de föreslagna

riktlinjerna för utbildning till arméingenjör av arméns tekniker- och

mästarpersonal godtagas.

De ekonomiska förmånerna under utbildningen till arméingenjör ha

föreslagits utformade enligt samma bestämmelser som gälla för personal,

som undergår vidareutbildning till mariningenjör. Ej heller i denna del har

förslaget givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker vidare, att maximibeloppen för lån till viss teknisk

personal vid armén, marinen och flygvapnet höjas från 6 000 kr. till 10 000

kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de riktlinjer för utbildning till arméingenjör

av arméns tekniker- och mästarpersonal, som departementschefen

föreslagit i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 13 mars 1964;

b) medgiva att maximibeloppen för lån till viss teknisk

personal vid armén, marinen och flygvapnet höjas på sätt

föreslagits i nämnda statsrådsprotokoll.

5.o) Ändrad utbildningsgång m. m. för reservofficerare vid kustartUleriet.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 24—33) att besluta

dels att utbildningsgången för reservofficer vid kustartilleriet skall utformas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen föreslagit

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 13 mars 1964, dels att

utbildningspremier till värnpliktig för fullgjord reservofficersutbildning

vid kustartilleriet må utgå i enlighet med vad departementschefen föreslagit

i nämnda statsrådsprotokoll, dels ock att tjänstgöring för och premier till

reservofficer vid kustartilleriet efter fullgjord tjänstgöringsskyldighet

må bestämmas i enlighet med vad departementschefen föreslagit i samma

statsrådsprotokoll.

Departementschefen lämnar inledningsvis en redogörelse för 1960 års

beslut rörande reservanställning av officerare vid armén. Härefter redogöres

för nuvarande utbildningsgång m. m. för reservofficerarna vid armén och

kustartilleriet. Vidare erinrar departementschefen om att han med stöd

av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 tillkallat en sakkunnig

för att utreda befälsordningen vid marinen. Enligt direktiven bör vid

utredningsarbetet eftersträvas att ge marinens befälssystem en utformning,

som, i den utsträckning så befinnes lämpligt och möjligt, ansluter till den

beslutade ordningen vid armén.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

9

Härefter anför departementschefen följande.

»Jag har vidare från chefen för marinen inhämtat närmare utredning

rörande de olika befattningarna in.in. i kustartilleriets krigsorganisation.

Liksom vid armén ingår i organisationen ett relativt stort antal kompanienheter

och förband av motsvarande storlek och betydenhet, vilka som chefer

eller ställföreträdande chefer kräver befäl, på vilka kvalitativt höga

krav måste ställas. Härjämte finns inom organisationen vissa befattningar

i staber m. m„ vilka även kräver speciellt rekryterad och utbildad personal

av hög kvalitet. Det är varken från ekonomiska eller andra synpunkter

lämpligt att anställa aktivt yrkesbefäl i den omfattning som skulle

erfordras om alla dessa befattningar skulle besättas med sådant befäl. Det

ter sig ej heller rimligt att tvångsvis ålägga värnpliktigt befäl den utökning

av utbildning och tjänstgöring som erfordras för att erhålla, vidmakthålla

och utveckla kompetens för ifrågavarande befattningar, något som skulle

fordra en väsentlig förlängning av nuvarande värnpliktstid. Därför måste

på grundval av nu tillgängligt underlag bedömas att på samma sätt som

vid armén i kustartilleriets organisation alltjämt bör ingå personal, som

efter frivilligt åtagande genomgår den utbildning och fullgör den tjänstgöringsskyldighet

som erfordras utöver vad som kan åläggas det övriga

värnpliktiga befälet. Jag räknar alltså i likhet med chefen för marinen med

att reservofficersinstitutionen vid kustartilleriet skall bibehållas tills vidare.

Med utgångspunkt i vad jag nu anfört tillstyrker jag även, att grundutbildningen

för reservofficerarna förstärkes och på sätt chefen för marinen

föreslagit anslutes till den utbildningsgång som år 1960 genomfördes för

arméns del. Utöver utbildningen till värnpliktig officer (630 dagar) bör

reservofficersaspirant vid kustartilleriet sålunda genomgå utbildning till

reservofficer under högst 200 dagar. Denna utbildning bör delas upp på

trupptjänstgöring om ca en månad samt två reservofficerskurser, I och II,

om ca tre månader respektive ca två och en halv månader. Jag räknar med

att de kadetter som avslutar sin utbildning vid sjökrigsskolan under innevarande

år efter eget åtagande skall kunna ansluta till den nya utbildningsgången.

Pågående utbildning till officer i reserv förutsättes inte skola medföra,

att vederbörande enligt värnpliktslagen eljest åliggande skyldighet att fullgöra

repetitions- och befälsövningar icke skall uttagas.

