Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas kostnader för reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 517 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. samt nr 610 i andra kammaren av herr Anderson i Sundsvall m. fl.

1965-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas kostnader för reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 517 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. samt nr 610 i andra kammaren av herr Anderson i Sundsvall m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas

kostnader för reservanordningar för kommunalteknisk

verksamhet.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 517 i första kammaren av herr

Nilsson, Hjalmar, m. fl. samt nr 610 i andra kammaren av herr Anderson

i Sundsvall m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag

till sådana författningsändringar som erfordras för överförande av regleringen

beträffande kommunernas uppgifter i fråga om reservanordningar

för kommunalteknisk verksamhet från civilförsvarslagen till lagen om

kommunal beredskap; samt

att för dessa kostnader därvid måtte bestämmas statsbidrag efter samma

grunder som gäller för övriga kommunala beredskapskostnader».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 610.

Gällande regler

Enligt 40 § civilförsvarslagen (av år 1960) åligger det kommun bl. a.

att vidtaga reservanordningar för vatten-, gas- och elektricitetsförsörjningen.

För skälig kostnad som kommun fått vidkännas på grund av sådan

åtgärd äger kommunen erhålla statsbidrag med två tredjedelar eller, om

särskilda skäl föranleda det, med högre belopp.

I 6 § tredje stycket lagen om kommunal beredskap (av år 1964) stadgas,

att kommun efter förordnande av länsstyrelsen är skyldig vidtaga med

hänsyn till planlagd inkvartering erforderliga särskilda anordningar eller

förberedelser för vattenförsörjningen eller den allmänna hälsovården. Vidare

har kommun enligt 7 § samma lag att efter länsstyrelsens förordnande

redovisa sina beredskapsförberedelser i särskild plan. För de skäliga kostnader

som kommun åsamkas på grund av åtgärder enligt dessa båda stadganden

äger kommunen enligt 15 och 16 §§ erhålla statsbidrag med 90 procent

eller den större del av kostnaderna som Kungl. Maj :t medgiver.

1—8998 85 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965

Historik

Regleringen av de kommunernas skyldigheter inom totalförsvaret, som

icke är upptagna i särskilda författningar, lagfästes genom lagen om kommunal

beredskap, som trädde i kraft den 1 juli 1964. Kommunalrättskommittén,

vars betänkande Kommunal beredskap (SOU 1962: 7) låg till grund

för propositionen i ämnet, föreslog för sin del att statsbidrag för vissa

kommunala beredskapsåtgärder skulle utgå med lägst 90 procent. Föredragande

departementschefen fann emellertid ej skäl frångå den kostnadsfördelning

som gällde enligt civilförsvarslagen och föreslog därför i propositionen

(prop. 4/1964), att statsbidrag skulle utgå med lägst två tredjedelar.

Häri instämde andra lagutskottet, som liade att behandla propositionen

(L2U 11/1964). Riksdagen biföll emellertid två vid utskottets utlåtande

fogade reservationer, varigenom fastslogs att statsbidrag skall utgå med

lägst 90 procent av kommuns kostnader för dels särskilda anordningar

för vattenförsörjningen och hälsovården och dels vissa planläggningskostnader.

I sin motivering anförde reservanterna:

Vad först gäller kostnader för särskild anordning enligt 6 § tredje stycket,

vilka regleras i 15 §, har departementschefen uttalat, att full ersättning

i regel bör utgå men att kommun själv bör bära en del av kostnaderna

i den mån anordningen är till nytta även för kommunen. Häri instämmer

utskottet. Den maximering av kommunandelen till en tredjedel som föreslagits

i propositionen kan utskottet däremot inte biträda. Åtgärderna i fråga

ingår som ett led i totalförsvaret och bör således i princip bekostas av

staten. Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsbidraget bör utgå

med lägst 90 procent.

Vad härefter angår kostnader för upprättande av särskild plan enligt

7 § vill utskottet framhålla, att sådan åtgärd ingår som ett led i totalförsvaret

och därför i princip bör ersättas av staten. Enligt utskottets mening

kan det emellertid i vissa fall vara skäligt, att vederbörande kommun själv

svarar för en del av kostnaderna. Denna del torde dock såsom motionärerna

föreslagit böra maximeras till 10 procent.

Kommunernas skyldigheter beträffande reservanordningar för kommunalteknisk

verksamhet regleras — såsom ovan nämnts — i civilförsvarslagen.

Frågan om överförande av denna reglering till lagen om kommunal

beredskap och om en ändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun

upptogs av kommunalrättskommittén, som fann behoven av sådana reservanordningar

till övervägande del hänföra sig till den kommunala beredskapsverksamheten.

