Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas kostnader för reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 517 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. samt nr 610 i andra kammaren av herr Anderson i Sundsvall m. fl.
1965-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1965:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas kostnader för reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 517 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. samt nr 610 i andra kammaren av herr Anderson i Sundsvall m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965
1
Nr 15
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas
kostnader för reservanordningar för kommunalteknisk
verksamhet.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 517 i första kammaren av herr
Nilsson, Hjalmar, m. fl. samt nr 610 i andra kammaren av herr Anderson
i Sundsvall m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag
till sådana författningsändringar som erfordras för överförande av regleringen
beträffande kommunernas uppgifter i fråga om reservanordningar
för kommunalteknisk verksamhet från civilförsvarslagen till lagen om
kommunal beredskap; samt
att för dessa kostnader därvid måtte bestämmas statsbidrag efter samma
grunder som gäller för övriga kommunala beredskapskostnader».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 610.
Gällande regler
Enligt 40 § civilförsvarslagen (av år 1960) åligger det kommun bl. a.
att vidtaga reservanordningar för vatten-, gas- och elektricitetsförsörjningen.
För skälig kostnad som kommun fått vidkännas på grund av sådan
åtgärd äger kommunen erhålla statsbidrag med två tredjedelar eller, om
särskilda skäl föranleda det, med högre belopp.
I 6 § tredje stycket lagen om kommunal beredskap (av år 1964) stadgas,
att kommun efter förordnande av länsstyrelsen är skyldig vidtaga med
hänsyn till planlagd inkvartering erforderliga särskilda anordningar eller
förberedelser för vattenförsörjningen eller den allmänna hälsovården. Vidare
har kommun enligt 7 § samma lag att efter länsstyrelsens förordnande
redovisa sina beredskapsförberedelser i särskild plan. För de skäliga kostnader
som kommun åsamkas på grund av åtgärder enligt dessa båda stadganden
äger kommunen enligt 15 och 16 §§ erhålla statsbidrag med 90 procent
eller den större del av kostnaderna som Kungl. Maj :t medgiver.
1—8998 85 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 15
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965
Historik
Regleringen av de kommunernas skyldigheter inom totalförsvaret, som
icke är upptagna i särskilda författningar, lagfästes genom lagen om kommunal
beredskap, som trädde i kraft den 1 juli 1964. Kommunalrättskommittén,
vars betänkande Kommunal beredskap (SOU 1962: 7) låg till grund
för propositionen i ämnet, föreslog för sin del att statsbidrag för vissa
kommunala beredskapsåtgärder skulle utgå med lägst 90 procent. Föredragande
departementschefen fann emellertid ej skäl frångå den kostnadsfördelning
som gällde enligt civilförsvarslagen och föreslog därför i propositionen
(prop. 4/1964), att statsbidrag skulle utgå med lägst två tredjedelar.
Häri instämde andra lagutskottet, som liade att behandla propositionen
(L2U 11/1964). Riksdagen biföll emellertid två vid utskottets utlåtande
fogade reservationer, varigenom fastslogs att statsbidrag skall utgå med
lägst 90 procent av kommuns kostnader för dels särskilda anordningar
för vattenförsörjningen och hälsovården och dels vissa planläggningskostnader.
I sin motivering anförde reservanterna:
Vad först gäller kostnader för särskild anordning enligt 6 § tredje stycket,
vilka regleras i 15 §, har departementschefen uttalat, att full ersättning
i regel bör utgå men att kommun själv bör bära en del av kostnaderna
i den mån anordningen är till nytta även för kommunen. Häri instämmer
utskottet. Den maximering av kommunandelen till en tredjedel som föreslagits
i propositionen kan utskottet däremot inte biträda. Åtgärderna i fråga
ingår som ett led i totalförsvaret och bör således i princip bekostas av
staten. Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsbidraget bör utgå
med lägst 90 procent.
Vad härefter angår kostnader för upprättande av särskild plan enligt
7 § vill utskottet framhålla, att sådan åtgärd ingår som ett led i totalförsvaret
och därför i princip bör ersättas av staten. Enligt utskottets mening
kan det emellertid i vissa fall vara skäligt, att vederbörande kommun själv
svarar för en del av kostnaderna. Denna del torde dock såsom motionärerna
föreslagit böra maximeras till 10 procent.
Kommunernas skyldigheter beträffande reservanordningar för kommunalteknisk
verksamhet regleras — såsom ovan nämnts — i civilförsvarslagen.
Frågan om överförande av denna reglering till lagen om kommunal
beredskap och om en ändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun
upptogs av kommunalrättskommittén, som fann behoven av sådana reservanordningar
till övervägande del hänföra sig till den kommunala beredskapsverksamheten.