På samma sätt som vid armén hör vid kustartilleriet utbildningspremier

om 4 000 kr. utgå efter envar av reservofficerskurserna I och II. Liksom motsvarande

premier vid armén förutsättes premierna vid kustartilleriet vara

skattefria (SFS 1963:682). Självfallet förutsättes inte några ändringar i de

utbildningspremier som utgår för utbildningen till värnpliktig officer (2 000

kr. och 4 000 kr. efter 450 dagar respektive 180 dagar).

I samband med att utbildningsgången för kustartilleriets reservofficerare

omläggcs efter ordningen vid armén bör även tjänstgöringsskyldigheten för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

dessa i enlighet med marinchefens förslag anpassas till vad som gäller inom

armén. Jag föreslår därför, att tjänstgöringsskyldigheten under första tjänstgöringsperioden

framdeles skall omfatta 170 dagar i stället för som för närvarande

235 dagar. Tjänstgöringen bör uppdelas på repetitionsövningar och

reservbefälskurser enligt Kungl. Maj :ts bestämmande. Under andra tjänstgöringsperioden

fullgöres redan i nuläget 150 dagar, d.v.s. lika många dagar

som vid armén. Härutinnan förutsättes inte någon förändring.

I anslutning till att tjänstgöringsskyldigheten under första tjänstgöringsperioden

avkortas bör även premien som utgår efter det tjänstgöringen fullgjorts

justeras. Jag föreslår därför, att premien — liksom vid armén —

skall utgå med fyra månadslöner (mot f. n. sex månadslöner) enligt löneklass

A 15, ortsgrupp 4 (f. n. 6 592 kr.).

Rekryteringen av reservpersonalen skall självfallet baseras på föreliggande

behov i krigsorganisationen. I avbidan på resultaten av utredningen rörande

befälsordningen vid marinen kan det årliga rekryteringsbehovet av

reservofficerare i kustartilleriets krigsorganisation inte exakt angivas. Med

oförändrad rekrytering i förhållande till nuläget uppkommer emellertid till

följd av omläggningen av grundutbildningen och tjänstgöringsskyldigheten

för kustartilleriets reservofficerare merkostnader av i runt tal 75 000 kr.

för år.

Bestämmelser om den föreslagna utbildningen om högst 200 dagar för

reservofficersanställning vid kustartilleriet bör f.n. icke införas i 27 § 1

mom B. värnpliktslagen. Frågan härom torde få upptagas i samband med

att ställning tages till de förslag som kommer att framläggas av 1960 års

värnpliktsutredning; förslagen torde aktualisera omfattande ändringar i

27 § värnpliktslagen. Däremot medför de i det föregående framlagda förslagen,

att vissa ändringar behöver vidtagas i reservbefälskungörelsen, värnpliktsavlöningskungörelsen

och bestämmelserna angående antagning och utbildning

av officersaspiranter och kadetter, stam och reserv, vid kustartilleriet.

»

Utskottet. Såsom av verkställd utredning framgår ingå i kustartilleriets

krigsorganisation liksom fallet är vid armén ett relativt stort antal kompanienheter

och förband av motsvarande storlek och betydenhet, vilka som

chefer eller ställföreträdande chefer kräva befäl, på vilka kvalitativt höga

krav måste ställas. Härjämte finnas inom organisationen vissa befattningar

i staber m. m., för vilka även erfordras speciellt rekryterad och

utbildad personal av hög kvalitet. Det har befunnits från varken ekonomiska

eller andra synpunkter lämpligt att anställa aktivt yrkesbefäl i

den omfattning, som skulle erfordras för att alla dessa befattningar skulle

besättas med sådant befäl. Med hänsyn härtill anser utskottet i likhet med

departementschefen att, i avvaktan på resultatet av en igångsatt utredning

rörande befälsordningen vid marinen, reservofficersinstitutionen

vid kustartilleriet bör bibehållas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

11

1960 års riksdagsbeslut angående befälsordningen vid armén innebar

för arméns reservofficerare en förlängning av den grundläggande utbildningen

och en omläggning av tjänstgöringsskyldigheten. Det förutsattes

att översyn skulle verkställas rörande anställningsvillkoren för övrig reservpersonal

inom krigsmakten i syfte att astadkomma en anpassning till

vad som då beslöts beträffande arméns reservofficerare. Vidare bestämdes

att för arméns vidkommande då utgående reservpensioner för här ifrågavarande

personalkategori skulle ersättas med ett premiesystem. Enligt

principbeslut av 1962 års riksdag har en övergång till premiesystem skett

även för motsvarande personal i övrigt vid krigsmakten.