På vattenförsörjningens område begränsas civilförsvarets

intressen till behoven för brandförsvaret. För den kommunaltekniska

verksamheten finns behov av anordningar också på andra kommunaltekniska

områden än dem, som omfattas av civilförsvarslagens nuvarande bestämmelser

om reservanordningar. Kommittén förordade därför att huvudbestämmelsen

om reservanordningar fick sin plats i föreskrifterna om den

kommunala beredskapsverksamheten. Civilförsvarslagens motsvarande be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965

stämmelse ansåg kommittén kunna utgå och ersättas av en bestämmelse

om skyldighet för kommun att såsom en civilförsvarsuppgift sörja för de

särskilda reservanordningar, som hänför sig uteslutande till brandförsvarets

behov.

Kommittén ifrågasatte om man vid bestämmandet av storleken av statsbidragen

för reservanordningar borde känna sig obetingat bunden av den

nuvarande fördelningen med två tredjedelar på staten och en tredjedel på

kommunerna. Med hänsyn till bl. a. att civilförsvarets behov av reservanordningar

är väsentligt minskat, sedan iståndsättning av kommunaltekniska

anordningar blivit en kommunal uppgift, fann kommittén att fiågan

om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun fick anses stå öppen

för en förutsättningslös reglering.

Vid denna reglering fann kommittén det böra beaktas att utvecklingen

i och för sig fört med sig en ökning av behovet av reservanordningar. Den

ändrade ansvarsfördelningen mellan civilförsvar och kommuner och den

ökade uppmärksamhet som den kommunaltekniska beredskapen kom

att tilldraga sig kunde väntas föranleda ökade anspråk på reservanordningar.

Vid statsbidragsfrågans avgörande fick hänsyn också tagas till

att den moderna försvarsplanläggningen medfört att anspråken på åtgärder

i större utsträckning än förr varierar från ort till annan. Under tidigare

skeden av utvecklingen var bördorna förhållandevis jämnt fördelade. Utrymningarna

och den omfattande omställning, som erfordras vid ett nutida

krig, medför att ett antal kommuner nödgas i avsevärt högre grad än andra

sörja för att viktig totalförsvarsverksamhet kan fortgå där. Anspråken på

reservanordningar torde i särskild grad hänföra sig till sådana orter. Det

syntes därför kommittén skäligt med ett i största utsträckning gemensamt

ansvar för kostnaderna för reservanordningar. Hänsyn fick slutligen också

tagas till den allmänna ökning av kommunernas totalförsvarskostnader,

som oundvikligen föranledes av de kommunala beredskapsuppgifterna.

Kostnaderna för civilförsvaret betungar redan kännbart många kommuner.

Höga statsbidrag för reservanordningar torde vara en förutsättning för

att de tillkommande uppgifterna icke skall medföra betydande påfrestningar

för den kommunala ekonomien.

Kommittén ansåg därför att kommunerna borde erhålla statsbidrag med

90 procent av skäliga kostnader för reservanordningar.

Departementschefen fann ej skäl för eu sådan omreglering som kommittén

föreslagit och ej heller för en ändring av kostnadsfördelningsreglerna.

Något förslag härutinnan kom alltså inte att inflyta i propositionen. I anledning

av väckta motioner i ämnet anförde andra lagutskottet:

Kommunalrättskommittén föreslog i sitt betänkande, alt kommunernas

skyldigheter i fråga om reservanordningar för vatten-, gas- och elektricitetsförsörjningen

skulle överföras från civilförsvarslagen till eu lagstiftning

om kommunal beredskap. Kungl. Maj:t har emellertid icke funnit tillräckliga

skäl föreligga för eu sådan oinreglering. Utskottet kan icke instämma i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr tö år 1965

Kungl. Maj:ts uttalande. Såsom kommittén framhållit, torde behoven av

reservanordningar till övervägande del hänföra sig till den kommunala

beredskapsverksamheten. Endast i mindre omfattning är det här fråga om

ett civilförsvarsbehov. Kommitténs ställningstagande synes utskottet ur

praktisk och systematisk synpunkt riktigt. Statsbidrag för reservanordningar

bör lämnas enligt samma grunder som för särskilda anordningar

enligt 6 § tredje stycket lagen om kommunal beredskap. Det bör enligt utskottets

mening ankomma på Kungl. Maj :t att, efter den ytterligare utredning

som kan anses erforderlig, framlägga förslag till överförande av regleringen

av kommunernas uppgifter beträffande reservanordningar för kommunalteknisk

verksamhet från civilförsvarslagen till lagen om kommunal

beredskap.

