Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

1965-03-04 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:17, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

1

Nr 17

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till förordning angående ändrad lydelse av

4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt, m. m.,

såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, dels

o c k i ämnet väckta motioner.

Genom en den 4 januari 1965 dagtecknad proposition, nr 14, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. och 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr

577) om statlig förmögenhetsskatt;

3) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen;

4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr

507) om allmän varuskatt;

5) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)

om särskild varuskatt;

6) förordning angående ändring i förordningen den 5 mars 1948 (nr 85)

om försäljningsskatt;

7) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april

1961 (nr 372) om bensinskatt;

8) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt;

9) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen den

5 juni 1953 (nr 272);

10) förordning om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623);

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt angår förslag till lag angående ändring i lagen

den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen, hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen

hänvisats till bevillningsutskottet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

I samband med propositionen har utskottet behandlat två i anledning av

densamma väckta motioner nr 632 i törsta kammaren av herr Virgin in. fl.

samt nr 748 i andra kammaren av herr Cassel in. fl., såvitt angår lag angående

ändring i lagen om finansiering av folkpensioneringen. I denna del

har motionerna hänvisas till lagutskott samt i övrigt till bevillningsutskottet.

Det vid propositionen fogade förslaget till lag angående ändring i lagen

om finansiering av folkpensioneringen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 2—5 §§ lagen den 25 maj 1962 om finansiering

av folkpensioneringen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

Såsom bidrag till kostnaderna för

folkpensioneringen skall, såvitt ej

annat följer av vad i andra stycket

sägs, envar erlägga folkpensionsavgift

för år, då för honom beräknats

till statlig inkomstskatt taxerad

inkomst, under förutsättning att han

vid utgången av detta år fyllt minst

aderton och högst sextiosex år, att

han varit här i riket mantalsskriven

för året näst före taxeringsåret samt

att han vid tidpunkten för tryckningen

av stomme till inkomstlängd för

taxeringsåret var svensk medborgare.

Folkpensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad

året näst före taxeringsåret åtnjutit

folkpension i form av ålderspension

eller förtidspension, eller för

den, som avlidit före ingången av

året näst före taxeringsåret. Ej heller

skall folkpensionsavgift erläggas

av den, för vilken den till statlig in
-

(Föreslagen lydelse)

Såsom bidrag till kostnaderna för

folkpensioneringen skall, såvitt ej

annat följer av vad i andra stycket

sägs, envar erlägga folkpensionsavgift

för år, då för honom beräknats

till statlig inkomstskatt beskattningsbar

inkomst, under förutsättning

att han vid utgången av detta

år fyllt minst aderton och högst sextiosex

år, att han varit här i riket

mantalsskriven för året näst före

taxeringsåret samt att han rid tidpunkten

för tryckningen av stomme

till inkomstlängd för taxeringsåret

var svensk medborgare.

Folkpensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad

året näst före taxeringsåret åtnjutit

folkpension i form av ålderspension

eller förtidspension, eller för

den, som avlidit före ingången av

året näst före taxeringsåret.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 ar li)6ö

(Nuvarande lydelse)

komstskatt taxerade inkomsten icke

uppgår till tvåtusenfyrahundra kronor

eller, om han skall taxeras enligt

för gift skattskyldig gällande bestämmelser

samt den med vilken han

skall samtaxeras icke enligt vad förut

sagts är fritagen från skyldighet

att erlägga folkpensionsavgift, den

sammanlagda taxerade inkomsten

för dem som samtaxeras icke uppgår

till tvåtusenfyrahundra kronor.

3

Folkpensionsavgift skall utgå med

fyra procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt taxerade inkomst

med de begränsningar som

nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst sexhundra kronor. Därvid

skall iakttagas, att om vardera har

en taxerad inkomst överstigande sjutusenfemhundra

kronor, envar påföres

pensionsavgift med trehundra

kronor. Om endast den ene har en

taxerad inkomst överstigande sjutnsenfemhundra

kronor, minskas i förekommande

fall dennes avgift så

att sammanlagda beloppet av avgifterna

ej överstiger sexhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst sexhundra kronor.