På vattenförsörjningens område begränsas civilförsvarets
intressen till behoven för brandförsvaret. För den kommunaltekniska
verksamheten finns behov av anordningar också på andra kommunaltekniska
områden än dem, som omfattas av civilförsvarslagens nuvarande bestämmelser
om reservanordningar. Kommittén förordade därför att huvudbestämmelsen
om reservanordningar fick sin plats i föreskrifterna om den
kommunala beredskapsverksamheten. Civilförsvarslagens motsvarande be
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965
stämmelse ansåg kommittén kunna utgå och ersättas av en bestämmelse
om skyldighet för kommun att såsom en civilförsvarsuppgift sörja för de
särskilda reservanordningar, som hänför sig uteslutande till brandförsvarets
behov.
Kommittén ifrågasatte om man vid bestämmandet av storleken av statsbidragen
för reservanordningar borde känna sig obetingat bunden av den
nuvarande fördelningen med två tredjedelar på staten och en tredjedel på
kommunerna. Med hänsyn till bl. a. att civilförsvarets behov av reservanordningar
är väsentligt minskat, sedan iståndsättning av kommunaltekniska
anordningar blivit en kommunal uppgift, fann kommittén att fiågan
om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun fick anses stå öppen
för en förutsättningslös reglering.
Vid denna reglering fann kommittén det böra beaktas att utvecklingen
i och för sig fört med sig en ökning av behovet av reservanordningar. Den
ändrade ansvarsfördelningen mellan civilförsvar och kommuner och den
ökade uppmärksamhet som den kommunaltekniska beredskapen kom
att tilldraga sig kunde väntas föranleda ökade anspråk på reservanordningar.
Vid statsbidragsfrågans avgörande fick hänsyn också tagas till
att den moderna försvarsplanläggningen medfört att anspråken på åtgärder
i större utsträckning än förr varierar från ort till annan. Under tidigare
skeden av utvecklingen var bördorna förhållandevis jämnt fördelade. Utrymningarna
och den omfattande omställning, som erfordras vid ett nutida
krig, medför att ett antal kommuner nödgas i avsevärt högre grad än andra
sörja för att viktig totalförsvarsverksamhet kan fortgå där. Anspråken på
reservanordningar torde i särskild grad hänföra sig till sådana orter. Det
syntes därför kommittén skäligt med ett i största utsträckning gemensamt
ansvar för kostnaderna för reservanordningar. Hänsyn fick slutligen också
tagas till den allmänna ökning av kommunernas totalförsvarskostnader,
som oundvikligen föranledes av de kommunala beredskapsuppgifterna.
Kostnaderna för civilförsvaret betungar redan kännbart många kommuner.
Höga statsbidrag för reservanordningar torde vara en förutsättning för
att de tillkommande uppgifterna icke skall medföra betydande påfrestningar
för den kommunala ekonomien.
Kommittén ansåg därför att kommunerna borde erhålla statsbidrag med
90 procent av skäliga kostnader för reservanordningar.
Departementschefen fann ej skäl för eu sådan omreglering som kommittén
föreslagit och ej heller för en ändring av kostnadsfördelningsreglerna.
Något förslag härutinnan kom alltså inte att inflyta i propositionen. I anledning
av väckta motioner i ämnet anförde andra lagutskottet:
Kommunalrättskommittén föreslog i sitt betänkande, alt kommunernas
skyldigheter i fråga om reservanordningar för vatten-, gas- och elektricitetsförsörjningen
skulle överföras från civilförsvarslagen till eu lagstiftning
om kommunal beredskap. Kungl. Maj:t har emellertid icke funnit tillräckliga
skäl föreligga för eu sådan oinreglering. Utskottet kan icke instämma i
4 Andra lagutskottets utlåtande nr tö år 1965
Kungl. Maj:ts uttalande. Såsom kommittén framhållit, torde behoven av
reservanordningar till övervägande del hänföra sig till den kommunala
beredskapsverksamheten. Endast i mindre omfattning är det här fråga om
ett civilförsvarsbehov. Kommitténs ställningstagande synes utskottet ur
praktisk och systematisk synpunkt riktigt. Statsbidrag för reservanordningar
bör lämnas enligt samma grunder som för särskilda anordningar
enligt 6 § tredje stycket lagen om kommunal beredskap. Det bör enligt utskottets
mening ankomma på Kungl. Maj :t att, efter den ytterligare utredning
som kan anses erforderlig, framlägga förslag till överförande av regleringen
av kommunernas uppgifter beträffande reservanordningar för kommunalteknisk
verksamhet från civilförsvarslagen till lagen om kommunal
beredskap.
Uttalandet får ses mot bakgrunden att denna del av utskottets utlåtande
dikterades av de ledamöter som reserverat sig för ett statsbidrag å lägst
90 procent för anordningar enligt 6 § tredje stycket.
