Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om reklamfinansierad television, m.m., och om fri etablering för radiooch televisionsanläggningar.

1965-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1965:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om reklamfinansierad television, m.m., och om fri etablering för radiooch televisionsanläggningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1965

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av väckta motioner om reklamfinansierad

television, m.m., och om fri etablering för radio- och

televisionsanläggningar.

I följande fyra, inom riksdagen väckta motioner behandlas frågor om

radio- och televisionsmonopolet och om reklamfinansiering av televisionen,

nämligen

1) de likalydande motionerna nr 325 i första kammaren av herr Virgin

m.fl. och nr 386 i andra kammaren av herr Heckschcr m.fl. samt

2) de likalydande motionerna nr 505 i första kammaren av herr Ernulf

m.fl. och nr 639 i andra kammaren av lierr Wedén m.fl.

Det förstnämnda motionsparet har hänvisats till lagutskott såvitt angår

lagstiftning och i övrigt till statsutskottet medan de sistnämnda båda motionerna

i sin helhet hänvisats till lagutskott. I den mån motionerna hänvisats

till lagutskott, har de tilldelats andra lagutskottet.

I motionerna I: 325 och 11: 386 yrkas såvitt nu är i fråga, »att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att förslag snarast måtte föreläggas

riksdagen till dels lagstiftning om fri etableringsrätt av radio- och

televisionsanläggningar och de med den fria etableringsrätten sammanhängande

förändringarna inom opinionsrätten, dels lagstiftning om inrättande

av en auktoriseringsnämnd i enlighet med de i motionen framförda riktlinjerna».

I motionerna I: 505 och II: 639 yrkas, »att riksdagen beslutar hemställa

till Kungl. Maj :t om tillsättande av en allsidig utredning för att förutsättningslöst

klarlägga:

A. de förändrade förutsättningarna för och aspekterna på ett radio- och

TV-monopol vilka den snabbt fortgående tekniska utvecklingen på detta

område medför, samt vidare

B. olika alternativ för och konsekvenser av reklamfinansierade radio- och

TV-program, bl. a. möjligheterna att sänka licensavgifterna».

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt 2 § lagen den 3 maj 1946 om radioanläggningar m.m. erfordras

tillstånd av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av telestyrelsen

för rätt att här i riket inneha eller nyttja radioanläggning. Med

radioanläggning förstås i lagen bl. a. anläggning för överförande genom radiovågor

av tecken, signaler, skrift, bilder eller ljud.

1—7021 65 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1965

Enligt en mellan svenska staten och Sveriges radio aktiebolag träffad

överenskommelse skall bolaget handha rundradions programverksamhet,

varmed förstås produktion av program för ljudradio och television. Rundradioverksamheten

i övrigt, omfattande bl. a. distribution av programmen,

skall ombesörjas av televerket. Bolaget tillförsäkras ensamrätt att bestämma

vilka program, som skall utsändas över svenska sändare samt att

inom landet producera dessa program. Program eller programinslag, där

mot betalning eller vederlag i annan form kommersiell reklam medgives, får

ej förekomma.

Historik

Beträffande frågans behandling före år 1964 hänvisas till andra lagutskottets

utlåtande nr 16 år 1964, som också redovisar de i detta sammanhang aktuella

delarna av direktiven för 1960 års radioutredning. Av dessa direktiv

redovisas här endast chefens för kommunikationsdepartementet sammanfattning

av sina överväganden. Departementschefen anför:

Jag kommer nu att göra en sammanfattning av de värderingar som jag

i det föregående ansett mig kunna göra vid en jämförelse ur olika aspekter

mellan å ena sidan ett system med ett reklamfinansierat och ett licensfinansierat

televisionsföretag och å andra sidan en organisation av televisionsverksamheten

på ett enda företag, vilket i stora drag överensstämmer med

det nuvarande men disponerar över två programkanaler.

Det kan inte med fog göras gällande att alternativet med ett nytt reklamfinansierat

företag skulle leda till en ökad yttrandefrihet. Vad avser publikens

reella valfrihet i fråga om de olika programmen och programledningens

integritet mot obehörig påverkan synes alternativet med ett nytt

reklamfinansierat företag vara klart underlägset det nuvarande systemet.

Detsamma gäller beträffande programstandarden, dock att konkurrensen

som sådan torde kunna få en viss stimulerande inverkan på vissa typer av

program. Det går icke att fastställa huruvida införande av televisionsreklam

får en positiv eller negativ effekt från samhällsekonomisk synpunkt. Klart

är däremot att alternativet med ett nytt reklamfinansierat företag kan beräknas

medföra en högre kostnadsnivå för den samlade programproduktionen

än systemet med ett enda företag.

Enligt min mening innefattar vårt nuvarande system fördelar i väsentliga

avseenden framför ett system med två företag, varav det ena är reklamfinansierat.