Folkpensionsavgift må i intet fall

utgå med högre belopp än vad som

motsvarar summan av tio kronor

och en femtedel av den taxerade inkomsten

i vad denna överstiger tvåtusenfyrahundra

kronor; och skola

därvid avgiftspliktiga som samtaxeras

anses som en avgiftspliktig samt

avgiftsbeloppet fördelas mellan dem

i förhållande till varderas taxerade

inkomst.

Folkpensionsavgift avrundas i förekommande

fall nedåt till närmaste

hela krontal.

(Föreslagen lydelse)

§•

Folkpensionsavgift skall utgå med

fyra procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst ettusentvåhundra kronor.

Därvid skall iakttagas, att om vardera

har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

envar påföres pensionsavgift med

sexhundra kronor. Om endast den

ene har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

minskas i förekommande fall dennes

avgift så att sammanlagda beloppet

av avgifterna ej överstiger ettusentvåhundra

kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst ettusentvåhundra kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

Har avgifts pliktig vid taxering till

statlig inkomstskatt erhållit sådant

särskilt avdrag för väsentligen nedsatt

skatteförmåga som avses i 9 §

2 mom. andra stycket förordningen

om statlig inkomstskatt, skall vid

tillämpning av 2 och 3 §§ med taxerad

inkomst avses vad som återstår,

sedan den taxerade inkomsten minskats

med nämnda avdrag.

Har avgiftspliktig----—--före dödsfallet.

Framställning som----—--efter dödsåret.

I fråga--—----statlig inkomstskatt.

5 §•

Folkpensionsavgift påföres i den Folkpensionsavgift påföres i den

kommun, där för den avgiftspliktige kommun, där för den avgiftspliktige

beräknats till statlig inkomstskatt beräknats till statlig inkomstskatt

taxerad inkomst. beskattningsbar inkomst.

Om debitering-----— — i uppbördsförordningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i fråga om folkpensionsavgift, som påföres för år 1966 eller

tidigare år.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller huvuddelen av de förslag till omläggning av den

direkta och indirekta beskattningen som förutskickats i finansplanen. I propositionen

föreslås sålunda

1) nya skalor för den statliga inkomstskatten:

a) sänkning av progressionen i inkomstlägena 20 090—50 000 kr. för

gifta och 10 000—50 000 kr. för ogifta,

b) höjning av tudelningsgränsen vid sambeskattningen från omkring

24 500 kr. till omkring 34 000 kr.;

2) viss schablonisering av kommunalskatteavdraget vid taxering till statlig

inkomstskatt, innebärande skattelättnader för årsinkomster upp till

32 000 kr. för makar och 16 000 kr. för ogift;

3) ändrade grunder för beräkning av folkpensionsavgift (f. n. 4 procent

av taxerad inkomst, maximiavgift 600 kr.), varigenom avgiften beräknas

efter 4 procent av beskattningsbar inkomst och maximeras till 1 200 kr.,

innebärande lägre avgift för årsinkomster upp till 24 500 kr. för makar och

21 000 kr. för ogift;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

4) nya sjömansskattetabeller (nu gällande tabeller tillkom genom beslut

år 1961), i vilka iakttages de i denna proposition föreslagna lättnaderna i

inkomstbeskattningen liksom även de under åren 1962—1964 skedda förändringarna

i beskattningen;

5) höjning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten från nuvarande

80 000 kr. till 100 000 kr.;

6) höjning av omsättningsskatten (allmänna varuskatten) från 6 till 9

procent, varvid dock näringslivets maskininvesteringar undantages från

höjningen;

7) höjning av bensinskatten med 5 öre per liter;

8) höjning av tobaksskatten med 2 öre per cigarrett;

9) ändringar i punktbeskattningen:

a) skatten på tandkräm, munvatten o. likn. samt på socker, sirap, spelkort

och grammofonvaror slopas,

b) skatten på parfymer, kosmetika och choklad, som f. n. tas ut efter

i vissa fall 40 procent och i andra fall 65 procent, bestämmes enhetligt till 50

procent.

Reformerna avses träda i kraft den 1 juli 1965 i fråga om den indirekta

beskattningen samt den 1 januari 1966 (inkomståret 1966) i fråga om inkomstbeskattningen

(inkl. folkpensionsavgiften) och vid 1966 års taxering

i fråga om förmögenhetsskatten.