Uttalandet får ses mot bakgrunden att denna del av utskottets utlåtande

dikterades av de ledamöter som reserverat sig för ett statsbidrag å lägst

90 procent för anordningar enligt 6 § tredje stycket.

Riksdagen följde ej heller i denna del utskottets förslag utan biföll en

vid utlåtandet fogad reservation, vari yrkades att såväl utskottets här refererade

uttalande som dess därav föranledda hemställan skulle utgå.

Utskottet

Bland kommuns åligganden enligt 1964 års lag om kommunal beredskap

ingår dels att vidtaga med hänsyn till planlagd inkvartering erforderliga

särskilda anordningar för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården,

dels att i vissa fall upprätta särskild plan med redovisning av kommunens

förberedelser i fråga om beredskapsuppgifterna. För skäliga kostnader

i dessa hänseenden utgår statsbidrag med lägst 90 procent.

Enligt 1960 års civilförsvarslag är kommun skyldig att vidtaga reservanordningar

för vatten-, gas- och elektricitetsförsörjningen. För sådana

kostnader utgår statsbidrag med två tredjedelar.

I förevarande motioner föreslås att kommunernas skyldigheter beträffande

nyssnämnda reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet

skall överföras till lagen om kommunal beredskap och att statsbidrag även

i detta avseende skall utgå med lägst 90 procent. Motionärerna hänvisar

till att kommunalrättskommittén förordade en sådan lösning i det betänkande

som låg till grund för förslaget till lag om kommunal beredskap.

Enligt motionärernas mening finns det inte skäl för andra statsbidragsregler

beträffande kostnaderna för dessa reservanordningar än i fråga om

övriga kommunala beredskapskostnader.

Vid behandlingen i fjol av propositionen med förslag till lag om kommunal

beredskap föreslog andra lagutskottet beträffande reservanordningar

för kommunalteknisk verksamhet den lösning som rekommenderas i förevarande

motioner. Riksdagen biträdde emellertid en vid utskottsutlåtandet

fogad reservation, som innebar bifall till propositionens förslag i denna

del och alltså bibehållande av den hittillsvarande regleringen. Utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965

kan inte finna, att sedan fjolåret inträffat något som skulle kunna ge riksdagen

anledning till ändrat ställningstagande i denna fråga. Utskottet får

därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 517 och II: 610, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

herrar Lars Larsson, Edström, Hubinette, fru Olsson och herr Sörenson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson

i Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell*, herrar Johansson

i Södertälje*, Svensson i Kungälv och Ringaby*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Edström, Hubinette, fru Olsson, herrar Sörenson, Anderson

i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson i Alvesta och Ringaby, vilka ansett

a) att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 4 med orden

»Vid behandlingen i» och slutar med orden »i denna fråga» bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Vid behandlingen i fjol av propositionen med förslag till lag om kommunal

beredskap föreslog andra lagutskottet beträffande reservanordningar

för kommunalteknisk verksamhet den lösning som rekommenderas i förevarande

motioner. Riksdagen biträdde emellertid en vid utskottsutlåtandet

fogad reservation, som innebar bifall till propositionens förslag i denna

del och alltså bibehållande av den hittillsvarande regleringen.

Enligt utskottets mening synes det icke finnas några bärande skäl för

att man beträffande de kommunaltekniska reservanordningarna avseende

vatten-, gas- och elförsörjningen bör ha andra statsbidragsregler än för

övriga statsbidragsberättigade kommunala beredskapskostnader. Såsom

kommunalrättskommittén framhållit, torde behoven av reservanordningar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965

till övervägande del hänföra sig till den kommunala beredskapsverksamheten.

Endast i mindre omfattning är det här fråga om ett civilt örsvarsbehov.

Kommitténs ställningstagande synes utskottet ur praktisk och systematisk

synpunkt riktigt. Statsbidrag för reservanordningar bör lämnas

enligt samma grunder som för särskilda anordningar enligt 6 § tredje stycket

lagen om kommunal beredskap. Det bör enligt utskottets mening ankomma

på Kungl. Maj :t att, efter den ytterligare utredning som kan anses

erforderlig, framlägga förslag till överförande av regleringen av kommunernas

uppgifter beträffande reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet

från civilförsvarslagen till lagen om kommunal beredskap.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, I: 517

och 11:610, i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om

förslag till sådana författningsändringar som erfordras för

att överföra regleringen beträffande kommunernas uppgifter

i fråga om reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet

från civilförsvarslagen till lagen om kommunal beredskap

samt för ätt statsbidrag för dessa kostnader skall utgå efter

samma grunder som gäller för övriga kommunala beredskapskostnader.

»

K L BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM l#«5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:77 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående kommunernas kostnader för reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet. a1 i texten