Riksdagen följde ej heller i denna del utskottets förslag utan biföll en
vid utlåtandet fogad reservation, vari yrkades att såväl utskottets här refererade
uttalande som dess därav föranledda hemställan skulle utgå.
Utskottet
Bland kommuns åligganden enligt 1964 års lag om kommunal beredskap
ingår dels att vidtaga med hänsyn till planlagd inkvartering erforderliga
särskilda anordningar för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården,
dels att i vissa fall upprätta särskild plan med redovisning av kommunens
förberedelser i fråga om beredskapsuppgifterna. För skäliga kostnader
i dessa hänseenden utgår statsbidrag med lägst 90 procent.
Enligt 1960 års civilförsvarslag är kommun skyldig att vidtaga reservanordningar
för vatten-, gas- och elektricitetsförsörjningen. För sådana
kostnader utgår statsbidrag med två tredjedelar.
I förevarande motioner föreslås att kommunernas skyldigheter beträffande
nyssnämnda reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet
skall överföras till lagen om kommunal beredskap och att statsbidrag även
i detta avseende skall utgå med lägst 90 procent. Motionärerna hänvisar
till att kommunalrättskommittén förordade en sådan lösning i det betänkande
som låg till grund för förslaget till lag om kommunal beredskap.
Enligt motionärernas mening finns det inte skäl för andra statsbidragsregler
beträffande kostnaderna för dessa reservanordningar än i fråga om
övriga kommunala beredskapskostnader.
Vid behandlingen i fjol av propositionen med förslag till lag om kommunal
beredskap föreslog andra lagutskottet beträffande reservanordningar
för kommunalteknisk verksamhet den lösning som rekommenderas i förevarande
motioner. Riksdagen biträdde emellertid en vid utskottsutlåtandet
fogad reservation, som innebar bifall till propositionens förslag i denna
del och alltså bibehållande av den hittillsvarande regleringen. Utskottet
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965
kan inte finna, att sedan fjolåret inträffat något som skulle kunna ge riksdagen
anledning till ändrat ställningstagande i denna fråga. Utskottet får
därför hemställa,
att förevarande motioner, I: 517 och II: 610, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 2 mars 1965
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,
herrar Lars Larsson, Edström, Hubinette, fru Olsson och herr Sörenson*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson
i Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell*, herrar Johansson
i Södertälje*, Svensson i Kungälv och Ringaby*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Edström, Hubinette, fru Olsson, herrar Sörenson, Anderson
i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson i Alvesta och Ringaby, vilka ansett
a) att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 4 med orden
»Vid behandlingen i» och slutar med orden »i denna fråga» bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Vid behandlingen i fjol av propositionen med förslag till lag om kommunal
beredskap föreslog andra lagutskottet beträffande reservanordningar
för kommunalteknisk verksamhet den lösning som rekommenderas i förevarande
motioner. Riksdagen biträdde emellertid en vid utskottsutlåtandet
fogad reservation, som innebar bifall till propositionens förslag i denna
del och alltså bibehållande av den hittillsvarande regleringen.
Enligt utskottets mening synes det icke finnas några bärande skäl för
att man beträffande de kommunaltekniska reservanordningarna avseende
vatten-, gas- och elförsörjningen bör ha andra statsbidragsregler än för
övriga statsbidragsberättigade kommunala beredskapskostnader. Såsom
kommunalrättskommittén framhållit, torde behoven av reservanordningar
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1965
till övervägande del hänföra sig till den kommunala beredskapsverksamheten.
Endast i mindre omfattning är det här fråga om ett civilt örsvarsbehov.
Kommitténs ställningstagande synes utskottet ur praktisk och systematisk
synpunkt riktigt. Statsbidrag för reservanordningar bör lämnas
enligt samma grunder som för särskilda anordningar enligt 6 § tredje stycket
lagen om kommunal beredskap. Det bör enligt utskottets mening ankomma
på Kungl. Maj :t att, efter den ytterligare utredning som kan anses
erforderlig, framlägga förslag till överförande av regleringen av kommunernas
uppgifter beträffande reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet
från civilförsvarslagen till lagen om kommunal beredskap.»
b) att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, I: 517
och 11:610, i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om
förslag till sådana författningsändringar som erfordras för
att överföra regleringen beträffande kommunernas uppgifter
i fråga om reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet
från civilförsvarslagen till lagen om kommunal beredskap
samt för ätt statsbidrag för dessa kostnader skall utgå efter
samma grunder som gäller för övriga kommunala beredskapskostnader.
»
K L BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM l#«5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:77 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående kommunernas kostnader för reservanordningar för kommunalteknisk verksamhet. a1 i texten