1 de likalydande motionerna 1: 632 och 11: 748 har såvitt nu är i fråga

hemställts

B) att riksdagen måtte antaga det vid Kungl. Maj :ts proposition nr 14

fogade förslaget till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398)

om finansiering av folkpensioneringen med den ändring, att 3 § får följande

lydelse:

3 §•

Folkpensionsavgift skall utgå med fyra procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras, skola erlägga avgift med sammanlagt

högst åttahundra kronor. Därvid skall iakttagas, att om vardera har en beskattningsbar

inkomst överstigande tiotusen kronor, envar påföres pensionsavgift

med fyrahundra kronor. Om endast den ena har eu beskattningsbar

inkomst överstigande tiotusen kronor, minskas i förekommande fall dennes

avgift så att sammanlagda beloppet av avgifterna ej överstiger åttahundra

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

Annan avgiftspliktig äu som avses i andra stycket skall erlägga avgift

med högst åttahundra kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 748.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har anfört:

Inledning

»Såsom jag förutskickade i finansplanen har jag för avsikt att föreslå

vissa reformer på beskattningens område.

Fördelningen mellan direkt och indirekt skatt och skattesystemets utformning

har som bekant utretts av den år 1960 tillkallade allmänna skatteberedningen,

som den 10 juni 1964 avlämnade ett betänkande med förslag

till nytt skattesystem (SOU 1964:25). Förslagets huvudpunkter kan

anges som

a) omvandling för löntagarnas del av de avgifter för socialförsäkringens

grundförmåner, som påföres debetsedel, till arbetsgivaravgifter,

b) lättnader i den direkta beskattningen för enskilda personer,

c) slopande av energiskatten, den särskilda varuskatten och försäljningsskatten,

samt

d) höjning av den allmänna varuskatten, som samtidigt omlägges till

s. k. mervärdeskatt.

Allmänna skatteberedningens förslag har nu remissbehandlats. Yttranden

har inkommit från ett stort antal myndigheter och organisationer. De

inkomna yttrandena kommer inom kort att publiceras i serien Statens offentliga

utredningar.

Allmänna skatteberedningens utredningsuppdrag är emellertid icke uttömt

med det nu framlagda betänkandet. Bl. a. frågan om utformningen

av företagsbeskattningen i egentlig mening kvarstår och behandlas för närvarande

av skatteberedningen.

Enligt min mening bör de delar av förslaget till nytt skattesystem som

avser socialförsäkringens finansiering genom ökat inslag av arbetsgivaravgifter

och den indirekta beskattningens omvandling icke bedömas fristående.

För att något så när kunna bedöma verkningarna av de föreslagna åtgärderna

torde det vara nödvändigt att se dem i sammanhang med den

egentliga beskattningen av företagen. Det framstår då som olämpligt att

på detta stadium, när företagsbeskattningen ännu befinner sig under utredning,

vidta för företagen och deras anställda så genomgripande och svåröverskådliga

åtgärder som skatteberedningens förslag på denna punkt innebär.

Jag är därför icke beredd att nu ta ställning till vad skatteberedningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

föreslagit i fråga om socialförsäkringens finansiering och om den indirekta

beskattningens utformning. Till beredningens förslag i övrigt återkommer

jag i den följande framställningen.

I finansplanen har jag redogjort för det aktuella budgetläget och för det

behov av inkomstförstärkning som föreligger inför 1965/66 års budget.

Denna inkomstförstärkning synes kunna erhållas med nuvarande skattesystem.

Såsom framgår av finansplanen bör i detta sammanhang komma i

fråga en rad åtgärder som å ena sidan innebär en ökning av den indirekta beskattningen

men å andra sidan medför lättnader i den direkta beskattningen.

Till dessa lättnader kommer de i finansplanen omnämnda höjningarna av

barnbidrag och folkpensioner. Den i rådande läge nödvändiga ökningen av

statens inkomster kan genom ökningen av den indirekta beskattningen

åstadkommas samtidigt som lättnader ges framför allt åt pensionärerna,

barnfamiljerna och de lägre inkomsttagarna.

Jag anhåller att nu få anmäla de skattereformer jag nyss antytt och som

berör den statliga inkomstskatten och sjömansskatten, grunderna för beräkning

av folkpensionsavgift, den allmänna varuskatten (omsättningsskatten),

bensinskatten, tobaksskatten, den särskilda varuskatten samt försäljningsskatten.