Ivungl. Maj :ts föreliggande förslag innebär, att utbildningsgången och

tjänstgöringsskyldigheten för kustartilleriets reservofficerare helt anpassas

till vad som enligt 1960 års förenämnda beslut gäller för arméns del.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget, övergången

till arméns utbildningssystem bör medföra, att det för armén

gällande premiesystemet tillämpas även vid kustartilleriet. Förslaget tillstyrlces

alltså jämväl i denna del.

Det må framhållas, att förslaget icke medför någon ändring i utbildningen

till värnpliktig underofficer eller i utbildningen vid sjökrigsskolan,

som leder fram till kompetens som värnpliktig officer. Utskottet anser i

likhet med departementschefen, att de som avsluta sin utbildning vid

sjökrigsskolan under innevarande budgetår må efter eget åtagande ansluta

sig till den nya utbildningsgången.

Ivungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta

a) att utbildningsgången för reservofficer vid kustartilleriet

skall utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

deparlementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 13 mars 1964;

b) att utbildningspremier till värnpliktig för fullgjord reservofficersutbildning

vid kustartilleriet må utgå i enlighet

med vad departementschefen föreslagit i nämnda statsrådsprotokoll;
c)

att tjänstgöring för och premier till reservofficer vid

kustartilleriet efter fullgjord tjänstgöringsskyldighet må bestämmas

i enlighet med vad departementschefen föreslagit i

samma statsrådsprotokoll.

6:o) Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader m. in. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 33 och 34), som avser kostnader

för hyllinredningar in. m. för det nya centralförrådet för sjukvårdsmateriel

i Norsjö, hemställer utskottet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa

flyttningskostnader m. m. för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 152 000 kr.

7 :o) Reglering av prisstegringar. Sedan Kungl. Maj :t i proposition nr 1

(bil. 6, punkt 209) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1964/65 beräkna ett

anslag av 100 000 000 kr., har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 110

(punkt 8, s. 84—42) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 13 mars 1964 föreslagits beträffande

revidering av försvarsindexberäkningarna, dels ock till ifrågavarande

ändamål för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»I skrivelse den 16 januari 1964 har försvarets prisregleringsdelegation

framlagt förslag till revidering av prismaterial och vikter i försvarsindex.

Efter gjorda undersökningar har delegationen funnit att betydande förskjutningar

ägt rum i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvudtiteln

sedan den nu tillämpade viktfördelningen beräknades. Delegationen

har ansett, att prismaterial och vikter till försvarsindex bör revideras från

och med budgetårslänken 1964/65. Revideringen, som förutsättes ske utan

ändring av nuvarande allmänna principer för beräkningen av försvarsindex,

anses böra omfatta en anpassning av viktfördelningen till den förändrade

utgiftsstrukturen för anslagen under fjärde huvudtiteln jämte vissa modifieringar

i fråga om dels anslagens gruppering dels det prismaterial som

skall utnyttjas vid beräkningarna.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1963 till prisregleringsdelegationen

överlämnat en skrivelse från flygförvaltningen, i vilken en viss revision av

indexberäkningen avseende prisförändringar å försvarskostnaderna begäres.

Delegationen har anfört, att de i nämnda framställning ifrågasatta

ändringarna skulle innebära omfattande förändringar i indexberäkningarnas

konstruktioner och följaktligen kräver ingående överväganden. Sådana

har naturligen inte kunnat medhinnas i sådan tid att förslag till revidering

kan prövas vid 1964 års vårriksdag. Då delegationen anser en revidering

önskvärd, har den emellertid funnit det lämpligt att framlägga resultaten av

förberörda, nu verkställda översyn av försvarsindexberäkningarna.

överbefälhavaren har i yttrande över prisregleringsdelegationens framställning

uttalat, att pågående utredningsarbeten inom skilda områden berörande

försvarsindex samt den av flygförvaltningen begärda ändringen av

konstruktionen därav motiverar att delegationens förslag icke nu förelägges

riksdagen, överbefälhavaren har vidare anfört att Kungl. Maj:ts beslut i

försvarsindexfrågan bör omfatta ett samtidigt ställningstagande till nu före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 dr 7964

13

liggande förslag och det senare förslag som är att vänta från försvarets prisregleringsdelegation.

Liknande synpunkter har framförts av armétygförvaltningen

och flygförvaltningen.

Till följd av de förändringar i fråga om dispositionen av anslagen under

försvarshuvudtiteln som skett sedan 1959 synes goda skäl föreligga att revidera

prismaterial och vikter i försvarsindex. Mot delegationens förslag i

dessa hänseenden har någon erinran icke framförts vid remissbehandlingen.