Utifrån den grundsyn på televisionens möjligheter och uppgifter,

som jag inledningsvis deklarerat, anser jag att alternativet med ett enda

licensfinansierat televisionsföretag obetingat är att föredraga. De skäl som

talar emot införande av ett reklamfinansierat företag har enligt min mening

en sådan styrka, att detta bestämt bör avvisas.

Något uppdrag att utreda frågan om införande av kommersiell television

meddelades inte utredningen.

Utredningen avser enligt uppgift att framlägga sitt huvudbetänkande i

april månad detta år.

Riksdagen hade i fjol att ta ställning till motionsyrkanden med i sak

samma innehåll som de nu framställda (SU 9/1964 s. 21 och L2U 16/1964).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1965

Riksdagen anslöt sig därvid, liksom vid sin tidigare behandling av frågan,

till departementschefens uttalanden i de nyss angivna direktiven och avslog

alltså motionerna.

Utskottet

Sedan år 1925 har Sveriges radio aktiebolag eller dess föregångare Aktiebolaget

Radiotjänst haft monopol på rundradio verksamhet i landet.

Av förevarande motioner syftar motionsparet 1: 325 och II: 386 till lagstiftning

om fri etableringsrätt för radio- och televisionsanläggningar. Motionärerna

framhåller särskilt, att yttrande- och opinionsfriheten därigenom

skulle värnas och konsumenterna ges ökad valfrihet. I motionerna

I: 505 och II: 639 yrkas utredning rörande radio- och televisionsmonopolet

och om reklamfinansierade program. Utredningskravet gäller, framhålles

det i motionerna, i första hand en konsekvent inventering av framtidsmöj

lighéterna.

År 1956, då principerna för televisionsverksamhetens finansiering och organisation

prövades av riksdagen, avvisades tanken på att utbyggnad av

verksamheten skulle ske genom samverkan mellan staten, näringslivet och

andra berörda parter, varvid olika programföretag skulle inrättas och

verksamheten finansieras genom reklamintäkter. Genom beslut den 16

november 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt 1960 års radioutredning, som sysslade

med ljudradions utveckling, att utreda jämväl riktlinjerna för televisionens

framtida utveckling. I de då utfärdade tilläggsdirektiven yttrade

chefen för kommunikationsdepartementet bl. a., att det inte med fog kunde

göras gällande att alternativet med ett nytt reklamfinansierat företag

skulle leda till en ökad yttrandefrihet. Vad angick publikens reella valfrihet

i fråga om olika program och programledningens integritet mot obehörig

påverkan, framhölls vidare, syntes alternativet med ett nytt reklamfinansierat

företag vara klart underlägset det nuvarande systemet. Detsamma

gällde beträffande programstandarden, dock att konkurrensen som sådan

skulle kunna få en viss stimulerande inverkan på vissa typer av program.

Departementschefen uttalade dessutom, att det inte gick att fastställa

huruvida införande av televisionsreklam fick en positiv eller negativ

effekt från samhällsekonomisk synpunkt. Klart var däremot, enligt hans

uppfattning, att alternativet med ett nytt reklamfinansierat företag kunde

heräknas medföra en högre kostnadsnivå för den samlade programproduktionen

än systemet med ett enda företag. Departementschefen ansåg med

hänsyn till dessa överväganden inte tillräckliga motiv föreligga för införandet

av kommersiell television sverksamhet. Något uppdrag att undersöka

frågan meddelades ej heller utredningen.

Frågor om radio- och televisionsmonopolet liksom om reklamfinansierade

radio- och televisionssändningar var på grund av motioner föremål

för riksdagens bedömande åren 1962, 1963 och 1964. Riksdagen anslöt sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1965

därvid till den i tilläggsdirektiven till 1960 års radioutredning av departementschefen

uttalade uppfattningen. Enligt andra lagutskottets mening har

sedan fjolåret inte inträffat något som föranleder till ändrat ställningstagande.

Utskottet får således hemställa,

att förevarande motioner, nämligen

1) motionerna I: 325 och II: 386, såvitt de hänvisats till lagutskott,

samt

2) motionerna 1:505 och 11:639,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

herrar Lars Larsson, Edström, Hiibinette, fru Olsson och herr Sörenson*;

från andra kammaren: herrar Rimmerfors, Gustavsson i Alvesta,

Bengtsson i Varberg, fröken Sandell*, herrar Fredriksson, Svensson i Kungälv,

Ringaby* och Ullsten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Edström, Hubinette, Sörenson, Rimmerfors, Ringabg och Ullsten,

vilka ansett

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 3 med orden

»År 1956, då» och slutar med orden »till ändrat ställningstagande» bort

ersättas med text av följande lydelse.

»Televisionen tillsammans med radion utvecklas alltmer till vår tids

till omfattningen viktigaste massmedium. Utvecklingen har skett snabbt.