I anslutning härtill torde jag även få uppta frågan om viss

justering av förmögenhetsskatten.»

Departementschefen

»I finansplanen för budgetåret 1965/66 har jag redogjort för behovet av

en reform på skatteområdet och för huvuddragen av de åtgärder, som ansetts

böra vidtagas. Av redogörelsen framgår, att denna reform är avsedd

att bli ett led i den sedan år 1959 pågående omläggningen av vårt skattesystem

till ökat inslag av indirekta skatter. Å ena sidan höjs den indirekta

skatten och å andra sidan sänks de direkta statliga skatterna. Såsom jag

närmare kommer att visa i det följande avses, att den direkta skatten skall

sänkas för alla — här bortses från bolag och andra juridiska personer vilkas

inkomstskatt inte berörs av förslaget — medan den indirekta beskattningen

ökar. Den sammanlagda effekten blir att den totala skattebördan minskar

för de inkomsttagare, vilkas inkomster kan betecknas som små och medelstora.

Inledningsvis vill jag därjämte nämna, att en riktlinje vid val av medel

för att åstadkomma sänkningen av den direkta beskattningen varit att icke

minska det kommunala beskattningsunderlaget. Härigenom undgås sådana

rubbningar i kommunernas finanser som inte blott genom att leda till höjda

utdebiteringar skulle motverka reformens syfte att sänka den direkta skatten

utan även skulle försvåra de åtgärder att främja en kommunal skatteutjämning

som planeras och som jag återkommer till i annat sammanhang.

Allmänna skatteberedningen har i sitt på försommaren år 1964 avläm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

nade betänkande föreslagit viss omläggning av skattesystemet. Även beredningen

har syftat till att åstadkomma en omläggning av beskattningen mot

ökad indirekt skatt. Beredningens målsättning har vid remissbehandlingen

av betänkandet allmänt godtagits. Det i betänkandet framlagda förslaget innebär

i sina huvudpunkter en övergång till finansiering av socialförsäkringens

grundförmåner genom arbetsgivaravgifter för löntagarna, omläggning

av den indirekta beskattningen och sänkning av den direkta beskattningen

särskilt för barnfamiljerna. Av skäl som framgår av finansplanen

och av vad jag här inledningsvis anfört kommer skatteberedningens förslag

i fråga om socialförsäkringens finansiering liksom av den indirekta

beskattningen icke att tas upp i detta sammanhang annat än på vissa punkter.

Det har ansetts erforderligt, att de med dessa förslag förbundna problemen

blir ytterligare belysta, innan ställning till dessa komplicerade frågor

kan tas. Avsikten är att tillsätta departementala arbetsgrupper för den

erforderliga översynen av dessa spörsmål.

Jag vill emellertid understryka att, även om skatteberedningens förslag

inte i sin helhet nu kan bli föremål för lagstiftning, överensstämmelse råder

mellan det förslag, som jag här avser att framlägga och de allmänna riktlinjerna

i skatteberedningens förslag.

I det följande kommer jag att redovisa det nu aktuella reformförslagets

olika punkter. Därvid kommer först att behandlas den direkta beskattningens

utformning och därefter de i förevarande sammanhang aktuella indirekta

skatterna. Avslutningsvis lämnas en redogörelse för de individuella

och statsfinansiella verkningarna av reformen.»

Den direkta beskattningen

Folkpensionsavgiften

»Folkpensionsavgiften beräknas enligt nuvarande ordning till 4 procent

av den taxerade inkomsten dock högst till 600 kr., lika för två makar som

för ogift. Om den taxerade inkomsten understiger 2 400 kr. uttages dock

inte avgift.

Anledningen till att avgift inte tas ut i sist nämnda fall är självfallet den

att en person med så låg inkomst inte ansetts ha förmåga att erlägga avgiften.

1 inkomstläget närmast över det, där avgiftsbefrielse råder, tillämpas

en »trappa» som leder till att fulla 4 procent av den taxerade inkomsten tas

ut först när denna inkomst uppgår till 2 940 kr.