Däremot har önskemål uttalats om ytterligare förändringar i fråga om

försvarsindex. Dessa önskemål synes i väsentlig grad betingade av en föreställning

att ändrade beräkningsmetoder i vissa hänseenden skulle leda till

ett ur myndigheternas synpunkt gynnsammare prisregleringsresultat.

Man kan givetvis inte nu uttala sig om det arbete med översyn av vissa

principiella frågor rörande försvarsprisindex, som prisregleringsdelegationen

satt i gång, kommer att leda till några förslag till förändrade beräkningsgrunder.

Arbetet med revidering av prisindexberäkningar bör inte sikta till

annat resultat än förbättrade metoder för att objektivt mäta prisförändringarna.

De förslag prisregleringsdelegationen nu framlagt innebär otvivelaktigt

att prisindexberäkningarna förbättras såtillvida att dels skedda förändringar

i viktsammansättningen beaktas dels urvalet av representantvaror

gjorts fylligare och bättre anpassat till viktsammansättningen. Ett

genomförande av förslaget medför dessutom viss förenkling i det administrativa

arbetet. Jag finner det därför angeläget att prisindexberäkningarna

justeras i enlighet med delegationens förslag. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter förslag av prisregleringsdelegationen ta ställning till

vissa vid remissbehandlingen framförda detaljerinringar beträffande viktsammansättningen.

För prisregleringen såvitt avser budgetåren 1961/63 har tagits i anspråk

respektive 86,8 och 65,2 milj. kr. För innevarande budgetår torde cirka 50

milj. kr. bli erforderliga. Med hänsyn härtill och under beaktande av att

summan av resei''vationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln

vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar för budgetåret

1964/65 blir cirka 5 procent högre än för budgetåret 1963/64 synes det

lämpligt att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 100 milj. kr.»

Utskottet. I enlighet med ett av försvarets prisreglcringsdelegation framlagt

förslag föreslår departementschefen viss revidering av försvarsindexberäkningen.

Revideringen, som icke innebär någon förändring i fråga om

nuvarande allmänna principer för indexberäkningen, omfattar en anpassning

av viktfördelningen till den ändrade utgiftsstrukturen för försvarsanslagen

jämte vissa modifieringar beträffande dels anslagens gruppering,

dels det prismaterial som användes vid beräkningarna.

Utskottet, som vill erinra om att det tidigare förutsatts att prismaterial

och vikter in. m. i försvarsindéx skulle överses efter några år, tillstyrker

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

att den föreslagna revideringen, vilken bl. a. medför förenklingar i beräkningsavseende,

genomföres från och med budgetårslänken 1964/65. Den av

utskottet nu tillstyrkta revideringen hindrar givetvis icke, att ytterligare förändringar

i indexberäkningarna vidtagas, därest sådana kunna visa sig

påkallade vid det pågående översynsarbetet inom prisregleringsdelegationen.

Med hänsyn till att 1963 års försvarsbeslut innebär, att försvarsanslagen

skola kompenseras för inträffade prisstegringar böra självfallet

metoderna att objektivt mäta prisförändringarna ge ett så rättvisande

resultat som möjligt.

Utskottet tillstyrker, att anslaget till reglering av prisstegringar för nästa

budgetår uppföres med oförändrat belopp, 100 milj. kr.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 13 mars 1964 föreslagits beträffande revidering av

f örsvarsindexberäkningarna;

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1964/65

å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett anslag av

100 000 000 kr.

8:o) Värnpliktslånefonden. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1

(bil. 6, punkt 227) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Värnpliktslånefonden för budgetåret 1964/65 beräkna ett

investeringsanslag av 250 000 kr., har Kungl. Maj :t i förenämnda proposition

nr 110 (punkt 9, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för nämnda budgetår anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Utskottet. I propositionen nr 138 angående studiesocialt stöd till studerande

ungdom föreligger förslag om tillhandahållande av studiemedel

fr. o. m. den 1 januari 1965 för bl. a. de kategorier, som nu erhålla

värnpliktslån. Detta förslag, som för närvarande är föremål för riksdagens

prövning, torde enligt vad departementschefen framhållit endast i mindre

utsträckning komma att påverka medelsbehovet under nu ifrågavarande

anslag under budgetåret 1964/65. Med hänsyn härtill och då den verkställda

anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning till erinran tillstyrker

utskottet den äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Värnpliktslånefonden för budgetåret

1964/65 å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder för

budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Stockholm den 5 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson,

Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Edström, Bengt Gustavsson, Källqvist,

Wååg och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,

herrar Andreasson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Larsson i

Hedenäset, Bohman, Gustafsson i Kårby och Löfroth.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:217 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. a1 i texten