Televisionens hittillsvarande uppbyggnad har i Sverige genomförts på

mindre än tio år. Dess tekniska utveckling kan emellertid inte nu anses

ha nått något slutstadium. En fortsatt utbyggnad är att vänta och bör ske.

I de föreliggande motionerna erinras om att ett demokratiskt statsskick

förutsätter en fri opinionsbildning i syfte att informera och stimulera

människorna i alla de frågor som berör dem som samhällsmedlemmar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1965

5

Det bör inte finnas någon principiell skillnad mellan olika massmedia,

t.ex. press, radio, television eller film, vad gäller deras opinionsbildande

uppgifter. Däremot kan naturligtvis skillnader i varje fall temporärt bli

nödvändiga på grund av olikheter i tekniska förutsättningar och av den

tekniska utvecklingsgraden. Sålunda skulle t.ex. i dagens läge inga eller

obetydliga tekniska svårigheter föreligga för en praktiskt taget fri etableringsrätt

för radioföretag inom vissa våglängdsområden och med begränsad

sändareffekt, medan de tekniska förutsättningarna ännu så länge är begränsade

beträffande televisionen. För närvarande synes den aktuella frågan

vara under vilka former en ny TV-kanal skall användas och finansieras.

De frågeställningar som enligt motionärerna träder i förgrunden gäller

radions och televisionens roll i den fria opinionsbildningen samt vilka

rättsliga och ekonomiska principer, däri inbegripet ägandeförhållandena,

som skall ligga till grund för detta mediums fortsatta verksamhet. De konkreta

problem som här aktualiseras gäller öppnande av möjlighet till etablering

efter koncession av enskilda televisions- och radioföretag vid sidan

om det statliga, en rätt som för närvarande saknas i vårt land, rätt till

reklamfinansiering av sådana sändningar samt utformningen av lagstiftning

och lämplig institution för teknisk samordning och auktorisation, för

att möjliggöra den samhällsinsyn och de regler som från allmänna utgångspunkter

kan befinnas erforderliga.

Genom de tilläggsdirektiv som år 1962 utfärdades av kommunikationsministern

till den år 1960 tillsatta radioutredningen skall denna utreda

jämväl riktlinjerna för televisionens framtida utveckling i vårt land. Tillläggsdirektiven

lägger emellertid uttryckliga hinder för utredningen ätt ta

upp frågan om reklamfinansiering liksom också den ur principiell synvinkel

vidare frågan om rätt till etablering av radio- och TV-företag vid sidan

av det statliga. Ur utskottets synpunkt kommer därför utredningsresultatet

att i stora delar vara irrelevant för behandlingen av dessa motioner.

Enligt utskottets mening är den ovan herörda begränsningen av utredningsarbetet

beklaglig. Såsom framhölls i en till statsutskottets utlåtande

nr 189 år 1962 fogad reservation har utvecklingen på TV-området — såväl

inom som utom landet — lett fram till att de förutsättningar, på vilka

statsmakterna 1956 grundade sitt beslut i TV-frågan, i viktiga avseenden

förändrats, bl. a. genom TV-reklamens framträngande i utlandet. Man får

räkna med att på svenska TV-apparater program med reklaminslag kan

ses i växande utsträckning, vilket kan gynna utländska företags verksamhet

på den svenska marknaden framför de inhemska företagens.

Det kan inte vara rimligt att betrakta nämnda negativa beslut från statsmakterna

som slutgiltigt. Det synes utskottet därför vara värdefullt om en

omprövning av detta beslut kommer till stånd efter en samlad belysning

av problemställningen sådan den nu ter sig och regler för etablering av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1965

radio- och TV-företag vid sidan av det statliga utarbetas. De i motionerna

anförda synpunkterna bör härvid beaktas.

Bland spörsmål som bör uppmärksammas må nämnas frågorna om en

kommersiell televisions inverkan på tidningsföretagens ekonomi. Särskilt

bör former prövas som gör det möjligt att undgå besvärande verkningar i

detta avseende. Eventuellt kan en del av reklaminkomsterna tillfalla tidningarna

i deras egenskap av intressenter i ett nytt TV-företag. Vidare bör

den mindre företagsamhetens möjligheter att genom lämplig samverkan

hävda sina reklamintressen i konkurrens med större företag ägnas uppmärksamhet.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt, så att förslag

om möjligt kan föreläggas 1966 års riksdag.»

b) att utskottet bort hemställa,

»A) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

nämligen

1) motionerna 1:325 och 11:386, såvitt de hänvisats till

lagutskott, samt

2) motionerna I: 505 och II: 639,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam

utredning med uppgift att i enlighet med de riktlinjer som

utskottet anfört framlägga förslag dels om reglerna för etablering

av radio- och TV-företag vid sidan om det statliga företaget

samt för tryggande av erforderlig insyn från samhällets

sida, dels om de former i vilka reklam bör kunna ordnas i

radio och TV;

B) att motionerna i samma delar, i den mån de icke kan

anses besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

IC L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 196S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.