Genom att avgiften beräknas på grundval av den taxerade inkomsten, blir

beloppet förhållandevis stort för dem som har låga inkomster. För makar

eller för ogift med hemmavarande barn blir avgiften t. ex. 200 kr. vid 5 000

kr. taxerad inkomst, medan den statliga inkomstskatten i detta fall blir

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

endast 50 kr. (10 procent av en beskattningsbar inkomst av 500 kr.). Avgiften

uppgår i detta fall till 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Om taxeringsnämnden i exemplet ansett att skatteförmågan är så nedsatt,

att ingen skatt bör erläggas på inkomsten, skulle ortsavdraget ha ökats

med ett extra avdrag om 500 kr., så att ingen beskattningsbar inkomst beräknats.

Enligt en särskild bestämmelse skall det extra avdraget beaktas

även vid beräkning av folkpensionsavgift såtillvida, att den taxerade inkomsten

minskas med avdragets belopp, dvs. i exemplet till (5 000 — 500 = )

4 500. Folkpensionsavgift påföres alltså, i exemplet med 180 kr., trots att

taxeringsnämnden ansett, att på grund av särskilda förhållanden skattefrihet

bör föreligga.

Kritik har från denna utgångspunkt framförts mot grunderna för beräkning

av folkpensionsavgift. Denna kritik kan enligt min uppfattning

icke frånkännas berättigande.

En betydligt bättre anpassning till skatteförmågan, sådan den tar sig

uttryck vid inkomsttaxeringen, skulle erhållas om avgiften beräknades på

grundval av den beskattningsbara inkomsten. Detta gäller icke blott i fall

av s. k. nedsatt skatteförmåga utan i alla fall av låg inkomst. Jag vill därför

förorda en sådan omläggning av beräkningsgrunderna, att avgiften beräknas

på den beskattningsbara i stället för den taxerade inkomsten.

En sådan omläggning ger, om avgiftsprocenten hålles oförändrad, lägre

avgifter för inkomster upp till ca 24 500 kr. för makar och ca 21 000 kr. för

ensamstående.

Samtidigt skulle folkpensionsavgifternas sammanlagda belopp minska

betydligt. Grund för ett sådant avgiftsbortfall föreligger emellertid inte.

Under senare år har folkpensionerna ökat väsentligt och förslag om ytterligare

pensionsförbättringar är avsedda att framläggas för årets riksdag.

Genom en fördubbling av avgiftsmaximum till 1 200 kr. skulle emellertid

i stort sett kompensation erhållas för det avgiftsbortfall som föranledes av

omläggningen. Med oförändrat procenttal för avgiftsuttaget skulle högre

avgift än för närvarande erläggas av den som har årsinkomst överstigande

24 500 kr. för makar och 21 000 kr. för ensamstående. Högsta avgift, 1 200

kr., skulle tas ut när årsinkomsten uppgår till eller överstiger ca 40 000 kr.

Den avgiftsökning som sålunda skulle uppkomma i högre inkomstlägen

uppvägs mer än väl av den reduktion av den statliga inkomstskatten, som

blir följden av de av mig förut föreslagna skalorna.

Under åberopande av det anförda får jag förorda, alt reglerna om beräkning

av folkpensionsavgift ändras så att avgift utgår med 4 procent av

den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, dock högst med

1 200 kr. Om så sker, kan vissa särskilda regler slopas i lagen om finansiering

av folkpensioneringen som direkt föranletts av att avgift för närvarande

beräknas på den taxerade inkomsten i stället för på den beskattningsbara.

»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

Verkningarna av reformen

De individuella verkningarna

»Reformens verkningar i fråga om den direkta beskattningen blir skattesänkningar

för alla inkomsttagare utom de juridiska personerna, vilka, som

förut antytts, inte berörs av denna del av förslaget.

Schabloniseringen av kommunalskatteavdraget leder sålunda till skattelättnader

för inkomster upp till 32 000 kr. för makar och 16 000 kr. för

ensamstående. De största lättnaderna infaller för makar i 18 000-kronorsläget

(ca 320 kr.) och för ensamstående vid ca 9 000 kr. inkomst (ca 160

kr.).

Ändringen i skatteskalorna är i och för sig till fördel för inkomster som

överstiger 20 000 kr. för makar och 10 000 kr. för ensamstående. Största

verkningarna i absoluta tal (1 300 kr. för makar och 750 kr. för ensamstående)

infaller när inkomsten överstiger ca 50 000 kr. Den relativt sett

största skattesänkningen ligger — som jag strax återkommer till — på de

lägre inkomsterna.

Omläggningen av folkpensionsavgiften leder såsom sådan till sänkningar

för lägre inkomster (upp till 23 000 kr. för makar och 21 000 kr. för ensamstående)

men till högre avgift i övriga fall. Om hänsyn samtidigt tas

till kommunalskatteavdragets omkonstruktion uppkommer minskning av

folkpensionsavgiften för makar med upp till 24 500 kr. inkomst. Största

avgiftsreduktion (drygt 180 kr. för makar och något mer än 90 kr. för

ensamstående) infaller vid 5 000—18 000 kr. inkomst för makar och vid

3 000—18 000 kr. för ensamstående. Största avgiftsökningen är 600 kr. och

gäller vid inkomster överstigande 40 000 kr.

Tillsammantagna leder dessa tre åtgärder till skattelättnader, som framgår

av en tabell, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende

som Bilaga 2. Skattelättnaderna uppgår för makar till 400 å 500 kr., när

inkomsten ligger mellan 9 000 och 32 000 kr., till 500 å 700 kr. när inkomsten

ligger mellan 32 000 och 53 000 kr. samt till 700 kr. vid inkomster

överstigande 53 000 kr. För ensamstående är motsvarande skattelättnader

ca 200 kr. eller däröver vid inkomster mellan 4 000 och 16 000

kr. och 150 kr., när inkomsten uppgår till eller överstiger 51 000 kr.

I tabellen är skattelättnaderna angivna i kronor. Om skattelättnaden i

stället räknas i procent — tabellen anger statlig och kommunal (utdebitering

17 kr.) inkomstskatt samt sjukförsäkrings- och folkpensionsavgifter

men tar inte hänsyn till den höjning av barnbidraget, som Kungl. Maj :t

beslutat föreslå riksdagen — erhålles följande gruppering.

De föreslagna förändringarna i fråga om den indirekta beskattningen innebär

att ökningen av skatten får bäras av konsumenterna, dvs. av allmänheten.

En tabell har upprättats som visar hur stor i kronor räknat denna

skatteökning kan beräknas bli i skilda inkomstlägen och för olika familjety
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

11

Skattelättnad med

Inkomstlagen

makar

ensamstående

— 8 000

8 000— 10 000

10 000— 19 000

19 000— 37 000

37 000— 79 000

79 000—135 000

135 000—

— 4 000

4 000— 5 000

5 000—11 000

11 000—15 000

15 000—21 000

21 000—25 000

25 000—

20 % men icke 30 % ........................

10 % »> » 20 % ........................

5 % » » 10 % ........................

2 % » * 5 % ........................

1 % » » 2 % ........................

per. Även denna tabell torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende

(Bilaga 3). Förutom ökningen av den indirekta skattebelastningen visar tabellen

även hur den totala skatten förändras genom reformen, om hänsyn

tas även till den förut nämnda höjning av barnbidragen, som avses skola ske

vid innevarande års riksdag.

Av tabellen kan utläsas, att väsentliga skattelättnader genom reformen bereds

barnfamiljerna utom i de allra högsta inkomstlägena, där skatteökningarna

i förhållande till inkomsterna måste betecknas som obetydliga. Det kan

för övrigt anmärkas, att de bakom tabellen liggande beräkningarna bygger

på ett schablonmässigt antagande att hela inkomsten (efter direkt skatt)

konsumeras; just i de högsta inkomstlägena, där sparförmågan är stor, kan

det antas, att ett sådant generellt antagande icke är realistiskt. Man kan

därför på goda grunder räkna med att den indirekta skatt som enligt tabellen

erlägges av den som har stora inkomster i verkligheten är lägre än som

anges i tabellen.

I kronor räknat ligger skattelättnaden för de olika barnfamiljetyperna

högst vid 6 000—18 000 kr. inkomst.

För makar utan barn är skatteminskningen störst i samma inkomstlägen,

men — helt naturligt eftersom dessa makar inte får del av barnbidragshöjningen

— är de absoluta talen för skattelättnaderna lägre. Först vid 60 000

kr. inkomst kan någon egentlig skatteökning sägas uppkomma och ännu vid

80 000 kr. inkomst understiger den 300 kr.

För ensamstående slutligen kan man räkna med skattelättnader för inkomster

upp till 15 000 kr. För högre inkomster blir det visserligen en

ökning av den totala beskattningen men även i dessa fall ytterst måttlig.

300-kronorsgränsen överstiges först vid 35 000 kr.

Lättnaderna i förmögenhetsskatten innebär, att förmögenheter under

100 000 kr. befrias från skatt och att skatteminskningen för övriga förmögenheter

blir 100 kr.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

De statsfinansiella verkningarna

»Reformens syfte är att åstadkomma en inkomstförstärkning. Denna kan

beräknas på följande sätt — beloppen anges i milj. kr.

För

budgetåret

1965/66

För helår

1. Höjning av omsättningsskatten, sedan verkningarna på

näringslivets maskininvesteringar m. m. eliminerats ......

+ 1 450

+ 1 775

2. Höjning av bensinskatten..............................

+ 125

+ 150

3. Höjning av tobaksskatten..............................

+ 125

+ 150

Summa höjningsposter

+ 1 700

+ 2 075

4. Ändringar i fråga om folkpensionsavgiften ..............

± o

± o

5. Ändringar i skalan för den statliga inkomstskatten ......

- 240

- 730

6. Ändringar i fråga om kommunalskatteavdraget ..........

- 140

- 420

7. Införande av rätt till frivillig särbeskattning av makar ..

- 10

- 30

8. Ökning av barnbidraget................................

9. Av höjningen av indirekta skatter förorsakade utlösningar

- 340

- 340

av indextillägg för folkpensionärer......................

- 120

- 160

10. Omläggning av punktbeskattningen ....................

- 100

- 115

11. Sänkningen av förmögenhetsskatten ....................

—

- 20

Summa avgående poster

- 950

- 1 815

Nettoökning av statens inkomster alltså

+ 750

4- 260

Sammanfattning

»1 det föregående har jag redovisat de olika åtgärder på beskattningens

område, som i rådande statsfinansiella läge enligt min uppfattning bör genomföras.

Även om åtgärderna ytterst syftar till ökade inkomster för det

allmänna har dock kunnat vinnas avsevärda skattelättnader för barnfamiljerna

och för andra stora grupper i samhället. Sänkningarna i de direkta

skatterna uppgår till bortåt 400 milj. kr. för nästa budgetår under

vilket reformen föreslås skola successivt träda i kraft. För helt år räknat

uppgår dessa sänkningar till 1 200 milj. kr.

Skattelättnader genom reformen bereds alla med små och medelstora

inkomster. För barnfamiljer är dessa lättnader — både i absoluta och relativa

tal — mycket betydande och samtidigt ett uttryck för den, såsom

skatteberedningens förslag och de däröver avgivna remissutlåtandena visar,

allmänt eftersträvade omfördelningen av beskattningen till dessa familjers

förmån. I de fall skatteökningar uppkommer, blir det inom varje

familjetyp blott i sådana inkomstlägen att ökningen inte kan sägas vara

stor. De förändringar i skattebördans fördelning som sker genom refor
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965 13

men står helt i överensstämmelse med den allmänt vedertagna principen

om skatt efter förmåga.

Genom omläggningen av beskattningen erhålles därjämte utrymme för

att bereda folkpensionärerna allmänt önskade standardförbättringar och

för en reform på området för den kommunala skatteutjämningen.»

Utskottet

Folkpensionsavgiften beräknas enligt nuvarande bestämmelser till 4 procent

av den taxerade inkomsten, dock högst till 600 kronor. I förevarande

proposition föreslås ändrade grunder för beräkning av avgiften, varigenom

denna skulle komma att utgöra 4 procent av den beskattningsbara inkomsten

och maximeras till 1 200 kronor.

Chefen för finansdepartementet uttalar i propositionen att en betydligt

bättre anpassning till skatteförmågan, sådan den tar sig uttryck vid inkomsttaxeringen,

erhålles genom att folkpensionsavgiften beräknas på

grundval av den beskattningsbara inkomsten. Det inkomstbortfall, som skulle

bli en följd av denna ändring, bör enligt departementschefens förslag kompenseras

genom en höjning av avgiftsmaximum till 1 200 kronor.

Motionerna I: 632 och II: 748 godtar propositionens förslag till ändrad

grund för beräkning av folkpensionsavgiften. Motionärerna yrkar emellertid

att avgiften skall maximeras till 800 kronor.

Utskottet biträder den i propositionen föreslagna övergången från beräkning

å taxerad inkomst till beräkning å beskattningsbar inkomst liksom förslaget

till höjningen av avgiftsmaximum till 1 200 kronor. Härav följer att

utskottet inte kan biträda motionärernas förslag om lägre avgiftsmaximum.

Utöver vad ovan anförts har de i propositionen, såvitt den hänvisats till

lagutskott, framlagda förslagen och de av departementschefen i anslutning

därtill gjorda uttalandena inte givit anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med avslag å motionerna I: 632 och II:

748, i vad de gäller 3 § förslaget till lag angående ändring i

lagen om finansiering av folkpensioneringen, måtte bifalla

förevarande proposition, nr 14, i motsvarande del, samt

B. att riksdagen måtte bifalla propositionen i övrigt, såvitt

den hänvisats till lagutskott.

Stockholm den 4 mars 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Eric Carlsson*, Edström, Hubinette och Dahlberg;
från

andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl, herrar

Gustavsson i Alvesta, Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje, Edlund*,

fru Skantz och herr Ullsten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under A.

av herrar Hubinette och Edlund, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar å s. 13 med orden »Utskottet

biträder den» och slutar med orden »eller särskilt uttalande» bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Principiella erinringar kan i berörda avseenden riktas mot Ivungl. Maj:ts

förslag. Det samband, som man hittills velat upprätthålla mellan avgift och

förmån, kommer nämligen att till stor del gå förlorat. I realiteten innebär

regeringens förslag att avgiften i högre grad än tidigare blir en del av den

statliga inkomstskatten. Utskottet har emellertid inte ansett sig böra gå

emot detta förslag i avvaktan på att ställning tas till den av allmänna skatteberedningen

förordade lösningen av frågan om finansiering av socialförsäkringens

grundförmåner. För att emellertid inte sambandet mellan avgift

och förmån skall helt brytas måste tillses, att avgiftsmaximum inte blir högre

än vad en privat försäkring med motsvarande förmåner skulle kosta, varvid

hänsyn måste tas till den olika behandlingen i avdragshänseende. Med

hänsyn härtill anser utskottet att avgiftsmaximum bör sättas vid 20 000 kronors

beskattningsbar inkomst och att avgiften, vilken liksom hittills bör uttas

med 4 procent, således maximalt skall utgöra 800 kronor. Av det sagda

följer att utskottet, såvitt nu är i fråga, tillstyrker bifall till motionerna

I: 632 och II: 748.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit vissa

ändringar böra företagas i det genom förevarande proposition,

nr 14, framlagda förslaget till ändring i 3 § lagen den

25 maj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen

—- måtte, med bifall till motionerna I: 632 och II: 748, såvitt

de hänvisats till lagutskott, för sin del antaga paragrafen

i nedannämnda som utskottets förslag betecknade lydelse:
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1965

15

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

3 §•

Folkpensionsavgift skall---nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst ettusentvåhundra kronor.

Därvid skall iakttagas, att om vardera

har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

envar påföres pensionsavgift med

sexhundra kronor. Om endast den

ene har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

minskas i förekommande fall dennes

avgift så att sammanlagda beloppet

av avgifterna ej överstiger ettusentvåhundra

kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst ettusentvåhundra kronor.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst åttahundra kronor. Därvid

skall iakttagas, att om vardera

har en beskattningsbar inkomst

överstigande tiotusen kronor, envar

påföres pensionsavgift med fyrahundra

kronor. Om endast den ena

har en beskattningsbar inkomst

överstigande tiotusen kronor, minskas

i förekommande fall dennes avgift

så att sammanlagda beloppet av

avgifterna ej överstiger åttahundra

kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst åttahundra kronor.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:114 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av tf § 1 mom. och 10 § 1 mom. föror s. 1 i texten